Uppföljning av tidig rehabilitering under 2003 - 2008 …...1 Sammanfattning Martinsen Welde G, uppföljning av tidig rehabilitering under 2003-2008 på Ericsson Customer Distribution

Uppföljning av tidig rehabilitering under 2003 - 2008 på Ericsson CDC i Gävle

Författare: Gunn Martinsen Welde Företagshälsan AB Gävle Handledare: Roma Runeson

Projektarbete vid Företagssköterskeutbildning 2008-2009,60

hp, Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro

Förord

Detta arbete har utförts som projektarbete inom företagssköterskeutbildningen 60 p, vid Örebro universitet och Arbets- och miljömedicinska kliniken. Studien har genomförts på Ericsson CDC fabriken i Gävle. Projektets innehåll var önskemål från fabriksledningen. Arbetet har utförts via Företagshälsan i Gävle AB. Handledare har varit Roma Runeson, psykolog vid Arbets- och miljömedicinska kliniken i Uppsala. Undertecknad står ensam ansvarig för innehållet i rapporten. Detta innebär att Arbets- och miljömedicin/Arbetslivsinstitutet inte står ansvarig för innehållet i rapporten. All information angående sjukskrivningstal har överlämnats av personalavdelningen på Ericsson. Information om rehabiliteringen finns hos författaren.

Gävle 2009-09-11

Gunn Martinsen Welde Företagssköterska, Företagshälsan i Gävle AB 802 51 Gävle Telefon 026-66 33 90

[email protected]

Kursansvarig: Sofia Loodh Arbets- och miljömedicinska kliniken

Ansvarig examinator: Carl-Göran Ohlson Arbets- och miljömedicinska kliniken

Projektarbetets titel: Uppföljning av tidig rehabilitering under 2003-2008 på Ericsson CDC i Gävle .

Ett stort tack till min handledare Roma Runeson som har visat stort engagemang och till min man Pelle Welde som har stått ut med min frånvaro hemma och stöttat mig under utbildningen. Vill också tacka mina arbetskamrater, speciellt till Marie Hedlund på Företagshälsan i Gävle samt min mentor Lennart Kinnvall på Ericsson CDC i Gävle. En stor eloge till lärarna Sofia Loodh och Carl-Göran Olsson för deras arbete med företagssköterskeutbildningen och deras positiva arbetssätt.

Innehållsförteckning Sida

Sammanfattning 1

Bakgrund 2

Syfte 5

Metod 5

Population 5

Resultat 8

Diskussion 15

Litteraturreferenser 17

1

Sammanfattning

Martinsen Welde G, uppföljning av tidig rehabilitering under 2003-2008 på Ericsson Customer Distribution Center (CDC) i Gävle. Projektarbete i Företagssköterskeutbildning 60 poäng.

Syftet: Att kartlägga effekter och samband mellan långtidssjukskrivnas rehabiliteringslängd, diagnoskategori och återgång i arbete efter fem års period av rehabilitering.

Metod: Data har insamlats från personalregistret och inkluderar diagnos, rehabiliteringstid, sjukskrivningslängd och yrkestillhörighet på samtlig personal som var sjukskriven mer än 28 dagar under 2003. Kohorten bestod av 31 personer mellan 18 – 65 år. Fördelningen mellan könen var 23 kvinnor och åtta män. 16 personer i personalgruppen var tjänstemän och 15 personer var produktionspersonal. Förekomst av diagnoskategori i olika åldersgrupper har studerats. Antal personer per diagnoskategori och rehabiliteringslängd beräknades för varje år (2003-2008).

