34(234)

Tillgången på fältfågel har minskat drastiskt påde flesta håll. Även om vi står tämligen maktlösainför viltfientliga förändringar i jordbruket, är viinte helt utan möjligheter att med egna insatserpåverka viltstammarna, och därmed jakten, på ettpositivt sätt.

I första hand kan vi göra det genom att förbättrabiotoperna, hjälpa det vilda genom vintern och hålla efter predatorer.

Vi kan också sätta ut vilt i marken för att försökaetablera frilevande stammar i trakter där arten för-svunnit, men också för att få fler tillfällen till hund-träning och jakt.

Att kläcka några kullar under dvärghöns och följa kycklingarnas eller ällingarnas utveckling frånsmå dunbollar till friflygande, friska och starka fåg-lar är en fascinerande upplevelse i sig.

Och även om du nöjer dig med att köpa utsätt-ningsfärdiga fåglar kommer du tack vare dem ut ijaktmarken så gott som dagligen under en tid då detannars brukar vara glest mellan besöken. �

TEMA16 sidor

Uppfödning &

utsättning– i det lilla formatetAV STEN CHRISTOFFERSSON (TEXT & FOTO)

Etiska riktlinjer· Utsättning ska ske i för respektive art lämplig biotop.

· Utsättningsfåglar ska vara väl fjädrade och i bästa kondition vid utsättningstillfället.

· Fåglarna ska vara i sådan kondition att de uppträder naturligt vid jakttillfället.

· Antalet utsatta fåglar ska anpassas till biotopens kvalitet och storlek.

· Utsättnings-/foderplatser ska anpassas så att de smälter väl in i naturen och inte stör landskapsbilden.

· Utsättningsplatsernas utrustning som kullhus, burar och annan utrustningska tas hem när de inte längre används.

· Platser som används kontinuerligt för utsättning och utfodring ska vårdasså att bestående slitage, skador eller miljöproblem ej uppkommer.

Etiska riktlinjer för utsättning av fågel, utgiven av Svenska jägareförbundet,Sveriges yrkesjägareförening, LRF och Sveriges jordägareförbund.

35(235)

36(236)

Anders Nygaard sköter jakten påRydsgård i Skåne. Liksom andra yrkes-jägare använder han sig av moderna ruv-nings- och äggkläckningsmaskiner, menhan är också en av få som föder upp rapp-höns och fasaner på det gamla sättet,med hjälp av dvärghöns.

– Jag är nog lite sentimental, medgerhan. I min ungdom på Bornholm föddejag upp kycklingarna med hjälp av höns,och som yrkesjägare har jag tagit uppmetoden i liten skala. Kanske mest föratt inte mista handlaget, men också föratt föra kunskapen vidare till mina jakt-elever.

– Jag tror också att fälthöns som vux-it upp på detta sätt lyckas bättre med att

häcka i naturen än om de är maskin-kläckta och massuppfödda.

För den som vill föda upp ett begrän-sat antal fasaner eller rapphöns för denlilla jaktmarken är metoden idealisk.

Sammansvetsad kullUtsättningen kräver inga voljärer ellerburar och kycklingarna växer upp somen sammansvetsad kull, vilket är speci-ellt betydelsefullt för den som vill sättaut rapphöns för att träna sin hund.

– Sådana rapphöns håller ihop kullvispå ett helt annat sätt än de som sätts ut pådet vanliga sättet från bur, förklararAnders. Trivs de på utsättningsplatsenstannar de kvar och uppträder i princip

som vilken vildkull som helst. De går intesom andra utsättningshöns samman tillstörre flockar som inte håller för hunden.

Finns det inga nackdelar med metod-en förutom småskaligheten?

– Jovisst, svarar Anders, men för-delarna överväger. Arbetsinsatsen perfågel är betydligt större än om manköper maskinkläckta kycklingar. Mendet handlar ju om en trevlig hobbyverk-samhet, och då tittar man inte lika oftapå klockan. Man lär sig också oerhörtmycket av att föda upp fågel på detta sätt.

– Största nackdelen är nog att man börhålla dvärghöns året om för att ha ruv-ningsvilliga hönor när de behövs, och såkrävs det naturligtvis att man har en

Före äggkläckningsmaskin-ernas tid ruvades allafasaner, rapphöns och gräs-änder för utsättning framunder tamhönor. Metodenanses numera inte nogrationell för storskaliguppfödning, men passarhemmauppfödaren perfekt.Den har också en stor för-del. Kycklingarna har enfostermamma i hönan somvärmer dem, håller sam-man kullen och varnar förfaror.

AV STEN CHRISTOFFERSSON (TEXT & FOTO)

TEMA UPPFÖDNING OCH UTSÄTTNING

UPPFÖDNING med hjälp av dvärghöns

37(237)

lämplig plats för hönsgård och ruvlådor. I korthet går metoden ut på att man

lägger en höna på en kull rapphöns-,fasan- eller gräsandägg och låter henneruva ut dem i en speciell ruvlåda.

Lådan är på ena sidan försedd medspjälor som ledigt släpper igenom kyck-lingarna. En spjäla är löstagbar och närden tas bort kan även hönan passera utoch in. En yttre nätbur placeras motlådans spjälsida.

Efter en tid tas nätburen bort och lådan,med höna och kycklingar, fraktas tillutsättningsplatsen. Några veckor senaretas lådan med hönan hem och kullen fårklara sig själv, givetvis med hjälp av stöd-utfodring.

Det värsta som kan ske är naturligtvisatt det händer hönan någonting underförsta tiden på utsättningsplatsen. Då ärkullen tillspillogiven. Men trots attAnders har satt ut mellan tre och femton

kullar varje år de senaste fyra åren, hardet ännu aldrig inträffat att hönan tagitsav rovdjur.

