UPPSALA UNIVERSITET FÖRETAGSEKONOMISKA …395296/FULLTEXT01.pdf · via Computerworld.com, 2010‐09‐26). Twitter grundades av Jack Dorsey, Evan Williams och Biz Stone år 2006

UPPSALA UNIVERSITET FÖRETAGSEKONOMISKA INSTITUTIONEN C-UPPSATS HT-2010 HANDLEDARE: SUSANNE ÅBERG

InteraktivmarknadsföringEnkvalitativstudieavhursmåwebbolagmarknadsförsigviasocialamedier

FÖRFATTARE: CORALIE PHILIPPOT EMILIE EJDEMO

- Marknadsföring genom sociala medier - HT-2010

2

Abstract

Dennauppsats syftar till attgeen insikt ihur småwebbolagkan skapaaffärsnyttagenom

marknadsföringisocialamedier,samtföreslåriktlinjerförhurdettakangåtill.Förattkunna

besvara uppsatsens syfte genomfördes en kvalitativ studie avhur webbolagen Booli,

Coolstuff och Freddie G Storemarknadsför sig genom Facebook, Twitter och bloggar. De

socialamediernahar skapatnya förutsättningar för företagvidmarknadsföring.Företagen

kan inte längre bestämma när och var en dialog ska ske, istället pågår ett konstant buzz.

Detta skapar en flervägskommunikation som leder till att företag måste anpassa sin

marknadsföringsstrategi.Varumärkets funktioner, företagetsgradavtransparenssamtden

snabba spridningen genom word‐of‐mouth bör finnas i åtanke vid denna interaktiva

marknadsföring.

Nyckelord i denna uppsats är: marknadsföring genom sociala medier, varumärke, dialog,

marknadsföringsstrategi,word‐of‐mouth,transparens,Facebook,Twitter,bloggar.


3

Innehållsförteckning

1INLEDNING 5

1.1SYFTEOCHAVGRÄNSNINGAR 6

2BAKGRUND 7

2.1SOCIALAMEDIER 7

2.1.1BLOGGAR 7 2.1.2FACEBOOK 8

2.1.3TWITTER 8

3TEORI 9

3.1VARUMÄRKETSOMENVÄRDEFULLTILLGÅNG 9

3.1.2VARUMÄRKETSFUNKTIONER 9

3.2INTELLIGENTSÄLJSTRATEGI 11

3.2.1WORD‐OF‐MOUTH 11

3.2.2TRANSPARENS 12

3.3MARKNADSFÖRINGGENOMSOCIALAMEDIER 13

3.3.1MARKNADSFÖRINGGENOMBLOGGAROCHMIKROBLOGGFORUMETTWITTER 13

3.3.2MARKNADSFÖRINGGENOMFACEBOOK 14

3.4ANALYSMODELL 14

4METOD 17

4.1KVALITATIVSTUDIE 17

4.1.1HALVSTRUKTURERADINTERVJU 17

4.1.2STRUKTURERADMEJLKORRESPONDENS 18

4.2URVALSPROCESS 18

4.3TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 19

4.3.1INTERVJUNSINNEHÅLLOCHOMFÅNG 19

4.4TROVÄRDIGHET 20

5SAMMANSTÄLLNINGAVINSAMLADDATA 22

5.1KONSULTERNA 22

5.1.1SOCIALBUSINESS 22


4

5.1.2THEAMAZINGSOCIETY 24

5.2FÖRETAGEN 26

5.2.1BOOLI 26

5.2.2COOLSTUFF 29

5.2.3FREDDIEGSTORE 31

6ANALYS 34

6.1VARUMÄRKE 34

6.2STRATEGIER 35

6.3MARKNADSFÖRINGGENOMSOCIALAMEDIER 37

6.3.1TRANSPARENS 386.4WORD‐OF‐MOUTH 39

7SLUTDISKUSSION 41

7.1SLUTSATSEROCHREFLEKTIONER 41

7.1.1STRATEGIVIDMARKNADSFÖRINGGENOMSOCIALAMEDIER 41

7.1.2FÖRDELARMEDMARKNADSFÖRINGGENOMSOCIALAMEDIER 42

7.1.3KRITISKAMOMENTVIDMARKNADSFÖRINGGENOMSOCIALAMEDIER 43

7.1.4RIKTLINJERFÖRAFFÄRSNYTTA 43

7.2FRAMTIDAFORSKNING 44

8KÄLLFÖRTECKNING 45

8.1PRIMÄRAKÄLLOR 45

8.1.1MUNTLIGAINTERVJUER 45

8.1.2MEJLKORRESPONDENS 45

8.2SEKUNDÄRAKÄLLOR 45 8.2.1LITTERATUR 45

8.2.2ELEKTRONISKAKÄLLOR 46

BILAGA1:INTERVJUFRÅGOR–ANDERSSON&FRANZÉN 48

BILAGA2:INTERVJUFRÅGOR–BOOLI&FREDDIEGSTORE 50

BILAGA3:MEJLKORRESPONDENS–COOLSTUFF 52


5

1InledningSkulleduhelstviljahaentårtakastadiansiktetellerentårtasomstårikylskåpettillgänglig

precisnärduvill?Traditionellmarknadsföringskullekunna liknasvidattett företagkastar

en tårta på dig, där tårtan till exempel symboliserar TV‐reklam eller ett reklamblad i

brevlådan.Marknadsföring genom socialamedier kan istället liknas vid att en tårta finns

tillgängligochdubestämmersjälvomochnärduvillhaden.Härsymboliserartårtanistället

exempelvisettföretagsfanpagepåFacebook(Carlsson2009,s.36).

Densnabbatekniskautvecklingenharmedförtattdet idagfinnsnyasättattkommunicera

på, till exempel genom sociala medier. Sociala medier är aktiviteter på Internet som

sammankopplar social interaktion, teknologi och användargenererat innehåll (O’Reilly via

O’Reilly.com,2010‐09‐24).DetstörstaochpopulärastesocialamedietärFacebooksomidag

haröver500miljoneranvändarevärldenöverochnästanhälftenavSverigesbefolkningär

Facebookmedlemmar (Ebizmba.com&CheckFacebook.com,2010‐12‐13). I ochmedatt så

mångamänniskoranvänderdesocialamediernaidagärdetdärförävenaktuelltförföretag

attbefinnasigdär(Weber2009,s.18).

Dåallaharmöjlighetenochchansenattgörasinrösthördisocialamedierresulterardetiett

stortinformationsflöde.Utmaningenförföretagenärattbliuppmärksammadeochattskapa

ettförtroendehoskonsumenterna.Denökadekonkurrensenomuppmärksamhetenisociala

medier leder till att företag måste sticka ut och vara unika för att lyckas nå ut till

konsumenterna. Det finns olika strategier för hur företagen kan gå till väga samt olika

faktoreratthaiåtankedådeväljerattmarknadsförasiggenomsocialamedier.

