Upphandling24 2012-05

HOT OM BÖTER HJÄLPTE INTE

ALVESTA VÄLKOMNARPRAKTIKANTER

Det är fortsatt slarv med efterannonsering trots att Konkurrensverket hotade med vite 2008.

Pernilla Jönsson, Alvesta, gör vad andra också borde göra: erbjuda praktikplats för blivande upphandlare.

n

aror et

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING

NUMMER 5 • SEPTEMBER 2012 WWW.UPPHANDLING24.SE

Minna Forsling, Mälarenergi

Hon älskaratt förhandla

LOU lönar sig –trots stora kostnader

Försvaret testar nytt -förfrågningsunderlaggår på remiss

Husbyggnadsvaror HBV Förening • 08-556 765 00 • [email protected] • www.hbv.se

Handlingskraften sitter i samarbetetSom medlem i HBV är du ägare till en av landets starkaste inköpsorganisationer. Tillsammans äger och förvaltar medlemmarna, i huvudsak kommunala bostadsbolag, cirka 850 000 lägenheter och våra gemensamma inköp överstiger årligen 1,7 miljarder. Det är hemligheten bakom våra låga priser och säker kvalitet i alla led.

Du har väl laddat hem den senaste avtalskatalogen? På hbv.se hittar du den och annan nyttig medlemsinformation.

Foto

: He

nrik

Lu

nd

kvis

t

NUMMER 5/2012

HOT OM BÖTER HJÄLPTE INTE

ALVESTA VÄLKOMNAR PRAKTIKANTER

Det är fortsatt slarv med efterannonsering trots att Konkurrensverket hotade med vite 2008.

Pernilla Jönsson, Alvesta, gör vad andra också borde göra: erbjuda praktikplats för blivande upphandlare.

ror

AFFÄRSTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR MED OFFENTLIG UPPHANDLING

Minna Forsling, Mälarenergi

Hon älskaratt förhandla

LOU lönar sig –trots stora kostnader

Försvaret testar nytt -förfrågningsunderlaggår på remiss

on, Alvesta, gör vad andra också bordepraktikplats förpla blivande upphandlare. 50

24

26

6 Krönikan – Lisbeth JohnsonLåt oss döda myterna om upphand-ling.

8 Affärer – Kalle Krall Jag är en simpel typ som försöker att köpa till lägsta möjliga pris.

10 Debatt Upphandlaren behöver inte nöja sig med det billigaste och smutsigaste alternativet, skriver Magnus Ljung och Mathias Sylwan, SKL.

12 Tillväxtverket glömde upphandlaTillväxtverket köpte en kostsam medarbetardag på Grand – utan upphandling,

24 Vad hände sen?2008 hotade Konkurrensverkets generaldirektör med böter om inte efterannonseringen blev bättre. Upp-handling24 läser gamla tidningar och ställer frågan: vad hände sen?

40

26 Stora fördelar med förhandling Bättre affärer och färre överprövning-ar är några fördelar med förhand-ling.

34 Förfrågningsunderlag på remissFörsvarsmakten prövar något nytt och skickar ut förfrågningsunderlag på remiss.

38 Trots alla kostnader – LOU lönar sigDet kostar att upphandla, ändå lönar det sig. Men det går att pressa de administrativa kostnaderna.

40 Tierps städare får tidenStädarna i Tierp får den tid jobbet kräver för att de ska kunna göra ett bra jobb.

44 Så styrs inköpen, del XIInköpsfunktionen är i ständig föränd-ring. Men hur organiseras inköpsav-delningen?

48 Fråga våra experter Ledande experter är redo att besvara dina frågor.

50 Alvesta tar emot praktikanterAlvesta kommun är en av få kommu-ner som erbjuder studenter praktik-platser. Praktikplats är annars svårt att hitta för blivande upphandlare.

54 Sista ordet – Stig-Björn LjunggrenEtt argument cirkulerar kring upp-fattningen att det är fult att tjäna pengar på att folk är sjuka.

56 Fråga juristenHur bör jag kvalifi cera leverantörer? Fem experter svarar.

59 Krönikan – Handla rättTjänstekoncessioner prövas äntligen i domstol. Men Högsta förvaltnings-domstolens avgörande väcker ett antal frågor.

60 Rättsfall analyserasTvå rättsfall analyseras.

2612

38r

34

3WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

WWW.UPPHANDLING24.SE

”Vad är upphandling och inköp om inte

just ekonomi?”

4 UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Bo Nordlinchefredaktör

08-453 63 12, 0736-589 [email protected]

Pinsam tystnad om upphandling

C H E F R E D A K T Ö R E N , U P P H A N D L I N G 2 4

KONTAKTA UPPHANDLING24

Ansvarig utgivare och chefredaktör: Bo Nordlin, [email protected], 08-453 63 12,mobil: 0736-589 489Redaktionssekreterare: Helle Kierke-gaard, [email protected]: Marie Strömberg Lindvall, Mats Brandon, Per Eriksson, Erica Svens-son, Albin HasselgrenOmslagsfoto: Daniel WadeniusOmslagsfoto, bildbehandling: Niclas BergqvistRepro: Arthur PayneKorrekturläsare: Lotta KempeE-post till redaktionen: [email protected]örsäljningschef: Lena Klaesson,[email protected], 08-453 60 53Annonssäljare: Nathalie Hellerstedt, [email protected], 08-453 63 10Platsannonser: Lisa Borgman, [email protected], 08-453 61 15Annonsmaterial: Ida Hasselgren, [email protected], 08-453 63 61

Minst åtta konferenser per år i Stockholm,

Göteborg och Malmö. Läs mer på

www.uh24.se/konferens

Tryck: Elanders. ISO 14001-certifi erad.Prenumeration: Teckna dig på web-ben (pren.uh24.se) eller genom att ringa 08-799 62 53Adressändring: [email protected], telefon 08-799 62 53 (mån-fre 8.00-18.00)Vd: Sven-Erik Remmare Postadress: Upphandling24, 106 78 StockholmBesöksadress: Karlbergsvägen 77, StockholmTelefon: 08-453 60 00 (växel)Upplaga: 11 900 exemplar (TS-kon-trollerad helår 2011)Utgivare: PMP Public Media Partner AB

MER ÄN BARA EN TIDNINGWWW.UH24.SE Snabba nyheter, uppdateras flera gånger per dag.

Nyhetsbrev via e-post ger en sammanfattning av de senaste nyheterna.Anmäl dig på:

WWW.UH24.SE/NYHETSBREVDet är gratis!

WEBB

NYHETSBREV

KONFERENSER

Officiell medlemstidning för SOI, Sveriges Offentliga Inköpare, yrkesföreningen för upphandlare och inköpare inom offentlig sektor. Papperstidningen Upphandling24 ingår som en förmån i medlemsavgiften.

» TÄNK DIG ATT 3 000 ekonomer och revisorer som jobbar i kommuner och landsting träffas under två dagar. Under dessa dagar fi nns det ett sextiotal se-miarier för dem att lyssna på. Det vore väl otänkbart att upphandling inte skulle vara på tapeten, eller hur?

Tyvärr är det inte alls så. Jag har för första gången varit på Kommek, konferensen som arrangeras vart-annat år av Kommunalekonomernas förening. Bland de ”högaktuella seminarier och debatter” som ut-lovas inbjudan fi nns det inte en enda som berör upp-handling eller inköp. Det är pinsamt för Kommek. Vad är upphandling och inköp om inte just ekonomi?

När jag tittar runt bland utställarna på den tillhö-rande mässan var det med ett lysande undantag tyst om upphandling. Det lysande undantaget var SOI, där fl era styrelsemedlemmar fanns på plats och pra-tade upphandling med besökarna. (Tack också för att ni så fl itigt delade ut Upphandling24 till besökarna på mässan.)

I övrigt såg jag bara en utställare till som berörde upphandling. Sparbankerna hade stora skyltar som deklarerade ”Upphandlat och klart” och hänvisade till Riksgäldens samordnade ramavtal. Tyvärr Spar-bankerna, fullt så enkelt är det nog inte.

För mig var Kommek ett uppvaknande. Vi på re-daktionen lever och andas offentlig upphandling måndag till fredag. Tydligen är upphandling inte alls lika centralt hos kommunledningar och kommunal-ekonomer. Det verkar närmast vara något okänt. Då är det inte konstigt att upphandling inte har fått den strategiska betydelse som den skulle behöva

SOI, vi på Upphandling24 och du som jobbar på fältet med offentlig upphandling har mycket arbete kvar att göra. Vi måste hela tiden visa vilka vins-ter och fördelar man kan uppnå med offentlig upp-handling.

Ledare

Simply Fasterwww.dustin.se/public | 08-553 44 477

[email protected]

Allt inom IT - Snabbt och säkertSom offentlig ramavtalskund till Dustin har du tillgång till Sveriges största e-handelsportal för IT-produkter. Vi ger dig marknadens bredast IT-utbud, snabba leveranser från eget lager och en kompetent kundservice. Vi erbjuder dessutom en rad tjänster och lösningar som förenklar hela din IT-hantering. Hos Dustin kan du som myndighet, landsting, kommun eller skola göra av-rop från ett stort antal offentliga ramavtal, både de som tecknats med Dustin direkt och sådana som tecknats med olika tillverkare. På Dustin.se jämför du enkelt olika produkter och avropar med den

juridiska trygghet som endast ramavtal ger. Du har ständig tillgång till aktuella priser och lagerstatus i realtid för hela Dustins produktutbud, med lättöverskådlig produktinformation och specifikationer. Dustin har arbetat länge med elektroniska flöden såsom e-faktura, e-order och e-katalog och ser mycket positivt på att allt fler kunder väljer den vägen. Vi har idag en avdelning enbart för E-sourcing som hjälper dig till en effektiv och smärtfri integration i din verksamhet. Läs mer om hur vi kan förenkla din IT-hantering på dustin.se/public

Licensförsörjning 2010

Dustins logistikcenter, Rosersberg

WWW.UPPHANDLING24.SE6

Krönika

UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

Läs fl er krönikor av Lisbeth Johnson på webben: www.uh24.se/lisbeth

LISBETH JOHNSON är upphandlingschef i Halmstads kommun och ordförande i SOI.

Låt oss alla hjälpas åt att slå hål på myterna

Foto: Dan-Åke Wälivaara

Krönika

» ”UPPHANDLING MED LÄGSTA pris är vanligt, ja, alltför vanligt och en effekt av det är låg kvalitet.” Hur många gånger har jag inte fått höra eller kunnat läsa detta påstående. Ja, det verkar vara en av dessa långlivade myter, uppfattningar som ständigt återkommer och som det är närmast omöjligt att ta död på. Jag blir så innerligt trött på att ständigt behöva bemöta detta och andra felaktiga påståenden som till slut verkar ha blivit sanningar.

Att inte ställa kvalitetskrav vid lägsta prisupphandling borde falla på sin egen orimlighet. Och det borde inte heller vara så svårt att förstå även för dem som inte sysslar med offentlig upphandling till vardags. Kvalitets-

krav ställs alltid, men värderas inte alltid. Är det ett obligatoriskt krav, ett så kallat

skall-krav, ska det uppfyllas och inte värderas. Jag vet att jag slår in öppna

dörrar för tidningens läsare, men jag önskar att vi alla hjälps åt med att slå hål på denna myt. Låt inte ogrundade

påståenden som framhärdar i att upphandling till lägsta pris är liktydigt med låga eller obefi ntliga kvalitetskrav stå oemotsagda.

» EN ANNAN MYT är att ”upp-handling är krångligt och omständ-

ligt och därför inte värt att lägga ned tid och kraft på”. Ja, inte lär det stimulera fl er företag att komma med och slåss om de offentliga affärerna om de har

fått en bild av att upphandlare gör allt så krångligt, att det tar

orimligt lång tid att fi xa ett anbud och att det dessutom redan är bestämt vem som ska få

affären. Om jag skulle vara leverantör så hade jag tvekat rejält för en sådan utmaning, den verkar ju riktigt hopplös.

Ja, även här önskar jag att

tidningens läsare hjälper till. Visst,

allt är inte enkelt, det krävs viss noggrannhet för att ta fram ett korrekt och konkurrenskraftigt anbud och dessvärre förekommer så kallade riggade upphandlingar. Faktiska svårigheter ska självfallet inte sopas under mattan, men svepande formuleringar om alla problem hjälper defi nitivt inte. Saklig debatt krävs. Ni som har läst mina tidigare krönikor vet att jag gärna ser en dialog mellan upphandlare och leverantörer. Det kan vara en metod för att skapa en mer välgrundad och avmystifi erad bild av den offentliga upphandlingen.

» TÄNK OM VI alla kunde jobba efter mottot att offentlig upphandling är bra. Regelverket och den praktiska processen säkerställer att skattepengar används effektivt. Risken för korruption minimeras och alla leverantörer deltar på samma villkor och bäste ”man” vinner.

Jag var för ett tag sedan på en kurs på temat rekryte-ring. Till min förvåning upptäckte jag att rekryterings-processen har många likheter med och i långa stycken kan jämföras med upphandlingsprocessen.

I rekryteringsprocessen fi nns ett antal steg som kan

relateras till upphandlingsprocessen. Vilket är innehållet i tjänsten, hur ser kvalifi kationskraven ut, hur ska annonsen utformas för att ge korrekt information och samtidigt locka sökande, utvärdering av ansökningarna, eventuella intervjuer och beslut, ibland föregånget av en förhandling. Jag har kunnat konstatera att det är lättare att få förståelse för upphandlingsprocessen när jag gjort paralleller till rekrytering. Kanske kan den parallellen hjälpa fl er att döda myterna och få fl er och bättre anbud och ökad konkurrens på köpet. ”Det är inte så lätt att förklar för den som inte begrip” uttryckte Ingemar Stenmark det. Jag skulle hellre vilja säga: ”det är inte så lätt att förklara för en som inte vill försöka begripa”. Men kanske kan vi ta några steg åt rätt håll om vi hjälps åt.

Nyligen har vi upplevt ett OS och det är lätt att göra jäm-förelser mellan upphandling och idrott. Där gäller devisen ”gör så bra du kan – bästa man/kvinna må vinna”. Fusk och dopning förekommer men det är avarter som kon-troller och uppföljning ska hjälpa till att stävja. Tänk om vi kunde se på upphandling på samma sätt. ■

” Att inte ställa kvalitetskrav vid lägsta prisupphandling borde falla på sin egen orimlighet”

ENER

GI VÄNLIG LOKAL

ENER

GIANPASSAD LOKA

L

WWW.UPPHANDLING24.SE8 UPPHANDLING24 • NUMMER 2 | 2009

KALLE KRALLhar mångårig erfarenhet av upphandling.

Professionell upphandlare Professionell upphandlare köper till lägsta prisköper till lägsta pris » JAG HADE FÖRMÅNEN att besöka politikerveckan i Almedalen

i början av juli. Vid sidan av att Åsa Romson vill göra det billigare att reparera cyklar slogs jag av att ett antal politiker, som talade om offentlig upphandling, verkar tycka att det är oprofessionellt att köpa till lägsta pris.

Är det så att vi svenskar tycker att det är fi nt att betala det högsta priset. Blir vi ”fi nare” köpare om vi inte köper till

lägsta pris?Vid en upphandlings-

granskning som jag gjorde för länge

sedan för Riksda-gens revisorer angavs i upphandlingens tilldelnings-beslut ”det vet ju alla att kvalitet kostar”. Av detta skäl

antogs det dyraste anbudet utan ytterligare motivering.

» JAG ANSÅG I

min gransk-ningsrapport att

det inte överens-stämde med reglerna

om tilldelning av kontrakt i LOU.

Jag måste ha tänkt

fel,

kan jag nu konstatera efter att ha lyssnat på svenska politiker. Vi kanske ska införa en tredje tilldelningsgrund för offentliga kontrakt som benämns – dyrast möjliga anbud.

» NÄR MAN UPPHANDLAR it-system har leverantörerna lyckats lära oss att inga system fungerar i början. Nu ”vet” många köpare detta – och om man inte förstår det så ”kan man inte branschen”.

Jag tror att det skulle vara svårt att sälja respiratorer till intensivvårdsavdelningar på det sättet. Men det är skickligt sålt av it-branschen, det måste man tillstå.

I mitt inköparliv har jag alltid försökt att upphandla varor, tjänster och entreprenader till lägsta möjliga kostnad. För att kunna jämföra kostnad måste man ju självfallet ställa krav som måste vara uppfyllda för att jämförelsen mellan anbuden ska bli rättvisande.

Man ställer krav – och kraven kan ibland vara höga. Och

bland dem som uppfyller kraven väljer man den som erbjuder det lägsta priset eller den lägsta kostnaden.

» JAG HAR ALLTID trott att man inte ska betala mer än vad som behövs då man hanterar skattebetalarnas pengar.

Nu har jag fattat att jag inte fattat någonting av det grundläggande i mitt yrke. Jag är ingen fi n människa som köper det dyraste anbudet, utan en simpel typ som försöker

att köpa till lägsta möjliga pris eller kostnad. ■

” ” Jag tror att det skulle vara svårt att sälja respiratorer på det sättet. Men det är skickligt sålt av it-branschen”

Affärer

Ja, det går alldeles utmärkt!

Förenade Care ingår i Forenede koncernen - ett danskt familje-företag med verksamhet inom såväl facility service som vård och omsorg. Forenede, som ägs och fortfarande med stort engagemang leds av grundaren Peer C Krogh, med mer än 50 år i samma företag.

Förenade Care AB har organiskt utvecklats till att omfatta ca 55 verksamheter och 3000 anställda i hela Sverige. VD Christer Henriksson har sedan starten 1998 drivit företaget med stabil hand och har en ledning samt övrig personal som är mycket engagerad och har erfarenhet inom vårdsektorn.

Förenade Care erbjuder vård och omsorg med mycket hög kvalitet där varje enskild människas behov och önskemål alltid står i fokus. Förenade Care har lång erfarenhet av upphandlingar från kom-mun och landsting. Välkommen att höra av er, vi delar gärna med oss av våra erfarenheter. Maila marknadschef Mia Palmé; [email protected]

Vi värdesätter gott samarbete med våra uppdragsgivare.

www.forenadecare.com

Förenade Cares kompetens och erfarenhet har gett företaget uppdrag inom följande områden:

- Vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom, omfattande omvård- nadsbehov samt psykiska funktionshinder- Servicehus- Dagverksamhet - Anhörigstöd

- Hemtjänst och hemsjukvård dag/natt samt kundval med tilläggstjänster - Service till funktionshindrade, LSS- Socialt boende- Geriatrisk öppen och sluten vård- Palliativ vårdavdelning- Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH)- Vårdcentral med röntgen - Läkarmottagning, specialistvård - Företagshälsovård- Måltidsservice - produktionskök med restaurang, café och catering

Mia PalméMarknadschef

Christer HenrikssonVD

Vårdentreprenad med kvalitet och den enskildes önskemål i fokus – går det?


Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].


”Tillåtet att ställa drivande krav”

Debatt

» I DEN SVENSKA upphandlings-debatten torgförs uppfattningen att samma EU-regler som gäller för att få sälja varor inom EU också sätter gränserna för vilka produktkrav som får ställas i en offentlig upphandling (se Upp-handling24 nummer 3 och nummer 4 2012).

Debatten har sin upprinnelse i fl era svenska domar som säger att kommuner inte får ställa djurskyddskrav som går längre än EUs minimiregler. Där EU har totalharmoniserade regler skulle det enligt denna upp-fattning vara förbjudet att ställa strängare krav i en upphandling om det i harmoni-seringen har tagits hänsyn till det intresse som produktkravet ska skydda.

» MAN SKULLE ALLTSÅ inte få upp-handla kvicksilverfria batterier eftersom EU har ett harmoni-serat direktiv som tillåter att batterier innehåller kvicksilver. Där EU har minimiregler eller inga regler alls gäller enligt samma uppfattning att varje vara som lagligen får säljas nå-gonstans i EU måste godtas i upphandlingar. Krav som inte kan uppfyllas av alla varor inom samma kategori som fi nns på EUs marknad skulle vara att jämställa med importrestrik-tioner vilka som huvudregel är otillåtna. Bara om det fi nns tvingande säkerhetsskäl skulle något annat gälla. Konse-kvensen blir att lägsta pris ska vara det absoluta huvudalterna-tivet. Det ekonomiskt mest för-delaktiga får endast användas i undantagsfall.

» VI ANSER ATT den uppfatt-

ningen är felaktig. EUs regler för vilka varor som får säljas i EU utgör golv, inte tak, för vilka produktkrav som får ställas i en upphandling. Det allmänna be-höver inte nöja sig med de billi-gaste och smutsigaste alterna-tiven på marknaden.

Man får till exempel kräva att livsmedel uppfyller kriterierna för ett miljömärke, även om märket går längre än EUs egen märkning.

Lagstiftningen ger upphand-lande myndigheter stor frihet att välja vad de vill köpa, men mindre frihet att välja hur eller från vem. Upphandlaren behöver inte ens visa att produktkraven är nödvändiga eller effektiva, så länge de inte är godtyckliga eller uppenbart osakliga.

» EU-DOMSTOLENS DOM I Medipac (C-6/05) påstås vara bevis för att upphandlingskrav inte får gå

längre än harmoniserade regler. Men det enda domen säger är att om man krävt att en produkt ska vara CE-märkt får man inte utan vidare förkasta ett anbud som erbjuder en produkt som är CE-märkt. Det är en självklar princip att upphandlaren inte får frångå sina egna förutsätt-ningar.

Vi anser att vår tolkning har stöd i EUs upphandlings-direktiv och i EU-domstolens praxis, inte minst en dom som kom den 10 maj i år om upphandling av ekologiskt och rättvis handel-kaffe (C-368/10).

Enligt domen får en upp-handlande myndighet efter-fråga kaffe som är producerat i enlighet med kriterierna både för det nederländska miljö-märket Eko och för rättvis handel.

Trots att kraven var absoluta, bara kaffe som var ekologiskt och ”rättvist” kom ifråga,

krävde inte EU-domstolen att kraven måste motiveras som nödvändiga för att säkerställa ett godtagbart skyddsintresse eller att kraven är proportioner-liga.

Enligt generaladvokaten ”står det en upphandlande myn-dighet fritt att själv fastställa vilka produkter den vill förvärva”.

Eko går dessutom längre än EUs egen miljömärkning. Av C-368/10 framgår att kravet att tilldelningskriterier ska vara kopplade till föremålet för kontraktet inte måste avse ”varans egenskaper som sådana”. Det var därför tillåtet att ge pluspoäng till varor som framställs enligt villkoren för rättvis handel.

» EU-DOMSTOLENS DOM I C-368/10 kan ställas mot en dom från Kammarrätten i Göteborg som säger att djurskyddskrav som inte kan uppfyllas av allt kött som får säljas i EU är otillåtna importrestriktioner (mål 2216-2221-10).

Enligt vår mening är den tolkningen inte bara felaktig, den innebär också en radikal omtolkning av LOU.

Trots det har domstolar runt om i landet okritiskt upprepat detta.

Ett viktigt undantag är Kammarrätten i Stockholm som säger att det inte fi nns några hinder mot att ställa stränga produktkrav, ens om de går längre än harmoniserade EU-regler (mål 2841-11).

Magnus LjungMathias Sylwan

Förbundsjurister, SKL

EUs regler för vilka varor som får säljas inom EU är ett golv, inte ett tak, för de krav som får ställas i en upphandling. Upphandlaren behöver inte nöja sig med det billigaste och smutsigaste alternativet, skriver två förbundsjurister på SKL.

Stöd i EU-dom. Magnus Ljung och Magnus Sylwan anser att det går att ställa strängare krav än EUs.

11WWW.UPPHANDLING24.SE

Upphandling24 ska vara den själv-klara mötesplatsen för upphand-lare och anbudsgivare för offentlig sektor och näringsliv. Dina åsikter är viktiga för en levande debatt.

Det viktigaste är vad du tycker,

inte hur du formulerar dig eller var du sätter kommatecknet (det hjäl-per vid dig med). Gör din röst hörd. Enklast bidrar du med ditt debatt-inlägg via e-post. Mejla till [email protected]. Du behöver varken tänka

på formatering eller använda nå-got speciellt program. Vi ser helst att du skriver kort. 2 500 tecken eller en knapp A4-sida brukar räcka för att föra fram en åsikt. Det får gärna vara ännu kortare.

Debattera på Upphandling24


» JAG HAR I en debattartikel här i Upphandling 24 ifrågasatt lag-ligheten i de nationella inköps-centralernas ersättningsmodell.

Kalle Krall, tidigare upp-handlingschef på SKL Kom-mentus Inköpscentral, en av de två inköpscentraler vars ersättningsmodell jag ifråga-sätter, har ryckt ut till försvar. Han anför två argument.

Det första är att ersättningen (som innebär att inköpscen-tralen tar betalt av leverantören i förhållande till leverantörens försäljning på ramavtalet) är skälig och att den fi nns i andra länder. Det andra argumentet går ut på att inköpscentralerna är effektiva och leder till lägre priser för avropande myndig-heter.

» JAG INVÄNDER MOT det första argumentet. Det fi nns inget för-hållande mellan inköpscen-tralen och den avropande myn-dighetens inköp som har in-verkan på vilken ersättning till inköpscentralerna som är rimlig. Dessutom saknas till-räckligt samband att ta ut av-giften från leverantörerna.

I sitt inlägg hänvisar Kalle Krall till att Per Molander i sin utredning har kommit fram till att den genomsnittliga inköps-kostnaden är fem procent av upphandlingens värde. En genomsnittlig siffra som är generell för upphandlingar kan aldrig användas för att disku-

”Visst är debiteringen olaglig”Pernilla Norman ifrågasatte lagligheten i de nationella inköpscentralernas ersättningsmodell i en debattartikel i Upphandling 24. Kalle Krall, tidigare upp-handlingschef på SKL Kommentus Inköpscentral, försvarade modellen i förra num-ret. Nu svarar Pernilla Norman.

”Ramavtalens vara eller inte – den totala förvirringenn”

» PERNILLA NORMAN PÅSTÅR att den provisionsersättning som de två i dag etablerade inköps-centralerna tar ut vid bruk av ramavtal är olaglig, utan att för-klara varför. Det handlar om Kammarkollegiet och SKL Kommentus Inköpscentral. Den provisionsersättning som in-köpscentralerna tar ut kan jäm-föras med den genomsnittliga

egentligen inte. Sådan forskning borde däremot initieras för att kunna utveckla och effektivi-sera ramavtalsanvändningen i Sverige med fakta som grund.

Självfallet måste de ramavtal som sluts grundas i en väl genomförd affärsstrategisk analys som inkluderar såväl en behovsanalys som ett förank-ringsarbete av b h

Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].

