UP-rapport Energiintensiv industri › contentassets › aa613ca27d2f4ad... · av ca 150 TWh per år. Den samtidigt ökade produktionen har matchats av långtgående insatser för

UP-rapport Energiintensiv industri Raringdgivande underlag fraringn utvecklingsshyplattformen Energiintensiv industri tillEnergimyndighetens FOKUSshyprocess

ER 201528

Boumlcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan bestaumlllas viawwwenergimyndighetenseOrderfax 08-505 933 99e-post energimyndighetencmse

copy Statens energimyndighet

ER 201528

ISSN 1403-1892

Foumlrord

Foumlreliggande rapport utgoumlr ett inspel till Energimyndighetens arbete med strateshygisk prioritering av forskning och innovation inom temaomraringdet Energiintensiv industri avseende prioriterade insatser foumlr perioden 2017-2020

Regeringen gav under 2015 Energimyndigheten i uppdrag att senast 14 december 2015 redovisa underlag foumlr strategisk prioritering av forskning och innovation paring energiomraringdet foumlr perioden 2017-2020 Detta arbete drivs inom myndigheten under projektnamnet Fokus IV

Som hjaumllp foumlr att identifiera samhaumlllets behov av forsknings- och innovations-insatser paring energiomraringdet saring har myndigheten skapat sex stycken utvecklingsshyplattformar foumlr olika temaomraringden Allmaumlnna Energisystemstudier Byggnader i energisystemet Energiintensiv industri Kraftsystemet Transportsystemet samt Braumlnslebaserade energisystem

I plattformarna samverkar experter fraringn myndigheter naumlringsliv akademi och andra intressenter och deras uppdrag aumlr att spela in ett raringdgivande underlag till myndigheten om maringl och prioriteringar foumlr det enskilda omraringdet Utifraringn alla plattformars inspel goumlr sedan myndigheten sin egen strategiska prioritering av framtida forsknings och innovationsinsatser Ledamoumlterna i plattformarna deltar i kraft av personlig expertis och inte som direkta representanter foumlr respektive bransch eller foumlretag

Utvecklingsplattformarnas (UPs) roll som omvaumlrldsbevakare och paringdrivare foumlr Energimyndighetens strategiska prioritering av forskning och innovation aumlr av avgoumlrande betydelse foumlr myndighetens moumljligheter att implementera en aumlndamaringlsenlig projektportfoumllj Som Projektaumlgare och Projektledare foumlr Fokus IV-arbetet vill vi daumlrfoumlr haumlr framfoumlra ett stort tack till ledamoumlterna i UP foumlr vaumll utfoumlrda insatser

Reacutemy Kolessar Maria Alm Linus PalmbladAvdelningschef Projektledare ProjektledareProjektaumlgare Fokus IV

Inneharingll

1 Temaomraringdet energiintensiv industri 5

2 Behovsanalys utifraringn temaomraringdet energiintensiv industri 9

21 Scenarier och osaumlkerheter 9

22 EU och Sverige aringr 2020 och framaringt 10

23 Energi material och raringvaror12

3 Vision och maringlbild 15

31 Uppfoumlljning av tidigare rekommendationer15

32 Vision bortom 2050 foumlr temaomraringdet energiintensiv industri 16

33 Effektmaringl foumlr temaomraringdet energiintensiv industri 17

4 Prioriterade insatser till 2020 19

5 Internationellt strategi och prioriterade insatser 23

51 Svenska styrkeomraringden23

52 Samarbeten med statlig finansiering 23

53 Viktiga omraringden foumlr samarbete 24

Bilaga 1 Deltagare i Utvecklingsplattform Energiintensiv industri 25

1 Temaomraringdet energiintensiv industri

Svensk industri aumlr till stora delar energiintensiv vilket har sin grund i de historiskt viktiga produktionsfaktorerna skog malm och vattenkraft Tillfoumlrlitlig tillgaringng paring energi aumlr en avgoumlrande faktor foumlr svensk energiintensiv industri Saumlrskilt gaumlller att eltillfoumlrseln ska vara tillraumlcklig saumlker och stabil samt av raumltt kvalitet med avseende paring miljouml klimat och effektivitet

Fraringn 1970 har industrins energianvaumlndning legat paring en naumlra nog konstant nivaring av ca 150 TWh per aringr Den samtidigt oumlkade produktionen har matchats av laringngtgaringende insatser foumlr energieffektivisering Industrin svarade 2013 foumlr 39 av landets slutliga energianvaumlndning 2010 var denna siffra 36 Industrins anvaumlndning domineras av biobraumlnsle 38 och el 36 vilket aumlr en liten oumlkning av biobraumlnsle och minskning av el jaumlmfoumlrt med 2007 och 2010

Den totala specifika energianvaumlndningen inom industrin minskade kraftigt fram till millennieskiftet Minskningen har sedan fortsatt men med reducerad takt och har daumlrefter planat ut Relativt sett aumlr det oljeanvaumlndningen som minskat mest

kWhkr Olja

Biobraumlnsle

Total energi

Figur 1 Industrins specifika energianvaumlndning from 1981 kWh per krona foumlraumldlingsshyvaumlrde i 2013 aringrs priser

I gruppen energiintensiv industri ingaringr haumlr branscherna massa och papper saringg- verk jaumlrn och staringl annan metallurgisk industri plast- och kemi samt gruv- och mineralindustri Sammantaget stod dessa foumlr 122 TWh (86 ) av industrins totala

energianvaumlndning paring 143 TWh1 aringr 2013 Aringr 2010 stod dessa foumlr 126 TWh (85 ) av industrins totala energianvaumlndning paring 149 TWh daumlr massa- och pappersshyindustrin dominerar med 52 Utoumlver de naumlmnda branscherna kan delar av livsmedelsindustrin ocksaring betraktas som energiintensiv

Den energiintensiva sektorn bestaringr huvudsakligen av stora foumlretag undantaget livsmedelsindustrin som aumlr mera smaringskalig med stor exportandel och stort behov av att kontinuerligt utveckla sin konkurrenskraft Processutvecklingsarbetet inom sektorn har inriktats bla paring effektivare energianvaumlndning i framstaumlllningsshyprocesser slutning av processer minskat kol- och koksbehov i masugn och loumlsningar foumlr att reducera utslaumlppen av fraumlmst koldioxid antingen genom avskiljning och lagring eller genom att hitta ersaumlttare foumlr fossila braumlnslen och raringvaror Insatser har aumlven gjorts foumlr effektivare separationstekniker oumlkat utnyttjande av biobaserade raringvaror och utveckling av modeller och verktyg foumlr processernas energifloumlden och beslutsstoumld foumlr potentiella foumlrbaumlttringar Utveckling av teknik och materialforskning foumlr mer energieffektiv rengoumlringmindre nedsmutsning liksom energieffektiva vaumlrmningstekniker paringgaringr ocksaring liksom att hitta metoder foumlr att oumlka aringteranvaumlndning och aringtervinning av saringvaumll energi som raringvaror