De sociala medierna har därför skapat nya spelregler och förutsättningar för företag vid

marknadsföring.Företagenharnumöjlighetattkommuniceradirektmedsinakonsumenter

genomsocialamedierochiställetförattpratatillkonsumenternagenomtraditionellmedia

kan företagen nu pratamed konsumenterna (Weber 2009, s.18). Det är därför viktigt för

företagen att anpassa sig efter de nya reglerna och spela strategiskt utifrån företagets

förutsättningar.

Dettaärettaktuelltochspännandeområdeattundersökadåmarknadsföringgenomsociala

medierärenrelativtny företeelse.Dennauppsatsämnardärförstuderahur företag,med


6

fokuspåsmåwebbolag,kangåtillvägaochdranyttaavdessanyaspelregler.Småföretagär

intressanta att studera på grund av attmånga tidigare studier fokuserar på stora företag

(Andersson, 2010‐10‐14). Det kan även vara intressant på grund av att små företag kan

ansesvarameranpassningsbaraochöppnaförförändringar(Carlsson2009,s.97).

1.1Syfteochavgränsningar

Syftetärattgeeninsiktihursmåwebbolagkanskapaaffärsnyttagenommarknadsföringi

sociala medier, samt föreslå riktlinjer för hur detta kan gå till. Vi kommer vidare att

undersöka hur företagen går tillväga när demarknadsför sig genom de sociala medierna

Facebook, Twitter och bloggar. Fördelar och kritiska moment med denna typ av

marknadsföringkommerävenatturskiljasochanalyseras.

Förattkunnabesvaravårtsyfteanvänderviossavfrågeställningarna:

• Går det att urskilja en specifik strategi som företaget använder sig av vid

marknadsföringgenomsocialamedier?

• Vilkaärfördelarnamedattmarknadsförasiggenomdesocialamediernaidag?

• Vilka kritiska moment finns då företaget använder sig av sociala medier som

marknadsföringskanal?

Tre små konsumentinriktade webbolag i olika branscher; Booli.se (Booli), Coolstuff.se

(Coolstuff)ochFreddieGStore.se(FreddieGStore)kommerattstuderasochanalyseras.Med

webbolagmenar vi företag varsproduktereller tjänster finnspåwebben, antingenviaen

hemsida eller via en webbshop, ochmed småwebbolagmenas företagmed färre än 15

anställda.

Gällande sociala medier har vi valt att avgränsa oss till Facebook, Twitter och bloggar.

Resultatetavdennastudiekansessomriktlinjerförsmåkonsumentinriktadewebbolagsom

användersigavmarknadsföringgenomsocialamedier.


7

2Bakgrund

Ibakgrundsavsnittet introducerasWebb2.0ochdesocialamediersomvaltsatt fokuserapå.Detta

föratttydliggöraundersökningsområdet.

2.1Socialamedier

Socialamedierkopplarsammansocialinteraktion,teknologiochanvändargenereratinnehåll

iaktiviteterpåInternet.DetkanfinnasitillexempelInternetforum,bloggarellerwikier1.Två

mer konkreta exempel på sociala medier är Facebook och Twitter. Sociala medier kan

sammanställasundersamlingsbegreppetWebb2.0.(O’ReillyviaO’Reilly.com,2010‐09‐24).

Dagenssocialamedierhargettossmöjlighetertillinteraktivitetochsamarbete,ochhargjort

detmöjligtattkommuniceradirektöverInternetgenomexempelvis ljud,textochbild.För

att enwebbsida ska få kallasWebb 2.0måste den uppfylla tre villkor enligt O'Reilly. Det

förstavillkoretärattanvändaren själv skakunnabidra tillwebbsidans innehåll.Detandra

villkoretärattanvändarenskakunnahakontrollöverdeninformationsomdenbidragitmed

och det tredje villkoret är attwebbtjänsternas gränssnitt, det vill säga designen, ska vara

fyllig,interaktivochanvändbar(O’ReillyviaWeb2summit.com,2010‐09‐24).

Desocialamediersomfinnsidagharblivitenstordelavvårvardag,såvälpåjobbetsompå

vår fritid. Företag och privatpersoner kan genom sociala medier mötas, interagera och

kommunicerameddirektrespons(O’ReillyviaO’Reilly.com,2010‐09‐24).

2.1.1Bloggar

Bloggen, eller den ursprungliga termen web‐log, myntades av den amerikanske

programmerarenochbloggarenJornBargerår1997.Enbloggärenwebbsidasomkanbestå

av exempelvis kortfattade åsikter, information, personliga dagboksanteckningar, foton,

videoklippochlänkarsomsedansorterasikronologiskordningmeddensenastpublicerade

först(Doctorowetal.2002,iAndersen,2007).

1Wikiärenwebbplatsdärinnehålletbyggsuppochredigerasavbesökarnasjälva.(c2.com,2010‐11‐24)


8

2.1.2Facebook

FacebookgrundadesavMarkZuckerbergmed fleraoch lanserades i februari2004. (Eldon

via Venturebeat.com, 2010‐09‐24) Facebook är den största sociala nätverkstjänsten

(Ebizmba.com, 2010‐12‐13), en så kallad community, och harmer än 500miljoner aktiva

användare världen över. Facebookanvändare kan ha vänner, skicka meddelanden,

kommentera, lägga upp bilder och videoklipp, uppdatera personliga profiler, etcetera.

Användarekanävengåmediolikanätverkorganiseradeavtillexempelskolor,universitet

eller företag samt skapaolikaeventdärdekanbjuda inandraanvändare (Facebook.com,

2010‐09‐24).

2.1.3Twitter

Twitterärenavdestörstasocialanätverkstjänsterna(Ebizmba.com,2010‐12‐13)ochären

så kallad mikroblogg, vilken i januari år 2010 hade 75 miljoner registrerade användare

världenöver.Detärdockendast10‐15miljoneranvändaresomäraktivaanvändare(Gaudin

viaComputerworld.com,2010‐09‐26).TwittergrundadesavJackDorsey,EvanWilliamsoch

Biz Stone år 2006. På Twitter kan användare uppdatera sin egen webbdagbok eller läsa

andrasuppdateringar i formavkortatextinlägg innehållandeshögst140tecken,såkallade

tweets.Påanvändarensprofilsidavisasuppdateringarnaochdekanävenskickas tillandra

användaresomanmältintresseföratttaemotdem(Twitter.com,2010‐09‐26).


9

3Teori

Detta kapitel inledsmed teorier kring hur ett varumärke och dess funktioner kan utvecklas till en

värdefull tillgång för företaget vid marknadsföring genom sociala medier. Därefter beskrivs olika

tillvägagångssättochstrategiersomkangynnamarknadsföringsprocessensamthurmarknadsföring

kan ske genom bloggar, Twitter och Facebook. Avslutningsvis presenteras vår analysmodell som

utgårfråndeviktigastefaktorernaettföretagbörhaiåtankevidanvändningavsocialamediersom

marknadsföringskanal.

