Uppföljning av omgivningsbuller - Boverket · Uppföljning av omgivningsbuller 9 Boverket Samordning av PBL och MB vid planering och byggande av bostäder Genomförda författningsändringar

RAPPORT 2017:31

Uppföljning av omgivningsbuller

Med fokus på industri- och verksamhetsbuller

Boverket

Uppföljning av omgivningsbuller Med fokus på industri- och verksamhetsbuller

Boverket

Titel: Uppföljning av omgivningsbuller.

Med fokus på industri- och verksamhetsbuller.

Rapportnummer: 2017:31

Utgivare: Boverket, december, 2017

Upplaga: 100 ex

Tryck: Boverket

ISBN tryck: 978-91-7563-514-9

ISBN pdf: 978-91-7563-515-6

Sökord: Buller, omgivningsbuller, industribuller, verksamhetsbuller,

uppföljning, tolkning, tillämpning, förslag, ändring, författning,

författningsförslag, konsekvensbedömning

Diarienummer: 3.4.1 3924/2017

Rapporten kan beställas från Boverket.

Webbplats: www.boverket.se/publikationer

E-post: [email protected]

Telefon: 0455-35 30 00

Postadress: Boverket, Box 534, 371 23 Karlskrona

Rapporten finns i pdf-format på Boverkets webbplats.

Den kan också tas fram i alternativt format på begäran.

Boverket

Förord

Boverket har haft i uppdrag av regeringen att följa upp tillämpningen av

plan- och bygglagstiftningen avseende omgivningsbuller och analysera

effekterna av det befintliga regelverket. En uppföljning av förordning

(2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader redovisades i maj 2017,

Buller och bostadsbyggande, rapport 2017:13. Föreliggande rapport ut-

värderar övriga förändrade regler för omgivningsbuller, med fokus på in-

dustri- och verksamhetsbuller.

Ett stort antal intervjuer med framför allt kommuner har genomförts och

de akustiska effekterna av tillämpningen av Boverkets vägledning om in-

dustri- och verksamhetsbuller beskrivs och illustreras. I redovisningen

ingår även ett förslag till ny författning gällande buller från industriell

verksamhet.

Samråd har skett med Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket,

Trafikverket och Transportstyrelsen.

Uppdraget har genomförts av en arbetsgrupp bestående av Magnus

Lindqvist, projektledare, Yvonne Egnér, Jörgen Lundqvist och Ylva

Rönning. Ansvarig enhetschef har varit Sofie Adolfsson Jörby.

Karlskrona december 2017

Anders Sjelvgren

generaldirektör

Boverket

Innehåll

Sammanfattning ............................................................................ 6

1. Inledning ................................................................................... 8 Författningar om omgivningsbuller ........................................................8 Vägledning ............................................................................................8 Samordning av PBL och MB vid planering och byggande av bostäder 9 Boverkets uppdrag ................................................................................9 Boverkets tolkning av uppdraget ...........................................................9 Uppdragets genomförande ...................................................................9 Fortsatt arbete .................................................................................... 10

2. Buller från industri och andra verksamheter ............................ 11 Bakgrund ............................................................................................ 11 Omgivningsbuller vid planläggning, bygglovsprövning och tillsyn ..... 11 Bullerkällor .......................................................................................... 13 Många olika verksamheter ................................................................. 14

3. Vägledningen visar på möjligheter att öka bostadsbyggandet . 16 Jämförelse mellan dagens och tidigare tillämpning ........................... 16

4. Tolkningar och tillämpning ....................................................... 18 För tidigt att utvärdera ........................................................................ 18 Oro från verksamhetsutövare ............................................................. 18 Ljudförhållanden inomhus i nyuppförda bostäder .............................. 19 Lågfrekvent buller från yttre ljudkällor ................................................ 20 Indata – en viktig fråga ....................................................................... 21 Buller från flera källor ......................................................................... 21 Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ............................................... 22 Kunskapen om nya och ändrade regler är bitvis bristfällig ................ 22 Industri- och verksamhetsbuller – en begränsad fråga ...................... 22 Kommunernas synpunkter på vägledningen ...................................... 23

5. Andra typer av verksamheter................................................... 25 Buller från skolor, förskolor, idrottsplatser m.m. ................................. 25 Tillfälliga verksamheter ...................................................................... 25

6. Behov av författningsreglering ................................................. 27 Bakgrund ............................................................................................ 27 Nuvarande författningsreglering ......................................................... 27 Industribuller – ett mångfacetterat begrepp ....................................... 28 Allmänna råd ...................................................................................... 28 Författningsförslag.............................................................................. 30 Konsekvensbedömning ...................................................................... 33

7. Intervjuer och enkäter .............................................................. 36 Kommunintervjuerna .......................................................................... 36 Bostadsmarknadsenkäten .................................................................. 39 Inventering av elva kommuner 2014 .................................................. 39 Länsstyrelsernas redovisningar enligt regleringsbrev ........................ 40 Verksamhetsutövare .......................................................................... 40

Bilaga 1. Kontaktade kommuner .................................................. 42

Bilaga 2. Frågor till kommunerna ................................................. 43

Bilaga 3. Underlag från Sweco: Utvärdering av rapport 2015:21 . 45

Boverket

Bilaga 4. Bostadsmarknadsenkäten ............................................ 79

Bilaga 5. Utdrag ur frågor ställda till länsstyrelserna 2016 ........... 81

6 Uppföljning av omgivningsbuller

Boverket

Sammanfattning

De uppföljningar som gjorts inom ramen för uppdraget visar att nuvaran-

de tillämpning av bullerregler och vägledning i huvudsak fungerar bra.

Möjligheten att förtäta med bostäder i närheten av industrier och andra

verksamheter upplevs som tillräckliga, oavsett var i landet eller vilka käl-

lor som diskuteras.

Förekomst av industri- och verksamhetsbuller är begränsat till vissa plat-

ser eller kluster (industriområden). Det medför att påverkan på det fram-

tida bostadsbyggandet också är begränsat till ett fåtal platser eller verk-

samheter. Ventilationsanläggningar och andra fasta installationer kan i

många fall åtgärdas vid källan istället för att anpassa tillkommande be-

byggelse.

Några verksamheter som i planeringen behöver hanteras i särskild ord-

ning är hamnar, bangårdar och markverksamheten vid flygplatser. Det

sistnämnda berör idag endast verksamheten vid Bromma Flygplats. En

annan ofta aktualiserad fråga gäller buller från idrottsplatser/bollplaner.

Dessa faller dock utanför begreppet verksamhetsbuller.

Industribullrets komplexitet, att det kan vara särskilt störande och möjlig-

heterna att vidta åtgärder direkt vid källan, är några av de faktorer som är

annorlunda jämfört med trafikbuller. Skillnaderna gör att industribuller

vare sig är lämpligt eller möjligt att hantera på samma sätt som trafikbul-

ler.

Boverket föreslår en författningsreglering som innebär att trafikbullerför-

ordningen kompletteras med definition, avgränsningar och kompensat-

ionsåtgärder vid förekomst av industri- och annat verksamhetsbuller.

Riktvärden för industribuller föreslås inte författningsregleras. Dessa

kommer istället att hanteras i Boverkets allmänna råd som är under fram-

tagande.

Boverkets utredning och de underlag som tagits fram visar på följande

slutsatser:

1. Ingen av de 41 kommuner som har kontaktats inom ramen för uppdra-

get anger att bostadsbyggande har omöjliggjorts på grund av buller

från industrier och verksamheter.

2. Boverkets vägledning visar på möjligheter att arbeta med kompensat-

ion, vilket innebär att förhöjda ljudnivåer utomhus på exponerad sida

Uppföljning av omgivningsbuller 7

Boverket

kan kompenseras med tillgång till skyddad sida och bulleranpassad

bebyggelse.

3. Förekomst av buller från industriell verksamhet är väsentligt mindre

utbrett än trafikbuller.

4. Verksamhetsbuller är ofta möjligt att åtgärda vid källan.

5. Industri- och annan verksamhet kan vara av olika slag och bullrets

sammansättning kan variera betydligt. Inte sällan innehåller buller

dessutom särskilt störande ljudkaraktärer.

6. Alltför kort tid har förflutit sedan införandet av ny och ändrad lagstift-

ning och publicering av vägledning. En förnyad analys kan därför be-

höva göras om några år.

7. Lukt, damm, ljus, vibrationer och säkerhetsrisker är exempel på andra

begränsande faktorer för bostadsbyggande i närheten av industriell

verksamhet.

8. Vid buller från industrier och andra verksamheter är det särskilt viktigt

att beakta konsekvenserna för ljudnivån inomhus. Annars finns en på-

taglig risk att inte klara ljudnivåerna inomhus enligt Boverkets bygg-

regler – föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:6), BBR. Dessutom

finns indikationer på särskilda problem med lågfrekvent buller.

9. Kunskapsläget om såväl regler som riktvärden varierar beroende på

hur aktuell frågan varit. I flera kommuner har ännu inga detaljplaner

hunnit upprättas som berörs av industriell verksamhet.

10. Genomförda författningsändringar har syftat till att samordna plan-

och bygglagen (2010:900), PBL, och miljöbalken (1998:808), MB,

vid planering och byggande av bostäder. Olägenhetsbegreppet finns i

båda lagstiftningarna, därför är det nödvändigt att bedömningen av när

olägenhet riskerar uppstå är densamma.

11. Verksamhetsutövare har uttryckt oro för en eventuell senare tillsyn en-

ligt MB, vilket de menar kan förhindra utveckling och expansion av

verksamheten och riskera rättsprocesser med tillhörande kostnader.

Syftet med Boverkets vägledning är att göra det möjligt att bygga fler bo-

städer med ur ljudmiljösynpunkt goda boende- och livsmiljöer i våra stä-

der och tätorter. Detta är viktiga aspekter för att nå miljökvalitetsmålet

God bebyggd miljö.


Boverket

1. Inledning

För närvarande är byggtakten hög i Sverige och många kommuner arbetar

med förtätning av städer och tätorter. Detta leder ofta till att avstånden

minskar mellan bostäder, service och verksamheter. En sådan förtätning

och funktionsblandning har många fördelar, men det finns också risk för

att fler människor kan komma att utsättas för olika former av omgiv-

ningsbuller i sin boende- och närmiljö. Goda boendemiljöer kan i många

fall ändå skapas med en framsynt planering och anpassning av bebyggel-

sen.

Författningar om omgivningsbuller Sedan 2015 har flera författningar antagits om omgivningsbuller:

1. Lagändringar i PBL och MB trädde i kraft den 2 januari 2015. Syftet

var att samordna lagarna, så att det kan bli en tydligare och mer förutsäg-

bar tillämpning av bullerfrågan för alla berörda aktörer.

2. Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader, trafik-

bullerförordningen, trädde i kraft den 1 juni 2015. Förordningen anger

bland annat riktvärden för trafikbuller utomhus.

3. Ytterligare lagändringar i MB trädde i kraft den 1 januari 2016. Syftet

var att säkerställa tillståndspliktiga verksamheters intressen och rättssä-

kerhet då bostäder tillkommer i närheten av verksamheten.

4. Ändring i trafikbullerförordningen trädde i kraft den 1 juli 2017. Änd-

ringen medförde att två av riktvärdena för trafikbuller utomhus höjdes.

Vägledning Boverket och Naturvårdsverket har tagit fram samordnade vägledningar

om buller från industri- och andra verksamheter. Dessa publicerades i

april 2015, och de omfattar planering respektive tillsyn. Tidigare fanns

det inte någon vägledning om planering av bostäder som påverkas av in-

dustri- och annat verksamhetsbuller. En vägledning har inte samma ka-

raktär som allmänna råd, utan innehåller mer av resonemang, avgräns-

ningar, utgångspunkter, förtydliganden och illustrationer till reglerna. En

del av innehållet i Boverkets vägledning kommer att inarbetas i allmänna

råd.


Boverket

Samordning av PBL och MB vid planering och byggande av bostäder Genomförda författningsändringar har syftat till att samordna PBL och

MB vid planering och byggande av bostäder. Olägenhetsbegreppet finns i

båda lagstiftningarna. Eftersom tillsynen enligt MB dessutom ska följa de

allmänna hänsynsreglerna i MB, är det nödvändigt att bedömningen en-

ligt PBL när olägenhet riskerar att uppstå tar hänsyn till detta.

Nuvarande författningsreglering omfattar endast trafikbuller, medan rikt-

värden för industribuller endast har vägledande status. Osäkerhet om vad

som kan definieras som industribuller komplicerar tillämpning och tolk-

ning. Skillnader mellan planläggning och tillsynspraxis kan därmed inte

uteslutas.

Boverkets uppdrag Boverket har fått i uppdrag från regeringen att följa upp och utvärdera

tillämpningen av vissa av författningarna om omgivningsbuller. Ett upp-

drag redovisades i maj 2017 genom rapporten Buller och bostadsbyg-

gande. En uppföljning av förordningen (2015:216) om trafikbuller

vid bostadsbyggnader (rapport 2017:13).1 Föreliggande rapport är redo-

visningen av ett följduppdrag som anger att

”Boverket ska även i övrigt utvärdera tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen av-

seende omgivningsbuller utanför bostadsbyggnader och analysera effekterna av det be-

fintliga regelverket. Boverket ska även, om det finns behov, lämna författningsförslag, in-

klusive konsekvensbedömningar av dessa.”

Boverkets tolkning av uppdraget Boverket har i detta uppdrag valt att lägga fokus på industri- och verk-

samhetsbuller vid planläggning av nya bostäder. Bakgrunden är att buller

från industrier och verksamheter också ingår i begreppet omgivningsbul-

ler och att en uppföljning av trafikbullerförordningen tidigare genomförts.

Därmed ges också en möjlighet att följa upp användbarheten av Bover-

kets vägledning om industri- och verksamhetsbuller.

Uppdragets genomförande Boverket har, delvis med hjälp av en konsult, kontaktat 41 kommuner om

bland annat omfattningen av planering av bostadsbebyggelse i områden

som påverkas av industri- och verksamhetsbuller (bilaga 1 och 2).

1 Regeringens uppdrag till Boverket om uppföljning av tillämpningen av författningar om

omgivningsbuller beskrivs i Boverkets rapport 2017:13, bilaga 1.


Boverket

På uppdrag av Boverket har konsultfirman också gjort en akustisk analys

av möjligheter och problem med bostadsbyggande i områden som påver-

kas av industri- och verksamhetsbuller (bilaga 3).

Boverket har även kontaktat företrädare för branschorganisationer om hur

de ser på buller från industrier och verksamheter i samband med plane-

ring för bostadsbebyggelse.

Utifrån dessa underlag har Boverket analyserat behovet av en författ-

ningsreglering om industri- och verksamhetsbuller vid planläggning och

bygglovsprövning av bostäder och lämnar förslag om hur en sådan skulle

kunna se ut med konsekvensbedömning (kap. 6).

Inom uppdraget har återkommande möten genomförts med en samråds-

grupp bestående av representanter från Folkhälsomyndigheten, Natur-

vårdsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen. Förslag och slutsatser i

redovisningen är dock Boverkets egna.

Fortsatt arbete Boverkets fortsatta arbete är närmast inriktat på att ta fram allmänna råd

och revidera och förtydliga vägledningen om industri- och annat verk-

samhetsbuller.


Boverket

2. Buller från industri och andra verksamheter

Bakgrund Den kraftigt ökande bostadsbristen har under senare år bl.a. lett fram till

att bostadsförsörjningen upptagits som ett allmänt intresse i plan- och

bygglagen. Osäkerhet kring myndigheternas tillämpning av gällande lag-

stiftning vid planläggning respektive tillsyn av bullerexponering av bo-

städer bedömdes vara en allvarlig restriktion för bostadsbyggandet. I

syfte att öka samordningen mellan de båda lagarna plan- och bygglagen

samt miljöbalken aviserade propositionen Investeringar för ett starkt och

hållbart transportsystem 2012/2013:25 (infrastrukturpropositionen) att en

utredning skulle tillsättas för att se över lagstiftningen. Den sedermera

vidtagna utredningens förslag i SOU 2013:57 Samordnade bullerregler

för att underlätta bostadsbyggandet och i 2013:67 Flygbuller och bo-

stadsbyggande, lade grunden till propositionen 2013/14:128 Samordnad

prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och bygglagen. Av den

senare propositionen framgick också att Boverket och Naturvårdsverket

skulle genomföra ett regeringsuppdrag om samordnade vägledningar

kring industribuller. Den nya lagstiftningen trädde i kraft i januari 2015.

Plan- och bygglagen förseddes med en legaldefinition av omgivningsbul-

ler, de särskilda hänsynstaganden som ska ske vid bostadsbyggande i bul-

lerexponerade miljöer, den olägenhetsbedömning som ska göras och hur

bullerberäkning vid behov ska hanteras i detaljplan och bygglovspröv-

ning. Samma år beslutade regeringen att anta en förordning om trafikbul-

ler vid bostadsbyggnader som innehåller riktvärden för trafikbuller. Två

av dessa riktvärden har ändrats i förordningen, och ändringen trädde i

kraft den 1 juli 2017.

Omgivningsbuller vid planläggning, bygglovsprövning och tillsyn Omgivningsbuller är ett samlingsbegrepp för buller från trafik och indust-

riell verksamhet. Buller från industriell verksamhet kan aktualiseras i

både planläggning och bygglovsprövning enligt PBL och i tillsyn enligt

MB. Tabell 1 anger de regler som bör tillämpas utomhus respektive in-

omhus, samt vägledningar till dessa regler.


Boverket

Tabell 1. Omgivningsbuller från trafik och industri enligt PBL och MB.

UTOMHUS (FASAD OCH

UTEPLATS)

INOMHUS I BOSTÄDER

Planläggning och bygglovspröv-

ning:

Plan- och bygglagen

Plan- och byggförordningen

Förordning (2015:216) om trafik-

buller vid bostadsbyggnader

Industri och annat verksamhetsbul-

ler vid planläggning och bygg-

lovsprövning av bostäder – en väg-

ledning. Boverkets rapport

2015:21

Bygglovsprövning och byggpro-

cess:

Plan- och bygglagen

Plan- och byggförordningen

Boverkets byggregler

Tillsyn enligt miljöbalken:

Miljöbalken

Förordning (2015:216) om trafik-


Vägledning om industri och annat

verksamhetsbuller. Naturvårdsver-

kets rapport 6538

Tillsyn enligt miljöbalken:

Miljöbalken

Folkhälsomyndighetens allmänna

råd om buller inomhus (FoHMFS

2014:13)

Boverkets vägledning

Boverket fick 2013 i uppdrag av regeringen att utarbeta ett vägledande

underlag för planering för och byggande av bostäder inom områden som

är utsatta för buller från hamnar, industrier m.m. I regeringens beslut be-

tonades att samordning skulle ske med Naturvårdsverket som samtidigt

erhöll ett motsvarande uppdrag avseende vägledning för prövning och

tillsyn enligt miljöbalken.