Däremot händer det då och då att rapp-hönskullar adopteras av vilda rapp-hönspar som misslyckats med häckning-en. Men det är naturligtvis bara bra.Sådana kycklingar blir precis som vildarapphöns. Det gör dem bättre ägnade attsjälva föda upp en kull kycklingar näst-kommande år. �

Här är ett vilt rapphönspar, som själva misslyckats med häckningen, i färd med attadoptera kullen. Några kycklingar kan skymtas under det gula bladet framför tupp-en. Ett par dagar senare hade de övergett dvärghönan och följt med sina nya foster-föräldrar ut i markerna. Sådana kycklingar blir givetvis vilda ”på riktigt” och ärextra värdefulla.

Den angivnabredden (60 cm)avser innermåttför att ruvlådanska passa ihopmed buren.

Anders Nygaard bedriver storskaligutsättning, men föder också varje årupp några kullar fasaner och rapphönsmed hjälp av dvärghönor för att förakunskapen vidare till sina jaktelever.

38(238)

För att få igång hönorna ger man värp-foder i tre veckor från mitten av mars samttäcker för en del av hönshusets fönster såatt det endast är halvljust därinne. AndersNygaard tycker att en tupp gör nytta;hönorna ruvar mer gärna då.

När hönsen värper bra slutar man tvärtmed värpfodret och går över till korn ellerhavre. Efter 14 dagar börjar hönorna lägga sig. Då bör ljuset dämpas ytter-ligare. För att inte riskera att en höna skakläcka egna kycklingar är det lämpligt attbyta ut hennes ägg mot keramikägg ellerkokta ägg.

Hönan är mogenHönan ska ha ruvat cirka en vecka innanhon flyttas. Man kan lätt testa om hon ärmogen att flyttas genom att föra in hand-en under henne. Hon ska vara en riktig”surhöna” och hacka ilsket mot handen,men ligga kvar på den även om man lyft-er henne ur redet.

Andägg kan köpas från uppfödareredan i slutet av mars och i april. Fasan-och rapphönsägg finns att få från mittenav april till slutet av maj.

Förbeställ ägg i god tid, men ta inte hemdem förrän dvärghönorna lagt sig attruva. Förvara äggen svalt, men inte kallt.Cirka 15 grader är lagom.

Ställ äggen i en vanlig äggbricka eller

i äggkartonghalvor. Det är viktigt attäggen förvaras mörkt och med spetsenneråt så att en luftblåsa kan utvecklas iden trubbiga änden.

Äggen ska vändas varje dag genom attbrickan lutas minst 25 grader åt ena hålletena dagen och åt andra hållet nästa dag.Enklast sker det genom att man ställer entio centimeter hög (om äggbrickan är cir-ka 30 centimeter) kloss under dess enakant ena dagen och under den motsattanästa dag. På detta sätt kan äggen utanvidare förvaras i två veckor.

Placera ruvlådan på en skyddad platsoch täck dess botten med ett cirka femcentimeter tjockt sandlager. Gör en skål-formig urgröpning i ett hörn och lägg enbale där av mjukt hö.

Hönan bör flyttas på kvällen, dåhönsfåglar är som lugnast. Lägg hö ellerhalm i en pappkartong, flytta dit ett par,tre av de ägg hon ruvar, lyft hönan för-siktigt och placera henne på äggen i kar-tongen. Lägg på locket.

Byt ut äggenBär kartongen direkt till ruvlådan. Läggresten av hennes varma ägg på balen, lyftdit hönan och lägg genast på locket. Vän-ta med att öppna luckan till nästa efter-middag. Ta då också bort den löstagbaraspjälan så att hönan kan komma ut ochlufta sig. Nätburen ska vara ansluten.

När du efter en eller ett par dagar harkonstaterat att hönan funnit sig tillrätta,lämnar lådan för att göra ifrån sig, äta och

SÅ FÅR DU hönan att ruva

TEMA UPPFÖDNING OCH UTSÄTTNING

Högförädlade höns saknar istort sett ruvningsinstinkt,men många dvärghöns-raser ruvar troget och bra.

AV STEN CHRISTOFFERSSON (TEXT & FOTO)

dricka och sedan återvänder till äggen, ärdet dags att byta ut dessa mot vildfågel-ägg. Lyft upp hönan och ersätt proväggenmen se till att de inte är iskalla.

En dvärghöna klarar av 16–17 fasan-ägg eller 20–22 rapphönsägg. Har dumöjlighet att genomlysa äggen efter åttadagar och sortera bort dem som saknarembryo, kan du låta hönan påbörja ruv-ningen med 18–19 fasanägg, 25 rapp-hönsägg eller 8–9 gräsandägg.

Se till att hönan alltid har mat och vatt-en utanför lådan, men lämna henne i fredför övrigt. Normal ruvningstid är 25 dygn.

Hjälp inte tillTre dagar före kläckning ska sanden kringredet fuktas med en halv liter vatten.

Äggen börjar spricka på 23:e dygnetoch då är det dags att sätta i mittspjälanså att hönan inte går iväg med kyckling-arna. Placera vatten och mat intill spjäl-orna så att hönan når att äta inifrån lådan.

Bäst är att använda en liten vattenauto-mat i plast. Använder du en större automatbör du lägga stenar i vattenrännan, så atten nykläckt kyckling inte kan drunkna.

Låt hönan sköta allt själv under kläck-ningen. Försök inte ”hjälpa till”, du kom-

mer garanterat att göra mer skada än nytta. Eventuellt kan du komplettera bort-fall med några dagsgamla kycklingaromedelbart efter kläckningen – om dukan få tag på sådana i en hast – men defår inte vara äldre än så.