Behovet av energilagring baringde el och vaumlrme oumlkar i samhaumlllet i och med oumlkad andel intermittent kraftproduktion Industrin kan i framtiden ha en roll i att balansera elnaumltet genom egengenerering av el eller genom flexiblare anvaumlndning naumlr samhaumlllets behov foumlraumlndras bla till foumlljd av houmlgre andel smaringskalig produktion av el

Utvecklingen av nya mer energieffektiva processer metoder och produkter kraumlver tunga investeringar Behovet av kapitalintensiva investeringar kommer sannolikt att oumlka med oumlkande krav paring houmlg loumlnsamhet haringllbara system och oumlkad anvaumlndning av haringllbara raringvaror (tex biomassa) Behovet av ett naumlra samspel mellan samtliga nedan naumlmnda aktoumlrer kommer daumlrfoumlr troligen att oumlka i betydelse

Foumlr framgaringngsrik utveckling av energiintensiv industri kraumlvs naumlra samverkan mellan aktoumlrerna industri akademi institut konsultfoumlretag och utrustningsshyleverantoumlrer Det aumlr aumlven viktigt att ha ett starkt utharinglligt och obrutet innovationsshysystem fraringn foumlrsta ideacute till tillaumlmpad teknik Foumlr att faring fram nya ideacuteer system arbetsmodeller och innovationer kraumlvs att industrin arbetar branschoumlvershyskridande och aumlven i nya banor och uppmuntras till nya tankesaumltt Det gaumlller att hitta foumlrmaringgan och viljan till nytaumlnkande och synergieffekter Utoumlver att verka branschoumlverskridande behoumlvs stor samverkan och dialog med akademin samt engagemang fraringn industrin tidigt i utvecklingskedjan samt internationell samverkan daumlr det aumlr strategiskt Institut och expertkonsulter har aumlven de en nyckelroll i innovationssystemet i och med att naumlringslivet maringnga garingnger har minskat sin kapacitet foumlr att ta hand om resultat fraringn akademin Dessa kan daring utgoumlra bryggan mellan akademi och naumlringsliv

1 De siffror som redovisas foumlr energianvaumlndningen aumlr bruttosiffror anvaumlndning av energi till andra energibaumlrare inkluderas inte

Forskningen fokuseras paring strategiskt viktiga systemfraringgor och energikraumlvande branschspecifika processer Samtidigt finns maringnga fraringgor som aumlr gemensamma foumlr alla eller flera branscher Nyckelbegrepp foumlr samtliga branschers utveckling och konkurrenskraft aumlr effektiv energianvaumlndning och oumlkad haringllbarhet Kraven paring effektivisering gaumlller givetvis direkt energianvaumlndning i processerna men i oumlkande omfattning kraumlvs aumlven effektiv anvaumlndning av raringvaror insatsvaror och material foumlr att minska industrins indirekta energibehov och skapa oumlkad resurseffektivitet i hela kedjan

Samtidigt med detta forsknings- och utvecklingsarbete paringgaringr industriella strukturshyfoumlraumlndringar med stort behov av forskning och utveckling Bioraffinaderier2 aumlr ett exempel och denna utveckling har av industrin identifierats som noumldvaumlndig foumlr att oumlverleva i en haringrdnande internationell konkurrens Flera av industrigrenarna arbetar intensivt med framtida oumlkad anvaumlndning av biomassa Det handlar baringde om utveckling av produkter med houmlgt foumlraumldlingsvaumlrde med en oftast begraumlnsad marknad och mer laringngsiktig utveckling av volymprodukter foumlr en stoumlrre marknad Baringda utvecklingarna aumlr strategiskt viktiga foumlr Sverige och foumlr utvecklingsarbetet i industrin

2 Med bioraffinaderi avses haumlr en anlaumlggningenhet som integrerar processer foumlr biomassaomvandlingoch utrustning foumlr att producera braumlnslen energibaumlrare material kemikalier ocheller vaumlrme fraringn enbiobaserad raringvara Detta ska goumlras paring ett resurseffektivt saumltt och med utnyttjande av hela raringvarufloumldetBioraffinaderiets processutformning inkluderar ett flertal processteg och aumlr flexibel i den meningenatt utformningen bestaumlms av vilka produkter som ska produceras

2 Behovsanalys utifraringn temaomraringdet energiintensiv industri

Resurseffektivitet i olika former kommer att ha en oumlkande betydelse foumlr samhaumlllets utveckling Det kommer att kraumlvas en utveckling av systemperspektiv och nya samverkansformer utoumlver effektivisering av processer och leverantoumlrskedjor Material- och energiaringtervinning men aumlven aringteranvaumlndning av baringde material och produkter beroumlr maringnga delar av samhaumlllet Oumlkad aringtervinning och aringteranvaumlndning aumlr en viktig faktor foumlr att minska behovet av baringde energi och fossila braumlnslen i produktionen oavsett om det gaumlller metaller plaster biologiskt material saringsom tex cellulosafibrer biomassa reststroumlmmar fraringn livsmedelsindustrin mineral byggprodukter eller andra material En viktig aspekt i detta aumlr att produkter redan fraringn start aumlr utformade foumlr att kunna aringtervinnas enklare Detta har en stor paringverkan paring energibehov men paring ett indirekt saumltt Produktutformning som bidrar till saumlnkt energianvaumlndning under produktens livstid aumlr ocksaring ett viktigt omraringde

21 Scenarier och osaumlkerheter Foumlraumlndringar i ekonomiska och styrmedelsmaumlssiga foumlrutsaumlttningar foumlr industriella energisystem tex till foumlljd av krav paring minskade utslaumlpp av klimatparingverkande gaser kan i ett laringngsiktigt perspektiv bli mycket stora Enligt bedoumlmningar i maringnga studier kan stoumlrre saringdana foumlraumlndringar bli aktuella efter ca 2030 Storleken paring dessa aumlr dock osaumlker Framtagna scenarier uppvisar stor spridning i utvecklingen av koldioxidkostnad och daumlrmed av energipriser

Ett flertal av de tekniker och system som idag aumlr under utveckling kan paringverka det industriella energisystemet redan paring kort sikt Det stora industriella genomslaget kommer foumlrst i ett laringngsiktigt perspektiv 15-30 aringr Storleken paring denna paringverkan beror dock i stor utstraumlckning paring utvecklingen av energipriser och styrmedel inte minst de klimatrelaterade

Ekonomisk och klimatmaumlssig utvaumlrdering och bedoumlmning av nyaframtida tekniker och system paringverkas av vilken scenarieutveckling som antas Saringdana utvaumlrderingar boumlr daumlrmed goumlras daumlr haumlnsyn behoumlver tas till framtida osaumlkerhet kring foumlrutsaumlttningarna Att bara straumlcka ut dagens foumlrutsaumlttningar till framtiden riskerar att leda till att resultaten blir irrelevanta