Bakgrunden till uppdraget var att det saknades vägledning och riktvärden

för hur industri- och verksamhetsbuller skulle hanteras vid byggande av

bostäder som exponeras för sådant buller. De riktvärden som fanns var

Naturvårdsverkets allmänna råd, etablerade redan på 1970-talet som un-

derlag för tillsyn och tillståndsprövningar enligt miljöbalken. Natur-


Boverket

vårdsverkets allmänna råd hade delvis ifrågasatts av olika aktörer. Ett

motiv till att se över tillämpningen var att anpassning och utformning av

nya bostäder innebär möjligheter att kunna acceptera högre ljudnivåer vid

den mest exponerade sidan.

Våren 2015 publicerade både Boverket och Naturvårdsverket samordnade

vägledningar efter att samråd och remissbehandling genomförts. Som un-

derlag i arbetet inhämtades synpunkter från ett stort antal aktörer och

verksamhetsutövare. Bland annat arrangerades flera seminarier där delta-

garna gavs möjlighet att ge synpunkter och kommentarer. Särskilt upp-

märksammades buller från hamnar och bangårdar, då dessa verksamheter

ger upphov till en komplicerad ljudbild samtidigt som bostadsbebyggel-

setrycket, särskilt invid hamnar, ofta är stort.

Från arbetet med vägledningen finns ett omfattande material varav en del

kunnat användas som underlag även vid genomförandet av detta uppdrag.

Bullerkällor I arbetet med de vägledningar som publicerades 2015 var tillämpnings-

område en central frågeställning. I Boverkets rapport 2015:21 under av-

snittet Tillämpningsområde beskrivs vilka olika verksamheter som anges

i vägledningen. För vissa verksamheter, som vindkraft, finns andra fram-

tagna riktvärden och bedömningsgrunder och de ingår inte i Boverkets

vägledning.

Oavsett var gränsen dras för tillämpningsområdet och vilka verksamheter

som omfattas, uppstår ibland svårigheter vid bedömningen. Ett typiskt

exempel på sådana svårigheter vid avgränsning är olika slags transporter

och när trafikbuller övergår till att bedömas som buller från industriell

verksamhet. Oavsett om transporterna är vägfordon till en industri, upp-

ställningsplatser för järnvägstrafik, hamnanläggning med anlöpande far-

tyg eller markverksamheten vid en flygplats, är det svårt att dra gränsen

mellan de olika bullertyperna. Andra exempel på verksamheter där väg-

ledning och riktvärden för buller saknas, är idrottsplatser och skolor och

förskolor. Boverkets vägledning kan ge ett visst stöd vid bedömning av

acceptabla ljudnivåer. Det finns även en del underlag på Boverkets

webbplats där Boverkets tolkningar i övrigt beskrivs.

Hamnar

Hamnområden är i många kommuner attraktiva för kompletterande bo-

stadsbebyggelse. Vid flera hamnar pågår för närvarande kompletterings-

bebyggelse och fler planer finns hos ett antal kommuner. Samtidigt finns

det problem med att planera för bostäder i närheten av dessa verksamhet-


Boverket

er som bland annat kommer till uttryck i intervjuer som gjorts med hamn-

företrädare. Svårigheter att beräkna bullret från verksamheten och vilka

aktiviteter som ska beskrivas som begränsande är en fråga som brukar tas

upp. Vissa tider på dygnet är verksamheten mer omfattande, medan det

vara betydligt lugnare andra tider. Den mest bullrande timmen är inte all-

tid enkel att prognosticera. Hamnen som verksamhetsutövare har inte all-

tid själv rådighet över de fartyg som anlöper och har kanske inte ens kän-

nedom om det i förväg. En annan fråga att beakta är hur avgränsning ska

göras mellan transportrelaterade aktiviteter och den övriga verksamheten.

Dessutom förekommer ofta lågfrekvent och annat särskilt störande ljud,

som riskerar påverka närliggande bostäder. Bullerkällan på ett fartyg kan

vara placerad högt ovan marknivån, vilket begränsar möjligheten att

åstadkomma skyddade sidor. Samtidigt finns önskemål att bostäderna ges

utblickar och vattenkontakt och inte byggs slutna mot kajsidan. Omfat-

tande utredningar kan ofta behövas, vilket kan fördröja planeringsproces-

sen.

Sammantaget innebär detta att verksamhetsutövaren är orolig för framtida

begränsningar och minskade utvecklingsmöjligheter, oavsett riktvärden

och vilken ljudnivå som beräknats.

Flygplatser

Buller från markverksamheten vid en flygplats ingår i begreppet industri-

och verksamhetsbuller. I Sverige är det, åtminstone idag, i princip endast

vid en plats där bostäder är aktuella så nära inpå flygplatsen att markbull-

ret blir en fråga att ha hänsyn till. Det är vid Bromma Flygplats i Stock-

holm kring vilken omfattande planer på förtätning är aktuell. Det som där

komplicerar frågan är bl.a. vilka framtida prognoser som ska ligga till

grund för bedömningen.

Många olika verksamheter Industri- och verksamheter kan vara av mycket skiftande slag. Alltifrån

stora industrianläggningar med verksamhet hela dygnet till mindre verk-

städer, transportintensiva aktiviteter eller ventilationsanläggningar på ta-

ket till en butiksbyggnad.

Bullrets sammansättning kan variera betydligt. Verksamhetsbuller inne-

håller ofta tydliga toner, impulser, slagljud och variationer som gör bull-

ret mer störande. Därtill kommer inslag av lågfrekvent karaktär som sär-

skilt behöver beaktas. Dessutom kan verksamhetens omfattning ändras

över tid, vilket i sig kan innebära risk för ökad störningsupplevelse.


Boverket

Komplexiteten och mångfalden av olika bullersituationer är en anledning

till att bullret kan vara betydligt mer störande än trafikbuller, vilket även

innebär en större risk för alltför höga ljudnivåer inomhus. Förutsättning-

arna att vidta åtgärder vid källan är också annorlunda jämfört med trafik-

buller. Även i regeringens proposition 2013/14:128 diskuteras skillnaden

mellan industriell verksamhet och trafikbuller. Utöver ovan nämnda

komplexitet anges i propositionen även svårigheter att beräkna bullret

samt bristande kunskapsunderlag om hur industribuller påverkar männi-

skor.

När bostäder planeras nära en industriverksamhet kan även annan påver-

kan än buller vara betydande. Vid vissa typer av verksamheter kan det fö-

rekomma att bullernivåerna går att uppfylla, men istället kan det uppstå

störningar från damm, smuts, lukt eller risker, vilka blir dimensionerande

i en planeringssituation. Även spridning av vibrationer och belysning från

verksamheten kan upplevas störande för boende. Vid idrottsanläggningar

och bollplaner finns ofta strålkastarbelysning som kan innebära störning-

ar vid tillkommande bebyggelse. Det är därför nödvändigt med en hel-

hetssyn på lokaliseringsprövning av bostäder som omfattar alla typer av

eventuella störningar, inte bara omgivningsbuller.


Boverket

3. Vägledningen visar på möjligheter att öka bostadsbyggandet

Jämförelse mellan dagens och tidigare tillämpning Boverkets vägledning visar på möjligheter att arbeta med kompensation.

Förhöjda ljudnivåer på exponerad sida kan kompenseras med tillgång till

skyddad sida och bulleranpassad bebyggelse, i likhet med vad som länge

tillämpats för trafikbuller.

Den anlitade konsulten har i sin redovisning undersökt erforderliga

skyddsavstånd från en typisk industribullerkälla där Boverkets vägled-

ning använts jämfört med tidigare tillämpning enligt Naturvårdsverkets

nu upphävda allmänna råd. Av jämförelsen framgår att avståndet från

planerade bostäder till bullerkällan kan halveras med nuvarande tillämp-

ning under förutsättning att skyddad sida kan åstadkommas. Se figur 1.

Riktvärdet utomhus vid bostadsfasad vid exponering dagtid anges i väg-

ledningen till högst 60 dBA, vilket är 10 dBA högre än tidigare. Konsul-

tens bedömning är att vid högre nivåer än 60 dBA utomhus kan det bli

svårt att klara ljudnivåerna inomhus även med mycket kraftig fasadisole-

ring.

Enligt PBL ska ljudnivåerna uppfyllas vid fasad och uteplats (4 kap. 33 a

§ PBL och 9 kap. 40 § PBL), vilket återspeglas i Boverkets vägledning. I

Naturvårdsverkets allmänna råd (1978) användes begreppet ”utomhus”,

vilket kunde tolkas som att uppfyllande av riktvärdet skulle ske överallt

på tomten, till och med invid tomtgräns. Boverkets vägledning pekar på

möjligheten att vid behov acceptera högre ljudnivåer på vissa delar av en

fastighet. 2

2 Detta kommer att behandlas i Boverkets kommande allmänna råd.


Boverket

Figur 1. Skyddsavstånd vid tillämpning av Boverkets vägledning 2015:21 jämfört

med Naturvårdsverkets riktlinje 1978:5. Gul färg = överskridande. Källa: Sweco

(2017).


Boverket

4. Tolkningar och tillämpning

För tidigt att utvärdera I Boverkets rapport 2017:13 Buller och bostadsbyggande, anges att en

uppföljning så tidigt efter införandet av nya regler om trafikbuller riskerar

att bli bristfällig och ofullständig. Få byggnader har hunnit byggas i en-

lighet med de nya reglerna, vilket även påpekats av länsstyrelserna.3

Detta ger även en eftersläpning vad gäller eventuella prejudicerande do-

mar.

Även när det gäller uppföljning av bostadsbyggnader som exponeras för

industri- och verksamhetsbuller är bedömningen att de drygt två år som

passerat sedan PBL och MB ändrades samt Boverkets vägledning publi-

cerades, är alltför kort tid för att möjliggöra en uttömmande redovisning.

Att det gått för kort tid är en av de oftast förekommande synpunkterna

från kommuner och andra aktörer som Boverket kontaktat i samband med

uppdraget. Flera kommuner vittnar om att de ännu inte hunnit tillämpa

författningsändringarna och använda Boverkets vägledning. Det kan där-

för finnas anledning att genomföra en kompletterande uppföljning om

några år när reglerna hunnit tillämpas i större utsträckning än idag.

Oro från verksamhetsutövare Reglerna i PBL och MB har införts för att skapa en mer samordnad lag-

stiftning och möjliggöra planering av bostäder som exponeras för omgiv-

ningsbuller. Därmed skapas en större trygghet för verksamhetsutövare

som varit oroliga för att senare tillämpning enligt MB kan komma att in-

skränka verksamheten. Bestämmelserna i MB innebär även att tillstånds-

pliktiga verksamheter med fastställda bullervillkor omfattas av rättssä-

kerhet även i de fall bullernivån överskrider villkoren i tillståndet.

Trots de författningsändringar som införts, har det i undersökningen visat

sig fortfarande finnas en betydande osäkerhet. Både utövare av verksam-

heter med fastställda bullervillkor och andra med ej tillståndspliktiga

verksamheter, har uttryckt oro för framtida begränsningar på grund av

tillkommande bebyggelse. De anser därför att det i vissa fall kan vara

tveksamt att acceptera bebyggelsen. Av intervjuerna med kommuner

framgår att denna oro inte primärt handlar om riktvärdena. Enligt Bover-

kets bedömning beror osäkerheten på följande faktorer:

3 Boverket (2017). Buller och bostadsbyggande. En uppföljning av förordningen

(2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader. Rapport 2017:13.


Boverket

Upplevda svårigheter att i framtiden kunna utveckla och förändra

verksamheten.

Erfarenheter av tillämpningen av de nya och ändrade författningarna

saknas. Det är ännu begränsat med rättsfall och bedömningar i dom-

stol. Om det uppstår klagomål från framtida boende kan det, oavsett

vilka beslut som senare tas, ändå innebära resurskrävande utredningar

och mätningar för berörd verksamhet.

Underlag och indata för beräkning av buller bygger ofta på antagan-

den som kan vara mer eller mindre osäkra.

Osäkerhet om ljudnivåer inomhus kan uppfyllas. Verksamheter har

ofta höga bullertoppar och fasader behöver byggas för att klara bul-

lertopparna, men det är komplicerat att utreda och innebär stora osä-

kerheter.

I MB anges att en verksamhetsutövare kan överskrida villkoren för

omgivningsbuller i ett miljötillstånd, om de ljudnivåer som har an-

getts i en detaljplan eller ett bygglov enligt PBL uppfylls och dessa

utformats med hänsyn till möjligheten att förebygga olägenhet för

människors hälsa (29 kap 4 § MB). Detta gäller dock inte vid synner-

liga skäl, vilket leder till osäkerhet om kommande rättspraxis.

Bristande kunskaper om vad förändringarna innebär. Författnings-

ändringarna består av flera delar och kännedom om dessa kan variera

både hos olika verksamhetsutövare, byggherrar och inom kommunen.

En kommun förmedlade att en verksamhetsutövare uttryckt oro över att

riktvärdena endast anges i en vägledning. Verksamhetsutövaren skulle

känna en större trygghet om det även fanns reglerat i allmänna råd. Bo-

verket kommer under 2018 att ange dessa riktvärden i allmänna råd.

Ljudförhållanden inomhus i nyuppförda bostäder I 8 kap 4 § 5 PBL ställs krav på att byggnadsverk ska ha tekniska egen-

skaper som är väsentliga i fråga om skydd mot buller. I 3 kap. 13 § plan-

och byggförordningen (2011:338), PBF, anges att ett byggnadsverk ska

vara projekterat och utfört på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av

användarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, har en

nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och

som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållan-

den. Kravet på skydd mot buller preciseras ytterligare i Boverkets bygg-

regler. BBR gäller vid nyuppförande av byggnader och vid ändring.


Boverket

Nya bostäder nära industrier och andra verksamheter, kan innebära svå-

righeter att klara ljudnivåerna i BBR inomhus. Man måste alltid dimens-

ionera byggnaden så att byggreglerna uppfylls. Detta är särskilt viktigt att

tänka på vid planering av bostadsbyggnader inom det som kallas zon B i

Boverkets vägledning, eftersom det där kan krävas andra lösningar än så-

dana som annars används. De ljudtyper som förekommer från verksam-

heten behöver beskrivas och hänsyn tas till förekomst av särskilt störande

ljudkaraktärer.

Lågfrekvent buller från yttre ljudkällor Det finns inga riktvärden för lågfrekvent ljud utomhus. BBR ställer krav

på skydd mot buller inomhus, men där finns inte några särskilda regler

om utifrån kommande lågfrekvent ljud. Folkhälsomyndigheten har tagit

fram allmänna råd om lågfrekvent buller inomhus (FoHMFS 2014:13),

som stöd för tillämpning av MB.

Eftersom lågfrekvent ljud är svårare att dämpa med fasader och fönster

behöver detta särskilt beaktas vid dimensioneringen. Ljudet upplevs ofta

som mycket störande samtidigt som det kan vara svårt att begränsa. Ex-

empel på källor till lågfrekvent ljud är ventilationsanläggningar, värme-

pumpar, fartygs- och andra dieselmotorer. Såväl mätningar som beräk-

ningar av lågfrekvent ljud är betydligt mer komplicerade än A-vägda ni-

våer. Vid riktigt låga frekvenser (< 50 Hz) saknas dessutom både stan-

dardiserade mät- och beräkningsmetoder och certifierade klassningar av

fönster och fasader.

Konsulten har i sin underlagsrapport utvecklat beskrivningen av industri-

ell verksamhet och lågfrekvent ljud, bilaga 3. Sammanfattningsvis kon-

stateras att industriell verksamhet ofta innehåller lågfrekventa komponen-

ter och att det finns en mycket stor beräkningsosäkerhet (+/- 10 dB). På

grund av att tidigare riktvärden i Naturvårdsverkets allmänna råd (1978)

inneburit stora skyddsavstånd till bebyggelse, har det inte funnits anled-

ning att uppmärksamma exponering för lågfrekvent ljud.

Riktvärden vid exponerad sida i Boverkets vägledning (zon B dagtid) är

60 dBA. Vid den ljudnivån är konsultens bedömning att typiska fasad-

konstruktioner inte räcker för att uppfylla Folkhälsomyndighetens re-

kommenderade riktvärden inomhus. Vid dessa situationer erfordras att fa-

saden dimensioneras med kraftigt förstärkt ljudisolering. Vid ännu högre

nivåer är det enligt konsulten inte möjligt att klara riktvärdena för lågfre-

kvent ljud inomhus ens vid särskilt kraftfull fasaddimensionering.

En slutsats som kan dras av resonemanget ovan är att särskild hänsyn be-

höver tas till lågfrekvent ljud vid planering av bostäder inom zon B enligt


Boverket

Boverkets vägledning. Det stärker också motiven att inte acceptera be-

byggelse vid ännu högre nivåer, motsvarande zon C.

Berörda centrala myndigheter samverkar i frågor rörande ljud och buller

inom den nationella bullersamordningen. En av de prioriterade arbets-

uppgifterna under senare år har varit att öka kunskapen om lågfrekvent

ljud. Som ett led i det arbetet har Göteborgs Universitet haft i uppdrag att

ta fram en studie om lågfrekvent ljud, med särskilt fokus på rörliga källor,

”Hälsopåverkan av lågfrekvent buller inomhus”, rapport 2017:3. Rappor-

ten utgör en kunskapssammanställning inom området och kan användas

som underlag vid förekomst av lågfrekvent ljud från industriell verksam-

het.

Hur lågfrekvent buller utomhus ska beaktas i planeringssammanhang och

hur det påverkar inomhusmiljön, behöver uppmärksammas.