”Inköpscentralernas debitering är olaglig”

Debatt

» DE NATIONELLA INKÖPSCENTRA-LERNA (SKL Kommentus In-köpscentral och Statens inköps-central hos Kammarkollegiet) gör mer skada än nytta och deras ersättningsmodell är både olämplig och troligen olaglig.De nationella inköpscentra-lernas existens baseras på två antaganden:1. Att större inköpsvolymer ger lägre priser.2. Att deras ramavtal minskar den administrativa bördan för avropande myndigheter.Forskning visar att dessa antaganden saknar stöd och inte går att belägga. Det finnst ä

offentlig sektor. Även om Riksrevisionen har riktat kritik mot modellen, har den ännu inte prövats i domstol.

» DE RÄTTSLIGA INVÄNDNINGARNA är:1. Modellen innebär i

praktiken att inköpscentra-lerna utfärdar något som kan liknas vid en licens som ger leverantörerna tillträde till den offentliga mark-naden. Det saknas en tydlig länk mellan kostnaden och syftet med betalningen. 2. Det saknas ett uppdrags-fö håll

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

De nationella ramavtalen ger högre priser och stor administrativ börda för myndigheterna, skriver Pernilla Norman. Hon tycker att de nationella inköps-centralerna bör ifrågasättas.

Efter att ha läst Pernilla Normans inlägg i förra numret av Upphandling24 måste jag tyvärr konstatera att hon yttrar sig om fakta som hon tycks ha en ytterst begränsad kännedom om, skriver Kalle Krall.

Replik. Pernilla Norman håller fast vid att inköpscentralernas ersättningsmodell är olaglig.

tera kostnaden för inköpscent-ralers upphandlingar av ramavtal. Inköpscentralernas kostnad måste mätas i varje enskilt fall.

Det enda riktiga är att inköpscentralerna tar betalt för sin faktiska kostnad direkt av de avropande myndigheterna. Det är ju där det reella förhållandet fi nns. Att den felaktiga mo-dellen fi nns i andra länder gör den varken bättre eller laglig.

» VAD GÄLLER KALLE Kralls andra argument, att inköpscentra-lerna gör ett bra jobb och uppnår lägre priser på ramav-talen, så lämnar jag för tillfället den frågan. Jag kan konstatera

att de besparingar som anges i artikeln är lösryckta och att det saknas uppgift om hur bespa-ringen har räknats fram Gene-rellt har jag stora invändningar vad gäller inköpscentralernas effektivitet.

Jag kan lugna Kalle Krall med att jag inriktar min forskning på just ramavtal och de nationella inköpscentralernas bristande effektivitet. Det kommer alltså mer forskning på området och jag återkommer defi nitivt till frågan.

» MIN SLUTSATS I debattartikeln – att de nationella inköpscentra-lernas ersättningsmodell är såväl olaglig som olämplig –

kvarstår. Inköpscentralerna bör byta ersättningsmodell. Räkna fram den faktiska kostnaden för ramavtalsupphandlingarna och dela den kostnaden på de myn-digheter som väljer att gå med i ramavtalen och ta betalt direkt av de avropande myndighe-terna. Detta vore ett första steg mot ett förbättrat upphand-lingsklimat i Sverige!

Pernilla NormanAdvokat Lindskog Malmström

Advokatbyrå, doktorand i offentlig upphandling vid Stockholms

universitet.

Pernilla Normans ursprungliga debattartikel fi nns på webben:

goo.gl/rITim


DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE Senaste nytt


Notiser

» TILLVÄXTVERKET ERKÄNNER ATT

man i fl era fall inte följt egna regler. Verket har dessutom inte följt reglerna när det gäller of-fentlig upphandling.

I tre av 26 granskade fall saknas den restriktivitet som verkets representationspolicy stipulerar. Utöver detta kan några övriga aktiviteter, till ex-empel vinprovning, betecknas som icke restriktiva.

Att medarbetardagen på Grand Hôtel var för dyr och hölls på fel plats bekräftas. Den kostade sammanlagt 780 000 kronor exklusive moms, motsva-rande cirka 2 700 kronor per an-ställd.

» FRÅGETECKNEN KRING UPPHAND-

LINGEN av medarbetardagen har hittills inte rätas inte ut. Den gjordes på ett belopp som över-stiger brytgränsen – och skedde dessutom utanför de statliga ramavtalen. Verksledningen av-vaktar här styrelsens gransk-ning.

Fast redan nu har rutinerna i

samband med upphandling av konferenser stärkts. Om kost-naden för konferens inklusive måltider överstiger 284 000 kronor ska det antingen göras ett avrop från gällande ramavtal eller en förenklad upphandling enligt Lagen om offentlig upp-handling.

» ALLA STÖRRE MÖTEN och konfe-renser ska dessutom, från och med nu, godkännas av generaldi-rektören i förväg. Sedan Chris-tina Lugnet satts på ”elefantkyr-kogården” axlar ställföreträ-dande generaldirektör Göran Theolin jobbet som myndighets-chef.

– Min mest prioriterade upp-gift blir nu att tillsammans med alla medarbetare återskapa för-troende för Tillväxtverket. Och det gör vi bäst genom att ägna oss åt vår kärnverksamhet, säger Göran Theolin.

» TILLVÄXTVERKETS EXTERNA OCH in-terna representation är rätt för-sumbar. Intern och extern re-

presentationen motsvarar cirka 0,1 procent av Tillväxtverkets andel av förvaltningsanslaget. Fast räknas interna seminarier och utbildning in är andelen om-kring 2,5 procent.

Det framgår av den själv-granskning som Tillväxtverket gjort i spåren av Dagens Nyhe-ters artikelserie som fi ck gene-raldirektören Christina Lugnet på fall.

» TILLVÄXTVERKETS EGEN SLUTSATS är ändå att reglerna till största delen har följts. Det är, konsta-terar man, lätt att glömma det ef-tersom fokus läggs på det som har varit fel.

Den hårda mediekritiken har bland annat resulterat i att oav-lönade ”ambassadörer” sagt upp sig i protest.

Tillväxtverket säger sig väl-komna den externa granskning som verkets styrelse har beslutat att göra.

Även Riksrevisionen väntas granska affären.

PER ERIKSSON

Dyr medarbetardag upphandlades inte

Ny kraft. Generaldirektören Christina Lugnet tvingades lämna Tillväxtverket och ställföreträdaren Göran Theolin har tagit över. .

Foto

: Olo

f Ho

lda

r

Foto

: Hå

kan

Fla

nk

Stiftelse kände inte till LOU » Stiftelsen för strategisk forskning har

köpt konsulthjälp för miljoner för fest-fi xande, seminarier och pr-aktiviteter – utan upphandling.

Tillväxtverket, Vinnova och närings-departementet har uppmärksam-mats för extravaganta bjudningar och i vissa fall kreativ bokföring där internrepresentation förklätts till semi-nariekostnader. Ett påkostat 15-års-jubileum för 500 personer i Blå hallen sätter nu även Stiftelsen för strategisk forskning under luppen.

Stiftelsen har anlitat Micael Binde-felds konsultföretag för att ordna fes-ten – som kostade cirka två miljoner kronor. Uppdrag för över nio miljoner kronor har sedan 2009 lagts ut på konsulten utan upphandling.

Enligt Svenska Dagbladet har stiftelsens nyckelpersoner inte känt till Lagen om offentlig upphandling:

– Det har gått snett. Förklaringen är att vi inte trodde att man behövde upphandla, säger vd Lars Rask till SvD.

Micael Bindefeld har även anlitats för information till medierna samt som seminariearrangör. Förutom att avta-len skrevs utan upphandling har de inte diarieförts. Kungliga vetenskapsa-kademien och Ingenjörsakademien ska nu på stiftelsens begäran att granska vilka fel som begåtts. Även Konkurrensverket är intresserat.

***Rätt ställda krav minskar gifter » Offentlig upphandling erbjuder

goda möjligheter att bli av med gifter i textilier, möbler, datorer och under-sökningshandskar. Fast då gäller det förstås att kraven ställs på rätt sätt.

Det framgår av en rapport, Kemi-kaliesubstitution genom offentlig upphandling, som Miljöstyrningsrå-det, MSR, tagit fram på uppdrag av Kemikalieinspektionen.

– De produktgrupper vi tittat på vi-sar att det fi nns stor potential att ställa kemikaliekrav och ersätta farliga äm-nen som dispersionsfärgämnen och ftalater, säger Susanne Lång, MSR.

Senaste nytt


Foto

: Ap

ote

ket

» RAMAVTAL OCH SUPERMILJÖBILS-

PREMIE till trots är det ingen vi-dare fart på försäljningen. Enligt Bil Sweden har det under första halvåret i år sålts 290 supermil-jöbilar, varav nästan hälften i Stockholms län.

De så kallade supermiljöbi-larna, det vill säga elfordon och laddhybrider med koldioxidut-släpp på maximalt 50 gram per kilometer vid blandad körning, kommer inte upp i fart. Trots SKL Kommentus ramavtal och en extra tilltagen statlig premie på 40 000 kronor registreras det rätt få bilar av denna typ.

» ENLIGT BIL SWEDEN, branschorga-nisation för tillverkare och im-portörer, nyregistrerades 290 supermiljöbilar under första halvåret i år. Nästan vart annat av dessa fordon rullar i Stock-holms län.

– I en majoritet av länen har det bara registrerats några en-staka supermiljöbilar, säger Bertil Moldén, vd för Bil Sweden.

Utöver Stockholms län är det bara i Västra Götaland, Skåne, Östergötland, Uppsala län och Dalarna som det registrerats lite fl er supermiljöbilar.

Hittills är det är framför allt

myndigheter, företag och bil-pooler som köpt. Bertil Moldén förklarar Stockholms läns höga andel av de totala registrering-arna med att många företag har sitt säte i huvudstaden.

» ÄVEN OM FÖRSÄLJNINGEN av su-permiljöbilar hittills legat på låga nivåer menar Bil Sweden att det fi nns goda möjligheter att öka försäljningen.

– Inför fl er stimulanser än de som fi nns idag, till exempel par-keringsförmåner, befrielse från trängselskatt och möjlighet att köra i busskörfält.

Bertil Moldén vill även se en utbyggnad av infrastrukturen med laddstolpar:

– Här kan politikerna hämta inspiration från vårt grannland Norge som har infört liknande åtgärder.

Bakom den av SKL Kom-mentus Inköpscentral samord-nade upphandlingen av elbilar och laddhybrider står Vattenfall och Stockholms stad. Samman-lagt har 296 organisationer och företag har anmält intresse för att köpa 1 250 elfordon per år under en fyraårsperiod.

PER ERIKSSON

Trots ramavtal – dålig fart på supermiljöbilen

Foto

: Bil

Swe

de

n

Fler superbilar behövs. Bertil Moldén vill se fl er elbilsstimulanser.

» INFÖRANDET AV EN upphand-lingsskadeavgift för två år sedan har gett bättre upphandlingar. Det menar Konkurrensverket som sedan regelskärpningen dragit 32 kommuner, landsting och statliga myndigheter inför domstol.

Upphandlande enheter inser i allt större utsträckning bety-delsen av att följa reglerna.

» HITTILLS HAR KONKURRENSVERKET

överlämnat 32 ärenden till dom-stol med krav på upphandlings-skadeavgift.

I de fl esta avgjorda fallen har

verket fått rätt och böter dömts ut. Ett fall ligger nu i Högsta för-valtningsdomstolen. Flera av de fall där övervakande myndighet inte ”fått rätt” är obligatoriska ärenden.

Här handlar det ofta om mindre överträdelser eller miss-förstånd av olika slag, men där Konkurrensverket ändå måste agera.

Ett exempel är när en domstol vid en överprövning av ett avtals giltighet fastställer att avtalet får bestå trots att det tecknats i strid med en avtalsspärr eller för-längd avtalsspärr.

Konkurrensverket vill nu att lagstiftningen ändras runt just dessa ärenden:

– De bör i stället omfattas av de bestämmelser som gäller för upphandlingsskadeavgifts-ärenden som Konkurrensverket genomför på eget initiativ, tycker Dan Sjöblom, generaldirektör vid Konkurrensverket.

Konkurrensverket har hittills öppnat 139 ärenden och av-skrivit 75. Vanligaste avskriv-ningsorsak är preskription eller att verket tvingas prioritera bort mindre allvarliga överträdelser.

PER ERIKSSON

Konkurrensverket anser att böter hjälper

Upphandlar billigare i norr » AVREGLERINGEN PÅ APOTEKSMARK-

NADEN sparar pengar åt Norra sjukvårdsregionen. Ett ny-tecknat avtal om läkemedelsför-sörjning sparar miljoner för de fyra samarbetande landstingen i norr.

Den totala besparingen för re-gionen – som omfattar Norrbot-tens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands län – upp-skattas till 16,5 miljoner kronor per år.

Apoteket vann den upphand-ling som enbart för Västerbot-tens läns landstings beräknas minska kostnaderna med cirka sju miljoner kronor per år. För Jämtland beräknas den årliga prislappen bli 2,3 miljoner kronor lägre.

– Det känns bra att få fortsätta och bygga vidare på ett gott sam-arbete med Apoteket, säger Karin Lindgren, läkemedels-strateg på landstinget i Jämt-land.

» DET NYA AVTALET börjar gälla den 1 april 2013. Avtalstiden är fem år med möjlighet till två års för-längning.

Redan nu startar arbetet med att organisera de arbetsmoment som landstinget kommer att ut-föra i egen regi.

Apoteket fi ck nyligen fortsatt förtroende också av landstinget i Dalarna.

– Vi vet att det fi nns många ut-maningar när det gäller att säkra kvaliteten kring läkemedel, säger Ann Carlsson, vd på Apo-teket.

PER ERIKSSON

Vinnare. Ann Carlsson sparar åt Norra sjukvårdsregionen.


TEMA: BYGG DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE Senaste nytt

NotiserOmstart med lägre krav

www.pamil.se 042 - 29 30 55

Kontor - Skolor - Förskolor - m.m.

Med våra flexibla modulsystem bygger vi vad du behöver.

» LÄNSSTYRELSEN I NORRBOTTEN fi ck kritik för de högt ställda kraven på företagens omsättning vid byggupphandlingen av Naturum Laponia.

När upphandlingen nu görs om går man kritikerna till mötes och halverar kravet på minsta omsättning.

– Vi vet att byggmarknaden är het i Norrbotten. Lyckas vi inte möta budget vet vi i alla fall att vi har gjort det vi har kunnat för att bygga ett naturum i Laponia, säger Marie Björklund, projekt-ledare för Naturum Laponia.

» FÖR ATT FÅ ner priset har husets konstruktions- och avloppslös-ningar ändrats. Dessutom har fl era optioner lagts in som innebär att projektets alla delar inte genomförs om kostnaderna skjuter i höjden.

En lång rad andra föränd-ringar har också gjorts för att locka fl er anbud från lokala fö-retag. Upphandlingen är nu in-delad i fem delar i stället för som tidigare fyra. Anbudsområdena är bygg, mark, ventilation, el och rör.

Vid förra upphandlingen låg bygg och mark i samma anbud.

» INVÄNDNINGARNA MOT KVALIFICE-

RINGSGRÄNSERNA har också resul-

terat i förändringar. För att komma i fråga för byggentre-prenaden (där även samord-ningsansvaret ingår) måste bo-

laget ha 50 miljoner kronor i omsättning. Det är en halvering visavi förra upphandlingen.

För markarbetena är kravet på årsomsättning tio miljoner kronor. Företag som vill utföra ventilation, el och rör måste om-sätta fem miljoner kronor. Sist, men inte minst, är såväl entre-prenadtid som annonseringstid förlängd.

» SISTA ANBUDSDAG ÄR satt till den 3 september. Projektets budget ligger på cirka 115 miljoner kronor. Om anbuden inte håller sig inom den ramen är det risk för att Naturum Laponia inte re-aliseras.

PER ERIKSSON

Verklighet? Förändring bäddar för Naturum Laponia.

Foto

: Win

gå

rdh

s

Upphandlare är särskilt utsatta » Sverige är inte fritt från korruption.

Statskontoret konstaterar i en rapport att upphandling hör till de mest ut-satta områdena.

Utöver offentliga myndigheters relationer med aktörer i byggsektorn beskrivs offentlig upphandling samt tillståndsprövning och tillståndsgiv-ning som särskilt utsatta områden. När fl er delar av den kommunala verksamheten läggs i nya driftsfor-mer ger ökat inslag av upphandling ökade möjligheter till korruption.

Rapporten Köpta relationer berät-tar om att tjänstemän hellre lämnar en organisation om de ser brister än stannar och tar tag i problemen.


Senaste nytt

Foto

: Ro

ge

r Vik

strö

m

BFAB:s utbildningsstege för dig som lever med LOUVi har tagit fram ett par nya utbildningar för att kunna tillgodose alla olika nivåer på kunskapsbehov inom den offentliga verksamheten.

Leva med LOU - introduktionsdag Stockholm 2 oktober 2012

Offentlig upphandling - grundkurs Stockholm 30-31 oktober 2012

Offentlig upphandling - fördjupningStockholm 27-28 november 2012

www.bfab.se

» GENOM ATT STÄLLA krav vid upp-handlingen kan byggsektorn minska sin miljöpåverkan.

Miljöstyrningsrådets kriterier, som dessutom kommer att skärpas framöver, hjälper till att identifi era lämpliga krav.

Enligt ett EU-direktiv ska alla nya byggnader i Europa vara ”nära-noll-energi-byggnader” från den 31 december 2020. Kraven vid ombyggnad skärps också – och offentligt ägda bygg-nader ska vara föregångare.

» GENOM ATT STÄLLA krav i upp-handling vid ny- och ombygg-nader kan den offentliga sektorn minska sin miljöpåverkan. Mil-jöstyrningsrådet har mot den

bakgrunden uppdaterat kriteri-erna för miljöanpassad upp-handling av byggentreprenader och byggkonsulter.

– EU-direktivet visar på de ut-maningar vi står inför, men vi måste också omsätta det till handling. Det är därför gläd-jande att branschen har en stark utveckling, säger Jens Jo-hansson, projektledare för bygg och fastigheter vid Miljöstyr-ningsrådet.

» MILJÖSTYRNINGSRÅDETS KRITERIER

OMFATTAR materialval och mate-rialhantering, byggavfall, ter-miskt inneklimat och ventila-tion, fuktsäkerhet samt magne-tiska fält. Kriterierna gäller vid

såväl nybyggnad som om-byggnad av lokaler och fl erbo-stadstadshus.

– Alla krav ska vara tekniskt och ekonomiskt möjliga att ge-nomföra samt vara verifi erbara eller mätbara.

» KRAVEN HAR UPPDATERATS med hjälp av experter från Byggan-dets kretsloppsråd, Sisab, Peab, Akademiska hus, Borlänge kommun och Veidekke.

För att uppnå energimålen för år 2019 och 2050 måste krav-nivån höjas ytterligare, vilket innebör att kriteriedokumentet kommer att revideras ytterligare under 2012.

PER ERIKSSON

Energisnålare bygge med nya miljökrav

Krav. Enligt ett EU-direktiv ska alla nya byggnader i Europa vara ”nära-noll-energi-byggnader” från 2021.

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE




”Leverantörs försäkran inte nog” » Är en leverantörsförsäkran tillräcklig

som bekräftelse och uppföljning av skall-krav vid upphandling av livs-medel? Kammarrätterna i Stockholm och Sundsvall är oeniga efter två do-mar som pekat åt olika håll.

Nej, anser Martin & Servera. Under senare år har restaurang- och stor-köksgrossisten överprövat ett tjugotal offentliga upphandlingar. Många av dem på grund av att kommunerna har ställt skall-krav som de inte haft möjlighet att kontrollera.

Martin & Serveras erfarenhet är att leverantörsförsäkran inte är tillräckligt bevis för att den leverantör som tillde-las upphandlingen också uppfyller de krav som ställs. Varför? Det är helt enkelt alldeles lätt att bifoga en osann leverantörsförsäkran.

***Klart att Malmö stad får böta » Malmö stads felaktiga upphand-

ling av snöröjning dränerar kommu-nens kassa med ytterligare 170 000 kronor. Förvaltningsrätten går på Konkurrensverkets linje och dömer ut önskad upphandlingsskadeavgift.

Bakgrunden är att kommunen tecknade avtal med MM Minigräv utan den annonsering och konkur-rensutsättning som lagen kräver.

Efter att en konkurrent, Kom Trans-port, klagat på affären har förvalt-ningsrätten och därefter också kam-marrätten slagit fast att det var fråga om en otillåten direktupphandling. Avtalet förklarades därför ogiltigt.

Trots att Malmö stad ansåg sig ha förmildrande omständigheter – man tyckte sig inte hinna med en annonserad upphandling – går för-valtningsrätten helt på övervakande myndighets linje. Även kammarrätten har avfärdat den ”synnerliga bråd-ska” som angetts.

Upphandlingen har fått stor lokal medial uppmärksamhet i och med att kommunens ”snögeneral” och gynnad företagare var medlemmar i samma mc-klubb.

Foto

: Grö

na

Bili

ste

r

Notiser

» TROLLHÄTTAN ÄR LANDETS bästa kommun på miljöanpassad bi-lism. Vid Gröna Bilisters bedöm-ning spelar upphandlingar av både kommunal fordonsfl otta och transporttjänster en avgö-rande roll.

I Gröna Bilisters kommun-rankning placerar sig Saabs he-mort Trollhättan före Göteborg och trean Linköping. Av de 144 undersökta kommunerna har tjugondeplatsplacerade Kalmar förbättrat sig mest sedan förra året. Då återfanns Kalmar på plats 43. Jumbo på listan är Gäl-livare som fallit från fjolårspla-ceringen 134.

– Fantastiskt kul att vi för andra året är bäst i Sverige. Det här understryker att Trollhättan tar miljöfrågor på allvar och med en satsning på elbilsproduktion i Saabs gamla lokaler öppnas ännu större möjligheter, konsta-terar Rose-Mari Sandstedt, mil-jösamordnare i Trollhättan.

» FOKUS I UNDERSÖKNINGEN ligger på uppnådda resultat snarare än

på visioner. Vid Gröna Bilisters bedömning, som utförs med stöd av Trafi kverket, spelar upphand-lingsrelaterade frågor en avgö-rande roll.

Utredarna har kikat på vilka miljökrav som ställs vid fordons-upphandlingar samt vid upp-handling av transporter som färdtjänst och skolskjuts. De har också bedömt arbetet för att minska miljöpåverkan från kom-munala tjänsteresor samt till-gång till och produktion av för-nybara bränslen.

» PER ÖSTBORN, PROJEKTLEDARE för kommunrankningen, ser att kommunernas miljöarbete tagit ett tydligt steg framåt sedan förra mätningen.

Lilla Edet med 13 000 invå-nare tillverkar exempelvis egen biogas. Alvesta, Mellerud och Högsby har kommit längre än fl era mångdubbelt större kom-muner:

– Storleken har liten bety-delse. Det är på viljan det kommer an.

Det går inte att utläsa någon röd tråd i storlek, geografi , eko-nomi eller politiskt styre bland de mest framstående kommu-nerna.

– Den gemensamma näm-naren är i stället att de satsat långsiktigt, konsekvent och har tydliga spelregler, säger Jakob Lagercrantz, ordförande i Gröna Bilister.

Noteras kan att miljöbilsan-delen i kommunernas fordons-fl ottor har stigit något sedan förra året, från 59 procent till 63 procent. Andelen bilar som drivs förnybart har dock sjunkit

» UPPLANDS VÄSBY GLÄDS över en delad andra plats i länet och plats 21 på den nationella listan. Eva Bergh, miljöstrateg i Upp-lands Väsby kommun, säger att man hela tiden måste bli bättre:

– Vi fortsätter bland annat ar-betet med att forma bra miljö-krav vid upphandlingar som också ska vara möjliga att följa upp.

PER ERIKSSON

Upphandling – nyckel till miljöanpassad bilism

Viljan avgör. Per Östborn åker gasbil. Han är projektledare för kommuntrankningen.


Senaste nytt

Malmö tar mer sociala hänsyn

Är du redo att ta dina kunskaper till nästa nivå?

Bli Diplomerad upphandlare hos AffärsConcept redan i höst!CONCEPT 1 – 10 dagar genomförs i fyra ämnesblock under hösten. De fyra blocken är uppdelade i:

Juridik – där du får kunskap så du kan orientera dig i LOU och i övrig relevant lagstiftning.

Affären – ger dig förutsättningar för att kunna genomföra en bra affär, du lär dig om ett avtal är lämpligt och att självständigt formulera enklare avtal.

Metod och strategi – ger dig förmåga att utifrån juridiska och affärsmässiga bedömningar kunna välja och använda lämpliga strategier för olika typer av upphandlingar.

Kravformulering – lär dig självständigt formulera krav utifrån behov och ta fram ett fullständigt förfrågningsunderlag inklusive utvärderingsmodell och dokumentation.

Utbildningen vänder sig till upphandlare med viss erfarenhet som efter slutförd utbildning blir Diplomerade upphandlare.

För mer info och för att boka gå in på www.affarsconcept.se

AffärsConcept är ett SKL-ägt konsultföretag, sedan starten 1995 har vi hjälpt köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer. Verksamheten består av tre inriktningar Upphandling, Utbildning och Utredning. Varje år utför vi drygt 200 konsultuppdrag och genomför fler än 100 utbildningsdagar. Våra lärare har förutom teoretisk erfarenhet även lång och gedigen praktisk och aktuell erfarenhet av att genomföra upphandlingar med fokus på affären.

» MALMÖ STAD SKA pröva nya upphandlingsregler under ett års tid. Man backar från uteslut-ning av företag med kopplingar till skatteparadis, men kommer att kräva justa löner, lärlings-platser, förbud mot svart arbets-kraft och bättre kontroll på un-derleverantörer.

Kommunen vill använda of-fentliga upphandlingar för att underlätta för vissa kategorier att komma in på arbetsmark-naden, som ungdomar, långtids-arbetslösa och funktionshin-drade, men också verka för en jämn könsfördelning.

» VITA JOBB-MODELLEN INNEBÄR att företag är skyldiga att ge de an-ställda ersättningar motsva-rande svenska kollektivavtal och att tillämpa avtalens sociala villkor. Man har också en skyl-

dighet att kontrollera att de egna underleverantörerna uppfyller villkoren. I kontrakten som före-tagen tecknar ingår även ett förbud mot svartjobb.

Andreas Schönström, kom-munalråd med ansvar för arbets-marknad och vuxenutbildning, säger att Malmö på detta sätt premierar det sunda närings-livet:

– Vi vill att skattebetalarnas pengar ska användas till mer än lägsta pris, de ska användas till jobb och motverka lönedump-ning och skattefl ykt.

En pilotstudie där dessa villkor tillämpas i olika upp-handlingar ska nu påbörjas. Provperioden är ett år.

Däremot backar kommunen från det tidigare förslaget att för-hindra företag som slussar sina vinster vidare till skatteparadis att vara med i upphandlingarna. Den utredning om rättsläget och praxis som stadens centrala upphandlingsenhet genomfört visar att det skulle bli svårt att driva igenom och kontrollera denna typ av krav.