Genom att foumlrstaring hur olika teknikers och systems prestanda kan paringverkas av framtida foumlraumlndringar kan en baumlttre bild av moumljliga utvecklingar av industriella energisystem tas fram Det ger ocksaring stoumlrre moumljligheter att inrikta forsknings- och utvecklingssatsningar mot de vaumlsentligaste fraringgestaumlllningarna Vid naringgra universitet internationellt till exempel Utrecht och Imperial College har angreppssaumltt foumlr att genomfoumlra studier av hur nya laringngsiktiga tekniker och system utvecklats (dvs utvaumlrderingar och systemstudier parallellt med teknisk utveckling

innan alla resultat fraringn teknisk forskning foumlreligger) Saringdana angreppssaumltt kan vara intressanta att applicera paring de laringngsiktiga tekniker och delsystem foumlr industriella energisystem som diskuterats ovan

IEAs scenarier foumlr den globala energibalansen i perioden 2020-2035 leder bla till foumlljande slutsatser

Global efterfraringgan paring energi domineras allt mer av tillvaumlxtmarknadernaAndelen fraringn fossila energikaumlllor tros falla fraringn 81 till 75 eftersom tillvaumlxtshytakten aumlr houmlgst foumlr foumlrnybara

Incitament som oumlkar drivkraften att hitta och anvaumlnda effektivare loumlsningarsom daumlmpar efterfraringgan kraumlvs foumlr att saumlkra energifoumlrsoumlrjning och klimatframfoumlr allt foumlr gas och olja

22 EU och Sverige aringr 2020 och framaringt I slutet av 2014 kom Europeiska raringdet oumlverens om en ram foumlr EUs klimatmaringl fram till 2030

bull Utslaumlppen av vaumlxthusgaser ska minska med 40 jaumlmfoumlrt med 1990 aringrs nivaring

bull Andelen foumlrnybar energi ska vara minst 27 bull Energieffektiviteten ska oumlka med minst 27 jaumlmfoumlrt med en prognostishy

serad utveckling Detta kommer sannolikt att paringverka aumlven Sveriges energi- och klimatmaringl som i dag aumlr satta fram till 2020 och som bygger paring EUs tidigare energimaringl som avsaringg perioden fram till 2020 20-procentig energieffektivisering jaumlmfoumlrt med aringr 2005 samtidigt som andelen foumlrnybar energi ska oumlka till 20 och utslaumlppen av vaumlxthusgaser minska med 20

Med utgaringngspunkt i EUs 2020-maringl har Sverige beslutat om energirelaterade maringl foumlr aringr 2020 varav fyra direkt beroumlr den energiintensiva industrin

bull 40 laumlgre utslaumlpp av klimatgaser inom den icke handlande sektorn jaumlmshyfoumlrt med 1990 Foumlr anlaumlggningar i Europa som omfattas av EU ETS3 ska utslaumlppen totalt sett minska med 21 jaumlmfoumlrt med 2005

bull Foumlrnybar energi ska utgoumlra minst 50 av den totala energianvaumlndningen bull Inom transportsektorn ska andelen foumlrnybar energi4 uppgaring till minst 10 bull 20 minskad energiintensitet jaumlmfoumlrt med 2008

Daring maringlen inte aumlr formulerade foumlr en enskild sektor aumlr det svaringrt att saumlga naringgot specifikt om just industrin Genom de indikatorer som finns garingr det att visa i vilken riktning Sverige aumlr paring vaumlg Anvaumlndningen av foumlrnybar energi i foumlrharingllande

3 EUs system foumlr handel med utslaumlppsraumltter 4 Enligt foumlrnybartdirektivets definition

till slutlig energianvaumlndning uppgick redan 2013 till 52 Sveriges houmlga andel foumlrnybar energi beror fraumlmst paring en stor anvaumlndning av biobraumlnslen inom industri el- och fjaumlrrvaumlrmeproduktion och paring vattenkraftens houmlga andel av elproduktionen

Sverige har ett nationellt sektorsoumlvergripande maringl om minskad energiintensitet om 20 mellan aringren 2008 och 2020 Det finns aumlven ett icke bindande maringl om 20 minskad energinavaumlndning inom EU till 2020 som inte aumlr boumlrdefoumlrdelat Sveriges maringl tar haumlnsyn till den ekonomiska utvecklingen och aumlr formulerat som tillfoumlrd energi per BNP (fasta priser) Den totala minskningen av energiintensiteten i Sverige var 71 aringr 2013 jaumlmfoumlrt med 2008 Foumlr industrins del kan man anvaumlnda energianvaumlndning per foumlraumldlingsvaumlrde som ett maringtt paring energiintensitet Foumlr totala industrin har energianvaumlndningen per foumlraumldlingsvaumlrde minskat med 16 mellan 2008 och 2013 Till 2020 ska vaumlxthusgasutslaumlppen i Sverige fraringn verksamheter utanfoumlr EUs utslaumlppshandelssystem vara 40 laumlgre jaumlmfoumlrt med 1990 eller 33 laumlgre jaumlmfoumlrt med 20055 Aringr 2013 hade en del av denna sektor (transport bostaumlder och service) minskat utslaumlppen med ungefaumlr 19 jaumlmfoumlrt med 2005

Regeringens vision foumlr Sverige aringr 2050 aumlr en haringllbar och resurseffektiv energishyfoumlrsoumlrjning med noll nettoutslaumlpp av vaumlxthusgaser till atmosfaumlren Dessutom ges tre laringngsiktiga prioriteringar

bull att anvaumlndningen av fossila braumlnslen foumlr uppvaumlrmning av lokaler ska avvecklas till 2020

bull att fordonsflottan boumlr vara oberoende av fossila braumlnslen 2030 och bull att ett tredje ben boumlr fortsaumltta att utvecklas foumlr elfoumlrsoumlrjningen som

komplement till vattenkraft och kaumlrnkraft och daumlrigenom staumlrka foumlrsoumlrjningstryggheten

Av dessa tre prioriteringar paringverkar utfasningen av fossila braumlnslen foumlr fordonsflottan industrin mest aumlven om tyngdpunkten skiljer sig aringt mellan olika branscher

Elenergimarknaden utvecklas mot oumlkad geografisk integration mellan marknader och att mer intermittent kraftproduktion maringste balanseras i naumlten naumlr allt fler foumlrnybara energikaumlllor kopplas in och ersaumltter traditionell elgenerering Elmarkshynaden paringverkas aumlven av utvecklingen av kundnaumlra energilagring elkunderna tenderar att bli mer och mer aktiva

I syfte att staumlrka Europa och dess internationella konkurrenskraft har EU lanserat rdquoEnergiunionenrdquo som bestaringr av fem huvudbestaringndsdelar

bull Solidaritetsklausul som ska oumlka foumlrsoumlrjningstryggheten i EUs olika delar bull Energi ska bli den 5e friheten dvs ska kunna roumlra sig fritt inom EU paring en

fri inre marknad bull Energieffektivitet foumlrst ndash ska ses som en rdquoenergikaumlllardquo bland andra

5 Daring handelssystemet foumlrst infoumlrdes 2005 har en omraumlkning av den procentuella minskningen jaumlmfoumlrt med 1990 gjorts

bull Oumlvergaringng till ett haringllbart samhaumllle ndash med bla laumlgre utslaumlpp av vaumlxthusgaser

bull Forskning innovation och konkurrenskraft El- kol- och gasprisernas koppling till oljepriset paringverkar hela den energiintensiva industrin Efterfraringgan paring foumlrnybara energikaumlllor som biomassa oumlkar daring oljepriset oumlkar En viktig utveckling aumlr den kraftigt oumlkade utvinningen av sk skiffergas under de senaste aringren som haft stor paringverkan paring energimarknaden

