Universitetsnytt 4 10

Johan Lind fångar ekens mångfald

Tema: Studentliv efter obligatoriet

Pedagogiska förnyare

Nya medarbetarwebben lanserad

Sept. 4/2010

Universitetsnytt

LEDARE

höstterminen är i full gång och med den alla de beslut vi ska fatta inför år 2011. Det handlar om mer än de vanliga besluten om verksamhetsplan och budget. Det handlar bland annat om hur Stockholms universitet ska vara organiserat i framtiden och vilka lärarbefattningar vi ska ha vid universitetet. Från och med årsskiftet är det mesta av dagens regleringar kring till exempel lärare och olika beslutsorgan strukna ur högskolelag och högskoleförordning. Lärosätena ska själva bestämma.

Beträffande organisationen räknar jag med att universitetsstyrelsen ska fatta sådana beslut att vi under år 2011 ska fortsätta med vår nuvarande organisation med fyra fakulteter, fyra fakultetsnämnder och fyra dekaner. Mandatperioderna för dessa sträcker sig till och med 2011. Jag önskar också att vi under hösten och under 2011 för en diskussion om hur universitetet ska vara organiserat från och med 2012.

I den framtida högskoleförordningen är bara två lärarbefattningar reglerade, professor och universitetslektor. Vi behöver även befattningar motsvarande dagens forskarassistent/biträdande lektor, universitetsadjunkt och gästlärare. Vi ska också ta ställning till frågan om befordran till universitetslektor och till professor. Jag hoppas att vi ska kunna skapa en sammanhållen akademisk karriärstege.

Jag berättar om mina egna idéer kring den framtida organisationen och befattningsstrukturen vid höstupptakten i Aula Magna 16 september. Det är ungefär samtidigt som detta nummer av Universitetsnytt når er läsare. Har ni missat höstupptakten finns talet att läsa på universitetets hemsida, länk under rektors blogg.

Snart är det val. Vi får se vad utgången kan innebära för högre utbildning och forskning. Oavsett valresultatet tror jag inte vi kan räkna med några stora tillskott av forskningsresurser, med tanke på lärosätenas nuvarande stora överskott. Jag hoppas mer på en förstärkning av grundutbildningen och en höjning av studentpengen. Båda blocken lovar ökade resurser men det är långt ifrån klart hur mycket och i vilken form.

Själv fortsätter jag med mina institutionsbesök och ser fram emot att under hösten få träffa institutionsledningar och medarbetare vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Jag önskar er alla ett givande och framgångsrikt arbetsår.

Kåre Bremer, rektor

[email protected]

Avreglering och självbestämmande

Sto ckh o l mS Univ er Site t S v iSi o nÅr 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.

Omslagsbild: Ekar har fångat Johan Linds intresse under några år. Nu finns resultatet i form av boken ”Quercus. Ekens mångfald”. Foto: Eva Dalin.

Universitetsnytt är personaltidningen vid Stockholms universitet. Upplagan är 7 400 exemplar.

Adress: Universitetsnytt, Kommunikationsenheten, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm, fax 0815 36 93

Ansvarig utgivare: Sofie Mauritzon, [email protected] Redaktör: Per Larsson, [email protected], tfn 0816 44 64 Grafisk form och layout: Ordförrådet/Maria Westberg Foto: Eva Dalin och Björn DalinKorrekturläsning: Agneta PaulssonTryck: Danagårds Grafiska AB, 2010

ISSN 11032375

Nästa nummer kommer ut 8 november, manusstopp 15 oktober.

Tema: Studentliv efter obligatorietStudietiden mycket mer än plugg 3

”En vanlig dag börjar på häktet” 5

”Insparque” för nya studenter 5

Fyra kårer företräder studenterna 6

Sänkt avgift ska locka medlemmar 7

UtbildningVälkomstdagen lockade rekordmånga 8

Fler studenter till hösten 9

Fortsatt brist på studentbostäder 10

Förberedelser igång för studieavgifter 11

Nytänkare och veteran får pedagogiskt pris 12

ForskningCentrum för maritima studier 13

Stockholms universitet klättrar på världsrankning 14

Universitetet på plats i Almedalen 14

Flexit – en bro mellan universitet och företag 15

Eken – en värld av mångfald 16

ArbetsplatsNy webbplats för medarbetare 18

Universitetet söker samtliga lärarexamina 19

Stockholms universitet jämförs med andra 20

Givande utbytesperiod i Michigan 21

Löparfest vid universitetet 22

Underskott första halvåret 23

Stor potential i fundraising och hos alumner 24

Kom igång på jobbet! 25

Namn och nytt 26

Samtalet Studentlivet ger viktiga erfarenheter 28

In English 30

Forskarprofilen: Olle FolkeForskningen tog Olle till Columbia University 32

3Universitetsnytt September 4/2010

TEMA: STU DENTLIV EFTER OBLIGATORI ETTEMA: STU DENTLIV EFTER OBLIGATORI ET

Studietiden mycket mer än plugg Att studera är inte enbart att gå på föreläsningar, plöja litteratur och skriva tentor. Vid universitetet finns runt 50 kår och fakultetsföreningar som erbjuder allt ifrån pubar, teater och konserter till idrottspass och föredrag. Vi har besökt ett par aktiviteter för nya studenter.

Först ut att synas efter sommaren i Frescati bland föreningarna var nog Naturvetenskapliga föreningen som

anordnade sin traditionella Insparque för nya studenter på gräsmattan (se sidan fem). Vid Välkomstdagen den 1 september fanns sedan drygt 40 av universitetets kår- och fakultetsföreningar på plats i Aula Magna

för att visa smakprov på sin verksamhet och för att värva nya medlemmar. Humanistiska föreningen, Damlaget, Moderata studenter, Muslimska studenter och Utrikespolitiska föreningen var några som fanns på plats.

Stockholms universitets studentkår (SUS) passade även på att informera om den verk-samhet man kan erbjuda studenterna, som

olika typer av förmåner och möjligheterna att påverka studiemiljön. Två dagar senare var kåren, och andra aktörer, på plats i Konradsberg för att informera nya lärarstu-denter. Och i likhet med två dagar innan blev det även en pub för nya studenter på kvällen.

På andra håll inom universitetet anord-nade även kårerna informationsaktiviteter om sig själva och vad de har att erbjuda. Vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan ordnade kåren en rund-vandring om skolan och bjöd de nya stu-denterna på lunch. Dessutom var det bou-leturnering och insparksfest. Studenkåren DISK vid Institutionen för data- och system-vetenskap stod för två fullspäckade veckor för de nya studenterna – allt från fotoskatt-jakt och grillfest till tv-spelsturneringar och pubkvällar. Även här var det insparksfest.

Action i Allhuset. Så gott som dagligen ordnas pubar, disco och konserter på campus.

▼

4 Universitetsnytt September 4/2010

TEMA: STU DENTLIV EFTER OBLIGATORI ET

Några föreNiNgar

Utrikespolitiska föreningen Stockholm är en partipolitiskt och religiöst obunden förening. Fokus är på internationell samverkan, fred och säker

het samt utvecklingsfrågor. Föreningen arrangerar föreläs

ningar och debatter med ministrar, ambassadörer, forskare och andra experter samt filmkvällar, studiebesök och utlandsresor.

AIESEC är världens största studentdrivna organisation med kontor i 107 länder och över 50 000 medlemmar. vi jobbar för att utveckla ledarskap och kulturellt utbyte bland unga. Det försöker man göra genom olika projekt, internationella utbytesprogram samt nationella och internationella konferenser.

Damlaget är en engelskspråkig förening. Den riktar sig till unga kvinnor på universitetet som vill ligga steget före när de kommer ut i arbetslivet. Förra terminen gjorde föreningen studiebesök hos ingrid Bonde, vD för AmF, och Anna

körnung, chefredaktör för veckans Affärer. man hade även en ledarskapskurs, diskussionscaféer, feministiskt självförsvar och ett flertal andra aktiviteter och föreläsningar.

Kurdiska student- och akademiker-föreningen (KSAF) är en partipolitiskt

och religiöst obunden förening som verkar för att samla kurdiska studenter och akademiker till gemensamma studiemässiga och kulturella aktiviteter med fokus på kurder och kurdistan. Föreningen anordnar till exempel filmkvällar, seminarier, fester och medlemsmiddagar.

Muslimska Studenter är en partipolitiskt obunden kårförening med syfte att sprida och utbyta kunskap, idéer och tankar

kring islam. Föreningen vill öka tolerans och förståelse

kring debatter som berör islam och muslimska frågor. verksamheten ska motverka främlingsfientlighet och islamofobi, öka gemenskapen bland föreningens medlemmar samt framhäva den mångfacetterade svenskmuslimska kulturen. Bland aktiviteterna finns föreläsningar.

51 registrerade föreningarPå SUS webbplats finns möjlighet för stu-dent- och kårföreningar att registrera sig. Vid terminsstarten fanns 51 föreningar på listan.

– Den siffran har ökat kraftigt de senaste åren, säger Johan Aron Hjorth som är pro-gram- och kårföreningsansvarig vid SUS.

Kår- och fakultetsföreningarna kan även komma att påverkas av kårobligato-riets avskaffande. Tidigare gick en del av den kåravgift studenterna betalade till SUS direkt till fakultetsföreningarna. Nu tvingas de marknadsföra sig själva på ett annat sätt än tidigare och kan inte räkna med samma tryggade finansiering som tidigare.

– Deras verksamhet måste precis som vår egen tas till en ny nivå då man inte kan luta sig tillbaka och förlita sig på medlemsavgif-ter. Verksamheten måste göras mer synlig än tidigare, säger Johan Aron Hjorth.

SUS informationsansvarige Carolina Hawranek hoppas inte att aktiviteten eller antalet föreningar påverkas nämnvärt av kårobligatorieförändringen.

– Men självklart är studentkårens möjlig-heter att erbjuda föreningsstöd och lokaler direkt kopplat till hur SUS finansiering ser ut, säger hon.

Ett av SUS långsiktiga mål är ett levande campus där studenter kan skapa sig nya soci-ala nätverk och utvecklas vid sidan om stu-dierna.

– Föreningsenheten vid SUS är just nu en framgångssaga och vi hoppas att den nya skara engagerade och aktiva studenter kan bidra till ett långsiktigt större utbud och starkare studentliv vid universitetet, säger hon.

Många kanske främst förknippar stu-dentliv med gamla universitetsorter som Lund och Uppsala. Men Stockholms universitet har också mycket att erbjuda, även om det utbudet kanske ibland kom-mer i skuggan av det allmänna nöjes- och aktivitetsutbudet i Stockholm. En snabb titt i kalendariet på www.su.se visar att det dagligen finns flera pubar och idrottsaktiviteter att välja på. Några andra exempel i början av september var ölprovning för nybörjare, spelcafé, spex, stadsrundtur och bastukväll samt film-visning.

Målsättningen är också att varje institution, cirka 80 stycken, ska ha ett studentråd som kan påverka undervis-ningen och studiemiljön där. Hur många av dessa som är aktiva finns ingen sam-manställning av. Det är ofta stor omsätt-ning på de studenter som är aktiva.

TExT. PER LARSSONFOTO: EVA DALIN

Se även Samtalet om studentliv och nyttan av det efter studierna på s. 28–29.

Fullt i Allhuset vid kårens välkomstpub på Orientation Day för utländska studenter.



för att höstens nya naturvetarstudenter ska känna sig välkomna, få en rolig start och få kontakt med varandra så anordnar Naturvetenskapliga föreningen (NF) varje höst en ”Insparque”. NF består av naturvetare som jobbar ideellt för naturvetare och har som mål att ge studenter en rolig studietid och en inblick i arbetsmarknaden. Insparquen har en månggårig tradition och har absolut inga inslag av tvång eller förnedring.

Hur ser veckan ut? – Veckan!? utbrister Erik Tengstrand, 24-årig doktorand i analytisk kemi som är med och anordnar Insparquen. Vi håller på i tre veckor med roliga tävlingar, spex, pubar och fester. Trampbåtsrace vid Djurgårdsbron, brännboll, såpabandy, filmkväll och natur-ligtvis ”hemliga helgen” där allt kan hända.

Sara som ska börja på biologprogrammet och Kristina som ska börja läsa marin-biologi hade upprop på tisdagen. Båda gick ut gymnasiet för två år sedan och träffades för första gången på Insparquen under onsdagen. Sara har bland annat prövat på att göra lumpen, läsa psykologi, jobba och resa en del. Även Kristina har hunnit med att jobba och resa och även läst en kurs på Försvarshögskolan.

Sara kommer ursprungligen från Göteborg och egentligen var det hennes biologi lärare Olle Nordqvist, som väckte intresset för biologi. Även Kristinas biologilärare inspirerade henne och idag står båda här, fulla av förväntningar inför de kommande åren.

– Vi har träffat en massa människor idag på Insparquen. Det känns fantastiskt att få komma till universitetet och faktiskt ha bestämt sig vad man vill syssla med de kom-mande åren.

Sedan rusar de bort till de andra som precis inlett brännbollsturneringen. Som alltid när man ska ha picknick eller andra utomhusaktiviteter så öppnas himlens portar och regnet börjar ösa ned. Något som dock inte verkar bekymra studenterna. Spelet fortsät-ter precis som om inget hänt.

TExT: PER NORDSTRöMFOTO: EVA DALIN

”insparque” för nya studenter

”en vanlig dag börjar på häktet”det säger Johan Åkermark som tillsam-mans med sex andra jurister svarade på frå-gor från nyantagna juridikstudenter vid uni-versitetet.

– Ja, det är inte så att jag vaknar där. Det är det första ställe jag går till på mor-gonen, förtydligar Johan Åkermark som är försvarsadvokat och delägare på byrån Försvarsadvokaterna Stockholm.

Paneldiskussionen om juristens yrkes-roll i Aula Magna den 2 september är den andra av två introduktionsdagar för nya juridikstudenter. Diskussionen inleds med att studenterna får gissa vem som jobbar inom vilket juristyrke. Att 30 år unga Karin Björklund är domaren förvånar många. En tjej i publiken vill gärna gå i hennes fotspår och undrar om det är många gamla gubbar i domarkåren.

– Nej, det är faktiskt ganska jämnt för-delat. Framför allt bland de yngre är många tjejer. Det där med att domare är gamla gub-bar stämmer inte med verkligheten, säger Karin Björklund.

Johan Åkermark tyckte, kanske lite för-vånande, att det var urtråkigt att plugga juridik. Han jämför med att ta körkort.

– Det är jobbigt att ta körkortet, men när du väl har det och får köra är det skitkul. Precis så känner jag för juristutbildningen och mitt jobb.

Docenten i civilrätt, Mårten Schultz, är hans raka motsats. Mårten är juridik.

– Juridik är sjukt kul. Vissa av er kom-mer att bli som jag som sitter på muggen och läser gamla domar från Högsta domstolen.

TExT OCH FOTO: STAFFAN WESTERLUND

Nej, Karin Björklund, flankerad av affärsjuristen David Arnljots och forskaren Mårten Schultz, är inte advokat utan domare.

Brännboll är en av aktiviteterna för de nya naturvetarna.



i vintras beslutade universitetsstyrelsen att bevilja enbart en av ansökningarna från de kårer som sökte ställning som studentkår vid universitetet, nämligen Stockholms uni-versitets studentkår (SUS). Beslutet över-klagades av de andra tre studentkårerna. I somras kom besked från Överklagande-nämnden för högskolan om att även dessa tre kårer skulle få kårstatus. Universitetet har därmed fyra officiella studentkårer. Förutom SUS är det Studentförbundet för Socialt Arbete i Stockholm (SSAS), Student-kåren DISK (vid Institutionen för data- och systemvetenskap) samt Studentkåren vid JMK. SUS är den överlägset största kåren och den enda som har ambition att repre-sentera studenter vid hela universitetet. De övriga är institutionsspecifika.