Malmö stad vill i stället under-söka möjligheten att antingen tillämpa offentlighetsprincipen för skattefi nansierad verk-

samhet i välfärdssektorn eller i de särskilda kontraktsvillkoren ställa krav på ekonomisk insyn. Detta för att undvika upphand-ling av företag med kopplingar till skatteparadis.

» LARI PITKÄ-KANGAS, KOMMU-

NALRÅD med ansvar för konsu-ment, stadsekologi och utveck-ling, påminner om att Malmö i våras fi ck Miljöstyrningsrådets pris för bästa hållbara upphand-lare.

– Nu fortsätter vi att utveckla vår upphandling och skapar för-utsättningar för inköp som tar större social hänsyn. Kom-munen kan inte ta hela ansvaret, mycket vilar på regeringen och ny lagstiftning. Men att inte göra något vore moraliskt förkastligt, säger han.

PER ERIKSSON

Vita jobb. Andreas Schönström vill motverka lönedumpning.

Foto

: Ate

ljé B

rors

on

TEMA: VÅRD OCH OMSORG DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE Senaste nytt


Notiser


Billigare svar på proven » Stora pengar kan sparas inom

landstingen på att upphandla laboratorietjänster. Det konstaterar Konkurrensverket i en rapport. Konkur-rensverket har kartlagt sex landsting som ett led i verkets tillsyn över lagen om valfrihetssystem.

Landstingen ”rapporterar positiva resultat.

– I de fall det är möjligt bör fl er lands-ting följa efter och införa valfrihetssys-tem för denna typ av tjänster. Då kan mer pengar frigöras för en bättre vård, säger Dan Sjöblom, generaldirektör vid Konkurrensverket.

Ett exempel från rapporten visar att en CRP-analys, som är vanlig vid infek-tioner, kostar 33,57 kronor i Örebro som är det dyraste landstingsområdet. I Stockholm, där en upphandling gjorts, är kostnaden för samma analys 4,31 kronor.

***Äldremat kräver mer samarbete » Upphandling, vård och kök måste

samarbeta bättre för att skapa mål-tider som sjuka och äldre vill ha och mår bra av. Den slutsatsen dras av Sveriges Konsumenter som besökt 24 matsalar inom sjukvård och äld-reomsorg.

Betona kvaliteten och ta inte bara hänsyn till bara priset. Tillgodose små enheters krav på att kunna avropa konsumentförpackningar i stället för att binda leveranserna till stora indu-striförpackningar.

Det är några av råden till dig som upphandlare som förs fram av Sveri-ges Konsumenter. Organisationen har tillsammans med och ABF, PRO, LRF och Jordbruksverket bedrivit projektet Den goda maten. Att öka matglädjen hos äldre och sjuka är viktigt. I rappor-ten pekas på framgångsfaktorer som ombonad matsalsmiljö ochmöjlighet att välja mellan olika rätter och på-verka portionsstorleken.

» UPPHANDLINGEN AV DATANÄT och it-tjänster, så kallade ikt-infra-struktur, för Nya Karolinska Solna avbryts med omedelbar verkan. Anbuden låg helt enkelt för mycket över budgetramen.

Stockholms läns landsting tvingas fatta detta beslut sedan det visat sig att de inlämnade an-budspriserna legat avsevärt högre än vad sjukhusprojektets budget medger.

I upphandlingen efterfrå-gades en totalleverans av datanät för fast och trådlös kommunika-tion och it-tjänster samt drift och underhåll av denna infra-struktur. Efter förhandlingar om de anbud som lämnades in av-bryts nu den pågående upp-handlingen på grund av kost-nadsbilden.

» LANDSTINGSDIREKTÖR TOIVO

HEINSOO säger att det fi nns sak-ligt godtagbara skäl att avbryta den pågående upphandlingen:

– Vi måste handskas varsamt

med skattebetalarnas pengar. Vår strävan är att så fort som möjligt få fram ett reviderat för-frågningsunderlag.

Det var budgeterat för kost-nader på mellan 640 och 800 miljoner kronor. Därutöver fanns det en driftsbudget på 35–40 miljoner kronor per år.

Upphandlingssekretess hindrar en öppen redovisning av de fak-tiska anbuden.

» ARBETET MED EN ny upphandling påbörjas omedelbart. Stora delar av det tidigare framtagna för-frågningsunderslaget kommer att kunna användas även denna gång. Vad som justeras är i stället omfattningen av infrastruktur-kraven, så att den bättre mot-svarar budgetramarna.

– Behovet av ikt-infrastruktur kvarstår. Nu gäller det att snabbt och klokt planera för det fort-satta arbetet så att vi kan fatta beslut i den nya upphandlingen, säger Toivo Heinsoo.

Nya Karolinska Solna planeras kunna ta emot de första patien-terna under 2016 för att vara helt klart året därpå. Sjukhuset skapas för att kunna möta fram-tidens krav på sjukvården, vilket i sin tur ställer krav på ikt-infra-strukturen.

PER ERIKSSON

» TROTS ATT CAPERIO lovade för mycket rättas inte Statens in-köpscentrals klientupphandling. Kammarkollegiet hade enligt domen ingen anledning att ifrå-gasätta Caperios felaktiga upp-gifter där även en sanningsför-säkran ingick.

Även om det var fel handlade det inte om brott mot LOU. Därför vinner Invids klagomål på Kammarkollegiets klientupp-handling för region 2 (Gotland och Stockholm) varken förvalt-ningsrättens eller kammarrät-tens gehör.

I sitt förfrågningsunderlag ställde Kammarkollegiet krav på minst två megapixels upplös-ning i pekplattekameran. Detta till trots offererade Caperio en Ipad 2 som bara har en 0,7-me-gapixelkamera.

Invid valde en dyrare modell,

Lenovos Thinkpad Tablet, i sitt anbud. Den produkten uppfyller med råge kraven.

» I SITT ÖVERKLAGANDE menar Invid att Caperios bud skulle ha underkänts. Då hade Invid pla-cerat sig före Caperio vid utvär-deringen.

Trots att kamerakvaliteten an-getts fel ändrar förvaltnings-rätten inte på tilldelningsbe-slutet. Eftersom Caperio besva-rade frågan om skall-kravet jakande – och dessutom läm-nade en sanningsförsäkran – har det inte funnits anledning för Kammarkollegiet att misstänka att kravet inte uppfyllts.

Därmed har det enligt domen ”inte brutits mot någon av be-stämmelserna i LOU på de av Invid anförda grunderna”. För-valtningsrätten fi nner att upp-

handlingen inte kan anses ha skett i strid med de krav som uppställs i LOU eller de gemen-skapsrättsliga principerna.

Invid vände sig därefter till kammarrätten i ärendet. Utan framgång, då förvaltningsrättens dom står sig.

PER ERIKSSON

Högt pris tvingar Nya Karolinska att avbryta

Foto

: Erja

Le

mp

ine

n

För dyrt. Toivo Heinsoo ser skäl att avbryta.

Osann sanningsförsäkran prövas inte

Ipad i fokus när upphandling överprövas.

19

Senaste nytt

Skåne lyfter sjukhusmaten » REGION SKÅNE PLANERAR att ge

sjukhusmaten ett rejält lyft. La-sarettet i Trelleborg undantas från regionens övriga upphand-lingar i ett pilotprojekt som ska stå modell för framtidens mål-tidsservice.

Med en budget på cirka 50 miljoner kronor byggs nu bland annat ett helt nytt kök på sjuk-huset i Trelleborg. Det dimensi-oneras för att till en början kunna laga tusen portioner per dag.

Utöver sjukhus och Rättspsy-kiatriskt centrum väntas Trelle-borgs kommuns äldreboenden att försörjas.

– Det nya köket ger oss möjlig-heter att utnyttja modern teknik i mötet mellan det offentliga köket och restaurangköket, kon-

staterar Thomas Drejing, skånsk kocknestor och måltidsutveck-lare inom Livsmedelsakademin som är Region Skånes partner i projektet.

» ETT MÅL ÄR att skapa bättre för-utsättningar för upphandling av lokal och närproducerad mat.

Lasarettet i Trelleborg har därför fått en särställning i Region Skånes övriga upp-handling med möjligheter atti utvecklingssyfte handla upp råvaror enbart för Trelle-borg.

– Ambitionen är att skapa en hållbar, reproducerbar modell för hela kedjan – från upphand-ling och varuleverans till tillag-ning och servering – som sedan kan användas på regionens

andra sjukhus, säger regionrådet Katarina Erlingson.

Förankringen av projektet är enligt biträdande sjukhuschef Anders Strömquist viktig för slutresultatet:

– Med en förankring på alla nivåer kan faktiskt måltiden bli en integrerad del av behand-lingen.

PER ERIKSSON

» DEBATTEN OM UPPHANDLAD läkar-kraft är i full sving. Landstingen håller som bäst på att formulera en gemensam åtgärdsplan för att minska beroendet av inhyrd lä-karkraft, så kallade stafettläkare. Under fjolåret var de samlade utgifterna för denna typ av tjänster 2,1 miljarder kronor.

– Det är inte enbart en ekono-misk fråga, utan än mer en kvali-tetsfråga. Fast anställda ger en helt annan kontinuitet, säger Göran Stiernstedt, chef på avdel-ningen vård och omsorg vid Sve-riges Kommuner och Landsting.

Inhyrd personal är på vissa håll i landet den enda chansen

att erbjuda vård. Hur stoppet rent praktiskt ska genomföras är därför osäkert. En metod som diskuteras är att ”porta” läkare som har fast arbetsgivare i något annat landsting.

» MEN ALLA HÅLLER inte med om att stafettläkarna är ett problem. Enligt Bemanningsföretagen får stafettläkarna vården att fungera – samtidigt som kostnaden för inhyrd vårdpersonal är mindre än en procent av vårdens kost-nader.

Henrik Bäckström, förbunds-direktör för Bemanningsföre-tagen, noterar att fl era ansvars-

personer inom vården har vittnat om att det är billigare att anlita bemanningspersonal än att beordra övertid. Som med alla verksamheter måste lands-tingen ha kontroll på kostna-derna, tycker han:

– Många av företag som leve-rerar hyrläkartjänster är han-delsbolag och enskilda fi rmor utan avtal med landstinget. Landstingen verkar strunta i upphandlingsreglerna och går vid sidan av.

Att landstingen köper vård är inte konstigare än att det upp-handlas andra tjänster:

– Den senaste tiden har det framkommit i medierna att landsting använder nästa lika mycket pengar till andra typer av administrativa konsulter i sin verksamhet, summerar Henrik Bäckström.

PER ERIKSSON

”Landstingen köper vård utan upphandling”

Foto

: Re

gio

n S

kån

e

Pilotprojekt. Katarina Erlingson skapar en modell.

Målet: Bättre sjukhusmat.

Foto

: Be

ma

nn

ing

sfö

reta

ge

n

Erbjuder vård. Fel att skylla på hyr-läkarna, enligt Henrik Bäckström.



NotiserFalun räknar med plus i städningen » Falu kommun väljer ISS för lokalvård

vid 16 förskolor och elva grundskolor. Upphandlingen är gjord enligt mer-värdesmetoden där inte enbart priset har betydelse.

Idag sköts städningen till största delen i egen regi. Mervärdesmeto-den innebär att ett värde i kronor läggs till anbudet beroende på hur väl kvalitetskriterierna uppfylls.

Att avtalet kommer att bli en kost-nadseffektiv lösning är Jonatan Block, skolchef i Falun, övertygad om.

– Vi uppskattar särskilt att extra kraft kommer att läggas på kvalitetsarbe-tet i leveransen.

Strid i Uppsala om Fairtrade

Öka din förståelse för upphandlingsreglerna och LOU

www.pwc.se/lou

Tillhör du dem som kommer i kontakt med offentlig upphandling i ditt dagliga jobb? Kanske är du förvaltningschef, rektor, omsorgschef eller tjänsteman med ansvar för upphandlingen i den egna förvaltningen eller rent av upphandlingsansvarig i ett kommunalt bolag? Utbildningen ger dig fördjupad kunskap om regelverket LOU och en ökad förståelse för upphandlingsprocessen.

Anmäl dig till utbildningen på www.pwc.se/lou.

» DET RÅDER STOR politisk oe-nighet i Uppsala om rättvis handel. Socialdemokraterna i Uppsala är kritiska mot att alli-ansen inte vill att kommunen ska ansöka om diplomering som Fairtrade city.

I början av sommaren beslu-tade kommunstyrelsens arbets-utskott i Uppsala, som vid sam-manträdet hade rödgrön majo-ritet, att föreslå en ansökan om diplomering som Fairtrade city.

Det förslaget har alliansen nu stoppat genom att i kommun-styrelsen besluta om återremiss av ärendet.

Kommunalrådet Marlene Burwick beklagar att alliansen inte ser Uppsalas potential och ansvar att som Sveriges fjärde största kommun aktivt bidra i ar-betet för mänskliga rättigheter och goda arbetsvillkor.

– Som Fairtrade city skulle kommunens upphandling tyd-ligt präglas av etiska kriterier och kunna utgöra ett viktigt verktyg i arbetet för en hållbar utveckling.

» DET ÄR INTE första gången som Fairtrade-frågan är uppe till dis-kussion i Uppsala.

Kommunstyrelsen beslutade i februari förra året att avstå från att ansöka om diplomering .

Kommunledningskontoret fi ck i uppdrag att inventera de aktiviteter som görs för att stimulera etiskt hand-lande.

Alliansens motiv för sitt nej är att beakta alla etiska alternativ och inte låsa sig vid en specifi k produktmärkning.

I en intervju i Uppsala Nya Tidning har moderaten Cecilia

Forss beskrivit Fairtrade som ”en typ av socialism”.

» MEN ERIK PELLING, socialdemo-kratiskt kommunalråd, lovar att fortsätta driva linjen om att en hållbarhetstanke ska genom-syra hela kommunens verk-samhet:

– Det är nu den borgerliga ma-joritetens ansvar att förklara för Uppsalas invånare varför inte även vi ska vara med och bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar konsum-tion.

Fairtrade city har funnits sedan 2000 i Storbritannien. I dag fi nns det ungefär tusen dip-lomerade kommuner runt om i Europa, USA, Kanada och Aus-tralien.

Av dem fi nns 51 i Sverige.PER ERIKSSON


Senaste nytt


Dagliga nyheter på webbenVarje dag uppdateras Upphandling24:s webbplats med nyheter om upphandling i offentlig sektor. Gör den till din startsida!

www.uh24.se

» DATORHALLEN SOM COROMATIC

uppför åt Växjös energibolag Veab för elva miljoner kronor är, enligt Konkurrenskommis-sionen, ett fuskbygge. Den bygger, enligt Inger Ridder-strand Linderoths bedömning, inte på en korrekt upphandling.

Växjö kommuns energibolag Veab har enligt Konkurrens-kommissionen överträtt upp-handlingsbestämmelserna.

Bolaget gjorde ingen regelrätt upphandling av sin nya dator-hall.

Enligt Inger Ridderstrand-Linderoth, ordförande Konkur-renskommissionen, har Veab köpt uppförandet av datorhalls-byggnad på drygt 300 kvadrat-meter med fyra serverhallar, tek-nikrum och operatörsrum direkt av Coromatic.

Inklusive installationsarbeten

handlar det om en affär på cirka elva miljoner kronor.

– Veab är skyldigt att följa gäl-lande upphandlingsbestäm-melser, men i det här fallet har bolaget struntat i lagen.

» DET ÄR OM en datorhall med grön profi l som striden står. Bland annat kommer redan an-vänd energi i form av returkyla kunna användas. På huset fi nns solceller. Anläggningen eta-bleras i samarbete mellan nä-ringsliv, kommun och landsting.

Inger Ridderstrand-Linde-roth konstaterar att det aktuella kontraktet inte avser något lågt värde.

Det föreligger heller inte syn-nerliga skäl som till exempel synnerlig brådska som kan moti-vera tillämpning av direktupp-handling enligt LUF.

– Den här typen av direkttill-delning sätter konkurrensen ur spel så att Veabs kunder riskerar tvingas betala ett för högt pris för bolagets tjänster.

» VEAB HAR HAFT möjlighet att yttra sig över Konkurrenskom-missionens utredning och preli-minära bedömning. Eftersom även Konkurrensverket kikar på denna affär har Veab valt att inte bemöta denna kritik, annat än att affären gjordes inom ett ram-avtal.

Konkurrenskommissionen är, det myndighetsliknande namnet till trots, en privat expertgrupp inom tankesmedjan Den nya väl-färden med syfte är att förhindra snedvridning av konkurrensen. Sedan starten år 1994 har mer än 600 fall undersökts.

PER ERIKSSON

”Veabs nya datorhall är olaglig”

Fo

to: K

on

kurre

nsk

om

mis

sio

ne

n

Fuskbygge. Inger Ridderstrand-Linderoth dömer ut Veabs datorhall.

Bussbolagenpressade » DE STORA BUSSENTREPRENÖRERNA

på den svenska kollektivtrafi k-marknaden blöder. Det framgår av den granskning av de senaste årsredovisningarna som gjorts av tidningen Bussbranschen.

De fyra jättarna som kör buss och tåg, alla med utländska ägare, förlorade under fjolåret sammantaget närmare 400 mil-joner kronor.

Veolia Transport har störst lönsamhetsproblem. Fjolårets rörelseresultat dök till ett minus på 198 miljoner kronor räknat på 2,8 miljarder kronor i omsätt-ning. Förlusten har accelererat från 2010, då den låg på 60,7 mil-joner kronor.

Enligt Busstidningen speku-leras det över hur länge Veolia ska mäkta med de svenska för-lusterna.

» KEOLIS FÖRLUSTER ÖKADE också under fjolåret. Rörelseresultatet visar 100,4 miljoner kronor back, att jämföra med 2010 års 19,1 miljoner kronor. Omsättningen under 2011 var 3,7 miljarder.

Arriva, ägt av de tyska stats-järnvägarna, förbättrade sitt re-sultat under fjolåret. Förlusten minskade från 134 miljoner kronor år 2010 till 75,9 miljoner kronor. Norskägda Nettbuss går med en i sammanhanget margi-nell förlust. För fjolåret handlar det om 124 000 kronor.

I Nettbuss årsredovisning konstateras att priserna i den upphandlade trafi ken är alltför låga. Keolis skyller sitt dåliga re-sultat på anbudskostnader.

PER ERIKSSON

DAGLIGA NYHETER PÅ WWW.UH24.SE


Senaste nytt


”Sociala krav kan ge20 000 arbetslösa jobb”

Kalkylera med miljönytta » Att ställa miljökrav vid upphandling

gör större skillnad än vad många kanske tror. Miljöstyrningsrådet har skapat två webbaserade ”nyttokalky-latorer” som räknar ut nyttan med att ställa miljökrav. Verktygen räknar fram faktiska siffror över hur mycket pengar som kan sparas och hur mycket koldi-oxidutsläpp som kan minskas under driftstiden för fordon och vitvaror som diskmaskiner, tvättmaskiner och frysar.

– Vi upplever att det fi nns en stor efterfrågan att kunna visa på nyttan med att använda våra upphand-lingskriterier, säger Hanna S Backman, projektledare och kommunikatör på Miljöstyrningsrådet.

Den som använder verktygen väljer först en av Miljöstyrningsrådets tre nivåer av krav vid upphandlingar. Ju högre krav, desto bättre för miljön och ekonomin. Därefter anges antal produkter/körda mil.

***Staten ska spara med e -beställning » Större statliga myndigheter ska

spara cirka 300 miljoner kronor per år på elektroniska beställningar. Eko-nomistyrningsverket får i uppdrag att leda och samordna införandet.

Det har regeringen beslutat i en ny förordning som gäller från och med nästa år.

– Vi ska vara varsamma med skat-tebetalarnas pengar och ta vara på de möjligheter som fi nns att ef-fektivisera den statliga verksamheten. Det fi nns stora besparingar att göra genom att samordnat gå över till elektroniska beställningar i våra myn-digheter, säger it- och energiminister Anna-Karin Hatt.

Förändringen innebär nya rutiner och användning av it-stöd för beställ-ning, leverans och fakturahantering. Besparingarna består framförallt av billigare inköp genom bättre priser, ökad ramavtalstrohet och ökad prismedvetenhet. Införandet leder också till en mer rationell hantering av beställningar och fakturor.

Notiser » ALLIANSENS JOBBLINJE KAN

räddas genom sociala krav vid offentlig upphandling. Rickard Norlin räknar med att kunna ge 20 000 långtidsarbetslösa jobb på detta sätt.

Det anser Rickard Nordin som är riksdagsledamot och Cen-terns vice ordförande i Göte-borg.

Hans recept är att vid upp-handling ställa krav på att an-ställa en viss andel av dem som står långt från arbetsmarknaden:

– Att ställa sociala krav vid upphandlingar är ett smart sätt att få människor i utanförskap in i arbetslivet och kan hjälpa till att minska segregationen.

LOU ger handlingsutrymmeFlyktinginvandrare fastnar inte sällan i långtidsarbetslöshet. Detta trots att många av dem har relativt bra utbildningar. Genom att kräva att företag som vinner upphandlingar gjorda av stat, kommuner och landsting an-

ställer långtidsarbetslösa görs bedömningen att kunna skapa 20 000 jobb.

Denna typ av krav är omtvis-tade. Rickard Nordin menar att det i upphandlingsreglerna fi nns ett betydande handlingsut-rymme för sociala krav.

– Lagen om offentlig upp-handling är inte alls lika be-gränsad som många tror.

Danmark exempelDenna uppfattning stöds av ett forskningsprojekt genomfört med stöd från Sieps, Svenska institutet för Europapolitiska studier.

Enligt Kerstin Ahlberg och Niklas Bruun, som skrivit rap-porten ”Upphandling och arbete i EU”, är möjligheterna att ta so-cial hänsyn inte så begränsade av EU-rätten som det ofta fram-ställs.

Dessutom utnyttjar svenska lagstiftare inte det handlingsut-rymme som medlemsstaterna

har. Här är exempelvis Danmark betydligt bättre.

– Kompetensen bland poli-tiker och upphandlare är dålig samtidigt som viljan saknas.

PER ERIKSSON

Ny jobblinje. Krav skapar jobb, enligt Rickard Nordin.

Foto

: Ce

nte

rn

» KANSKE KOMMER DET anbud från företag i Litauen i din nästa upp-handling.

Att döma av de utbildningar som Magnus Josephson genom-fört i vårt grannland fi nns ett up-penbart intresse för att göra af-färer med svensk offentlig sektor.

För andra gången i år håller upphandlingsjuristen Magnus Josephson en heldagsutbildning för företagare i Vilnius på temat offentliga upphandlingar.

Han berättar att man greppar hela den nordiska marknaden – och den svenska specifi kt:

– Vi går igenom vilka regler som gäller och hur upphand-lingsprocessen fungerar. Jag visar också på viktiga fram-gångsfaktorer för företag som vill lämna anbud i ett annat land eller som bara vill hitta affärer i ett näraliggande land.

Magnus Josephson berättar om ett stort intresse bland de baltiska företagarna.

Den förra utbildningsdagen lockade cirka 70 deltagare och även denna gång fi nns det minst lika många anmälningar.

Kring vilken typ av tjänster och varor är intresset störst?

– Det är nog bland konsult-bolag inom byggsektorn och företag inom träindustrin som tillverkar möbler.

– Men jag har även mött bolag som sysslar med medicinteknik och mjukvara. Det är en väldig spridning!

Satsningen görs i samarbete mellan handelskammare, Enter-prise Lithuania (Versli Lietuva), Opic Baltija samt Lithuanian Development Agency.

Hela utbildningen hålls på engelska.

PER ERIKSSON

Balter intresserade av svenska upphandlingar

Intresserad. Magnus Josephson hjälper litauiska företagare.

Foto

: Lin

us

Flo

din

“NICE TO MEET YOU WWW.CAPERIO.SE

Bäst i Sverige enligt Radar Groups “Leverantörskvalitet i Sverige 2011”

Anna HolmbergIT Chef, Beijer Byggmaterial

Personalen på Caperio verkar trivas väldigt bra på jobbet. Jag gillar möten med människor som tycker det är kul att gå till jobbet och som brinner för sitt arbete.Före, under och efter en förändring finns Caperio som stöd så att din IT-miljö förvaltas och utvecklas.


Vad hände sen?


Hot om böter hjälpte inte

Fortsatt bristpå efterannonseringI fyra av tio upphandlingar slarvades det med efterannonsering 2006. Konkurrensverket lovade bättre information om lagkravet samt hotade med böter för att öka laglydnaden. Sex år senare kvarstår problemen men ingen känner till att några böter har utdömts. TEXT: MATS BRANDON

» DET VAR PÅ Upphandlingsda-garna 2008 som Konkurrensver-kets dåvarande generaldirektör Claes Norgren redovisade avslö-jande siffror om slarvet med ef-terannonsering av upphand-lingar.

Siffrorna hade Konkur-rensverket fått fram genom att låta Allego analysera samtliga upphandlingar i databasen Ted från 2006.

Såväl genomförda som av-brutna upphandlingar som överskrider tröskelvärdet ska enligt lagen efterannonseras. Men undersökningen visade att till exempel inom statliga bolag

så gjordes det enbart i 38 av 139 fall, ett bortfall på 73 procent. Totalt sett var bortfallet 43 pro-cent – av 3 995 upphandlingar registrerade i databasen Ted ef-terannonserades 2 284 stycken.

Ökat slarvJämför man med situationen tio år tidigare, 1996, efterannonse-rades 1 654 av 2 380 upphand-lingar, det vill säga ett bortfall på 31 procent.

Slarvet hade alltså ökat, och att problemet kvarstår än i dag råder inget tvivel om.

– Ja det gör det, säger Stefan Jönsson, sakkunnig på Konkur-

rensverket och ansvarig för myndighetens arbete med sta-tistik.

Men exakt hur läget ser ut i dag är det svårare att få fram. Såväl generaldirektören som hela upphandlingsavdelningen har bytts ut sedan 1998 och ingen känner längre till Claes Löfgrens uttalande eller ”hot” om vite.

– Jag började här vid nyår och jag har pratat med alla på avdel-ningen. Vi vet inte om något har gjorts och vi kan inte hitta att det har gjorts något, säger Ellen Hausel Heldahl, avdelningschef för avdelningen för tillsyn över offentlig upphandling på Kon-kurrensverket.

Förslag till Anders WijkmanMen Konkurrensverket jobbar med frågan om slarv med efter-annonsering – som en del i ett arbete med att få fram bättre sta-tistik om offentliga upphand-lingar i Sverige.