3.1Varumärketsomenvärdefulltillgång

“Under 2000‐talet kommer varumärket att vara den enda unika skillnadenmellan

olikaföretag”2(FortuneMagazine,iStiff,2006,s.244)

Förattettföretagskakunnabyggauppettstarktvarumärke3ärdetviktigtattförsttänkapå

hur företagets varumärke kan utvecklas till ett strategiskt konkurrensmedel (Melin 1999,

s.16,Keller1998,s.52).Uggla(2001)menarattkopplingentillföretagetsvarumärkekanvara

bådepositivellernegativochkanibästafallsessomentillgång.Förransågstillgångarsom

fysiska ochmateriellamen idag försöker företag även att översätta värdet avmänniskans

associationer,minnenochkopplingartillvarumärket(Uggla1999,s.76).Utvecklingeninom

varumärkesområdetharbidragittillenförskjutning i företagens intressefrånmateriellatill

immateriella tillgångar.Varumärketär inte längrebaraetthjälpmedel i försäljningsarbetet

utanharnuävenenstrategisknyckelrolliföretagetsverksamhet(Melin1999,s.17‐19,Keller

1998,s.52).

3.1.2Varumärketsfunktioner

I marknadsföringsprocessen kan ett starkt varumärke spela stor roll. Kännedom om

varumärket kan karaktäriseras av djup och bredd. Djupet av varumärkets kännedom kan

2Egenöversättningavcitatet:”Inthe21stcentury,brandingwillultimatelybetheonlyuniquedifferentiator

betweencompanies”(FortuneMagazineiStiff,2006).

3Ettvarumärkebeskriverhurettföretagkanskiljasinavarorellertjänsterfrånandrasellerförattframhäva

företagetsegenvaraellertjänst.Ettstarktvarumärkeinnebärattvaranellertjänstenstickerutblandandra

(Patentochregistreringsverket,2010‐10‐19).


10

förklaras genom sannolikheten att köparen känner igen varumärket eller av varumärkets

erkännande.Breddenstårförvariationenavköp‐ochkonsumtionssituationersomrelaterar

tillföretagetsvarumärke(Keller1998,s.50).Genomattbyggauppenetableradlojalitetoch

tillit, samt att bygga ett förtroende hos konsumenterna kan företaget skaffa en fördel

gentemot sina konkurrenter (Uggla 2001, s.28, Keller 1998, s.54). För att kunna få denna

fördel krävs det inte bara att associationen av varumärket är gynnsamt utan även unikt

(Keller 1998, s.52). Figur 1 nedan illustrerar relationen mellan varumärket, köparen och

säljaren samt varumärkets funktioner i dessa relationer. Utifrån denna modell kommer

endastsäljarensperspektivattdiskuteras.

Figur1:Varumärketsfunktionerutifrånköparensochsäljarensperspektiv(Uggla2001,s.30).

Differentiering, identifikation och koherens är tre viktiga aspekter utifrån säljarens

perspektiv då arbete med varumärket sker. Differentiering handlar om att säljaren vill

särskilja sig från konkurrenterna. Att skapa lojalitet gentemot företagets kunder kan ske

genom identifikation (Uggla 2001, s.38‐40, Frankel 2007, s.21). En lyckad identifikation av

varumärket kan leda till enmer kostnadseffektivmarknadsföringdå säljaren inte behöver

Identifikationreducerarkostnaden

Statusochprestigereducerar

psykologiskrisk

Kvalitetsgarantireducerarupplevdrisk

Differentieringförklarar

högrepriser

Identifikation• Förenklaråterköp• Förenklarlojalitetinom

produktkategorin• Förenklarpåverkan

Koherentbudskapförenklar

segmentering

Varumärketsfunktioner

köparen

säljaren


11

påminnaköparenvidvarjeköptillfälle,detvillsägaenförenkladpåverkan.Entydligochklar

positionering av varumärket, koherens, förenklar segmenteringen. När kunderna känner

igen sig imarknadsföringen kan dem etablera ett förtroende för varumärket, vilket är en

viktigaspektförsäljaren(Uggla2001,s.41‐46).

3.2Intelligentsäljstrategi

EnligtHartlineet al. (2008) finnsnågot somkallas intelligent säljstrategi, som företag kan

använda för att kunna tjäna pengar genom sociala medier. Att lyckas sälja något till en

köparemedföroftaeneffektpåandrapotentiellaköpare.Dennaeffektkallasexternalitet,

detvill sägaentypavyttreomständighet,enpåverkan.Externalitetersombidrar tillökad

försäljningochökade intäkter försäljarenkallas förpositivaexternaliteter.Ettexempelpå

dettakanvaraword‐of‐mouth(Hartlineetal.2008,s.189).

3.2.1Word‐of‐mouth

Word‐of‐mouth är ett begrepp som innebär att information sprids från en person till en

annan. Till en början innefattade detta enbart oral kommunikation, men idag kan

informationen spridas antingen genom muntlig eller skriftlig kommunikation, så som till

exempelviasocialamedier(Kirby&Marsden2003,s.163).

Word‐of‐mouth‐marknadsföring handlar om att företaget marknadsför sig genom att

exponera en produkt, tjänst eller service för några utvalda individer som sedan sprider

informationen vidare till andra individer i sin bekantskapskrets. Genom att till exempel

marknadsförasiggenomsocialamedierkandettabidratillattkonsumenterpratarmerom

produkten,tjänstenellerservicen(Grewaletal.2003,s.187).Word‐of‐mouthgåralltsåutpå

attgörasåattföretaget,varumärketellerensärskildfrågablirtillettsamtalsämne,antingen

påInternetelleridetverkligalivet(Carlsson2009,s.38).

”Smartamarknadsförare kan skapabuzzoch fådedärmånga individernaatt skicka

budskapvidaresinsemellan.Därmedblirmålgruppenintebaramålgrupp,utanockså

en förlängningavmarknadsavdelningen.” (Ström,Atomerochbitar, iCarlsson2009,

s.38)

För att lyckas skapa buzz handlar det mycket om tajming, kontakter och att sprida rätt

innehålltillrättpersonerirätttid.Detviktigasteärdockatthaettintressantbudskapsom


12

väckeruppmärksamhetsåattindividernareagerarochvillspridabudskapetvidare(Carlsson

2009,s.40).

Word‐of‐mouth innebär också att informationen om produkten, tjänsten eller servicen är

ärligeftersomdeninteframförsavföretagetsjälvtutanavenkonsument(Kirby&Marsden

2006, s.174 och Grewal et al., 2003, s.188, Carlsson 2009, s.39). Sociala medier samlar

information och rekommendationer och gör dem synliga för vänner och vänners bekanta

(Treadaway&Smith2010,s.15).