Obligatoriets avskaffande förutspås ge drastiskt minskade medlemssiffror för kå-rerna (se nästa sida), och därmed minska-de intäkter i form av medlemsavgifter. För

Fyra kårer företräder studenterna

att kårerna ska kunna fortsätta att arbeta med studentinflytande har regeringen till-delat universiteten extra medel.

Under hösten 2010 får Stockholms uni-versitet två miljoner kronor för denna verk-samhet. Omräknat per helårsstudent/dok-torand blir det 132 kronor, medan siffran för 2011 kommer att minska till cirka 100 kronor. Detta anslag fördelar universite-tet vidare till de fyra studentkårerna uti-från hur många studenter deras verksamhet representerar. SUS får 1 826 000 kronor för hösten 2010. DISK 109 000 kronor, SHSS 77 000 kronor och JMK 31 000 kronor.

Medel från universitetetUniversitetet har även valt att självt bidra med pengar till kårernas arbete med stu-dentinflytande och studiesocial verksam-het. I universitetets avtal med SUS står att kårens verksamhet ska vara riktad till samtliga studenter. Stockholms universitet

avsätter även 1, 8 miljoner kronor per år till SUS för tidningen Gaudeamus överlevnad.

Under 2010 slussar universitetet ut två miljoner kronor via fakulteterna. 135 000 kronor går till Naturvetenskapliga fören-ingen. Fakultetsnämnden avsätter även egna pengar så Naturvetenskapliga föreningen tillsammans får 390 000 kronor.

– Det är fortfarande svårt att veta hur obligatoriets avskaffande påverkar fakulte-ten eftersom vi inte vet om detta innebär att vi kommer att få svårare att få student-representanter till våra beslutande och beredande organ, säger Åsa Borin som är chef för fakultetskansliet.

fakulteter med fler kårerHumanistiska fakultetsnämnden avsätter närmare 300 000 kronor för andra halv-an av 2010 till Humanistiska fakultets-föreningen. Fakultetens kanslichef, Peter Liljenstolpe, tycker det är svårt att säga hur obligatoriets avskaffande påverkar fakulte-ten.

– Men vi räknar med att även i fortsätt-ningen ha en god dialog med SUS och deras studiebevakare. Studierektorerna vid insti-tutionerna jobbar även med att uppmana studenterna att engagera sig studentfack-ligt i ämnes-/institutionsråd.

Inom fakulteten ryms även JMK:s kår. Hur den ska få insyn i fakultetens verksam-het är ännu inte klart.

Samhällsvetenskapliga fakulteten har även två institutionsspecifika kårer, vid Institutionen för data- och systemveten-skap respektive vid Institutionen för socialt arbete – Socialhögskolan. Fakulteten har ännu inte beslutat om hur finansieringen av de två fakultetsföreningarna, Föreningen Ekonomerna och Samhällsvetenskapliga föreningen, ska ske.

– Vi har god kontakt med studentkåren och de har under det senaste året deltagit vid den årliga fakultetskonferensen samt vid studierektorsmöten. Representanter från kåren träffar regelbundet fakultetsledning-en, säger tillförordnade kanslichefen Felicia Markus.

Även inom Juridiska fakulteten är student-representationen god. Kanslichefen Emelie Nilsson bedömer att den även fortsatt ska vara så och att obligatoriets avskaffande inte borde påverka fakulteten annat än marginellt. Fakultetsnämnden har avsatt 102 000 kronor till Juridiska föreningen.

TExT: PER LARSSONFOTO: EVA DALIN

För att säkra studentinflytandet och bidra till det studiesociala livet skjuter universitetet till medel till de fyra kårerna samt fakultetsföreningarna.

Naturvetenskapliga föreningen får stöd av fakulteten för drift av Gröna villan ( i bakgrunden).



Information på kårens webb SUS har samlat information avsedd för universitets medarbetare om kårmedlem-skap på sin webbplats. Där finns svar på frågor om studentkåren, studentinflytande och studentrabatter. Du hittar den genom Genvägar-menyn överst på www.sus.su.se eller genom att gå direkt till: http://sus.su.se/su-personal.

SUS har även producerat en rådshandbok som riktar sig till studenter som önskar driva eller engagera sig i ett studentråd vid institutionen. Den är ett bra verktyg att ge till lokala studentrepresentanter. För mer information och beställning av karta och rådshandbok: [email protected]

stockholms universitets studentkår (SUS) har satt som mål att få 12 000 medlemmar under hösten. När den här artikeln skrevs, den 2 september, hade man nått en bra bit på vägen med närmare 8 900 medlemmar.

För att locka medlemmar har SUS sänkt medlemsavgiften rejält. Tidigare var den 330 kronor per termin (varav 110 gick till respektive fakultetsförening). Nu är den enbart 80 kronor per termin. Då får med-lemmen såväl möjlighet att söka student-bostad via SSSB och tillgång till rabatter och förmåner vid universitetet, bland annat på HÖRS restauranger och Campusbutiken, som det nationella Campuskortet med rabatter. Den som enbart vill ha rabattkor-tet Studentkortet classic betalar 40 kronor. Ett stödmedlemskap har också införts, det kostar 150 kronor per termin.

SUS har under ett par år planerat för obli-gatoriets upphörande och sett över sin admi-

Sänkt avgift ska locka medlemmarNya krav ställs på studentkårerna för att hindra medlemsflykten. Sänkta avgifter och ökad medlemsnytta är ett par metoder.

TobiAS LerneFALk, ordFörAnde, diSk

1. Vi kommer med stor sannolikhet få ett stort medlemstapp. För att kunna räkna på vår ekonomi till hösten har vi räknat med att vi får 100 medlemmar. Vår målsättning är dock naturligtvis att få betydligt fler. VT10 hade vi drygt 1 600 medlemmar.

2. Höstterminens kåravgift är på 150 kro-nor. Tidigare avgifter har varit 230 kronor full avgift samt 170 kronor reducerad av-gift.

3. Egentligen kommer obligatoriets avskaf-fande inte påverka vår dagliga verksamhet speciellt mycket. Det som kommer att för-ändras främst är att vi måste lyssna mer på våra medlemmar för att ge dem den service

nistration. Den översynen fortsätter för att hålla nere kostnaderna, säger ordförande Gustav Kihlberg. Några personalnedskär-ningar har ännu inte gjorts, i stället har anta-let studentombud ökat med en person.

– Viktigast för oss är nu att säkra student-inflytande för alla studenter. Dessutom job-bar vi med frågor som bostäder och förmå-ner, säger Gustav.

SUS har sedan tidigare samverkan med studentråden vid institutionerna och räknar med att fortsätta ha det. SUS ska represen-tera samtliga fyra kårer i universitetsstyrel-sen. Vid terminsstarten hade kårerna ännu inte hunnit träffats för att utveckla formerna för sitt samarbete.

TExT: PER LARSSON

de vill ha. Vi måste dessutom bli mycket bättre på att marknadsföra oss mot studen-terna på DSV.

4. Vi är övertygade om att vi påverkar mest och bäst på institutionsnivå. Stockholms universitet har delegerat väldigt mycket ned till institutionerna, det är där de fak-tiska besluten om utbildningar ofta tas. De beslut som tas på högre nivå påverkar alla studenter, naturligtvis även de som stude-rar vid DSV. Där litar vi på att de student-representanter som sitter på de posterna även jobbar för våra studenter.

JohAn FALkmAn, ordFörAnde i kåren vid Jmk

1. Vi hoppas på att komma upp i 250–300 medlemmar (mot tidigare 500–550).

2. Full kåravgift är oförändrad (200 kro-nor). Halvt medlemskap kan också teck-nas, då ingår endast studentkort och intyg på medlemskap för SSSB.

3. Avskaffandet påverkar inte verksam heten nämnvärt. Vi kommer självklart få jobba hårdare för att få våra studenter att förstå värdet i att bli medlem, men verksamheten som sådan kommer att fortsätta mer eller mindre som vanligt.

4. Om det uppstår en situation där vi behö-ver gå till universitetsstyrelsen för att lösa ett problem är jag övertygad om att vi i samar-bete med SUS kan lösa detta utan problem. heLenA LArSSon, vice ordFörAnde, STudenT-FörbundeT För SociALT ArbeTe i STockhoLm (SSAS)

1. Vår målsättning är att 50 procent av stu-denterna ska bli medlemmar.

2. Vår medlemsavgift är nu 250 kronor, det är en sänkning med 100 kronor.

3. Avskaffandet skapar en mängd nya arbetsuppgifter, vi måste anstränga oss mer för att synas och nå ut till studenterna jämfört med vad vi gjort tidigare. Vi måste också hitta nya sätt att tjäna pengar, då vi inte kan räkna med lika stor inkomst från medlemsavgifter.

4. Vi har ett gott inflytande vid vår insti-tution, vilket är vårt verksamhetsområde, och vi har även en representant på fakul-tetsnivå. Vi känner därför att vi har goda möjligheter att representera våra studenters intressen. Blir det enbart SUS som repre-senterar i universitetsstyrelsen får vi såklart försöka gå genom dem om det dyker upp frågor som vi vill driva.

fyra frågor till tre kårer:1. Hur många medlemmar räknar ni

med att få?

2. Vad är kåravgiften hos er?

3. Hur påverkar obligatoriets avskaffande verksamheten?

4. Hur ser ni på möjligheterna att driva era frågor på central nivå vid universitetet?


UTBI LDN I NG

Uppdrags- utbildningar för tjänstemän från Kina och Nigeriai början av juli anordnade universitetet för första gången en uppdragsutbildning för högre tjänstemän inom offentlig sek-tor i Nigeria. Kursen var ett samarrang-emang med Oxfords universitet som Stockholms universitet har ett samar-bete med inom uppdragsutbildning för offentlig sektor sedan några år.

Sju chefstjänstemän från provin-sen Oyo i västra Nigeria deltog. Under sejouren i Sverige fick deltagarna bland annat en orientering i svensk förvalt-ningstradition, en diskussion om offent-liga intäkter i Sverige samt ett studie-besök på Jordbruksdepartementet. Pål Levin, statsvetare och kursansvarig, var en av föreläsarna.

För fjärde året i rad anordnade Stockholms universitet även en utbild-ning för tjänstemän från den kinesis-ka Guangdongprovinsen. Utbildningen pågick de tre första veckorna i juni och var liksom tidigare år bred. Där bjöds förläsningar om ”global governance”, EU, svensk politik och förvaltning, den svenska arbetsmarknadsmodellen med mera. Studiebesök på riksdagen, vid departement, Justitieombudsmannen, Medlingsinstitutet och fackföreningar ingick även. Fokus denna gång var på frivilligorganisationers arbete och bidrag till det svenska samhället. Oxfords universitet bidrog med en fö-reläsare som pratade om erfarenheter från brittisk förvaltning.

TExT: PER LARSSON

höstterminens upplaga av välkomstdagen för nya studenter vid universitetet var väl-besökt även i år. Gångvägen från tunnel-banan var fylld av studenter. Akademiska Hus bjöd på varmkorv, Humanistiska för-eningen hade informationstält, förutom valstugor och försäljare. I solskenet utan-för aulan spelade studentorkestern Kårsla-get och med tillhörande dans av sin balett. Cirka 1 900 nya studenter passerade dör-rarna in till Välkomstdagen i Aula Magna. På bottenvåningen var det trångt mel-lan informationsborden. Här fanns såväl information från universitetet, som från studentkåren, fakultets- och kårfören-ingar som olika fackförbund. En våning upp informerades om universitetskontot som ger tillgång till ett paket av it-tjän-ster och här var också fler studentfören-ingar. Totalt fanns 42 kår- och fakultets-

välkomstdagen lockade rekordmånga

föreningar på plats och dessutom ett antal fackförbund och andra externa aktörer. Nytt för i år var att alla studenter fick anteckningsblock, penna och handboken för nya studenter vid universitetet.

– Det blev mycket uppskattat, säger Jorge Win vid Studentavdelningen som ansvarade för Välkomstdagen.

Inne i aulan hälsade rektor Kåre Bremer de nya studenterna välkomna. Han påminde om att de undersökningar som Högskoleverket gjort de senaste åren av utbildningskvalite-ten i landet visar att Stockholms universitet är det lärosäte som fått högst betyg på flest utbildningar.

Stockholms universitets studentkårs ord-förande Gustav Kihlberg uppmanade stu-denterna att aktivera sig i studentlivet och på det sättet påverka utbildningen.

Under eftermiddagen var det föreläs-ningar om bland annat studieteknik och att studera med funktionshinder. Studentkåren ordnade guidade turer i Frescati och i bib-lioteket bjöds på introduktionsvisningar. Under kvällen ordnade fakultetsförening-arna pubar för nya studenter.

– Det var många som tog chansen att bekanta sig med Stockholms universitet idag! För att få en bra start vid universitetet fick de nyantagna studenter under dagen information som är viktig att ta del av inför studietiden. De fick också möjlighet att ta kontakt med alla engagerade kår- och fakul-tetsföreningar som deltog. Bäst har varit att få träffa så mycket nya studenter här vid Stockholms universitet, säger Jorge Win.

TExT: PER LARSSONFOTO: BJöRN DALIN1 900 nya studenter kom till Aula Magna

för information om studier och studentliv.


UTBI LDN I NG

när den andra antagningsomgången inför höstterminen var klar i mitten av augusti kunde 22 500 personer erbjudas plats vid Stockholms universitet, vilket är tre av fyra sökande. Antalet studenter är därmed något fler än hösten 2009. De mest sökta utbild-ningarna är även denna gång Juristpro-grammet, Civilekonomprogrammet, Psy-kologprogrammet, Socionomprogrammen, Kandidatprogrammen i företagsekonomi samt Psykologi 1 som är en fristående kurs.

Antalet inresande utbytesstudenter har också ökat. 696 studenter är antagna på utbytesprogram hösten 2010. Det innebär att antalet ökat med ungefär 100 studen-ter per år de senaste två åren. Närmare en fjärdedel av årets utbytesstudenter är från Tyskland. Juridik är populäraste ämnet, drygt 100 studerar detta. Många läser även statsvetenskap och företagsekonomi.

Antalet utländska studenter som själva sökt sig hit, så kallade free movers, är det svårare att ge en siffra på, då inte nationali-tet registreras. Men en sökning på från vilka

länder studenterna har sökt med en styrkt utländsk gymnasial utbildning visar att många kommer från Finland. Den utbild-ning som antagit flest sökande med utländsk gymnasieutbildning är Swedish Film and Television Culture.

En analys från Högskoleverket visar att de flesta svenska lärosäten räknar med att den kraftiga ökningen av antalet helårsstu-denter från förra året fortsätter även under 2010. Årets studentvolym kommer därmed att vara större än någonsin tidigare, knappt 306 000. Det innebär en ökning med sju pro-cent jämfört med det tidigare toppåret 2009. Vid mer än hälften av lärosätena beräknas antalet helårsstudenter öka med minst fem procent under 2010. Kraftigast är ökning-arna vid Mittuniversitetet och Södertörns högskola där antalet beräknas öka med 20 respektive 17 procent. Ökningen vid Stockholms universitet förutspås bli nio procent. Antalet helårstudenter skulle då bli 31 300*.

TExT: PER LARSSON

Tyskland .................................................................140

Frankrike ...................................................................98

Finland.........................................................................48

Spanien .......................................................................41

Kina .................................................................................32

Storbritannien ....................................................30

Italien............................................................................26

Polen ..............................................................................26

Nederländerna...................................................21

Belgien ........................................................................21

Fler studenter till hösten

* Det finns olika sätt att redovisa antalet studenter vid ett lärosäte. Därför förekommer även siffran 50 000 studenter vid Stockholms universitet i olika sammanhang.