Indata – en viktig fråga En faktor som har avgörande betydelse för resultatet vid beräkning av

buller från industri- och verksamheter är vilka indata som används. Kon-

tinuerligt ljud från fläktar och andra fasta installationer, eller från kon-

stant pågående verksamhet, är relativt lätt att beskriva. Men ofta pågår en

verksamhet med varierande intensitet och kan återkomma oregelbundet

under året eller vid olika tider på dygnet. Dessutom förekommer det höga

bullertoppar eller andra särskilt störande ljud. Vilka ljudnivåer som ska

ligga till grund för beräkningar och vara dimensionerande för expone-

ringen vid tillkommande bostäder kan vara svårt att bedöma och är även

mer komplicerat att utreda från bullersynpunkt. Till det kommer ytterli-

gare en svårighet som handlar om att dimensionera för ett rimligt fram-

tidsscenario.

Därför grundas bedömningarna på en hel del osäkra antaganden och en

kontinuerlig dialog med berörda verksamhetsutövare är därför viktig. Ut-

över att försöka ringa in så många kända faktorer som möjligt, är det

också viktigt att arbeta med marginaler vid planeringen så att tillkom-

mande bostäder inte riskerar utsättas för oacceptabelt höga ljudnivåer.

För väg- och spårtrafik är det normalt betydligt mindre komplicerat att

beräkna en framtida omfattning av trafikens intensitet, vilket gör att be-

hovet av säkerhetsmarginaler inte är lika stort.

Buller från flera källor Ofta innebär exponering för buller från industri- eller annan verksamhet

även att hänsyn behöver tas till exponering för trafikbuller. Särskilt två si-


Boverket

tuationer kan innebära svårigheter. Den ena är hur industribullret ska be-

dömas då trafikbuller dominerar ljudmiljön och kanske till och med

maskerar industribullret. Å ena sidan bör man då kunna acceptera högre

nivåer från industrin, å andra sidan innebär normalt buller från flera käl-

lor ökad störningsrisk.

Den andra situationen är om den fastighet som ska bebyggas exponeras

för industribuller från ett håll och trafikbuller från andra sidan. Då blir

sluten gårdsbebyggelse enda möjligheten att åstadkomma en ljudskyddad

utformning.

Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Syftet med Boverkets vägledning är att göra det möjligt att bygga fler bo-

städer med ur ljudmiljösynpunkt goda boende- och livsmiljöer i våra stä-

der och tätorter. Detta är viktiga aspekter för att nå miljökvalitetsmålet

God bebyggd miljö.

Kunskapen om nya och ändrade regler är bitvis bristfällig När det gäller kunskapsnivån om de nya och ändrade reglerna inom bul-

lerområdet visar resultatet från intervjuerna att det finns stora variationer,

vilket bland annat beror på att reglerna kanske ännu inte hunnit tilläm-

pats. På sina håll har innehållet i äldre tillsynsvägledning fortfarande ett

etablerat, och kvardröjande, fäste i tillämpning i frågor om industribuller.

Näringslivet har inte heller haft anledning till fördjupning i ny tillämp-

ningspraxis, eftersom givna miljötillstånd konserverar tidigare myndig-

hetsbeslut och åtgärder. En följd av detta är också att verksamhetsutövare

saknar incitament till förbättringar så länge som miljötillstånden inte är

föremål för omprövning.

Det finns ett fortsatt stort behov av kunskapsuppbyggnad och ytterligare

vägledning för både kommuner, byggbransch och verksamhetsutövare

inom området.

Industri- och verksamhetsbuller – en begränsad fråga Industri- och annat verksamhetsbuller bedöms vara en begränsad fråga

jämfört med annat omgivningsbuller, som väg- och järnvägstrafik. Vid

planering och byggande av bostäder är buller från trafiken en betydligt

vanligare och större fråga än buller från industrier och andra verksamhet-

er. Trafikbuller beskrivs av de intervjuade kommunerna som domine-

rande och aktuellt i de flesta ärenden. Kommunerna upplever därmed att


Boverket

trafikbuller är avsevärt mer begränsande än industri- och annat verksam-

hetsbuller. Även militärt flygbuller nämns av några kommuner som en

betydligt mer omfattande fråga vid planering av bostäder, än industri- och

verksamhetsbuller.

I översiktsplanen har kommunerna vanligen planerat in skyddsavstånd

kring industriområden, och de flesta detaljplaner med bostäder utgör för-

tätning i innerstaden eller utbyggnadsområden kring innerstaden, där det

finns få eller inga verksamheter. För flera av de intervjuade kommunerna

har det därför aldrig, eller endast vid enstaka tillfällen, varit aktuellt att

beakta industribuller vid bostadsbyggande.

I storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är läget lite annorlunda.

Det förekommer att bostadsprojekt berörs av buller från industrier och

verksamheter, även om trafikbuller är ett större bekymmer. Industri- och

verksamhetsbuller bedöms dock inte vara begränsande för bostadsbyg-

gandet, men storstäderna bedömer att frågan kan bli mer aktuell i framti-

den. Detta eftersom bostadsbehovet är stort och man vill förtäta staden

och spara grönområden. Då blir äldre industri- och verksamhetsområden

särskilt intressanta för stadsomvandlingsprojekt.

Vid verksamheter där buller orsakas av ventilationsanläggningar, kylag-

gregat och liknande, bör i första hand åtgärder vidtas vid källan. Flera

kommuner beskriver att det ofta är tekniskt möjligt att utan stora kostna-

der begränsa bullret i samband med att bostäder aktualiseras i närheten.

Det kan innebära att man ser över anläggningen, byter ut den eller på an-

nat sätt isolerar eller placerar lokala avskärmningar vid källan till bullret.

Incitamenten att minska bullret vid källan kan behöva ökad uppmärksam-

het eftersom det ofta är den mest effektiva åtgärden.

Kommunernas synpunkter på vägledningen Överlag upplevs vägledningen som en bra hjälp i planeringen och flera

kommuner framförde att den utgör ett värdefullt underlag när planen

kommuniceras med exploatörer eller inom kommunen. Zonindelningen

och möjligheten att tillämpa ljuddämpad sida gör det möjligt att bygga

bostäder på platser där det tidigare inte varit möjligt.

Vägledningen uppskattas för att den förklarar olika begrepp och att den är

lätt att förstå. I stort anser kommunerna att vägledningen ger svar på de

frågeställningar de har haft. Några kommuner lyfter fram att tolkningen

och definitionen av momentana värden är otydlig i vägledningen. Flera

kommuner efterlyser också riktvärden för höga impulsljud och lågfre-

kvent buller utomhus. En kommun saknar definition av vissa begrepp,


Boverket

som till exempel uteplats. En fråga som nämns av några kommuner är

osäkerhet om hur buller från yttre installationer ska bedömas.

Ett problem som lyfts av både större och mindre kommuner är svårighet-

en att planera när området påverkas av både trafik- och verksamhetsbul-

ler, att det är svårt att kontrollera att det verkligen blir en bra ljudmiljö

med många olika aktörer. För trafikbuller arbetar man med prognoser,

som kan vara mer eller mindre osäkra. Önskemål finns om att vägled-

ningen ska utvecklas när det gäller påverkan från både trafik och industri.

Framförda synpunkter kommer att beaktas i Boverkets arbete med att ta

fram allmänna råd och revidera vägledningen, vilket kommer att genom-

föras under 2018.


Boverket

5. Andra typer av verksamheter

Buller från skolor, förskolor, idrottsplatser m.m. Det finns inga riktvärden för buller från lek- och idrottsutövning, musik

och sorl från restauranger och evenemang, konserter, idrottstävlingar med

mera. Boverkets vägledning kan ge visst underlag även vid bedömning av

buller från sådana källor. Vägledningen bör då användas med försiktig-

het, eftersom den i första hand avser andra verksamheter och inte har ut-

formats med hänsyn till sådana källor.

Flera av de intervjuade kommunerna har planerat och byggt bostäder vid

idrottsplatser, vilket av de flesta inte upplevs som något problem. Stör-

ningar från strålkastare, och i vissa fall trafik, har då varit mer begrän-

sande än buller. Även högtalarljud anges som en potentiell störning, men

det är oftast möjligt att åtgärda vid källan. En kommun uppför nu bostä-

der vid utomhustennisbanor där riktvärden för industribuller tillämpats.

Två kommuner har redan innan Boverkets vägledning löst bullersituat-

ionen genom att uppföra bostäder med ljuddämpad sida vid en fotbolls-

plan respektive idrottsanläggning. En kommun planerade bostäder nära

en stor idrottsstadion. När man insåg att det kunde bli problem med bul-

lerstörningar omlokaliserades bostäderna.

Vid uppförande av bostäder vid två travbanor har bullret åtgärdats vid

källan och ljuddämpad sida på bostadsbyggnader har tillämpats.

I en dom från mark- och miljööverdomstolen (MMÖD) gällande bygglov

och buller från Gröna Lund resonerar domstolen om buller från nöjespark

och skillnaden mot industribuller samt toleransnivån för buller i Stock-

holms innerstad (P 11198-16).

Tillfälliga verksamheter Tillfälliga verksamheter kan vara till exempel musikarrangemang, nöjes-

platser, idrottsevenemang och byggarbetsplatser. I vägledningen exempli-

fieras att sådana verksamheter ”som etablerar sig en kortare tid på en

plats” inte omfattas.4 Buller från tillfälliga verksamheter blir istället aktu-

ellt i samband med tillsyn enligt MB. Formuleringen ovan innebär att

gränsdragningen mellan tillfällig verksamhet och permanenta verksam-

heter inte är särskilt tydlig, utan blir en bedömningsfråga i det enskilda

4 Boverket (2015). Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygg-

lovsprövning av bostäder – en vägledning. Rapport 2015:21.


Boverket

fallet. I intervjuerna är det dock ingen kommun som tar upp att det är ett

problem att bedöma vilka verksamheter som bedöms som tillfälliga.

I intervjuerna har fyra kommuner planerat/byggt bostäder vid skidan-

läggningar med snökanoner. Bullersituationen löstes i samtliga fall, i tre

fall genom att planera in en ljuddämpad sida. En kommun har nyligen

byggt en hög byggnad med kombinerade funktioner. I det arbetet tog de i

beaktande att det ibland var högljudda verksamheter på det närliggande

torget.


Boverket

6. Behov av författningsreglering

Bakgrund I uppdraget ingår att bedöma behov av författningsreglering eller ändring

av nuvarande författningsreglering om omgivningsbuller och i förekom-

mande fall lämna förslag till sådana med konsekvensbedömning. Såsom

författningar räknas lag, förordning och föreskrift.

Boverket har valt att föreslå en författningsreglering som utsträcker till-

lämpningsområdet för förordning (2015:216) om trafikbuller vid bo-

stadsbyggnader till att också omfatta industribuller. På detta sätt ges in-

dustribuller jämbördig och motsvarande status som trafikbuller, d.v.s. en

symmetrisk regleringsnivå till stöd för bedömningar och myndighetsut-

övning. Kompletteringen omfattar definition samt kompensationsåtgär-

der. Boverket föreslår inte att riktvärden införs i författningsreglering av

industribuller. Det kommer att hanteras i allmänna råd.

Författningsreglering innebär att en bestämmelse eller en rekommenderad

tillämpning erhåller status av rättsregel. Allmänna råd definieras i författ-

ningssamlingsförordningen (1976:725) som ”sådana generella rekom-

mendationer om tillämpningen av en författning som anger hur någon kan

eller bör handla i ett visst hänseende”.

Nuvarande författningsreglering Sedan tidigare finns en viss författningsreglering av omgivningsbuller.

Plan- och bygglagen förutsätter att hänsyn tas till ett antal allmänna in-

tressen. Bland dessa ingår hänsyn till möjligheterna att ”förebygga buller-

störningar” (2 kap. 5 § PBL). Begreppet buller är i det sammanhanget

mer vidlyftigt än det senare uttrycket omgivningsbuller som efter en

europeisk förebild införlivades – och definierades – i plan- och bygglagen

(1 kap. 4 § PBL) 2015.

Omgivningsbuller utgör i detta sammanhang ”buller från flygplatser, in-

dustriell verksamhet, spårtrafik och vägar”. Sedan 2015 finns också för-

ordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader med riktvärden

och kompensationsåtgärder om dessa riktvärden överskrids.

Bestämmelsen i PBL innebär att en olägenhetsbedömning ska göras med

hjälp av beräkningar av omgivningsbuller vid bostadsbyggnader (2 kap. 6

a § PBL). Olägenhetsbedömningen görs i detaljplan och i bygglovsbeslut.

Bullerstörningar kan också påkalla tekniska skyddsåtgärder i detaljplan

för att möjliggöra en god boendemiljö (4 kap. 12 § PBL).


Boverket

Enligt 8 kap. 4§ 5 PBL ska ett byggnadsverk ha de tekniska egenskaper

som är väsentliga i fråga om skydd mot buller. Plan- och byggförord-

ningen (2011:338), PBF, ställer anslutande krav på tekniska egenskaps-

krav på byggnadsverk, däribland ”skydd mot buller” (3 kap. 13 §). Detta

skydd omfattar inomhusmiljön.

Industribuller – ett mångfacetterat begrepp Boverket föreslår ingen författningsreglering av riktvärden. Bedömningen

av vad som utgör omgivningsbuller från trafik på vägar och järnvägar

samt från luftfart är avsevärt lättare än det betydligt mer mångfacetterade

och diversifierade begreppet industribuller. Vid industriell verksamhet fö-

rekommer dessutom vanligen flera olikartade ljudkällor, däribland sådana

med särskilt störande ljudkaraktär. I Boverkets och Naturvårdsverkets

samordnade vägledningar från 2015 kompletteras dessutom begreppet in-

dustribuller med ”annat verksamhetsbuller”, då industri ofta begränsas till

tillverkning och förädling av produkter (tillverkningsindustri). Ibland an-

vänder kommunerna riktvärdena som underlag vid bedömningar för bul-

ler från andra verksamheter som t.ex. idrottsplatser och snökanoner.

Verksamhetsbuller kan i Boverkets och Naturvårdsverkets vägledningar

omfatta buller från uppställningsplatser för fordon, trafik inom ett verk-

samhetsområde, lastning och lossning samt fläktar och ventilationsan-

läggningar. Denna tolkning av industribuller följer av långvarig praxis,

men saknar författningsreglering

Såväl Boverkets som Naturvårdsverkets vägledningar om industri- och

annat verksamhetsbuller utsträcker tolkningen av vad som kan utgöra in-

dustribuller till bl.a. fläktar och ventilationsanläggningar, annan teknisk

utrustning, men också godshantering vid kajer och terminaler, viss typ av

fordonstrafik inom verksamhetsområden, uppställningsplatser för fordon

m.m. Avgörande vid bedömning är den snarlika ljudkaraktären. Denna

motsvarande tillämpning följer enbart av vägledning och är inte författ-

ningsreglerad. Buller från skjutbanor och vindkraftverk eller s.k. tillfälligt

buller som byggarbetsplatser faller utanför begreppet industribuller då

dessa har erhållit särskild reglering, främst vid tillsyn enligt miljöbalken,

dock endast på vägledningsnivå.

Allmänna råd Avsikten är att den föreslagna författningsregleringen kompletteras med

allmänna råd till plan- och bygglagen om industri- och annat verksam-

hetsbuller, som bland annat förtydligar definitioner och anger riktvärden.

Boverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller innehål-


Boverket

ler idag vissa texter som är av allmänna råds liknande karaktär, dessa

kommer att omformuleras och hanteras som allmänna råd i det fortsatta

arbetet.


Boverket

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Förordning om ändring i förordningen (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader

Utfärdad: 2015-04-09

Förordning om ändring i förordningen (2015:216) om trafikbuller och buller från industriell verksamhet vid bostadsbyggnader

Utfärdad: 20XX-XX-XX

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (2015:216) om trafik-


dels att 1 och 2 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas nya paragrafer, 9–11 §§ samt närmast före 9 § en

ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Innehåll och tillämpningsområde

1 §

I denna förordning finns bestämmelser

om riktvärden för buller utomhus för

spårtrafik, vägar och flygplatser vid bo-

stadsbyggnader. Förordningen innehål-

ler även bestämmelser när det gäller

beräkning av bullervärden vid bostads-

byggnader. Denna förordning är med-

delad med stöd av 9 kap. 12 § miljöbal-

ken.

Bestämmelserna i 3-8 §§ ska tillämpas

vid bedömningen av om kravet på före-

byggande av olägenhet för människors

hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen

(2010:900) är uppfyllt

1. vid planläggning,

2. i ärenden om bygglov, och

3. i ärenden om förhandsbesked.

Bestämmelserna i 6 och 7 §§ ska även

tillämpas i ärenden om prövning av till-

stånd för flygplatser enligt miljöbalken

och bestämmelser meddelade med

stöd av balken.

Bestämmelserna i 6 och 7 §§ gäller inte

I denna förordning finns bestämmelser

om riktvärden för buller utomhus för

spårtrafik, vägar, flygplatser och från

industriell verksamhet vid bostadsbygg-

nader. Förordningen innehåller även

bestämmelser när det gäller beräkning

av bullervärden vid bostadsbyggnader.

Denna förordning är meddelad med

stöd av 9 kap. 12 § miljöbalken.

Bestämmelserna i 3-8 §§ ska tillämpas

vid bedömningen av om kravet på före-

byggande av olägenhet för människors

hälsa i 2 kap. 6 a § plan- och bygglagen

(2010:900) är uppfyllt

1. vid planläggning,

2. i ärenden om bygglov, och

3. i ärenden om förhandsbesked.

Bestämmelserna i 6 och 7 §§ ska även

tillämpas i ärenden om prövning av till-

stånd för flygplatser enligt miljöbalken

och bestämmelser meddelade med

stöd av balken.

Bestämmelserna i 6 och 7 §§ gäller inte


Boverket

buller från militära luftfartyg som utför

flygningar för militära ändamål.

buller från militära luftfartyg som utför

flygningar för militära ändamål.