23 Energi material och raringvaror En viktig del i EUs 2020- och 2030-strategi aumlr att skapa ett resurseffektivt Europa EUs faumlrdplan foumlr resurseffektivitet innebaumlr att ett stoumlrre helhetsgrepp maringste tas vid utnyttjandet av resurserna i hela kedjan Det gaumlller saringvaumll utformning som produktionsmetoder och konsumtion samt att uttjaumlnta produkter och anlaumlggshyningar aringtervinns till nya raringvaror EUs Raringvaruinitiativ lyfter fram de raringvaror som blir kritiska i framtiden

Med cirkulaumlr ekonomi avses en ekonomi daumlr energi och material utnyttjas paring baumlsta saumltt i ett kretslopp Modellen baseras paring kaskader ndash underharingll aringteranvaumlndning aringtertillverkning och aringtervinning Denna rangordning liknar avfallstrappan ndash foumlrebyggande aringteranvaumlndning materialaringtervinning energiaringtervinning deponering Cirkulaumlr ekonomi efterstraumlvas foumlr att vi ska naring en minskning av energianvaumlndningen saringvaumll som minskad klimatparingverkan

Skogen aumlr en viktig bas foumlr den svenska industriproduktionen Behovet av skog som energiraringvara oumlkar men skogen blir dessutom ett allt viktigare komplement till fossila raringvaror Uppbyggnad av bioraffinaderier kan bli ett viktigt steg i den svenska industrins utveckling foumlr baringde befintliga och helt nya produkter som tex drivmedel energibaumlrare material och kemikalier

Kompetensfoumlrsoumlrjning blir en allt viktigare fraringga inte minst foumlr smaring och medelstora foumlretag En strategisk fraringga aumlr att tillgaringng paring kompetent personal saumlkras Universitetens unika roll naumlr det gaumlller internationella samarbeten inom IEA och EU har konstaterats Forskningsresultat omsaumltts direkt i undervisningen i grundutbildning och kan daumlrmed houmlja kompetensen Internationella forskare har slagit larm om att den framtida tillgaringngen paring vaumllutbildade ingenjoumlrer framfoumlr allt inom kemi- och processteknik i industrin minskar i flera laumlnder med stora negativa konsekvenser Den internationella utvecklingen aumlr en varningssignal

Industrin behoumlver kostnads- och miljoumleffektiv energi som utnyttjas effektivt sett till energins kvalitet med raumltt slags energi paring raumltt staumllle Det kraumlvs dock en saumlker och stabil infrastruktur foumlr energioumlverfoumlring till och fraringn industrin Det finns potential foumlr energieffektivisering och om den foumlrverkligas saring staumlrks ocksaring industrin konkurrenskraft Strukturfoumlraumlndring inom befintliga och nya industri-typer kommer att paringverka energisituationen i industrin mer aumln vi sett tidigare Samarbeten mellan industrier i form av nya kluster kommer att oumlka

Energibehovet hos industrin foumlr tillverkning av produkter kommer att foumlraumlndras om bioekonomin6 ska foumlrverkligas Sett ur ett systemperspektiv aumlr det mycket moumljligt att tillverkningen av en produkt i framtiden kraumlver mer energi men att produkten i sin anvaumlndning rdquokostarrdquo mindre energi En oumlvergaringng fraringn fossila raringvaror till biobaserade kan innebaumlra ett oumlkat energibehov i processen eftersom energiinneharingllet ofta aumlr mindre i biobaserade raringvaror aumln i fossila men ocksaring foumlr att biobaserade raringvaror kraumlver annan foumlrbehandling aumln de fossila Denna oumlkade specifika energianvaumlndning kan i en del fall taumlckas med restbraumlnslen och oumlverskottsenergi fraringn de biobaserade processerna och saumlnka klimatgasutslaumlppen trots oumlkad energianvaumlndning i produktionen Behovet av livscykelanalyser och beraumlkningar av klimatkonsekvenser foumlr att kunna minimera det totala energishybehovet foumlr dessa nya loumlsningar aumlr stort

En vaumlxande andel av Sveriges export avser tjaumlnster vilket kan ge ett felaktigt intryck av att den paringgaringende oumlvergaringngen fraringn industrisamhaumllle till tjaumlnstesamhaumllle medfoumlr att varuproduktion inte laumlngre aumlr lika viktig De analyser som VINNOVA Almega mfl genomfoumlrt visar tvaumlrtom att oumlkningen av tjaumlnsteexporten aumlr starkt kopplad till varuexporten som aumlven fortsaumlttningsvis aumlr stor och har en oumlkande betydelse Trenden aumlr aumlven att kunskaps- och tjaumlnsteinneharingllet i produkterna oumlkar varor och tjaumlnster integreras mer och mer Det aumlr med andra ord mycket viktigt med en konkurrenskraftig svensk industri att den implementerar energieffektiva loumlsningar och att den fortsaumltter att anlita tjaumlnstefoumlretag som utvecklar och integrerar tjaumlnsteerbjudanden med varorna

6 Bioekonomi eller biobaserad ekonomi syftar till en ekonomi som aumlr baserad paring raringvaror och insatsvaror fraringn biomassa

3 Vision och maringlbild

31 Uppfoumlljning av tidigare rekommendationer Sedan den foumlregaringende rapporten inom UP Energiintensiv industri lades fram 2012 har en rad foumlraumlndringar skett i Energimyndighetens arbete med stoumld till den svenska industrirelaterade forskningen Det tidigare forskningsprogrammet Effektivisering av industrins energianvaumlndning ndash forskning och utveckling som avslutades 2014 har delats upp i tre program ett branschprogram foumlr jaumlrn och staringl ett foumlr massa och papper och ett bredare program som omfattar oumlvriga industribranscher och branschoumlverskridande forskning

Samtliga nya program har maringl och visioner som ligger i linje med den vision och de prioriterade insatser som presenterades i foumlregaringende rapport De forskningsshyomraringden som finns utpekade i programmet staumlmmer vaumll med de insatser som beskrivs i rapporten