TOPPTIO för inresande utbytesstudenter

Handbok för nya studenter

Tel: 08–612 09 59www.gamlaorangeriet.se

Öppet alla dagar: 10-17Vällagade luncher

Hemgjorda bakverkGrupper lunch och dagtidSlutna sällskap kvällstidBaserat på ekologiska

råvaror

En Oas i Bergianska trädgården

de flesta nya studenter vid universitetet upp-lever att det är mycket information om regler och praktiska frågor att ta till sig när man är ny. Därför har en ”Handbok för nya studen-ter” tagits fram inför starten av hösttermi-nen 2010 som ett resultat som ett av uppdra-gen inom översynsprojektet. Handboken, som är webbaserad, syftar till att samla all

den viktiga studieadministrativa informa-tionen på ett ställe så att de nya studenter-nas informationsbehov kan tillfredsställas. För mer information kontakta: Jorge Win, [email protected]äddra i handboken på:http://dotpaper.dotminded.com/2/data/magazine/706637/


UTBI LDN I NG

Stockholms studentkårers centralorga-nisation (SSCO) skriver i en rapport att antalet köande till studentlägenheter

har ökat från omkring 25 000 hösten 2007 till 52 000 i år. I somras var kortaste kötiden för korridorrum hos Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) 20 månader och drygt ett år för en etta med pentry. Under 2009 påbörjades inte byggande av några nya studentlägenheter i Stockholm och enbart 21 blev färdiga. Antalet antagna studen-ter är historiskt stort och inflyttningen till länet fortsätter öka. Lägg till detta att ung-domskullen mellan 20 och 24 år kommer att vara som störst år 2013 och att 43 000 unga beräknas vilja flytta hemifrån i Stockholm närmaste åren.

Stockholms universitet har inte någon egen bostadsförmedling för svenska studen-ter. Sektionen för student- och lärarutbyte förmedlar enbart bostäder till inresande utbytesstudenter (och några gästforskare inom de centrala avtalen). Till hösten har det kommit cirka 700 utbytesstudenter och uni-versitetet förfogar över 450 studentbostäder.

– Det är alltså cirka 250 utbytesstuden-ter som inte kan få bostad genom oss. Flera av dem som kommer till oss har tyvärr blivit

lurade och blivit av med pengar i samband med att de försökt hyra boende. Många hit-tar tillfälligt boende som de kan bo på några nätter men sedan måste de flytta vidare. Vi får därför många besök av utbytes- och mas-terstudenter som är mer eller mindre des-perata över situationen och som är förtviv-lade och ledsna, säger sektionens chef Karin Granevi.

fler utbytesstudenterDe senaste åren har antalet inresande utby-tesstudenter ökat med cirka 100 varje år. Till i höst har universitetet lyckats ordna med 96 nya studentlägenheter men i och med att antalet inresande studenter också ökar så räcker det ändå inte till. I våras kunde där-emot alla inresande utbytesstudenter erbju-das bostad och det fanns lediga student-lägenheter.

Housing office vid Studentavdelningen har tagit fram en lista över länkar till olika sajter som underlättar vid bostadssökandet och som de har skickat ut till de utbytes-studenter som inte kunde få bostad genom universitetet. De har också sammanställt en lista över vandrarhem. Länkarna och listan lämnas även ut till masterstudenter.

Fortsatt brist på studentbostäderSvårigheterna för studenter att hitta bostad i Stockholm fortsätter. Vid terminsstart saknades även bostad åt cirka 250 utbytesstudenter.

Bostadstips på kårens webbhar du själv – eller någon bekant – en lägenhet eller rum att hyra ut till studenter? eller har du fått frågan från en student om var de kan hitta bostad? Du kan då besöka den webbsida där Stockholms universitets studentkår publicerar annonser om ledigt studentboende. Adressen är http://sus.su.se/boende.

Planer finns för närmare 700 nya

lägenheter på Lappis.

I augusti beslutade stadsbyggnadsnämn-den i Stockholms stad om att börja pla-nera för 650–700 nya studentbostäder på Lappkärrsberget. Det ska ske genom för-tätning av SSSB:s nuvarande bostadsbe-stånd. Enligt den borgerliga majoriteten i Stads huset ska det bli över 4 000 nya stu-dentbostäder i Stockholms stad under nästa mandatperiod. Socialdemokraterna utlovar 3 000 nya studentlägenheter om de kommer till makten och det blir en rödgrön reger-ing som återinför statligt stöd för byggande.

Karin Granevi efterlyser kreativa lös-ningar från bostadsbolagen för att minska bostadsbristen. Det kan till exempel vara att bygga om befintliga byggnader som inte används längre och hitta områden där nybyggnation kan ske.

Lärosäten får hyra ut bostäderI somras beviljade regeringen nio lärosä-ten i Stockholmsområdet, Malmö, Lund och Göteborg tillstånd att hyra ut bostä-der i andra hand till studenter. Möjligheten att hyra ut bostäder är ett pilotprojekt som löper över fem år till 2015.

Stockholms universitet är ett av de läro-säten som omfattas. Här har dock ännu inte något skett med anledning av förändringen.

– I första hand måste vi kunna erbjuda bostäder åt våra utländska studenter som kommer hit inom avtal och de som i framti-den betalar för att studera hos oss. När det behovet är täckt kan vi gå vidare och se om vi även kan hyra ut lägenheter till svenska studenter, säger universitetets förvaltnings-chef Ann-Caroline Nordström.

Eftersom det skulle behövas så många lägenheter för att täcka behoven innebär det ett stort ekonomiskt risktagande för univer-sitetet att hyra fastigheter och sedan hyra ut lägenheterna till studenter, enligt Ann-Caroline Nordström.



UTBI LDN I NG

färre avstängda för fuskhögskoleverket sammanställer varje år lärosätenas disciplinären-den. År 2009 minskade antalet studenter som blev föremål för en disciplinär åtgärd med sju procent. Det är dock ett litet antal studenter, 508, som det handlar om. Det motsvarar endast 0,11 procent av alla studenter. Det var 379 som stängdes av och 129 fick en varning. Plagiat är i särklass den vanligaste orsaken till att studenter varnas eller stängs av. Det skedde i 303 fall varav 244 stängdes av.

Under 2009 blev 27 studenter vid Stockholms universitet avstängda från undervisning efter beslut av universitetets disci-plinnämnd. En student blev även varnad. Jämfört med 2008 har det skett en kraftig minskning av antalet avstängningar vid uni-versitetet. 2008 blev 45 studenter avstängda och 3 fick en var-ning. 2007 blev 22 studenter avstängda och 4 fick varning. 2006 var det 17 avstängningar.

Vid universitetet har en handbok för lärare tagits fram om hur man kan undvika plagiering bland studenterna. Tanken är att den ska publiceras på webben i höst. Lanseringen ska åtföljas av kortare utbildningar/workshops där man lär sig att använda den praktiskt. Idag har universitetet avtal med textmatchningssystem Genuine Text. En översyn av detta avtal pågår och när ett nytt avtal finns planeras kortare utbildningar/workshops i hur man använder det praktiskt.

Universitetspedagogiskt centrum har vidare nyligen avslutat en enkät om institutionernas arbete med att förebygga plagi-ering. Ett femtiotal institutioner har svarat och resultaten sam-manställs och analyseras nu för att få underlag för planering av kommande insatser.

TExT: PER LARSSON

under sommaren har flera svenska universi-tet bestämt nivån på de studieavgifter som från och med hösten 2011 ska betalas av stu-denter utanför EES-länderna och Schweiz.

Uppsalas och Lunds universitet sät-ter prislapparna på 80 000–100 000 kro-nor för humaniora-samhällsvetenskap och 120 000–140 000 kronor för naturveten-skap. Vid Stockholms universitet tas beslut om avgifternas storlek den 10 september då universitetsstyrelsen sammanträder, vilket är efter denna tidnings pressläggning. I sin blogg skriver rektor Kåre Bremer att avgif-terna kommer att bli i samma storleksord-ning som i Lund och Uppsala.

Den 27 maj beslutade regeringen om den nya förordningen som reglerar arbetet med studieavgifter. Universitetets arbete övergår därmed i en genomförandefas och förvalt-ningschefen har tillsatt en arbetsgrupp som ska koordinera införandet av studieavgifter. Det handlar om nya rutiner för bland annat antagning, stipendiehantering och fakture-ring. Dessutom behöver universitetet fun-dera över vilken form av stöd och service

man vill kunna erbjuda betalande studen-ter i form av till exempel mottagning och boende.

Frågan kräver dessutom flera strategiska överväganden när det gäller avgifternas storlek, fördelning av stipendiemedel och internationell marknadsföring. Dessa frågor kommer att hanteras i nära samarbete med den arbetsgrupp för bearbetning av riktlin-jer för internationalisering som leds av pro-rektor Lena Gerholm.

Många sökande till vårenArbetsgruppen för införande av studieavgifter består av representanter från Ekono-miavdelningen, fakultetskanslierna, Kom-munikationsenheten, Ledningskansliet, Pla-neringsenheten, Stockholms universitets studentkår och Studentavdelningen. Ord-förande är Jerker Dahne, biträdande chef vid Studentavdelningen.

– Det känns bra att vi nu kraftsamlar för att kunna ha fungerande lösningar på plats inför antagningen till hösten 2011. Det är en förutsättning för att universitetet även fort-

sättningsvis ska kunna välkomna studenter från så kallat tredjeland, säger Jerker Dahne.

Antalet sökande till vårens masterutbild-ningar i Sverige har ökat kraftigt – med 124 procent och till de internationella kurserna med 43 procent. Det visar statistik från Verket för högskoleservice, VHS. En majoritet av de sökande kommer från länder utanför EES, den grupp av sökande som från och med nästa höst kommer att få betala för sin utbildning. Flest sökande kommer från Pakistan, Indien och Bangladesh. Flest sökande till en master-utbildning har högskolan i Halmstad med programmet i datornätverksteknik, följt av Högskolan i Borås med magisterutbildning i informatik. Masterprogram i mikrobiologi, Masterprogram i molekylära livsvetenskaper, Masterprogram i toxikologi och Juris magis-terprogrammet i europeisk immaterialrätt, samtliga vid Stockholms universitet, åter-finns på plats, 13, 14, 17 respektive 19 på lis-tan över de mest sökta masterutbildningarna. Statsvetenskap på engelska 1 vid universitetet är den sjätte mest sökta utbildningen i landet.


Årets Orientation Day lockade cirka

1 000 utländska studenter.

Förberedelser igång för studieavgifterI dagarna beslutas om storleken på studieavgifterna vid universitetet. Antalet utländska ansökningar till våren 2010, sista terminen utan studieavgifter, ökar dessutom kraftigt.


UTBI LDN I NG

carina ljungwald och Eva Samuelsson vid Institutionen för socialt arbete får dela på utmärkelsen Årets lärare för sitt gemensamma arbete med att utveckla nätbaserad undervis-ning. De är båda doktorander vid Institu-tionen för socialt arbete – Socialhögskolan. Under våren 2009 var Carina gästdoktorand vid University of San Francisco. Carina och Eva skapade då en virtuell pedagogisk platt-form på webbplatsen Blackboard där deras studenter i Sverige respektive USA kunde mötas och diskutera frågor som behandlades i undervisningen (se Universitetsnytt 4/2009).

På plattformen har studenterna bland annat haft gemensamma examensuppgif-ter och diskuterat socialpolitiska frågor. Eva och Carina har lagt ut dokument som kursplan och litteraturlista. Studenterna har där även kunnat ta del av föreläsning-arna. I USA fick de ett pedagogiskt pris för sin nätbaserade undervisning i maj förra året. Erfarenheterna från projektet använ-des under hösten för att skapa ett diskus-sionsforum i Mondo för studenter på tredje terminen på socionomprogrammet. När det är dags att undervisa igen skulle Eva och Carina gärna vilja använda plattformen och utveckla undervisningen där mer.

nytänkare och veteran får pedagogiskt prisRoger Nyborg, Institutionen för nordiska språk, samt lärarparet Carina Ljungwald och Eva Samuelsson, Institutionen för socialt arbete får pedagogiska priset.

Prispengarna skulle de vilja använda för att gå pedagogiska kurser. Men även för att utöka det samarbete de har, till exem-pel genom att skriva gemensamma veten-skapliga artiklar om lärdomarna de gjort. Orden gemensamt och samarbete återkom-mer ständigt när vi träffar dem.

– Vi samarbetar väldigt bra. Det känns att summan blir större om vi gör något till-sammans, säger Eva.Och Carina fyller i:

– Samarbete lockar också fram en bra anda hos studenter. Det kan bli otroliga vin-ster när de höjer sig själva.

Eva och Carina har gemensamt tagit fram en plattform för bra pedagogik. De pekar där på betydelsen av att ge studenten aktivt ansvar för inlärningen. Variation i undervis-ningen, som en blandning av föreläsningar, studiebesök och värderingsövningar, beto-nas också.

Krönet på karriärenDet andra priset går till Roger Nyborg vid Institutionen för nordiska språk. Han undervisar i svenska som främmande språk. I prismotiveringen står ”med stort engage-mang och okonventionella metoder främjar

Roger alla studenters lärande trots stora och heterogena studentgrupper”. Höstterminen blir Rogers sista, efter 40 års undervisning, och han ser priset som krönet på karriären. Samtidigt är det ett erkännande av ett ämne som i början av hans undervisning knappt fanns på kartan.

På frågan om vad han ser som den största pedagogiska utmaningen svarar Roger att man som lärare har många roller att spela.

– Man ska inspirera, väcka intresse för ämnet, variera undervisningen så att stu-denter med olika inlärningsprofiler kan ta till sig kunskaper, kunna förklara på ett sätt som studenterna förstår – faktum är att många studenter under årens lopp har sagt, när de velat berömma min undervis-ning, att “du förklarar så bra”. Jag försöker utgå från den plats eller nivå där studenterna faktiskt befinner sig, inte där de förväntas befinna sig.

Han betonar att det är många faktorer som spelar in när det handlar om att lära sig ett andraspråk, som ålder, studie bakgrund, motivation, den sociala situationen och språkbegåvning.

– Att undervisa en heterogen grupp där flera av dessa faktorer inte delas av studen-terna är verkligen en pedagogisk utmaning.

I år inkom 159 nomineringar från stu-denter och anställda till Årets lärare. Prisbeloppet är på 50 000 kronor vardera. Pristagarna får även ett diplom som delas ut vid installations- och promotionshögtiden.


Priset är krönet på karriären,

anser Roger Nyborg.

Det är otroligt inspirerande

att få priset, säger Eva Samuelsson och Carina Ljungwald.


FORSKN I NG

Maritim forskning, om örlogsflot-tor och sjökrig, har länge haft en framträdande roll vid Historiska

institutionen. Den nu avlidne professor Jan Glete var en av världens ledande experter på örlogsflottor. Vid årsskiftet befästes institu-tionens ställning inom området ytterligare. Då startade Centrum för maritima studier. Bakom centret står Stockholms universi-tet (ämnen historia och etnologi) och Sta-tens maritima museer (SMM)– där Sjöhis-toriska museet, Vasa museet och Marinmu-seum i Karlskrona ingår.

Centret tillkom på initiativ av Statens maritima museer. Där hade man gjort en utredning om museernas kvalitet på forsk-ningen och kommit fram till att den inte höll tillräckligt hög kvalitet. För att öka forsk-ningsanknytningen föreslogs att en cen-trumbildning skulle inrättas. Förfrågan gick till Stockholms universitet som SMM ansåg hade den bästa och bredaste kompetensen inom området.

I början av september invigdes CEMAS på Vasamuseet. Vid museet hade då redan flera forskningsseminarier hållits i samar-betet mellan CEMAS och MARIS (Marin-arkeologiska forskningsinstitutet vid Söder-törns högskola) – en tanke med samarbetet är just att regelbundet ordna seminarier där forskare och museipersonal kan mötas för att diskutera aktuell forskning.