Dennatypavmarknadsföringkanpåsåsättansesvaramertrovärdigändenmarknadsföring

som företaget själv valt dådet handlar omatt produktenenbart ska framställas sombra.

Dettabetyderdärförattword‐of‐mouthkanvarabådepositivtochnegativt.Negativword‐

of‐mouthäroftastmerinflytelserikänpositivword‐of‐mouth.Desocialamediernagördet

därför svårt att kontrollera word‐of‐mouth; det är helt enkelt för många människor som

yttrarsigomolikavarumärken,tillexempelgenomFacebook,Twitterochbloggar(Kirby&

Marsden 2006, s.174 och Grewal et al., 2003, s.188, Carlsson 2009, s.39). Det är därför

viktigt för företagen att visa respekt förmissnöjda kunder, speciellt eftersom spridningen

kanskesnabbtgenomdesocialamediersomfinnsidag(Carlsson2009,s.39).

Denna nya typ av informationsspridning och marknadsföring medför att företag måste

förändra relationen till konsumenten. Det gäller att bli mer öppen och kunna ha en

konversationmedkonsumenten(Treadaway&Smith2010,s.15).

3.2.2Transparens

Begreppet transparens handlar om företagets öppenhet gentemot olika externa

intressenter,såsomtillexempelföretagetskonsumenter.Dennaöppenhetkan,tillexempel,

kommunicera företagets interna organisationsuppbyggnad och funktion (Oxelheim 2006,

s.36). Företag kan idag inte “gömma sig bakom en vägg” och berätta om sitt varumärke.

Konsumenten skapar sig istället en bild av företaget utifrån företagets agerande och

produktens kvalitet. Konsumenter behöver helt enkelt mer information idag för att

produkten ska kännas trovärdig och intressant. För att lyckas med att marknadsföra ett

varumärkeärdetdärförviktigtförföretagetattvaraendelavdiskussionen.Detvillsägaatt

ha en dialog med konsumenten så att de potentiella konsumenterna förstår och är


13

medvetnaomvarumärkets funktionochvärde.Dagens teknikhargjortdettamöjligt ioch

medalladesocialamediersomfinns(SwansonviaSocialmediatoday.com,2010‐10‐11).

3.3Marknadsföringgenomsocialamedier

Weber(2009)anseratt förattkunnamarknadsförasigviasocialamedierärdetviktigtatt

förstå att det går att kommunicera med en publik i en digital omgivning. Han tycker att

marknadsförarebordedeltai,organiseraochuppmuntrasocialamedier,eftersomdetärså

passmångamänniskorsomanvändersigavdetidag.Iställetförattpratatillkonsumenterna

såsomitraditionellmedia,bordemarknadsförarepratameddem,ochdensocialawebben

är kanske detmest effektiva sättet att kunna göra det i en stor skala (Weber 2009, s.18,

Carlsson2009,s.34).

Föratt kunnamarknadsföra siggenomsocialamedierbehövsengenomtänkt strategioch

samtidigt integreradenmedandramarknadsaktiviteter (Frankel2007, s.21).Detär viktigt

attföretagetsengagemangisocialamedierrörhelaorganisationen.Ansvarförstrategifrågor

om sociala medier bör ligga, inte bara hos marknadsavdelningen och

informationsavdelningen, utan även hos ledningen (Carlsson 2009, s.121). Enligt Frankel

(2007, s.21) är det viktigt att veta varför företaget vill marknadsföra sig genom sociala

medier,hurdetskaskesamtvaddevilluppnå.Detärviktigtattvetaattdetkrävsmyckettid

ocharbeteattmarknadsförasiggenomsocialamedier.(Treadway&Smith2010,s.19)

Sociala medier kan även fungera som ett sätt att bygga långsiktiga relationer med

understödjandeochbekräftade informationomföretagetochdåmåste företagetsatsapå

lojalitetsbyggandemarknadsföring.Attsättaföretagetochdesskompetensifokus,framför

produkten eller tjänsten i marknadsföringen, kan resultera i ett förtroende från

konsumenten.Dådetfinnsmångaföretagsommarknadsförsiggenomsocialamedierärdet

viktigtförföretagetatthittaettsättattlockaföretagetsmålgruppattfrivilligttadelavdess

budskap(Frankel2007,s.22).

3.3.1MarknadsföringgenombloggarochmikrobloggforumetTwitter

EnligtCorcoranetal. (2006)kanbloggaranvändasförattmarknadsföraettvarumärke,ett

företag,enprodukteller tjänst,ellernågotannat initiativ. (s.148)Eftersommångabloggar

idagharspecifikateman,detvill säga,attdeomfattarnyheterochåsiktersomrörenviss

branschellerproduktkategori,lockardeläsaresomärintresseradeavjustdettaområde.På


14

grund av denna specificering kan bloggen utgöra en användbar inriktningsmöjlighet för

marknadsförare.Iochmedattbloggandetblirmerochmerpopulärtvärldenöver,ökaräven

intressetförattmarknadsförasigviabloggar(Carlsson2009,s.53,Corcoranetal.iKirby&

Marsden2006,s.168).

EnligtCorcoranetal.(2006)finnsmetoderförattdranyttaavattmarknadsförasigibloggar.

Enavdemhandlaromattmarknadsförarekanförsökafåproduktenomnämndpåpopulära,

opinionsbildande och privata bloggar som inte kontrolleras av företagen själva. En annan

metodhandlaromattföretagensjälvakanskapaenföretagsbloggförattpåsåsättdirekt

eller indirekt kunna promota en produkt eller ett varumärke. (Corcoran et al. i Kirby &

Marsden2006,s.172).

3.3.2MarknadsföringgenomFacebook

InnanettföretagväljerattanvändaFacebooksommarknadsföringskanalärdetbraattveta

vilket syfte och vilka mål denna typ av marknadsföring har för företaget. Genom att

konkretisera syfte ochmål är det lättare att bestämmahur företaget ska gå till väga, hur

aggressivadebehövervaraochvaddevillattkonsumenternaskagöra.Detärdockmycket

viktigtattkommaihågattFacebookärettinteraktivtmediumochattdetärviktigtatthaen

kommunikationmedkonsumenternaochintebaraspridainformationtilldemutanrespons

(Treadaway&Smith2010,s.19).

Dåföretagetharettdefinieratsyftetärdetviktigtattbestämmavadföretagetvillskrivaom

ochdelamedsigav.Viktigtärattbestämmaomalltskakommuniceraselleromnågotbör

hållashemligt,samthuraktivföretagetvillvara.Detkanvarabraatthaenpersonsomär

ansvarigföraktivitetenpåFacebookochattdetfinnsenreservansvarig(Ibid,s.112).