– Vi ser över rutiner för hur annonsering ska ske. Vi har ingen nationell databas i Sverige utan vi är beroende av annonse-ringen i Ted och den uppföljning som sker där. Men det är inte vi

som håller den, det är EU-kom-missionen, konstaterar Stefan Jönsson och fortsätter:

– För ett år sedan la vi fram en rapport – vi vill reglera tydligare hur annonsering ska ske och vad annonserna ska innehålla. Det förslaget har vi lämnat till upp-handlingsutredningen.

Upphandlingsutredningen som tillsattes förra året har fått ett stort uppdrag att se över of-fentlig upphandling. Utred-ningen leds av tidigare Röda Kors-chefen Anders Wijkman. Enligt ursprungsplanen skulle man ha varit klar med sitt arbete före sommaren i år men har fått förlängd tid till 1 december.

I höstas lämnades ett delbe-tänkande som har varit ute på remiss och det var då framförde Konkurrensverket sina syn-punkter.

Lagändring krävs– Vi pekar på det problem som vi upplever i dag och hur man ska kunna lösa det och lämnade till utredaren. De har resurser och ska ändå lägga fram förslag. Våra förslag kräver förändringar i lag-stiftningen, säger Stefan Jönsson. ■ ■

Upphandling24 har under åren publicerat nyheter och berättat om olika aktörers stor-stilade planer och ambitioner. I en ny artikel-serie söker vi svaret: Vad blev det av dem?

juridik E F T ERANNONSER ING

Felaktig annonsering i fyra av tio upphandlingar Lagkraven på efterannonsering till trots slarvas det rejält med den saken. I mer än 40 procent av alla upphandlingar över tröskelvär-dena missar upphandlande enheter att efteråt tala om vem som faktiskt fi ck affären. Konkurrensverket vill nu vända trenden – med böter, om så behövs.

AV PER ERIKSSON

TRO INTE ATT REGLERNA för hur upphandling-ar ska utannonseras enbart gäller förhands-annonsering och förfrågningsunderlag. För att de anbudsgivare som går miste om en af-fär ska få information om vem som fi ck upp-draget, och på vilka grunder, krävs även ef-terannonsering.– Att den informationen når ut är viktigt för att leverantörer ska kunna lära sig och på så sätt kanske lyckas bättre i framtida upp-handlingar, sa Konkurrensverkets general-direktör Claes Norgren under sitt tal på Upph dli d

upphandling. Det ska ske senast inom 48 da-gar (klassiska sektorerna) respektive 60 da-gar (försörjningssektorerna). Avbruten upp-handling ska också annonseras.Konkurrensverket anser att det är angelä-get att efterannonsering sker enligt de regler som fi nns. Så är idag inte fallet. Även Nämn-den för offentlig upphandling, som i höstas gick upp i Konkurrensverket, har genom åren påtalat bristerna.

Enligt Konkurrensverkets färska siffror, som tagits fram av konsultföret t All

är alltså hela 73 procent. Kommunala bolag är inte mycket bättre med en ”felprocent” på 58. Detta trots att reglerna är tydliga. Minst slarviga är landsting och myndigheter med 20 respektive 29 procents bortfall.Undersökningsresultatet tyder på att de upphandlande enheter som har ett högre in-slag av centraliserat inköpsarbete är bäst på att efterannonsera sina upphandlingar. Att även de statliga myndigheterna sköter sig fi nt beror på att de stora statliga upphandlingarna

50-51 Fyra av tio.indd 50

2008-02-25 17:25:51

som tydligt nog, tror Claes Norgren.Allego har även kartlagt det länsvisa bort-fallet av efterannonser. Under de år som granskats (2000, 2002, 2004 och 2006) upp-visar Örebro län det bästa resultatet följt av Uppsala och Värmlands län.Bortfallet för Örebro län var i genomsnitt mindre än 20 procent. Motsvarande andel för Uppsala och Värmland var 28 procent. Relativt små län som Gotland, Jämtland, Kalmar och Västerbotten brister mest i ef-terannonsering I d lä li b

tabasen Ted (Tenders electronic daily) på ett systematiskt sätt offentliggöra resultaten av tilldelningsbeslut, menar Konkurrensver-ket. Ett av fl era plus är att skattebetalarna ges insyn i upphandlingsprocessen.– Ett annat viktigt skäl är att efterannon-sering underlättar bedömningar och analy-ser av konkurrensförhållanden på olika marknader.Konkurrensverket lovar nu att förstärka informationen om kraven på efterannonse

●

>> År 1996 publicerade svenska upp-handlande enheter 2 380 inbjudningar i databasen TED. Antalet efterannonser var 1 654 stycken. Bortfallet var således 31 procent, en siffra som ökat till 43 procent år 2006. Detta år publicerades 3 995 in-bjudningar och 2 284 efterannonser. Under perioden från år 2000 till 2006 ökade antalet efterannonser f å 1 860

Slarvet i siffror

Fo

to: H

åkan

Fla

nk

50-51 Fyra av tio.indd 51

2008-02-25 17:26:09

Upphandling24 nummer 2 2008.

25UPPHANDLING24 • NUMMER 3 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Foto

: Ca

tha

rina

Bie

sèrt

”VI KAN INTE HITTA ATT DET HAR GJORTS NÅGOT”

ELLEN HAUSEL HELDAHL , AVDELNINGSCHEF,

KONKURRENSVERKET


Affärer FÖRDJUPNING – FÖRHANDLINGAffärer

Bättre affärer, större förståelse för motparten och färre överprövningar. Vinsterna med att förhandla är många. Ändå sker bara en liten andel av alla upphandlingar som förhandlat förfarande. Försiktighet, rädsla för överprövning, dåligt stöd från ledningen och okunskap är några av experternas förklaringar. TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

Våga kasta dig ut i en förhandling


» EN FÖRÄNDRING ÄR möjlig. Mer kunskap, större mod och stöd från ledningen är en bra början på en förhandling.

– Fler upphandlare inom den klassiska sektorn borde förhandla, konstaterar Anders Karlin, upphandlingskonsult, vd på Colligio och erfaren förhandlare.

Med sin mångåriga erfarenhet i ryggen kan han snabbt rada upp fl era fördelar med att förhandla. Dit hör till exempel bättre af-färer, större förståelse för motparten och färre överprövningar. Ändå är det få som för-handlar.

– Det fi nns givetvis fl era förklaringar men rent generellt tror jag upphandlarna är lite för försiktiga. Det fi nns en oro att bli ifråga-satt. Det fi nns också en överprövningsrisk. Om vi ska få till en förändring krävs en större tydlighet inom den klassiska sektorn. Men det räcker inte. Upphandlarna behöver också ökat stöd från sin ledning, säger An-ders Karlin.

Att förhandlingarna är så få kan också för-klaras med bristande kompetens och erfa-renhet. Det menar Lennart Borghagen, som har ett förfl utet som inköpsdirektör på FMV och numera jobbar som upphandlingsrådgi-vare, utbildare och förhandlare.

– Många vet helt enkelt inte hur de ska göra. De är osäkra på hur en förhandling går till och väljer därför bort det alternativet, säger han.

Att få upphandlare använder sig av för-handlat förfarande beläggs i Konkurrensver-kets rapport Siffror och fakta om offentlig upphandling som publicerades i mars.

I rapporten redovisas siffror för 2010 som visar att nästan 20 000 upphandlingar an-nonserades under året. I 440 fall användes förhandlat förfarande. Det är en andel på två procent. Affärerna sker under särskilda för-utsättningar.

Upphandlande enheter verksamma inom försörjningssektorn, vilka lyder under LUF, har till exempel mycket större utrymme för förhandling än de upphandlande myndig-heter inom den klassiska sektorn som styrs av LOU.

Förhandling tillåtsInom LUF är det alltid tillåtet att förhandla då upphandlarna fritt kan välja när de vill använda förhandlad upphandling. Inom LOU är utrymmet mer begränsat och reg-lerna fl er.

Möjligheterna till förhandling ser dess-utom olika ut i de fall upphandlingarna sker över eller under tröskelvärdena.

Under tröskelvärdena har den upphand-lande myndigheten rätt att förhandla med en eller fl era anbudslämnare, oavsett förfa-rande.

Sker upphandlingen över tröskelvärdena får upphandlande myndigheter inom den

klassiska sektorn bara använda förhandlat förfarande i särskilda fall.

– LOU och LUF är de spelplaner vi har att rätta oss efter men i båda fi nns möjligheter till förhandlingar, både över och under trös-kelvärdet. Det gäller även för direktupp-handlingar, säger Anders Karlin.

Det förhandlingsutrymme som anges i lagen rör fall där det inte går att ange total-pris i förväg, när intellektuella och fi nan-siella tjänster ska upphandlas, vars förutsätt-ningar inte kan anges i förfrågnings-underlaget och byggentreprenader där syftet är att tillhandahålla forskning och utveck-ling.

– Förhandling kan också ske när en upphandling ovanför tröskelvärdet har havererat. Det vill säga att inga giltiga anbud har kommit in eller att an-buden inte kan godas ef-tersom de inte uppfyller vissa krav. Då kan den upp-handlande myndigheten låta ett öppet eller selektivt förfarande övergå i annon-serat förhandlat förfarande, förklarar Per-Owe Arfwedson, advokat på advokatbyrån Vinge.

Lagen måste alla upphandlare självklart hålla sig till men Lennart Borghagen anser

Per-Owe Arfwedson.

Bättre affärer och färre överprövningar


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s


” UPPHANDLARNA ÄR LITE FÖR FÖRSIKTIGA”

ANDERS KARLIN, VD, COLLIGIO

Förhandlingspolicy ger upphandlare stöd Anders Karlin, Colligio, rekommenderar upphandlande myndigheter att ta fram en förhandlingspolicy som beskriver vilka grundläggande riktlinjer som ska gälla för förhandling. En sådan policy kan exempelvis innehålla:

• Vad LOU säger om förhandling.• Syftet med förhandlingen.

• När förhandling ska tillämpas. • Vad man kan förhandla om.• Vilka som ska kallas till förhandling. • Planera förhandling. • Genomförande av förhandling. • Förhandlingstaktik. • Dokumentation.• Tips och råd på vad man kan göra

för att förbereda sig inom de olika momenten före, under och efter en förhandling.


Affärer FÖRDJUPNING – FÖRHANDLING


Affärer

att svenska upphandlare närmar sig regel-verket från fel håll.

– De fl esta frågar sig i första hand vad som är tillåtet. Varför inte vända på perspektivet och fråga sig vad som är förbjudet och dra slutsatsen att allt annat är tillåtet. Det är en mer pragmatisk syn som sätter den goda af-fären i fokus på ett tydligare sätt, menar han.

Han har noga gått igenom lagen och iden-tifi erat strax under 20 olika möjligheter att förhandla, om rätt omständigheter råder.

– Man måste förstås titta på de olika förut-sättningarna men möjligheterna fi nns där, säger Lennart Borghagen.

För försörjningssektorn ser det annor-lunda ut. När det gäller förhandlingar har den något av en gräddfi l att röra sig i och för-handlar som regel. Många frågar sig vad som motiverar den här skillnaden mellan den klassiska sektorn och försörjningssektorn. Per-Owe Arfwedson förklarar att en vanlig uppfattning är att de statliga och kommunala bolag som styrs av LUF i större utsträckning verkar på kommersiella villkor. Det anses då vara en mindre risk att de som upphandlar under LUF tar ovidkommande hänsyn ef-tersom de verkar i konkurrens. De kommer med andra ord av nödvändighet att välja det alternativ som är mest ekonomiskt fördelak-tigt.

– Men skillnaden mellan LOU och LUF har troligen en historisk förklaring. Den beror på att många av verksamheterna inom LUF tidigare har omfattats av statliga mo-nopol och att införandet av LUF föregicks av förhandlingar där EUs medlemsstater

krävde en fl exibel lösning för verksamhe-terna, säger Per-Owe Arfwedson.

Lennart Borghagen ifrågasätter skillnaden mellan LOU och LUF.

– Jag ser inga logiska skäl att begränsa ut-rymmet för förhandlingar inom den klas-siska sektorn. Att det är tillåtet att förhandla inom näringslivet och försörjningssektorn men inte för de myndigheter som tillämpar LOU kan jag inte tolka som annat än att man underförstått säger att de som är verksamma inom klassiska sektorn inte är intresserade av att göra bästa möjliga affär. Det resone-manget håller inte.

Förhandla om pris är möjligtEn fråga som ofta kommer upp är vilka möj-ligheter som fi nns att förhandla om pris. Här har det, enligt Anders Karlin, skett en för-skjutning.

– Tidigare sa ungefär halva juristkåren att det går att förhandla om allt inklusive priset medan den andra halvan sa att man inte får förhandla om pris. I dag säger allt fl er att det även går att förhandla om priset, säger An-ders Karlin.

Samtidigt varnar han för att regelmässigt börja prispruta.

– Jag anser att man bör sträva efter en si-tuation där leverantörerna lämnar sitt bästa pris i anbudet. Blir man känd för att för-handla om pris kan de börja lägga in prutmån i sina anbud.

Även Per-Owe Arfwedson menar att det går att förhandla om allt, det vill säga pris, kvalitet, leveranstider och andra kommersi-

ella villkor. Syftet är att anpassa anbuden till de krav som angetts i annonsen och förfråg-ningsunderlaget.

– Men förhandlingen får aldrig innebära att några väsentliga förändringar av skall-kraven görs, understryker han.

Anders Karlin slår ett slag för att myndig-heterna ska ta fram en förhandlingspolicy med grundläggande riktlinjer.

– Det är en fråga om hur den upphand-lande myndigheten vill uppfattas, säger han.

Han beskriver en skala där de myndig-heter som placerar sig på ena ytterkanten ser korrekta upphandlingar som överordnat allt annat medan myndigheter på den andra yt-terkanten är de som lägger mycket stort fokus på den goda affären. Där fi nns till ex-empel de bolag som vill sätta affärsmässig-heten i första rummet och därför vill genom-föra många förhandlingar. På skalans mitt fi nns myndigheter som vill använda för-handlingar för vissa upphandlingar, till ex-empel med leverantörer från det privata nä-ringslivet som är vana vid att förhandla, eller vid särskilt komplicerade upphandlingar.

– Med en policy i ryggen där det har slagits fast riktlinjer för när förhandlingar ska ske får upphandlarna ett grundläggande stöd i sitt arbete. Det skulle ge dem ett tydligare mandat att förhandla. Det är verkligen ingen lätt situation för den upphandlare som sitter i en normalstor kommun och får i uppdrag från ledningen att genomföra en stor upp-handling. I en sådan situation är utarbetade riktlinjer ett bra stöd, menar Anders Karlin.

Han anser även att större upphandlings-

” VÄND PÅ PERSPEKTIVET OCH FRÅGA VAD SOM ÄR FÖRBJUDET OCH DRA SLUTSATSEN ATT ALLT ANNAT ÄR TILLÅTET.”

LENNART BORGHAGEN,UPPHANDLINGSRÅDGIVARE

Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s


Foto

: Bo

No

rdlinenheter är betjänta av en policy, inte minst

för att skapa en enhetlig utformning av för-handlingsmomentet.

– Att ha tio olika förhandlingsvarianter är inte bra. Även här är det viktigt att utforma grundläggande riktlinjer som sätts på pränt.

Per-Owe Arfwedson instämmer i att det kan vara svårt att genomföra förhandlingar för den som till exempel sitter som ensam in-köpare på en myndighet.

– I en sådan situation kan en förhandling innebära att man får prioritera. Då gäller det att hitta de upphandlingar som det är värt att lägga ner tid och pengar på.

Korrekta formaliteter viktigaOm rätt förutsättningar fi nns och det blir fråga om förhandling är det viktigt att forma-liadräkten är korrekt. Det bör fi nnas en skriftlig kallelse, en agenda för mötet och uppgifter om vilka som ska delta från myn-digheten. Att föra protokoll är också viktigt.

– Av protokollet bör det framgå vad man kom överens om. Protokollet bör också sig-neras av båda parter, helst vid sittande bord eller strax efteråt, säger Per-Owe Arf-wedson.

Lennart Borghagen tar teknikutveck-lingen till hjälp och jobbar direkt i avtalet under själva förhandlingen. Det bygger på att han använder sig av ett elektroniskt för-frågningsunderlag. I underlaget fi nns ett av-talsutkast som har gått ut till anbudsgivarna. När förhandlingen börjar läggs avtalet fram på storbild och sedan diskuteras avtalet igenom, paragraf för paragraf. De ändringar som leverantören vill göra, och som upp-handlaren godkänner, knappas in direkt i av-talsutkastet. Den processen pågår till dess att alla kan acceptera resultatet.

– Eftersom det faktiska avtalet växer fram paragraf för paragraf behövs ingen annan dokumentation, säger han.

Upphandlaren har initiativetDet är alltid den upphandlande myndig-heten som har initiativet och kan begära för-handling.

– Förhandlingen ska ledas av upphand-laren och det är viktigt att vara seriös och en garant för att förhandlingen sköts på ett pro-fessionellt sätt, säger Anders Karlin.

Inför förhandlingen bör förhandlingstak-tiken vara klar och det ska fi nnas en ge-mensam bild av vad som krävs för att fråge-ställningarna ska anses ha fått ett bra svar.

– Man ska veta i förväg när man sitter nöjd och när man ska gå vidare. Det bygger i grunden på att man har gjort en bra mark-nadsundersökning.

Sedan är det bara fråga om att våga, menar Lennart Borghagen.

– Utbildning är bra. Men sedan är det bara att kasta sig ut i förhandling och lära med växande erfarenhet. Det gäller för alla. ■

» FÖR NÅGRA ÅR sedan hamnade Trollhättan i strålkastarljuset när kommunen genomförde en livsmedelsupphandling som skakade om de stora livsmedelsgrossisterna. Upphand-lingen fi ck dessutom pris som 2008 års upp-handling och kommunens upphandlingschef Ronny Odervång har många gånger fått be-rätta om sina erfarenheter av att utmana livsmedelsbranschen.

Det avtal som till sist blev resultatet av upphandlingen genomfördes som ett för-handlat förfarande och gav ett resultat som han beskriver som bättre än väntat. Många

av de erfarenheter som han och hans kol-legor fi ck i upphandlingen har de också tagit med sig in i den nya livsmedelsupphandling som pågår just nu.

Att den förra livsmedelsupphandlingen kom att genomföras som en förhandling be-rodde på att den öppna upphandling som kommunen först gick ut med inte gav ett enda anbud.

– De stora grossisterna var inte intresse-rade. De ansåg att vi ställde allt för långtgå-ende krav. Vi skruvade på anbudsförfrågan så mycket som möjligt och gick ut med nytt

Förfrågningsunderlaget som skulle leda till ett förenklat förfarande gav inte ett enda anbud. Då genomförde upphandlingschefen Ronny Odervång upphandlingen som en förhandling. Han är nöjd både med resultatet och att han lyckades skaka om livsmedelsgrossisterna.

Lyckad förhandling sprider sig till nästa

Premiär. –Jag hade aldrig tidigare förhandlat i en så här stor affär, säger Ronny Odervång.


Affärer


FÖRDJUPNING – FÖRHANDLINGAffärer

förfrågningsunderlag men fi ck inte in några anbud då heller, förklarar Ronny Odervång.

Nu befann sig Trollhättan alltså i en situa-tion där skolbarn och äldre skulle förses med mat men utan avtal om livsmedelsleveranser. Ronny Odervång började ringa runt för att ta reda på om det fanns andra aktörer att vända sig till utanför den vanliga krets som brukar vara aktiva i livsmedelsupphandlingar.

Förhandla utan annonseringVia ett tips fi ck han nys om livsmedelsgros-sisten Svensk Cater. På upphandlingsen-heten i Trollhättan fi nns också upphand-laren Lisbeth Sandblom. Hon kontaktade fö-retaget och några samtal senare valde Trollhättan stad att låta den havererade livsme-delsupphandlingen övergå från en öppen upphandling till en förhandlad. Mot-parten var Svensk Cater.

– Eftersom lagen ger möjligheter att för-handla utan föregående annonsering i de fall inga anbud har kommit in bestämde vi oss för att gå vidare på den vägen. Det var nytt för mig. Jag hade aldrig tidigare förhandlat i en så här stor affär, berättar Ronny Oder-vång.

Han beskriver hur han och kollegan Lis-beth Sandblom var mycket noggranna i för-handlingen. De utgick från avtalsvillkoren i förfrågningsunderlaget, vilket de var skyl-diga att göra.

– Det var mycket viktigt att förhandlingen inte ledde till några väsentliga förändringar i avtalsvillkoren. Då hade vi med stor sanno-likhet dragit på oss en överprövning, för-klarar Ronny Odervång.

Förhandlingen kom till största delen att handla om hur leveransen skulle se ut i prak-tiken, när olika e-handelslösningar skulle vara på plats och till viss del om sortiment.

– Det kom till en del i bonus, till exempel logistikrabatt. Vi fi ck med en del godbitar som vi nu har lagt in i förfrågningsunder-laget för den nya livsmedelsupphandlingen.

Alltid bara fyra personerRunt förhandlingsbordet fanns aldrig fl er än fyra personer. Från Trollhättan var det Ronny Odervång och upphandlaren Lisbeth Sandblom. Företaget representerades av vd:n för Svensk Cater och den lokala gros-sistchefen för Uddevalla.

– Från vår sida gällde full sekretess. Det var inga mer än vi två som visste att förhand-ling pågick och vi höll tyst som muren.

Det tog ungefär en månad att sy ihop av-talet och Ronny Odervång beskriver affären som mycket lyckad.

– Förhandlingen blev för oss ett naturligt sätt att lösa de problem som hade uppstått. Det enda som egentligen krävs för att gå in i en större förhandling är att man vågar. Det är också viktigt att båda parter strävar efter att uppnå en god affär. ■

”Förhandling ökar

» MÄLARENERGI HANDLAR ENBART enligt LUF. Det innebär att Minna Forsling och hennes upphandlande kollegor arbetar i något av en gräddfi l. Åtminstone är det en formulering som ofta återkommer när man pratar med upphandlare i den klassiska sektorn som med viss avund ser på de förhandlingsmöj-ligheter som LUF ger utrymme för.

Minna Forsling är strategisk inköpare på Mälarenergi, men med ett förfl utet som upp-handlare från andra verksamheter som upp-handlar under LOU. Och hon håller med.

– Att jobba med förhandlingar ger mycket mer kontakt med leverantörer på ett tidigt stadium. Det får man nästan aldrig inom LOU. Särskilt i komplexa och komplicerade upphandlingar ger det mycket större möj-lighet till förståelse för affären.

Dagordning till inbjudnaNär det är dags för förhandling skickar Minna Forsling ut en dagordning till de leve-rantörer som är kallade. Av inbjudan framgår vilka som kommer att vara med från bestäl-

Minna Forsling är strategisk inköpare på Mälarenergi och handlar enbart enligt LUF. Det innebär att hon har stora möjligheter att förhandla och det är hon mycket nöjd med. Hon menar att förhandling ger mycket större förstå-else för affären.

” DET ÄR VIKTIGT ATT VARAÖVERENS OM HUR MÖTET SKAGENOMFÖRAS, HUR STRUKTUREN SKA SE UT OCH VEM SOM SKA SÄGA VAD”

MINNA FORSLING, STRATEGISK INKÖPARE PÅ MÄLARENERGI


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

förståelsen för aff ären”larens sida och anbudsgivaren får anmäla vilka de tar med till förhandlingsbordet. Från Mälarenergis sida brukar det vara två till fyra personer. Här ingår experter som har varit med i referensgruppen och tagit fram förfrågningsunderlaget. Ett undantag är väl-digt stora eller komplexa upphandlingar. Då kan deltagarantalet per part vara betydligt större än fyra.

– Men det måste alltid vara balans mellan de olika parternas representation i förhand-lingsrummet, berättar Minna Forsling.

En noggrann planering görs innan det är dags för förhandling. När det är dags för mötet leder Minna Forsling förhandlingen i egenskap av strategisk inköpare.

– Det är viktigt att vara överens om hur mötet ska genomföras, hur strukturen ska se ut och vem som ska säga vad. För oss som part är det viktigt att vara väl förberedda och

veta vilket resultat vi vill uppnå med för-handlingen, säger hon.

De frågor som ska tas upp under förhand-lingen är alltid klara i förväg och alla utgår från samma frågor. En förhandling börjar of-tast med en genomgång av anbudet. Det kan till exempel vara en uppgift som har varit otydlig och måste redas ut, andra frågor kanske måste konkretiseras.

Anbud och priser diskuterasDet kan också vara fråga om förtydliganden som visar att anbudsgivaren verkligen kan leverera det som har uppgetts.

– I förhandling är det vanligt att försöka få ner priset. Men det är också ett tillfälle att gå igenom ett anbud och göra anbudet tydli-gare. Men grundvillkoren får förstås aldrig förändras.

Minna Forsling satt nyss i en förhandling

om en värmeanläggning som skulle köpas in. Under förhandlingen upptäcktes att det skulle bli nödvändigt att göra förändringar i underlaget.

– Enda alternativet var att avbryta upp-handlingen och det gjorde vi.

När en förhandling är klar och tilldelnings-beslut skickat, ser Minna Forsling till att mö-tesanteckningarna levereras till deltagarna, om de begär att få dem. I så fall kommer de som en del av anbudshandlingarna.

– Vi strävar efter att vara transparenta och väljer att dokumentera det som görs.

En förhandling tar oftast cirka en och en halv timme om det är en förenklad upphand-ling, vilket är den vanligaste formen.

– Det är nyttigt att få träffa leverantörerna i en förhandling. Det ger en bekräftelse på om vi har fått det vi frågat efter i upphand-lingen, konstaterar Minna Forsling. ■

E-HANDELSSYSTEM


Affärer


Affärer FÖRDJUPNING – FÖRHANDLING

» NÄR MATHIAS RÖNNGREN, upphandlingschef i Skellefteå kommun, pratar förhandling menar han inte bara förhandlat förfarande. Han vill i stället se frågan i ett mycket vidare perspektiv.

– Vi gör ungefär 130 upphandlingar per år. Av dem görs bara några få som förhandlat förfarande. Samtidigt sker någon form av förhandling i en tredjedel av alla upphand-lingar, eller åtminstone en dialog med leve-rantörerna, säger han.

Han beskriver hur förhandlingar ofta an-vänds i förenklade upphandlingar när det gäller frågor som rör avtalsförlängning, jus-tering av priser och vid större avrop.

– Upphandlar vi med förenklat förfarande kan vi ha ett scenario där det omedelbart står klart att en leverantör har bästa anbud. Men i ett annat scenario kan vi ha en situation där två leverantörer ligger väldigt nära varandra. Då kan vi förhandla om vad som krävs för att gå ner i pris eller vad vi kan få till ett visst pris. Det viktiga är att inte bryta skall-kraven. Det kräver att vi skriver funktionella krav.

Förhandlade ner prisetMathias Rönngren berättar om en ganska nyligen genomförd upphandling där en ljud-anläggning skulle köpas in. Av kraven fram-gick att anläggningen skulle ha bra ljud och professionell montering anpassat för den ak-tuella lokalen. Men i det bästa anbudet låg priset i överkant.