Kycklingarna ska direkt efter kläck-ningen ha tillgång till fint granulerat start-foder för kycklingar med minst 23 pro-cent protein. Komplettera gärna medhårdkokt äggula som pressats genomflugnät. Hönan ska ha korn och grön-foder. När kycklingarna är tre till fyraveckor gamla kan du gå över till pellete-rat kycklingfoder (cirka tre millimeter)med cirka 20 procent protein. � 39

(239)

Ställ buren torrt och i lä, men så attsolen når dit så mycket som möjligt. Alltför starkt solsken på själva lådankan göra det för varmt för hönan,särskilt om utsidan är mörk.

Sedan hönan ruvat sina egna ägg cirkaen vecka, kan hon och äggen flyttas tillruvlådan. Hon ska ligga som en tegel-sten i handen när man lyfter upp henne

Leverantörer av ägg, kycklingaroch ällingar annonserar regelbundeti Svensk Jakt och Svensk Jakt Nyhe-ter. Här är några andra adresser:

Anders Hedström, tel 0142-43110, www.bjalbo.nu Komplettfodertunna med spiral, fällor.

Gunne Johansson, tel 0435 81117, www.gunne.cjb.net. Tillverkarde flesta typer av fällor samt and-korgar med mera.

Högberga AB, tel 060 214 00.www.hogbergaab.se Komplett sor-timent för fjäderfäuppfödning in-klusive taknät för voljärer.

L&S Dan Trade, www.lsdantra-de.dk Renardine, voljärnät, foder-spiraler, tunnor och foderautomaterav alla slag samt all utrustning förkläckning, uppfödning med mera.Det är svårt att finna Renardine iwebbutiken. Klicka på: Artikler tilviltopdræt, Utøjsbekæmpelse, Af-værgemiddel. Spiralerna finner duunder Foderudstyr.

Granngården och andra foder-butiker säljer både granulerat ochpelleterat start- och tillväxtfoder.De brukar också sälja vattenauto-mater och en del andra tillbehör. �

Här hittar duutrustning

40(240)

För rapphönsens delhandlar det om enhäck, ett lågt buskage eller skyddande ört-eller gräsvegetation i anslutning till öppenjordbruksmark.

Fasanerna bör placeras i gränsen mell-an täta snår med inslag av träd och öpp-nare mark, gärna i närheten av vatten ellersank mark. Träden behövs för att kyck-lingarna ska kunna träa under natten. Ibåda fallen är ett soligt söderläge alltid attföredra.

Förbered utsättningen genom att i godtid börja fånga mink och andra predatorer.Placera gärna en påslagen radio intillutsättningsplatsen och ställ in den på enstation som sänder hela natten.

Remsor av aluminiumfolie som fladd-rar i vinden hjälper också. Renardine är ettpreparat som anses hålla åtminstone rävarborta. Det sprutas runt utsättningsplatsenungefär en gång i veckan.

Välj en torr och helst solig morgon ellerförmiddag för utsättningen. Det får inteblåsa för mycket. Då finns risk att kyck-lingarna inte hör hönans lockläte ochkommer vilse, med en säker undergångsom följd.

Mota in kycklingarna till hönan i lådanoch stäng luckan. Kör raka vägen tillutsättningsplatsen. Placera lådan på denförberedda platsen, öppna luckan och

stötta den med en tegelsten. Häll ut rikligtmed mat för hönan och kycklingar alldelesintill spjälorna och placera även den väl-fyllda vattenautomaten där.

Hönan får inte släppasSätter du ut flera kullar bör avståndet mell-an fasankullarna vara minst 50 meter, såatt kycklingarna inte förirrar sig till felhöna. Gäller det rapphöns ska avståndethelst vara flera hundra meter så att varjekull får ett eget hemområde. Helst ska deplaceras vid olika fält.

Stanna gärna en bit från utsättnings-platsen och se hur kycklingarna uppträderi sin nya miljö. Men försök inte ingripaeller påverka dem på något sätt.

Från och med nu ska du enbart se tillatt de ständigt har mat och vatten och att

de inte störs alltför mycket av predatorer.Resten får de klara själva.

Observera att hönan inte under någraomständigheter får släppas ut. Då prome-nerar hon iväg med kullen och du vet intehur det går för den.

Då kycklingarna är cirka sju veckor(sex till sju veckor för fasan, sju till åttaveckor för rapphöns) är det dags att ta hemlådan med hönan.

Innan dess ska du ha satt upp en ellerett par mer permanenta foderautomater inärheten och kontrollerat att kycklingar-na har funnit dem och börjat äta där.

Plasthinkar med springor i botten fung-erar bra, men det tar ett tag innan kyck-lingarna lär sig äta från dem. Häng demmed botten cirka 40 centimeter över mark-en för fasaner och 30 för rapphöns, lite

När kycklingarna är ettpar, tre veckor gamla ärdet dags att sätta ut dem i markerna. Naturligtvisska du i god tid ha sett uten lämplig plats.

AV STEN CHRISTOFFERSSON (TEXT & FOTO)

Dags att sätta ut kullen

TEMA UPPFÖDNING OCH UTSÄTTNING

När kycklingarna är inemot tre veckor gamla är det dags att sätta ut lådan medhöna och kycklingar i naturen. Välj en plats där kycklingarna har förutsättningaratt trivas, samtidigt som lådan ska ha ett soligt och skyddat läge.

41(241)

lägre innan kycklingarna är fullvuxna. En plasthink är dock för liten för vin-

terbruk om många fåglar samlas. Då bördu ha satt upp en stor foderautomat i godtid så att du kan hålla din fältfågelstam ikondition genom hela vintern och framtills det blir grönt i markerna.

Det går givetvis också att sätta ut gräs-änder på detta sätt. Ällingarna ska ha till-gång till vatten redan efter någon dag, men

utsättningen kan vänta tills de är ett parveckor gamla.

Lådan ska då placeras intill en svagtsluttande strand. Röj vegetationen minsttio meter åt vardera hållet så att ällingar-na känner sig trygga.