3.4Analysmodell

Dåettföretagvillmarknadsförasiggenomsocialamedierärdetbraattförståattdetfinns

olika faktorer som kan påverka företagets tillvägagångssätt. En viktig faktor för

marknadsföring genom sociala medier är att företaget förstår vikten av varumärket. Ett

väldefinierat varumärke kan utvecklas till en fördel och det är essentiellt att förstå att

varumärketpåverkarbådeköparen(kunden)ochsäljaren(företaget),sombeskrivsifigur1,

se s.13. Utifrån säljarens perspektiv är det viktigt att fokusera på differentieringen,

identifikationen samt varumärkets koherenta budskap. En annan faktor är att ha en


15

marknadsföringsstrategi med klara mål om vad företag vill uppnå med denna typ av

marknadsföring.

En lyckad marknadsföring genom sociala medier kan leda till att potentiella kunder

upptäcker och får kännedom om företaget och varumärket. För att väcka ett starkare

intressehosdepotentiellakundernaärdetviktigtattföretagetingerettförtroende.Dåden

potentiella kunden känner förtroende för företaget och varumärket ökar chansen till att

hon/han köper eller använder företagetsprodukt/tjänst.Då kunden köpt enprodukt eller

använt företagets tjänst är det gynnsamt om information om produkten/tjänsten sprids

vidaregenomword‐of‐mouthtillandrapersonerinomkundensbekantskapskrets.Pådetta

sätt får flermänniskor vetskap om företaget och varumärket. Genom socialamedier som

Facebook,Twitterochbloggarkandennatypavspridningske.

Dåföretagetkanhaendialogmedkundernasamtgedirektresponspåblogginlägg,tweets

ellerFacebook‐inläggskapasennärmarekontaktmedkunderna.Förattföretagetskakunna

förbättraochstärkasittvarumärkeärdetviktigtatttatillvarapåkundernasfeedbackoch

respons.Därefterbörjarcykelnomigen,sefigur2nedan.

Figur2.Analysmodellavmarknadsföringgenomsocialamediermedfokuspåfaktorernavarumärke,strategi,marknadsföringgenomsocialamediersamtword‐of‐mouth.

Utifråndennaanalysmodellkommerfokusattliggapåvarumärke,strategi,marknadsföring

genom socialamedier samtword‐of‐mouth.Då vi utgår från företagen ligger fokuspå att

studera sambandet mellan uppbyggnad av varumärke, marknadsföringsstrategi och

hanteringavspridninggenomword‐of‐mouth.Påsåsättkanviundersökavilkafaktorersom

VarumärkeDifferentieringIdentifikationKoherentbudskap

Strategimedklaramålochriktlinjer

Word‐of‐mouthHanteringavspridning

Marknadsföringgenomsocialamedier:FacebookTwitterBloggar


16

ärviktigaatthaiåtankevidmarknadsföringgenomsocialamediersamthurdessafaktorer

påverkarvarandra.

Teorin gällande marknadsföring via Facebook kommer att implementeras på de andra

studeradesocialamediernaeftersomdenärrelevantävenfördessa.


17

4Metod

Dettaavsnittpresenterardemetodervivaltattanvändaförattsamlaininformationtilluppsatsen.

Detbeskriverävendenurvalsprocesssomgenomförtsförattväljautvilkaföretagochpersonersom

varitintressantaattintervjuasamthurvihargåtttillvägaundervåraintervjuer.

4.1Kvalitativstudie

För att kunna besvara uppsatsens syfte genomfördes en djupare undersökning

avwebbolagenBooli,CoolstuffsamtFreddieGStore.Fokusliggerpåhurdeanvändersigav

socialamediersommarknadsföringskanalsamthurdehargåtttillväga.Enkvalitativstudie

gav oss möjlighet till en djupare analys och undersökning av ett avgränsat och specifikt

område hos respektive företag. Målet var att få en helhetsbeskrivning av företagens

processer och strategier för marknadsföring genom sociala medier (Repstad 1999, s.16).

Denna typ av studiemöjliggjordediskussionmed företagen, där även viktigabegreppoch

definitionerkundeklargöras.

GenomintervjuermedtvåinsattakonsulterfrånföretagenTheAmazingSocietyrespektive

Social Business kundemer information kring de olika tillvägagångssätten och strategierna

somföretagkanväljavidmarknadsföringgenomsocialamedierinsamlas.Dettagjordespå

grund av att vi ansåg att teorierna inom området var aningen bristfälliga eftersom

marknadsföringgenomsocialamedierärettrelativtnyttämne.

Information om webbolagen har även hämtats från respektive företags hemsida, samt

studeratBoolis,CoolstuffsochFreddieG:saktivitetpåFacebook,Twitterochpåföretagens

egnabloggar.Dettahargjortsförattfåenuppfattningomhurföretagenfaktisktanvänder

sigavsocialamedier.

4.1.1Halvstruktureradintervju

Då intervjuerna baserades på analysmodellen och viktiga teoretiska begrepp var

halvstrukturerade intervjuer att föredra. En halvstrukturerad intervju gav möjlighet till

diskussion,ochtillskillnadfrånenstruktureradintervjubehövdeintervjufrågornaintefölja

enspecifikordningutankundeanpassasefterrespondenternassvar.Dennatypavintervju


18

möjliggjorde även att följdfrågor kunde ställas (Lantz 1993, s.21).(Se Bilaga 1 och 2 för

intervjufrågor)

4.1.2Struktureradmejlkorrespondens

Då möjligheten att träffa alla representanter från företagen för en intervju inte fanns

användesen struktureradmejlkorrespondens.Genomdenna typav informationsinsamling

kundekonkretaochgenomtänktasvarpåvårafrågor insamlas ienbestämdordningsföljd.

Dåvissaavsvarenvarofullständigaellersvårtolkadeskickadesföljdfrågorförattvarasäkra

påattvitolkatsvaretkorrekt(Lantz1993,s.21).(SeBilaga3förmejlkorrespondens)

4.2Urvalsprocess

Konsulterna som valdes ut för intervju var Fritjof Andersson, en av grundarna till bloggen

SocialBusiness.se (Social Business), samt Tobias Franzén, VD för TheAmazingSociety.com

(The Amazing Society). Genom att ha en inledande intervju med Andersson kunde en

helhetsbildavdeprocesserochfaktorersomvarbraatthaiåtankeundervårstudieskapas.

Idéer till vilka frågor som var relevanta för vår studie kunde även bildas (Repstad, 1999,

s.66).Enytterligare intervjumedFranzéngavossenännudjupare insiktochförståelseför

socialamedierochhurföretagkananvändasigavdennamediasommarknadsföringskanal.

Dessa intervjuer gav oss även möjligheten att se om teorierna överensstämde med hur

företaggårtillväga,åtminstoneenligtdessatvåkonsulter.