Uttryck i förordningen

2 §

I denna förordning avses med

bostadsrum: rum för daglig samvaro,

utom kök, och rum för sömn,

buller från flygplatser: buller från flyg-

trafik vid start och landning upp till den

höjd som bidrar till ljudnivån på marken

samt rullbanefas i samband med start

och landning,

dBA: en med frekvensfilter A-vägd

ljudtrycksnivå,

ekvivalent ljudnivå: en medelljudnivå

för spårtrafik och vägtrafik, beräknad

som ett frifältsvärde och som ett medel-

värde per dygn under ett år,

FBN: en medelljudnivå för flygtrafik,

beräknad som ett frifältsvärde, för års-

medeldygn som utgörs av årsmedel-

dag, årsmedelkväll och årsmedelnatt

med ett tillägg om 5 dBA på ljudnivå för

kväll och 10 dBA på ljudnivå för natt,

frifältsvärde: en ljudnivå som inte på-

verkas av reflexer vid egen fasad,

maximal ljudnivå: en ljudnivå för spår-

trafik och vägtrafik av den mest bull-

rande fordonstypen med tidsvägning F,

beräknad som ett frifältsvärde,

maximal ljudnivå flygtrafik: den högsta

ljudnivån för flygtrafik vid en enskild

flygpassage under en viss tidsperiod

som årsmedelvärde med tidsvägning S,


uteplats: en iordningställd yta avsedd

för vistelse utomhus, årsmedeldag: en

genomsnittsdag baserad på samtliga

starter och landningar mellan kl. 06.00

och 18.00 under ett kalenderår dividerat

med det totala antalet dagar under

samma kalenderår,

årsmedelkväll: en genomsnittskväll

baserad på samtliga starter och land-

ningar mellan kl. 18.00 och 22.00 under

ett kalenderår dividerat med det totala

antalet kvällar under samma kalen-

derår,

I denna förordning avses med

bostadsrum: rum för daglig samvaro,

utom kök, och rum för sömn,

buller från flygplatser: buller från flyg-

trafik vid start och landning upp till den

höjd som bidrar till ljudnivån på marken

samt rullbanefas i samband med start

och landning,

buller från industriell verksamhet: bul-

ler utomhus från exempelvis industriell

miljöfarlig verksamhet och verksamhet

med liknande ljudkaraktär; godshante-

ring och rangering; trafik inom verk-

samhetsområdet; uppställningsplatser

och depåer för fordon; hamnar och fär-

jelägen och markverksamhet vid flyg-

platser samt teknisk utrustning som

fläktar, kompressorer och värmepum-

par,

dBA: en med frekvensfilter A-vägd

ljudtrycksnivå,

ekvivalent ljudnivå: en medelljudnivå

för spårtrafik och vägtrafik, beräknad

som ett frifältsvärde och som ett medel-

värde per dygn under ett år,

FBN: en medelljudnivå för flygtrafik,

beräknad som ett frifältsvärde, för års-

medeldygn som utgörs av årsmedel-

dag, årsmedelkväll och årsmedelnatt

med ett tillägg om 5 dBA på ljudnivå för

kväll och 10 dBA på ljudnivå för natt,

frifältsvärde: en ljudnivå som inte på-

verkas av reflexer vid egen fasad,

maximal ljudnivå: en ljudnivå för spår-

trafik och vägtrafik av den mest bull-

rande fordonstypen med tidsvägning F,


maximal ljudnivå flygtrafik: den högsta

ljudnivån för flygtrafik vid en enskild

flygpassage under en viss tidsperiod

som årsmedelvärde med tidsvägning S,


uteplats: en iordningställd yta avsedd

för vistelse utomhus, årsmedeldag: en


Boverket

årsmedelnatt: en genomsnittsnatt ba-

serad på samtliga starter och landning-

ar mellan kl. 22.00 och 06.00 under ett

kalenderår dividerat med det totala an-

talet nätter under samma kalenderår,

och

årsmedelvärde: ett genomsnittsvärde

baserat på samtliga starter och land-

ningar under ett kalenderår.

genomsnittsdag baserad på samtliga

starter och landningar mellan kl. 06.00

och 18.00 under ett kalenderår dividerat

med det totala antalet dagar under

samma kalenderår,

årsmedelkväll: en genomsnittskväll

baserad på samtliga starter och land-

ningar mellan kl. 18.00 och 22.00 under

ett kalenderår dividerat med det totala

antalet kvällar under samma kalen-

derår,

årsmedelnatt: en genomsnittsnatt ba-

serad på samtliga starter och landning-

ar mellan kl. 22.00 och 06.00 under ett

kalenderår dividerat med det totala an-

talet nätter under samma kalenderår,

och

årsmedelvärde: ett genomsnittsvärde

baserat på samtliga starter och land-

ningar under ett kalenderår.

Buller från industriell verksamhet

9 §

Buller bör inte överskrida riktvärden för

industriell verksamhet vid fasad och

uteplats.

10 §

Om ljudnivå vid fasad ändå överskrider

riktvärden för industriell verksamhet bör

1. minst hälften av bostadsrummen i en

bostad vara vända mot en sida där rikt-

värde för ekvivalent ljudnivå inte över-

skrids vid fasaden, och

2. minst hälften av bostadsrummen

vara vända mot en sida där riktvärde för

maximal ljudnivå inte överskrids mellan

kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden.

Vid en sådan ändring av en byggnad

som avses i 9 kap. 2 § första stycket

3 a plan- och bygglagen (2010:900)

gäller i stället för vad som anges i första

stycket 1 att minst ett bostadsrum i en

bostad bör vara vänt mot en sida där

riktvärden för ekvivalent ljudnivå för in-

dustriell verksamhet inte överskrids vid

fasaden.


Boverket

11 §

Vid överskridande av de högsta riktvär-

dena för buller från industriell verksam-

het, bör bostadsbyggnader inte uppfö-

ras.

Övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den xx månad år.

Konsekvensbedömning Regeringsuppdraget innebär att Boverket ska föreslå författningsreglering

om behov av sådan anses föreligga utifrån genomförd uppföljning av till-

lämpningen av omgivningsbuller. Förslag ska åtföljas av en konsekvens-

bedömning.

Boverket föreslår att en allmän definition av buller från industriell verk-

samhet samt reglering av kompensationsåtgärder vid överskridande av

riktvärden ska införas i förordning (2015:16) om trafikbuller vid bostads-

byggnader. Riktvärden för ljudnivåer föreslås inte införas i förordning.

Följande översiktliga konsekvensbedömning görs i sammanhanget. Re-

dovisningen följer i stort förordningen (2007:1244) om konsekvensutred-

ning vid regelgivning. Boverket avser att ta fram allmänna råd till väg-

ledning om industri- och annat verksamhetsbuller från 2015 efter slutfö-

randet av detta uppdrag.

Syfte

Ett syfte med författningsreglering är att förenkla och förtydliga regle-

ringen av omgivningsbuller i stort, såväl i praktisk tillämpning som i pe-

dagogiskt hänseende. Därmed ges industribuller motsvarande status som

trafikbuller innebärande en symmetrisk regleringsnivå till stöd för be-

dömningar och myndighetsutövning.

Bakgrund

I yttrandet över förslaget till regeringsförordning om riktvärden för tra-

fikbuller (dnr 20121-2555/2014), ansåg Boverket att det föreslagna ut-

formningskravet på lägenheter och planlösningar var olämpligt, eftersom

funktionskraven på ett fullgott hälsoskydd inomhus redan är reglerade i

såväl PBL som PBF och i BBR. Reglerna gäller oavsett hur planlösning-

en i enskilda lägenheter ser ut. Boverket vidhåller denna uppfattning.

Kompensationskravet på en (skyddad) ljuddämpad sida med tillhörande

planlösning för bostadsrummens orientering, infördes dock i trafikbuller-

förordningen. Boverkets förslag att författningsreglera industriellt buller


Boverket

på samma sätt syftar till att skapa en balans och symmetri inom begreppet

omgivningsbuller.

Kompensationsåtgärder har således införts i författningsreglering av tra-

fikbuller. Motsvarande författningsreglering saknas för buller från indust-

riell verksamhet. Trafikbuller från de mest frekventa transportslagen om-

fattas av förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader.

Riktvärden och rekommenderande tillämpning av industribuller i plane-

ringsprocess återfinns enbart på vägledande nivå.

Skyddsvärdet för boende utifrån olägenhetsbedömning är särskilt angelä-

get vid exponering för industribuller beroende på dess mer störande ljud-

karaktär samt också anslutande förekomst av lågfrekvent buller.

Hittills har industribuller vanligen hanterats i miljötillstånd. I förtät-

ningsmiljöer kan dock konfliktytan mellan bostäder och industriell verk-

samhet förväntas öka. Det gäller inte minst omgivningsbuller från mindre

verksamheter och teknisk utrustning.

Vilka berörs av regleringen?

Förordningsförslaget berör samma kategorier som tidigare angivits vid

reglering av omgivningsbuller i plan- och bygglag samt förordning.

Dessa är kommunala planeringsmyndigheter och länsstyrelserna i deras

roll som rådgivande och utifrån tillsynsrollen enligt plan- och bygglagen

(människors hälsa). Utöver planeringsmyndigheter påverkar regleringen

bygg- och bostadsföretag, verksamhetsutövare och anslutande företag

med stödfunktioner inom främst akustikbranschen samt rättsväsendet.

Kostnadsbedömning

Förslaget bedöms inte vara kostnadsdrivande. Beräkningar och i före-

kommande fall mätningar måste redan idag ske i bullerexponerade områ-

den vid lokaliseringsprövning och vid olägenhetsbedömning och hänsyn

ska tas till behov av skyddsåtgärder. Avsaknad av harmoniserad tillämp-

ning och osäkerhet kan också medföra en asymmetri mellan planläggning

och länsstyrelsens tillsyn enligt PBL, kommunens tillsyn enligt PBL som

inom miljöbalkstillsyn. Kostnader för kompensationsåtgärder är själv-

klara i berörda byggnadsprojekt.

Boverkets riktvärden accepterar bostadsbyggande i långt större utsträck-

ning i anslutning till industriell verksamhet än tidigare riktvärden i Na-

turvårdsverkets allmänna råd (1978). I bilaga 3 beskrivs i praktiken en

halvering av skyddsavståndet i Boverkets vägledning jämfört med dessa

allmänna råd. Detta innebär att tillgången till byggbar mark ökar, vilket

leder till värdehöjning på denna mark. I de fall man nu hamnar i zon B


Boverket

medför detta att kompensationsåtgärder måste vidtas. En av de grundläg-

gande kompensationsåtgärderna är att lägenheternas planlösning anpassas

så att minst hälften av bostadsrummen bör vändas mot ljuddämpad sida. I

den utsträckning som nybyggnation av bostäder sker i närheten av indust-

riell verksamhet kan det bli svårare att bygga smålägenheter. Förslaget till

författningsreglering gör inte åtskillnad mellan bostäder av olika storlek.

Boverkets uppföljning visar att Boverkets vägledning används av kom-

muner och verksamhetsutövare. Eftersom vägledningen inte har status

som regler är det dock möjligt för kommuner och verksamhetsutövare att

i enskilda ärenden göra egna andra avvägningar än de som anges i väg-

ledningen. I den utsträckning som Boverkets vägledning inte används ris-

kerar byggprojekt i tillsynsskedet emellertid att åsamkas såväl kostnader

för de åtgärder som borde ha ombesörjts på planerings- och bygglovsske-

det, som merkostnader för att i efterskott korrigera med ifrågakommande

åtgärder.

En författningsreglering, i enlighet med vad som nu föreslås, skulle bidra

till en mer rättsäker och likformig tillämpning jämfört med att regleringen

inte införs. Åtminstone i de delar som förordningen kommer att reglera,

det vill säga när det gäller definitionen av industriell verksamhet och

kompensationsåtgärder.

Europeiska Unionen

Författningsregleringen bedöms inte påverka Sveriges skyldigheter

gentemot Europeiska Unionen.

Ikraftträdande och information

Boverket har funnit att det föreligger en betydande eftersläpning i till-

lämpningen av nya och ändrade regler vad gäller omgivningsbuller. Re-

geringens utredare påpekade redan i samband med propositionsarbetet att

det föreligger ett omfattande informationsbehov kring omgivningsbuller.

Boverket delar denna uppfattning, och har även genomfört informations-

insatser kring omgivningsbuller. Förståelsen bör kunna öka om likartade

kompensationsåtgärder för alla former av omgivningsbuller beskrivs i en

och samma förordning. Förordningen bör av denna anledning också få ett

nytt namn, som motsvarar dess nya innehåll.

Konsekvenser för kommuner

Vid lokaliseringsprövning och i bygglovshantering utanför detaljplan ska

en olägenhetsbedömning göras av platsens lämplighet.


Boverket

7. Intervjuer och enkäter

Kommunintervjuerna För att öka kunskapen om hur kommunerna upplever att industri- och

verksamhetsbuller påverkar planeringen och byggandet av bostäder har

Boverket, delvis med hjälp av konsult, genomfört intervjuer med plan-

och miljöhandläggare i totalt 41 kommuner (bilaga 1). Frågorna skicka-

des ut i förväg så att kommunerna kunde förbereda sig innan intervjuerna.

Frågorna finns i bilaga 2.

Av de intervjuade kommunerna har knappt hälften inte någon gång, eller

endast vid något enstaka tillfälle, berörts av buller från industri eller an-

nan verksamhet vid planläggning av bostäder. Övriga intervjuade kom-

muner har mer än någon enstaka gång berörts vid planläggning av bostä-

der, eller kommer att beröras, då det finns nya bostäder i närheten av

verksamhetsområden utpekade i översiktsplanen. Av de intervjuade

kommunerna är det inte någon som anger att planerade bostäder har

omöjliggjorts på grund av buller från industrier och verksamheter.

Kommunerna menar att för få bostäder har hunnit byggas sedan Bover-

kets vägledning kom 2015. I tiotalet kommuner har man ändå hunnit pla-

nera eller uppfört bostäder vid industri/verksamhet genom att utforma bo-

städerna med ljuddämpad sida. En kommun har upplevt problem i hörn-

lägen, där det är svårt att åstadkomma en ljuddämpad sida. Ytterligare

bostadsområden har kunnat byggas genom att åtgärda bullret vid källan.

Exempelvis har två kommuner valt att bygga in fläktar på taket på en in-

dustri så att ljudet riktades åt ett annat håll.

Några kommuner har detaljplanearbete som tidigare lagts på is på grund

av problem med buller. Vissa av dessa kommuner planerar att återuppta

arbetet med planerna och driva dem vidare med de nya nivåerna genom

att använda en ljuddämpad sida. Till exempel planerar en kommun att

återuppta två detaljplaner med totalt omkring 150 bostäder vid två olika

verksamhetsområden. En annan kommun uppger att fler bostäder har

kunnat planeras närmare olika verksamheter, bl.a. köpcentrum och buss-

terminal, med stöd av den nya vägledningen och användning av ljuddäm-

pad sida.

Kommunerna har berört de flesta typer av industrier och verksamheter,

både i karaktär och i skala. Från metallskrot, stor tillverkningsindustri,

värmeverk och terminaler till småskalig industri, lastning/lossning och

bilverkstäder, men även olika kylaggregat och fläktar. De bullerkällor


Boverket

som utmärkt sig tydligast var särskilt störande ljud i form av slammer och

höga plötsliga ljud (impulsljud) från svets- och metallindustrier, åkerier,

renhållningsverksamheter samt lastning och lossning från hamnar och

andra industrier.

Intervjuerna visar också att det i många fall är andra faktorer än buller

som begränsar möjligheterna att bygga bostäder närmare industrier och

verksamheter. Lukt, damm, ljus, vibrationer och säkerhetsrisker är exem-

pel på sådana begränsande faktorer.

Möjligheten att bygga med ljuddämpad sida är den åtgärd som kommu-

nerna samstämmigt sett som den största skillnaden mellan Naturvårds-

verkets tidigare allmänna råd och Boverkets vägledning.

Storstäderna

I intervjuer anger tjänstemän från storstäderna Stockholm, Göteborg och

Malmö att det förekommer och är relativt vanligt att planering och byg-

gande av bostäder berörs av industri- och verksamhetsbuller, som ligger

nära eller över de ljudnivåer som i Boverkets vägledning beskriver när

ljuddämpad sida och bulleranpassning av bostadsbyggnader ska tilläm-

pas, det vill säga vid nivåerna 50 dBA dag och 45 dBA kväll och natt.

Frågan bedöms få ökad betydelse, eftersom städerna förtätas och bo-

stadsbehovet är stort, samtidigt som funktionsblandning eftersträvas och

man försöker undvika byggande i grönområden.

Det handlar om flera olika typer av bullrande verksamheter. Alla tre stä-

derna nämner hamnar. Stockholm och Göteborg nämner även depåer för

olika slag av kollektivtrafik och både Malmö och Göteborg nämner in-

dustriellt bageri, som exempel på verksamhet som påverkar möjligheterna

att planera för nya bostäder.

I Stockholm har markverksamheten vid Bromma Flygplats blivit en

uppmärksammad fråga. Tidigare bedömdes buller från markverksamhet-

en inte utgöra något hinder för utbyggnadsplanerna i flygplatsens närhet.

Därefter har en riksintresseprecisering för markbullret genomförts baserat

på beräknad situation år 2038 på höjden 8 meter över mark. Denna visar

på ett betydligt större utbredningsområde för buller från markverksam-

heten. Orsakerna till det är utöver ändrade indata och annan beräknings-

höjd olika beräkningstekniska detaljer. Vad detta kommer innebära för

planerade bostäder i området är i dagsläget inte klarlagt.

I planeringen för nya bostäder anger Malmö att de stora frågorna är tra-

fikbuller, markförorening och industribuller, i den ordningen.


Boverket

Ingen av de som intervjuats från storstäderna kan ge någon siffra för hur

många bostäder som berörts i de enskilda fallen, men eftersom buller från

industrier och verksamheter är och har varit aktuellt i flera av städernas

större utvecklingsprojekt, bedöms det vara en betydande mängd.

Alla tre städerna anger att det för det mesta är möjligt att planera för bo-

stadsbebyggelse trots buller från industrier och verksamheter, särskilt se-

dan Boverkets vägledning börjat användas. I vissa fall har det varit möj-

ligt att få till stånd åtgärder vid källan, t.ex. avskärmning eller åtgärder på

ventilationsanläggningar. Då har det oftast handlat om åtgärder vid

mindre verksamheter.