Det som gör CEMAS så speciellt är att det är ett tätt samarbete mellan museivärl-den och akademi, säger professor Leos Müller som är föreståndare för CEMAS. Han lyfter även fram den tvärvetenskap-lighet som finns inom CEMAS. Här finns idag historiker, som Leos Müller, och etno-loger. Senare kan det även bli aktuellt att knyta andra forskningsdiscipliner hit, det kan vara inom sjörätt och studier av män-niskans påverkan på havsmiljön.

– Maritima studier är ett brett begrepp och inte EN vetenskap, betonar Leos Müller.

Hummerfiske och OstindienSjälv har han mest ägnat sig åt sjöfartshis-toria. Centrets tre andra medarbetare är Simon Ekström, docent i etnologi, som nu forskar om hummerfiske, och Lisa Hellman, doktorand i historia, som skriver en avhand-ling om Ostindiska kompaniet och hur mötena mellan Sverige och Ostindien skild-ras i reseberättelser och korrespondens. Den första september började även Hanna Jans-son, doktorand i etnologi, sin anställning.

Leos Müller har senaste terminen främst ägnat sig åt att få igång centret. Men nu ska

han söka forskningsanslag igen. Ett område som intresserar honom är säkerhet till sjöss och så kallade protektionskostnader. Med det avses kostnader och tillvägagångssätt för att skydda sig mot pirater och krig. Ökad beväpning av fartyg, konvojtrafik, försäk-ringslösningar och diplomatiska relationer är exempel på detta. Ett annat område han anser det behövs ytterligare forskning inom är svensk handelssjöfart.

– Sjöfarten har alltid varit viktig för Sverige, men den har inte den plats den för-tjänar i svensk historieskrivning. Sverige

skildras istället främst som ett bondesam-hälle, säger han.

Ett tredje område han skulle vilja ägna sig åt är att studera Stockholms hamnmiljöer.

– CEMAS ger Stockholms universitet möjlighet att bli Sveriges ledande forsknings-institution på området maritima studier. Det är ett spännande och växande forsk-ningsfält, inte minst i relation till den glo-balisering vi lever i, säger Leos Müller.

TExT: PER LARSSONFOTO: STATENS MARITIMA MUSEER

Maritimt centrum knyter samman akademi och museerStatens maritima museer och Stockholms universitet fördjupar samarbetet genom ett nytt forskningscentrum.

Centrum för maritima studier (CEMAS) hör till Historiska institutionen och har forskare inom historia och etnologi. I styrelsen sitter ledamöter från Stockholms universitet och Statens maritima museer (SMM). CEMAS har tre uppgifter. Att ordna seminarier, där även museianställda kan delta. Att vara experthjälp vid utställningar på museerna samt att bedriva egen forskning. SMM satsar två miljoner per år i sex års tid i CEMAS. Universitetet lägger lika mycket.

www.historia.su.se/pub/jsp/polopoly.jsp?d=14552▼

FORSKN I NG

Maritima studier kan handla om såväl arkeologi och historia som etnologi.


FORSKN I NG

det inspirerande myllret i Visby under Almedalsveckan omfattade i år fler pro-grampunkter än någonsin – 1 386. Även antalet arrangörer, besökare, journalister, webbsändningar med mera slog rekord. Många evenemang handlade om skolan och om integrationsfrågor, så även Stockholms universitets två seminarier.

Seminarierna lockade en blandning av forskare, politiker, studenter, yrkesverk-samma och allmänt intresserade, publi-ken var fulltalig vid båda tillfällena. Diskussioner och frågor under och efter seminarierna visade också att åhörarna var både insatta och engagerade. Eftersom flera andra arrangörer tog upp ämnena skola och integration under Almedalsveckan kunde information inför universitetets seminarier också spridas till redan intresserade på plats.

Ska framtidens lärare forska på arbetstid och hur kan forskning bidra till en bättre skola? Dessa och närliggande frågor togs upp på seminariet ”Lärarna, framtiden och forskningen – om vilka krav som ska ställas på framtidens lärare”. Forskare och repre-sentanter för Lärarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting medverkade vid

stockholms universitet klättrar nio steg och finns på plats 79 bland världens främsta uni-versitet. Det visar årets upplaga av den pre-stigefyllda Shanghairankningen.

Varje år gör Jiao Tong-universitetet i Shanghai en rankning av värdens universi-tet, Academic Ranking of World Universities eller den den så kallade Shanghairankningen. Det är en av världens mest prestigefyllda och omtalade rankningar av lärosäten. I dagarna har den nya listan offentliggjorts och den toppas även i år av amerikanska uni-versitet. Överst återfinns Harvard, Berkeley, Stanford och Massachusetts Institute of Techonology (MIT). På femte plats finns första universitetet utanför USA, det är Cambridge.

Cirka 12 000 lärosäten i världen ran-kas och de 500 främsta tas med på Shang-hailistan. Rankningen baseras främst på forskningskriterier som antalet Nobelpris och Fieldsmedaljer, citeringar i vetenskap-liga tidskrifter samt publiceringar i Nature och Science.

– Naturligtvis är jag glad för detta, men man får komma ihåg att gamla meriter som Nobelpris betyder mycket för en placering på denna lista. Å andra sidan har vi också bra siffror för publiceringsindikatorn, vilket också har framgått av Vetenskapsrådets bib-liometrianalyser, säger rektor Kåre Bremer.

TExT: PER LARSSON

www.arwu.org

Stockholms universitet klättrar på världsrankning

Stockholms universitet har under flera år återfunnits bland de 100 främsta universite-ten i världen. Förra året var det plats 88. I år har Stockholms universitet avancerat nio pla-ceringar till plats 79. Ytterligare två svenska lärosäten finns på listan bland världens 100 främsta universitet. Det är Karolinska Institutet som avancerat från plats 50 till plats 42 och Uppsala universitet från plats 76 till plats 66.

Bryts rankningen ned till olika så kall-lade fält finns Stockholms universitet med inom intervallet plats 51–75 inom ett sådant, naturvetenskap och matematik. Och i rank-ningen för olika ämnen finns universitetet på plats 47 i världen inom kemi. I båda fal-len rör det sig om en förbättring sedan före-gående år. ▼

universitetet på plats i Almedalenseminariet, som hade formen av ett samtal, lett av moderatorn Natanael Derwinger från SVT.

På seminariet ”Punktera ballongen – om fördomar och fakta kring integration” presenterade forskarna studier och resul-tat bland annat om vilka möjligheter per-soner med utländsk anknytning har att ta sig in på arbetsmarknaden, om integrations-programmen kan förbättras, vilka faktorer som påverkar en akademisk karriär och vilka möjligheter flerspråkighet innebär. Forskarnas presentationer bands ihop av moderatorn Per Wirtén.

Mer information om medverkande och program samt webbsändningarna från semi-narierna på www.su.se/almedalsveckan.

TExT OCH FOTO: EVA ALBREKTSON

KLIMATTäLT I VASAPARKEN På nationaldagen den 6 juni gick det att träffa forskare och studenter från univer-sitetet i Klimattältet i Vasaparken. Där fanns bland annat en minivulkan och möj-lighet att gå tipspromenad och lära sig om algblomningen i Östersjön.

Almedalssveckan bjöd på närmare 1 400 programpunkter.


FORSKN I NG

▼

Konferens om pedagogisk bedömningDEn 20–21 oKtobEr anordnar Nationella forskar skolan i pedagogisk bedömning sin tredje konferens. Forskarskolan är ett samverkansprojekt mellan fyra läro säten – universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå samt Malmö hög-skola. Verksamheten startade 2007 med bidrag från Vetenskapsrådet för fyra doktorander.

Professor Astrid Pettersson vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapernas didaktik (speci-fikt PRIM-gruppen) är föreståndare för forskarskolan. Verksamheten inom forskarskolan består å ena sidan av forskarutbildningskurser, och å den andra av en årlig konferens. Kurserna erbjuds även till doktorander från an-dra lärosäten än de fyra som grundade forskarskolan.

Den första konferensen med öppen inbjudan ordnades 2008. Till årets konferens har tills vidare Patricia Murphy och Richard Kimbell tackat ja till att hålla keynote föreläsningar. Patricia Murphy är professor vid Open University, Storbritannien och har under lång tid arbetat med frågor om likvärdighet och bedömning. Richard Kimbell är professor vid Goldsmith’s College, Londons universitet. Hans arbete är inriktat på storskaliga inter-aktiva former för bedömning i arts, craft and design. Båda är f.n. gästprofessorer vid Stockholms universitet.

www.did.su.se/pub/jsp/ polopoly.jsp?d=10481&a=42322

arbetsformer (till exempel dis-tansarbete och nätverk) som kommer att dominera och vilka faktorer som karakteri-serar framtidens arbetsplatser. Syftet med Flexit är att bygga broar mellan humanistisk/samhällsvetenskaplig forsk-ning och sektorer utanför uni-versiteten för att underlätta kunskapsspridningen och att fler därmed kan dra nytta av humanisters och samhälls-

vetares kunskaper och kompetenser. En vik-tig del är också att påverka meriteringssys-temet så att akademin i högre grad värde-rar erfarenheter från företag/organisationer.

– Även forskningsprojekt som genom-förs på företag genererar vetenskapliga publikationer. Men frågan är om denna typ av forskningserfarenheter har ett mer-värde utöver de sedvanliga forsknings-meriterna. Detta är något som framti-den får visa, säger Susanna Toivanen. En möjlig risk med att forska på företag är att man kan tappa kontakten med det vetenskapliga sammanhanget. Därför har Susanna Toivanen skapat en vetenskaplig referensgrupp inom forskningsprojektet.

TExT: MARIA SKULDTFOTO: KERSTIN MOTHANDER

susanna toivanen vid Centre for Health Equity Studies vid Stockholms universitet/Karo-linska Institutet arbetar med forskningsprojektet ”Framti-dens arbetsplatser”. Det genom-förs i samverkan med bygg- och fastighetsutvecklingsföre-taget NCC vid företagets kon-tor i Västra Hamnen i Malmö.

Bakgrunden är att Susanna Toivanen i maj tilldelades en treårig postdoktoral tjänst inom Riksbankens Jubileumsfonds sats-ning Flexit, som ska stimulera samhälls-vetenskapliga och humanistiska forskare att söka uppdrag utanför akademin.

Susanna Toivanens forskning handlar om sambandet mellan arbete och hälsa ur ett sociologiskt perspektiv. Hon forskar nu, med NCC:s frågeställningar som utgångs-punkt, kring framtidens kontorsarbetsplat-ser. Projektets centrala teman är arbets-miljö, hälsa och kreativitet.

Det övergripande syftet är att under-söka vilka utmaningar framtidens arbets-platser ställs inför i förhållande till fram-tidens arbetslivsutveckling och arbetskraf-tens sammansättning. De specifika fråge-ställningarna tar bland annat fasta på hur vi kommer att arbeta i framtiden, vilka

Flexit – en bro mellan universitet och företag

Ny UTLySNINGRiksbankens Jubileumsfond utlyser nu fem nya Flexit-anställningar, det vill säga fem postdok-tjänster vid fem olika företag. Anställningarna kan tillträdas från 1 januari 2011.Ansökan ska vara Riksbankens Jubileumsfond tillhanda senast den 4 oktober. Mer information på www.rj.se

vetenskapsrådet har gjort den första utvärderingen av Linné-bidragen till starka forskningsmiljöer som tillkännagavs 2008. Miljöerna utvärderas tre gånger. Detta är den första utvärde-ringen av 2008 års Linnéstöd. Utvärderingspanelen har utvär-derat miljöernas organisation, samarbeten och ledarskap. Den vetenskapliga kvaliteten kommer att utvärderas om tre år. Två forskningsmiljöer vid Stockholms universitet fick Linnéstöd 2008. Den ena är Linnaeus Centre on Social Policy and Family

Dynamics in Europe, SPaDE, vid Sociologiska institutionen. Denna miljö föreslås få oförändrat stöd (6,99 miljoner kronor/år). Den andra miljön, The Oskar Klein Centre for Cosmoparticle Phy-sics, är en av de fyra miljöer som har lyckats exceptionellt bra och får ökat stöd – från 7 miljoner kronor per år till 7, 7 miljoner.

Linnéstödet har utlysts två gånger, 2006 och 2008. Beslut om eventuella ytterligare utlysningar finns inte.

ökad Linnéstöd till fysiker och astronomer

Susanna Toivanen


Eken – en värld av mångfald

Eken har genom historien mött bönders avsky och makthava-res begär. Det finns mängder av roliga myter runt enskilda berömda ekar. Vad har alla dessa Gustav Vasa-ekar, Karl den

XII-ekar och Drottning Kristina-ekar egentligen med dessa kung-ligheter att göra? Därför handlar boken även en del om ekens kul-turhistoria.

Redan på Gustav Vasas tid planerade man för framtida behov för skeppsbyggnad. Det var belagt med stränga straff att hugga ner eller skada ekar, och även plantor hade samma skydd. Det gick åt cirka 2 000 ekar för att bygga ett större skepp och tillräcklig tillgång och närhet till skeppsvarven blev tidigt ett uppmärksammat problem. Det är därför vi har så många gamla ekar i Sverige idag.

Plantering i VätternI början av 1800-talet ansåg man dock att det på sikt skulle bli brist på ek i landet och det gällde att börja planera och plantera för fram-tiden. Från 1831 och fram till mitten av århundradet planterades och såddes ekar på Visingsö i Vättern för att säkra flottans fram-tida behov av virke. Under de första tio åren planterades närmare 300 000 ekar och idag omfattar ekplanteringen 360 hektar. Plan-teringen skedde i första hand på åkermarken som tillhörde Visings-borgs kungsgård. Ekarna har stamkvistats för att växa sig raka och lämpliga för skeppsbyggeri. Gran och andra träslag, till exempel lärk, har också planterats mellan ekarna för att stammarna ska sträcka sig upp mot ljuset istället för att breda ut sig. Ekarna skulle, om behovet hade funnits, vara redo att avverkas nu. År 1975 erbjöds marinchefen ekarna för fartygsbygge, men marinen avböjde. Idag byggs ju inte så många krigsfartyg i trä längre. Hur kom du på idén att skriva boken?

– Egentligen ville jag börja fotografera mer målmedvetet och som zoolog är jag såklart djur- och naturintresserad. Då våra svenska ekmiljöer är både väldigt artrika och oerhört vackra bestämde jag mig för att fotografera djur och växter som lever i, på och runt ekar, och även så klart ekarna själva.

Samarbete med SwedbankI maj 2007 påbörjade Johan sin ekfotografering. Under tre år har han nästan uteslutande fotograferat det som händer bland våra ekar runt om i Sverige. Även om starten var väldigt fokuserad på djur och mångfald tog ekarna själva över mer och mer under resans gång.

– Bokens text skrev jag framför allt under 2008. Året 2010 har dessutom FN utsett till det Biologiska mångfaldsåret, så en hyllning till vår svenska mångfald passar väldigt bra i år, berättar Johan.


I dagarna kommer boken ”Quercus. Ekens mångfald” ut, skriven av etologidocenten Johan Lind. Boken handlar om kulturhistoria, eken som skådeplats och dess otroliga mångfald.

I tre år har Johan Lind

fotograferat livet i ekarna.

17Universitetsnytt September 4/2010 17Universitetsnytt September 4/2010

Biologiska mångfaldsåret

2010 är ett viktigt år för skyddet av biologisk mångfald och har av Fn utlysts till internationella året för biologisk mångfald. i oktober ska världens länder besluta om ny global vision och mål för biologisk mångfald. Fn uppmärksammar biologisk mångfald vid en rad olika evenemang och det genomförs informationskampanjer för att sprida kunskap och öka medvetenheten om frågan. www.naturensar.se

För att ordna finansiering kontaktade Johan Swedbank som tyckte att projektet verkade spännande och ett samarbete inled-des. Eken är ju också symbol för banken. Sedan har även Söderbergsstiftelsen och Prins Carl Gustafs Stiftelse stött projektet.