Resultat: Två kategorier av sjukdomar utmärkte sig i samtliga åldrar i studien där det var svårt med återgång i arbetet. Dessa var stressorsakad depression och muskuloskelettala sjukdomar. Depression och stressorsakad depression var genomgående den största orsaken till långtidssjukfrånvaro för gruppen genom åren 2003 och 2008. Under åren 2003 och 2004 blev personal med depression, stressorsakad depression och muskuloskelettala problem sjukskriven en längre tid, över ett år. De som fanns i resterande diagnoskategorier tillfrisknade snabbare. Anställda med enbart stressrelaterade symtom tillfrisknade inom tre månader. År 2007 skedde en förändring. Det var lika många sjukskrivna som föregående år men de flesta lyckades rehabiliteras inom tre månader. Endast fyra personer var kvar i långtidssjukskrivning. Den största förändringen inträffade år 2008. Samtliga sjukskrivna tillfrisknade inom tre månader, förutom en person med muskuloskelettala problem. Efter fem år av rehabilitering hade 17 av 31 personer återgått till heltidsarbete. Av de 17 personerna som var kvar i arbete på heltid hade fem av dem haft stressorsakad depression och återstoden har varit sjuk i olika sjukdomskategorier. Åtta personer i den totala gruppen som hade diagnos med stress och stressrelaterad depression hade antingen slutat på egen begäran eller fått varaktig sjukersättning. Fyra personer med muskuloskelettala problem hade slutat på företaget, en på egen begäran och de övriga tre hade fått varaktig sjukersättning. Näst största orsaken till långtidssjukfrånvaron var muskuloskelettala problem. Även i den här gruppen var nästan hälften sjukskrivna för depression och stressorsakad depression. Sju personer behövde rehabilitering mer än ett år. Under 2005 och 2006 hade de sjukskrivna samma diagnoser. Övrig personal med andra diagnoskategorier tillfrisknade inom tre månader. Trots tidig rehabilitering och stöd under alla år visar resultatet att det är svårast att återvända till arbete för personal som har utvecklat en depression. Konklusion: Flertalet med diagnos depression har inte rehabiliterats till återgång i arbete på heltid trots fem års rehabiliteringsinsats. Det är en stor utmaning att bibehålla sjukfrånvaron på en låg nivå. Tidig rehabilitering av psykiskt sjuka patienter är svårt och kräver mera fokuserad och professionell insats. Det krävs engagemang från chefer som tidigt upptäcker problem och att de ger signaler till företagshälsovården för stöd i ärendena. Det krävs också engagemang från de anställda själva att vara aktiva med träning och motion i förebyggande syfte och att arbetsgivaren uppmuntrar till det så att kropp och själ klarar påfrestningar bättre. Kognitiv psykoterapi kan fungera men den bygger på investering, engagemang och disciplin hos patienten. En kombination av kognitiv psykoterapi och god kontakt med arbetsgivaren rekommenderas som behandling. Mera forskning på området behövs med särskild vikt på tidig prevention.

2

Bakgrund Långtidssjukskrivning har under de senaste åren varit ett mycket aktuellt ämne i Sverige. Sjuktal i Sverige för sjukskrivna mer än 28 dagar var under 2003 totalt 278 732 personer, under 2005 var det 244 640 personer och under 2008 hade sjuktalen sjunkit till 132 334 personer (1). Rehabiliteringsarbetet i Sverige är mest fokuserat på svårigheterna att få långtidssjukskrivna att återgå i arbete, problemen kvarstår. Största diagnosgruppen för både sjukfrånvaro och för varaktig sjukersättning i Sverige som i andra länder var muskuloskelettala problem och den näst största diagnoskategorin var psykiatriska sjukdomar (2). Psykiatriska sjukdomar hade ökat från 30 % 2003 till 40 % 2006 (3). Man anser att med bra rehabiliteringsprogram bör företag få sina anställda att återvända till arbetet. Ännu mera aktuellt med rehabiliteringsarbete är när förverkligande av rehabiliteringskedjan verkställs. Ericsson CDC i Gävle monterar och testar radiobasstationer för GSM, 3G och den nya serien LTE (long term evolution). Produkterna levereras till de största mobiloperatörerna i världen, bland annat Vodaphone, Telia Sonera, China Unicom. Totalt till 175 länder. Tunga lyft, ensidiga arbetsuppgifter samt att företaget hade de senaste åren varit tvungen att genomföra omfattande omplaceringar och omorganisationer samtidigt som det var sviktande konjunktur och det orsakade företaget hög sjukfrånvaro. Således väcktes intresse för utvärdering av rehabiliteringsåtgärderna. Rehabiliteringskedjan 2003-2005 Enligt rehabiliteringskedjan kallades personal till rehabiliteringsutredning efter 28 dagars sjukskrivning, med uppföljning efter tre månader och 12 månader. Rehabiliteringskedjan följs enligt Försäkringskassans normer. Senast efter tre månader kallar Försäkringskassan till avstämningsmöte, där chef, rehabiliteringskoordinator och företagshälsovården deltar som stöd för medarbetaren och där diskuteras lösningar för medarbetaren. Regelbundna möten med Försäkringskassa, företagsläkare, företagssköterska och rehabiliteringskoordinator genomförs varannan månad där det diskuteras åtgärdslösning för medarbetare med problem. Målet är att sänka sjukfrånvaron och återfå anställda i arbete. För att motverka missbruk och missbruksproblem förnyades handlingsplanen och drogpolicyn lokalt på Ericsson CDC i Gävle 2004.

Figur 1. Försäkringskassans rehabiliteringskedja i steg

3-6 månaderDag 90-180

Arbetsförmåga ska relateras i alla

Arbeten i nuvarandearbetsplats Före 12 månader

Före dag 365Prövningen av

arbetsförmågan till hela arbetsmarknaden

kan uppskjutaspga

särskilda skäl

Efter 12 månaderEfter dag 365

Prövningen får inte skjutas upp


arbetsförmåga ska Bedömas i det

Ordinarie arbete


ArbetsförmågaBedöms i förhållande

Till hela arbetsmarknadenSjukpenning kan upphöra

Om det finns arbetsförmåga

3

Förnyade rehabiliteringskedjan 2005-2008

Dag 1- 8 veckor. Arbetsgivaren undersökte och vidtar direkt, i samråd med den sjukanmälde, om det är möjligt att utföra anpassningsåtgärder för att undanröja arbetshinder och underlätta återgång till arbete. Arbetsgivaren upprättar rehabiliteringsutredning tillsammans med den anställde och skickar till Försäkringskassan inom fem veckors sjukskrivning. FK kontaktar den sjukskrivne inom åtta veckor och utför SASSAM, en kartläggning av hälsa, arbetsmiljö och sociala förhållanden. Sedan kallar Försäkringskassan till avstämningsmöte med den sjukskrivne, representant från företagshälsovården och arbetsgivare senast två veckor efter att rehabiliteringsutredningen inkommit till FK. Försäkringskassan genomförde därefter en plan för återgång till arbete.