Booli,CoolstuffochFreddieGvar intressantaatt studera i vår studiedå företagenär små

webbolagsomriktarsigmotkonsumenter.BooliochCoolstuffhittadesochvaldesutfrånen

listaöverSveriges100bästasajter2010,framtagenavInternetworld(Internetworld.idg.se,

2010‐11‐10).FreddieGvaldespågrundavatt företagetpassadebra in i studieneftersom

detocksåärettlitetkonsumentinriktatwebbolag,samtattvihadekontaktmedgrundaren.

Alla företag befinner sig i olika branscher: Booli i bostadsbranschen, Coolstuff i

detaljhandelsbranschenochFreddieGiklädbranschen.Treföretagfråntreolikabranscher

valdes för att på så sätt få ett brett spektrumav synvinklar pådet somuppsatsen ämnar

undersöka(Repstad1999,s.67).

Underplaneringenavintervjuernaställdesvissakriterieruppförrespondenterna.Viktigtvar

attrespondentenvarinsattiföretagetsmarknadsföringochdessstrategiföruppbyggnadav

varumärket.Dessutomvilleviattrespondentenskulleinnehaenföretagsrolldärpersoneni


19

frågahadedetytterstaansvaretförmarknadsföringellerPR,ochdärmedinsiktiföretagets

attityder,åsikter,kunskapocherfarenheterinomområdet(Repstad1999,sid.67).Eftersom

företagensomvaltsattstuderaärsmåvardetsvårtatthittapersonermeddettasomenda

ansvarsområde.Dettaresulteradedärföriattdevårarespondenterantingenvarchefereller

företagsgrundaremedansvaröverblandannatPR‐ochmarknadsföring.

4.3Tillvägagångssätt

Detvarviktigtatthittaenplatsdärrespondenternakändesighemmaochdärdekundevara

ostörda för att intervjuerna skulle bli lyckade (Repstad 1999, s.72). Vi valde därför att

respondenterna fick välja själva var de ville bli intervjuadeochdetta resulterade i att alla

intervjuerna,förutomen,höllspårespektiverespondentsarbetsplats.Denintervjusominte

hölls på arbetsplatsen genomfördes istället på ett café där vi kunde prata ostört. Enligt

Repstad(1999)ärarbetsplatsenenbraplatsdärintervjunkanhållasostörd.

Cirkaenveckainnanvarjeintervjuskickadesförberedandefrågortillrespondenterna.Detta

förattgedemlitemerbetänketidsamtförattklargöravissacentralabegreppfrånteorin.

Intervjuernaspeladesinmedhjälpavendiktafon.Fördelenmeddettavarattenavossinte

behövdeantecknaunder intervjunochkundedärförkoncentrerasigpåvadrespondenten

svarade. Iakttagelser av respondentens kroppsspråk och ansiktsuttryck kunde då

genomföras vilketökade respondentens trovärdighet i svaren.Ömmapunkter kundeäven

noterasochvidareutvecklas(Repstad1999,s.70).

Efterintervjuernabearbetadesinformationensominsamlatsochrespondentensreaktioner

och idéersomvikunnatobserveraunder intervjunochsomljudinspelarenintefångatupp

antecknades.Det inspeladematerialetbearbetadesgenomatt lyssna igenom ljudfilenoch

antecknaordförord.Dettaförattkontrolleraattcitatenblivitkorrektasamtattsäkerställa

detsomskrivits.Deninformationsomintekändesrelevantmedtankepåuppsatsenssyfte

uteslöts(Repstad1999,s.85‐86).

4.3.1Intervjunsinnehållochomfång

Intervjuernas innehållbestämdesmedstödavochmotbakgrundavcentralabegreppfrån

teorin. Det var därför viktigt att definiera dessa centrala begrepp. Sambandet mellan

begreppenundersöktesävenochviutgickdärför frånvåranalysmodell vid formuleringav


20

frågorna. Den halvstrukturerade intervjuformen syftar till att undersöka dessa begrepp

empiriskt.Efterattde relevantabegreppenvaltsutmotbakgrundavvåra frågeställningar

vardetdärförnödvändigtattdefinieraochoperationaliseradem(Lantz1993,s.54).

Intervjuernaslängdvarmellan45minuterochentimmelånga.Dennalängdkändesnaturlig

bådeförattviskullehinnafåtillräckligtmedinformationförattkunnaskapaenhelhetsbild

av företaget, samt en rimlig tid för respondenten att lägga på en intervju vid sidan om

arbetet.

Detvarviktigtatt intervjunvarflexibel förattrespondenten inteskullekännaatthon/han

vartvungenattsvarapåfärdigformuleradefrågor. Ickeledandefrågorförsökteattställas i

bästamöjligamånförattintestyrarespondententillförväntadesvar,sebilaga1,2och3för

frågor. Frågorna utformades genom att försöka att inte använda positivt och negativt

laddade ord. Detta gjordes för att inte skada tilltron till den kvalitativa studien (Repstad

1999,s.64).

4.4Trovärdighet

För att kunna besvara syftetmed undersökningen valde vi att använda oss av intervjuer,

informationshämtning från företagens hemsidor samt dess aktivitet i de socialamedierna

Facebook,Twitterochbloggar.Dettaförattsehurinformationenfrånintervjuernastämde

överensmedverkligheten,vilketdåmedförattuppsatsensreliabilitetökar.

Eftersomvivaltattstuderatreolikaföretagkandetvarasvårtattsägaattresultatetgäller

alla småwebbolag.Dock kan vi skapaoss enbildomhur företag i dennakategori kangå

tillväga vid marknadsföring genom sociala medier. Eftersom vi studerar tre webbolag är

troligtvisdeanställdamycketkunnigainomområdetochpositivtinställdatillWebb2.0.Det

finns därför en risk att åsikterna om användning av sociala medier som

marknadsföringskanalkanvarapositivtvinklade,detärdocknågotsomfunnitsiåtankevid

studiensgenomförande(Repstad1999,s.62).

Genom att samma intervjufrågor ställts och att ett genomgående tema funnits, samt att

dessafrågorbaseratsutifrånteorinkundevårinsamladeinformationjämförasförattseom

det fanns likheter och skillnader i de olika tillvägagångssätten. Då vi även utfört två

intervjuermedkunnigakonsulterinomområdetkundeviställadetinsamladedatamotvad,


21

som så kallat, anses vara en bra strategi. Detta gav i sin tur de insamlade data större

trovärdighet(Repstad1999,s.65).


22

5Sammanställningavinsamladdata

Avsnittet inleds med en presentation av insamlad data från de två konsulternas intervjuer och

därefter är de insamlade data omwebbolagen, där de är ordnade i bokstavsordningmed en kort

inledandebakgrundomrespektiveföretag.Strukturenbyggerpådefaktorervivaltattfokuserapå

utifrånstudiensteoretiskareferensramsamtanalysmodell.Omkällhänvisningsaknasrefererasdata

tillrespektiverespondent.