– Förutom att allt har varit fantastiskt roligt så har en stark drivkraft varit att lyfta fram vår fina svenska natur, dess mångfald, och en del fenomen jag tycker är spännande. Inte behöver man åka på safari till Serengeti eller Pantanal för att se spännande saker, de finns ju här! Därför handlar det mycket om djurs beteenden, ja, det där vanliga, slags-mål, samarbete, fågelflyttning, hur allt detta fantastiska kan uppstå.

– Med boken vill jag visa på det roliga och spännande istället för att ta upp alla hot som finns mot eken och vår natur. Det händer så mycket spännande i och omkring eken. Eken är ju som en liten egen natur i natu-ren, säger Johan.

TExT: PER NORDSTRöM • FOTO: JOHAN LIND, EVA DALIN (porträtt), ISTOCKPHOTOS (bakgrund)

Prov på ekens mångfald. Sammetskvalster (överst),

berguv på Norra Djurgården, fläckad blombock,

Gustav Vasaeken utanför Vallentuna och lövgroda i

ekhage på Österlen.


ARBETSPLATS

universitetets nya medarbetarwebb www.su.se/medarbetare ersätter den tidigare anställdaingången på www.su.se. Lanse-ringen sker i samband med Upptakten 16 september. Här listar vi de viktigaste för-ändringarna.

• En webb, istället för 22 olika webbplatser för att hitta information och stöd till nytta i det dagliga arbetet.

• Kontaktuppgifter och relaterade webbsidor finns alltid tillgängliga på högra sidan av webben.

• Nyare sökfunktion som endast söker på medarbetarwebben, vilket kommer att ge bättre sökresultat än tidigare.

• Utveckling av sökfunktionen så att den förutom på webben även söker i den webb-baserade utbildningskatalogen (SISU) och i den digitala personalkatalogen (SUKAT).

en ny webbplats som underlättar för medarbetare

• Enklare att hämta information från andra databaser och system genom RSS så att denna information presenteras på medar-betarwebben i det sammanhang du befin-ner dig.

• Medarbetarwebben är fortfarande publik, det vill säga inloggning behövs. Till univer-sitetsgemensamma stängda system, som manualen för visuell identitet, Mondo lär- plattform och portalen Mitt universitet, loggar du fortfarande in med ditt SU-konto.

Specifik nytta för olika funktionerUnder ingångarna ”Service” och ”Personal” finns information och stöd som alla med-arbetare vid universitetet har nytta av i det dagliga arbetet. För olika grupper finns även specifik nytta:

forskare hittar en hel del information och stödverktyg på ingångarna Service, Ekonomi

och Från ledningen. Under ingången Från ledningen kommer juridisk stödinformation att byggas upp tillsammans med ”frågor och svar”. Redan nu finns e-postadress till juri-disk rådgivning.

Studieadministratörer har fått en egen ingång – Studieadministration.

Lärare och undervisande personal hit-tar redan nu en del information och stöd inför undervisningstillfällena på servicein-gången och där under Marknadsföring och information, Undervisning samt Lokaler. Komplettering av informationen pågår.

Prefekter och administrativa chefer har fått en egen ”knapp” på startsidan av webben. Den leder till en samlingssida med infor-mation specifikt riktad till prefekter och administrativa chefer. Informationen finns på någon av ingångarna på medarbetar-webben, men har märkts upp av en webb-redaktör för att prefekten ska få informa-tionen på en samlingssida. Detta är ett behov enligt resultatet av översynsprojek-tet. Komplettering av informationen pågår.

TExT: MARIE JACKALIN

Har du frågor kring den nya medarbetarwebbens struktur och innehåll kontaktar du Marie Jackalin vid Kommunikationsenheten, [email protected]. för frågor och funderingar kring teknik och support, kontaktar du Benita falenius vid avdelningen för iT och media, [email protected].

Kris & stöd Snabb åtkomst till

viktiga telefonnummer, kontaktpersoner och checklistor.

Prefekter & administrativa chefer Samlad information

såsom beslut, protokoll, regler, personal

administration mm.

rektor kommenterar aktuella händelser

Länk till rektors blogg

Förvaltningschefen har ordet

Förvaltningschefen skriver direkt till universitetets

medarbetare

Personporträttet Här lyfter vi upp medarbetare vid

universitetet.

Universitetsnytt Här kan du bläddra i

Universitetsnytt också på webben.

A-Ö Alfabetisk lista med länkar till

innehåll på medarbetarwebben

Länkar till universitetsgemensamma

stödsystem

Medarbetarkalender

Här hittar du aktuella evenemang, seminarier,

och utbildningar för medarbetare sorterade

i datumordning.

Universitetsnytt September 4/2010

ARBETSPLATS

18


ARBETSPLATS

DEn 28 MAj bESLUtADE universitetsstyrelsen att universitetet ska ansöka hos Hög-skoleverket om examensrätt för samtliga fyra nya lärarexamina. Ansökan har förberetts av nio arbetsgrupper med representanter från både den nuvarande lärarutbildningen och institutioner som skulle kunna få ett framtida ansvar för någon del av de kommande utbildningarna. Tillsammans med universitetets fyra dekaner och två studentrepresentanter har Anders Gustavsson, som är vicerektor och ordförande i Lärarutbildningsnämnden, vägt ihop förslaget om den fram-tida lärarutbildningen vid Stockholms universitet.

– Vi föreslog att universitetet ska söka samtliga examina. Efter ett inten-sivt arbete med en omfattande inventering av universitetets forsknings- och utbildningskompetens för lärarutbildning har vi genomfört en särskild pröv-ning av den befintliga forsknings- och utbildningskompetensen för de olika lärarutbildningarna. Vi har också tagit hänsyn till det uppdrag som univer-sitetet idag har för regionens utbildning av lärare, säger Anders Gustavsson För att skapa bra förutsättningar för de nya examina har också en organisations-förändring av lärarutbildningens institutioner beslutats. Förändringen innebär att två av de institutioner som skapades i samband med att lärarutbildningen integrerades i Stockholms universitet upphör, en annan institution delas på mit-ten och flera institutioner växer. Några av institutionerna byter också namn.

– Med de förstärkta institutionerna kan kvaliteten på lärarutbildningen höjas, säger Anders Gustavsson.

Teori och didaktik vid samma institution– Stockholms universitet har som långsiktigt mål att teori och didaktik inom ett och samma ämne ska ligga inom samma institution. Forskning och under-visning i ämnesdidaktik ska utgå från de lärande- och undervisningsproblem som är förknippade med specifika ämnen, säger Anders Gustavsson.

Beredningsgruppen som leds av Anders Gustavsson har även utarbetat ett förslag om hur lärarutbildningen ska styras framöver, men det beslutar uni-versitetsstyrelsen om tidigast vid sitt sammanträde den 10 september. Förslaget är att lärarutbildningsnämnden läggs ner och att fakultetsnämnderna tar över merparten av ansvaret för lärarutbildningen. För fakultetsövergripande frå-gor skapas också en samordningsgrupp. Två typer av utbildningsuppdrag ska skapa tydlighet för studenterna i den framtida organisationen, enligt Anders Gustavsson

– För det första ska en samordningsinstitution utgöra hemvist för lärarstu-denter med en viss inriktning under hela deras utbildningstid. Den står för information, planering och stabilitet. Uppdraget att ge enskilda kurser och mo-ment går, för det andra, till de institutioner eller grupper av institutioner som har den bästa kompetensen. säger Anders Gustavsson.

TExT: CECILIA PARKERT

www.su.se/medarbetare/fran-ledningen/utvecklingsprojekt

universitetet söker samtliga lärarexaminaUniversitetet har ansökt om samtliga fyra lärarexamina. Samtidigt förbereds för en ändrad organisation av lärarutbildningen.

– Jag tycker att rubri-kerna är mer transparenta än tidigare. Nyttig infor-mation har flyttats upp i sökhierarkin. Korslänk-ningen gör att man lätt-tare kommer rätt. Det är också bra med speci-

aliserade funktioner, som ”Prefekt” och ”Studieadmini stration”. Sammantaget är det nu lättare att snabbt hitta den informa-tion man söker. Jag tycker att man ska ha kvar en liten instruktion om var vissa saker finns och/eller vad som hamnat under vissa rubriker som kanske inte är så självförkla-rande, till exempel ”Från ledningen”. Då bygger man lättare upp en intuition för vad som borde finnas var.chriSTinA heLLmAn, preFekT vid inSTiTuTionen För LingviSTik

Cirka 30 personer på olika håll inom

universitetet har ingått i den arbetsgrupp som tagit fram strukturen för den nya webbplatsens information och innehåll. Vi har frågat

tre av dem hur de ser på resultatet.

– För mig innebär den nya medarbetarwebben att jag lättare hittar information främst när det gäller personalfrågor och disputationsärenden. Jag har hittills inte gått bet på att hitta den infor-

mation jag behöver, och för det mesta är det lättare än tidigare.eLiSAbeTh oppenheimer, SekreTerAre vid FySikum

– Det är en utveckling i helt rätt riktning: den perfekta ingången för att hålla mig uppdaterad med vad som är på gång vid universitetet och en perfekt kanal också att få ut information på!

evA enArSon, inFormATionSAnSvArig vid STockhoLmS univerSiTeTSbibLioTek

▼


ARBETSPLATS

planeringsenheten har på uppdrag av univer-sitetsstyrelsen under flera år jämfört några verksamhetsresultat för de största svenska universiteten: Stockholms, Uppsala, Lunds, Göteborgs, Umeå och Linköpings. Syftet med jämförelsen, som bygger på uppgifter i Högskoleverkets statistikdatabas, är att få en bättre bild av hur Stockholms universi-tet ligger till i jämförelse med de andra läro-sätena.

En trend för samtliga är att antalet stu-denter och masterexamina fortsätter att öka. Stockholms universitet har ett högt sökandetryck i förhållande till flera lärosä-ten både när det gäller masterprogram och yrkesexamensprogram. Däremot märktes en nedgång i sökandetryck till masterpro-grammen vid universitetet under 2009, något som inte förklaras i jämförelsen.

Antalet studenter i uppdragsutbildning minskade däremot kraftigt vid universitetet från 2008 till 2009. Konjunkturnedgången anges som en förklaring.

fler free moversNytt för i år är jämförelsen av att anta-let free movers, utländska studenter som utan att delta i utbytesprogram, ord-nat utbildning i Sverige. Detta mot bak-grund av att studieavgifter införs för stu-denter utanför EES och Schweiz. De senaste åren har antalet free movers vid Stockholms universitet ökat, även de som kommer från länder som nu ska omfattas av studieavgifter. Under läsåret 2008–2009 fanns cirka 1 700 free movers här. Enbart Lunds universi-tet hade fler, cirka 2 700.

Att öka antalet in- och utresande stu-denter var 2009 ett prioriterat mål vid uni-versitetet. Men här finns mycket kvar att göra. Stockholms universitet är det läro-säte som har det minsta antalet in- och utresande studenter i förhållande till antal helårstudenter, även om det totala antalet i denna kategori ökat de senaste åren. Som en förklaring anges att medelåldern för studen-ter vid universitetet är relativt hög.

Stockholms universitet är däremot det lärosäte i jämförelsen som har störst andel in- och utresande doktorander. 9 procent

Stockholms universitet jämförs med andraHög internationell rörlighet bland doktorander men få in och utresande studenter. Det visar en jämförelse av Stockholms universitet och andra lärosäten.

av doktoranderna här var utresande under 2009 och det fanns 7 procent inresande doktorander. Inom humanistisk-samhälls-vetenskapliga och naturvetenskapliga veten-skapsområdena är Stockholms universitet vidare det lärosäte som antagit flest dokto-rander och här finns flest aktiva doktoran-der.

få examinaAv universiteten i studien har Stockholm lägsta antalet examina per 1 000 helårsstu-denter (150 under 2009). Det kan till stor del förklaras med att de flesta studenter här läser fristående kurser i syfte att ta en generell examen. Anna-Karin Orsmark vid

Planeringsenheten, som gjort jämförelsen, påpekar att lärosätena inte är helt jämför-bara. Vilka vetenskapsområden som finns påverkar flera faktorer. En är antalet exa-mina, se ovan. En annan är andelen externa medel. Stockholms universitet har här en lägre andel än flera lärosäten, främst för att teknik och medicin – områden som generellt har fler externa finansiärer – saknas.

– Alla universitet har sina styrkor och svagheter, det gäller naturligtvis även vårt universitet, och det är viktigt att vi får en klar bild av vad vi kan och behöver för-bättra, säger rektor Kåre Bremer.

TExT: PER LARSSONILLUSTRATION: MAIMI PARIK


ARBETSPLATS

förra året undertecknade Stockholms uni-versitet och University of Michigan i Ann Arbor ett utbytesavtal som omfattar utbyte för två studenter på grundnivå i vardera rikt-ningen per år. Samtidigt lades grunden till ett pilotutbyte för två anställda vid respek-tive lärosäte att få anslag för en vistelse på två till fyra veckor vid det andra lärosätet. Efter en första utlysning valdes Arja Karivi-eri, lektor vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, ut att gästforska vid Univer-sity of Michigan och professor William Cur-rie från Michigan att gästforska vid Stock-holm Resilience Centre några veckor i juni.

I april var Arja Karivieri fyra veckor i Ann Arbor. Hon forskar bland annat om antik belysning, senantik kultur och arkeologi samt pompejansk arkeologi. Arja Karivieri fick ett arbetsrum i det nyöppnade Kelsey Museum of Archaeology som har en fin antiksamling. Hon gav tre föreläsningar, en offentlig på museet om studiet av antika lampor och belysning samt två på kur-ser vid universitetet. En av dessa handlade

givande utbytesperiod i michigan

om det svenska Pompejiprojektet som hon arbetar med, den andra om utgrävningar i Arethousa i norra Grekland.

I Ann Arbor jobbade Arja Karivieri även med att redigera det första bandet för Arethousa-utgrävningen och fortsatte att söka jämförelsematerial för ett hus i Pompeji. Hon hann även delta i en kon-ferens om religion och magi i det grekisk-romerska Egypten samt besöka antiksam-lingarna i Detroit och Chicago.

Arja Karivieri har tidigare deltagit i Erasmusutbyte som doktorand i Rom 1994-1995 på en europeisk specialkurs. Nu sökte hon utbytet med University of Michigan för att återknyta kontakterna med forskare som är verksamma i Ann Arbor och för att besöka de viktiga samlingar som finns där.

– Jag är säker på att detta utbyte är gynn-samt för framtida kontakter mellan våra institutioner, både för lärare, doktorander och studenter, säger hon.

Sista datum för ansökan till utbytes-programmet är 30 oktober. Är du intres-

nyinflyttad institution i ArrheniuslaboratoriernaInstitutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didak-tik (MND) har under sommaren flyt-tat från Campus Konradsberg till nytillbyggda lokaler i Arrheniuslabo-ratorierna hus E i Frescati. I och med flytten är nu institutionens alla avdel-ningar i samma byggnad där också undervisningslokaler finns.

– Det återstår en del arbete med att packa upp flyttkartonger och se till att allt kommer på rätt plats. Men vi är mycket nöjda med lokalerna och vår nya placering av institutionen. Vi kommer närmare ämnesinstitutio-nerna och hoppas att vi kan se fram mot ett fördjupat samarbete, i lärar-utbildning men också i andra sam-manhang, säger prefekten Bengt-Olof Molander.

www.mnd.su.se

Arja Karivieri återknöt kontakter med forskare i USA.

serad av mer information om detta utbyte eller andra utbytesavtal kan du kontakta Tom Morell vid Sektionen för internatio-nellt studentutbyte och lärarutbyte vid Studentavdelningen.

Mer information om University of Michigan på www.umich.edu.

TExT: PER LARSSONFOTO: ORASIS FOTO/MÅ

▼

Godkänt för pedagogikutbildningarÅr 2009 gjorde Högskoleverket en nationell kvalitetsgranskning av utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå inom pedagogik. Högskoleverket bedömde att det fanns behov av att gå vidare med fördjupade granskningar av ett antal utbildningar för att kunna avgöra om de uppfyller kvalitetskraven för högre utbildning.