8-12 veckor. Arbetsgivarens ansvar för att aktivt utreda och bedöma vilka möjligheter som finns till att anpassa, omplacera eller kompetensutveckla den sjukskrivna anställde.

Från 8 månader till dag 365. Försäkringskassan ska senast efter åtta månader ha sett till att nödvändiga åtgärder har vidtagits och att tillräckligt underlag finns för att senast vid dag 365 ha prövat utbyte av sjukpenning mot annan ersättning.

Efter 365 dagar. Arbetsgivaren har fortsatt rehabiliteringsansvar för personal som har tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. Rehabiliteringsansvaret gäller även personal med varaktig partiell sjuk- eller aktivitetsersättning. Försäkringskassan har ett samordningsansvar för dessa.

Återgång i arbete i Sverige Framgångsrik återgång till arbete efter skada eller sjukdom och snabb återgång till arbete är ofta ett ouppnåeligt mål för många anställda. Rehabiliteringsinsatserna och lämpliga arbetsuppgifter kan vara svårt att tillämpa på den egna arbetsplatsen. Att låta skadade och sjuka återgå via ett program utanför företaget där personalen är anställda, där sjukdom eller skada uppstod, är ett sätt att kunna överbrygga de hinder som ofta är förknippade med strategier för återgång till arbetet. Det har också konstaterats en signifikant minskning i kompensation och rehabiliteringskostnad för de anställda som har deltagit i Återgång till arbetet programmet. Programmet benämns som ”workshops för funktionshindrade”. Trots att de anställda får 100 % lön i stället för ersättning kan man påvisa en minskning i rehabiliteringskostnaderna (4).

Lite är skrivet om innehåll och bästa strategi för återgång i arbete och hur läkare kan hjälpa patienter till återgång i arbete? Det saknas också utvärderingar av interventioner som leder till återgång i arbete (5). I olika länder har man använt sig av olika sätt att få patienter inom företagshälsovård att återgå i arbete. Läkarna har olika roller. I Holland gör de bedömningar och vägleder patienter till aspekter som berör återgång till arbete (6) och i Sverige är avsikten att förbättra sjuktalen. Socialstyrelsen och Försäkringskassan fick i uppgift år 2005 att utarbeta ett samarbete med FHV.

Sjukskrivning är en mycket vanlig åtgärd inom sjukvården. Sjukskrivning kan påverka en människas liv både positivt och negativt. Negativa konsekvenser kan vara fortsatt sjukskrivning, förtidspension, eller att ytterligare sjukdom uppstår, till exempel depression. Andra tänkbara konsekvenser är påverkan på karriärmöjligheter, ekonomi, livsstil, rökning, alkoholkonsumtion, motion och sociala relationer. De få studier av konsekvenser som inkluderats tyder på att sådana effekter föreligger och varierar mellan olika individer. Studierna är dock alltför få inom vart och ett av dessa områden för att ligga till grund för någon slutsats. Mera kunskap behövs och på en mera detaljerad nivå, t ex för specifika diagnoser (7).

4

Det studerade företaget, Eriksson CDC, tillhör de arbetsgivare som satsar mycket resurser på att få sina anställda åter i arbete. Den totala sjukfrånvaron för samtlig personal år 2003 var sju % och den hade sjunkit till tre % 2008. Sjukfrånvaron minskade två % från 2006 till 2007. Företaget har arbetat strikt enligt rehabiliteringskedjan i samarbete med Försäkringskassan. Ett särskilt avtal skrevs 2005 mellan Ericsson CDC och Försäkringskassan. Avtalet förnyades 2006 och 2007. Syftet med avtalet var samverkan för att skapa förutsättningar som underlättar arbete med att förebygga ohälsa samt att rehabilitera sjukskrivna och de som hade sjuk- och aktivitetsersättning. Parterna skulle gemensamt arbeta för att målen skulle uppfyllas. Inga mål i % var uppsatta åren 2003 – 2005, endast att sjuktalen skulle sänkas. Efter 2005 har målen inte ändrats och ligger kvar på fem % (Figur 1). Tabell 1. Total sjukfrånvaro 2003-2008.

Den totala sjukfrånvaron år 2005 uppgick till sex % pr 12 månadsperiod, och målet var högst fem % den 31/12 år 2007. År 2008 sänktes den totala sjukfrånvaron till tre %.