– Här gick vi in i förhandling och blev överens om ett lägre pris mot att anlägg-ningen monterades på annat sätt än vad som hade angetts i anbudet. Det var inga problem eftersom vi inte hade ställt några krav på hur anläggningen skulle monteras i förfråg-ningsunderlaget.

Mathias Rönngren berättar att det före-kommer förhandlingar även i öppna upp-handlingar, där förhandling egentligen är förbjudet.

Men här är det fråga om en dialog som rör de delar av affären som inte är reglerade. Det

kan till exempel vara fråga om olika tillägg till kontrakt.

– Vi som upphandlar måste vara mycket mer öppna för dialog. Samtal ger överhuvud-taget bättre affärer. Det är väldigt svårt att prata sig till sämre affärer än vad som från början offererades, säger han.

Att Mathias Rönngren och hans kollegor endast genomför ett fåtal upphandlingar med förhandlat förfarande per år är bland annat en fråga om resurser. Dels tar ett för-handlat förfarande mycket tid i anspråk. Dels motiverar han det med en vanligt före-kommande rädsla att göra fel.

– Rättspraxis kräver väldigt tydlig doku-mentation och ställer krav på likabehand-ling. Det för med sig en oro för att trampa fel och det ger i sin tur en onödig överdokumen-tering.

Han säger att det också kan fi nnas ett mo-ment av rädsla att välja ut, och välja bort, vilka leverantörer som ska bjudas in till för-handling.

– Det fi nns hela tiden en risk att någon ska känna sig förfördelad och överpröva med ar-gumentet att de hade kunnat lämna ett bättre anbud om de hade fått förhandla. För att undvika en sådan situation kan det på kort sikt vara enklare att förhandla med många, men det komplicerar saken. Det blir många förhandlingar. Bara att hitta lämpliga mötes-tider blir en utmaning.

Mathias Rönngren började arbeta som upphandlare i offentlig sektor för fem år sedan.

Goda affären är främstHan kom från ett större privat företag och förvånades över den affärskultur som rådde i offentlig sektor.

– Då upplevde jag det som att vår första uppgift var att följa LOU. En lyckad upp-handling var en upphandling som inte över-prövades. Nu är det lite annorlunda ton-gångar. I dag är vårt främsta uppdrag framför allt att göra goda affärer. I det offentliga har det funnits en viss osäkerhet kring vilket synsätt som ska gälla. Idag upplever jag att de fl esta pratar affären först medan LOU mera ses som något som ligger i botten, som en spelplan att agera på.

Han beskriver hur det i den kultur som rådde för några år sedan ansågs att den fi -naste upphandlingen var den som hade många och tydliga skall-krav och som resul-terade i en lägstaprisupphandling med väl-digt få frågor från leverantörerna.

– Men det här verkar många ha kommit ifrån. Om vi till exempel ska upphandla or-ganisationskonsulter är det klart att vi ska träffa dem. Här har diskussionen vänt. Många tänker i helhetskostnader på ett annat sätt i dag och ser att dialog främjar den goda affären, säger Mathias Rönngren. ■

Det är svårt att prata till sig sämre affärer, säger Mathias Rönngren, upphandlings-chef i Skellefteå kommun. Och han lever som han lär. I hans verktygslåda fi nns både förhandlingar och mycket dialog.

Han hyllar dialogenHan hyllar dialogen

Ser helheten. Många tänker i helhetskostna-der och ser att dialog främjar den goda affären, säger Mathias Rönngren.

LOU och LUF

Lär dig upptäcka dolda hinder och ta rätt beslut vid offentlig upphandling

Fördjupa dina kunskaper och synliggör de olika stegen i upphandlingsprocessen som leder till världsklassade inköp och bli en Internationellt Certifierad Upphandlare/Strategisk inköpare.Silf ger dig insikten och verktygen som effektiviserar processen ur ett affärsmässigt perspektiv. Utbildningen vänder sig till dig som är beställare eller leverantör i offentliga upphandlingar.

Silf är Nordens ledande utbildningsföretag inom inköp, logistik, förhandling och juridik. Gå en enstaka kurs eller en hel utbildning. Scanna av QR-koden till höger för mer information eller gå in på vår hemsida www.silf.se. Du kan även ringa oss på 08-752 16 80

Utbildningen följer IFPSM:s internationella riktlinjer och standards. Silf har omsatt kunskap till lönsamhet sedan 1956.

Upphandling och strategiskt inköp, så mycket mer än bara juridik.

Creative R

epublic

Upphandlingens roll och målAffärsmannaskapUpphandlingsprocessenNyckeltal, logistikflöden och uppföljningFörhandlingsteknikRätt vid köpEkonomisk leverantörsbedömningFramgångsrik affärsförhandlingKommersiell avtalsrätt/internationell handelsrättOffentliga sektorns beslutsprocess & organisationHållbara upphandlingar & CSRBuying Business ServicesSupplier Relatationship ManagementLedarskap, kommunikation & förändringStrategisk inköps- och logistikledning


Affärer FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG


Affärer

» ANDREAS BENGTSON, FÖRSVARSMAKTEN, be-rättar att försvaret skickade ut ett för-frågningsunderlag på remiss inför en upphandling. Han är mycket nöjd med re-sultatet. Det var första gången – men inte den sista.

Det var när Försvarsmakten skulle upp-handla bemanningstjänster som man be-stämde sig för att arbeta på ett nytt sätt.

Upphandlingen var uppdelad i fem del-områden: kontor/administration, per-sonal, it, ekonomi/fi nans och lager/förråd.

Försvarsmakten startade 2009 ett om-fattande arbete. Arbetet kallades UEFA och innebar att man granskade Försvars-maktens anskaffningsverksamhet och startade fl era så kallade initiativ, bland

Försvarsmakten testar nytt grepp

Förfrågningsund

En förutsättning för en bra upphandling är ett bra förfrågningsunderlag. Ju tydligare underlag, desto mindre risk för missuppfattningar och onödigt extra-arbete. Ett sätt att ta fram tydliga underlag, där aktö-rer kan ställa frågor och komma med synpunkter, är att lägga ut underlagen på remiss. TEXT: ER ICA SVENSSON


Foto

: Fö

rsva

rsm

akt

en

derlag på remiss


Affärer FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG


Affärer

Hur tar ni in synpunkter på era förfrågningsunderlag från marknaden?

annat bemanning. Det var under det arbetet som arbetsgruppen kom fram till förslaget om att gå ut på remiss.

Önskemål om en remissrunda hade även tidigare kommit upp vid några leverantörs-möten.

Leverantören får tycka tillRemissrundan innebär att den traditionella arbetsgången med förfrågningsunderlag och anbud från leverantörer utökas. När för-frågningsunderlaget skickas ut på remiss får även leverantörerna komma till tals. Leve-rantörernas synpunkter kan beaktas i ett för-ändrat förfrågningsunderlag som sedan ligger till grund för upphandlingen.

Andreas Bengtson berättar att Försvars-makten lade ut förfrågningsunderlaget som en så kallad Request for information, RFI, på Opic. Där låg det i cirka fyra veckor och under den tiden kunde potentiella anbuds-givare ladda hem materialet och komma med frågor och synpunkter.

Det var fl era leverantörer som kom in med mycket bra frågor och synpunkter, enligt Andreas Bengtson. Det ledde till att förfråg-ningsunderlaget kunde arbetas om så att det blev tydligare, mer detaljerat och även lite justerat. Det hela fungerade som en kvali-tetsgranskning.

– För den som vill ha in synpunkter är för-frågan på remiss ett mycket bra alternativ till att genomföra leverantörsmöten under en marknadsanalys. På det här sättet kan alla som vill också få komma till tals, säger And-reas Bengtson.

Han tror att det inte fi nns någon typ av upphandling som lämpar sig mer eller mindre för remiss.

Det spelar egentligen ingen roll vad som

ska upphandlas. Hela idén bygger på att fokus ligger på att få in åsikter och syn-punkter från marknaden.

Men han tror att remissförfarandet är bättre lämpat för en bransch där det fi nns många leverantörer. Få leverantörer ökar risken för en viss inriktning på förfrågnings-underlaget.

Leverantörer är nöjdaUpphandlaren ser alltså stora fördelar med arbetssättet. Även leverantörer är positiva.

Jaana Shalabi, Adecco, berättar att initia-tivet kändes som ett nytt grepp. De var mycket positivt inställda till att få möjlighet att ge värdefull input inför upphandlingen.

Hon berättar att de upplevde det som att syftet med initiativet var att stävja en osund prissättning. Det skulle man kunna göra genom att lägga fokus på exempelvis kvalitet och påföljder vid bristande leverans, i stället för att enbart lägga vikt vid priset.

Självklart tog det extra tid att svara på re-missen, men det är tid som Adecco gärna lägger ned om de ser att de får vara med och påverka innehållet utifrån sitt verksamhets-område. Dessutom anser man att Försvars-makten är en strategiskt viktig kund.

Jaana Shalabi säger att det inte togs någon hänsyn till deras synpunkter kring alterna-tiva prismodeller.

Hon tror att upphandlarna kan ha tagit in-tryck av deras synpunkter i vissa frågor, men upplever inte att det gäller de betydande frå-gorna. Det gjordes inte några förändringar i förfrågningsunderlaget utifrån de förslag som Adecco lämnade.

Positiv trots extra arbeteAnna Johansson, Poolia, säger att själva för-faringssättet var helt nytt för dem. De har ti-digare varit med på så kallade hearings inför upphandlingar.

Hon berättar att de även var kallade till en hearing inför den här upphandlingen och därför blev överraskade när det aktuella för-frågningsunderlaget dök upp som RFI några månader senare.

Poolia upplevde ändå att det var positivt att få en chans att vara med och tycka till, och gick in för arbetet med hull och hår. Pro-cessen tog förstås extra tid, men Anna Jo-hansson poängterar att det är bra investerad tid om man får vara med och påverka.

Hon uppskattar att det sammanlagt hand-lade om ungefär en arbetsdag för två per-soner.

Däremot anser hon inte att Försvars-makten tog några större intryck av svaren, och hon tycker inte att det gjordes några för-ändringar att tala om i förfrågningsunder-laget. Poolia hade föreslagit en del anpass-ningar för vad Poolia vet är viktiga parame-trar i branschen. Anna Johansson berättar också att man redan på den hearing som var tidigare hade nämnt samma förslag.

Men inget av förslagen hade anammats i det slutgiltiga förfrågningsunderlaget. ■

Örjan Olsson, upphandlingschef, Gotlands kommun– Vi brukar inte gå ut på remiss, utan gör våra upp-handlingar på det mer traditionella sättet. Vi gör först en marknadsanalys, där även dialog med leve-rantörer kan förekomma.

Lisbeth Sandblom, upphandlare ,Trollhättans kommun– Vi brukar kontakta mark-naden innan vi går ut med en förfrågan. Det gör vi för att få en uppfattning av hur det ser ut i branschen och vad som är rimligt att kräva i normalfallet. Sedan kanske vi ändå väljer att strama upp kraven utifrån de behov som vi bedömer att vi har. Efter avslutad upphandling kontaktar vi ofta an-budsgivarna för att få ytterligare synpunkter.

Jussi Halonen, upphandlingschef,Mora kommun– I nuläget sker det inte på något organiserat sätt, även om vi uppmuntrar leverantörerna att komma med synpunkter. Kontak-terna med leverantörer blir mer sporadiska. Men vi har planer på att skapa öppna forum där man kan kommunicera inom olika om-råden. Till forumen kan leverantörer och behovs-ägare komma med synpunkter.

” FÖR DEN SOM VILL HA IN SYNPUNKTER ÄR FÖRFRÅGAN PÅ REMISS ETT MYCKET BRA ALTERNATIV”


Affärer UPPHANDLINGENS KOSTNADER


Affärer

» LAGEN OM OFFENTLIG upphandling har de-batterats sedan den infördes i början av 1990-talet. Upphandlare pekar på att lagen är komplicerad och gör jobbet krångligt. Le-verantörerna har ungefär samma invänd-ningar och tryfferar dessutom sin kritik med att det tar alldeles för lång tid att sätta ihop anbud.

Under senare år har ett par rapporter satt lagen under lupp, bland annat för att under-söka hur stora kostnader som är förknippade med själva upphandlingsarbetet och hur de ser ut i relation till den vinst som upphand-lingsarbetet genererar.

Frågan berörs i det delbetänkande som Upphandlingsutredningen publicerade i no-vember 2011. Där konstaterar utredarna att Lagen om offentlig upphandling visserligen medför betydande transaktionskostnader men att de kan ses som en god investering eftersom LOU samtidigt ger billigare och bättre varor och tjänster till offentlig sektor.

Men att de administrativa kostnaderna be-talar sig betyder inte att allt är frid och fröjd. Utredarna konstaterar att det fi nns utrymme att sänka transaktionskostnaderna genom att förbättra effektiviteten och införa bättre rutiner hos upphandlarna.

Stora skillnader i tidsåtgångI Upphandlingsutredningen defi nieras trans-aktionskostnaderna som beroende av den tid det tar att utföra olika delmoment i upphand-lingsarbetet, till exempel identifi ering av behov, val av leverantör och avtalsteckning. Utredningen konstaterar också att tidsåt-gången är ungefär densamma för att genom-föra upphandlingar av olika varor och tjänster.

Däremot är skillnaderna stora mellan olika upphandlingsförfaranden. En di-rektupphandling tar cirka 23 timmar att ge-nomföra medan öppet förfarande, som är den mest tidskrävande metoden, tar cirka

255 timmar. Enligt Upphandlingsutred-ningens delbetänkande är den totala trans-aktionskostnaden för de upphandlande or-ganisationer som lyder under LOU och LUF cirka 1,1 miljarder kronor. Det ska ställas i relation till att det varje år upphandlas varor och tjänster i Sverige för 450 till 580 mil-jarder kronor. Uppgiften, som är en upp-skattning från 2006, presenteras med viss re-servation och utredarna understryker att det är svårt att exakt ringa in storleken på hur mycket det upphandlas för per år.

Balansgång mellan lag och bra affär Adriana Buzea är upphandlare i Lidingö stad. Under 2010 presenterade hon en upp-sats vid Stockholms universitet där hon lägger ett kommunalt perspektiv på upp-handlingsarbetets administrativa kostnader.

– Jag skrev rapporten därför att jag inte någonstans kunde hitta bra information om kostnader för upphandling. Jag ville ta reda

Det kostar pengar att upphandla enligt LOU. Trots kostnaderna lönar det sig att göra konkurrensutsatta inköp. Men det får inte tas som intäkt för att slå sig till ro. Med större effekti-vitet i upphandlingsarbetet kan de administrativa kostnaderna pressas ordentligt. TEXT: MARIE STRÖMBERG LINDVALL

LOU lönar sig – trotskostnader


Foto

: Da

nie

l Wa

de

niu

s

på när det är lönsamt att upphandla. Vi som jobbar med upphandling måste hela tiden balansera mellan lagens krav och kravet på att göra bra affärer. Frågan är då hur mycket tid vi kan lägga ner på en upphandling, för-klarar Adriana Buzea.

I sin rapport, Kostnader för upphandling för en kommunal upphandlande myndighet, tar hon avstamp i Per Molanders rapport Re-gelverk och praxis i offentlig upphandling-från 2009. Det är en rapport som skrevs på uppdrag av Expertgruppen för studier i of-fentlig ekonomi, ESO.

Per Molander slår fast att en upphandling är lönsam redan vid låga värden. Han menar att även om upphandlingsproceduren kan uppfattas som komplicerad är den potenti-ella vinsten så stor att den är motiverad. Det visar han genom att presentera uppgifter från både statlig och kommunal sektor. I det statliga exemplet handlar det om upphand-ling av konsulttjänster. Här ligger kostnaden

för upphandlingen på knappt fem procent av upphandlingsvärdet. För den kommunala sektorn presenteras tre olika exempel på upphandlingar: en direktupphandling, en konkurrensutsättning där tre företag har till-frågats och en annonserad upphandling. De administrativa kostnaderna räknas fram genom att upphandlingarna bryts ned i sina enskilda moment. Exempelupphandlingen beskrivs som enkel och billig och Per Mo-lander understryker att uppgifterna ska ses som en undre gräns för administrativa kost-nader.

Kostnad upp till fem procentMed det i åtanke landar kostnaden för di-rektupphandlingen på 2,39 procent av upp-handlingens värde. Vid alternativet med tre leverantörer är kostnaden 3,83 procent av upphandlingens värde och i det sista fallet, den annonserade upphandlingen, är kost-naden fem procent.

Adriana Buzea tar de här beräkningarna som utgångspunkt i sin utredning där hon preciserar transaktionskostnaderna som den kommunala upphandlingsavdelningens alla administrativa kostnader för en formell upp-handling. I underlaget för hennes beräk-ningar ingår kostnader för upphandling och avtalshantering, men inte det grundläggande arbetet med behovsanalys och kravspecifi ka-tion som görs av kommunens förvaltningar.

Hennes beräkningar visar att kostnaden för en annonserad upphandling uppgår till mellan tre och fyra procent av upphand-lingsvärdet. Om hänsyn även tas till förvalt-ningarnas arbete med att ta fram en kravspe-cifi kation uppgår kostnaden för upphand-lingen till fem procent av upphandlingsvärdet.

Antalet anbud varierarAdriana Buzea berättar att kostnaderna va-rierar med upphandlingens art och dess om-fång samt arbetssätt. Kostnaderna fördelar sig dessutom olika mellan upphandlingspro-cessens olika steg.

– I vissa fall är förberedelserna av förfråg-ningsunderlaget den dominerande kost-nadsposten och tar fl era månader att genom-föra, det kan gälla upphandling av kost, medan utvärderingen och avtalstecknandet kan gå snabbare. I andra upphandlingar är det utvärderingen som kräver stora arbetsin-satser. Den totala kostnaden är också bero-ende av antalet anbud som också varierar mycket. I upphandlingar av konsulter kan det komma in fl era hundra anbud, säger hon.

Både Per Molander och Adriana Buzea konstaterar att konkurrensutsättning lönar sig, även om Adriana Buzea redovisar något högre upphandlingskostnader i sin exempel-kommun. Det gäller oavsett förfaringssätt och även vid relativt låga värden. Men det betyder inte att Upphandlarsverige kan slå sig till ro i vetskapen om att det lönar sig att handla under LOU.

Stor potential att sparaUtrymmet för förbättringar anses vara stort och här fi nns en stor besparingspotential. I Upphandlingsutredningens delbetänkande talas om bättre rutiner kring uppföljning och Per Molander nämner i sin rapport att de ad-ministrativa kostnaderna kan sänkas med stöd av elektronisk upphandling och stan-dardiserade beslutsstöd. Även Adriana Buzea ser stora möjligheter att öka effektivi-teten och därmed sänka transaktionskostna-derna. Hon förespråkar samordnade upp-handlingar. Men hennes förslag på effektivi-seringar omfattar mer än så. Bland de viktigare effektivitetsmöjligheterna nämner hon en tydlig upphandlings- och inköpspo-licy och elektroniskt upphandlingsstöd. Hon förespråkar också standardiserade förfråg-ningsunderlag, integration mellan upphand-lingssystem och beställnings- och ekonomi-system samt e-handel. ■

”UPPHANDLARE BALANSERAR MELLAN LAGEN OCH KRAVET PÅ ATT GÖRA BRA AFFÄRER. NÄR ÄR DET LÖNSAMT ATT UPPHANDLA?”

ADRIANA BUZEA , UPPHANDLARE ,

L ID INGÖ


Affärer STÄDUPPHANDLING


Foto

: Ale

xan

de

r Lin

dst

röm

Affärer

”STÄDBOLAGEN RÄKNADE FÖR SNÅLT MED TID FÖR ATT KUNNA LÄGGA ETT SÅ LÅGT PRIS SOM MÖJLIGT”

JANNE PETTERSSON, T IERP


» HÖGSTA TILLÅTEN AVVERKNINGSGRAD låter litet märkligt men handlar inte om skog utan om att lokalvårdaren ska få den tid som städ-ningen kräver för att kunna göra ett bra jobb.

Det kan låta självklart, men i takt med ökad konkurrens om uppdragen har före-tagen en tendens att tänja på gränserna i syfte att kunna lägga låga anbud och på så sätt få kontrakten. Resultatet har många gånger blivit att tiden inte räcker till för stä-darna att göra ett acceptabelt arbete. Klago-målen från medarbetare i verksamheterna har inte låtit vänta på sig.

Även i Tierp förekom det klagomål på städningen under fl era år och kommunen beslöt sig för att försöka fi nna en varaktig och långsiktigt hållbar lösning på problemet – även om det skulle komma att innebära att städningen måste kosta mer i kronor räknat.

Klagomål vanliga– Problemen har bottnat i att lokalvårdarna inte har fått den tid de behöver för att utföra ett bra jobb. Det har jag själv hört från lokal-vårdare och jag har även hört samma sak från mina kontaktpersoner ute i verksamhe-terna. Även hos tidigare arbetsgivare var det ofta liknande problem, berättar Janne Pet-tersson, upphandlare i Tierps kommun och ansvarig för den aktuella städupphandlingen 2010.

Fram till 2006 gällde så kallad ”behovsan-passad städning”. Därefter gjorde Janne Pet-tersson en ”frekvensstädupphandling”, vilket i korthet innebär att lokalvårdarna fi ck ett schema och en städinstruktion för varje städobjekt. Men trots detta blev slutresul-tatet fortfarande inte bra.

– Det klagades hej vilt från olika håll och kanter och det kom fram att den tid som av-satts för lokalvårdarna fortfarande var för snålt tilltagen, berättar Janne Pettersson.

– Ja, som jag såg det var problemet att städbolagen räknade alldeles för snålt med tid för att kunna lägga ett så lågt pris som möjligt. Och hur skulle vi komma åt det?

Janne Pettersson har tidigare jobbat åt Kungliga byggnadsstyrelsen. Där använde man sig av så kallades avverkningsgrader. Avverkningsgrader anges i kvadratmeter per timme och i korthet innebär det att ju fl er kvadratmeter en lokalvårdare ska städa per timme, desto sämre blir varje kvadratmeter städad.

Olika lokaltyperJanne Pettersson berättar att man haft god hjälp av en erfaren och kunnig städkonsult i upphandlingen. Hon heter Gun Finn och är expert på lokalvård.

De tidsspann som man använt sig av i de olika lokaltyperna är till stora delar baserade

på konsultens erfarenhet. Eftersom de fl esta av städobjekten innefattar många olika typer av städytor, som toaletter, kontorslokaler, och gymnastiksalar, har man använt sig av generella avverkningsgrader för varje lo-kaltyp.

Varje städobjekt fi ck i förfrågningsunder-laget sitt specifi ka formulär som leverantö-rerna måste fylla i om de vill lägga bud på just det objektet. I formuläret måste leve-rantören dels ange kostnaden/priset för att städa enligt den frekvens (hur ofta) kom-munen önskade, dels hur lång tid de behövde ha på sig för respektive lokal. Det gällde den ordinarie städningen.

Sedan tillkom andra villkor och priser för storstädning och golvvård, som kräver sär-skilda resurser och ofta annan mer speciali-serad personal.

Uppföljningen viktigEn viktig del av upphandlingen är uppfölj-ningen. Den är påbörjad, men ett defi nitivt resultat kommer att dröja i ytterligare några månader, uppger Janne Pettersson. Uppfölj-ningen sker genom besiktning av städningen när lokalvårdarna är på plats.

– Kommer man någon timme senare kan det ju ha hunnit bli nedsmutsat på grund av användning, och då blir inte besiktningen rättvis, förklarar Janne Pettersson.

Tierps kommun har upphandlat städning med utvärdering baserad på ”högsta tillåten avverkningsgrad”. Det är ett sätt för att komma till-rätta med problemen med oseriöst låga anbud och dåligt tilltagen städtid. TEXT: BO HÖGLANDER

Upphandling i Tierp

Städarna får tid Städarna får tid att göra ett bra jobbatt göra ett bra jobb


S


Affärer STÄDUPPHANDLING

Nu i början av avtalsperioden är det Janne Pettersson själv som står för besiktningen, men senare kommer personer i verksamhe-terna att utbildas för att kunna genomföra besiktningarna.

Men principen blir densamma, nämligen okulärbesiktning.

Och det är kommunens representanter som ensidigt kan avgöra om städningen upp-fyller kraven. Det är en ganska långtgående avtalsklausul.

– Ja, städbolagen som lade anbud har funnit sig i detta. Vi kommer även att ha ge-mensamma kontroller med vinnande utfö-rare, förutom att städbolaget också genomför sina egna interna kontroller.

Även om principen är enkel är genom-förandet av städning med högsta tillåten av-verkningsgrad inte okomplicerad. Tidsåt-gången varierar beroende på vilken lokal det gäller.

– En gympasal är till exempel enklare att städa och tar mindre tid per kvadratmeter än till exempel en toalett, exemplifi erar Janne Pettersson.

Men Tierps kommun har valt att se städ-

ningen ur ett totalekonomiskt perspektiv och varit beredd att betala för mer tid i städ-ningen. Om städningen är bristfälligt utförd ökar andra problem som också kostar till ex-empel allergier. Ökat slitage på golv kan också bli kostsamt.

Janne Pettersson avslöjar också att kost-naden i upphandlingen blev i genomsnitt 53 procent högre än i föregående upphandling (efter indexhöjningar) sett till siffrorna i an-budet. Det verkliga utfallet blir klart när den första uppföljningen är färdig.

– Vi beräknade att kostnaden för lokal-vården skulle öka med mellan 30 och 50 pro-cent.

Vinnande leverantör blev Förenade Ser-vice och RH Städ i Falun. Våren 2011 blev Fa-luföretaget uppköpt av Förenade Service, vilket i praktiken alltså innebär att kom-munen i nuläget endast har en utförare. ■

» FÖR ATT KUNNA ställa rätt krav i städupp-handlingen 2010 fi ck Tierps kommun hjälp av Städarkitekten i Västerås.

– Det fi nns en gräns för hur många kva-dratmeter en person hinner med att städa under en timme, säger Gun Finn, konsult på Städarkitekten.

Hon har många års erfarenhet av städning och upphandling av städtjänster.

Vilka parametrar samverkar när ni ställer krav på leverantörernas städtjänst och hur ni kommer fram till om anbudet kan accepteras?

– I förfrågningsunderlaget anges antal kvadratmeter per objekt. Varje objekt är klassat utifrån olika typer och för varje typ ett spann för avverkningstakt. Med typer menas här vilken verksamhet som bedrivs som exempel skola, förskola eller adminis-tration. Begreppet lokaltyper specifi cerar yt-terligare: toalett, lärosal, korridor eller kontor.