Fyra av dessa utbildningar var vid Stockholms universitet. Det var Talpedagogik, avancerad nivå, Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, avancerad nivå, Internationell och jämförande pedagogik, avancerad nivå samt Forskarutbildningen i internationell och jämförande pedagogik. Utbildningarna vid Stockholms universitet tillhör de som bedöms uppfylla kvalitets kraven.

Forskarfredag 24 septemberRockklubben Debaser vid Medborgarplatsen står i centrum för årets Forskarfredag i Stockholm. Där blir det shower, samtal med forskare och prova-på-aktiviteter klockan 10–16. I årets arrangemang står människan i centrum under teman som Människan och jorden, Människan och tekniken, Människan och tanken, Människan och kroppen och Oss människor emellan.

Från Stockholms universitet deltar bland annat forskare inom pedagogik, filosofi, bio-kemi, barnspråksutveckling samt medie- och kommunikationsvetenskap

Forskarfredag arrangeras på 22 orter i Sverige och är en del av EU:s Researchers’ Night. De svenska aktiviteterna samordnas av Vetenskap & Allmänhet.

www.stockholm.forskarfredag.se/2010▼


ARBETSPLATS

fem löpare, fem kilometer var och pick-nick i gröngräset vid Stora skuggan. Det är grundkomponenterna i Bellmanstafet-ten som lockar tusentals löpare varje sen-sommar. I år var förutsättningarna aningen annorlunda. En rockfestival i ösregn hade förvandlat gräsmattan vid Stora skuggan till en leråker. Start- och målområde blev istäl-let fältet bakom Frescati backe. Och för för-sta gången ordnades tävlingen även en var-dagskväll, förutom på lördagen.

Varje år deltar flera lag från universite-tet i tävlingens mixedklass. Ett av dessa är från Institutionen för nordiska språk som ställt upp i stafetten i många år. Nuvarande prefekten Hans Strand var tidigare den som höll i laget men nu har lagledarrollen för lärarlaget gått över till Anders Björkvall. Dessutom ställde institutionen i år upp med ett doktorandlag, under ledning av Theresia Pettersson (till vänster på picknick-bilden). Det har blivit en tradition att delta, dessutom brukar några från institutionen följa med för att heja fram sina kolleger.

Lunchseminarier om jämställdhetjämställdhetskommittén vid universite-tet bjuder in medarbetare till fyra lunch-seminarier under hösten. Serien inled-des den 9 september. Onsdag 6 okto-ber är det dags för nästa lunchföreläs-ning. Hillevi Ganetz, medieforskare och docent i genusvetenskap vid Cen-trum för genusstudier, talar om ”Sko-gens konung och djurens konung – hur genus och sexualitet görs i naturfilm”.

11 november handlar det om ”Krig och kön i 1700-talets Sverige. Hur mili-tära ideal lade grunden till den moderna maskulina stereotypen”. Föreläsare är Katarina Rosengren Falk, idéhistoriker och genusvetare vid Institutionen för lit-teraturvetenskap och idéhistoria.

1 december är sista seminariet. Pia Karlsson Minganti, forskare vid Etnologiska institutionen och vid Bologna universitet, talar om ”Om- stridda äktenskap. Unga muslimer i Sverige och Italien.”

Alla seminarier hålls klockan 12.00 –13.00 och platsen är rum A 622 i Södra huset, Frescati. Anmälan är obligatorisk och skickas till [email protected], senast en vecka innan seminariet. Ange namn samt vilket seminarium anmälan avser. Frågor? Mejla [email protected].

Seminarier om sexuella trakasserierunder hösten anordnar universitetet tre seminarier för medarbetare och studen-ter om sexuella trakasserier. Det första är 7 oktober. Rektor Kåre Bremer inle-der. Gunilla Carstensen, universitets-lektor och forskare i sociologi vid Hög-skolan Dalarna, talar om ”Sexuella tra-kasserier i akademin: gränsdragningar, professionalitet och strategier”. Wil-liam Ohlsson-salen, Geovetenskapens hus klockan 10–12 och 14–16. Anmä-lan sker till [email protected].

20:e, 26:e och 27:e oktober ges ytter-ligare tre seminarier. Vidare informa-tion kommer på www.su.se/medarbe-tare under Personal, gå sedan vidare till Kompetens och ledarutveckling.

Löparfest vid universitetet

En timme före start samlas laget utan-för Södra huset och tar på sig nummerlap-parna. Startskottet går tre minuter över sex. I marschallernas sken springer sedan sista sträckans Jonatan Pettersson (i mitten på bilden ovan) senare i mål på rätt exakt en tid på två timmar, vilket ger en 270:e plats i mixedklassen. Doktorandlaget får en sluttid på 2:10 och plats 535. Efteråt stannar laget ett tag för en kort picknick innan det är dags att åka hem. Anders Björkvall är nöjd med sluttiden och lovar att det även blir start nästa år, traditionen ska inte brytas.

Flera lag från universitetet deltog i årets upplaga av Bellmanstafetten. Lag ”Feken” sprang till exempel in på 126:e plats av de drygt 800 lagen på torsdagen.

Vill du och dina kolleger vara med nästa år? Mer information finns på www.bellman-stafetten.se


Löpning och picknick i det gröna för Nordiska språks lag.


ARBETSPLATS

Nu kommer hösten och det är dags att trycka din

avhandling

Universitetsservice är specialiserade på just tryckning av avhandlingar och andra akademiska trycksaker.

Kom in till oss idag så får du hjälp med din beställning, eller besök vår hemsida för ytterligare information.

www.us-ab.com

första sex månaderna 2010 redovisar univer-sitetet ett underskott på 16,5 miljoner kro-nor, vilket är knappt en procent av den totala omslutningen. Det visar delårsrapporten som kom under sommaren. Jämfört med föregående års delårsrapport är det posi-tiva siffror, underskottet var då 68 miljoner kronor. Just vid delåren är resultaten nega-tivt påverkade av att semesterlöneskulden vid den tidpunkten är som störst under året.

Första halvåret 2010 har anslagsintäk-terna ökat med 120 miljoner kronor jäm-fört med samma period föregående år. Nya tillskott av anslagsmedel har tillförts univer-sitetet både på utbildnings- och forsknings-sidan. Intäkterna av bidrag har också ökat, med närmare 60 miljoner kronor. Däremot har det skett en minskning på 6,5 miljoner kronor för uppdragsintäkter.

Kostnaderna har ökat, dock inte i lika stor omfattning som intäkterna. Personal-kostnaderna ökade med 115 miljoner kronor jämfört med första halvåret 2009. Den lönerevision som genomfördes under

hösten 2009 är den främsta förklaringen till detta. Även lokalkostnaderna ökade med 26 miljoner kronor, dels till följd av en principförändring när det gäller redovis-ning av lokalhyra för universitetets lokaler i AlbaNova, dels till följd av en avsätt-ning för tomma lokaler som uppstått på Campus Konradsberg. Avsättningen är en redovisningsmässig försiktighetsåtgärd då förpliktelser i form av hyreskontrakt finns samtidigt som universitetet håller på att av-veckla Campus Konradsberg.

Prognosen i delårsrapporten förutspår att årsresultatet för 2010 landar på ett överskott på närmare 166 miljoner kronor. Universitetet hade vid utgången av 2009 ett sparat kapital på cirka 465 miljoner kronor och den positiva prognosen för helåret 2010 innebär att kapi-talet sannolikt kommer att växa ytterligare.

Enligt förvaltningschef Ann-Caroline Nordström är universitetets situation med prognostiserade överskott och växande resurser densamma som vid flera av de andra stora lärosätena. Universitetets intäktssida

har under senare år stärkts av tillskotten av anslagsmedel men även av universite-tets framgångar när det gäller att få externa medel. Att kostnadsökningarna inte har skett i samma takt beror bland annat på att det inledningsvis tar tid att bygga upp stora forskningsmiljöer och att det tar tid att rekrytera rätt personal till olika verksam-heter och forskningsprojekt.

TExT: PER LARSSON

underskott första halvåret

Forskardag om ungdomsvård 21 oktoberSocionomutbildningen vid Institu-tionen för socialt arbete – Social-högskolan anordnar torsdag den 21 oktober 2010 klockan 13.00–16.15 en forskardag om ungdomsvård i aulan på Sveavägen 160.

www.socarb.su.se▼


ARBETSPLATS

i början av juni besökte Joanna Motion från Council for Advancement and Support of Education (CASE) Stockholms universitet. CASE är en organisation med 3 500 läro-säten i 64 länder som medlemmar. Orga-nisationen arbetar med att utveckla mark-nadsföring, kommunikation, fundraising och alumnarbete vid lärosätena. Vid besö-ket ordnade Joanna Motion en workshop för universitetsledningen och hade ett möte med representanter för de fyra fakulteterna.

Diskussionen om att arbeta aktivt med alumner och fundraising förs vid de flesta lärosäten i världen, underströk hon. Olika länder har kommit olika långt. Längst i USA. Men även ett land som Storbritannien har kommit långt jämfört med Sverige. Skillnader i kultur och politiska system kan förklara en stor del av skillnaden mellan län-derna. Sverige och England har till exempel en tradition av att staten är huvudfinansiär av utbildning och forskning.

En viktig utgångspunkt för arbetet med fundraising och alumner är att definiera ett lärosätes styrkor och att identifiera projekt att jobba med. Stockholms universitet har en potential i den känsla av stolthet som finns här med hängivna forskare, ett trev-ligt campus och inte minst kopplingen till Nobelpriset och Stockholm som huvudstad, enligt Joanna Motion.

alumner en viktig gruppFrågor som diskuterades var också vilka lärdomar universitetet kan dra från andra lärosäten och betydelsen av att ledningen är involverad i arbetet. Joanna Motion lyfte även fram de faktorer som ligger bakom donationer. Här har också universitetet en viktig roll att spela. Den som funderar på att donera väntar ofta på att få ett bra erbju-dande och att någon överhuvudtaget frågar. ”We do not have a culture of giving but of not asking” och “People don’t give to orga-nizations that have needs; they give to orga-nizations that meet needs”, var två bely-sande citat från Joanna Motion.

Alumner, tidigare studenter, är en viktig grupp hon lyfte fram. De är universitetets ”naturliga allierade” och de bästa ambassa-dörerna, enligt henne.

– Graduation is not goodbye! De som studerat här fortsätter att vara

studenter från universitetet livet ut. Och då bör det finnas ett ömsesidigt intresse att hålla kontakten, enligt Joanna Motion. Universitetet använder idag alumner för att till exempel ta in synpunkter på kursplanen för jurister, som mentorer åt studenter och för att skapa kontakter med industrin. Men mer kan göras. Med 6 000 studenter som examineras varje år är potentialen i alumn-arbetet stor, till exempel för att ordna prak-tikplatser och att få alumner mer aktiva i utformningen av utbildningen.

– Universiteten bidrar till den långsiktiga samhällsutvecklingen med sin forskning

Stor potential i alumnnätverk och fundraisingGenom att våga fråga och möta donatorers behov finns mycket att vinna. Det säger Joanna Motion, internationell expert på alumnfrågor och fundraising.

Tidigare studenter är de bästa ambassadörerna, enligt Joanna Motion.

och utbildning. Dessutom har de högt anse-ende. Den alumn som stödjer ett universitet blir därmed del i ett långsiktigt samhällsen-gagemang.

Vad händer om universitetet inte agerar på detta område?– Himlen skulle inte falla ner, men univer-sitetet skulle bli en mindre intressant plats. Framstående forskare skulle säga, varför lever vi på medeltiden? Ni skulle då riskera att förlora en del framstående forskare, säger Joanna Motion.

Har du frågor kring fundraising och alumnarbete, kontakta Näringslivssektionen, [email protected].

TExT OCH FOTO: PER LARSSON

Ny förening för släktforskarenu finns en förening vid universitetet för dig som är intresserad av släktforskning – Stockholms universitets släktforskarförening. Föreningen bildades i juni och har där-för inte hunnit marknadsföra sin verksamhet så mycket ännu – i dagsläget har man en handfull medlemmar. I september ska styrelsen dra upp riktlinjerna för hösten. Tan-ken är att väcka intresse för släktforskningen hos enskilda individer, och att före ningen kan bli ett komplement, en mötesplats, där man kan diskutera de problem som upp-står när man inte hittar en person, hur man kommer vidare och vilka alternativa sök-vägar som finns.

Alla anställda och de som var anställda när de pensionerade sig från universite-tet är välkomna som medlemmar. Prorektor Lena Gerholm är föreningens beskyd-dare och har även utsetts till dess första hedersmedlem. Marianne Westman vid Ledningskansliet är föreningens interimistiska ordförande. För vidare information, kontakta [email protected]


ARBETSPLATS

Visste du att …Askölaboratoriet är en av naturvetenskapliga fakultetens tre fältstationer. laboratoriet hör till Stockholms universitets marina forskningscentrum och är naturskönt beläget på ön Askö, i trosa skärgård. här pågår marin forskning och utbildning året runt.

Askö ligger i ett av de minst påverkade kustområdena längs hela ostkusten. Det fungerar sedan 1970talet som referensområde för den nationella och internationella miljöövervakningen. när kung carl Xvi Gustaf fyllde 50 år 1996 fick han Askö i födelsedagspresent, bekostad av bland annat knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Sedan dess är ön naturreservat.

www.smf.su.se/askolaboratoriet

poweryoga, axel-nacketräning, spinning och Tai-Chi. Det är några av personalpassen i Frescatihallen som du gratis kan ta del av som anställd vid Stockholms universitet. Dessutom finns möjlighet att motionera på arbetstid. Enligt en överenskommelse mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna har alla anställda med månadslön rätt till en timmes friskvård per vecka på betald arbetstid. Arbetar du mindre blir det motsvarande din arbetstid i procent. Aktiva forskarstuderande, oavsett finansiering, omfat-tas även av friskvårdsavtalet. För att kunna gå på gratispassen i Frescatihallen behöver du ett SU-motionskort, som hämtas i Fres-catihallens reception mot uppvisande av legitimation.

Anställda vid Stockholms universitet erbjuds vidare 10 pro-cents rabatt på årskort hos Friskis & Svettis. Träningskorten gäller ett år från inköpsdatum på samtliga Friskis & Svettis-anläggningar i Stockholm.

Anställda vid universitetet har rätt till ersättning på 1 500 kronor per år för ”friskvård av enklare slag”. Exempel på sådan är gymnastik, styrketräning, spinning, bowling, motionsdans och racketsporter som tennis och badminton. Även lagsporter som fotboll och handboll inkluderas.

Personalavdelningen anordnar även olika seminarier och föreläsningar om friskvård. Den 23 september är det ett seminarium om riskbruk på arbetsplatsen som genomförs av Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regeringen. Den 15 november anordnas inspirationsföreläs-ningen ”En resa i hälsans mysterium”. I höst är det även dags att försöka få ihop den tredje gruppen hälsoinspiratörer.

Har du frågor kring friskvård kan du vända dig till Tarja Kohandani vid Personal-avdelningen, [email protected]. Mer om friskvård på www.su.se/medarbetare/ personal/arbetsmiljo-halsa/friskvard


Nytt chefsprogram för nya chefer att vara chef och ledare inom akademin är en viktig och ansvarsfylld uppgift. Därför samlar universitetet nytillträdda chefer för att informera och diskutera viktiga frågor som rör chefs- och ledar-skap i nya chefsprogrammet ”Att vara chef”. Programmet är ett resultat av en intern översyn av innehållet i befintliga chefs- och ledarprogram i syfte att vida-reutveckla programmen efter verksam-hetens behov. Det ersätter den tidigare chefsintroduktionen. Målgrupp för pro-grammet är prefekter, ställföreträdande prefekter, avdelningschefer, ställföreträ-dande avdelningschefer, enhetschefer, kanslichefer, föreståndare, sektionsche-fer, administrativa chefer, studierekto-rer och utbildningsledare. Det vänder sig till nya chefer och chefer som inte tidi-gare gått ett introduktionsprogram.