Total sjukfrånvaro 2003-2008 (Procent av total schemalagd arbetstid)

0123456789

Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Snitt

Proc

ent

200320042005200620072008

Tabell 2. Sjukfrånvaro kollektivanställda 2004-2008.

År 2004 var den totala sjukfrånvaron för kollektivanställda 8 %. Den hade sjunkit rejält år 2007 till 6 % och 2008 ner till strax över 4 %.

Sjukfrånvaro kollektivanställda 2004-2008(Procent av total schemalagd arbetstid)

OBS! Ingen uppdelning finns att tillgå för 2003

0

2

4

6

8

10

12


2004

2005

2006

2007

2008

5

Tabell 3. Sjukfrånvaro tjänstemän 2004 - 2008.

Sjukfrånvaron för tjänstemännen år 2004 var 3.8 % och sjönk jämnt fördelat under åren. År 2008 var sjukfrånvaron 2 %.

Mycket arbete har lagts ner på senare tid att snabbt fånga de nyinsjuknade och rehabilitera tillbaka dem till arbete. Därför kom denna undersökning om individer som insjuknat 2003 och varit sjukskrivna mer än 28 dagar att följas upp under 2003-2008. Gruppen studerades för att se vilket resultat rehabiliteringen hade gett efter fem år. Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade åtgärder som ska hjälpa den som är sjuk eller skadad att få tillbaka sin arbetsförmåga och kunna försörja sig själv, antingen genom att gå tillbaka till sitt gamla arbete eller till ett nytt (8).

Syfte Syftet är att kartlägga effekter och samband mellan långtidssjukskrivnas rehabiliteringslängd, diagnoskategori och återgång i arbete efter fem års period av rehabilitering.

Population Den studerade gruppen har arbetat i företaget mellan 4-28 år. Medeltalet för den undersökta gruppen var 15 anställningsår. Samtliga kontaktades för deltagande i Ericssons rehabiliteringsprogram enligt företagets rehabiliteringspolicy. Personerna var mellan 18-65 år och medelålder 44.5. Könsfördelningen var 22 kvinnor och nio män. Åtta av kvinnorna var tjänstemän och de resterande var produktionspersonal. Åtta av männen var tjänstemän och en person var produktionspersonal. Diagnoser varierade från depressioner, stressorsakade depressioner, muskelproblem, neuropsykologiska besvär och förkylningar. En diagnosgrupp ”ingen”, fanns inga uppgifter att tillgå. Det fanns ingen information hos företaget annat än antal sjukdagar och sjukdomsorsak.

Metod Datainsamlingen har tillhandahållits från företagsledningen på Ericsson CDC i Gävle. Samtliga patienter som nyinsjuknade 2003 och varit sjukskrivna i 28 dagar följdes upp under 2003-2008. Uppgifter från centrala register om sjukfrånvaro genom åren har överlämnats samt statistik på den årliga sjukfrånvaron.

0

1

2

3

4

5

6


Sjukfrånvaro tjänstemän 2004-2008(Procent av total schemalagd arbetstid)OBS! Ingen uppdelning finns att tillgå för 2003

20042005

2006

2007

2008

6

Företaget är beroende av konjunkturen för sina kunders produkter. De senaste åren har företaget varit tvunget att genomföra omfattande nedskärningar av personalstyrkan. Sjukfrånvaron hade ökat fram till 2003 på grund av enformigt arbete och tunga lyft av vissa uppgifter. Andra orsaker till hög sjukfrånvaro var stressrelaterade problem i samband med omplaceringar och omorganisationer. Depressioner som inte varit arbetsrelaterade var vanligt förekommande också.

Figur 2 Rehabiliteringsprogrammet på Eriksson CDC i Gävle

Rehabiliteringsprogrammet på Eriksson CDC i Gävle inkluderar fysisk aktivitet på recept vid tidiga besvär. Två träningsgrupper är ledda av hälsoinspiratör där programmet är specialgjort för dem med muskuloskelettala besvär och antigympa för de som har stressrelaterade besvär. Antigympa är stressreducerande övningar med andningsteknik. Syftet med den är att få god kroppskännedom. Personalen får gå på arbetstid i dessa grupper. Det har tidigt uppmärksammats att depression och muskuloskelettala besvär orsakar många sjukskrivningar. Det arbetas med tidig rehabilitering och satsas mycket kraft på att hjälpa personal med korttidsfrånvaron. Rehabilitering är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde, från ansvarig arbetsledare eller från personalkonsult.

7

En rehabiliteringsutredning görs och den tydliggör anledningen till utredningen; bakgrund, aktuell situation, behov av åtgärder och rehabiliteringsplan. Det är i första hand arbetsgivaren som ansvarar för att utreda behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Kartläggning av stress och depression samt stresskurser i grupp pågår fortlöpande. Även utbildningar för personalen angående sömn, skiftgång, kost och motion förekommer. Bättre arbetsmiljöutbildningar sker kontinuerligt två gånger varje år. Kontakt, individuella samtal och konfliktlösningar av psykolog sker kontinuerligt. Friskvårdsprojektet startades upp 2007 för unga medarbetare där de får en hälsoprofilsbedömning med konditionstest. Ergonomen ansvarar för programmet. Ergonom och arbetsmiljöingenjör deltar i arbetsmiljöråd och företagssköterska och företagsläkare deltar i varje skyddskommitté.