Ta hem hönan och lådan när ällingarnaär tre, fyra veckor gamla. Fortsätt hela som-maren och förhösten att mata i vattenbryn-et eller från en foderautomat. �

På plats! Hönan håller kvar kyckling-arna på platsen och ger dem värmeoch trygghet. Kycklingar som satts uttillsammans med sin fostermor får enmera harmonisk övergång till detvilda, präglas på utsättningsplatsenoch stannar i närheten sedan hönanoch lådan tagits hem, om skydd ochmat inte tryter.

Öppna luckan och placera envattenautomat och foderintill spjälorna så att bådehönan och kycklingarnakommer åt. Använd tegel-stenen till att hålla luckanöppen så att den bildar ettregnskydd över ingången.Bry dig inte om ifall någonkyckling smiter ut och flaxariväg en bit. Den kommersnart tillbaka när den hörsyskonen och hönan locka.

Den som sätter utänder eller fältfågelmåste vara beredd på ett visst svinn pågrund av rovdjur.

Kärrhökar, vråkar och sparvhökarutgör en fara medan fåglarna är små,medan duvhöken är ett allvarligt hot ävenmot vuxna fasaner och rapphöns. Menalla rovfåglar är fredade och enda sättetatt skydda fåglarna är att placera utsätt-nings- och utfodringsplatserna i så braskydd som möjligt.

Någon större möjlighet att hålla efterrovdäggdjur i samband med utsättningenhar vi inte. Däremot kan man försökareducera stammarna under jakttid. Minkfår dock jagas året runt och dessutom ärdet tillåtet att utanför ordinarie jakttid jagaårsunge av grävling ”om det behövs föratt tillgodose lantbruket eller viltvården”.

Kringströvande katter är ett kapitel försig. Lag om tillsyn över hundar och kat-

ter anger att ”en katt som med skäl kanantas vara övergiven eller förvildad, fårdödas av jakträttshavaren eller någonsom företräder denne”.

Katt får fångas i lämplig fälla, exem-pelvis en levandefångstfälla för grävling.Det måste alltid finnas en möjlighet att

kontrollera katten så att man kan avgöraom den är övergiven eller förvildad.

Jordbruksverket har utfärdat före-skrifter om hur katt ska avlivas. Av des-sa framgår att en vuxen katt får avlivasmed skjutvapen tillåtna för jakt, tillexempel småviltstudsare i kaliber .22LR,samt pistol av kaliber 7,65 eller grövre.

Värre än att några enstaka kycklingarhamnar i rovdjursmagar är den panik somkan utbryta på en utsättningsplats om denbesöks av till exempel räv eller mård.

Sker det innan kycklingarna är hem-mastadda i omgivningen, kan hela ut-sättningen spolieras i ett slag.

Därför är det speciellt viktigt att för-söka hålla i första hand räv, mård, gräv-ling, mink och iller borta från utsätt-ningsplatsen under den första, känsligatiden, med hjälp av en påslagen radio,eltrådar, Renardine och så vidare. �

Håll predatorerna borta

Förbered alltid en utsättning genomatt i god tid börja fånga mink ochandra predatorer.

42(242)

Fasaner vill ha risig och snårig mark,högt gräs, kärr och vassar, impedimentoch vildvuxna dikeskanter.

De trivs bra i energiskogar av Salix,täta viltremiser och fodermärgkål, menska också ha öppna, torra och soliga ytoroch så naturligtvis tillgång på föda iform av ogräsfrön, gröna växtdelar,insekter och spannmål.

Höga träd att tillbringa natten i ärönskvärda, men inte nödvändiga. Trivsfasanerna söker de nattlega i tätt gräs,men där är de naturligtvis mer utsatta förpredatorer.

Har du inte den rätta biotopen på dinamarker lönar det sig bättre att satsa påsådd och plantering av viltvårdsväxternågra säsonger än att släppa ut dyrafasaner som försvinner direkt.

Bygg en utsättningsvoljärFör att hålla kycklingarna samladeunder den första tiden, innan de hunnitvänja sig vid utsättningsplatsen, bör dui förväg ha byggt en utsättningsvoljär.

Voljären behöver inte vara särskiltstor. Man kan ha upp till två fåglar perkvadratmeter, eftersom många snart håll-er till utanför den. Den ska inte ha någottak. Kycklingarna ska ha möjlighet attflyga ut och därefter söka sig in igen

genom särskilda insläpp (se teckning).Bygg voljären i en bra fasanbiotop,

helst bland träd som fåglarna så små-ningom kan övernatta i. Använd impreg-nerade slanor och galvaniserat kyck-lingnät och förse den med en dörr somsluter tätt.

Höjden bör vara två meter och nedre

delen av nätet ska vikas utåt och grävasner i marken för att stoppa rovdjur.Använd gärna finare nät nertill och litegrovmaskigare upptill.

Låt all vegetation stå kvar i voljären.Nässelbestånd och annat ogräs, ris ochruskor ger trivsel och skydd och syssel-sätter många näbbar som annars skulle

BIOTOPEN är viktigast för fasaner

TEMA UPPFÖDNING OCH UTSÄTTNING

Inget är så viktigt för enlyckad utsättning av fasan-er som biotopen.Trivs deinte vandrar fasanernaobönhörligen iväg till hem-trevligare områden.

AV STEN CHRISTOFFERSSON (TEXT & FOTO)

Täta nässelbestånd, ris och buskar ger trivsel, skydd och sysselsättning i voljären.

Var ute i god tid!Beställ dina kycklingar i god tid! Uppfödarna planerar produktionen av kyck-lingar utifrån de beställningar de får under vinter och tidig vår. Den som an-mäler sitt intresse först när det blivit sommar blir därför ofta utan. Bäst är attbeställa sjuveckors kycklingar för leverans under juli månad och sätta ut demdirekt. Daggamla kycklingar är givetvis betydligt billigare, men kräver en upp-födningsanläggning med bland annat värmelampa och svinnet blir dessutomganska stort om man inte är van. �

43(243)

ha pickat andra kycklingar. Det tar i regelinte många dagar för kycklingarna attlägga de flesta örter platt utmed marken,finna mysiga platser för solbad och sprät-ta upp myllgropar.