”Att vara chef” består av tre block och pågår i 13 dagar under ett år med start i september. Denna omgång av pro-grammet är fulltecknad men ett nytt startar höstterminen 2011.

Vill du veta mer om programmet eller andra utbildningar och/eller annat stöd för chefer går det bra att kontakta Karin Steffensen, [email protected], eller Rebecca Brinch, [email protected], vid Personalavdelningen. Mer information om ledarutveckling vid uni-versitetet finns på www.su.se/medarbe-tare. Klicka på Personal och gå sedan vidare till Kompetens- & ledarutveck-ling.

kom igång på jobbet!

personalgymmet finns i Allhusets källare (till höger om ingången till Lantis). Här kan man träna kondition med motionscykel, trapp- eller roddmaskin och styrketräning med fria vikter, dragapparater, eller styrketräningsmaskiner. Det kostar 500 kronor per år att använda gymmet, en del friskvårdspengen kan användas till detta. Mer informa-tion på personalgymmets webbplats: http://people.su.se/~jcede/friskvard/sidor/instruk-tioner/personalgym.htm

FOTO

: EVA

ALB

RE

KTS

ON


NAMN OCH NyTT

Fortfarande möjligt anmäla sig till NU 2010Stockholms universitet anordnar tillsam-mans med Sveriges universitets- och hög-skoleförbund och andra lärosäten i regi-onen konferensen NU2010 Dialog för lärande. Konferensen äger rum 13–15 oktober i Aula Magna och är Sveriges största mötesplats för att utveckla under-visning och lärande i högre utbildning. Målgruppen är främst lärare, forskare, utbildnings- och kvalitetsansvariga, led-ning, utbildningsadministratörer och studenter.170 bidrag som rör forskning och utveckling inom det högskolepeda-gogiska fältet ska presenteras. Framstå-ende keynotes från Norden, Skottland och Kanada bidrar. Anmälan är öppen fram till 30 september och görs på www.nu2010.se. På webbplatsen finns program och nyheter. Här går det även att ladda ned abstracts. För mer information, kon-takta Fredrik Oldsjö, föreståndare vid Universitetspedagogiskt centrum UPC, [email protected].

Internationell bibliotekskonferensThe International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) ord-nar varje år en stor internationell konfe-rens för bibliotek på olika platser runt om i världen. I början av augusti hölls denna konferens i Göteborg med 3 700 deltagare. Stockholms universitetsbibliotek deltog på konferensens utställning ”Swedish Library Avenue” med en monter och var även värd för två satellitkonferenser som arrangera-des på Campus Frescati: Marketing Libra-ries in a Web 2.0 World och Measuring usage and understanding users! E-resour-ces statistics and what they teach us, dit ett hundratal deltagare kom från 25 olika länder.

Porträtt från universitetetSuzanne Wennberg, tidigare dekan vid Juridiska fakulteten, har kommit ut med boken ”Porträtt från universitetsvärlden”. Där har hon i form av karikatyrer fångat profiler som professorer i juridik och universitetets rektorer. Boken ges ut av förlaget Jure.

Universitet tältade i KungsanNaturkatastrofer var tema för årets upp-laga av tältet för ”Studera i Stockholm” på Ung08-festivalen som pågick 10–14 augusti. Stockholms Akademiska Forum samordnade samarbetet mellan högsko-lorna i Stockholm och Stockholms stad och tältet under Ung08 var en del av verk-samheten. I år medverkade förutom Stock-holms universitet även Karolinska Institu-tet och KTH. Festivalen riktar sig till ung-domar mellan 13 och 19 år veckan före skolstarten.

Sizar Samoon från KTH ledde ungdomarnas byggen av jordbävningssäkra broar.

överföring av ITfrågor Rektor har beslutat att överföra IT-frågor från Rådet för IT-utveckling till Nämnden för fakultetsgemensamma verksamheter. Detta innebär att rådets verksamhet upp-hör och att kärnverksamhetens inflytande över universitetets IT-arbete istället utövas av nämnden.

Broschyr om att stödja universitetetNu finns en broschyr som bjuder in till att stödja Stockholms universitet finansiellt. Broschyren heter ”Ett stöd som lämnar avtryck”. I förordet beskriver rektor Kåre Bremer hur gåvor varit direkt avgörande i universitetets historia. Broschyren finns att få via Näringslivssektionen ([email protected]) eller i SU-Butiken.

Tipstelefon för brott och incidenterStockholms universitet har en tipstelefon för studenter och medarbetare. här går det att anmäla brott, incidenter, hot, trakasserier eller annat rörande säkerheten vid universitetet. tipsen lämnas anonymt till Sektionen för säkerhet. telefonen har en telefonsvarare som inte har nummerpresentatör. telefonsvararen avlyssnas regelbundet.

tipstelefonen: 0816 11 55

vid akut fara ring 112.

Brott kan även anmälas till thomas hårberg, telefon 0816 10 25 eller epost [email protected]

Målning av Lennart Mörk i Aula MagnaAula Magna har fått ett nytt monumentalt konstverk. Den 14 juni invigdes målningen Kö av Lennart Mörk. Det skedde vid en ceremoni där bland andra konstnärens dotter Mathilda Mörk deltog. Hon har till-sammans med sin syster Joanna donerat målningen till universitetet.

Lennart Mörk var förutom konstnär även scenograf vid Dramaten. Lennart Mörk gjorde även flera offentliga utsmyck-ningar, bland annat av tunnelbanesta-tionen Tekniska högskolan. Målningen Kö ingick i utställningen Vår verklig-het – Divina Commedia. Tre motiv fläta-des samman i målningen. Det första var den moderna staden som miljö. Det andra var människors berättelser om liv och åld-rande. Det tredje motivet var Dantes verk Den gudomliga komedin.


NAMN OCH NyTT

www.su.se/medarbetare▼

Nytt presidium för studentkårenDet är nu klart med presi-dium, ordförande och vice ordförande, för Stockholms universitets studentkår för kommande läsår. Ordförande heter Gustav Kihlberg (överst). Han studerar på civilekonom-programmet och har tidi-gare bland annat suttit i styrelsen för Föreningen ekonomerna. Vice ordförande heter Filip Solsjö. Han studerar på juristprogrammet och har tidigare bland annat suttit i styrel-sen för Juridiska föreningen.

I korthetYvonne Hirdman, professor emerita, har fått Sveriges största historiepris, Hertig Karls pris, som delas ut av Sörmlands museum och Nyköpings kommun.

Johan Rockström och Carl Folke, vid Stockholm Resilience Centre, har av tidskriften Veckans Affärer utsetts till Årets sociala kapitalist i kategorin ”personlig insats”.

Martin Högbom, vid Institutionen för biokemi och biofysik, har som första nordiska forskare fått den europeiska kemiutmärkelsen ”European Medal for Bio-Inorganic Chemistry”.

Gunilla Dahlberg, professor vid Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, har hedrats med vänboken ”Om värden och omvärlden” – en antologi om pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia.

Marie Söderberg och Uta Lauer har anställts som gästprofessorer vid Institutionen för orientaliska språk.

Jonas Häckner är ny prefekt för Nationalekonomiska institutionen.

Stefan Wiens har befordrats till professor i psykologi, med inriktning mot psykofysiologi.

Maria Walecka-Garbalinska är ny prefekt för Institutionen för franska, italienska och klassiska språk.

Tiina Rosenberg och Richard Dyer är nya gästprofessorer vid Filmvetenskapliga institutionen.

Kirsti Niskanen har anställts som professor i historia, särskilt genushistoria.

Mats Börjesson är ny som professor i barn- och ungdomsvetenskap.

Caroline Evans är gästprofessor vid Centrum för modevetenskap.

Philippe Forêt har utsetts till affilierad professor vid Institutionen för orientaliska språk.

FOTO: PER LARSSONEVA DALIN

EVA ALBREKTSONCAROLINA HAWRANEK

MARIA SKULDT

Hallå där …Berit Olofsson, den första kvinna någonsin som fått ett fast lektorat vid Institutionen för organisk kemi.

– Trots att det är drygt 50 procent kvinnliga studenter på grundutbildning och doktorandnivå väljer få kvinnor att åka utomlands på post doc, vilket behövs för att kunna fortsätta en forskarbana. Och av de få kvinnor som åker på post doc väljer de flesta att arbeta i industrin när de kommer tillbaka. Det gör att det finns väldigt få kvinnliga foskarassistenter som senare kan konkurrera om lektorat.

Berit Olofsson ser tre faktorer bakom denna trend:

• Det är svårt att kombinera labora-tiv organisk kemi med att skaffa

barn, eftersom kemisterna arbetar med många giftiga substanser och lösningsmedel som måste undvikas under en graviditet. Som anställd i industrin kan man få arbetsuppgifter utanför lab under graviditeten, det är mycket svårare i universitetsmiljö.

• Det är svårt att kombinera forskar-banan med familj även senare, eftersom arbetsbördan anses vara mycket stor om man ska han en chans att lyckas.

• Det finns en brist på kvinnliga före-bilder som kan visa att det faktiskt går att kombinera ovanstående.

Berit Olofssons forskning är inriktad på att hitta miljövänliga alternativ till metallorganiska reagens och därmed minska användningen av tungmetaller inom organisk kemi.

Nya chefer inom förvaltningen Universitetet har fått tre nya chefer inom den central förvaltningen. Ny IT-chef är Charlotta Ungerth. Tidigare var hon affärs-områdeschef på Elan med ansvar för IT-infra-struktur och service till stora organisationer. Hon har tidigare varit IT- och systemchef på VHS, bland annat då NyA utvecklades. Ny personalchef är Marie Högström. Hon har varit rådgivare på Arbetsgivarverket, med ansvar för sektorn universitet och hög-skolor, biträdande personalchef vid Karo-linska Institutet samt personalansvarig vid Institutet för arbetslivsforskning. I som-ras tog Niklas Wester över som ekonomi-chef vid universitetet. Han har tidigare varit redovisningschef vid Ekonomiavdelningen.

Två får universitetets nya medaljUnder våren inrättades universitetets guld-medalj i 8:de storleken. Medaljen kan till-delas den som på ”ett betydande sätt bidragit/medverkat till att stärka Stockholms uni-versitet, dess forskning och undervisning”. Först att få medaljen var Birgitta Eriksson,före detta chef för Naturvetenskapliga fakultetskansliet, som fick medaljen i sam-band med sin pensionsavtackning i maj. Direktör Johan Stålhand är den andra som fått medaljen för sitt arbete inom Institutet för rättsvetenskaplig forskning och Cen-trum för kommersiell rätt i Stockholm.

Vinnova satsar på Annica EkmanAnnica Ekman vid Mete-orologiska institutionen är en av 17 lovande kvinn-liga forskare som får sin forskning finansierad av Vinnovas sats-ning VINNMER. Hon kommer genom detta att under en tid forska vid Institutio-nen för atmosfär- och klimatforskning på ETH-Zürich (IACETH) i Schweiz. Annica Ekman forskar om hur luftburna partik-lar, så kallade aerosoler, påverkar klimatet.


SAMTALET

Studentlivet ger viktiga erfarenheter

Tanvir: Jag instämmer helt med Maria. Som studiebevakare vid Humanistiska fakulte-ten och tidigare ansvarig för programverk-samheten träffar man ständigt nya männi-skor och jag har knutit en hel del kontakter genom mitt engagemang i föreningslivet. Det är något jag tror att jag kommer att ha stor nytta av i framtiden.Staffan: När jag ser tillbaka på studietiden kan jag säga att även för mig så var det bästa mitt engagemang i studentlivet och kåren. Jag var ordförande i Föreningen ekono-merna 1991, kårordförande 1992–93 och sedan var jag också ledamot i universitets-styrelsen 2001–2010. De här erfarenheterna är något jag tagit med mig ut i arbetslivet.Maria: Jag var inte alls aktiv i studentlivet i början. Det tog ett tag innan jag började engagera mig. Men eftersom jag umgicks med andra människor som var inne i stu-dentlivet så fick jag en förfrågan om jag ville vara med och planera en inspark. Insparken pågick i två veckor och innebar att vi tog emot nya studenter bland annat genom att spela spel, köra femkamp och grilla. Det handlade alltså inte bara om att anordna fester. Istället var tanken att alla studenter skulle lära känna varandra. Jag trivdes med att bidra till detta och beslöt mig för att fort-sätta att engagera mig.Staffan: För mig var det viktigt att det fanns en mötesplats mellan studenter och närings-livet. Jag gick med i Föreningen Ekonomer-nas marknadsutskott för att få vara med och förmedla kontakter mellan företag och stu-denter. Så småningom blev jag ordförande i föreningen och upptäckte också att det fanns annat som var kul med studentlivet som till exempel fester och kompisar. Tanvir: Visst är det roligt med fester. Men en stor anledning till att jag tidigare även var engagerad i vår ämnesförening Lingon-

ord var att det var viktigt för mig att träffa andra som studerade lingvistik och nord-iska språk. Jag satt i programutskottet och arrangerade bland annat debatter och före-drag.

Söka sig till studentlivetMaria: Studentlivet i Stockholm är inte som i Uppsala eller Lund där man kan säga att det är studentlivet som söker upp studen-terna. Här får man söka sig till det själv. Men det finns ett studentliv och det är idag väl utbyggt med en mängd olika aktiviteter.Staffan: En utmaning här är att student-livet konkurrerar med de stora utbud som finns i en storstad. Därför måste storstads-universiteten vara extra aktiva och verkli-gen visa vad vi erbjuder bland annat genom att hugga tag i studenterna. Som Maria nämnde söker studentlivet i exempelvis Lund och Uppsala upp dig medan det är tvärtom i Stockholm. Där måste du själv vara sökande och aktiv på ett annat sätt.Tanvir: Vid Stockholms universitet har vi delat in studentlivet i olika ämneskategorier. På så sätt finns det möjlighet att träffa lika-sinnade och umgås med andra som läser det man själv gör eller är intresserad av. Det är också ett sätt att locka hit folk.

Vad är det bästa respektive det sämsta med att vara engagerad i studentlivet?

Tanvir: Det bästa är att det finns ett väldigt stort utbud att ta del av. Vi har både film-kvällar, seminarier och pubar. Här händer saker så gott som varje vecka, vilket i sin tur kan bero på att vi har en ämnes- och fakultetsuppdelning. På så sätt har alla olika fokus och målgrupper och det finns aktivite-ter som passar de allra flesta.Det sämsta är att det finns ett rykte om Stockholms universitet som säger att det inte existerar något studentliv här. Vi har

Vad betyder studentlivet och har man någon nytta av att ha varit aktiv i en studentförening när man kommer ut i arbetslivet? Dessa frågor diskuterades, över ett par koppar kaffe på Stories i Ahuset, under en av årets sista sommardagar.

meDverkAnDe

Maria adamsson: Studerar vid institutionen för data och systemvetenskap (DSv) och är före detta vice ordförande i studentkåren DiSk.

Tanvir Mansur: Studerar lingvistik och statsvetenskap. Studiebevakare för humanistiska fakulteten.

Staffan Salén: vd för Salenia, tidigare kårordförande vid SUS och före detta ledamot i universitetsstyrelsen.

Jag har haft nästan lika stor nytta av mitt arbete i kåren och studentföreningen som av mina studier, säger Staffan Salén.

Vad har varit det bästa med studietiden?

Maria: För mig har det varit att jag, som aktiv i föreningslivet inom DISK vid DSV, lärt mig otroligt mycket, inte minst genom att ansvara för att olika aktiviteter vid institutio-nen genomförs. En annan sak är att jag träf-far väldigt mycket olika människor hela tiden.