– Spannets primära funktion är att kunna utvärdera inkomna anbud utifrån Tierps krav att ”köpa bästa värde”, det vill säga an-buden belastas med prispåslag ju högre av-verkningsgrad som anges.

– Avverkningstakten baseras på det rim-liga i att hinna med städuppdraget med målet att uppfylla ställda krav på ”rena lo-kaler”.

– Vi tittar också på om timpriset är rimligt.

Om man väger in alla kostnader ska tim-priset ligga runt 225-250 kronor per timme.

Kontentan är alltså att:• Alla anbudsgivare räknar på samma antal

kvadratmetrar per objekt. • Städhastigheten (avverkningstakten)

anges i ett spann (som används för utvär-deringen).

•Städkostnaden ska vara rimlig.•Städtiden per objekt, som anges i an-

budet, ska användas fullt ut på respektive ob-jekt för att ge städpersonalen möjlighet att leverera ett avtalsenligt städresultat.

– Tierps modell är, så vitt jag känner till, unik i Sverige. Jag tycker det är mycket bra att en verksamhet inom offentlig sektor sätter ner foten och köper ”bästa värde”. Genom att gå mot strömmen och inte bara anta lägsta pris utan också ställa höga krav på städresultat visar Tierp på de brister som fi nns i det nuvarande upphandlingssys-temet.

– Det fi nns en dold kostnad i att anta lägsta pris, då det alltför ofta medför kvalitets-brister och missnöje hos personalen. Det tar en massa tid från både köpare och leverantör av städtjänster, säger Gun Finn.

– Jag vill uppmana upphandlare inom of-fentlig sektor att bli bättre på att göra städ-upphandlingar. Fokus ska vara på resultat och funktion i stället för på frekvens- och metodstyrda insatser. ■

Tierps modell ställer krav på resultat

Inger Edman, upphandlare, Nyköpings kommun:– Vi utvärderar inte enbart pri-set utan har med avverknings-graden som ett kriterium.

– Vi ställer krav på städme-toder och har skärpt upp-följningen med vitesföreläg-gande om entreprenören inte uppfyller krav på till exempel egen- och kvalitetskontroller eller inte utför rättelse vid stickprov.

Ulla Öhrn, upphandlingschef, Västerviks kommun:– Vi gjorde en stor upphand-ling av städning 2010 som vanns av Sodexo i fyra områ-den och ISS i två.

– Vi talade tydligt om att anbudsgivarna hade ansvar för att kontrollera objekten så att rätt städtid beräknades. Vi hade tydliga krav på resultat och hur ofta det skulle städas. Vi hade också krav på att anbudsgivarna skulle redovisa tid per månad på varje objekt och verkningsgrad per kvadratmeter.

– I kontrakten fi nns inskrivet att driftmöten per område, respektive kontraktsmöte för hela uppdra-get ska hållas med beställaren, bland annat kring hur klagomål ska hanteras.

– Vi gav också leverantören möjlighet att en tid efter det att uppdraget startat komma tillbaka till oss och diskutera eventuella missuppfattningar. Inom den här tiden gjordes en del mindre korrige-ringar – framförallt för skolans lokaler – där det skett verksamhetsförändringar och i lokaler där det skett ombyggnader under anbudstiden.

– När vi utvärderade inkomna anbud försökte vi analysera städtider per objekt och olika anbuds-givare men fann inte några större skillnader, annat än när det gällde lokaler med stora ytor, som till exempel idrottshallar.

– Vi har haft en hel del klagomål på för liten städ-tid och följer upp dem direkt och kontinuerligt. Det har i några fall lett till att vi köpt till tid.

– Det var första gången som vi handlade upp städning. Vad vi lärt oss är att beskriva objekten mer noggrant, både vad avser behov och an-vändning samt ålder och status på lokalerna.

Hur hanterar ni städtid i anbuden?

” PROBLEMET ÄR ATT LOKALVÅRDARNA INTE HAR FÅTT DEN TID DE BEHÖVER FÖR ATT UTFÖRA ETT BRA JOBB”

JANNE PETTERSSON, T IERP

Välkommen till Ricoh Inspiration Day!

Låt dig inspireras av dagens IT-trender och framtidens IT-lösningar!Årets Inspiration Day handlar om molnet, mobila lösningar, videokonferens och dokumentflöden. Dessutom pratar vi kring IT-drift och hantering av produkter under hela livscykeln.

Du ges möjlighet att välja ämnen att lyssna på efter eget intresse. Som besökare får du en unik inblick i hur dagens IT-innovationer gör skillnad, både för individen och för organisationen.

Keynote speaker är visionären Peter Siljerud, framtidsstrateg på Futurewise med fokus på IT-trender. Under Peters föreläsning tas vi med på en resa som gränsar mot framtiden, men som landar i nyttan för dig, här och nu.

Evenemanget är helt kostnadsfritt.

Kom och träffa oss på följande orter:

18 sept Uppsala, Uppsala Konsert Kongress19 sept Örebro, Conventum24 sept Kalmar, Kalmarsalen25 sept Linköping, Sky Hotel3 okt Luleå, Kulturens Hus

Läs mer och anmäl dig på ricoh.se

Välkommen önskar Ricoh Sverige AB

Låt dig inspireras avframtidensIT-lösningar

Bild från ett av inspirationspassen förra året.

Förra årets eventsuccé är tillbaka.

IT-UPPHANDLINGEN


Affärer INKÖPSFUNKTIONENS ROLL


Inköpsskolan del XI

Affärer

Inköpsfunktionen befi nner sig i ständig förändring. Men hur organi-seras den? Ofta går inköpsenheten mot en mer uppdelad enhet som koncenterar sig på strategiskt viktiga uppgifter. Enklare avrop lämnas till andra funktioner. TEXT: ANDERS KRON OCH MIKAEL WALLGREN

Inköpsverksamheten organiseras om

» INKÖPSENHETENS PLATS I organisationen ändras ofta i och med att inköpsenheten får ta ett allt större och mer strategiskt ansvar.

Men en fråga som inte har behandlats är hur själva inköpsavdelningen organiseras. På senare tid har den på många håll föränd-rats och utvecklats.

Hur man internt organiserat sig inom in-köpsenheten har av tradition varit olika mellan offentlig och privat sektor.

Den offentliga sektorn har ofta skilt på dem som gör upphandlingarna (oavsett vad som upphandlas) och de som utnyttjar av-talen (avroparna).

Privat verksamhet har däremot fokuserat på vad man köper genom indelning i inköps-områden eller kategorier, och delat upp det interna arbetet efter områdena.

I takt med it-utvecklingen inom inköps-området har man kunnat stödja ett arbets-sätt där avropen fl yttas ut i verksamheten, utan att man för den sakens skull mister kon-trollen och får så kallade vilda inköp. Det har medfört att även den offentliga sektorns in-köpsenheter har börjat med kategoristyr-ning.

Organisatoriskt har det medfört att i stället för att ha centrala resurser som gör alla upphandlingar, görs upphandlingarna i verksamheten av medarbetarna själva. Men oftast har man kvar centrala resurser för att

kvalitetssäkra själva upphandlingspro-cessen.

Inom organisationsområdet märks ut-vecklingstrender som till en början kan verka motstridiga. För det första kan man se en tydlig tendens att reducera omfattningen, men inte kvaliteten, på vissa centrala re-surser.

Samtidigt byggs andra, delvis nya, centrala resurser upp. De nya resurserna tillkommer ofta för att ge service åt fl er enheter. Man skapar så kallade shared service centers. Ett bra exempel på det är det servicecenter för myndigheter som staten etablerar i Öster-sund. Andra exempel på fenomenet är sam-arbetet kring upphandlingar som etableras mellan fl era kommuner, exempelvis mellan Haninge och Nynäshamn samt mellan Norr-köping och Linköping, det som ofta kallas för den fjärde storstadsregionen.

Vissa upphandlingar outsourcasInköpsenheten är av tradition en av de större centrala enheterna i många organisationer, det gäller framförallt inom offentlig sektor. Inköp påverkas naturligtvis av trenden att fl ytta ut mer och mer av verksamheten från de centrala staberna till de som geografi skt och funktionellt sitter i verksamheten. It-ut-vecklingen skapar möjligheter för en organi-sation att lägga ut större delen av upphand-

lingsarbetet i verksamheten, och kanske bara ha kvar specialistresurser och kvalitets-säkring av upphandlingsarbetet centralt. En annan möjlighet är att man outsourcar enk-lare och framför allt mer standardiserade upphandlingar på externa samarbetspartner.

Hur delar man in inköpsenheten? I en kartläggning* som genomfördes hösten 2011 och som uppdaterades i maj i år kan man konstatera att den vanligaste indelningen av inköpsavdelningens arbete är efter:

• Geografi skt ansvar• Kategoriansvar• KundansvarDet är också vanligt med kombinationer.

It-enheten är ofta en viktig kund till inköps-avdelningen, men it – i form av hård-, mjuk-vara och service – representerar också en viktig inköpskategori. På liknande sätt kan ett geografi skt ansvar representera en kate-gori eller en kund.

Utvecklingen verkar gå mot en kombina-tion av kategori- och kundindelning. De ka-tegoriteam som fi nns ute i verksamheten kan bestå av kategoriansvariga inköpare, som dessutom har ett kundansvar. En stab spe-cialister fi nns ofta kvar centralt under in-köpschefen.

Men trenden är inte enhetlig. Inom exem-pelvis kommunsektorn, där det pågår mycket sammanslagningar inom inköp, tillämpas


Inköpsenheterna går från den stora enheten mot en uppdelad enhet

ofta en geografi sk organisation som en del i förändringsarbetet.

En variant, som framför allt är vanlig inom offentlig sektor, är att man organiserar sig i enlighet med inköpsprocessen, och alltså har interna avdelningar för upphandling, uppföljning och avrop. Till det kommer ofta ”stabsenheter” för juridik och kvalitet.

Det som skiljer mellan privat och offentlig sektor är benägenheten att delegera ansvar för inköpsprocessen till verksamheten, och därmed också storleken på de centrala in-köpsavdelningarna.

Men det ska sägas att regelverket LOU ställer så detaljerade krav att det ofta för-svårar decentraliseringsprocessen. De som har lyckats bryta upp sina inköpsavdelningar har i stället fått bygga upp centrala kvalitets-säkringsresurser, för att säkerställa kvali-teten i de upphandlingar som görs av verk-samheten.

I boken Inköp i förändring beskrivs hur Försvarets Materielverk, FMV, medvetet

lyfte ut de rutinmässiga avropen från inköps-avdelningen. Det gjordes bland annat för att inköpsenheten förknippades för mycket med det rutinmässiga, ej värdeskapande, ar-betet med avrop.

FMV menar att det blev för lite fokus på strategiskt mer utmanande uppgifter, som de komplicerade upphandlingsprocesser in-köpsenheten utförde. Enheten ansågs inte bidra till myndighetens kärnverksamhet ef-tersom det framstod som om man bara ge-nomförde löpande anskaffningar.

Kopplingen mellan uppgift, organisation och image är viktig att tänka på när man skapar en ny inköpsenhet. Hur vill vi bli upp-fattade av den övriga myndigheten/organi-sationen, och hur vill vi att våra leverantörer ska se på oss och vår roll?

Nya sätt att dela upp inköp?Mer och mer av det löpande inköpsarbetet, som avrop och enklare upphandlingar, läggs ofta ut i verksamheten. De centrala in-

köpsenheterna består av färre, men mer kva-lifi cerade medarbetare som arbetar med att integrera inköpsfrågorna i den övergripande verksamhetsutvecklingen.

Men upphandlingar som är av vital bety-delse för organisationen fortsätter man att handlägga centralt.

Man kan tänka sig att de delar av inköps-verksamheten som handlar om uppföljning och kontroll integreras med ekonomifunk-tionerna i organisationen, och kanske till viss del outsourcas. En liknande trend eller ten-dens kan man se för enklare mer standardi-serade upphandlingar, exempelvis av resor eller kontorsmaterial, det vill säga att man lägger ut funktionen resebyrå eller kontors-service.

En annan, kanske omvänd, utveckling fi nns inom offentlig sektor, där den strate-giska delen av den traditionella upphand-lingsavdelningen måste utvecklas mot att förstå och leverera det som verksamheten, alltså internkunderna, verkligen vill ha och

Uppdelad enhet. Inköpsenheterna går allt mer ifrån den stora, allomfattande enheten, mot en mer uppdelad enhet. Tanken är att inköpsavdelningen ska koncentrera sig på strategiskt viktiga uppgifter och ansvar, som komplicerade och viktiga upphandlingar och uppföljning. Övriga funktioner kan med fördel fl yttas ut i verksamheten – som enklare avrop – eller till andra stabsfunktioner som juridik och ekonomi. Vissa standardiserade upphand-lingar kan också outsourcas till externa samarbetspartner – som exempelvis resebyråtjänster.

Beställning

Upphandling Avrop Uppföljning

Rekrytering Juridik

Beställning Avrop

UpphandlingUppföljning

Rekrytering

Juridik

Verksamheten

Inköpsenheten

UPPHANDLING24 • NUMMER 4 | 2009 WWW.UPPHANDLING24.SE46

Affärer INKÖPSFUNKTIONENS ROLL

Anders Kron, managementkonsult (CMC), Ekan, och Mikael Wallgren, senior program manager, Tieto, är författare till boken Inköp i förändring: om organisation, roll och styrning.

Affärer

Litteratur:Kron, Wallgren: Inköp i förändring, Liber 2010.

upplever att det skapar verksamhetsnytta. Om det står i strid med regelverket, LOU eller LUF, måste man ta den dialogen, och komma överens om en gemensam tillämp-ning. En positiv effekt av att ta diskussionen är att den kan utgöra ett embryo till en in-köps- eller upphandlingspolicy.

En annan viktig faktor är en tydlig och do-kumenterad ansvarsfördelning. Men det kan vara svårt att uppnå inom områden där inköp bara har ett ”samordningsansvar”, ”drivande ansvar” eller ”sammankallande ansvar”.

Dessa termer innebär tyvärr ofta att det fi nns en viss oklarhet kring vad som är själva ansvaret för inköpsfunktionen.

I de organisationer som undersökts går trenden mot en kategoriorganisation. Den utvecklingen som sker ganska mycket ”ini-från och ut”, står dock i bjärt kontrast mot

övriga trender i samhället, som snarare går mot en ökad kundfokusering.

Vi kan snart se en förändring i denna ut-veckling, där kategoriorganisationen visser-ligen fi nns kvar, men underordnas en ”kund-dimension”, i form av indelning i kundansva-

riga. Det skulle stå i större samklang med övriga rådande organisatoriska förändringar både i näringslivet och i det offentliga. ■

* Kartläggning av Anders Kron och Mikael Wallgren

Miljösmartare trycksaker

Välj tryckeri med omsorg

Att välja Elanders är att välja miljöhänsyn. Vi jobbar sedan många år systematiskt med att minska vår miljöpåverkan utan att för den skull ge avkall på kvaliteten i din produkt. Elanders Sverige är ett klimatneutralt företag.

Välj en miljö- smartare trycksak

Elanders kan minska miljö-påverkan från dina trycksaker, till exempel genom att rekom-mendera val av papper och format. Du kan välja att Svanen- eller FSC-märka din trycksak. Du kan också klimatkompensera hela trycksaken.

Välj en klimat- neutral trycksak

Elanders kan beräkna de totala koldioxidutsläppen för din produkt. Baserat på den ut räkningen kan du kompensera för utsläppen genom investeringar i FN-godkända projekt. Detta sköter Elanders för dig. Allt du behöver göra är att bestämma dig.

Vill du veta mer? Kontakta oss på [email protected] eller läs mer på www.elanders.se

1 2 3

47UPPHANDLING24 • NUMMER 4 | 2009WWW.UPPHANDLING24.SE

Sveriges oberoende affärsmedia inom upphandling och anbud. www.upphandling24.se

ARRANGERAS AV:

Ta del av mängder av goda exempel på hur du ställer vassa miljö-krav och även sociala krav. Livscykelanalys, uppföljning av sociala krav och hållbarhetsanalyser är bara några av erfarenheterna som förmedlas under Upphandling24:s heldagskonferens.

Kom, lyssna och diskutera!

ANMÄLAN & MER INFORMATION: www.uh24.se/miljo

Bli bättre på att ställa sociala krav och miljökrav

KONFERENS

DATUM: 27 september 2012 PLATS: Hilton Slussen, Stockholm MÅLGRUPP: Offentliga upphand-lare som vill bli bättre på att ställa sociala krav och miljökrav, miljöan-svariga, politiker och leverantörer till offentlig sektor.

FRÅGOR & SVAR


Upphandling24:s expertpanel

Anna Ulfsdotter Forssell är advokat och del ägare i Advokatfi rman Delphi. Hon är ansvarig för Delphis grupp för of-fentlig upphandling. Hon har lång erfarenhet av upphandlingsfrågor och har bland annat arbetat på Konkurrensverket och på Länsstyrelsen i Stock-holms län.

Annie Stålberg är miljö-ekonom och Miljöstyr-ningsrådets LCC-expert. Hon är projektledare för bland annat fordon och transporter samt energi-ansvarig. Hon är projekt-ledare för MSRs uppdrag från Energimyndigheten och hjälper offentlig sektor att energieffekti-visera genom att ställa avancerade energikrav i upphandling.

Expertpanelen svarar på dina frågor. Skicka dem till [email protected]. Du får givetvis vara anonym. Tänk på att det inte fi nns några dumma frågor, bara dumma personer som inte vågar ställa frågor.

Expertpanelen har specialistkompetens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskriv-ning, miljö och juridik.

Välkommen med dina frågor!

Upphandling24 har samlat ledande experter inom fyra områden som är redo att besvara dina frågor. Skicka in dina frågor till [email protected]. Expertpanelen har specialistkompe-tens inom upphandling (förfrågningsunderlag), anbudsskrivning, miljö och juridik.

Du frågar, experterna svarar

Expertpanelen

Spendanalysen ska kunna uppdateras » Jag undrar vad en spendanalys är och vilken

nytta man kan av den?

» SPENDANALYSEN ÄR ETT hjälpmedel för att analysera en organisations inköpsmönster. Den ger förutsättningar för att analysera hur inköp sker, vilka leverantörer som används och vilka inom organisationen som är intres-senter inom olika inköpsområden. Om orga-nisationen arbetar med kategoristyrning är spendanalyser viktiga för att kunna identi-fi era och avgränsa relevanta inköpskatego-rier. En väl genomarbetad spendanalys kan också användas för att bedöma besparings-potential och lämplighet i leverantörsmix.

Vanligtvis inleds arbetet med att man gör utdrag ur organisationens leverantörsres-kontra. Leverantörer och fakturor kategori-seras sedan i lämpliga inköpskategorier.

Om spendanalysen kompletteras med en avtalsinventering får man ett kraftfullt un-derlag för att bedöma var inköpsorganisatio-nens insatser kan generera störst värde. Ana-lysen ger svar på vad man har köpt och från vilka leverantörer. Avtalsinventeringen visar vilka avtal som fi nns inom olika inköpskate-

gorier. I ett första steg bör man fastställa om det saknas avtal trots att det enligt spendana-lysen sker betydande inköp inom inköpska-tegorin. I så fall bör en upphandling ske. I ett andra steg kan man analysera hur bra villkor avtalen har. Eftersom upphandlande myn-digheter har begränsade möjlighet att om-förhanda avtal med dåliga villkor får de i stället försöka avsluta avtalen så snart möj-lighet fi nns och göra en ny upphandling.

Börja med hypoteserEtt vanligt misstag vid arbetet med spend-analyser och kategorisering av spenden är att man fastnar i detaljer och drunknar i da-tamängden. Ett gott råd är att börja arbeta utifrån hypoteser avseende vilka kategorier som kommer att vara relevanta i slutet av ar-betet. Initialt bör man hålla sig till grova hu-vudkategorier och efterhand defi niera un-derkategorierna. På så sätt kommer man successivt djupare ner i analysen.

Ett råd är att när man arbetar med spend-analysen är att kontinuerligt ifrågasätta om det arbete man utför är relevant och om det kommer att generera värde när det är klart –

antingen i form av ökad kunskap om inköps-beteendet eller genom identifi erade kost-nadsbesparingar. Om arbetet inte bedöms vara värdefullt är det viktigt att lyfta blicken och ta ett nytt grepp.

Arbetet med att ta fram en spendanalys är ofta omfattande med stora inslag av manuellt arbete. Man bör därför redan när arbetet in-leds ta hänsyn till att analysen och dess re-sultat ska kunna upprepas och uppdateras med minsta möjliga arbete i framtiden. Gärna med ett stort inslag av systemstöd för att minska det manuella arbetet.

En spendanalys med tillhörande kategori-sering som inte kan upprepas över tid är till stora delar bortkastat arbete efter en förhål-landevis kort tid. En väl genomförd analys med tillhörande kategorisering och avtalsin-ventering som löpande kan uppdateras är däremot ett utomordentligt användbart verktyg att använda i såväl utveckling som planering och uppföljning av inköpsar-betet.

Magnus Nilsson


LÄS FLER EXPERTSVAR PÅ WEBBEN

www.uh24.se/expert

Magnus Nilsson är upp-handlingskonsult och leder Peak Procurements verksamhet. Peak Pro-curement hjälper företag och organisationer med alla typer av inköps- och upphandlingsarbete. Han har lång erfarenhet som upphandlingskon-sult och har tidigare arbetat på dåvarande tillsynsmyndigheten NOU och som inköpare på på Landstinget i Jämtland.

Magnus Josephson är utbildare och konsult spe-cialiserad på att hjälpa företag och myndigheter att göra bättre affärer med varandra utifrån LOUs reg-ler. Han är upphandlings-jurist i det egna bolaget Magnus Josephson AB och har ett förfl utet på Opic och NOU.

”Om miljöanpassat alternativ blir billigare i

längden kan ett alternativ vara att enbart efterfråga

grönt alternativ”

Energistöd till kommuner och landsting » De fl esta kommuner har sökt och fått energi-

effektiviseringsstöd från Energimyndigheten. Kommunerna har valt bland sex energieffektivi-seringsåtgärder som fi nns i Energimyndighetens riktlinjer för statligt stöd. Tre åtgärder rör direkt upphandling av energieffektiva produkter. Hur ska jag som upphandlare i mitt arbete vara sä-ker på att jag uppfyller min kommuns åtagande om åtgärderna 2, 3 och 4? (Det vill säga: åtgärd 2: Köpa in utrustning utifrån energieffektiva produkt-specifi kationer, åtgärd 3: Köpa in utrustning med effektiv energianvändning i alla lägen, och Åtgärd 4. byta ut eller modifi era befi ntlig utrustning med den utrustning som avses i 2 och 3.)

» FÖR ATT UPPFYLLA åtgärdena ska kommuner och landsting kontinuerligt och i alla upp-handlingar upphandla energieffektiva pro-dukter på de områden Miljöstyrningsrådet, MSR, har tagit fram energikrav för. Det gäller i den mån inget annat kan påvisa att produk-terna negativt påverkar funktion, kvalitet och miljö. En produktförteckning över de områden som berörs av åtgärden samt länkar till upphandlingskriterierna fi nns på www.msr.se/energi. Kommuner och landsting ska minst handla upp enligt MSRs avancerade nivå. I de fall kriterier saknas, eller om egna kriterier används, ska de motsvara MSRs avancerade nivå.

Det är vanligt att kommuner och landsting koncentrerar sig på sin kärnverksamhet och

upphandlar stödfunktioner för exempelvis it, lokalvård och förvaltning. För att energi-kriterierna ändå ska gälla, bör MSRs krite-rier även inkluderas i tjänsteupphandlingar som krav mot leverantören.

Krav bör även ställas vid upphandling av transporttjänster. MSR har upphandlings-kriterier även för de här områdena.

Vid inköp och leasing av fordon gäller för-ordningen om miljö och trafi ksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor som mi-nimikrav.

Energimyndighetens tolkning är att åtgärd 2 och åtgärd 3 är nästintill samma. Skill-naden består i att åtgärd 2 anger vilka krav som ska ställas, enligt MSRs kriterier vid

upphandling, medan åtgärd 3 anger krav på energianvändning. I och med att MSR be-aktar energianvändningen i sina kriterier gäller samma krav för uppfyllande av åtgär-derna.

Livscykelkostnadsberäkningar, LCC, kan användas på olika sätt i upphandlingspro-

cessen. Dels kan LCC användas i själva upp-handlingen där utvärderingen sker på den totala kostnaden för produkten i stället för inköpspriset. Dels kan LCC användas i be-hovsanalysen vid beslutet om vilka varor som ska upphandlas.

MSR-verktyg hjälperDet generella LCC-verktyget som MSR till-handahåller kan vara en hjälp i behovsana-lysen för att bättre planera inköpen samt för att göra ett överslag på vad ett miljöanpassat alternativ kostar i jämförelse med en kon-ventionell produkt. Om jämförelsen visar att det miljöanpassade alternativet troligtvis blir billigare i längden kan ett alternativ vara att enbart efterfråga det gröna alternativet vid upphandlingen.

När det gäller åtgärd 4 ska kommuner och landsting på ett strategiskt sätt skapa rutiner, planera in resurser och sätta mål för centrala inköp eller modifi eringar av utrustning med stor och långsiktig betydelse för effektivare energianvändning. Produk-terna ska sedan upphandlas med energieffektivitetskrav som följer av punkterna 2 och 3.

För dig som upphandlare blir det alltså ingen skillnad mellan åtgärderna när du ska upp-handla produkterna.

Annie Stålberg

» Är okej att en leverantör bjuder mig som är upphandlare på lunch?

» KONTROLLERA FÖRST OM arbetsgivaren har bestämmelser för vad anställda får ta emot från leverantörer. Många offentliga arbetsgi-vare har infört mycket strikta regler som innebär att anställda inte får ta emot någon förmån alls från företag. Saknas interna regler får du själv, gärna tillsammans med din chef, göra en bedömning om den förmån som du erbjuds är tillbörlig eller inte. Det

kan vara svårt att avgöra var gränsen går. Då bör du hellre avstå än acceptera förmånen.

Några tumregler för att avgöra om för-månen är tillåten är att den ska lämnas öppet, vara måttfull och inte kunna miss-tänkas påverka ditt sätt att utföra ditt arbete.

Normalt sett anses det acceptabelt att ett företag vid något enstaka tillfälle bjuder en of-fentlig anställd på en arbetsmåltid av var-daglig karaktär.

Men det spelar roll när förmånen lämnas. Att till exempel äta lunch med en leverantör

under pågående anbudsgivning är varken be-fogat eller lämpligt. Om du känner att det du erbjuds inte är okej är det viktigt att aktivt tacka nej. Annars kan din tystnad komma att tolkas som ett tyst accepterande av förmånen.

Tänk på att även om för-månen inte är olaglig kan den skada förtroendet för dig.