Ergonomiska bedömningar utförs av företagsergonomen. Från 2007 pågår riktade hälsoundersökningar för personalgrupper där det finns problem med till exempel stress eller konflikter. Hälsokontrollen följs upp med enskilda möten för var och en i gruppen, där chef rehabiliteringskoordinator, företagssköterska och medarbetaren deltar och det och tas fram åtgärdspaket för de anställda. Uppföljning sker för vissa grupper efter ett år med hälsoprofilsbedömning. Resultaten för gruppen redovisas för samtliga som deltagit i den riktade hälsoundersökningen. Företagssköterska har företagsmottagningar på Frekvensen där medarbetarna får söka kostnadsfritt för alla sorters besvär. Frekvensen är en lokal som Ericsson CDC disponerar. Det är också arbetsgivaren som ska se till att rehabiliteringen kommer igång. Rehabkedjan tillämpas.

Rehabiliteringsprogrammet görs i olika steg:

1: Arbetsmodell med flödesschema. Arbetsledare eller rehabiliteringskoordinator ger signal till företagssköterska som kallar till hälsokontroll. Utökade tester med leverprofiler och drogtester.

2: Rehabiliteringsutredning genomförs med medarbetare, närmaste chef, rehabiliteringskoordinator och personal från företagshälsovården. Mötena resulterar i fördjupade åtgärder i form av antingen fysikalisk undersökning, hälsoprofilsbedömning, klimatprofil, arbetsmiljöprofil, arbetsplatsbesök, ADDIS, en kartläggning av alkoholvanor, fysisk aktivitet på recept, funktionsanalys hos sjukgymnast och psykologkontakt.

3: Åtgärder enligt rehabiliteringsplanen.

4: Förnyad bedömning enligt det multidisciplinära teamet Rehabilitering för långtidssjukskrivna mellan 2003 och 2005 skedde enligt rehabiliteringskedjan. Därefter utförs genomförande av rehabiliteringsprogrammet stegvis enligt avtal med Försäkringskassan från och med 2005. Skillnaden är att allt är mycket kortare, FK kallar till möte efter 8 veckor jämfört med tidigare 3 månader (Figur 1).

8

Resultat

Populationen bestod av 9 män och 22 kvinnor. Kollektivanställda var en man och 14 kvinnor, tjänstemän var åtta män och åtta kvinnor. De största skillnaderna var i diagnos depression och muskuloskelettala besvär som förekom mest hos kollektivt anställda kvinnor.

Tabell 4. Antal personer med olika diagnoser, kön och yrke.

Diagnos

Antal % Kön m kv

Kollektiv anställda m kv

Tjänstemän m kv

Depression 6 19 1 5 0 5 1 0 Stress orsakad depression

10 32

5

5

0

0

5

5

Stress 2 7 2 0 0 0 2 0 Muskuloskelettala 7 23 0 7 0 6 0 1 Luftvägar 2 6 0 2 0 1 0 1 Ingen 3 10 0 3 0 2 0 1 Neuropsykologiska 1 3 1 0 1 0 0 0 Totalt 31 100 9 22 1 14 8 8

Diagnoskategori och antal år som sjuk

Bland 31 studerade personer var 15 personer sjukskrivna under hela första året och den främsta orsaken var stressorsakad depression, stress och depression. Andra orsaker till långtidssjukskrivning var muskuloskelettala besvär och det var bland kvinnor.

Diagram 1. Antal år som sjuk (sjukskrivning minst 28 dagar per år) fördelat på olika diagnoskategorier.

6,005,004,003,002,001,00

antal år sjuk över 28 dagar7år

6

4

2

0

Coun

t

Antal år som sjuk (sjukskriven över 28 dagar/år) och diagnoskategori

stressdepstressneuromuskelluftvägaringendep

diagnoskat

9

Diagnoskategori och ålder

Sju personer i åldern 30-40 år var sjukskrivna under diagnoserna stress och stressorsakad depression. Det fanns ingen med diagnos egentlig depression i denna åldersklass. 15 personer i åldern 41-50 var sjukskrivna under diagnoserna; depression, luftvägar, muskuloskelettala problem, neurologiska problem, stress och stressorsakad depression. Sju personer i ålder 51-60 var sjukskrivna under diagnoserna muskuloskelettala problem och stressorsakad depression. I kategorin ingen fanns två personer. Endast diagnosen stressorsakad depression förekommer i alla åldrar (Diagram 2).

Diagram 2. Förekomst av diagnoser i olika åldersklasser.

Diagnoskategori och rehabiliteringslängd för varje år (2003-2008)

I vilken utsträckning som patienter återgått till arbete presenteras i följande tabeller för varje år mellan 2003-2008.