Saknar voljären högre vegetation bördu lägga in rikligt med grenar, ruskor ochgranris. Eller varför inte plantera en del avvoljären med jordärtskockor i maj? Då harkycklingarna fint skydd när de sätts ut.

Elstaket är effektivtSätt ut minkfällor i god tid och låt demstå kvar hela säsongen.

Ett elstaket är effektivt när det gälleratt hålla borta räv och andra markpreda-torer. Röj en meterbred gång runt voljä-

ren för elstaketet, gärna flera meter frånden så att kycklingarna får ett skyddathemområde. Det kan bli nödvändigt attspruta med Roundup för att få död på gräsoch örter under eltrådarna.

Spänn upp tre eltrådar, den nedersta sånära marken som möjligt utan att den rörvid något. Andra tråden dras cirka 20centimeter högt och den tredje på unge-fär 40 centimeters höjd.

Var inte orolig för att kycklingarna skafå stötar. De bryr sig inte.

Det ska finnas mat och vatten bådeutanför och inne i voljären. Fodra gärnapå ett par platser, så blir det mindre kivkring matbordet. Använd samma typ avpellets som kycklingarna är vana vid.

Lita absolut inte på någon foderauto-mat på det här stadiet. Se till kycklingar-na och utfodra två gånger om dagen i bör-jan och därefter dagligen tills ungfåglar-na rör sig ute i marken.

Enkla fodertakSjälv föredrar jag till en början enklafodertak som jag tillverkat genom attsåga botten av en plasttunna och därefterklyva den i två halvor. Därunder ställerjag en bytta pellets. Men huvudsaken äratt maten håller sig torr och aldrig tar slut.

För vatten är automater att föredra.Fåglarna smutsar då inte ner det lika lättoch dessutom rymmer de flesta automa-ter så mycket som åtta till tio liter. Det går

En itusågad plasttunna fungerar bra som fodertak. När kycklingarna blivit större blir trängseln mindre om defår mat under ett högre fodertak.

Insläppen gör du lätt av galvaniseratminknät. Själva ingångstunneln börvara cirka 50 centimeter lång, 20 centi-meter hög och 30 centimeter bred.Dela av den med en mellanvägg i tvåtunnlar om 15x20 centimeter. Genomatt spänna en grov ståltråd tvärs överöppningen gör du det svårt för störrepredatorer att ta sig in. Placera entegelsten på högkant under inre delenav tunneln så att det blir svårare förfasanerna att slinka ut genom den.Utvändigt ska insläppet ligga i mark-nivå. Leden, alltså de svängda arm-arna, görs cirka 50 cm höga och 75 centimeter långa.

44(244)

TEMA UPPFÖDNING OCH UTSÄTTNING

åt mycket mer vatten än man tror, så dubör räkna med en automat per 50 fasaner.

När den stora dagen kommer och duska hämta dina kycklingar från uppföda-ren, bör det vara varmt och torrt väder.

Transportera kycklingarna i väl luft-ade pappkartonger med ett lager halm påbotten.

Eventuella näbbringar, som uppföda-ren försett kycklingarna med för att deinte ska hacka varandra, ska vara avlägs-nade före leverans.

Undvik panikSe till att alla vattenautomater och foder-skålar är fyllda och lyft in lådorna i vol-jären. Lägg kartongerna på sidan straxinnanför voljärens dörr sedan du öppnaten av lockets flikar och vikt in den underkartongen så att fåglarna kan ta sig utgenom en mindre öppning. Därefter skadu genast dra dig tillbaka.

Öppnar du en kartong helt, flyger kyck-lingarna ur lådan och hamnar kanskeutanför voljären. Händer det med en ochannan är det ingen fara, de söker sig till-baka igen. Men det är bra om du kan und-vika det. Låt gärna kartongerna ligga kvartill nästa dag. Risken är annars att det blirpanik i voljären när du bär ut dem.

Många uppfödare brukar levererakycklingarna med en eller två dvärghönssom vuxit upp tillsammans med kyck-lingarna. Hon eller han – det går näm-ligen lika bra med tuppar – har en lugn-ande inverkan och när de flyger upp påsin nattkvist, vill kycklingarna följa efter.Det är bra om de lär sig träa så fort sommöjligt.

Radio hela nattenJag brukar ta med en radio och ställa inden på en station som sänder hela nattenoch ställa den i en plastkasse på foder-tunnan med måttligt hög volym till-slagen. Sannolikt tar det då ett tag innanräven vågar närma sig utsättningsplats-en, och varje dag med lugn och ro i bör-jan är värd mycket för slutresultatet.

Redan efter en vecka har många kyck-lingar flaxat ur voljären och lärt sig hurman tar sig in igen. Som tiden lider är ettallt större antal kycklingar ute när dukommer för att fodra.

Schasar du dem längs nätet kilar deutan att tveka in genom insläppen, somde nu är välbekanta med. I början kan detvara idé att fösa in kycklingarna frampå

kvällen, men efterhand tar de mer ochmer för sig av omgivningarna och över-nattar i träd utanför voljären.

Jag fortsätter att fodra med pelletslänge, eftersom jag har ett intryck av attkycklingarna tycker så mycket om det attde snällt håller sig hemma. Men pelletsfungerar dåligt i automater utomhus, såförr eller senare måste fasanerna vänjasvid vete.

När de varit ute i fem, sex veckor blan-dar jag ökande mängder vete i maten. Tillen början rör de inte vetet. Men när de välbörjat, dröjer det inte länge förrän de kanges enbart vete. Då ställer jag upp sam-ma foderautomater i närheten av voljärensom vi använder för vinterutfodring runtom på marken, så att fåglarna vänjer sigvid och känner igen dem.