I storstadskommunerna arbetar man med ljuddämpad sida och bulleran-

passning av bostadshus. En särskild svårighet som påtalas är när området

påverkas av både buller från trafik och industri. För denna fråga efterfrå-

gas mer stöd i Boverkets vägledning. I storstäderna görs i princip alltid en

akustisk utredning vid bostadsprojekt, åtminstone om källorna är större.

Malmö lyfter problem med att verksamheter kan ha äldre miljötillstånd

med villkor. De befintliga miljötillstånden gäller tillsvidare och medger

ofta högre ljudnivåer än dagens situation. Det medför att verksamhetsut-

övaren inte har några incitament att förbättra ljudmiljön. Eftersom miljö-

tillstånden är äldre tas det inte heller hänsyn till översiktsplanen eller den

aktuella situationen. Kommunen hamnar ofta i ett förhandlingsläge

gentemot verksamhetsutövaren. Resultatet blir kompromisser som kom-

munen kan vara mer eller mindre nöjd med.

Även nybyggnad av skolor och förskolor kan påverkas av industribuller. I

Malmö är buller kring skolor och förskolor en fråga som fått stor upp-

märksamhet. I Göteborg och Stockholm har det förekommit i enstaka fall.

Storstäderna påtalar att det även finns andra störningskällor än industri-

buller som gör det svårt att bygga nära industrier, till exempel lukt, luft-

förorening, damm, ljus och farliga ämnen. Trafiken till och från olika

verksamheter kan också påverka ljudmiljön.

I Malmö kunde intervjupersonen inte ange några tydliga fall av lågfre-

kvent buller kopplat till industri och andra verksamheter, inte ens vid

hamnen. Tjänstemannen från Göteborg anser att det är problematiskt att

det saknas riktvärden för lågfrekvent buller utomhus och från industri-

verksamhet. När det förekommer sådant lågfrekvent buller använder man

i Göteborg planbestämmelser om byggnadernas utformning, för att säkra

att det ska bli låga nivåer inne i bostaden. I Stockholm har problem med


Boverket

lågfrekvent ljud inomhus uppmärksammats vid byggande nära hamn-

verksamhet och då även påverkat delar av det aktuella projektet.

Bostadsmarknadsenkäten I Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät har kommunerna möjlighet att

kryssa i de tre främsta faktorerna som begränsar bostadsbyggandet i

kommunen (bilaga 4). Bland de 18 alternativa faktorer som angavs för

frågan handlade bullerproblem på en 13:e plats år 2017. Samma år är det

totalt 25 kommuner i hela landet som anger buller som en av de tre

främsta faktorerna. I svaren görs ingen skillnad på olika källor till buller.

I de relativt få fall kommunerna angett bullerproblem är det troligt att det

främst handlar om trafikbuller.

Inventering av elva kommuner 2014 I en inventering 20145 industri- och verksamhetsbuller och dess inverkan

på möjligheter till bostadsbebyggelse. I arbetet genomfördes även en en-

kätstudie riktad till elva mellanstora kommuner i landet, med syfte att un-

dersöka förekomsten av industribuller i planeringen och hur detta hante-

rats. Avsikten var att öka kunskapen och få kännedom om hur andra

kommuner arbetar. Det är viktigt att notera att vid tiden för undersök-

ningen hade de lagändringar som gäller från 2015 ännu inte trätt i kraft.

Boverkets vägledning fanns heller inte publicerad vid denna tidpunkt,

men ett förslag till vägledning hade varit ute på remiss. Enkätstudiens re-

sultat baseras därmed på den situation som gällde tidigare, då Natur-

vårdsverkets allmänna råd från 1978 fortfarande utgjorde utgångspunkt

vid bedömningar om industri- och verksamhetsbuller, även om det var

känt att en översyn pågick. Naturvårdsverkets allmänna råd innebar en

betydligt strängare syn vid bedömning av industribuller.

Tre av de frågor som ställdes är relevanta även för Boverkets nuvarande

uppdrag. Frågorna handlade om hur industribuller hanterades i planering-

en, om det utgjorde hinder för bostadsbyggandet samt kommentarer och

bedömda konsekvenser av en eventuell ändring i enlighet med förslagen i

Bullersamordningsutredningen (SOU 2013:57).

Flertalet av kommunerna, åtta stycken, ansåg inte att industribuller inne-

bar problem för exploateringsplanerna, ofta var det istället andra frågor

som begränsar, däribland riskhanteringen. Vägtrafikbuller uppfattades

som ett betydligt större problem. De tre kommuner som uppgav att be-

gränsningar vid exploateringsplaner förekommit, beskriver bland annat

5 Stockholm stad 2014.


Boverket

hamnområden som problematiska (Norrköping, Sundsvall, Uddevalla).

Exempel på svårigheter som nämndes var dåvarande riktvärde för ekviva-

lent ljudnivå nattetid (40 dBA).

Undersökningen visar att för de tillfrågade kommunerna utgjorde indu-

stri- och verksamhetsbuller ett begränsat problem även med dåvarande

riktvärden. De problem som beskrevs är idag inte längre aktuella, ef-

tersom riktvärdena ändrats och numera möjliggör att höga bullernivåer

kan kompenseras med anpassad bebyggelse och skyddad sida.

Länsstyrelsernas redovisningar enligt regleringsbrev I länsstyrelsernas regleringsbrev för 2016 fanns ett uppdrag om att ta

fram ett underlag om omgivningsbuller, som Boverket senare använde

som underlag i rapport 2017:136. Länsstyrelsernas arbetsgrupp för buller-

frågor och Boverket tog gemensamt fram vilka frågeställningar detta un-

derlag skulle behandla. Frågorna har fokus på tillämpningen av trafikbul-

lerförordningen, men i ett par frågor nämns uttryckligen buller från indu-

stri (bilaga 5). Av de länsstyrelser som svarat på frågan om planläggning

av nya bostäder har påbörjats i lägen som med tidigare bullerriktvärden

varit omöjliga att bebygga med bostäder, är det endast ett fåtal som näm-

ner industri- och verksamhetsbuller. I dessa fall har det handlat om en-

staka detaljplaner som berörts av sådant buller. En länsstyrelse nämner

explicit att möjligheten att arbeta med skyddad sida från indu-

stri/verksamheter och därmed acceptera högre bullernivå på den expone-

rade sidan är helt avgörande när det är bullerkällor från både trafik och

industri inom samma område.

Verksamhetsutövare

Sveriges Hamnar

2014 genomförde Boverket en studie av förhållandet mellan störningar

runt hamnar och begränsningar för ny bebyggelse, med fokus på buller.

En enkät som besvarades av 17 hamnföretag kompletterades med tio in-

tervjuer, samt en dialog med branschorganisationen Sveriges Hamnar.

I studien, som genomfördes som ett underlag inför Boverkets vägledning,

framkom att i merparten av hamnarna medför verksamheten bullerpro-

blem för omgivningarna. Problemet handlar delvis om trafik och trans-

porter, och i detta ligger bl.a. oklarheter om när trafik övergår till att defi-

nieras som verksamhetsbuller. Definitionsproblemet hanteras i Boverkets

vägledning där det anges att vid hamnar och färjelägen bör riktvärden för

6 Boverket (2017). Buller och bostadsbyggande. Rapport 2017:13.


Boverket

trafikbuller vara vägledande även för vägtrafik eller spårtrafik inom verk-

samhetsområdet där trafiken utgör en fortsättning av trafikflödet på det

allmänna trafiknätet.

Flera svarande i studien nämnde situationen att planer på att förlägga bo-

stadsbebyggelse närmare hamnar förutsätter att hamnen flyttas. Planerna

är i olika stadier, i vissa fall snarast visioner. För att säkra en hamns verk-

samhet och möjlighet till utveckling ser man behov av att ”hålla avstånd”.

Man kan uttrycka det så att strategin för konflikthanteringen är att und-

vika att konflikten alls uppstår. Störningarna från hamnverksamheten in-

nefattar inte bara buller, även om det tenderar att vara en dominerande

fråga. Även trafiken och transporterna till och från en hamn kan medföra

andra konflikter än buller.

Uppföljande kontakt med hamnarna

En uppföljande kontakt har tagits med transportföretagen inom bransch-

organisationen Sveriges Hamnar i oktober 2017. Branschorganisationens

uppfattning är att vägledningarna från Boverket och Naturvårdsverket

inte har fått större genomslag i nya bostadsprojekt i anslutning till hamn-

verksamhet. Verksamhetsutövarna intar en fortsatt avvaktande, och

ibland avvärjande, inställning till bostadsbebyggelse, eftersom denna

uppfattas som en försvårande omständighet för den etablerade hamnverk-

samheten. Inställningen grundar sig delvis på längre processer från en-

skilda som ansett sig störda av hamnverksamheten trots att gällande mil-

jötillstånd följs (senast Norrköpings hamn).

Hamnbolag och verksamhetsutövare i hamnar bekräftar en stark oro för

att tillsynsmyndigheter skulle kunna ingripa och begränsa hamnarnas

verksamhet efter klagomål från enskilda i planerade bostadsområden trots

miljöbalkens rättssäkerhetsgarantier för verksamhetsutövare.

Se även kap 4 och avsnittet ”Oro från verksamhetsutövare”.


Boverket

Bilaga 1. Kontaktade kommuner

Alvesta

Arvika

Bollebygd

Borås

Danderyd

Eskilstuna

Falun

Gagnef

Gotland

Gävle

Göteborg

Haninge

Helsingborg

Huddinge

Hudiksvall

Hultsfred

Jönköping

Karlshamn

Karlstad

Kungälv

Lidingö

Linköping

Ljungby

Malmö

Mölndal

Nacka

Norrköping

Norrtälje

Nynäshamn

Skellefteå

Stenungsund

Stockholm

Strängnäs

Sundsvall

Umeå

Vallentuna

Vetlanda

Vimmerby

Västerås

Örebro

Österåker


Boverket

Bilaga 2. Frågor till kommunerna

Frågor som ställts till tjänstemän på de intervjuade kommunerna.

1. Riktvärden för bostadsbyggande utan bullerdämpande åtgärder

är 50 dB(A) dag och 45 dB(A) kväll och natt.

Förekommer det att planering och byggande av bostäder i din kom-

mun berörts/berörs av industri- och verksamhetsbuller i närhet av

eller över dessa nivåer?

Om ja:

Hur vanligt är det (ungefärligt antal)?

Vilken typ av industri och/eller verksamhet har det handlat om?

Ungefär hur många bostäder har berörts i de enskilda fallen?

Om ja: Byggdes bostäderna?

Vilken typ av anpassning gjordes? Åtgärder vid buller-

källa? Ljuddämpad sida? Bulleranpassning av bostäderna?

Gjordes akustisk utredning som underlag?

Om nej: Berodde det på buller eller andra faktorer?

2. Känner ni till Boverkets vägledning Industri- och annat verksam-

hetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder

(2015:21)?

Om ja:

Har ni använt den?

Vad har ni för åsikter om den?

Känner ni till metodiken med indelning i zoner?

Svarade den på de frågeställningar ni hade?

Var den tydlig och lätt att tillämpa?

Har förändringarna i lagstiftningen som rör industribuller

och tillkomsten av Boverkets vägledning som kom 2015

påverkat situationen för bostadsbyggande?

3. Ser ni att kommunen framöver kommer att behöva bygga bostä-

der som kommer att

beröras av buller från industrier och verksamheter över riktvärdena

för zon A (50 dB(A) för dag (06-18) och 45 dB(A) kväll och natt (18-

06)?

Om ja:

Handlar det om enstaka bostadsprojekt eller större stads-

omvandling?


Boverket

4. Har det varit aktuellt med planering av nya bostäder som berörs

av buller från idrottsplatser?

Om ja: I det fallet, hur hanterades då bullerfrågan?

5. Har det varit aktuellt med planering av nya bostäder som berörs

av buller från tillfälliga

verksamheter (exempelvis skidanläggningar, marknadsstånd, nöjes-

platser eller uteservering)?


6. Nybyggnad av annat än bostäder (exempelvis skolor, förskolor el-

ler vårdlokaler) som påverkats av industribuller?


7. Finns det andra störningskällor än industribuller som gör det

svårt att bygga nära industrier?

(exempelvis, lukt, utsläpp, dammbildning, farliga ämnen, allergener

eller vibrationer)

Om ja: Vilken var den begränsande faktorn?

8. Har frågan om lågfrekvent buller från industrier eller andra verk-

samheter uppmärksammat i något projekt?

Om ja: Hur har den hanterats?


Boverket

Bilaga 3. Underlag från Sweco: Utvärdering av rapport 2015:21

SWECO ENVIRONMENTSWECO ARCHITECTS

Leonard KolmanOlivier FégeantLina MalmViktor Hemling

2017-11-16UPPDRAGSNUMMER 3800012012

UTVÄRDERING AV RAPPORT 2015:21

Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder

BESTÄLLARE

UPPDRAGKONSULT

TEXT

GRANSKNINGREDIGERING

Boverket

3800012012

Sweco Environment

Sweco Architects

Leonard Kolman, Civilingenjör

Olivier Fégeant, Teknologie doktor

Lina Malm, Planeringsarkitekt

Viktor Hemling, Civilingenjör

Leonard Kolman, Olivier Fégeant, Lina Malm

Viktor Hemling

Utvärdering av rapport 2015:21 - Industri- och verksamhetsbuller

vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder.

Version 2017-11-16.

UTVÄRDERING AV RAPPORT 2015:21

Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder

SWECO / Utvärderingsrapport

Sammanfattning

Sweco har fått i uppdrag av Boverket att utvärdera rapport 2015:21. En uppgift var att undersöka huruvida Boverkets vägledning med riktvärden för buller från industri och verksamheter innebär ett hinder eller en begränsning för planering av tillkommande bostäder

Många detaljplaner och byggprocesser som pågår idag bygger på tidigare tillämp-ning. Vid en jämförelse av riktvärdena kunde konstateras att tillämpning av de nya riktvärdena från rapport 2015:21 innebär en halvering av skyddsavståndet till industrier jämfört med tidigare. Därmed är det möjligt att bygga mycket närmare verksamheten/industrin.

Förutom jämförelsen i skyddsavstånd för att uppfylla riktvärdena så har vi sett över risk för lågfrekvent buller inomhus från industrin som i och med de nya rikt-värdena kommer närmare tillkommande bostäder.

Dagtid och Zon B medför att total ljudnivå upp till 60 dBA kan tillåtas vid fasad till bostad. Många ytterväggskonstruktioner ger inte tillräckligt högt bullerskydd när det gäller lågfrekvensbuller. Därmed kan slutsatsen också dras att myndig-heter inte bör gå längre i lättnader av bullerriktvärden från industri och verksam-heter. Industribuller kan inte likställas med trafikbuller och bör inte tolkas mot samma riktvärden. Vi ser inte något behov att uppluckra nuvarande riktvärden i rapport 2015:21.

Det finns speciella situationer som inte vägledningen är explicit framtagen för att tolka. T.ex. tillkommande bostäder som gränsar mot idrottsanläggningar, skolgårdar, badplatser, musik och sorl från restauranger och evenemang såsom konserter. Vägledningen kan ändå fungera som ett stöd i planeringssituationer då sådant buller förekommer. Ofta är de riktvärden som beskrivs i vägledningen för den exponerade sidan inte möjliga att uppfylla i sin helhet vid en t.ex. en idrotts-plats. Vid en helhetsbedömning av ljudmiljön för ett planprojekt är det därför viktigast att uppnå riktvärdena för den skyddade sidan.

För att få reda på hur kommunernas bostadsbyggande förhåller sig till industribul-ler har telefonintervjuer genomförts med handläggare på plan- och miljöenheter i ett urval av Sveriges kommuner. I mer än hälften av de intervjuade kommunerna fanns det detaljplaner som berördes av industribuller. Hos några av de kommuner som inte hade några detaljplaner som berördes av industribuller fanns det områ-den utpekade i kommunens översiktsplan som skulle kunna bli det i framtiden.

De mest problematiska bullerkällorna var de aktiviteter som framkallar plötsliga höga ljud (impulsljud). Det finns även verksamhet som är svår att veta om den kan klassas som industribuller.

Den vanligaste åtgärden vid planering för bostäder i områden utsatta för indu-stribuller var att använda sig av en ljuddämpad sida. Åtgärder vid bullerkällan är också vanligt. Att bygga med en ljuddämpad sida har varit det som haft störst påverkan på möjligheten att bygga i områden där det tidigare inte varit möjligt.

Få byggnader har hunnit planeras och byggas sedan vägledningen kom år 2015. Hos de intervjuade kommunerna fanns planer som hindrats där industribuller varit med, men ingen där det varit den avgörande faktorn.

Överlag var kommunerna positiva till vägledningen och ansåg att den är tydlig med indelningen i zoner. De menade även att den utgjorde ett bra underlag när man kommunicerar med exploatörer eller inom kommunen. Alla kommuner som berörts av industribuller kände till vägledningens indelning i zoner. De tyckte i stort att vägledningen gav svar på de frågeställningar de haft. I två kommuner saknade man riktvärden för höga impulsljud och lågfrekvent buller utomhus.

Boverkets vägledning ersatte den gamla från Naturvårdsverket.

5

Utvärderingsrapport / SWECO

Innehåll

INLEDNING 6

INDUSTRIBULLER UTOMHUS 7

Boverkets vägledning 2015:21 7

Riktlinjer för externt industribuller Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 8

Skillnad vid tillämpning av den nya vägledningen 2015:21 jämfört med Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 8

Bulleranpassning av bostäder i Zon B 10

Zon C stopp för bostadsbebyggelse 12

LÅGFREKVENT BULLER 13

Lågfrekvent buller utomhus 14

Bedömningsgrunder 14

Lågfrekvent buller Inomhus 15

Buller från industriella verksamheter 17

SLUTSATSER FRÅN AKUSTIKUTREDNINGEN 20

SPECIELLA SITUATIONER 21

Sammanställning över speciella situationer som inte omfattas av 2015:21 21

ARBETSMETOD FÖR TELEFONINTERVJUER 24

SAMMANSTÄLLNING AV TELEFONINTERVJUER 25

Planering av bostadsbebyggelse berört av industribuller 25

Kännedom om Boverkets vägledning 26

Framtida bostadsbyggande 27

Olika typer av störningskällor 28

Slutsatser från intervjuerna 29

KÄLLOR 30

BILAGA 1 Frågeställningar från telefonintervjuer 32

BILAGA 2 Jämförelse mellan Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 och Boverkets 2015:21 33

6


INLEDNINGDenna rapport syftar till att utreda huruvida dagens riktlinjer och vägled-ning förhindrar bostadsbebyggelse i förhållande till tidigare lagstiftning, samt undersöker om det finns några konkreta fall där den nya vägledningen försvårat för bostadsbebyggelse.