Under 2003 hade majoriteten av personalen, 22 personer, varit sjukskrivna från 0- 3 månader med alla diagnoskategorier. Den dominerande diagnosen var stressorsakad depression. En person med stressorsakad depression var sjuk under ett helt år. Tre personer med muskuloskelettala problem blev också sjukskrivna under hela året. Däremot de med diagnosen stress, neurologiska problem eller utan diagnos tillfrisknade under de första 3 månaderna (Diagram 3).

3,002,001,00

Ålder 1=30-40, 2=41-50, 3=51-60

5

4

3

2

1

0

Count

Förekomst av diagnoser i olika ålderklasser (30-40, 41-50, 51-60)


diagnoskat

10

Diagram 3. Antal personer sjukskrivna under olika diagnoser 2003, kategoriserade i tre kategorier (1=0-3 månader, 2=3-6 månader, 3=6-12 månader).

3,002,001,00

Rehabiliteringstid 2003: 1 (0-3 m), 2 (3-6 m), 3 (6-12 m)

8

6

4

2

0

Coun

tAntal personer, rehabiliteringslängd i månader och diagnos under 2003


Diagnoskategori

Diagnoskategori och antal sjukskrivna kategoriserad i sjukskrivningslängd år 2004 Under 2004 hade majoriteten av personalen, 19 personer, varit sjukskrivna från 0- 3 månader med de flesta diagnoskategorierna. Den dominerande diagnosen var stressorsakad depression. Två personer med stressorsakad depression blev sjuka under ett helt år. Tre personer med muskuloskelettala problem var också sjukskrivna under hela året. Däremot de med diagnosen stress och de utan diagnos tillfriskade under de första tre månaderna (Diagram 4). Diagram 4. Antal personer sjukskrivna under olika diagnoser 2004, kategoriserade i tre kategorier (1=0-3 månader, 2= 3-6månader, 3= 6-12månader).

3,002,001,00


8

6

4

2

0

Coun

t

Antal personer, rehabiliteringslängd och diagnoskategori under 2004.


Diagnoskategori

11

Diagnoskategori och antal sjukskrivna under olika diagnoser år 2005

Under 2005 hade majoriteten av personalen, 17 personer, varit sjukskrivna från 0- 3 månader med de flesta diagnoskategorierna. Den dominerande diagnosen var stressorsakad depression, sju personer. En person med stressorsakad depression blev sjuk under ett helt år. Fyra personer med depressionsproblem blev sjukskrivna under hela året. Däremot de med diagnosen stress, rehabiliterades klart under de första tre månaderna. Sju personer behövde långtidsrehabilitering, ett år (Diagram 5). Diagram 5. Antal personer sjukskrivna under olika diagnoser 2005, kategoriserade i tre kategorier (1=0-3 månader, 2=3-6 månader, 3=6-12 månader).

3,002,001,00


6

4

2

0

Coun

t


stressdepstressmuskelluftvägaringendep

Diagnoskategori

Diagnoskategori och antal sjukskrivna under olika diagnoser år 2006 Under 2006 hade majoriteten av personalen, 16 personer, varit sjukskrivna från 0- 3 månader med de flesta diagnoskategorierna. Den dominerande diagnosen var stressorsakad depression, fem personer. Två personer med stressorsakad depression blev rehabiliterade under 3-6 månader och en av dem krävde långtidsrehabilitering under ett år. Tre personer med depression blev sjukskrivna under hela året. Däremot de med diagnosen stress rehabiliterades klart under de första tre månaderna. Sju personer behövde långtidsrehabilitering, ett år (Diagram 6).

12


3,002,001,00


5

4

3

2

1

0

Coun

tAntal personer, rehabiliteringslängd och diagnoskategori under 2006.


Diagnoskategori


Under 2007 hade majoriteten av personalen, 17 personer, varit sjukskrivna från 0- 3 månader med de flesta diagnoskategorierna. Den dominerande diagnosen var stressorsakad depression, sex personer. Det här året hade man lyckats att rehabilitera färdigt de flesta under tre månader och endast tre personer fanns kvar och krävde långtidsrehabilitering, ett år. Detta var en stor skillnad jämfört med rehabiliteringslängden de föregående åren (Diagram 7).


3,001,00


6

5

4

3

2

1

0

Coun

t



Diagnoskategori

13


Under 2008 hade majoriteten av personalen, 17 personer, varit sjukskrivna från 0- 3 månader med de flesta diagnoskategorierna. Den dominerande diagnosen var stressorsakad depression, sex personer. En person med muskuloskelettala problem krävde långtidsrehabilitering i ett år.

Diagram 8. Antal personer sjukskrivna under olika diagnoser 2008, kategoriserade i tre kategorier.