Magnus Nilsson

Förmån kan vara olämplig men inte olaglig


FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIAR

FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIAR


Karriär

Karriär

» UPPHANDLINGSENHETEN I ALVESTA

kommun vill få fl er att jobba som upphandlare genom att erbjuda studenter praktikplatser.

– Vi behöver marknadsföra of-fentlig upphandling och för-medla bilden av att det är ett spännande och mångfacetterat yrke. Lär man sig hur offentlig upphandling fungerar tror jag också att chansen är större att det blir en framtida karriärväg, säger Pernilla Jönsson, kommu-nens upphandlingschef.

Upphandlingsenheten består av två personer och tar emot praktikanter en till två gånger per år. Under 2011 hade man fyra praktikanter. Alla studerade på inköps- eller logistikutbild-ningar i närområdet.

I våras jobbade två prakti-kanter under 14 veckor. De fi ck uppdraget att genomföra en di-rektupphandling av julklappar till kommunställda.

– De har fått ta ett helhets-grepp om projektet och har gjort det på ett jättebra sätt. Vårt mål är att praktikanterna ska driva egna projekt och få genomföra en upphandling genom alla dess faser. Det är också viktigt att de får ta del av det dagliga arbetet, säger Pernilla Jönsson.

Även om praktikanterna job-bar inom den offentliga sektorn rekommenderar Pernilla Jöns-son dem att alltid skaffa erfaren-heter från privat verksamhet.

– Jag har själv jobbat som in-köpare på Dynapac och Elec-

trolux och det har varit mycket värdefullt i mitt nuvarande ar-bete, menar Pernilla Jönsson.

Men att marknadsföra of-fentlig upphandlingar behöver inte vara den enda anledning till att erbjuda praktikplatser. Per-nilla Jönsson påpekar också att praktikanter är ett kostnadsef-fektivt sätt att kunna genomföra

uppdrag som man kanske inte hinner med annars.

– Jag har fortfarande lite spo-radisk kontakt med en del av dem jag har haft som prakti-kanter. Många har också valt att arbeta med offentlig upphand-ling efter utbildningen, säger Pernilla Jönsson.

ALBIN HASSELGREN

Alvesta erbjuder praktikplatser

Välkomnar praktikanter. Alvesta och upphandlings-chefen Pernilla Jönsson tar emot praktikanter varje år.

Foto

: Fre

drik

Sko

g

Rekrytera med Upphandling24

Behöver ni anställa upphandlare, upphandlings-jurist eller upphandlingschef? Använd er av Upphandling24:s kanaler och nå 18 000 kandidater.

Kontakta Lisa Borgman 08-453 61 15 eller [email protected] för mer information.


En A

cryS

of© in

trao

kulä

r lin

s i ö

gat

Det görs drygt 92.000 kataraktop-erationer per år i

Sverige. Det implanteras lika många intraokulära linser. Patienten ska ha dessa linser i sina ögon hela livet.

Efterstarr är en komp-likation där behan-dlingen (som görs

med YAG-laser) innebär risker för patienten samt innebär en kostnad för kliniken/landstinget.

Det är viktigt att du som upphan-dlare är aktiv när

det gäller utvärdering av PCO/YAG vid upphan-

dling av intraokulära linser. Det är också viktigt att det verkligen begärs in tillräckligt med bevis-material. Viktigt är även att definiera vilket slags bevismaterial man vill ha in.

… … …

Alcons intraokulära lins, AcrySof®, har implanterats i

mer än 60 miljoner ögon världen över och är också den marknadsledande linsen i Sverige. AcrySof® är den lins som har do-kumenterat lägst andel efterstarrsbehandlingar på marknaden.

© 2012 Novartis ID 1207-01

Har du frågor eller önskar mer information går det bra att kontakta Alcon Sveriges Kirurgiavdelning på

[email protected] intra-okulär lins i naturlig storlek

a Novartis company

Praktikanter upphandlar julklappar » HALLÅ DÄR, VICTORIA Eliasson

och Jessica Ljungren som prak-tiserar på Alvesta kommuns upphandlingsenhet.

Vad får ni göra?– Vårt huvudprojekt har varit

att upphandla julklappar till kommunens anställda. Vi har även fått inleda en upphandling av minnesgåvor och nu sitter vi och tar fram förfrågningsun-derlag till varsin enskild upp-handling, säger Victoria Eli-asson.

Ni är inne på den tolfte veckan. Vad har ni lärt er?

– Det som har varit mest läro-rikt för min del har varit att ta ansvar för en hel upphandling och genomföra den från början till slut, säger Jessica Ljungren.

– Jag har lärt mig problemlös-ning och hur man ska man välja att utvärdera olika anbud. Man

får verkligen tänka till, säger Victoria Eliasson.

Vad har varit mest utma-nande?

– Eftersom vi inte har hunnit läsa om lagen om offentlig upp-handling i skolan än så var det svåraste att komma igång innan man hade satt sig in i reglerna. Men det är bra att vi är två. Då har man alltid någon att bolla

frågor och oklarheter med, säger Jessica Ljungren.

– Vi har arbetat med mindre leverantörer som kanske inte vanligtvis lämnar anbud. Vårt mål är att ge en positiv bild av LOU och att fl er leverantörer vågar ta steget att delta i kom-munens upphandlingar. Det är inte så krångligt som det kanske verkar, menar Victoria Eliasson.

Ingår praktik i utbild-ningen?

– Vi läser första året på Inköp & Supply management på Nordic Business Institute i Växjö. I ut-bildningen ingår varje år ett praktiktillfälle på 14 veckor, säger Jessica Ljungren.

Kommer ni att jobba med offentlig upphandling?

– Kanske. Jag vill först ta reda på om jag vill arbeta i den privata eller offentliga sektorn. Jag testar nog ett privat företag under nästa praktikperiod säger Jessica Ljungren.

– Jag har en positiv bild av of-fentlig upphandling och känner att det är det jag vill göra. Jag testar troligtvis inte den privata sidan, utan känner att jag har så mycket mer att lära inom den of-fentliga, säger Victoria Eliasson.

ALBIN HASSELGREN

Nöjda. Victoria Eliasson och Jessica Ljungren praktiserar på upphand-lingsenheten i Alvesta.


Xxxxxxxxxxx

Med nya tjänsten Visma Marknadskoll planerar du morgondagens affärer med offentlig sektor.

Vill du ligga steget före på marknaden?

Besök www.opic.com eller ring 023-705 780 för mer information.

Tidigare upphandlingar – när löper avtalen ut?

och hur utvärderas anbuden?

Visma Marknadskoll har svaren.

FLER KARRIÄRNYHETER PÅ WWW.UH24.SE/KARRIARKarriär

» STUDENTER PÅ INKÖPSUTBILDNING-

ARNA har svårt att få praktikplats inom offentlig upphandling och väljer därför ofta hellre privat verksamhet. Om inte trenden bryts kan det bli svårt att rekry-tera till offentlig sektor i fram-tiden.

– Vi lyckas få fram de platser vi behöver men generellt så känns det trögt. Det känns som att den offentliga sektorn pratar mycket om att det fi nns stora behov och att folk ska pensio-neras inom kort, men ändå ser man inte till att hitta ersättarna.

Det säger Roland Carlsson, bi-trädande utbildningsledare på logistikprogrammet på Yrkes-högskolan i Norrköping.

Den utbildningen är två år lång med en Lia-praktikperiod (Lärande i arbete) varje läsår. Inför det andra läsåret väljer

eleverna inriktning mot privat eller offentlig verksamhet och under det första läsåret, det vill säga inför inriktningsvalet, är in-tresset att ta emot praktikanter lägst.

– Det offentliga har dessvärre en stämpel att det inte är det roligaste stället att jobba på. Det gör att det är ännu viktigare att offentlig sektor visar upp sig, att vara positiva och ta emot prak-tikanter, säger Roland Carls-son.

» HAN UNDERSTRYKER ATT det givetvis fi nns undantag – men problemet fi nns.

Den bilden delas även av Stefan Nyström, utbildningsan-svarig på Logistikhögskolan i Stockholm. Men han tror att si-tuationen i Stockholm är något bättre, eftersom det fi nns många

Få praktikplatser för blivande

Stockholm mot strömmen. Johan Gunnarsson, Nordic Business Institute i Stockholm, har inga problem att hitta praktikplatser.


Vi söker upphandlare i MalmöFör att svara upp mot den ökade efterfrågan på AffärsConcepts tjänster i Region Syd söker AffärsConcept i Malmö en duktig upphandlingskonsult.

Vi söker dig som har utbildning med inriktning mot ekonomi, juridik, ingenjörsämnen, inköp eller upphandling. Du ska ha flera års erfarenhet av dels upphandling enligt LOU/LUF och dels kvalificerat inköps- och upphandlingsarbete.

-ständigt upphandlingsprojekt, formulerar förfrågnings- och beslutsunder lag, tecknar avtal, genomför utredningar och håller utbildningar inom offentlig upphandling.

att du kan leverera i tid.

AffärsConcept som för kunden.

Frågor och ansökan: Regionsvarig i Malmö Maria de la Motte 040-661 62 12 eller skicka ditt CV till [email protected]

AffärsConcept är ett konsultföretag verksamt inom offentlig upphandling och är ett

helägt dotterbolag till SKL Kommentus, ett företag inom Sveriges Kommuner och Landsting. Affärs-Concept hjälper köpare inom offentlig sektor att ge-nomföra lyckade affärer. Verksamheten består av tre inriktningar Upphandling, Utbildning och Utredning.

AffärsConcept är verksamma i hela Sverige och har kontor i Stockholm, Göteborg och Malmö. Varje år utför vi drygt 200 konsultuppdrag och genomför 100 utbildningsdagar. Vi hjälper kunden i hela upphand-lingsprocessen, vi utarbetar förfrågningsunderlag, utvärderar anbud, arbetar med strategi och pakete-ring av upphandling samt uppföljning och avtalsvård mellan upphandlingarna.

Några av våra nöjda kunder som vi genomför intressanta uppdrag för: SL, Svenska Spel, Ekonomi-styrningsverket, Stockholm Stad, Försvarsmakten, Trafikverket, Regeringskansliet, Statistiska central-byrån, Socialdepartementet.

Vill du arbeta med de mest spännande och utmanande uppdragen? Driva intressanta och fascinerande utredningar? Arbeta i de stora projekten tillsammans med de duktigaste konsulterna?

– Då är AffärsConcept företaget för dig!

inköparestatliga verk och kommuner i re-gionen.

– I början var det trögt att få praktik men i dagsläget är det inget problem alls. Det sprider sig som ringar på vattnet, har man varit ute hos en arbetsgi-vare en gång blir det lättare och lättare, säger Stefan Nyström.

Också bland deras elever väljer en majoritet bort offentlig sektor. Av 25 studenter som går ut varje läsår hamnar sju, åtta i den offentliga sektorn, resten i den privata.

– Jag propagerar för det of-fentliga. Men det sitter nog kvar i väggarna att det är tråkigt att jobba där och dåligt betalt. I dag är det rakt motsatta, menar Stefan Nyström.

» ÄVEN NORDIC BUSINESS Institute, NBI, bedriver utbildningar i

strategiskt inköp – på fem orter från Malmö i söder till Luleå i norr. Den i Stockholm som star-tades för två år sedan är särskilt inriktad mot offentlig sektor.

– Nu har jag 50–60 elever som är ute på Lia. Det fi nns ett stort intresse, framför allt från den of-fentliga sektorn, säger utbild-ningsledaren John Gunnarsson som alltså inte känner igen pro-blemet.

» HELT KLART ÄR att eleverna är attraktiva på arbetsmarknaden. 2011 utexaminerades 27 stu-denter från logistikprogrammet på Yrkeshögskolan i Norrköping och när skolan följde upp sex månader senare hade samtliga 27 jobb som inköpare.

På Logistikhögskolan i Stock-holm ser det lika ljust ut.

MATS BRANDON

På nytt jobb i branschenBjörn Berg-ström är upp-handlingsan-svarig på Riks-banken. Han kommer när-mast från en tjänst som upp-handlingschef på Länsstyrelsen i Stockholm.

Heidi Ingebrigtsen, upphand-lare på Arbetsmiljöverket, har tagit tjänstledigt för för att ar-beta som upphandlare på Eko-nomistyrningsverket.

En grupp har bildats inom SLL Upphandling för att upphandla teknisk utrustning till Nya Ka-rolinska Solna. Gun Gus-tafsson, tidigare upphandlare i Haninge, Peter Losman, tidi-gare upphandlare på Karolinska

Upphandling, och Ulrika Grundén, direkt från universi-tetet, ingår i den nya gruppen som leds av Gunnar Goblirsch.

Emelie Fär-ninger är junior-konsult inom upphandling på Telemanage-ment Sverige. Hon kommer från Trafi kverket där hon slut-förde sin upphandlarutbildning.

Greger Hagström är upphand-lingskonsult på de kommunala bostadsföreta-gens inköpscen-tral HBV. Han kommer från en tjänst som upp-handlare i Ny-näshamn.


Sista ordet

Läs fl er krönikor av Stig-Björn Ljunggren på webben: www.uh24.se/stig-bjorn

STIG-BJÖRN LJUNGGRENär samhällsvetare och samhällsdebattör.

Nödig upphandling » FÖR EN TID sedan föreslog vänsterpartiet regler som

tvingar män att sitta när de pinkar på offentliga toaletter. Främst därför att de inte ska söla ner så mycket.

Det går förstås att ironisera över förslag av den här typen, men de sätter samtidigt fi ngret på det problem som samhällsvetarna kallar ”allmänningens tragedi”. Nämligen att det som är allas egendom lätt förfaller, som när bönderna låter sina kreatur beta sönder marken som ingen äger och skogen avverkas utan att det planteras nytt.

Det är allmänningens tragedi när arbetsplatsens kök ser bedrövligt ut och lappen ”Din Mamma Jobbar Inte Här!” påkallar bättre ordning.

Det är också därför som hyreshus med individuell mätning av varmvatten har lägre kostnader än de där räkningen delas lika på månadshyran.

Vi har alla sett hur offentliga toaletter ser ut sedan en massa karlar kissat ner

stolen och dess närmaste omgiv-ning. Vi vet också hur äckligt det

är när fl era personer, såväl kvinnor som män, inte gjort rent efter sig. Men frågan är varför inte

vänsterpartiet vill ha en kam-panj där även ägare av privata

toaletter tas med? Även där borde väl sittkissandet vara en fördel?

» SVARET ÄR GIVETVIS att på privata toaletter är det

någon som har intresse av att hålla rent. Söliga toaletter

blir troligtvis renare om det offentliga lägger ut skötseln på entreprenad. Därmed är vi inne på frågan om det här med privatiseringar, konkurrensutsätt-

ning och upp-handlingar. Det tycks nu vara på

väg att formas en upp-

fattning att det här med upp-

handlingar kan vara bra

när det gäller vägar, snöröj och byggen. Men inte för vård, skola och omsorg.

Argumentationen följer fl era linjer. Ett argument cirkulerar kring uppfattningen att det är fult att tjäna pengar på att folk är sjuka, behöver omvårdnad eller vill lära sig algebra. Det som gäller ”livet” ska vara förbehållet det offentliga, medan sådant som att bygga stridsfl ygplan och driva busslinjer passar bättre för krämarna.

» DEN TYPEN AV resonemang är befängt och kräver egent-ligen inga kommentarer. En annan argumentationslinje är dock intressantare. Den hävdar att det offentliga inte ska konkurrensutsätta verksamheter som de behärskar och av tradition bedriver. Det egna expertområdet behöver inte läggas ut.

Felet med det är följande:1)Det förutsätter att de folkvalda faktiskt har makt över

sina kärnverksamheter som vård, skola och omsorg, och att kontrollen inte ligger hos byråkratier, professioner eller andra särintressen.

Alla som försökt brottas med ett koppel skolfuxar, en

division fl ugförsedda överläkare och några russintrutade omsorgsmamseller vet att så inte nödvändigtvis är fallet.

Folkets företrädare kan lika gärna vara i händerna på inhemsk expertis som privata entreprenörer. Därför är det bra om de har det ultimata hotet om att vända sig till alternativa utförare att använda som trumfkort.

2) Argumentet förutsätter att den fungerande verksam-heten fortsätter att vara effektiv, även när den inte har ett koppel utmanare som ligger bakom en buske och väntar på chansen att springa in på scenen.

Fungerar det så fungerar det. Men för att veta om det kan fungera bättre är det alltid bra att hålla öppet vem som ska bedriva verksamheten i framtiden. Det ger alla ett nyttigt omvandlingstryck.

3) Ytterst krävs det alltid att någon som känner att de har ansvar för att allt fungerar på bästa sätt. Så att vi själva inser hur vi ska göra när vi går på muggen. ■

” Folkets företrädare kan lika gärna vara i händerna på inhemsk expertis som privata entreprenörer”


Handla rätt

55UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Innehåll:56 Juristpanelen svarar:

Fem experter reder ut frågor kring kvalifi cering av leverantörer. Kan jag låta lotten avgöra om fl er leverantörer kvalifi cerar sig?

59 Krönika: Tjänstekoncessioner prövas i domstol

60 Rättsfallsanalys: Oklart om talerätt när anbud har förkastats

62 Rättsfallsanalys: Dom gör tillvaron ljusare för leverantörer

Joakim Lavér, Hannes Snellman

Erik Norderfeldt, Hannes Snellman

Anna Sundquist, Hannes Snellman

Annika Andersson, Lindahl

Eva-Maj Mühlenbock, Lindahl

Natalie Svensson, Lindahl

Carl Bokwall, Cederquist

Amir Mohseni,Cederquist

Lena Salomonsson, Cederquist

AnbudsJournalens jurister:

Sara Li Olovsson, Delphi

Kristian Pedersen, Delphi

Anna Ulfsdotter Fors-sell, Delphi

Äntlligen prövas tjänsekoncession”Frågan vilka rättsmedel som står till buds för den som vill angripa en tilldelning av en tjänstekoncession har länge varit obesvarad. Frågan har nu besvarats i Högsta förvaltnings-domstolen”Joakim Lavér och Erik Norderfeldt, Hannes Snellman advokatbyrå

Likartade omständigheter bedöms olika”Avgörandena visar att kammarrätterna inte är främmande för att göra olika rättsliga bedömningar i fall där omständig-heterna är likartade.”Joakim Lavér och Petra Lennhede, Hannes Snellman advokatbyrå

Leverantörer kan få yttra sig”Leverantörer kan, med stöd av den aktuella domen, aktivt kräva att få yttra sig över ett avbrytandebeslut under en pågående överprövning.” Anna Ulfsdotter Forssell och Sara-Li Olovsson, Advokatfi rman Delphi


Fråga juristen


Anna Ulfsdotter Forssell, advokat, Delphi Joakim Lavér, advokat, Hannes Snellman

Hur ska en upphandlare göra urvalet vid kvalifi ceringen av leverantörer om det kommer in fl er godkända ansökningar än vad upphandlaren avser att välja ut som anbudsgivare?

Ett möjligt alternativ är att ange att lottning kommer att ske. Det fi nns praxis från HFD (då-varande Regeringsrättens dom i mål nummer 3411-3413-09). De principer som rätten uttalar i det målet bör vara tillämpliga även på lott-ning vid urval. Det fi nns viss kammarrättspraxis som behandlar den frågan.

Vi utesluter inte att lottning kan vara en ac-ceptabel metod i de fall det inte är objektivt motiverat att ställa strängare materiella kva-lifi ceringskrav (vars enda syfte skulle vara att begränsa antalet anbudssökande).

Är krav på viss omsättning ett relevant krav?

Krav på viss omsättning är ibland ett relevant krav och lämpligt att använda. Det är viktigt att en rimlig kravnivå ställs så att inte mindre företag utestängs i onödan. Det är också bra att upplysa om möjligheten att åberopa andra företags kapacitet (se 11 kapitlet,12 paragrafen LOU).

I praxis har omsättningskrav accepterats och om det är ett relevant krav beror på vad som upphandlas samt om kravet behövs för att be-döma leverantörernas kapacitet att leverera. Det kan vid större och komplexa upphand-lingar ofta fi nnas skäl att rikta in sig på större spelare.

Är det relevant med krav på tidigare erfa-renhet?

Ja, det är ofta mycket lämpligt. De bevis som får begäras in är uttömmande reglerade i 11 kapitlet, 11 paragrafen (punkterna 1, 2, 5, 6 och 11). Se även 11 kapitlet,13 paragrafen. Detta avser leverantörens kvalifi kationer, och inte anbudets fördelar, som värderas i anbuds-utvärderingen.

I kvalifi ceringsfasen kan krav på tidigare erfa-renhet vara ett relevant krav för att säkerställa att anbudssökanden är en lämplig kandidat. Krav på erfarenhetens längd och vilka bevis som begärs in måste stå i rimlig proportion till det som upphandlas.

Bör kvalifi ceringssystem enligt LUF införas även i LOU?

Ja, varför inte? Öppna kvalifi ceringssystem är bra och om det underlättar för anbudsgivar-na så bör det utredas. Dock krävs stöd i bak-omliggande EU-direktiv eftersom det handlar om lättnader.

Ofta saknas det skäl att ha olika regler inom LOU och LUF. För att förenkla vore det önskvärt med ett så enhetligt regelverk som möjligt. Jag ser därför positivt på att införa möjlighet till kvalifi ceringssystem i LOU.

Hur bör jag kvalificera Fem experter reder ut frågor kring kvalifi cering av leverantörer. Kan jag låta lotten avgöra om fl er leverantörer kvalifi cerar sig än jag vill ha med i upphandlingen? När är omsättning ett relevant urvalskriterium?

Lottning kan vara acceptabelt

Upplys om möjligheten att åberopa annans kapacitet

57UPPHANDLING24 • NUMMER | 2008WWW.UPPHANDLING24.SE UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012 57

Eva Sveman, förbundsjurist, SKL Kalle Krall, nestor inom upphandling Pär Cronhult, jurist, Den nya välfärden

Det anges inte i lagen. Det fi nns rättsfall där man har låtit lotten avgöra och domstolarna har kommit till olika slutsatser. Jag anser att lottning är olämpligt. Fundera på detta i för-väg och ange i underlaget hur du tänker göra om situationen uppstår. En variant kan vara att de leverantörer som kan uppvisa de mest rele-vanta referensuppdragen får gå vidare.

Jag rekommenderar att man i sitt underlag skriver ett intervall i stället för ett absolut antal ansökningar som ska antas. Jag brukar skriva att om fl er ansökningar som uppfyller kraven inkommit så har jag ett krav som kommer att användas i situationen för att särskilja inkom-na ansökningar. Kravet framgår av underlaget för ansökan och är därmed känt av dem som tävlar om att bli godkända för senare anbuds-givning.

Har den upphandlande myndigheten angett ett högsta antal leverantörer som får lämna anbud måste den myndigheten utforma jämförande värderingskriterier för hur urvalet ska ske om fl er kvalifi cerade anbudssökande anmäler intresse än det maximala antal som ska bjudas in.

Ja, det tycker jag. I vissa typer av upphand-lingar av stora uppdrag kan företagsstorleken vara av betydelse, se Kammarrätten i Jönkö-pings dom i mål nummer 1073-10 som rörde fyra landstings upphandling av hyrläkare. Det är dock viktigt att man inte i onödan ute-stänger små företag.

Ja,om det är absolut nödvändigt att företaget som lämnar anbud har erfarenhet från leve-ranser av viss storlek av det som efterfrågas. Av leveranssäkerhetsskäl kan det vara väsentligt att veta att anbudsgivaren inte står och faller med det uppdrag som upphandlas. Om-sättningskrav ska dock användas med stor urskiljning.

Ja, det kan vara relevant för att kontrollera att leverantören har tillräcklig kapacitet. Om-sättningskravet får inte verka onödigt diskri-minerande gentemot små, medelstora och nystartade företag. I praxis har omsättnings-krav motsvarande omkring två till tre gånger kontraktsvärdet accepterats. Leverantörer kan gå samman för att uppfylla omsättningskrav.

Ja, defi nitivt, särskilt när det gäller mer kompli-cerade upphandlingar. När man upphandlar tjänster är referenser särskilt viktiga, eftersom det inte fi nns några varor att jämföra. Kraven som ställs ska naturligtvis stå i rimlig proportion till det som upphandlas. Det är också viktigt att ha klart för sig om de ska användas i kvalifi -ceringsfasen eller i utvärderingsskedet och att det framgår av underlaget.

Ja, självklart kan det vara viktigt. Det är väsent-ligt att analysera vem som ska ha erfarenhe-ten. Det är i många tjänsteleveranser viktigare att den person som ska ansvara för tjänstens utförande har adekvat erfarenhet än att erfarenheten fi nns hos företaget som lämnar anbud.

Ja. Erfarenheten behöver inte vara kopplad till den anbudssökande juridiska personen, utan denne kan ha tagit över ett annat företags verksamhet eller åberopa ett åtagande från annat företag.

Ja, det skulle innebära fl exiblare regelverk. Är det något som behövs i LOU så är det just ökad fl exibilitet.

Ja, kanske det. Framför allt tycker jag att det skulle kunna infogas som en möjlighet i kapitel 15 i LOU. Detta skulle kunna underlätta vissa upphandlingar där leverantörers förmåga att klara uppdrag redan är analyserad innan en upphandling påbörjas.

Nej det tycker jag inte. Det skulle strida mot det klassiska upphandlingsdirektivet.

leverantörer?

Olämpligt att lotta

Använd omsättningskrav med stor urskiljning

Nej, det strider mot direktivet

Stand up comedy specialist

Technical editor, TechWorld

The digital realm is rapidly changing. New types of attacks emerge at an increasing pace. Building a proper

defence gets harder, and it demands more time and effort than ever before. You need to know what is

coming and how to protect your IT environment. This is the event where you get updated and ready to act.

Chief Research Officer, F-Secure

Director of Security Research & Communication, Trend Micro

EMEA Security CTO & Director of Security Strategy, Symantec

Director of Technology Strategy, Sophos

Senior Security Resear-cher, Kaspersky Lab

IT-security specialist, Atea

Mikko Hypponen Rik Ferguson Greg Day James Lyne

SSSSSStattatttatatandnnndndnndn uuuuppppp

David Batra

TeTeTeTeTeTeTeTT chchchchchhchhhchhhchnininininiiiniinicaccaaaaaallllll ededededededdededdditititititittttooororororro

Jörgen StädjeSSSSS iii SSSSS iiii RRRRR IIITTTTTTTT iiii iii lllii

Jonathan JamesDavid Jacoby

Register here: techworld.se/threats

18 September 09:00 – 16:00 at Tekniska Museet, Stockholm.

Standard Conference Price 4 189 sek. Fee includes conference attendance, documentation, lunch, 2 coffee breaks and an exclusive and useful TechBag.