5.1Konsulterna

Nedanhardata sammanställts frånde två intervjuernamedkonsulternaFritjofAndersson

frånSocialBusinesssamtTobiasFranzénfrånTheAmazingSociety.

5.1.1SocialBusiness

Andersson arbetar sommarknadsstrateg på Swedavia och är en av grundarna till bloggen

Social Business. Bloggen riktar sig mot personer som arbetar med företagsledning,

marknadsföring, affärsutveckling eller andra personer som har beslutsposition. Enligt

grundarnaärsyftetmedbloggen:

“...att koka ner sociala medier till det som ger konkret affärsnytta”.

(SocialBusiness.se,2010‐10‐28)

Bloggenriktarsigmotcheferoch intePR‐konsultereftersomdeanserattdetärviktigtför

företagenattvetaomvilkaaffärsmöjlighetersomfinnsmedmarknadsföringgenomsociala

medierochattdetintebarahandlaromattföljatrender.

5.1.1.1Varumärke&strategi

Enligt Andersson är det viktigt för ett företag att ha ett starkt varumärke för att folk ska

kännaigenochskapaenassociationtillföretaget.Hananserdärförattdetärbraatthaett

tydligtnamnsomstårförnågonting.Detärävenviktigtatthaettuniktvarumärkeochatt

företagetprofilerarsig,menarAndersson.

Detfinnsföretagsomharlyckatsattfåettsåpassstarktvarumärkeattdetärsvårtattsäga

någonting ont om dem, dessa företag har lyckats skapa ett så kallat love brand. För de


23

företag vars produkt eller tjänst kritiseras i sociala medier är det extra viktigt att tidigt

engagerasigidiskussionenochförsökarättatilleventuellaoklarheter.Oftaärintekritikeni

sigettproblemutansnararehurföretagetsvararpåden,poängterarAndersson.

Detfinnstvålägeriinställningentillhurföretagkannåframgångisocialamedier,dettahar

tagits fram av det stora analysföretaget Gartner. Det ena lägret kallas för

“ursprungsälskarna”ochdetandraför“syftesälskarna”.Dessatvålägeransesvaraextrema,

menintressantaattstudera.Ursprungsälskarnabeskrivssomdepersonersomtyckerattallt

skakommafrån“gräsrötterna”ochvillmaximeramöjligheternaförlyckadefall.Devillstarta

såmånga initiativ sommöjligt i socialamedier och attmisslyckas spelar ingen roll, det är

iställetdelyckadefallensomärvärdaochspelarroll.Dennatypavsatsningisocialamedier

kankallasförprovideandpray.Syftesälskarnavill iställetattdetskafinnasetttydligtsyfte

tillvarförföretagetskasatsapåsocialamedierochattalltskastyrasstruktureratfrånhögsta

ledningen. De anser också att det bör finnas tydliga riktlinjer för att veta hur allt ska

genomföras. Detta kan dock leda till överarbete och att inget händer överhuvudtaget

(AnderssonviaSocialBusiness.se,2010‐10‐28).

Andersson anser att det kan fungera bättre för små företag att ha en strategi som liknar

ursprungsälskarna samt att det är viktigt att strategin utvecklas kontinuerligt och att alla

inomföretagetbidrartillutvecklingen.

5.1.1.2Marknadsföringgenomsocialamedier

Andersson påstår attmarknadsföring genom socialamedier inte passar alla företag,men

ommålgruppenärdenrätta,kandetvaraettmycketeffektivtsättattmarknadsförasigpå.

Anderssongerettexempelpådetta:

“Om ett företag säljer något till människor i 20‐ till 30‐årsåldern är det bra att

marknadsförasigviaFacebook,fördetärdärdefinns.”(Andersson,2010‐10‐14)

Attgöraenkundsegmenteringärettsättatthittasinmålgruppförattkunnafokuserapåde

socialamedierdärmålgruppenbefinnersig,detvillsägaattvaradärkonsumenternafinns.

Anderssonförklararattdetkanvarasvårtattgöraenkundsegmentering,menomföretaget

lyckasmeddettakandetfungerasomettmycketbraverktygdådetärviktigtattanpassa

marknadsföringen till olika kundgrupper. På Facebook finns det en funktion som heter


24

FacebookAdssomföretagkananvändaföratthittaenpassandemålgruppattmarknadsföra

sinproduktförochfördjupasinakundrelationer.(Facebook,2010‐10‐16).

För att skapa en närmare kontakt med konsumenterna kan företag välja att vara

transparenta. Hur pass transparent ett företag bör vara beror, enligt Andersson, på inom

vilken bransch företaget verkar. Andersson poängterar ändå att så hög transparens som

möjligt är bra i de flesta fall. Han påpekar dock att det kan vara ännu viktigare för små

företag att vara öppnamot sina konsumenter då det kan vara ett bra sätt att bygga ett

förtroendepå.

5.1.1.3Word‐of‐mouth

Anderssontyckerattdetärviktigtattgekonsumenternanågontingattprataellerskrivaom.

Det behöver inte nödvändigtvis vara något om företaget men något som bjuder till

diskussion.Twitterärettbraforumfördessadiskussionerdåmångajournalisteranvänder

sigavdennasocialamedia,vilketdåkanresulteraienbraspridning.

Det är viktigt för företag att ha en dialog med sina konsumenter genom sociala medier,

menarAndersson.Företagenmåstevisaattdehörvadkonsumenternasägergenomattge

respons på kommentarer eller dylikt. Extra viktigt är att ge respons på frågor ochnegativ

word‐of‐mouth, poängterar Andersson. På så sätt kan företaget fånga upp de missnöjda

konsumenternainnandennegativaspridningeneskalerar.

5.1.2TheAmazingSociety

The Amazing Society grundades år 2009 och består av sex specialister och rådgivare som

enligtdemsjälvabeskriversittarbetesomföljande:

”Vi vänder oss till företag vars närvaro i digitala kanaler är en affärskritisk

komponent.”(TheAmazingSociety.com,2010‐11‐10)

De specialiserar sig på strategi, koncept ochwebbanalyser för att hjälpa företag att finna

affärsnyttanisocialamedier(TheAmazingSociety.com,2010‐11‐10).

Franzén är VD på The Amazing Society och arbetar med administration, ledningsfrågor,

försäljningochkonsulttjänstermedinriktningpåwebbstrategi.


25


Socialamedier kanvaraettbilligt sätt attnåut tillmångamänniskor föratt kunna stärka

företagetsvarumärkeellernåpotentiellakunder. Franzéntyckerattdetärviktigtatthaen

genomtänktmarknadsföringsstrategi,men att strategin inte behöver vara så högtravande

ochavancerad,utanmerliknaenplan.Innanföretagetträderinidesocialamediernaärdet

viktigtattbestämmavilkentypavnärvaroföretagetvillha,samthurFacebook,Twitteroch

bloggarbörövervakas.Detärviktigtatt testasig framtillenbörjan, förattsenarekanske

avancerastrateginlitemer.