2013 startade samverkansprogrammet Jaumlrn- och staringlindustrins energianvaumlndning ndash forskning och utveckling Programmet genomfoumlrs tillsammans med Jernkontoret som samverkanspart Foumlr att naring programmets vision om en konkurrenskraftig och ledande industri paring den internationella marknaden som levererar energi- klimat- och miljoumleffektiva produkter stoumlds foumlljande forskningsomraringden

bull Utveckling av processer och produktionssystem foumlr oumlkad energieffektivitet bull Effektivisering av raringvaru- energi- och materialbehovet samt oumlkad anvaumlndshy

ning av oumlverskottsenergier bull Reducerad anvaumlndning av fossila braumlnslen samt minskade utslaumlpp av

koldioxid bull Organisation och arbetssaumltt foumlr energieffektivisering

I den tidigare UP-rapporten beskrevs att generellt anvaumlndbara loumlsningar inom de energiintensiva industrigrenarna daumlr det ofta finns stora potentialer och moumljlighettill kompetensoumlverfoumlring mellan branscher boumlr ha houmlgsta prioritet Detta har legattill grund daring programmet Industrins energianvaumlndning - forskning och utvecklingstartade 2014 Programmet stoumldjer energirelevanta projekt foumlr

bull Utveckling av separata processtekniker och produktionssteg bull Samspel mellan tekniker och processerproduktionssteg inom industrin

mellan industrier eller mellan industri och samhaumllle bull Utveckling av verktyg foumlr beslutsstoumld och utvaumlrdering av valda teknikshy

loumlsningar och strategier bull Effektivare resursutnyttjande

Under 2014 startade aumlven programmet Massa- och pappersindustrins energianvaumlndning ndash forskning och utveckling Programmets vision aumlr en laringngsiktigt haringllbar och energieffektiv industri som aumlr innovativ och nyskapande

vad gaumlller att utveckla vaumlrdeskapande energieffektiva produkter baserade paring skogsraringvara I programmet ingaringr forskning foumlr

bull Utveckling av processer och produkter foumlr oumlkad energi- och resurseffektivitet

bull Effektivt utnyttjande av raringvaror och restprodukter samt oumlkad anvaumlndning av oumlverskottsenergier

bull Samspel mellan tekniker och processerproduktionssteg inom industrin bull Organisation och arbetssaumltt foumlr energieffektivisering

Paring myndigheten finns ett antal verksamheter kring bioraffinaderier Biodrivmedel ligger i huvudsak under UP Transportsystemet men har starka kopplingar till UP Energiintensiv industri Inom omraringdet finns tex Foumlrgasningscentrum samverkansprogrammet foumlr Foumlrnybara drivmedel och system Biosyngas Center och etanolprocesser som alla bidrar till att skapa foumlrstaringelse kring bioraffinaderiprocesser och industriella tekniska loumlsningar Internationellt har under perioden NER300 beviljat tvaring svenska anlaumlggningar i full skala foumlr biometan som kan realiseras om foumlretagen fattar finansiellt beslut och bygger inom utsatt tid Medverkan i EU-finansierade utlysningar som BESTF har lett till att tvaring projekt testar teknik i industriell skala

32 Vision bortom 2050 foumlr temaomraringdet energiintensiv industri

Varingr vision aumlr att svensk energiintensiv industri aringr 2050 aumlr en kunskapsmaumlssigt ledande konkurrenskraftig energi- klimat- och miljoumlmedveten aktoumlr som levererar produkter med houmlgt kunskapsinneharingll En utharingllig svensk industri som anvaumlnder resurser effektivt ur ett systemperspektiv och som bidrar till samhaumlllets vaumllstaringnd och maringl foumlr laringngsiktigt haringllbar utveckling Verksamheten praumlglas av innovativ process- och systemutveckling inriktad mot oumlkad konkurrenskraft oumlkad energieffektivitet minskade emissioner och oumlkande aringteranvaumlndning av material resurser och energi

Foumlr att naring visionen kraumlvs

bull Utharinglligt stoumld till forskning och utveckling samt tekniskt och finansiellt stoumld till pilotfoumlrsoumlk och demonstrationsanlaumlggningar Detta aumlr viktiga foumlrutshysaumlttningar foumlr infoumlrande av nya resurseffektiva processer och produkter

bull Helhetssyn och systemtaumlnkande som innebaumlr att suboptimeringar och kortsiktiga loumlsningar i moumljligaste maringn undviks Detta kraumlver branschshyoumlverskridande samverkan mellan olika kompetenser och discipliner

bull Effektivare energianvaumlndning sett ur ett livscykelperspektiv som ett saumltt att oumlka industrins konkurrenskraft vid stabila energipriser Effektivare energianvaumlndning kan aumlven bidra till att bibeharinglla konkurrenskraften vid stigande svenska energipriser

bull Konkurrenskraftiga energipriser och saumlker tillgaringng till energi

bull Smartare resursutnyttjande och kretsloppshantering vilket bla innebaumlr oumlkad aringteranvaumlndning av material Nya material produkter och processer med resurseffektiv utformning produktion funktion och aringtervinningsshypotential behoumlver utvecklas

bull Nya vaumlrdekedjor daumlr befintliga och nya industriprocesser kan kombineras behoumlver skapas liksom nya affaumlrsmodeller

bull Staumlrkt kompetensfoumlrsoumlrjning inklusive internationella samarbeten foumlr kunskapsoumlverfoumlring

bull Kunskap foumlr att kunna fatta rdquoraumlttrdquo beslut baringde inom och foumlr industrin

33 Effektmaringl foumlr temaomraringdet energiintensiv industri Med effektmaringl avses foumlrvaumlntade samhaumlllseffekter som kan konstateras och i viss utstraumlckning maumltas som kvitto paring att den oumlnskade foumlraumlndringen intraumlffat I varingr straumlvan att naring varingr vision foumlr aringr 2050 kan foumlljande effektmaringl tjaumlna som indikatorer paring att vi aringr 2030 aumlr paring raumltt vaumlg

bull Energianvaumlndningen foumlr den energiintensiva industrin aumlr ofoumlraumlndrad trots en tillvaumlxt paring 10-20 inom olika produktgrupper dvs energieffektiviteten oumlkar

bull Oumlkad anvaumlndning av aringtervunna raringvaror och i industrin bull Andelen foumlrnybar raringvara inom svensk petrokemisk produktion oumlverstiger

25 bull Vidarefoumlraumldling av produkter som aumlr baserade paring foumlrnybar raringvara i synshy

nerhet skoglig biomassa uppvisar en stabil oumlkning oumlver tid bull Anvaumlndningen av biobraumlnsle som andel av total energianvaumlndning i indushy

strin oumlkar till 45 jaumlmfoumlrt med dagens nivaring paring 38 bull Bidragit till netto-nollutslaumlpp av koldioxid fraringn industrin genom att demonshystrera verifiera och visa paring tekniker foumlr avskiljning transport och lagring av koldioxid

bull Realiserat anvaumlndning av en stoumlrre andel av den industriella oumlverskotts-vaumlrmepotentialen

bull Oumlkad industriell anvaumlndning av haringllbart producerad el som energibaumlrare

4 Prioriterade insatser till 2020

Forskning och utveckling foumlr den energiintensiva industrin fokuserar i houmlg utstraumlckning paring olika processavsnitt eller totalprocesser De energiintensiva industrigrenarna har dock maringnga gemensamma fraringgestaumlllningar inom energishyomraringdet ofta foumlrknippade med stor potential synergier kompetensoumlverfoumlring mellan branscher och generellt anvaumlndbara loumlsningar Dessa generellt anvaumlndbara loumlsningar boumlr daumlrfoumlr ha houmlgsta prioritet