GÅ 3BETALA FÖR 2


Handla rätt

59UPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

TjänstekoncessionerTjänstekoncessionerprövas äntligen i domstolprövas äntligen i domstol

”Högsta förvaltnings-domstolens avgörande väcker ett antal nya frågor

» FRÅGAN VILKA RÄTTSMEDEL som står till buds för den som vill angripa en tilldelning av en tjänstekonces-sion har länge varit obesvarad. Frågan har nu besvarats i Högsta förvaltningsdomstolens dom av den 10 maj 2012 (mål nr 4042-11).

Tjänstekoncessioner omfattas inte av EUs upphandlingsdirektiv eller LOU. Däremot är de EU-rättsliga grundläggande principerna om likabehandling, transparens, proportionalitet och ömsesidigt erkännande tillämpliga även på tjänstekoncessioner.

I avsaknad av EU-rättsliga föreskrifter om rättsmedel är det upp till respektive medlemsstat att tillhandahålla effektiva rättsmedel för att skydda de rättigheter enskilda har, enligt de ovan nämnda grundläggande principerna.

Medlemsstaternas så kallade processuella autonomi är begränsad såtillvida att rättsmedlen inte får vara mindre förmånliga än rättsmedel som avser rättigheter som grundas på nationell rätt och inte heller vara omöjliga eller orimligt svåra att utöva (se till exempel EU-domstolens dom i mål nummer C-91/08). EU-domstolen har i ett annat avgörande uttalat att en skadeståndstalan kan utgöra ett effektivt rättsmedel (se EU-domstolens dom i mål nummer C-432/05). Vilka rättsmedel som svensk rätt tillhandahåller avseende tilldel-ningar av tjänstekoncessioner har fram tills nu varit oklart.

» DET AKTUELLA MÅLET rörde tilldelning av en tjänstekoncession avseende restaurang- och caféverksamhet. En leverantör väckte talan mot Malmö Högskola och yrkade att tilldelningen i första hand skulle överprövas enligt LOU och i andra hand enligt förvaltningslagens bestäm-melser.

Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att

eftersom det rörde sig om en tjänstekoncession kunde tilldelningen inte överprövas enligt LOU, och att eftersom det rörde sig om ett beslut ”av privaträttslig karaktär” kunde tilldelningen inte heller prövas genom förvaltningsbesvär. Det bör i sammanhanget noteras att om det hade rört sig om ett beslut av offentligrättslig karaktär hade tilldelningen sannolikt kunnat överklagas enligt förvaltningslagens regler ( jämför Högsta förvalt-ningsdomstolens samma dag meddelade dom i mål nummer 5074-11).

Domstolen gick sedan vidare och konstaterade att Sverige är skyldigt att tillhandahålla ett effektivt rättsmedel för att skydda enskildas rättigheter vid tilldelningar av koncessioner. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade härvid att EU-rättens krav på effektiva rättsmedel kunde tillgodoses genom en skadeståndstalan i allmän domstol.

Eftersom tilldelningen inte kunde prövas enligt vare sig LOU eller förvaltningslagen, och EU-rät-tens krav på de svenska rättsmedlen kunde tillgodoses genom möjligheten att väcka en skadeståndstalan, avslog Högsta förvaltningsdoms-tolen leverantörens överklagande av kammarrät-tens dom.

» HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS AVGÖRANDE

väcker ett antal nya frågor. Som exempel kan nämnas hur gränsen dras

mellan beslut av privaträttslig karaktär (där det enda remediet är en skadeståndstalan) och beslut av offentligrättslig karaktär (som kan överklagas enligt förvaltningslagen).

Det är vidare oklart i vilken utsträckning analogier kan eller bör dras från den skadestånds-rätt som utvecklats i anslutning till LOUs skade-ståndsregler. ■

Krönika av Joakim Lavér och Erik NorderfeldtHannes Snellman

Rättsfallsanalys

WWW.UPPHANDLING24.SEUPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Joakim Lavér och Petra Lennhede, Hannes Snellman

60

Fakta i målen

Domstolarnas bedömning

Om ett anbud helt riktigt förkastas i kvalifi ceringsfasen har anbuds-givaren då lidit skada enligt upphandlingslagstiftningen? Frågan bedöms inte enhetligt av kammarrätterna. Att kammarrätterna dess-utom tycks blanda ihop leverantörskvalifi cering och anbudsutvärde-ring skapar ännu mer oklarhet kring leverantörens talerätt.

Oklart om talerätt när anbud har förkastats

» REGION SKÅNE OCH Malmö högskola genomförde en upphandling av dentalt förbrukningsmaterial genom ett öppet förfarande enligt LOU.* DAB deltog i upphand-lingen, men fi ck sitt anbud förkastat med motiveringen att ett skallkrav inte var uppfyllt eftersom bolaget hade underlåtit att skicka in varuprov för att styrka att vissa kanyler var färgkodade.

DAB ansökte om överprövning och yrkade att upp-handlingen skulle göras om. DAB anförde att det aktu-ella skallkravet visst var uppfyllt, liksom att kravet som sådant stred mot principerna om transparens och likabe-handling samt att det inte hade något samband med upp-handlingsföremålet.

DAB framhöll även att det vinnande anbudet, som också var det enda anbud som utvärderats, brast i fråga

om uppfyllelse av fl era skallkrav, varför detta snarast borde ha förkastats i stället för att ha utvärderats.

» ESKILSTUNA ENERGI & Miljö, EEM, genomförde en upp-handling av ramavtal för rörsvetsarbeten enligt LUF.** NVS deltog i upphandlingen, men erhöll inte tillräckligt höga poäng vid referenstagningen för att kvalifi ceras till anbudsutvärderingen, varför anbudet uteslöts.

NVS begärde överprövning och yrkade att upphand-lingen skulle göras om. NVS anförde i huvudsak att det funnits brister i formalia vid anbudsöppning, i förfråg-ningsunderlaget, i prövningen av NVS anbud samt i det vinnande anbudet. Det var det enda som återstod efter kvalifi ceringsfasen och som rätteligen borde ha uteslu-tits i stället för att ha utvärderats.

» I DET FÖRSTA fallet var det, enligt kammarrätten, ostri-digt att förfrågningsunderlaget innehöll krav på att varu-prov skulle lämnas in och att DAB inte hade uppfyllt det skallkravet.

Rätten ansåg att kravet varken strider mot transpa-rens- eller likabehandlingsprincipen och det hade inte heller i övrigt framkommit skäl att underkänna kravet på varuprov. Kammarrätten ansåg därmed att Region Skåne och Malmö högskola hade haft fog för att utesluta DABs anbud.

Kammarrätten ansåg att en anbudsgivare vars anbud rätteligen har förkastats i kvalifi ceringsfasen normalt inte riskerar att lida skada av att en upphandlare inte har tagit hänsyn till att en annan anbudsgivare också borde ha uteslutits.

Men i det här fallet, där endast en anbudsgivares anbud utvärderades, ansåg domstolen att bolaget kunde anses ha lidit skada under förutsättning att det vinnande anbudet också borde ha förkastats.

Vid prövningen av om det var så kom kammarrätten fram till att det vinnande anbudet inte hade uppfyllt samtliga skallkrav. Att Region Skåne och Malmö hög-skola ändå hade utvärderat anbudet innebar därmed ett

förfarande i strid med kapitel 1, paragraf 9 i LOU, varför upphandlingen skulle göras om.

» I DET ANDRA fallet ansåg kammarrätten att de krav som EEM hade ställt på anbuden för att de skulle kvalifi ceras för utvärdering inte stred mot de principer som anges i LUF. Eftersom det står den upphandlande enheten fritt att ställa krav på leverantörerna så länge det görs på ett likvärdigt och icke-diskriminerande sätt var det således rätt av EEM att utesluta NVS anbud när samtliga krav i kvalifi ceringen inte uppfylldes.

Kammarrätten slog därefter fast att den som rätteligen har uteslutits i kvalifi ceringsfasen inte kan betraktas som en presumtiv leverantör och kan således inte heller anses lida skada i lagens mening.

Enligt domstolen fanns det ingen anledning att skilja på fall där det endast fi nns en respektive fl era anbuds-givare kvar efter kvalifi ceringsfasen. Varken förvalt-ningsrätten eller kammarrätten prövade om den vinnande anbudsgivarens anbud borde ha förkastats, utan begränsade prövningen till frågan om det hade varit korrekt att utesluta NVS anbud. Kammarrätten avslog därmed NVS överklagande.


Analys och konsekvenser

Målnummer och domstol *Kammarrätten i Göte-borg den 12 mars 2012 i mål nummer 6966-11 och 6969-11** Kammarrätten i Jönköping den 28 mars 2012 i mål nummer 3307-11

Sammanfattning

» AVGÖRANDENA VISAR ATT kammarrätterna inte är främ-mande för att göra olika rättsliga bedömningar i fall där omständigheterna är likartade. Det är i sig olyckligt då det innebär oförutsägbarhet och osäkerhet rörande dels vad som gäller rent generellt, dels vad som gäller i vilken kammarrätt.

I båda fallen talas det om bristande uppfyllelse i ”kva-lifi ceringsfasen”. Men med kvalifi cering avses normalt leverantörsbedömningen, det vill säga en kontroll av lämpligheten hos leverantörerna. Det är en process som ska hållas åtskild från utvärderingen av anbuden som ofta kan delas in i två: dels en prövning av obligatoriska krav eller skallkrav, dels en prövning och bedömning av fakultativa krav.

I Göteborgsfallet är orsaken till att anbudet uteslöts att ett skallkrav inte är uppfyllt, vilket enligt vår uppfattning måste hänföras till anbudsutvärderingen och inte kvali-fi ceringen.

I det andra fallet är det svårt att av domskälen dra en säker slutsats om det är fråga om ett förkastande av leve-rantören under kvalifi ceringsfasen eller om det är fråga om ett förkastande av leverantörens anbud i samband med utvärderingen.

Kammarrätten i Jönköping talar dels om ”de krav som EEM hade ställt på anbuden för att de skulle kvalifi ceras för utvärdering”, dels om att ”det står den upphandlande enheten fritt att ställa krav på leverantörerna” (vår kursi-vering). Vår bedömning är dock att de krav som EEM ställt synes vara minimikrav avseende erbjuden kvalitet i anbuden och att prövningen av de kraven snarare har med utvärderingen än kvalifi ceringen att göra.

» ATT KAMMARRÄTTERNA GÖR denna sammanblandning av kvalifi cering och utvärdering skapar ytterligare osä-kerhet kring hur rättsfallen ska tolkas.

Enligt vår uppfattning är det en sak att en leverantör som i kvalifi ceringsfasen rätteligen inte ansetts lämplig, till exempel på grund av bristande fi nansiell ställning,

inte ska kunna klaga på att en lämplig leverantörs anbud inte uppfyller ett ställt krav eller den lämplige leverantö-rens anbud har fått för hög poäng.

Den olämpliga leverantören kan ju aldrig tilldelas ett kontrakt oavsett vilka villkor som denne erbjuder i sitt anbud eftersom denne har befunnits vara just olämplig.

Likaså är det rimligt att en lämplig leverantör som rät-teligen fått sitt anbud förkastat på grund av att skall-kraven inte uppfylls inte ska kunna klaga på att den vinnande lämplige leverantören vars anbud uppfyller samtliga skallkrav har fått för höga poäng.

Men en annan sak är om en leverantör som i och för sig befunnits lämplig men vars anbud förkastats på grund av att skallkraven inte uppfylls ska beskäras möj-ligheten att föra talan om att en annan lämplig leveran-törs anbud inte heller uppfyller vissa skallkrav.

» FÖR OSS FRAMSTÅR det som orimligt att en lämplig leve-rantör vars anbud rätteligen förkastats inte ska kunna föra talan om att övriga leverantörers anbud också rät-teligen borde ha förkastats. Om det är fråga om en eller fl era leverantörers anbud som rätteligen borde ha för-kastats spelar, enligt vår uppfattning, ingen roll så länge den leverantör vars anbud förkastats kan visa att samt-liga anbud som gått vidare från prövningen av skall-kraven också rätteligen borde ha förkastats.

Mot den bakgrunden framstår det som att Kammar-rätten i Göteborg, oaktat att den uttrycker sig på ett olyckligt sätt, kommer till en korrekt slutsats. När det däremot gäller Kammarrättens i Jönköping dom är den, enligt vår uppfattning, endast korrekt om NVS inte kva-lifi cerats, det vill säga att NVS i egenskap av leverantör inte passerat lämplighetsbedömningen.

Kammarrättens i Jönköping dom är överklagad och det är enligt vår uppfattning önskvärt att Högsta förvalt-ningsdomstolen tar upp målet till prövning. Då får vi dels en enhetligare praxis, dels ett klargörande vilken talerätt en leverantör har vars anbud har förkastats.

• Enligt Kammarrätten i Göteborg kan en anbudsgivare vars anbud rätteligen har förkas-tats i kvalifi ceringsfasen anses lida skada under förutsättning att endast ett anbud fi nns kvar efter kvalifi ceringen och det också borde ha förkastats.

• Kammarrätten i Jönköping menar att en anbudsgivare vars anbud rätteligen har förkas-tats i kvalifi ceringsfasen inte kan anses lida skada – oavsett om det fi nns en eller fl era an-budgivare kvar efter kvalifi ceringen.

• Om en anbudsgivare, som rätteligen har fått sitt anbud förkastat i kvalifi ceringsfasen, kan anses lida skada är därmed beroende av i vilken kammarrätt anbudsgivaren ansöker om överprövning.Det innebär oförutsägbarhet och osäkerhet för både upphandlare och leverantörer.

• Kammarrätterna tycks dessutom blanda ihop leverantörskvalifi cering och anbudsutvär-dering, vilket skapar osäkerhet kring hur aktuella rättsfall ska tolkas när ett anbud ska ha förkastats för att talerätten normalt ska vara förlorad.

• Ett klargörande av gällande rätt från högsta instans är önskvärt.

Rättsfallsanalys

WWW.UPPHANDLING24.SEUPPHANDLING24 • NUMMER 5 | 2012

Anna Ulfsdotter Forssell och Sara-Li Olovsson, Advokat-fi rman Delphi.

62

Fakta i målet

Kammarrättens bedömning

En leverantör kan med stöd av kammarrättens dom få yttra sig över beslutet att avbryta en upphandling under en pågående överpröv-ningsprocess. Om det inte sker, fi nns risk för att målet återförvisas av högre instans för ny prövning i sak.

Dom gör tillvaron ljusare för leverantörer

» KIRUNABOSTÄDER GENOMFÖRDE EN ramavtalsupphandling som gällde takskottningsarbeten. Kirunabostäder gav kontraktet till Attentive Fastighet och Företagsservice.

Gruvsanering i Kiruna ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle göras om.

Gruvsanering hävdade att Kirunabostäder hade för-kastat bolagets anbud i strid med bestämmelserna i LOU och att det även fanns brister i utvärderingen samt an-nonseringen av upphandlingen.

» EFTER DET ATT ansökan om överprövning kommit in till förvaltningsrätten, beslutade Kirunabostäder att avbryta upphandlingen och meddelade det till förvaltningsrätten samma dag. Förvaltningsrätten avskrev målet från vidare handläggning och skrev i domskälen att kammarrätts-

praxis varierar i frågan om vad en domstol kan pröva när en upphandlare beslutar att avbryta en upphandling under pågående överprövningsprocess. Men enligt för-valtningsrättens mening omfattade inte prövningsramen det nya avbrytandebeslutet, varför målet skulle av-skrivas.

» GRUVSANERING I KIRUNA överklagade målet till kammar-rätten och yrkade att kammarrätten skulle förordna om ingripande enligt LOU eftersom Kirunabostäder inte hade gått ut i en ny upphandling, trots utfästelse från Kirunabostäder.

I stället hade Kirunabostäder skrivit kontrakt med Attentive Fastighet och Företagsservice efter det att upphandlingen avbrutits.

» KAMMARRÄTTENS PRÖVNING BEGRÄNSAS till frågan om huruvida förvaltningsrätten haft fog för att inte sakpröva Kirunabostäders avbrytandebeslut. Kammarrätten prövar alltså inte det Gruvsanering i Kiruna önskade: om kontraktet mellan Kirunabostäder och Attentive Fas-tighet och Företagsservice är tillåtet.

Kammarrätten konstaterar att frågan om huruvida en förvaltningsrätt ska sakpröva ett beslut att avbryta en upphandling, när detta beslut har fattats under över-prövningsförfarandet, inte har prövats av Högsta förvalt-ningsdomstolen. Men två kammarrätter har i två olika fall uttalat att den sökande leverantören i en sådan si-tuation ska ges möjlighet att yttra sig över avbrytandebe-slutet. Om sökanden motsätter sig att målet avskrivs ska kammarrätten pröva om beslutet att avbryta varit sakligt motiverat.

» VAD GÄLLER FÖRVALTNINGSRÄTTENS handläggning av målet, konstaterar kammarrätten att det saknades motiv för Kirunabostäders avbrytande, och att Gruvsanering inte fi ck tillfälle att yttra sig över beslutet att avbryta upp-handlingen innan förvaltningsrätten avskrev målet. För-

valtningsrätten prövade alltså inte om avbrytandet var förenligt med LOU. Kammarrätten anser därför att för-valtningsrättens handläggning av målet inte gett Gruvsa-nering en effektiv och skyndsam prövning av Kirunabostäders avbrytandebeslut av upphandlingen.

Enligt kammarrätten måste det fi nnas utrymme för förvaltningsrätten att, i ett överprövningsmål som gäller ett tilldelningsbeslut i en upphandling, även bedöma om ett beslut om avbrytande är sakligt grundat och förenligt med gemenskapsrätten. Förvaltningsrättens har alltså inte haft fog för att skriva av målet utan att bereda Gruv-sanering möjlighet att yttra sig över beslutet om avbry-tande och, om Gruvsanering skulle motsätta sig en avskrivning, pröva om det fanns sakliga skäl att avbryta upphandlingen.

» MED HÄNVISNING TILL instansordningsprincipen kan kammarrätten inte som första instans pröva om avbry-tandebeslutet varit sakligt grundat. Kammarrätten be-slutar därmed att förvaltningsrättens beslut ska upphävas och att målet ska återförvisas till förvaltnings-rätten för handläggning i sak.


Analys och konsekvenser

Målnummer och domstol Kammarrätten i Sunds-valls beslut den 16 april 2012 i mål nr 650-12. Beslutet har vunnit laga kraft.

Sammanfattning

» I OCH MED kammarrättens beslut, vill kammarrätten föromodligen markera sin inställning till om leveran-törer ska få yttra sig över ett avbrytandebeslut i en över-prövningsprocess.

Även om viss motstridig rättspraxis fi nns, bör kam-marrättens färska ställningstagande gälla framför de äldre avgöranden som till exempel förvaltningsrätten hänvisar till som stöd för att målet skulle kunna avskrivas efter det att upphandlingen avbrutits.

Det är även, enligt oss, en logisk ordning eftersom det är mer effektivt att frågan prövas inom ramen för pågå-ende mål än att en sökande leverantör måste göra ännu en ansökan om överprövning, denna gång gällande av-brytandebeslutet. Denna ordning bör leda till såväl tids-mässiga som processekonomiska vinster för alla inblandade parter.

Det behöver knappast skrivas att vi givetvis gärna skulle vilja se ett avgörande från Högsta förvaltnings-domstolen. Men tills vidare anser vi att det refererade avgörandet visar gällande rätt.

» MED KAMMARRÄTTEN I Sundsvalls synsätt kan upphand-lare inte välja att avbryta en upphandling för att slippa gå igenom en överprövningsprocess, eller som ett sätt att undvika en eventuell fällande dom som tvingar enheten att behöva rätta upphandlingen på ett visst sätt.

Även om detta torde vara mindre vanligt, och därför inte har någon särskild påverkan för det stora antalet upphandlare, kan det förstås inte uteslutas att det har

setts som en utväg i vissa fall. Utifrån kammarrättens dom blir läget mer rättssäkert ur leverantörssynpunkt. Däremot ska påpekas att en upphandlare självfallet har laglig möjlighet att avbryta en upphandling när sakliga skäl föreligger, som till exempel när det uppkommer om-ständigheter under en pågående överprövningsprocess som inte har kunnat förutses och som inte kan leda till annan konsekvens än att upphandlingen måste avbrytas.

I dessa fall torde även domstolen, även om den sö-kande motsätter sig avbrytandet, godkänna avbrytande-beslutet och låta det bestå.

» DET SKA TILLÄGGAS att en leverantör förstås inte alltid måste motsätta sig beslutet om att avbryta upphand-lingen som är föremål för prövning, särskilt inte i de fall leverantören har yrkat att upphandlingen ska göras om. (Det torde vara anledningen till att den sökande leveran-tören i det fall som refererats, inte inkom med någon ar-gumentation avseende avbrytandebeslutet när målet efter återförvisning prövades på nytt i förvaltningsrätten – förvaltningsrätten avskrev därför målet, se Förvalt-ningsrättens i Luleå beslut i mål nr 779-12E.)

I de fall leverantören har ett intresse av att dels få den ursprungliga frågan prövad, dels få avbrytandet av upp-handlingen ogiltigförklarat bör domstolen bereda denne tillfälle att yttra sig över avbrytandebeslutet.

Om så inte sker, torde leverantören självmant, och med hänvisning till den förevarande kammarrätts-domen, kunna kräva att få yttra sig över beslutet.

• En leverantör ska få möjlighet att yttra sig över ett avbrytandebeslut i en pågående över-prövningsprocess, för att kunna föra fram sina argument vad gäller avbrytandebeslutets laglighet och för att domstolen ska kunna pröva avbrytandebeslutet i sak. Om det inte sker, fi nns risk för att målet återförvisas av högre instans för ny prövning i sak.

• I stället för att föra två parallella mål – en första ansökan om överprövning av ett tilldel-ningsbeslut, och en efterföljande ansökan om överprövning av avbrytandebeslutet – ska, enligt Kammarrätten i Sundsvall, båda frågorna hanteras i ett och samma mål. Det är bättre ur såväl tidsmässig som processekonomisk synpunkt.

• Upphandlare är förhindrade att avbryta en upphandling endast för att försöka få slut på en överprövningsprocess och för att kunna undvika en negativ dom.

• Sakliga skäl för att avbryta en upphandling, alltså avbrytanden som sker i enlighet med upphandlingsreglerna, är förstås fortfarande tillåtet även om omständigheterna som leder till att avbrytande måste ske uppkommer under en pågående överprövnings-process.

• Leverantörer kan, med stöd av den aktuella domen, aktivt kräva att få yttra sig över ett avbrytandebeslut under en pågående överprövning.


Krönika

Medlemssidor för SOI, Sveriges Offentliga Inköpare

SOI – flitigt i elden i Almedalen!


Upphandlingsdagen hos Upphandling 24

Aktuellt påwww.soi.se

Ordföranden har ordet

*Se videoklipp med SOI

från Almedalen

*SOI på KOMMEK

i Malmö

*Så arbetar

SOI:s nya styrelse

*Om SOI-certifiering,

allmän information och aktuella datum

*Möt Pia-Britt Hildebrand

i SOI:s styrelse

*SOI upphandlar

kanslitjänst

Under rubriken ”Nyhets-arkiv ”på hemsidan

kan du följa SOI:s verk-samhet de senaste åren.


Debatt Gör din röst hörd! Debattera på Upphandling24. Mejla ditt bidrag till [email protected].

Leverera tidningen till: Namn ___________________________ Om annan fakturaadress:

Organisation/Företag _________________________________ Organisation/Företag _________________________________

Adress ______________________________________________ Adress ______________________________________________

Postnr och ort ________________________________________ Postnr och ort ________________________________________

E-post ______________________________________________ Fakturareferens ______________________________________

Telefon ______________________________________________

Ja tack, jag vill beställa en prenumeration på Upphandling24

Erbjudandet gäller endast nya prenumeranter inom Sverige, dock senast till 31/12 2012. Du registreras med personuppgifter för att vi ska kunna fullfölja vår kundrelation samt ge dig erbjudanden från Upphandling24 eller dess partners. Du kan en gång om året ta del av uppgifterna genom att ringa vår kundtjänst på 08-799 62 53. Vi lagrar dina personuppgifter i upp till tre år. Våra prenu-merationer gäller tills vidare och din prenumeration förlängs automatiskt. Du kan säga upp prenumerationen när som helst – utebliven betalning eller retur av tidning räknas inte som uppsägning.

Ett år: 1 795 kr exkl moms

3 nummer: 595 kr exkl moms

SvarspostKundnummer 20575681831 18 Östersund

FRANKERAS EJ UPPHANDLING24 BETALAR PORTOT

Nästa nummer av Upphandling24 ute den 11 oktober

Inget svar trots tio avropI vissa ramavtalsupp-handlingar tycks det stört omöjligt för mindre myn-digheter att få avropa. Ram-avtalsleverantörerna vägrar att svara.

Köper matpå nytt sättTrollhättans stad testar att upphandla livsmedel och matdistributionen separat, allt i syfte att öka konkur-rensen.

Ny modell för att utvärderaI Finland använder man en modell som kombinerar fördelarna med relativ och absolut utvärdering. Så fun-kar det.

Ett sätt att utveckla den egna upphandlingsprocessen är att mäta och jämföra verksamheten. Men vad ska man mäta och hur ska man jämföra? Hur använder

man resultatet?

Jag tar gärna del av erbjudanden från Upphandling24 och partners.

Mejla mig Upphandling24:s kostnadsfria nyhetsbrev!

Konferens-rabatt till alla prenume-ranter

Mäta upphandling

Inn

eh

ålle

t k

an

än

dra

s

BrevINRIKES

01

23

CM

01

23

45

67

89 1

CM

23

45

67

8

0 1 2 3 4 5CM


9 10 11 12 13 14 15 16 17

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

21 22 23 24

22 23

4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

5 6 7 8

PARTNERS:

Du får under dagen lyssna till:Emma Björnbom, upphandlare, Stockholms läns landsting

Mikael Wickström, inköpschef SkatteverketCarl Bokwall, advokat, Cederquist advokatfirmaMagnus Josephson, anbudsexpert & författare

Sälj mer till offentlig sektor

4 oktober.

Missa intehöstens

viktigasteutbildning!

Program & anmälan på:

uh24.se/offentligsektor

Bli bättre på att sälja till offentlig sektor, en marknad värd 600 miljarder. Fokus på heldagsutbildningen ligger på de vik-tiga ramavtalen. Hur får du affärerna när du väl har blivit ramavtalsleverantör?

Välkommen till en heldag medfokus på försäljning vid ramavtal!

POSTTIDNING B ECONOMIQUEUpphandling24, Box 610, 831 18 Frösön

Med nya tjänsten Visma Marknadskoll kartlägger du enkelt din marknad i offentlig sektor.

Vilka konkurrenter deltar i upphandlingar?

Vilka vinner oftast och varför?

Vilka priser offererar de?

Visma Marknadskoll har svaren.

Besök www.opic.com eller ring 023-705 780 för mer information.

Har du koll på dina konkurrenter?

Documents

Upphandling24 2012-05