30 000 studenter per termin men endast en tredjedel av dessa tar del av studentlivet. Och många av de som är aktiva kommer inte från Stockholm.Staffan: För mig har det bästa varit att jag lärt mig så ofantligt mycket som jag har haft nytta av senare i mitt yrkesliv. Person-ligen hann jag med både engagemanget i stu-dentlivet och mina studier. För den som inte hinner med studierna är det förstås inte bra. Men jag upplever att när man läst ett tag så lär man sig hur mycket man hinner. Sedan är det också meriterande att vara aktiv i en studentförening eller kår när man så små-ningom ska söka jobb. Det hoppas jag att alla som pluggar tar till sig.Tanvir: I Stockholm är studentlivet mycket kopplat till Frescati. Man kan i princip vara här varje dag. Men det finns naturligtvis ett levande studentliv även vid andra institutio-ner som till exempel JMK.Maria: Ja, vi har våra aktiviteter i Kista. Jag är aldrig i Frescati utan stannar ute vid DSV.

Varför ska man engagera sig i studentlivet?

Staffan: Bland annat därför att man får en väldig erfarenhet av att driva projekt. Det är extremt lärorikt. Man får ju testa saker som man aldrig gjort förut och som i arbetsli-vet skulle ta flera år innan man tilläts prova.Maria: Engagemanget ger också ett enormt kontaktnät.Tanvir: För mig är engagemanget ett sätt att göra mig anställningsbar efter studierna. Som lingvist eller statsvetare finns ingen tyd-lig arbetsplats. Staffan: Det går inte att piska hit folk. Man måste locka hit dem med bra arrangemang och aktiviteter. Det viktiga är att de som engagerar sig verkligen vill det. Man måste också acceptera att Stockholms universitet slåss mot det övriga utbudet i staden.

Tanvir: Jag tycker ändå att man skulle kunna göra mer så att det framstår som något kul att läsa här. Nu när kårobligatoriet är avskaffat är det än mer nödvändigt att synas.Maria: Ja, det är verkligen viktigt att mark-nadsföra och synliggöra kåren. Det skulle också behövas ett bättre samarbete mellan institutionerna och kåren.Tanvir: Jag tror att många felaktigt tror att studentlivet bara handlar om fester och att gå runt i färgglada uniformer. De som inte är intresserade av det kan nog känna sig exklu-derade. Därför är det viktigt att visa att vi faktiskt även sysslar med annat som före-drag och debatter.Maria: Det handlar till stor del om egna för-domar om att studentlivet enbart går ut på att festa. Vid DISK:s inspark försöker vi få alla nya studenter att känna sig välkomna.Staffan: Kvälls- och deltidsstudenter kan känna sig utanför. De är oftast inte lika aktiva eftersom de normalt sett kombine-rar sina studier med arbete eller familjeliv.

Vilken nytta har man av att ha varit aktiv i studentlivet?

Staffan: Jag har haft jättestor nytta av att ha varit aktiv i studentlivet. Som kårordfö-rande hade jag 25 anställda och 25 förtroen-devalda att basa över. Det var en stor grupp att leda. Dessutom tillkom ansvar för kårens fastigheter. Och jag var bara 25 år. Det här hade jag aldrig fått göra i arbetslivet i samma ålder. Dessutom fick jag många kontakter som jag haft nytta av senare i livet.Tanvir: Jag har blivit bra på marknads-föring, projektledning och att arrangera debatter. Dessutom har jag lärt mig att tala inför folk och ta kontakt med människor i olika sociala sammanhang. Som student vid humanistiska/samhällsvetenskapliga fakul-teter tror man inte alltid så mycket på sig

”Det bästa med studentlivet är gemenskapen. Det sämsta är att man ligger efter med studierna.” mAriA AdAmSSon

själv när det gäller arbetslivet. Genom en gemensam mötesplats stärks självförtroen-det och man kan hitta öppningar ut i arbets-livet.Maria: Jag har lärt mig mycket om mig själv under mina år som aktiv och utvecklats på ett personligt plan. I början var jag väldigt blyg och hade svårt att prata inför större grupper. Det har jag inte idag. Som vice ordförande och engagerad i olika arrange-mang har jag dessutom fått en bra erfaren-het av projektledning, marknadsföring och arbetsledning. Vid DISK finns ju även två anställda. De här erfarenheterna kommer jag att ta med mig in i arbetslivet.

TExT: MADELEINE SALOMONFOTO: EVA DALIN

SAMTALET

För Tanvir Mansur är engagemanget ett sätt att göra sig anställningsbar efter studierna.


I N ENGLISH

Deregulation and self-determination

Studying is more than hard workStudying is not just going to lectures and seminars, wading through the literature and taking exams. Extra-curricular activ-ities are also an important part of student life. Stockholm University has around 50 different student union and faculty asso-ciations that offer a wide range of activi-ties. They cover everything from parties, social evenings and concerts to sports ses-sions, lectures and study trips. Examples of our wealth of associations are the Moslem Student Association, the Stockholm Asso-ciation of International Affairs and Gradu-ate Student Association, DocMa (http://sus.su.se/docma).

the autumn term is fully under way and, with it, work on all the decisions to be taken before 2011. These involve more than the usual decisions about business plans and budgets. They include the question of how Stockholm University will be organised in the future and what teaching posts we will have at the University. As of next year most of the current regulations about, for instance, teachers and various decisionmaking bodies will be deleted from the Higher Education Act and the Higher Education Ordinance. These decisions will be up to the higher education institutions themselves.

As regards our organisation, I expect that the University Board will decide that our present organisation with four Faculties, four Faculty Boards and four Deans will remain in place in 2011. Their term of office runs to the end of 2011. This autumn and in 2011 I also want us to have a discussion about how to organise the University as of 2012.

The future Higher Education Ordinance only regulates two teaching posts, professor and senior lecturer. We also need posts corresponding to our present research associate/associate senior lecturer, university lecturer and guest lecturer. We will also have to decide on the question of promotion to senior lecturer and to professor. I hope we will be able to establish a unified academic career ladder.

I will outline my own ideas about our future organisation and career structure at the autumn introduction in the Aula Magna on 16 September. This is just about when this number of Universitetsnytt will reach you readers. If you have missed the autumn introduction, you can read my speech on the University website, using the link under the ViceChancellor’s blog.

The election is coming up. We will have to see what the outcome may mean for higher education and research. Whatever the result, I do not think that we can expect any major injections of research resources,

given the large surpluses currently shown by higher education institutions. I am more hopeful about a reinforcement of firstcycle education and an increase in studentrelated funding. Both blocks have promised more resources, but how much and in what form is far from clear.

For my part, I am continuing my departmental visits and am looking forward to meeting departmental management and staff in the Social Sciences Faculty thisautumn. I wish you all a rewarding and successful working year.

Kåre Bremer,ViceChancellorvice.chancellor @su.se

Student union membership no longer compulsoryOn 1 July the requirement that students must be members of a student union was abolished. This makes new demands on the Student Unions and the University. There are four official student unions at Stock-holm University: the Stockholm Univer-sity Student Union (SUS) and the Student Unions at the Department of Social Work (SHSS), the Department of Computer and System Sciences (DISK) and the Department of Journalism, Media and Communication (JMK). SUS is by far the largest union and the only one that has the ambition of repre-senting students in the whole of the Univer-sity. The others are for specific departments.

The abolition of compulsory member-ship is expected to lead to dramatic falls in student union membership and therefore to less revenue in the form of membership fees. To enable the student unions to continue to work on student influence, the Government has allocated extra funding to the univer-sities.

In autumn 2010 Stockholm University will receive SEK 2 million for this work. This corresponds to SEK 132 per full-time equiv-

alent student/doctoral student, while the fig-ure for 2011 will fall to about SEK 100. The university passes this funding on to the four Student Unions based on how many students their activities represent.

The University has also chosen to contrib-ute money to the work of the Student Unions on student influence and student welfare activities. The University’s agreement with SUS says that the Union’s activities have to be aimed at all students. Stockholm University is also making SEK 1.8 million available per year for SUS for the survival of the Gaudeamus newspaper.

Preparations under way for tuition feesThis summer several Swedish universities have decided the level of the tuition fees that will have to be paid by students from out-side the EEA countries and Switzerland as of autumn 2011. The Universities of Upp-sala and Lund are setting price tags of SEK 80,000–100,000 for humanities and social sciences and SEK 120,000–140,000 for nat-ural sciences. At Stockholm University the decision on the size of tuitions fees will be taken on 10 September when the University


I N ENGLISH

[email protected] www.su.se/english/news▼

▼

Board meets, which is after this paper goes to press. In his blog, Vice-Chancellor Kåre Bremer says that the fees will be in the same range as in Lund and Uppsala.

The University’s work is now entering an implementation phase. This involves finding new routines for admission, handling schol-arships and invoicing, among other matters. Moreover, the University needs to consider what form of support and service we want to be able to offer paying students in terms of reception and accommodation, for instance.

The number of applications for the spring master’s programmes in Sweden has increased significantly – by 124 per cent (to 22,808 applicants), with an increase of 43 per cent (26,280 applicants) for the interna-tional courses, according to statistics from the Swedish Agency for Higher Education Services. A majority of the applicants come from non-EEA countries. Pakistan, India and Bangladesh are the countries with most applicants.

Continued shortage of student housing

In recent years the number of incoming exchange students has risen by about 100 every year. For the autumn the University has managed to arrange 96 new student flats, but as the number of incoming students has increased this is still not enough. In con-trast, in the spring all incoming exchange students were offered accommodation and some student flats remained vacant.

Student Services Housing Office has pro-duced a list of links to various sites which can be of assistance to people looking for hous-ing. This list have been sent to exchange stu-dents who have not been able to get accom-modation through the University, as well as new master’s students.

Housing tips on the Student Union websiteDo you have an apartment or room to let to students – or do you know or someone who does? Or has a student asked you where they can find accommodation? If so, you can visit the website where the Stockholm University Student Union publishes adverts for vacant student accommodation.

http://sus.su.se/en/accomodation.

Stockholm University climbs in world rankingEvery year Jiao Tong University in Shang-hai produces its Academic Ranking of World Universities, also known as the Shanghai Ranking. This is one of the world’s most prestigious and frequently cited rankings of higher education institu-tions. The 2010 list is once again headed by US universities, with Harvard, Berke-ley, Stanford and Massachusetts Institute of Technology (MIT) taking the top places. For several years Stockholm University has been among the top 100 universities in the world. Last year it took 88th place. This year Stockholm University has advanced to 79th place. Two other Swedish universities are included in the list of the world’s top 100 universities. They are Karolinska Institutet, which has advanced from 50th to 42nd place, and Uppsala University, which has moved up from 76th to 66th place.

When the ranking is broken down by field, Stockholm University is placed in the interval 51st–75th in one field, natu-ral science and mathematics. In the subject ranking the University takes 47th place in Chemistry. In both cases this is an improve-ment on the previous year.

About 12 000 higher education institu-tions around the world are ranked and the top 500 are included in the Shanghai List.

www.arwu.org

Maritime Centre links up academia and museumsMaritime research on battle fleets and naval warfare has long played a prominent role at the Department of History. At the start of the year the Department’s position in the field was reinforced further with the start of the Centre for Maritime Studies (Cemas). The Centre’s backers are Stockholm Uni-versity (the subjects of history and ethnol-ogy) and the National Maritime Museums (SMM) – which includes the National Mar-itime Museum, the Vasa Museum and the Naval Museum in Karlskrona.

The Centre was established at the initia-tive of SMM, which conducted a study of the quality of the Museums’ research and concluded that it was not high enough. The formation of a centre was proposed to increase the links with research. The ques-tion was put to Stockholm University, which SMM considered had the best and broadest expertise in the area. At the beginning of September Cemas was opened at the Vasa Museum.

“What makes Cemas so special is the close cooperation between the museum world and academia”, says Professor Leos Müller, the Director of Cemas. He also high-lights the cross-disciplinary approach rep-resented by Cemas. Today it has historians, like Leos Müller, and ethnologists. In the future other research disciplines may also be attached to the Centre – for example expertise in maritime law and studies of the human impact on the marine environment.

The number of people queuing for stu-dent apartments in the Stockholm area has risen from about 25,000 in autumn 2007 to 52,000 this year. Stockholm University does not have its own housing service for Swedish students. The International Exchange Unit only arranges accommodation for incom-ing exchange students (and some guest researchers covered by central agreements). This autumn around 700 exchange students have arrived but the University only has 450 places in student housing.

▼

▼

EDITOR: PAUL PARKERPHOTO: ORASIS FOTO, EVA DALIN,

STATENS MARITIMA MUSEER

olle folke började sin utbildning vid Sveriges lantbruksuniversitet med inriktning miljöekonomi. Men han blev allt mer intresserad av området politisk ekonomi och bytte därför till Stockholms universitet och Institutet för internationell ekonomi, IIES.

– För mig är IIES ett fantastiskt forum, med världsledande forskare som Torsten Persson och David Strömberg. Hit kommer bra gäster och internationellt kända personer, berättar han.

Han disputerade i maj. I sin forskning har Olle Folke tittat på amerikansk delstatspolitik och svensk och norsk kommunpolitik.

Huvudartikeln i avhandlingen handlar om genomslaget för vissa partier på den kommunala nivån, närmare bestämt i de kommuner där Ny Demokrati, Miljöpartiet och Folkpartiet fick en större mandatandel. Vilken effekt fick det på politiken för respektive partis profilfråga?

Resultatet överraskade honom. För Ny Demokratis del fick de extra mandaten på kommunal nivå en stark effekt genom ett lägre antal placerade flyktingar.

Detta gällde även för Miljöpartiet på ambitionsnivån för miljöpolitiken och för Folkpartiet som hade en positiv effekt på antalet placerade invandrare.

– Men det förväntade jag mig eftersom de partierna är en del av etablissemanget. Att däremot Ny Demokrati fick så stort genomslag i de kommuner som fick ett extra mandat var överraskande, berättar Olle Folke.

Kan samma effekt inträffa efter årets val för Sverigedemokraterna?– Troligen inte. Jag tror de andra partierna tar ett aktivt motstånd gentemot Sverigedemokraterna på den kommunala nivån, men säker kan man aldrig vara. Generellt bör man nog vara mer orolig för att det är så många som röstar på dem.

Det ligger en hel del slumpmässighet i det svenska valsystemet. När det sista mandatet ska fördelas är marginalerna små.

– Slumpen har onödigt stor betydelse på kommunal nivå. I Stockholm finns exempelvis 101 mandat. Med de 6 valkretsar som finns kan slumpen skifta 6 mandat åt endera hållet. I teorin kan det alltså skilja 12 procent för ett parti om det har tur eller otur!

Olle flyttade i mitten av augusti till Columbia University i New york.

– Det är en tjänst på sex år och för mig är det drömjobbet. Jag kommer att fortsätta med min forskning och undervisa på universitetets public policyskola. Här finns bra forskning och flera av de forskare jag arbetat med tidigare. IIES har ett bra kontaktnät för att arbeta internationellt.

TExT: MAGNUS ATTERFORSFOTO: MARIA SKULDT

Politisk ekonomi är ett av Stockholms universitets 15 ledande forskningsområden. Läs mer och se film på www.su.se/forskning.

FORSK ARPROFILEN: OLLE FOLKE

forskning om kommunalpolitik tog Olle till Columbia Universitynär ny Demokrati, miljöpartiet och Folkpartiet under åren 1985–2006 genom slumpen fick ett mandat mer eller mindre fick partierna även större genomslag på sina profilfrågor i dessa kommuner. kan samma sak inträffa för Sverigedemokraterna i årets val? olle Folke, som skrivit en avhandling i politisk ekonomi tvivlar på det.

En ökad representation av Ny Demokrati på den kommunala nivån fick en stark effekt i den förda politiken, visar Olle Folkes forskning.

Documents

Universitetsnytt 4 10