Rapporten avser även att belysa ett antal fall ur lekmannaperspektiv där den nya vägledningen skiljer sig från de tidigare gällande riktlinjerna från Naturvårdsverket. Huvudsakligen genom att kommentera ett antal fiktiva exempel som beräkningsmässigt visar skillnaden mellan Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 och den nya vägledningen 2015:21.

Slutligen syftar rapporten även till att översiktligt belysa problematiken med lågfrekvent buller utomhus samt att sammanställa ett antal speciella situationer som inte omfattas av 2015:21. Den ämnar även till att beskriva hur handläggare på kommuner upplever Boverkets vägledning Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder.

7


INDUSTRIBULLER UTOMHUSBoverkets vägledning 2015:21

För tillsyn av bostäder vid industrier har sedan år 1978, Naturvårdsverkets allmänna råd och riktlinjer ”Råd och riktlinjer 1978:5” tillämpats , se Tabell 3. Detta fram till och med år 2015 då regeringen lät Boverket ge ut en ny vägledning med ett nytt sätt att tolka industribuller. Denna vägledning redovisas i rapport ”Boverkets vägledning 2015:21 för Industri- och annat verksamhetsbuller vid planläggning och bygglovsprövning” och används numera vid bedömning av industribuller vid ”ny bostadsbebyggelse”.

I den nya vägledningen delar man upp riktvärdena i tre zoner: zon A, zon B och zon C, se Tabell 1 nedan. Riktvärdena i Zon A är snarlika de i Råd och riktlinjer 1978:5 , dock med en mildring av kravet nattetid med 5 dBA. I zon C bedöms bullernivåer vara så höga att området inte lämpar sig för nya bostadsbebyggelser. I zon B kan ny bebyggelse accepteras under förutsätt-ning att de är bulleranpassade och att varje bostad ska ha tillgång till en ljuddämpad sida. Tankesättet med en bulleranpassning med en ljuddäm-pad sida används bland annat för bedömning av trafikbuller från väg- och spårtrafik. På den ljuddämpade sidan ska riktvärdena enligt Tabell 2 uppfyllas utomhus vid bostadens fasad samt vid en gemensam eller privat uteplats om en sådan anordnas i anslutning till byggnaden. En stor skillnad mellan de gamla riktvärdena och den nya vägledningen är att nuvarande vägledning preciserar var riktvärdena skall uppfyllas vilket tidigare inte var definierat.

TABELL 1. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad.

Leq dag (06–18) Leq kväll (18–22)

Lördagar, söndagar och helgdagar Leq dag

+ kväll (06–22)

Leq natt(22–06)

Zon A*

Bostadsbyggnader bör kunna accepteras

upp till angivna nivåer. 50 dBA 45 dBA 45 dBA

Zon B

Bostadsbyggnader bör kunna accepteras

förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida

finns och att byggnaderna bulleranpassas.

60 dBA 55 dBA 50 dBA

Zon C

Bostadsbyggnader bör inte accepteras>60 dBA >55 dBA >50 dBA

*För buller från värmepumpar, kylaggregat, ventilation och liknande yttre installationer gäller värdena enligt tabell 2.

TABELL 2. Högsta ljudnivå från industri/annan verksamhet på ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad och uteplats.

Leq dag

(06–18)

Leq kväll

(18–22)

Leq natt

(22–06)

Ljuddämpad sida 45 dBA 45 dBA 40 dBA

8


Riktlinjer för externt industribuller Natur-vårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5Dessa riktlinjer är numera upphävda när det gäller ny bostadsbebyggelse vid befintligt industribuller och har ersatts av Tabell 1 och Tabell 2.

Om ljudet innehåller ofta återkommande impulser såsom vid nitningsarbe-te, slag i transportörer, lossning av järnskrot et cetera, innehåller hörbara tonkomponenter eller bådadera ska man använda ett värde som är 5 dBA-enheter lägre än vad som anges i tabellen.

Skillnad vid tillämpning av den nya vägled-ningen 2015:21 jämfört med Naturvårds-verkets råd och riktlinjer 1978:5För att belysa skillnaden i bedömning som tillämpningen av de nya riktvär-dena innebär jämfört med de tidigare har beräkningar gjorts på ett prak-tiskt fall. Fallet avser en typisk industrianläggning med ett antal bullerkällor på olika höjder som avger ett bredbandigt buller som är typiskt för industri-buller. I detta beräkningsfall så går samma källor dygnet runt.

Beräkningarna har utförts med hjälp av programmet CadnaA och enligt beräkningsmetoden beskriven i rapporten ”Environmental noise from indu-strial plants, General prediction method”. Genomförda beräkningar repre-senterar ett medvindsfall i alla riktningar samtidigt.

I Figur 1 redovisas samma beräkning i varje ruta men med skillnaden att färgskalan förändras beroende på tidpunkt på dagen och val av jämföran-de riktvärde. Gul färg motsvarar i varje ruta ett överskridande av rådande riktvärde och grön färg motsvarar godkänt värde.

TABELL 3. Utomhusriktvärden för externt industribuller enligt riktvärden från Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5

Helgfri måndag –fredag

kl. 07-18

Kväll kl. 18-22 samt

lördag, söndag, helgdag

och helgdagsaftnar

kl. 07-18

Natt

kl. 22-07

Momentana ljud nattetid

kl. 22-07

Bostäder för permanent

boende och rekreationsytor i

bostäders grannskap 50 dBA 45 dBA 40 dBA 55 dBA

Utöver detta gäller följande för frifältsvärde utomhus vid bostadsfasad:

� Maximala ljudnivåer (LFmax > 55 dBA) bör inte förekomma nattetid klockan 22–06 annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda byggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen i första hand den ljuddämpade sidan.

� Vissa ljudkaraktärer är särskilt störningsframkallande. I de fall verksamhetens buller karakteriseras av ofta återkommande impulser som vid nitningsarbete, lossning av metallskrot och liknande, eller innehåller ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör värdena i tabellen sänkas med 5 dBA.

9


FIGUR 1. En jämförelse mellan Naturvårdsverkets riktlinjer 1978:5 och Boverkets 2015:21. Gul färg = överskridande

Naturvårdsverkets riktlinjer 1978:5DAG

Boverkets vägledning 2015:21 Zon BDAG

KVÄLL KVÄLL

NATT NATT

[m] [m]

[m] [m]

[m] [m]

10


Figur 2 visar skillnader i skyddsavstånd mellan gamla Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 och Boverkets rapport 2015:21 zon B för olika tider på dygnet. Den grönskrafferade ytan visar det området som tidigare inte var lämpad för bostadsexploatering men som nuvarande vägledning tillåter under förutsättning att bostäderna bulleranpassas enligt kriterier för Zon B.

Ofta är riktvärdet nattetid dimensionerande för skyddsavståndet mellan de nya bostadsbebyggelserna och industrin. I Tabell 4 sammanställs erfor-derligt skyddsavstånd beroende på den bedömningsgrund som tillämpas. I det aktuella fallet medför Boverkets vägledning för Zon B en halvering av skyddsavståndet till verksamheten.

Med Boverkets vägledning kan man alltså bygga mycket närmare indu-strin än tidigare. En annan viktig skillnad mellan tidigare och nuvarande tillämpning är också att nu anges att värdena ska uppfyllas vid fasad och uteplats. Tidigare angavs ”utomhus” vilket innebar att en del tolkningar resulterade i att riktvärdet skulle uppfyllas redan vid tomtgräns. Ofta var/är nattnivån dimensionerande och då blir ett uppfyllande ”vid tomtgräns” svårbegripligt.

TABELL 4. Beräkningsresultat, en jämförelse mellan Naturvårdsverkets riktlinjer 1978:5 och Boverkets 2015:21

Beräkningsfall Dimensionerande tidsperiod Minsta avstånd för att uppfylla

riktvärden utomhus

NVR 1978:5 Natt Ca 1050 meter

Boverket rapport 2015:21

Zon ANatt Ca 850 meter

Boverket rapport 2015:21

Zon BNatt Ca 550 meter

Bulleranpassning av bostäder i Zon B

För Zon B gäller det att bostäderna har tillgång till en ljuddämpad sida med ljudnivåer enligt tabell 2. Exempel med ljuddämpad sida visas i figur 3 nedan. Möjligheter att anordna en ljuddämpad sida försvåras avsevärt om byggnaden belastas av ett annat bullerslag till exempel från väg- eller spårtrafik, på den ljuddämpade sidan, se figur 4. I dessa fall så måste man arbeta med slutna gårdar och planlösningar som tillåter att hälften av bo-stadsrum och uteplatser vänds mot ljuddämpad sida, se figur 5.

11


FIGUR 2. Skillnader i skyddsavstånd dagtid, kvällstid och nattetid mellan Naturvårdsverkets råd och riktlinjer 1978:5 och Boverket rapport 2015:21 Zon B.

KVÄLL

NATT

DAG

[m]

[m]

[m]

12


Zon C stopp för bostadsbebyggelse

I Zon C bedöms bullernivåerna så höga att området inte lämpar sig för bostadsbebyggelse. I tabellen nedan anges ett antal skyddsavstånd utifrån en bullerkällas ljudeffektnivå i dBA. Om angivet skyddsavstånd underskrids hamnar mottagaren (det nybyggda bostadshuset) i Zon C. Återigen görs antagandet att samma källa går dygnet runt och därmed jämförs beräknade värden mot krav nattetid.

FIGUR 3. Zon B förutsätter tillgång till ljuddämpad sida.

FIGUR 4. Zon B förutsätter tillgång till ljuddämpad sida. I de fall då den ljuddämpade sidan belastas av ett annat bullerslag är det svårt att klara riktvärden för ljuddämpad sida. [I denna illustrativa bild samredovisas industribuller och vägtrafikbuller, vilket man i vanliga fall inte brukar göra].

FIGUR 5. Zon B förutsätter tillgång till ljuddämpad sida. I de fall då den ljuddämpade sidan belastas av ett annat bullerslag krävs slutna gårdar och planlösningar som tillåter att hälften av bostadsrum och uteplats vänds mot ljuddämpad sida.

VÄGBULLER OMÖJLIGGÖR LJUDDÄMPAD SIDA

LJUDDÄMPAD SIDA

[m]

[m]

[m]

13


LÅGFREKVENT BULLERLågfrekvent buller är ljud med mycket energi i frekvensbanden 20 till 200 Hz. Det kan alstras av tunga fordon på tomgång, avgasrör, flygplan, fartyg, skorstensmynningar, lastkranar, transformatorer, maskiner som till exempel kylmaskiner, pumpar, dieselmotorer med mera.

En intressant företeelse med lågfrekvent buller är att, trots att själva ljudnivån behöver vara högre för att uppfattas, ökar risken för ljudstör-ning snabbare för lågfrekvent ljud än för medel- och högfrekvent ljud när de väl är hörbara. Vid 20 Hz räcker en ökning med 5 dB för att uppleva en fördubbling av ljudstyrkan medan en ökning med 10 dB erfordras vid högre frekvenser.

I en engelsk studie som behandlar störningar p.g.a. lågfrekvent buller (Tempest,1989), utförd bland 242 lokala myndigheter, anges buller från industriell verksamhet vara den främsta orsaken till upplevda störningar och svarar för 35 % av de rapporterade fallen. Efter buller från industrier kommer störning till följd av musik (13 %) och störning av vägtrafikbuller (11 %). Klagomål rapporteras i högre grad av människor i åldern 56-75 och störningar inträffar oftast nattetid i sovrummet.

I Sverige har klagomål på lågfrekvent buller inomhus från industriell verk-samhet inte förekommit i någon större utsträckning. I en studie (Persson och Rylander, 1988 och Persson-Waye, 2002) anges att 44 % av klagomå-len avser lågfrekvent buller, varav ca 15 % härrör från tunga fordon, flyg- och båttrafik. Installationer som värmepumpar, kompressorer och fläktar inomhus svarar för ca 44 % av störningarna och musik och tvättstugor för 18% respektive 15%.

En anledning av buller från verksamheter inte finns med i listan av stör-ningskällor i Sverige kan vara de stränga riktvärdena gällande industribul-ler som har gällt fram till år 2015. Som följd av detta regelverk har expone-ringen av bostäder för industribuller varit avsevärt begränsat jämfört med till exempel vad som tillåtits för trafikbuller.

TABELL 5. Beräkningsresultat, en jämförelse mellan ljudeffektnivå från bullerkälla och skyddsavstånd till Zon C

Ljudeffektnivå Källa Avstånd från källa till mottagare

för att uppfylla 50 dBA nattetid, dvs

gräns mellan Zon C och Zon B

Avstånd från källa till mottagare

för att uppfylla 40 dBA (tidigare

byggstopp enligt 1978:5)

110 dBA 400 m 1250 m

100 dBA 125 m 400 m

90 dBA 40 m 125 m

14


Sedan år 2015 finns nu möjligheten att bygga bostäder i mer bullerutsatta miljöer. Enligt Boverkets rapport 2015:21 kan idag upp till 60 dBA i ekviva-lent ljudnivå accepteras vid utsatta fasader jämfört med som högst 50 dBA tidigare. Risken för lågfrekvent buller inomhus har därmed ökat. Det nya förhållningssättet avseende industribuller avser dock planläggning av nya bostäder, vilken möjliggör att erforderliga åtgärder vidtas i projekterings-skedet när fasadkonstruktioner (ytterväggstyp, fönster och luftventiler) bestäms.

De flesta av de kontaktade kommunerna har inte haft några problem med lågfrekvent buller. Två av de kontaktade kommunerna som haft planer som berörts av lågfrekvent buller (Jönköping och Västerås) menade att det var en svår fråga då det saknades riktvärden utomhus. De enda riktvärdena de hade haft att gå på var Folkhälsomyndighetens krav för inomhusmiljöer.

De huvudsakliga bullerkällorna av lågfrekvent buller rapporteras av kom-munerna vara fläktar och hamnverksamhet. De berörda kommunerna var dock osäkra med vad som klassas som industribuller eller inte, till exempel huruvida en båt i hamn räknas som industribuller eller ej.

Lågfrekvent buller utomhus

Utbredning av lågfrekvent buller skiljer sig något från medel- och hög-frekvent buller eftersom luftabsorptionen är betydligt mindre vid dessa frekvenser samt att eventuella skärmeffekter av hinder som utgörs av byggnader eller kuperad terräng minskar. Som följd omvandlas även medel-frekventa till lågfrekventa ljud när utbredningsavståndet ökar.

Bedömning av omgivningspåverkan enligt Boverket 2015:21 utgår från A-vägda ljudnivåer utomhus, vid fasad eller på uteplats. A-vägda ljudnivåer bestäms ofta av medel- och högfrekvenser hos ljudet och underskattar störningspotentialen hos ljud med frekvenser under 200 Hz.

Bedömningsgrunder

I Sverige används Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ljud inomhus (FoHMFS 2014:13) för tillämpningen av 9 kap. 3 § miljöbalken (1998:808) vad gäller buller inomhus, se riktvärden i tabell 6 och 7:

TABELL 6. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ljud inomhus

Maximalt ljud LAFmax 45 dB

Ekvivalent ljud LAfeq,T 30 dB

Ljud med hörbara tonkomponenter LAfeq,T 25 dB

Ljud från musikanläggningar LAfeq,T 25 dB

TABELL 7. Lågfrekvent buller

Tersband (Hz) 31,5 40 50 63 80 100 125 160 200

Ljudtrycksnivå (dB) 56 49 43 42 40 38 36 34 32

15


Lågfrekvent buller inomhus

Bestämning av ljudnivåer inomhus är en komplex uppgift som kräver känne-dom om följande parametrar:

� Frekvensinnehåll hos det yttre ljudet � Reduktionstal och respektive storlek hos ingående fasaddelar per

frekvensband (yttervägg, fönster och eventuell friskluftventil) � Rumsmått och akustisk dämpning

Även mätning av lågfrekvent ljud inomhus är en mycket svår uppgift som kräver långa mättider och fler mätpositioner än medel- eller högfrekvent-ljud. Till exempel krävs en mättid på 60 sek i varje punkt när ljudnivån ska mätas i frekvensbandet 50 Hz jämfört med 2 sekunder vid 1000 Hz. Trots det blir standardavvikelsen vid mätning av fasadisolering ca 3-4 dB under 100 Hz (Scrosati and all, 2016).

FIGUR 6. Den röda kurvan visar riktvärdena för lågfrekvent buller inomhus enligt FoHMFS 2014:13 som funktion av frekvens hos ljudet medan den blåa kurvan visar hörtröskeln enligt ISO 226. För frekvenser upp till 50 Hz sammanfaller båda kurvorna, vilket innebär att målsättningen med riktvärdena är att de allra lägsta frekvenserna inte ska vara hörbara av en ”normal”-hörande person.

Målsättningen med riktvärdena i Tabell 7 är att de allra lägsta frekvenserna inte ska vara hörbara av en ”normalt” hörande person. Se Figur 6 nedan där riktvärdena återges tillsammans med hörtröskel enligt ISO 226. I och med att värdena avser ekvivalenta ljudnivåer tas ingen hänsyn till eventuella variationer i ljudet, vilket i sig kan vara en störningsfaktor.

16


Vid projektering utförs dimensionering av bullerskyddet i fasad, det vill säga beräkning av erforderlig ljudisolering hos fönster, fönsterdörrar, ytter-vägg och ventilationsdon, enligt den standardiserade beräkningsmetoden SS-EN-12354-3. Modellen är förenklad i den mening att den baseras på en beskrivning av ljud- och vibrationsvågor i fasad och i rummet med hjälp av statistisk energianalys. Utan att gå in i detalj i metoden bör det nämnas att en förutsättning är att det finns tillräckliga svängningsmoder hos de vågfält som beskrivs och att detta sällan uppnås vid låga frekvenser i praktiken. Modellens tillämpningsområde avser frekvensbanden från 50 Hz och uppåt, dock av ovannämnda anledningar, är den ofullständig vid låga frekvenser (<100 Hz) för de flesta rumsstorlekarna då:

� Ljudisolering hos väggar och fönster bestäms av få svängningsmoder vid låga frekvenser, vilket leder till att resonanser i konstruktioner får en stor inverkan och kan stjälpa konstruktionens ljudisolering avsevärt vid enstaka frekvensband.