Sedan är det inte så mycket mer än atthålla ett vakande öga på utsättningsplats-en, se till att foderautomaterna aldrig blirtomma och glädjas varje gång man stöterpå ett litet sällskap nyfikna ungfasaner påströvtåg i markerna runt omkring. �

En dvärghöna som varit hos kycklingarna redan hos uppfödaren ger trygghet ochlär dem sova på nattkvist.

Stör inte med hundarStör aldrig fasanerna med hun-dar och jakt på utsättningsplatsen.Utsättningsplatsen ska vara derastrygga hemvist där de alltid finnermat och lugn. Allteftersomsäsongen lider träffar du ändå pådem ute i markerna, och då är delika skygga och svårflirtade somvilka vildfasaner som helst. �

Efter att i många år hautfodrat fältfågel har jagavfärdat de timerstyrdaelektriska foderspridarnaför amatörbruk som otill-förlitliga. Det finns dockbra proffsmodeller, men de är mycket dyra.

AV STEN CHRISTOFFERSSON (TEXT & FOTO)

Jag har också genom åren testat olikatyper av fodertunnor där fåglarna skapicka ut säden genom springor i sidaneller från brevlådeliknande utsläpp.

Enligt min erfarenhet blir det oftaststopp i sådana automater då säden lätt blirfuktig och börjar gro innanför öppning-en. De uppskattas dessutom högeligen avmössen, som gnager springorna bredareså att de kan ta sig in och leva i överflöd.

Om däremot utsläppet sitter under tun-nan, håller sig säden lättare torr. Det blirdessutom omöjligt för smågnagare ochsvårt för gråsparvarna att komma åt den.

Denna typ av utsläpp tillverkas lättastgenom att man monterar en för ändamå-let konstruerad spiral under tunnan, ellergör ett par springor i botten.

Den typ av tunnor jag använderanvänds som emballage av den kemisk-tekniska industrin. De finns i olika stor-lekar och säljs mer eller mindre väl ren-gjorda. Jag ger 100 kronor per styck ochdet är de väl värda. Benställningen varlänge ett problem tills en praktiskt lagdkompis löste det på ett hållbart och enkeltsätt (se bild).

Tunnans botten bör vara omkring 50centimeter över marken för änder, 45 förfasaner och 35 för rapphöns.

Observera att fasanautomatens spiralendast fungerar med vete. Andspiralen ärav en helt annan typ och fungerar även medkorn. Spiralerna kan köpas via nätet frånL&S Dan Trade (se leverantörslistan).

Ett mycket enkelt sätt att tillverka fungerande foderautomater är att skärasmala spalter i botten på en plasthink ochhänga upp den i en gren med bottnenlagom högt över marken.

Det tar ett tag för fåglarna att ”lära sig”automaten. Bäst är att introducera dentidigt vid utsättningsplatsen. Börja medatt kasta en näve säd under den när dufodrar, så kommer fåglarna snabbare påknepet. � 45

(245)

Denna benställning är stark, hållbar ochlätt att tillverka. Vi använde tryckimpreg-nerade reglar (45x70), metallbeslag ochtrallskruv. Benen fästs i övre delen avtunnan med 40 millimeters trallskruvarsom dras inifrån genom ett platt beslag.De korta benstöden nertill skruvas fastinifrån tunnan med 80 millimeters trall-skruv med bricka. Stöd och ben skruvasihop med hjälp av ett vinklat beslag och40 millimeters trallskruvar.

Denna spiral är i första hand avseddför utfodring av änder med korn. Närfåglarna slår till den kommer den igungning och sprider en handfull säd.Mängden regleras genom att man juste-rar spiralens krökning.

Bra budgetvariant på foderautomat.Kostar praktiskt taget ingenting, menrymmer i minsta laget, men man kan hadesto fler. Springorna ska vara tre tillfyra millimeter, men det gör inget om deblir lite bredare som på bilden.

Fodra fåglarna – inte mössen

Naturligtvis ska man ha ett långsiktigtmål med rapphönsutsättningen. Utsikt-erna att återskapa en vild rapphönsstamska dock inte överskattas.

Orsakerna till rapphönsens tillbaka-gång ligger i regel utanför jägarnas kon-troll. Men i kombination med biotopför-bättringar kan rapphönsutsättning resul-tera i vildkullar följande år.

Det är sällan klokt att avstå från att jagautsatta rapphöns. Besvikelsen blir stornär det ändå inte finns några kvar i mark-en nästkommande vår. Bättre att jagamed förstånd och sedan utfodra kvar-varande fåglar genom hela vintern.

Utnyttja flockkänslanTill skillnad från fasaner håller rapp-hönskullarna samman hela hösten ochvintern. För att lyckas med utsättningenska man utnyttja denna flockkänsla ochförst släppa endast en del av fåglarna fria.De kvarvarande håller kvar dem, om deinte är för många utanför buren.

Först sedan rapphönsen anpassat sigtill ett vilt liv och vant sig vid foderplats-en, är det dags att släppa de sista fria. Dåär chansen god att flocken håller sig i när-

heten och överlever tack vare det skyddoch den utfodring man består den med.

Bygg utsättningsburen av finmaskigtkycklingnät. Den behöver inte vara hög,60 centimeter räcker för rapphönsen och90 om du själv behöver krypa in någongång. Sätter du ut cirka 25 fåglar börburen vara ungefär 2,5 meter i kvadrat.

Vik ut och gräv ner nätremsor nertillför att stoppa rovdjur. Taket måste görasav mjukt textil- eller plastnät, som inteskadar fåglarna. Sådana voljärnät finnsatt köpa. En tättslutande dörr ska ocksåfinnas.

Placera voljären i kanten av en stubb-åker, träda eller annan lämplig rapphöns-mark. I ”ryggen” bör den ha högt gräs,buskar eller liknande skydd. I buren skafinnas regn- och vindskydd. Lägg ocksåin ris och ruskor för att öka trivseln.