Helhetssyn Foumlr att industrins ska kunna ta strategiska beslut om sin utveckling utan att vaumllja rdquofelrdquo dvs undvika inlaringsningar och suboptimeringar kraumlvs serioumlsa scenarier med konsekvensanalyser med helhetsperspektiv

Ny informations- och kommunikationsteknik kan medfoumlra en oumlkad potential i effektivisering av energianvaumlndningen Det kan handla om visualisering styrning och optimering av allt fraringn enskilda processer till hela anlaumlggningar saringvaumll som lokal elproduktion lokal elanvaumlndning och lokal energilagring Detta ger moumljlighet foumlr anstaumlllda tex operatoumlrer att aktivt reducera energianvaumlndningen

Systemstudier Oumlkad komplexitet i hela livscykeln fraringn utvinning av raringvara till distribution av faumlrdiga produkter anvaumlndning och aringtervinning skapar nya utmaningar i att utnyttja foumlrutsaumlttningar att identifiera moumljligheter och begraumlnsningar samt att konstruera effektiva nya vaumlrdekedjor med nya moumljligheter och nya affaumlrsmodeller

Systemanalyser paring olika nivaringer avseende tekniska fraringgor saringvaumll som organisationsshyfraringgor affaumlrsmodeller och samhaumlllsekonomiska aspekter blir viktiga och noumldvaumlndiga redskap foumlr att uppnaring resurseffektivitet i de industriella satsningar som sker ofta i samverkan med oumlvriga samhaumlllsaktoumlrer Haringllbarhet inklusive miljoumlparingverkan maringste beaktas i studierna

Demonstrationsbehov Innovationssystemets alla faser fraringn forskningsideacute till nya faumlrdiga produkter som genererar kassafloumlde och vinst maringste vara starka Den svagaste fasen aumlr vanligtvis uppskalning fraringn lab till faumlrdig produkt i tillraumlcklig maumlngd foumlr marknadstest Det aumlr relativt billigt att utveckla material och processer i pilotskala men naumlr upp-skalning till demonstrations- eller fullskala ska ske maringngdubblas kostnaderna framfoumlrallt investeringskostnaden

Foumlr att naumlringslivet ska investera i nya produktionsmetoder kraumlvs ordentliga underlag i form av fullskaletester ekonomiska kalkyler och produktprover vilket kraumlver foumlrsoumlk i demonstrationsanlaumlggningar Att baumlra drift- och underharingllskostshynader foumlr en demonstrationsanlaumlggning som ofta byggs i en mindre skala aumln vad

som aumlr industriellt optimalt aumlr mycket svaringrt foumlr ett normalt industrifoumlretag och saringvaumll den tekniska som den marknadsmaumlssiga risken aumlr betydande

Finansiering och riskavlyft I de fall det aumlr ett samhaumlllsintresse att utveckla ny teknik ur ett energi- klimat- eller miljoumlperspektiv eller foumlr att skapa ekonomisk tillvaumlxt kan det offentliga staumlrka incitamenten foumlr den utvecklingen genom att bidra till att minska foumlretagens risk Riskavlyft kan bla ske genom tillskottsfinansiering i form av bidrag nytt eget kapital eller kreditgarantier Det behoumlvs fler riskvilliga finansieringsformer och mer samarbete mellan finansiaumlrer med olika riskprofil

Styrmedel Det offentliga kan dessvaumlrre ocksaring skapa osaumlkerhet som medfoumlr att riskerna foumlr utveckling och foumlrnyelse oumlkar kraftigt bla gaumlllande utformning av styrmedel Styrmedel maringste vara laringngsiktigt paringlitliga foumlr att foumlretagen ska kunna kalkylera sina risker och de ska vara teknikoberoende och internationellt avstaumlmda

Incitament och lagstiftning aumlr verkningsfulla medel foumlr effektiv energianvaumlndning foumlr oumlkad och effektivare materialaringtervinning och foumlr resurseffektivitet i allmaumlnhet Det kraumlvs ytterligare forskning om hur olika utformningar av framtida styrmedel och lagstiftning paringverkar industrins resurseffektivitet och konkurrenskraft

Det finns ett stort behov av grundlaumlggande forskning kring drivkrafterna bakom energieffektivisering exempelvis vilken roll styrmedel spelar i foumlrharingllande till marknaders paringverkan paring energipriser Det behoumlvs oumlkad kunskap om vilka faktorer som aumlr drivande foumlr foumlretagens investeringsbeslut val av teknik och resursinsatser

Houmlgfunktionellakunskapsintensiva material och produkter Den energiintensiva industrin aumlr inriktad mot utveckling av nya produkter med houmlga prestanda vilket bidrar till konkurrensfoumlrmaringga foumlr svensk industri och till stora samhaumllleliga vinster inte minst minskad energianvaumlndning Exempel aumlr anvaumlndning av houmlgharingllfast staringl eller plast i fordon som goumlr att prestanda kan bibeharingllas samtidigt som fordonsvikten minskas Detta leder i sin tur till att fordonets energianvaumlndning minskar och minskar aumlven behovet av raringvarutillfoumlrsel

Effektiv energianvaumlndning Arbetet foumlr effektiv energianvaumlndning har sedan laumlnge varit och aumlr en fortgaringende process inom industrin och ett noumldvaumlndigt verktyg foumlr att oumlka industrins konkurrensfoumlrmaringga Detta gaumlller saringvaumll tillaumlmpning av etablerade tekniker som utveckling och tillaumlmpning av nya innovativa processloumlsningar dvs baringde smaring kontinuerliga effektiviseringsaringtgaumlrder och stora mer genomgripande insatser paring saringvaumll enhets- som systemnivaring Effektivisering av den totala energianvaumlndningen foumlr en vaumlrdekedja kan aumlven utgoumlras av effektivisering vid anvaumlndning av produkten och inte bara i den industriella processen

Effektivt utnyttjande av raringvaror och insatsvaror Ett effektivt och haringllbart utnyttjande av raringvaror och insatsvaror kraumlver utveckling av maumltmetoder och system foumlr balans mellan resursanvaumlndningen och tillfoumlrseln av energi och raringvaror

Material fraringn uttjaumlnta produkter har i alla tider aringtervunnits och aringterfoumlrts till produktionen men det finns fortfarande potential att oumlka aringtervinningen av uttjaumlnta produkter och anlaumlggningar Foumlr att utnyttja potentialen behoumlvs baumlttre system foumlr sortering och logistik samt att produkter i houmlgre utstraumlckning utformas foumlr aringtervinning

Med upparbetning av restprodukter som raringvara eller insatsvara foumlr den egna industrin eller annan industri skapas nya kretslopp och vaumlrdekedjor Ett exempel aumlr oumlkad anvaumlndning av slagg fraringn staringlverk i svensk cement- och asfaltsproduktion

Effektivare insamlingstekniker och separationsprocesser foumlr naturliga raringvaror som tex mineraler och restmaterial behoumlver utvecklas Baumlttre materialkarakterisering och nya separationstekniker skapar foumlrutsaumlttningar foumlr baumlttre resursutnyttjande