� Beroende på rumsstorlek och form kan stående våg uppträda i rummet med kraftiga variationer i ljudfält som följd. Till exempel har ett rum med mått 4m x 5m x 2,5 m resonansfrekvenser från 34 Hz och uppåt. Dessa resonanser medför att ljudet kan vara tydligt hörbart i en punkt i rummet medan den knapp kan förnimmas i en annan punkt. Skillnader i ljudnivå upp till 20 dB i ett och samma rum mellan olika punkter är inte ovanliga.

Resonanser i rummet eller i fasadkonstruktion kan förklara att vissa ljud med ett brett frekvensinnehåll utomhus uppfattas som tonala inomhus. Även placering av fönster i ytterväggen har betydelse för ljudtransmissio-nen (Larsson 2016).

Riktvärdena enligt Tabell 7 omfattar även lägre frekvenser än 50 Hz. För dessa frekvenser är en beräkning mycket osäker då man befinner sig utan-för tillämpningsområdet av beräkningsmodellen samt att ljudegenskaperna hos ingående konstruktioner inte finns dokumenterade av produktleveran-törerna. Det finns ingen dokumenterad uppskattning av beräkningsosäker-het för frekvenser under 50 Hz som är vetenskapligt framtagen. Med hänsyn till resonanser i konstruktioner och påverkan av rumsmoder är en grovupp-skattning av beräkningsosäkerhet ligger inom +/- 10 dB.

17


Buller från industriella verksamheter

Det finns inget standardiserat spektrum som beskriver frekvensinnehållet hos bullret från olika industrier utan ljudet varierar från verksamhet till verksamhet och blir en sammansättning av alla bullerkällor som finns inom anläggningen.

I SS25267:2007 anges att det standardiserade ljudspektrat för vägtrafik, Ctr, kan användas för bedömning av industrier som alstrar låg- och mellan-frekvent buller. Å andra sidan visar ett antal studier och egna sammanställ-ningar utifrån en genomförd litteraturstudie att energiinnehållet hos buller från ett antal maskiner, fartyg, industrier är ungefär lika hög vid oktavband 31,5 Hz, 63 Hz och 125 Hz (Goodfriend Associates,1971)

I denna rapport har vi valt spektrum enligt Figur 7 för bedömning av lju-disolering mot yttre lågfrekvent buller. Det valda spektrat har normaliserats till 60 dBA, som är den ljudnivå som inte ska överskridas för zon B enligt Boverket 2015:21 vid en bulleranpassning av bostäderna (som indikation blir den C-vägda ljudnivå 73 dBC).

För jämförelse redovisas även vägtrafikspektrat för den motsvarande totala ljudnivån (60 dBA). Utifrån det valda spektrat och riktvärdena enligt FoHMFS 2014:13 kan erforderlig ljudnivåskillnad ute-inne tas fram, se Figur 8 (utenivån avser frifältsvärde).

I en dansk studie (Hoffmeyer, 2010) sammanställs resultatet av fältmät-ningar av ljudisolering i fasad hos typiska danska villor. Medelvärdet av dessa mätningar visas i Figur 9 tillsammans med den erforderliga fa-saddämpningen för att uppfylla riktvärdena, utgående från en ljudnivå på 60 dBA utomhus (frifältsvärde). En första slutsats som kan dras från denna figur är att en genomsnittlig bostad inte erbjuder tillräckligt bullerskydd mot yttre lågfrekvent ljud. Fasaden behöver dimensioneras och komponen-ter väljas med förstärkt ljudisolering.

18


För att bedöma svårigheten att uppfylla riktvärdena för lågfrekvent bul-lerhar ett antal beräkningar utförts med olika yttervägg- och fönster-konstruktioner, se Tabell 8 där ljudegenskaperna för respektive delar har sammanställts. Både lätta och tunga ytterväggskonstruktioner har valts ut. Beräkningen är översiktlig eftersom beräknade nivåer är beroende av rum- och fönsterstorlek. Hörnrum som utsätts för yttre påverkan på två fasader i stället för bara en brukar dessutom få högre ljudnivåer inomhus.

I Figur 9 redovisas beräknade tersbandsnivåer i ett rum 4m x 3m x 2,5m och en fasad av 10 m2 varav fönstret är 1,7 m2. Beräkningen är baserad på laboratorievärde hos byggdelarna och ingen säkerhetsmarginal har tillämpats. Beräkningen tar inte hänsyn till lägre frekvenser än 50 Hz då vår bedömning är att beräkningsmetoden inte lämpar sig för detta frekvensom-råde samtidigt som egenskaperna hos delarna är okända och mycket svåra att uppskatta med tillräcklig tillförlitlighet. I stället skulle detta leda till spekulationer och ta bort fokuset från frågeställningen.

I Tabell 8 redovisas om nivåerna förväntas uppfylla riktvärdena mellan 50Hz och 200 Hz samt dessa riktvärden minus 5 dB. Det senaste motsvarar ett hypotetiskt fall där ljudnivån utomhus tilläts bli 65 dBA i stället för 60 dBA.

FIGUR 7. Den blåa kurvan visar valt frekvensspektrum för lågfrekvent industribuller som ligger till grund för beräkning av inomhusnivå, och kan jämföras med det standardiserade spektrat för buller från vägtrafik, Ctr, som visas av den orangefärgade kurvan.

FIGUR 8. Erforderlig ljudnivåskillnad ute-inne för att uppfylla FOHMS-riktvärdena inomhus vid en utenivå på 60 dBA vid fasad och med typisk fasadisolering uppmätt hos danska villor.

19


FIGUR 9. Beräknade ljudtrycksnivåer inomhus i tersbanden (50-200 Hz) samt de totala A-vägda ljudnivåerna för fasaderna (7 st) beskrivna i tabell 8, och utifrån en bullernivå på 60 dBA utomhus. Den heldragna röda kurvan visar riktvärdena enligt FoHMFS 2014:13 medan den streckade röda kurvan visar riktvärdena minskade med 5 dB. Ett överskridande av den röda heldragna kurvan, respektive den streckade röda kurvan innebär att fasaden inte ger tillräcklig högt bullerskydd vid en utenivå på 60 respektive 65 dBA.

TABELL 8. Sammanställning över beräknade konstruktioner och bedömning utifrån FoHMFS 2014:13

Fasad 1 Fasad 2 Fasad 3 Fasad 4 Fasad 5 Fasad 6 Fasad 7

Yttervägg Lätt vägg Utfacknings-

vägg med

tegel

Utfacknings-

vägg med

tegel

Sandwichvägg

med betong

och mineralull

Förstärkt

lättvägg

Förstärkt

lättvägg

Sanwichvägg

med betong

och mineralull

Rw (dB) 46 57 57 60 69 69 60

Rw+Ctr50-5000 (dB) 37 49 49 49 54 54 49

Fönster

Rw (dB) 39 39 46 46 46 49 49

Rw+Ctr50-5000 (dB) 34 34 38 38 38 40 40

Hela fasaden

Rw+Ctr50-5000 (dB) 36 42 44 44 46 47 46

Uppfyller FoHMFS

2014:13

Nej Nej Ja Ja Ja Ja Ja

Uppfyller FoHMFS

2014:13 minus 5 dB

Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

20


SLUTSATSER FRÅN AKUSTIKUTREDNINGEN

Slutsatser av litteraturstudien och de utförda beräkningarna:

ALLMÄNT

� Beräkningar visar att riktvärdena inomhus kan uppfyllas med kraftigt förstärkt fasad vid nivåer av 60 dBA utomhus.

� Ingen av de testade fasadtyperna, även de mest kraftiga, skulle ge tillräckligt bullerskydd om nivån utomhus tilläts blir 65 dBA eller högre.

� Beräkningsosäkerhet vid mycket låga frekvenser uppskattas ligga inom +/- 10 dB. Beräknade inomhusnivåer ligger i bästa fall ca 5 dB under riktvärdena vid de allra lägsta frekvenserna i utförda beräkningar. Att säkerhetsmarginalen inte täcker den uppskattade osäkerheten i beräkningen tyder på att man bör anta ett försiktigt tillvägagångsätt.

� För att uppnå tillräckligt högt bullerskydd rekommenderas tung fasad med fönster av mycket hög ljudisolering, vilket givetvis begränsar dels produktutbudet men även möjligheterna att bygga med stor fönsterarea i fasad.

LÅGFREKVENT BULLER

� Ljudemission från industrier är ofta lågfrekvent. Hittills har fenomenet med lågfrekvent buller inomhus från yttre störningar inte uppmärksammats så mycket i Sverige, vilket förmodligen beror på de stränga riktlinjerna som gällde utomhus fram till 2015.

� Typiska fasadkonstruktioner skyddar inte tillräckligt mot lågfrekvent buller med nuvarande riktvärdet om högst 60 dBA vid fasad enligt 2015:21.

� Trots att inomhusnivån uppfyller kravet om högst A-vägd ljudnivå 30 dBA kan ljudet överskrida riktvärdena gällande lågfrekvent ljud.

21


SPECIELLA SITUATIONERSammanställning över speciella situatio-ner/verksamheter som inte omfattas av 2015:21Vägledningen 2015:21 omfattar inte ljud som alstras av människor, till exempel ljud från lekande barn, skolgårdar men också ljud från publik vid idrottsutövning. Anledningen till att dessa ljud inte omfattas av riktvär-den är att källan till bullret ofta är spontant och tillfälligt och alstras av människor. Exempel på sådana ljud i dagens samhälle är:

� Torg med öppen handel/restaurangsverksamhet � Lekplatser (dock inte på innergård) � Skolgårdar � Skateparker � Badplatser � Tillfälliga evenemang såsom konserter

Att det ibland inte finns någon ansvarig för verksamheten kan vara en för-svårande faktor när dessa ljud ska bedömas.

Ljud som frambringas av människor som vistas och använder dessa platser är ofta en källa till störning och föranleder inte sällan ett tillsynsärende. Av den anledningen är det önskvärt att störningspotentialen hos dessa buller-källor tas på allvar och att dess bullerpåverkan på omgivningen kartläggs när en exploatering av närområdet blir aktuell. Förväntade bullernivåer vid fasad och på uteplats är av intresse men kan även ha betydelse för bestäm-ning av ljudisolering hos fönster.

Syftet här är inte att ta fram ett förslag till riktvärden för dessa speciella situationer då en bedömning bör göras från fall till fall. Nedan redovisas riktvärden för industribuller och för byggbuller som borde kunna användas i bedömningen. Skrik, rop, höga skratt och visselpipa, om de förekommer regelbundet och med hög nivå, betraktas som impulsljud, vilket brukar innebära en skärpning på + 5dB på dessa riktvärden.

TABELL 9. Riktvärden för ljudnivå från industri och annan verksamhet vid fasad (Naturvårdsverkets rapport 6538), frifältsvärde.

Dag(06-18)

Kväll (18–22)Samt lör-, sön-och helgdagar

(06–22)

Natt(22-06)

Leq Leq Leq LAFMax

Utgångspunkt för olägenhetsbedömning vid

bostäder, skolor, förskolor och vårdlokaler50 dBA 45 dBA 40 dBA 55 dBA

TABELL 10. Riktvärden för ljudnivå från byggarbetsplatser vid fasad (NFS 2004:15), frifältsvärde.

Område Helgfri måndag-fredag

Lördag, söndagoch helgdagar

Samtliga dagar

Leq dag

(07–19)

Leq kväll

(19–22)

Leq dag

(07–19)

Leq kväll

(19–22)

Leq natt

(22–07)

LAFmax natt

(22–07)

Bostäder för permanent

boende och fritidshus60 dBA 50 dBA 50 dBA 45 dBA 45 dBA 70 dBA

22


En bullerutredning som utförs under planarbete ska ligga till grund för en riskbedömning samt för framtagande av eventuella åtgärder. Viktiga upp-gifter som bör framgå är en beskrivning av verksamhetenstid samt eventu-ella säsongs - eller veckovariationer, varaktighet, vilka förutsättningar som har använts som t.ex. typ av aktivitet, antal spelare eller skolbarn, antal åskådare, eventuell användning av högtalarförstärkt ljud.

Det är vår uppfattning att ekvivalenta ljudnivåer som alstras av spelplan, läktare, skolgård osv bör modelleras som areakällor vars styrka bestäms av antal barn/idrottare/besökare samt av aktiviteten (Probst, 1994 och Wu 206). Maximala ljudnivåer däremot beräknas bäst med hjälp av punktkällor fördelade över hela ytan. Beräkningarna ska göras i ett beräkningsprogram typ Cadna eller Soundplan och beräknade nivåer redovisas dels vid fasad och på uteplats.

IDROTTSPLATSER

Inom Stockholms stad pågår ett arbete med att ta fram en vägledning om buller i planeringen. Från denna vägledning har följande text om idrottsplat-ser hämtats:

Buller från idrottsplatser, mindre bollplaner och andra utrymmen för spontan idrott kan i många fall uppfattas som problematisk av närboende, i synnerhet på kvällar och helger. I samband med planläggning och explo-atering, bör det utredas om bullerproblem förekommer och om det därmed finns möjlighet att minska idrottsanläggningens omgivningspåverkan, till exempel genom skärmning eller andra skyddsåtgärder. Om riktvärdena för buller riskerar att överskridas bör ny bebyggelse utformas med ljudskyddad sida. Detta även efter att åtgärder på anläggningen vidtagits.

Boverkets och Naturvårdsverkets vägledningar om industri- och annat verksamhetsbuller är inte framtagna för buller från idrottsplatser, men kan ändå fungera som stöd i planeringssituationer då sådant buller förekommer. Ofta är de riktvärden som beskrivs i vägledningen för den exponerade sidan inte möjliga att uppfylla i sin helhet vid en idrottsplats. Vid en helhetsbe-dömning av ljudmiljön för ett planprojekt är det därför viktigast att uppnå riktvärdena för den skyddade sidan. Som utgångspunkt bör man därför tillämpa de nivåer som anges för den skyddade sidan vid ”zon B”, inklusive att tillgång till ljuddämpad sida säkerställs för samtliga lägenheter och att byggnaderna ”bulleranpassas”.

Vid planering i anslutning till en idrottsplats bör, i likhet med planering i anslutning till gator och vägar, ett antal olika aspekter beaktas för bästa möjliga ljudmiljö i området.

� Samtliga lägenheter bör ha tillgång till gemensam eller privat uteplats med god ljudkvalitet.

� Sovrum bör så långt möjligt orienteras mot ljuddämpad sida. � Bostäderna mot idrottsplatsen bör ha en fasadisolering som

innebär att folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus uppfylls (FoHMFS 2014:13).

I många projekt förutsätts ljudklass B på fasader mot idrottsplats. Ljudklass B innebär 4 dB lägre nivåer inomhus än ljudklass C minimikrav i BBR.

23


OTYDLIGHETER I VÄGLEDNINGEN

För Zon A så finns ett tillägg i Tabell 1 som är svårtolkat ”För buller från vär-mepumpar, kylaggregat, ventilation och liknande yttre installationer gäller värdena enligt Tabell 2”. Vi har i tidigare utredningar ansett att det förelig-ger oklarhet kring exakt vilka utrustningar man menar skall ingå.

Oklarhet vid tillsyn om vilka utomhusnivåer som skall gälla för framtida störningsärenden vid fasad och uteplats. Hur vet man vilken sida som är den ljuddämpade sidan?

Hur man säkerställer under detaljplanarbete att de åtgärder som behövs kommer att implementeras, d.v.s. kan kommuner tvinga verksamhetsutöva-re att genomföra åtgärderna?

24


ARBETSMETOD FÖR TELEFONINTERVJUERURVAL OCH AVGRÄNSNING

Kommunerna som deltog i telefonintervjuer valdes ut utifrån att det kan förekomma konflikter mellan områden med industribuller och nybyggna-tion av bostäder. Områden där Boverkets vägledning kan ha tillämpats. Kvalitativa intervjuer användes som metod i syfte att samla in ett empiriskt material som sedan kunde analyseras. Urvalet har inte för avsikt att vara en statistisk representation av alla kommuner i Sverige utan snarare ett urval av åsikter i ett fåtal kommuner.De kommuner som deltog i intervjuerna var; Borås, Gävle, Jönköping, Linkö-ping, Norrköping, Umeå, Västerås och Örebro. Kommuner som tillfrågades men som ej svarat eller avböjt på grund av tidsbrist var; Falkenberg, Luleå, Södertälje, Trelleborg och Trollhättan. Ytterligare försök till kontakt utan framgång gjordes med Falkenberg. Det bör dock nämnas att intervjuerna gjordes under en kort tid och att kommunerna inte hade lång tid på sig att ställa upp. Uppsala kommun ställde upp på en intervju som ej togs med i analysarbetet då den genomfördes för sent. Nynäshamns kommun avstod från att delta då de inte hade haft något problem med industribuller.Boverkets kontaktpersoner åtog sig att själva undersöka vilka åsikter som finns kring deras vägledning i kommunerna Stockholm, Göteborg, Malmö och Helsingborg. Dessa har därför uteslutits när urvalet av kommuner gjor-des för Swecos räkning. Inför telefonintervjuerna söktes i flera kommuner kontakt med planchef eller motsvarande. Boverket förmedlade även kontaktuppgifter till perso-ner som arbetar med bullerfrågor. Telefonintervjuerna genomfördes under vecka 41. Intervjufrågorna togs fram i samarbete mellan planarkitekter och akustiker på Sweco. De utvecklades sedan i dialog med Boverket för att säkerställa att de belyste de önskade områdena. Frågorna skickades ut i förväg så att kommunerna hade möjlighet att förbereda sig. Frågorna som ställdes under intervjuerna finns som bilaga till rapporten.

BEARBETNING AV MATERIAL

Telefonintervjuerna sammanställdes i protokoll för respektive kommun. Dessa sammanfattades och analyserades. Sammanställningen av intervju-erna redovisas under rubriker fråga för fråga.

25


SAMMANSTÄLLNING AV TELEFONINTERVJUER

Telefonintervjuer om bostadsbyggande och industribuller har genomförts med plan- och miljöhandläggare på 8 kommuner. Resultatet av dessa har sedan sammanställts tematiskt.