Placera en vattenautomat och en rejälbunke med pellets eller vete, beroende påvad kycklingarna fått hos uppfödaren,lättåtkomligt innanför dörren. En itusåg-ad plasttunna (se fasanutsättning) passarbra som skydd över maten. Arrangeraockså en plats för foder och vatten utan-för buren, helst i skydd av buskar.

De rapphöns som släppts ut brukarhålla sig tätt intill och ligger ofta i sam-lad flock med dem som är kvar i buren,på ömse sidor av nätet.

För att de ska bli svårare att komma åtför rovfåglar brukar jag luta en lös nätrammot utsidan av buren, så att de fria höns-en ligger under den.

Minst åtta veckor gamlaFåglarna är leveransklara i juli– augusti.Kycklingarna ska vara minst åtta veckornär de hämtas från uppfödaren och befri-ade från eventuella näbbringar.

Efter en eller ett par dagar kan du glän-ta på burdörren och försiktigt släppa utnågra stycken, dock minst fem eller sex.Se till att det finns mat och vatten bådeute och inne och lämna platsen i fred.

Nästa gång du besöker platsen liggerde utsläppta fåglarna nära eller intillburen. Eventuellt kan du då släppa utytterligare några fåglar, men var för-siktig.

Har du tio, femton fåglar ute och fåinne i buren kan det hända att bandenbrister och flocken drar iväg. Detta fårinte ske förrän de vant sig vid att finna46

(246)

De rara RAPPHÖNSENTEMA UPPFÖDNING OCH UTSÄTTNING

Rapphönan är en charme-rande liten fågel och en avfågelhundsjägarnas favori-ter. Eftersom den vildarapphönsstammen är blotten spillra av vad den engång var, är det utsättningsom gäller för den som villha gott om fåglar förhundträning och en jakt-bar stam.

AV STEN CHRISTOFFERSSON (TEXT & FOTO)

Genom att bara släppa ut några rapphöns åt gången får man dem att stanna kvarpå utsättningsplatsen tills de blivit hemtama där. Detta enkla trick fungerar intebara vid utsättning av kycklingar, utan också som här med vuxna rapphöns.

mat vid utsättningsplatsen och alltid hittar dit.

Bli inte orolig om rapphönsen lyfteroch svirrar ut i marken när du kommerför att fodra dem. De börjar strax lockapå varandra och snart är flocken åter sam-lad vid buren.

Träna hund och rapphönsDu kan behålla en del fåglar i buren läng-re, om de har det bra där och inte oroasav katter och andra fridstörare.

Tränar du en hund kan du köra ut flock-en i marken och en stund senare hämtahunden och låta den leta rätt på den. Van-ligen styr rapphönsen raka vägen tillbakamot utsättningsplatsen när de lyfter förhunden. Det är ett gott tecken.

På så sätt tränar du inte bara hunden,utan även rapphönsen som får både flyg-träning och ökad lokalkännedom. Närdet är dags för jakt ska alla rapphöns varafrisläppta och buren helst borttagen, mendu ska fortsätta att utfodra dem på utsätt-ningsplatsen eller i närheten.

Ett problem med utsättning av rapp-höns för fågelhundsträning är att mangärna vill ha mer än en kull att träna på.Avstånden mellan utsättningarna måstevara stora för att fåglarna inte ska gå sam-

man i en enda flock, som inte håller förhunden.

Ha största möjliga avstånd mellan ut-sättningarna och hoppas att det dröjer innangrupperna får kontakt med varandra.

Det sägs att rapphöns som hållits ihopi en liten grupp om högst 15 fåglar undernågra veckor före utsättningen uppför sigmera som en vildkull och att två sådanagrupper inte går ihop lika lätt.

Säkraste sättet att få sammansvetsadekullar är att föda upp och sätta ut kyck-lingarna med hjälp av dvärghöns så sombeskrivs på sidan 40. �

47(247)

Vid både rapphöns- och fasanutsättningska man tänka på att det finns möjlighetför fåglarna att sprätta upp gropar därde kan ta grusbad i torrt väder.

HållgapmaskenbortaGapmask (Syngamus trachea) ären vanlig parasit som ofta drabbarutsatta fasaner och rapphöns.

Maskens vuxna stadium sättersig i fåglarnas luftstrupe och gerandningsbesvär. Fåglarna sträckerpå halsen och andas väsande medhalvöppen näbb, nyser och fnyser.Infektionen sätter ner fågelns kon-dition och motståndskraft ochleder ibland till döden.

Smittan kan härröra från vildafåglar, men vanligen kommer denmed kycklingarna från uppfödar-en. Via fåglarnas exkrementersprider sig gapmasken till blandannat daggmaskar. Marken påutsättningsplatsen blir då infekter-ad och smittan sprids till vilda ochutsatta fåglar. Gapmasklarver i endaggmask kan vara smittfarliga imer än fyra år.

För att undvika att infekterautsättningsplatsen med gapmaskär det viktigt att köpa kycklingar-na från en uppfödare som rutin-mässigt avmaskar dem före leve-rans.

Medicinering mot gapmask skermed inblandning av tioprocentigAxilur mixtur i dricksvattnet. Till-sätt tolv milliliter per tio liter vat-ten fyra dagar i sträck.

Har du konstaterat gapmask iutsättningen ska du upprepa be-handlingen efter tre veckor. Jaghar också behandlat gapmask ge-nom att blanda Axilur granulat ifodret. Även andra avmasknings-medel innehållande bensimidazo-ler kan användas. �

Placera utsättningsburen intill öppen mark bland gräs och örter där rapphönsenfinner både skydd och sysselsättning.

48(248)

Ällingar är tåligare än fasan- och rapp-hönskycklingar, lätta att sköta och utfod-ra, klarar sig bättre på egen hand och äri regel trogna utsättningsplatsen.