Foumlrnybara raringvaror och insatsvaror Foumlrnybara raringvaror och insatsvaror finns redan i de flesta branscher och oumlkar i andel Den petrokemiska industrin ser ett intresse i att vidga raringvarubasen till att ocksaring omfatta foumlrnybara raringvaror En utmaning aumlr att utforma varje saringdan processshykedja saring energi- och raringvarueffektiv som moumljligt

I dagslaumlget finns ett faktiskt oumlverskott paring svensk skoglig biomassa Oumlverskottet finns framfoumlr allt som grot och braumlnnved Daumlrutoumlver finns en betydande potential att ta ut mer av alla sortiment En ekonomisk foumlrutsaumlttning aumlr dock att befintlig skogsindustri ocksaring efterfraringgar stoumlrre maumlngd saringgtimmer och massaved eftersom det aumlr dessa sortiment som betalar merparten av rotnettot till skogsaumlgaren Braumlnsle foumlr kraft- vaumlrme- och drivmedelsproduktion baseras idag i houmlg grad paring avfall (inhemsk och import) och biomassa fraringn jordbruket

Avverkningstakten foumlr rundved aumlr en grundlaumlggande faktor foumlr tillgaringngen paring skoglig biomassa och begraumlnsas av den biologiska tillvaumlxten Paring senare aringr har man konstaterat kontinuerligt oumlkande tillvaumlxttakt

Oumlversiktliga balanskalkyler visar ett oumlverskott paring biomassa paring ca 75 TWh Med en efterfraringgeoumlkning paring 4 per aringr uppnarings balans mellan tillgaringng och efterfraringgan aringr 2030 Det aumlr en houmlg oumlkningstakt som troligen kraumlver effektiva styrmedel Om brist uppstaringr finns skoglig biomassa att importera i naumlromraringdet samtidigt som skogs-produktionen i Sverige oumlkar genom anvaumlndning av foumlraumldlat plantmaterial och baumlttre skoumltselmetoder

Bioraffinaderier Maringnga processindustrier ser ett vaumlrde i att oumlka anvaumlndningen av biomassa och kan daring utgoumlra basen foumlr ett bioraffinaderi Haumlr kraumlvs utveckling av nya processer produkter och affaumlrsmodeller daumlr samordning av kompetenser fraringn olika

branscher kan leda till ny industriell verksamhet med foumlrstaumlrkt konkurrenskraft Utvecklingen ger vaumlrdefulla produkter som framstaumllls effektivt genom synergier

Foumlr resurseffektiv produktion av houmlgvaumlrdiga produkter saring som material kemikalier och drivmedel kraumlvs att tillverkningen sker i industriell skala och att det finns avsaumlttning ocksaring foumlr mer laringgvaumlrdiga produkter

Insatsvaror Inom jaumlrn- och staringl samt gruv- och mineralindustri kraumlvs processutveckling foumlr att kunna utnyttja biomassa som processkol utan negativ inverkan paring produkternas kvalitet Detsamma gaumlller kemiindustrins anvaumlndning av biomassa som raringvara Foumlr att kunna nyttiggoumlra de enklare sortimenten boumlr forsknings- och utvecklingsshyinsatser riktas mot att producera houmlgkvalitativa intermediaumlrer av typen syntesgas och pyrolysolja Dessa kan vidarefoumlraumldlas i maringnga olika branscher saringvaumll foumlr produktion av jaumlrn staringl mineral och kemiska produkter som foumlr drivmedel och viss elkraftsproduktion

Elektrifiering Elenergi aumlr en flexibel och maringngsidig energibaumlrare Foumlr industriell tillverkning kan el anvaumlndas direkt eller indirekt Det aumlr tekniskt moumljligt att i framtiden staumllla om den industriella energianvaumlndningen till elenergi i flera processer under foumlrutsaumlttning att elproduktionen aumlr haringllbar Det kraumlvs forskning och utveckling foumlr att anpassa tillverkningsprocesserna baringde de befintliga och helt nya till el som energibaumlrare

Nyttjande av oumlverskottsvaumlrme Den stora energiomsaumlttningen inom beroumlrda branscher leder till att det bildas stora maumlngder oumlverskottsvaumlrme Den totala maumlngden som skulle kunna levereras till fjaumlrrvaumlrmenaumlten kan oumlka med ca 50 Daumlrutoumlver finns oumlverskottsvaumlrme av god kvalitet som av geografiska eller affaumlrsmaumlssiga skaumll inte kan utnyttjas i fjaumlrrvaumlrmenaumlten

Foumlr att tillvarata potentialen kraumlvs ett systemtaumlnkande studier av konkurrensshysituationen foumlr oumlverskottsvaumlrme utveckling av alternativ teknik samarbete mellan maringnga aktoumlrer och incitament foumlr att utprova och infoumlra nya tekniska och kommersiella system Foumlr ett effektivt utnyttjande kraumlvs ofta klustersamarbeten mellan industrier saringvaumll som mellan industri och samhaumllle

Koldioxidavskiljning transport och lagringutnyttjande (CCSCCU) Foumlr att industrin ska klara netto-nollutslaumlpp av koldioxid kan det antas sett till hur utvecklingen ser ut i dag att CCS kommer att behoumlvas Avskiljningen kan ske effektivt vid stora punktutslaumlpp oavsett koldioxidens ursprung Tekniker foumlr avskiljning transport och lagring av koldioxid behoumlver utvecklas ochdemonstreras i naumlra samarbete med industrin Aumlven alternativa tekniker daumlr koldioxid tillvaratas och omvandlas till nyttig insatsvara eller produkt foumlr avsalu aumlr intressant som komplement till lagring

5 Internationellt strategi och prioriterade insatser

Internationell forskningssamverkan effektiviserar forskning och utveckling genom samordning och kunskapsutbyten

51 Svenska styrkeomraringden Skogen aumlr en viktig bas foumlr den svenska industriproduktionen Att uppgradera biomassa genom uppbyggnad av bioraffinaderier aumlr ett viktigt steg foumlr den svenska industrins utveckling baringde foumlr befintliga och helt nya produkter som tex drivmedel energibaumlrare material och kemikalier Inom detta omraringde har Sverige i dag en stark staumlllning aumlven om Sverige liksom andra europeiska laumlnder lider av avsaknaden av laringngsiktiga spelregler foumlr att kunna beraumlkna marknadsfoumlrutsaumlttshyningar Aumlven svensk jaumlrn- och staringlindustri ligger i framkant vad gaumlller nyckeltal och produkter

Sverige ligger aumlven laringngt framme naumlr det gaumlller systemfraringgor och systemtaumlnkande foumlr industrin Detta gaumlller saringvaumll systemfraringgor inom en industri som hur industrier kan samverka med varandra och med det omgivande samhaumlllet framfoumlr allt inom vaumlrmeomraringdet

Svensk industri aumlr van vid styrmedel och det har forskats mycket inom det omraringdet Detta aumlr en styrka sett ur det internationella perspektivet

52 Samarbeten med statlig finansiering Sverige deltar i IEAs tekniksamarbete Industrial Energy-Related Technologies and Systems (IETS) som aumlr direkt kopplat till industriomraringdet Inom IEA finns aumlven andra tekniksamarbeten som beroumlr industri och som Sverige deltar i tex bioenergi vaumlrmepumpteknik energilagring vaumlxthusgaser fjaumlrrvaumlrme fjaumlrrkyla och foumlrbraumlnning