3,001,00


6

5

4

3

2

1

0

Coun

t



Diagnoskategori

Rehabiliteringslängd och återgång till arbete efter 5 år av rehabilitering

Rehabiliteringslängden genom åren verkar inte variera vad gäller de första tre månaderna. Det är 16-22 personer som deltar varje år i rehabiliteringsprogrammet. Återgång i arbetet efter fem års rehabilitering redovisas i Diagram 9. Diagram 9. Antal personer som återgått till arbete efter fem år av rehabilitering.

10

Åter på heltid: 0=nej, 1=ja

6

5

4

3

2

1

0

Coun

t

Återgång i arbete på heltid efter fem år av rehabilitering.


Diagnoskategori

14

Anställningsstatus av den undersökta gruppen på 31 personer efter 5 år av rehabilitering

Efter fem år av rehabilitering hade 17 personer återgått i arbete på heltid. 14 personer hade inte återgått i arbete på heltid. Av dessa var åtta personer med diagnosen depression och stressorsakad depression. Detta resultat tyder på förekomst av kronisk depression i denna population. Fyra personer med muskuloskelettala problem hade inte heller rehabiliterats till full återgång i arbete efter fem år (Diagram 10).

Diagram 10. Anställningsstatus bland 31 personer efter fem års rehabilitering.

5,004,003,002,001,00

1 (heltid), 2 (sjukersättning), 3 (varaktig sjukersättning), 4 (slutat), 5 (annan lösning)

6

5

4

3

2

1

0

Coun

t

Status 2008 och diagnoskategori.


Diagnoskategori

Bland dessa 17 personer som återgått till arbete på heltid var den dominerande diagnosen stressorsakad depression. Bland de 14 anställda som inte återgått i arbete på heltid har fyra fått sjukersättning och tre har sagt upp sig på egen begäran. Den andra stora diagnoskategorin är de med muskuloskelettala problem, av dessa har tre anställda återgått i arbete på heltid, en person har fått sjukersättning, två personer har fått varaktig sjukersättning och en person har slutat sin anställning. Personal med depression hanteras med lösningar enligt rehabiliteringsprogrammet. Endast en person har återgått till arbetet på heltid efter fem års rehabilitering, men den andra personen med stress har slutat sin anställning.

15

Diskussion

Syftet med projektet var att kartlägga effekter av rehabiliteringens längd och diagnoskategori på återgång till arbete efter fem år med rehabilitering av de långtidssjukskrivna under året 2003 på Ericsson CDC. Resultaten visar att den främsta orsaken till sjukskrivning var stressorsakad depression, stress och depression. Näst största orsaken till långtidssjukfrånvaron var muskuloskelettala problem. Trots att Ericsson CDC satsade så mycket på rehabilitering visade det sig att det kan vara svårt att få anställda tillbaka till arbetsplatsen med sjukdomar som depression och muskuloskelettala problem och knappt hälften hade inte återgått i arbete efter fem års rehabilitering. Hälften av de sjukskrivna hade någon sorts depression. Forskningen på återgång i arbete och rehabilitering av patienter med depression är mycket sparsam (9). Den forskning som finns visar på att bra kommunikation mellan anställda och deras chefer resulterar till återgång i arbete på heltid bland de icke deprimerade. För de med hög nivå av depressiva symtom finns inget samband mellan rehabilitering och återgång i arbete (9). Detta kan tyda på att de med kronisk depression är svåra att behandla och rehabilitera eller att det är ett understuderat ämne. I åldersklassen 41-50 år finns den stora majoriteten med depressionsrelaterad diagnos och kvinnor är överrepresenterade. Medelålderskvinnor kan vara den sårbara gruppen för diagnos depression.

Svagheten i denna undersökning är att det saknas information om vilken psykoterapeutisk behandling man har erbjudit de deprimerade. Andra svagheter är att det är en liten grupp som studerats och därför kan man inte generalisera resultaten, dessa kan endast vara hypotesgenererande för framtida undersökningar.

Hälften av de kollektivanställda kvinnorna hade muskuloskelettala besvär och drygt hälften av de sjukskrivna hade återgått i arbete efter långtidsrehabilitering på fem år. I åldrarna 51-60 år var största orsaken till sjukfrånvaron muskuloskelettala problem. Behandlingen av patienter med muskuloskelettala besvär var mera framgångsrik jämfört med de depressiva. En typ av kognitiv terapi som bygger på gradvis anpassad aktivitet till patienternas specifika behov har visat sig ha goda effekter (10). Slitage och degenerativa förändringar är naturliga orsaker till problem med skelett och muskler för de äldre kvinnorna som har haft enformigt arbete med tunga lyft och fysiskt krävande arbeten. Tyvärr så saknas det uppgifter i den här studien om vilken sorts terapeutisk behandling de anställda har fått. Även i den här gruppen var nästan hälften sjukskrivna för depression och stressorsakad depression.