Dessutom kommer honorna tillbakatill trakten med en partner för att häckanästa säsong. Hanarna däremot följermed andra honor, som de träffat i vinter-kvarteret, till deras hemtrakter.

Fånga mink!Börja med att fånga mink! Även om duinte sett en mink på platsen ska du försäkerhets skull sätta ut fällor.

Jag bröt själv mot denna självklara re-gel i fjol och straffet uteblev inte. Dagenefter utsättningen blev jag vittne till huren mink jagade runt ällingarna i damm-en. Minken hann ta flera av dem innanden lät sig lockas i fördärvet av en bittorkad fisk i en i all hast utsatt fälla.

Bäst är om man har tillgång till en intealltför stor vattensamling med vassar ochflytbladsvegetation. Den behöver i prin-cip inte vara mer än ett par tiotal meter idiameter för att kunna härbärgera ett tjog

ällingar. Ju större den är, desto fler fåg-lar rymmer den naturligtvis.

Det är viktigt att det finns trygga vilo-platser på land. Röj en svagt sluttandeoch solig strandremsa på minst 20 meterfrån all vegetation i god tid före utsätt-ningen så att fåglarna har fri sikt när desitter där. Det är lämpligt att utfodringensker på samma strandavsnitt.

I brist på, eller som komplement till,en lämplig strand kan en viloflotte varabra. Bygg den av bräder och ett par inteför tjocka frigolitskivor, så att den flyterganska lågt.

Bäst är om man kan lägga ut den på

isen och slå en eller två pålar genom ögloreller hål i flotten och ner i botten så attflotten ligger på samma plats oberoendeav vattenståndet.

Men det går naturligtvis också attförankra den på annat sätt. Det går ocksåbra att släpa eller bogsera ut en grov stocki dammen och förankra den.

Salix i vattnetEn metod som jag kommit på av en

slump är att på våren hugga grova grenarav Salix och lägga dem i vattnet. De leveri flera år och bildar en flytande miniatyr-skog av gröna skott och en tät matta av

SVÅRT ATT misslyckas med änder

TEMA UPPFÖDNING OCH UTSÄTTNING

Den som vill prova på attsätta ut fågel och har enliten damm eller göl på sinjaktmark ska tveklöst börjamed gräsänder. Det ärnämligen lika lätt att lyck-as med änder som det äratt misslyckas med fasaner.

AV STEN CHRISTOFFERSSON (TEXT & FOTO)

Släpp ut ällingarna en varm och solig morgon. Lägg märke till att vass och strand-vegetation är röjda så att änderna har fri sikt när de sitter på stranden.

rötter i vattenytan, som drar till sigsmådjur.

På så sätt bjuds ällingarna på både vilo-platser, skydd, föda och sysselsättning.

Sannolikt går det också bra att bindaihop en gles Salixflotte av grenar ellerstammar och förankra den på djuparevatten, eventuellt med en bit frigolit somextra flythjälp.

När dessa förberedelser är klara är detdags att hämta ällingarna och släppa utdem. Välj en uppfödare som avlar på fåg-lar som ser ut som och uppför sig somvildänder, inte på halvtama stammar avgräsänder med mörka eller vita inslag ifjäderdräkten. Vi jägare ska inte bidra tillatt sprida felaktiga färganlag till vildagräsänder.

Det är viktigt att ällingarna har haft till-gång till vatten att simma i sedan de vartio till tolv dagar gamla. Annars tål derasfjäderdräkt inte vatten och utsättningenkan sluta i katastrof.

Om de ska präglas ordentligt på utsätt-ningsplatsen får ällingarna inte vara förgamla när de släpps ut. Tre veckor ärlagom. Men se till att välja en solig ochframför allt torr dag och sätt ut ällingar-na på morgonen.

Under transporten grisar de ofta nersig, så de behöver en stor del av dagen till

att sitta på land för att torka och få ord-ning på fjäderdräkten.

Mata genom att strö rikligt med korn ivattenbrynet. Är bottnen mjuk bör duförsta tiden lägga huvuddelen på land,men helst så att kornet blir fuktigt.

Gott om mat Det ska till en början alltid finnas gott

om mat på utfodringsplatsen. Ändernablir ofta tama och simmar avvaktandenågra meter ut från stranden medan manlägger ut nytt foder.

Men om du inte besöker utsättningsp-latsen för ofta och så småningom går övertill automatutfodring, blir de snart skyg-ga och simmar undan i vassen på en stor

damm eller lyfter från en mindre så fortdu uppenbarar dig.

Den fodertunna med böjd spiral somvisas på sidan 45 fungerar bra. Ställ denpå foderplatsen i god tid och fortsätt attutfodra på marken och under tunnan tillsdu märker att änderna kommit på knepet.

Ju äldre änderna blir, desto självstän-digare blir de också. Ibland finner de envattensamling i närheten där de trivs bätt-re än på utsättningsplatsen. Men de bru-kar ändå vara trogna kunder där, och drari regel med sig en del vilda änder, baraman fortsätter att fodra ut.

Ligger den ur andsynvinkel trevligaredammen på den egna marken, bör mansatsa på att sätta ut änder där i stället. �

49(219)

Första dagen på utsättningsplatsen.

Utlagda stammar eller grova grenar av Salix ger både viloplatser och jaktmarkeråt ällingarna.

Vad kostarfåglarna?Priset för ällingar och kycklingarvarierar från uppfödare till uppföda-re. Nedanstående är vad man fickbetala hos en professionell uppföda-re i Skåne våren 2003. Priserna inklu-derar moms.

Daggamla:Gräsandälling 17:50Fasankyckling 18:75Rapphönskyckling 22:50Utsättningsfärdiga:Gräsand (3 veckor) 36:00Fasan (6–7 veckor) 47:50Rapphöna (8–9 veckor) 50:00