Utoumlver ovan naumlmnda samarbeten deltar enskilda svenska organisationer (institut foumlretag universitet och houmlgskolor) paring eget initiativ i internationella samarbeten paring olika nivaringer (IEA EU bilateralt etc) I maringnga av dessa samarbeten deltar staten i egenskap av delfinansiaumlr

Inom EU-programmet NER300 har Sverige beviljats maxantalet tre projekt varav tvaring aumlr bioraffinaderisatsningar biometan fraringn lignocellulosa (traumldrester oftast) GoBiGas beviljades i december 2012 och EON i juli 2014 Projekten kan realiseras om foumlretagen fattar finansiellt beslut inom fyra aringr fraringn NER300-beslutet

Inom Era-Net Plus-programmet BESTF har tvaring projekt beviljats med 30 finansiering fraringn EU (BioProGreSS 2013 och CoRyFee 2014) BESTF riktar sig

till teknikutvecklande demoprojekt inom bioraffinaderi i direkt samverkan med industrin Inom projekten maringste samverkan ske mellan minst tvaring laumlnder

53 Viktiga omraringden foumlr samarbete Generellt kan saumlgas att i samarbeten daumlr teknikutvecklingen i Sverige ligger laringngt framme internationellt finns stora intressen i att vara med foumlr att paring saumltt kunna sprida och faring in kunskap En viktig aspekt aumlr att Sverige boumlr delta i internationella samarbeten i syfte att omvaumlrldsbevaka Detta foumlr att faring moumljlighet att ta del av forskningsresultat inom omraringden daumlr vi inte aumlr direkt involverade i konkreta forskningsprojekt

Maringnga garingnger ligger svensk forskning i framkant men internationella samarbeten aumlr aumlndaring ett angelaumlget omraringde foumlr svensk energiintensiv industri Det aumlr viktigt att kunna nyttja och jaumlmfoumlra svenska erfarenheter med internationella och att sprida svensk kunskap

En viktig del i det internationella samarbetet aumlr att sprida och haumlmta hem framtagen kunskap och skapa naumltverk i Sverige med industrirepresentanter forskare konsulter I stort sett bedoumlms att Sverige aumlr med i de internationella samarbeten som aumlr viktiga Det kraumlvs mycket resurser foumlr att samarbeta internationellt och insatsen behoumlver hela tiden vaumlgas mot nyttan I grunden aumlr de internationella samarbeten som finns bra

Inom Norden paringgaringr forskningssamarbeten men de borde kunna oumlka daring vi har liknande foumlrutsaumlttningar Ett foumlrslag till samarbete kunde vara gemensamma demonstrationsanlaumlggningar Foumlretagsspecifik forskning vill foumlretagen goumlra sjaumllva men demoanlaumlggningar skulle kunna aumlgas och brukas gemensamt bi- eller multilateralt

Bilaga 1 Deltagare i UtvecklingsplattformEnergiintensiv industri

Externa deltagare Eva Faumlrnstrand ordfoumlrande Faumlrnstrand projekt AB Gert Nilson vice ordfoumlrande Jernkontoret Albin Andersson Soumldra Skogsaumlgarna AB Thore Berntsson Chalmers tekniska houmlgskola Britt Marie Bertilsson Tidigare MISTRA Runar Braumlnnlund Umearing universitet Clas Engstroumlm Processum Biorefinery Initiative AB Anders Kitok LKAB Catharina Ottestam Innventia Britt Sahlestroumlm Aringtervinningsindustrierna Reine Spetz Borealis AB Mats Soumlderstroumlm Linkoumlpings universitet Jan-Olov Wikstroumlm Swerea MEFOS AB Karin Oumlstergren SP Food and BioScience

Energimyndigheten Anna Thorsell temaansvarig Avdelningen foumlr forskning och innovation Anette Rothberg bitr temaansvarig Avdelningen foumlr forskning och innovation Thomas Bjoumlrkman Avdelningen foumlr energieffektivisering Jennica Broman Avdelningen foumlr forskning och innovation Alice Kempe Avdelningen foumlr forskning och innovation Annika Pers Gustafsson Analysavdelningen Josefine Wejerstrand Avdelningen foumlr forskning och innovation

Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

E-post registratorenergimyndighetense

wwwenergimyndighetense

Ett haringllbart energisystem gynnar samhaumllletEnergimyndigheten arbetar foumlr ett haringllbart energisystem som foumlrenar ekologisk haringllbarhet konkurrenskraft och foumlrsoumlrjnings-trygghet Vi utvecklar och foumlrmedlar kunskap om effektivare energi-anvaumlndning och andra energifraringgor till husharingll foumlretag och myndigheter Foumlrnybara energikaumlllor faringr utvecklingsstoumld liksom smarta elnaumlt och framtidens fordon och braumlnslen Svenskt naumlringsliv faringr moumljligheter till tillvaumlxt genom att foumlrverkliga sina innova-tioner och nya affaumlrsideacuteer Vi deltar i internationella samarbeten foumlr att naring klimat-maringlen och hanterar olika styrmedel som elcertifikatsystemet och handeln med utslaumlppsraumltter Vi tar dessutom fram natio-nella analyser och prognoser samt Sveriges officiella statistik paring energiomraringdet Alla rapporter fraringn Energimyndigheten finns tillgaumlngliga paring myndighetens webbplats wwwenergimyndighetense

Foumlrord

Inneharingll

2Behovsanalys utifraringn temaomraringdet energiintensiv industri

21Scenarier och osaumlkerheter

22EU och Sverige aringr 2020 och framaringt

23Energi material och raringvaror

3Vision och maringlbild

31Uppfoumlljning av tidigare rekommendationer

32Vision bortom 2050 foumlr temaomraringdet energiintensiv industri

33Effektmaringl foumlr temaomraringdet energiintensiv industri

4Prioriterade insatser till 2020

5Internationellt strategi och prioriterade insatser

51Svenska styrkeomraringden

52Samarbeten med statlig finansiering

53Viktiga omraringden foumlr samarbete

Bilaga 1 Deltagare i Utvecklingsplattform Energiintensiv industri

Boumlcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan bestaumlllas viawwwenergimyndighetenseOrderfax 08-505 933 99e-post energimyndighetencmse

copy Statens energimyndighet

ER 201528

ISSN 1403-1892

Foumlrord

Inneharingll

kWhkr Olja

Biobraumlnsle

Total energi

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Foumlrord

Inneharingll

kWhkr Olja

Biobraumlnsle

Total energi

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

kWhkr Olja

Biobraumlnsle

Total energi

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

kWhkr Olja

Biobraumlnsle

Total energi

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Telefon 016-544 20 00 Fax 016-544 20 99

Foumlrord

Inneharingll

Documents

UP-rapport Energiintensiv industri › contentassets › aa613ca27d2f4ad... · av ca 150 TWh per år. Den samtidigt ökade produktionen har matchats av långtgående insatser för