I en studie har man tillfrågat de långtidssjukskrivna själva vad som är viktigt för återgång i arbete. De framhävde att gruppsammankomster och social gemenskap med människor i samma situation som betydelsefullt samt delaktighet, uppföljningar och coachning. Även att det är mycket viktigt med stresshantering, kroppskännedom, olika aktiviteter som motion och träning i olika former. Rehabiliteringskoordinatorn hade största betydelsen som hjälp och stöd för de sjukskrivna, fungerade som bollplank och drev på ärendena samt var involverad i själva handläggningen av de sjukskrivna (11). Rehabiliteringsprogrammet på Ericsson har inkluderat alla dessa komponenter och trots det var det svårigheter att hjälpa de sjukskrivna som hade någon typ av depressionsdiagnos. Kanske ännu tidigare preventiva insatser skulle behövas för att förebygga kronifiering av depression. Dock är tron på sådana insatser viktig i det förebyggande arbetet inom FHV, särskilt med tanke på den skada för hälsan som depression ger.

16

Under de studerade fem åren kortades rehabiliteringsförloppet på Ericsson CDC och under 2008 fick endast en person längre rehabilitering än 3 månader. Det skedde nedskärningar under de senaste åren och försäkringssystemet förändrades. Svensk sjukvård har under de senaste decennierna präglats av att tycka synd om och kompensera patienten genom en generös sjukskrivningstid istället för en snabb medicinsk diagnostik och terapi (12). Sjukfrånvarons omfattning medför stora konsekvenser för samhället och eventuellt för individen. Flera av de frågor som beslutfattare ställer kan inte besvaras utan vetenskapligt kunskapsunderlag. Det gäller alla som måste fatta beslut för enskilda personer på arbetsplatser, samt samhällsnivå. Det finns mycket få studier på sjukfrånvarons orsaker och dess konsekvenser samt om läkares sjukskrivningsförfarande och ännu färre har metodologisk kvalitet. På grund av detta är det svårt att använda sig av resultaten i praktiken inom hälso- och sjukvården (13). Konklusion: Flertalet med diagnos depression har inte rehabiliterats till återgång i arbete på heltid trots fem års rehabiliteringsinsats. Det är en stor utmaning att bibehålla sjukfrånvaron på en låg nivå. Tidig rehabilitering av psykiskt sjuka patienter är svårt och kräver mera fokuserad och professionell insats. Det krävs engagemang från chefer som tidigt upptäcker problem och att de ger signaler till företagshälsovården för stöd i ärendena. Det krävs också engagemang från de anställda själva att vara aktiva med träning och motion i förebyggande syfte och att arbetsgivaren uppmuntrar till det så att kropp och själ klarar påfrestningar bättre. Kognitiv psykoterapi kan fungera men den bygger på investering, engagemang och disciplin hos patienten. En kombination av kognitiv psykoterapi och god kontakt med arbetsgivaren rekommenderas som behandling. Mera forskning på området behövs med särskild vikt på tidig prevention.

17

Litteraturlista

1. Försäkringskassan. Sveriges officiella statistik (2003-2008). http://statistik.forsakringskassan.se/rfv/html/Antalpag-2003.html.

2. SBU rapport. (2003) Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk

litteraturöversikt. Nr 167. Stockholm.

3. RFV. Statistisk information, försäkringsstatistik. 2007:2, ISSN 1652-9863.

4. Perry MC. (1996) REACH: an alternative early return to work program. AAOHN J. Jun; 44(6):294-8.

5. Verbeek JH. (2006) How can doctors help their patients to return to work? PLoS Med, 3(3): e88.

6. Hulshof CT, Verbeek JH, van Dijk FJ, van der Weide WE, Braam IT. (1999). Evaluation research in occupational health services: general principles and a systematic review of empirical studies. Occup Environ Med; 56:361–377.

7. SBU rapport. (2003) Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis. En systematisk litteraturöversikt. Nr 167;15-16. Stockholm.

8. Försäkringskassan Internetadress: http://www.forsakringskassan.se/fakta/rehab

9. Engström L-G och Janson S. (2007) Stress-related sickness absence and return to labour market in Sweden. Disability & Rehabilitation. Online Publication Date: 01 January 2007 http://www.informaworld.com/smpp/title~content=t713723807

10. Knekt P, Lindfors O, Laaksonen MA, Raitasalo R Haaramo P, och Järvikoski A. (2008) Effectiveness of short-term and long-term psychotherapy on work ability and functional capacity — A randomized clinical trial on depressive and anxiety disorders. Research report. Journal of Affective Disorders, 107, 95–106.

11. Andersson A, Heed V, Larsson A-C (2007). Varför frågar ingen oss? Upplaga 1. Om långtidssjukskrivning och vägen tillbaka till (livet) arbetslivet. Santérus förlag Stockholm, s 71-96.

12. Kadowaki Å.2007 Sjukskrivningsdiskussionen uttryck för curlingsjukvård. Läkartidningen. (http://lakartidningen.se/engine.php?articleId=7692).

13. SBU:s sammanfattning och slutsatser

Documents

Uppföljning av tidig rehabilitering under 2003 - 2008 …...1 Sammanfattning Martinsen Welde G, uppföljning av tidig rehabilitering under 2003-2008 på Ericsson Customer Distribution