Planering av bostadsbebyggelse berört av industribuller Planering för bostadsbebyggelse i områden utsatta för industribuller har varit aktuellt hos lite fler än hälften av de intervjuade kommunerna. I de kommuner där det varit aktuellt är det få planer som hittills kommit till genomförande. I några kommuner som inte hade någon aktuell detaljplan som berördes av industribuller fanns det områden utpekade för bostads-bebyggelse i kommunens översiktsplan som kunde komma att beröras av industribuller.

OLIKA SLAGS INDUSTRIER

Under intervjuerna har kommunerna berört de flesta typer av industri, både i karaktär och i skala. Från metallskrot och stor tillverkningsindustri till småskalig industri och bilverkstäder. De bullerkällor som utmärkt sig tydligast var slammer och höga plötsliga ljud (impulsljud) från svets- och metallindustrier, åkerier, renhållningsverksamheter samt lastning och loss-ning från hamnar och andra industrier.

ANTAL BOSTÄDER BERÖRDA AV INDUSTRIBULLER

Kommunerna menar att få bostäder hunnit byggas sedan Boverkets väg-ledning kom 2015. Många detaljplaner är dock på gång. De hade även svårt att uppskatta hur många planerade bostäder som skulle kunna komma att beröras av industribuller

Under intervjuerna framkom att det var väldigt olika förhållanden som gällde i de olika kommunerna. Några kommuner hade inte några planera-de bostäder berörda av industribuller alls. Medan de i Gävle uppskattade antalet planer som berördes av industribuller till ca 10–15 % av det totala antalet detaljplaner. De menade dock att det var en svår fråga att svara på då det beror på om buller från fläktar i omgivningen räknas som industribul-ler.

Några kommuner hade detaljplaner som tidigare lagts ner på grund av problem buller. I vissa fall hade industribuller varit med tillsammans med andra bullerkällor. Ingen kommun hade haft någon plan där enbart industri-bullret hindrat exploatering. I en del av dessa fall trodde man att det skulle kunna gå att återuppta planerna och driva dem vidare med de nya nivåerna och med möjligheten att använda en ljuddämpad sida.

Borås gav ett exempel där de hade för avsikt att bygga bostäder på två olika sidor av ett industriområde. På den ena sidan av området gick det att gå vidare med planer att bygga bostäder då bullersituationen gick att lösa med en ljuddämpad sida. På den andra sidan av industriområdet gick det inte att gå vidare med planerna då en närliggande väg omöjliggjorde en ljuddämpad sida.

I Umeå har de återupptagit en gammal detaljplan som kommunen tror att de kan gå vidare med i och med möjligheten att anlägga en ljuddämpad sida.

26


OLIKA TYPER AV ANPASSNING

Många gånger har kommunerna inte haft något problem vid planering av bostäder nära industrier då industrierna har hållit sig inom nivåerna för buller som de haft tillstånd för. I några fall har de kunnat bygga bostäder i områden utsatta för industribuller genom att de har gjort åtgärder vid bullerkällan. I Västerås och Örebro har de nått godkända nivåer genom att bygga in fläktar på taket på en industri så att ljudet riktades åt ett an-nat håll. Den vanligast förekommande åtgärden har dock varit att bygga bostäder med en ljuddämpad sida. Det har också varit den åtgärden som kommunerna sett som den största skillnaden mellan den gamla och den nya vägledningen.

AKUSTISKA UNDERLAG

De flesta av de intervjuade kommunerna har genomfört ljudutredningar i de fall då det funnits närliggande industrier. I vissa kommuner gjordes inga undersökningar då man förlitade sig på att de närliggande industrierna höll sig inom de nivåerna de hade tillstånd för. Om dessa nivåer låg under kraven för zon A ansåg de att det var nog för att gå vidare med detaljplanen.

Kännedom om Boverkets vägledning

Några kommuner hade aldrig använt sig av vägledningen då de inte haft några planer som berörts av industribuller. De flesta kommunerna känner dock till Boverkets vägledning och merparten av kommunerna använder sig av den i planeringen. I de fall de intervjuade inte arbetade på en planav-delning utan en miljö- eller hälsoskyddsavdelning var det vanligare att använda sig av Naturvårdsverkets vägledning.

I några kommuner, Jönköping exempelvis, använde sig den intervjuade av båda vägledningarna. De tyckte dock att det fanns vissa värden som skiljde mellan de två dokumenten, till exempel vad gäller värmepumpar.

Flera kommuner menade att eftersom det sällan var planer som berördes av industribuller var det bra att ha Boverkets vägledning. De menade till exempel att trafikbuller var något som de ofta hanterade och kunde riktvär-den utantill.

KOMMUNERNAS ÅSIKTER OM VÄGLEDNINGEN

Överlag var kommunerna positiva till Boverkets vägledning. Den intervjuade personen i Västerås ansåg att Boverket är bra på att förklara begrepp och vad som menas med dem. Umeå och Gävle tyckte att den är väldigt tydlig och att det är bra med zonindelningen. Gävle menar dock att de gärna sett zonindelningen som en trappa då det hade varit ett tydligt sätt att grafiskt visa nivåerna.

Några kommuner menade att vägledningen fungerar bra som ett sam-talsunderlag när man arbetar med olika avdelningar inom kommunen eller med exploatörer. De menar att den är tydlig och ger ett gemensamt språk att använda sig av i diskussioner.

27


INDELNING I ZONER

Alla kommuner förutom två kände till vägledningens indelning i zoner. I det ena fallet berodde det på att man inte hade behövt använda sig av vägled-ningen. I det andra fallet kände personen som intervjuades inte till vägled-ningen personligen, men återkopplade senare att dennes kommun använt sig av den vid arbetet med deras översiktsplan.

SVAR PÅ FRÅGESTÄLLNING

I nästan alla fall upplevde kommunerna att vägledningen gav svar på de frå-geställningar som de haft. Två kommuner menade att de saknat riktvärden för vissa typer av ljud, som impulsljud och lågfrekvent buller som kommer från industrier.

TILLÄMPNING OCH TYDLIGHET

Överlag menade kommunerna att vägledningen var lätt att tillämpa och att det är bra att det finns tydliga nivåer att jobba med rörande industribuller. En kommun menade dock att det kan vara svårt att jobba med ljuddämpad sida då det är svårt att veta om prognoserna för buller håller eller om förut-sättningarna förändras.

UPPFATTNING OM VÄGLEDNINGENS PÅVERKAN PÅ SITUATIONEN FÖR BO-STADSBYGGANDE

Många kommuner hade inte haft någon anledning att använda sig av vägledningen. De som hade haft planer som stoppats på grund av tidigare riktlinjer hade förhoppningar om att den nya vägledningen skulle kunna innebära större möjligheter till bostadsbyggande nära industrier och verk-samheter.

I Gävle hade kommunen för avsikt att ompröva en gammal plan som de trodde skulle gå att genomföra nu med de nya möjligheterna till att använda sig av en ljuddämpad sida. Även i Umeå såg kommunen att de skulle kunna bygga på nya ställen nu när de hade möjlighet att planera för bostadshus med ljuddämpad sida.

Framtida bostadsbyggande

Ungefär hälften av kommunerna ser att de i framtiden kommer att behöva bygga bostäder i områden som är berörda av industribuller. Den vanligaste anledningen till detta var att man hade områden utsatta för industribuller utpekat som framtida omvandlingsområden i sin översiktsplan. De trodde att det skulle kunna bli komplikationer i övergången då ett område går från att vara huvudsakligen industriområde till bostadsområde. Några av kom-munerna vet inte om de kommer att behöva bygga bostäder i utsatta lägen och några säger att de inte kommer att behöva göra det.

28


Olika typer av störningskällorIDROTTSPLATSER

Relativt många kommuner hade byggt eller hade planer på att bygga bo-städer nära idrottsplatser eller arenor. Blanda annat Umeå, Gävle, Västerås och Örebro. Norrköping hade planer på att bygga bostäder nära sitt stora idrottsstadium men dessa omlokaliserades på grund av bullerstörningar.

Det som stack ut rörande bostäder i anslutning till idrottsplatser var att det som ställde till problem var höga ljud från högtalarsystem och ljus från strålkastare.

TILLFÄLLIGA VERKSAMHETER

I Umeå byggde de nyligen en hög byggnad med kombinerade funktioner. I det arbetet tog de i beaktande att det ibland var högljudda verksamheter på det närliggande Stortorget.

I Jönköping hade de haft problem med en snökanon i en skidbacke som bullrade under vissa delar av året. Konflikten med bostäder hade de löst genom att planera för ljuddämpad sida.

SKOLOR OCH VÅRDLOKALER

I Jönköping har de byggt en del förskolor som var utsatta för industribuller. Från dem kom önskemål om en tabell som visar vilka värden som gäller för industribuller utomhus.

I Örebro har de byggt ut sjukhuset. Detta ledde till att omgivande industri fick göra förändringar, främst genom att dämpa fläktar. Även i Gävle fick en närliggande industri dämpa sina fläktar då de ändrade användningen i en detaljplan från bostad till vård- och omsorgsboende.

I Borås har de byggt en förskola nära en industri, där har dock skyddsav-stånd på grund av risk varit det som har haft störst påverkan på förskolans placering.

ANDRA STÖRNINGSKÄLLOR

Ingen kommun av de som tillfrågats har haft något ärende där industri-buller i kombination med en annan störningskälla har stoppats på grund av industribullret. Flera menade att andra störningar som exempelvis lukt och risk innebar begränsningar över större avstånd. Vanligt förekommande störningskällor som hindrat byggande av bostäder nära industrier har varit bland annat trafikbuller, farligt gods, lukt, damm, bländande ljus, risk och luftpartiklar. Hos de intervjuade kommunerna fanns planer som hindrats där industribuller varit med, men ingen där det varit den avgörande faktorn.

LÅGFREKVENT BULLER

I de flesta av de kontaktade kommunerna var inte frågan om lågfrekvent buller aktuell. Två av de kontaktade kommunerna som har haft planer som berörts av lågfrekvent buller (Jönköping och Västerås) menade att det var svårt då det saknas riktvärden utomhus från myndigheter. De använde istället Folkhälsomyndighetens krav för inomhusmiljöer.

De huvudsakliga källorna för lågfrekvent buller var fläktar och hamn-verksamhet. De berörda kommunerna var osäkra på vad som klassas som industribuller eller inte. En fråga var huruvida en båt i hamn räknas som industribuller eller inte.

29


Slutsatser från intervjuerna

Merparten av de intervjuade kommunerna berörs eller kommer att beröras av frågan om industribuller i framtiden. De intervjuade kommunerna var dock bland de större i landet och många av dem har en positiv befolknings-utveckling. Samma resultat hade nog inte erhållits om man även tagit med mindre kommuner med befolkningsavveckling.

Några kommuner tyckte att det var lite väl tidigt att utvärdera vägled-ningen redan nu då den endast funnits i ca 2,5 år. Få projekt hade hunnit gå från planering till färdig byggnad under den tiden och de ansåg att det var svårt att säga för mycket om resultatet.

Vissa kommuner kommenterade att klassiska industrier sällan var något problem att hantera i avseende på buller då det finns tydliga riktlinjer för vad som gäller. Det som var svårast är de fall då man inte visste hur en bul-lerkälla skulle klassas. Exempelvis snöröjning inom en industriverksamhet, värmepumpar och fläktar på tak på byggnader som inte är av industrikarak-tär.

I en kommun menade de att det kan vara svårt att tillämpa ljuddämpad sida i de fall då många aktörer är inblandade. De menade även att när det kommer till trafikbuller så arbetar man ofta med prognoser. Ligger det en väg på en planerad bostads ljuddämpade sida finns det osäkerheter kring huruvida sidan faktiskt kommer att vara tyst i framtiden eller ej. Det är svårt att veta om förutsättningarna förändras i framtiden.

30


KÄLLOR

Goodfriend Associates, 1971, Noise from industrial plants, U.S. Environmen-tal Protection Agency, NTID300.2

Hoffmeyer, D och Jakobssen , J. 2010 : Sound insulation of dwelling at low frequencies, Journal of low Frequency Noise, Vibration and Active Control, 29, 15-23.

Larsson, K. 2016 – Facade insulation at low frequencies – Influence of window design. Proceedings of the 22nd International Congress on Acous-tics, ICA 2016

Persson, K. och Rylander, R. 1988: Disturbance from low frequency noise in the environment: A survey among local environmental health authorities in Sweden. J Sound Vibration 121 333-345.

Persson-Waye, K, och Bengtsson, J. 2002: Assessments of low frequency noise complaints – a follow up 14 years later. 10th International Meeting Low Frequency Noise and Vibration and its Control. York UK (Edito H G Leventhall), 103-110

Probst, W. 1994 : Geräuschentwicklung von Sportanlagen und deren Quantifizierung für immissionsschutz-technische Prognosen Hrsg.: Bunde-sinstitut für Sportwissenschaft Köln 1994; 3-921896-84-3, 72 Seiten

Scrosati and all, 2015: Uncertainty of facade sound insulation measu-rements obtained by a round robin test: the influence of the low frequen-cies extension, The 22nd International Congress on Sound and Vibration, ICSV22, July 2015.

Tempest, W. 1989: A survey of low frequency noise complaints received by local authorities in the United Kingdom, J Low Freq Noise Vibn 8, 45-49

Wu, W. 2006: Development of Noise Assessment Method for School Play-ground Noise, INTER-NOISE, 2006

32


BILAGA 1FRÅGESTÄLLNING TELEFONINTERVJU

1. Riktvärden för bostadsbyggande utan bullerdämpande åtgärder är 50dB(A) dag och 45dB(A) kväll och natt. Förekommer det att pla-nering och byggande av bostäder i din kommun berörts/berörs av industri- och verksamhetsbuller i närhet av eller över dessa nivåer?

2. Känner ni till Boverkets vägledning Industri- och annat verksamhets-buller vid planläggning och bygglovsprövning av bostäder (2015:21)?

3. Ser ni att kommunen framöver kommer att behöva bygga bostäder som kommer att beröras av buller från industrier och verksamheter över riktvärdena för zon A (50 dB(A) för dag (06-18) och 45 dB(A) kväll och natt (18-06)?

4. Har det varit aktuellt med planering av nya bostäder som berörs av buller från idrottsplatser?

5. Har det varit aktuellt med planering av nya bostäder som berörs av buller från tillfälliga verksamheter (exempelvis skidanläggningar, marknadsstånd, nöjesplatser eller uteservering)?

6. Nybyggnad av annat än bostäder (exempelvis skolor, förskolor eller vårdlokaler) som påverkats av industribuller?

7. Finns det andra störningskällor än industribuller som gör det svårt att bygga nära industrier? (exempelvis, lukt, utsläpp, dammbildning, farliga ämnen, allergener eller vibrationer)

8. Har frågan om lågfrekvent buller från industrier eller andra verksam-heter uppmärksammat i något projekt?

33


BILAGA 2JÄMFÖRELSE MELLAN NATURVÅRDSVERKETS RIKTLINJER 1978:5 OCH ZON A & B FRÅN BOVERKETS VÄGLEDNING 2015:21.


Boverket

Bilaga 4. Bostadsmarknadsenkäten

Utdrag och resultat från Boverkets

Bostadsmarknadsenkät 2017

Följande lista återger den samlade rangordning som kommunerna

angivit inom de 18 svarsalternativen. Av dessa hamnar buller som

begränsningsfaktor nummer 13.

Faktorer som begränsar bostadsbyggandet i kommunen

11. Ange de tre främsta faktorerna som för närvarande begränsar

bostadsbyggandet i kommunen? Det är möjligt att ange högst tre

svarsalternativ.

1. Höga produktionskostnader

2. Brist på detaljplan på attraktiv mark

3. Svårt för privatpersoner att få lån

4. Svag andrahandsmarknad för bostäder

5. Överklagande av detaljplaner

6. Annan orsak

7. Svårt för byggherrar att få långivare

8. Konflikter med andra allmänna intressen enligt PBL

9. Kommunen och/eller allmännyttan saknar ekonomiska resurser

10. Byggherrars brist på intresse för att bygga

11. Svag infrastruktur

12. Brist på byggarbetskraft

13. Bullerproblem

14. Svag inkomstutveckling för hushåll

15. Vikande befolkningsunderlag

16. Inga begränsande faktorer

17. Kommunens brist på intresse för att bygga

18. Att kommunen inte strävar efter att öka befolkningen


Boverket

Information om Bostadsmarknadsenkäten 2017 finns på följande

länk:

http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bost

adsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-i-

korthet/bostadsmarknaden-i-regioner-och-kommuner/riket/ . (Häm-

tad 15 maj 2017).

http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsmarknadsenkaten-i-korthet/bostadsmarknaden-i-regioner-och-kommuner/riket/




Boverket

Bilaga 5. Utdrag ur frågor ställda till länsstyrelserna 2016

4. Om de nya reglerna fått avsedd effekt

4.1. Har planläggning av nya bostäder påbörjats i lägen, som med tidigare

bullerriktvärden hade varit omöjliga att bebygga med bostäder? Ungefär

hur många lägenheter? Uppdelat på bullerkälla: väg, spår, flyg, industri?

4.2 Vilken/vilka punkter i de nya bestämmelserna har betytt mest för

ovanstående?

– Väg/järnväg: Ingen övre gräns för ljudnivån på den exponerade sidan

– Väg/järnväg: Möjlighet att arbeta med skyddad sida överallt, inte bara

centralt och kollektivtrafiknära i städer och större tätorter

– Väg/järnväg: Sänkta krav på ekvivalentnivån vid fasad på den skyd-

dade sidan

– Väg/järnväg: Undantag för enkelsidiga smålägenheter

– Flyg: Ändrade riktvärden för maximalnivåer under dag-kväll

– Industri/verksamheter: Möjlighet att arbeta med skyddad sida och

därmed acceptera högre bullernivå på den exponerade sidan.

Box 534, 371 23 Karlskrona

Telefon: 0455-35 30 00

Webbplats: www.boverket.se

Documents

Uppföljning av omgivningsbuller - Boverket · Uppföljning av omgivningsbuller 9 Boverket Samordning av PBL och MB vid planering och byggande av bostäder Genomförda författningsändringar