En internförståelseförsocialamedierkanskapasgenomatt,tillexempel,utformadiverse

riktlinjerfördesomarbetarpåföretaget.Ettexempelpåenriktlinjekanvaraattbestämma

hurföretagetvillframstå.Franzénmenarävenattdetkanvarabraatttaframenpolicyför

hur personalen förväntas bete sig i de sociala medierna. Det är dock bra om en specifik

personansvararfördesocialamedierna.


Enligt Franzén finns goda förutsättningar i de sociala medierna för ett företag att få

kännedom, spridning och extra publicitet. Han tycker att det är viktigt att ha en form av

närvaroiolikasocialamediereftersomdetärsåpassmångamänniskorsomanvänderdessa

medier. Franzén belyser dock att det beror på vilken bransch företaget verkar inom. Han

menarattdennatypavmarknadsföringfungerarbraförkonsumentinriktadeföretag.

Innan ett företag väljer att använda sig av marknadsföring genom sociala medier tycker

Franzénattdetärviktigtattgöraenkundsegmentering.DettakanlättgöraspåFacebook,

genomFacebookAds.Detärbraattgöraensegmenteringföratttaredapåvilkakunderna

ärochomdebefinnersigidesocialamedierna.

En nackdelmedmarknadsföring genom socialamedier är att det är lätt att göramisstag

eftersomdennatypavmarknadsföringfordrarenvissgradavtransparens.Franzénmenar

attdetkrävsenannantypavuppriktighet,tillskillnadfrånvidtraditionellmarknadsföring.

Franzénanserattenfördelmedsocialamedierärattkonsumenternalättarekaninteragera

ochtyckatillommarknadsföringen.På,tillexempelFacebook,kananvändarnakommentera

eller trycka på “like”‐knappen om de är intresserade. En blogg kan vara ett bra sätt för

företagetattgekundernaeninblickiföretagetochberättameromvilkaprodukter/tjänster


26

företaget erbjuder. Franzén tycker dock inte att ett företag ska vara för transparent och

kommuniceraallt.


Franzéntrorattmarknadsföringgenomsocialamedierkanstimuleraword‐of‐mouth.Omett

företaglyckasplanteraettbudskapsomansesunderhållandeelleruppseendeväckandekan

dettaskapadiskussionsomledertillattbudskapetsnabbtsprids.Hantyckerattdetärviktigt

atthaendialogmedkonsumenternaochattdetärännuviktigareattgeresponspånegativt

buzzochmissförstånd.Detärytterstviktigtattredautsakfelochkunnabeomursäktomså

behövs. Franzén poängterar dock att det är viktigt att inte vara för påstridig så att

konsumenternakännersigbevakade.

5.2Företagen

HärpresenterasdatasominsamlatsfrånintervjuernamedAndersKyhlstedtfrånBooli,Kajsa

KnappfrånCoolstuffochFredricGustafssonfrånFreddieG.

5.2.1Booli

Booli är en sökmotor för bostäder och bostadsinformation och lanserades i Beta‐version

2007. Företagethar sexanställdaoch finnspåden svenskamarknaden.De tillhandahåller

utöver själva sökfunktionen även statistik, inredningsinspiration, mäklarguide, slutpriser,

medmera(Booli.se,2010‐11‐02).

KyhlstedtärVDochansvarigutgivarepåBooliSearchTechnologiesABochhardetyttersta

ansvaret för företagetsmarknadsföring. Dock är närvaron i de socialamedierna en delad

uppgiftdärallapåBoolifårvaramedochbidramedkonceptochidéer.


VarumärketochföretagetsdomännamnBoolimyntadesavKyhlstedtochhansmedarbetare.

Processenattkommapåettbraochuniktnamnstartademedattformuleradeegenskaper

som företaget ville associeras med. Dessa egenskaper bildade tillsammans en akronym;

“BPEPSI”.Varjebokstaviakronymenstodförenegenskap:Bostad,Positiv,Enkel,Personlig,

Seriös och Innovativ och dessa användes sedan som ett filter för att välja bland de olika

namnförslagen. Det slutgiltiga namnet blev Booli då även detta namn kunde relatera till

bostäder(bo).


27

Boolivilluppfattassomseriösaochpositivaochvillatt företagetsvarumärkeskaskapaen

spännande och bra känsla. Det är viktigt att folk känner till varumärket så att det kan

kommunicerasochfåettstarkt fotfäste.Kyhlstedttroratt företagethar lyckatsmeddetta

eftersom han noterat att varumärket Booli har en bra förankring hos användarna. Dock

anserKyhlstedtattstavningenavBoolikanvarasvårattminnas,vilketärnegativt.

EnligtKyhlstedtanvänderBooliengenomtänktmarknadsföringsstrategividmarknadsföring

genomsocialamedier.Detfinnsfleratankarbakomidénattanvändasocialamedier:

“Konsumenternastankarochåsikteromföretagetellerföretagetsprodukterspridssnabbare

än någonsinmed hjälp av till exempel Facebook, Twitter och bloggar. Om produkten inte

uppskattasavanvändarnakommermarknadsföringenattvarameningslös.Sombästkandu

få en tillfällig positiv effekt, som sämst får du en “backlash” genom att flera användare

skriveromsinanegativaupplevelseravdintjänst”.(Kyhlstedt,2010‐11‐07)

Företagetstrovärdighetharökatiochmedmarknadsföringengenomdesocialamediernadå

de anställda själva står bakom till exempel företagets blogginlägg. Detta medför att

informationenärmerpersonligochattanvändarnakanskapasigenegenbildavföretaget

ochdeanställda.


Booli använder sig främst av de sociala medierna Facebook, Twitter och bloggar vid

marknadsföring. Kyhlstedt anser att sociala medier har en förmåga att skapa goda

förutsättningar för lyckadPReftersomdetpåetteffektivt sättkan förmedlaallmänhetens

inställningtillentjänst.Företagetarbetarkontinuerligtmedsinarelationertilldeanvändare

somdevetärviktigafördem.GenomatthaenbrakontaktmeddessakanBoolifrågadem

omhjälpochpåsåsättävenfåensnabbrespons.

Förväntningarna från användarna har förändrats och det gäller att hänga med i dessa

förändringar,menarKyhlstedt.Dethandlarintebaraomattkommuniceraviasocialamedier

utanävenatthaförmåganattagera,annarskanföretagetskapasigproblem.

Förr i tiden, innansociala medier användes, ägde företaget dialogen, påstår Kyhlstedt.

Företagetkundebestämmatidochplatsförnärdiskussionskulleske,somitillexempelen

debattsidaientidning.Idagfinnsdetolikaplattformarattföradialogpåochförattkunna


28

föraendialogmåste företaget vara aktivadärdetdiskuteras eller skrivsomBooli,menar

Kyhlstedt.

AttförsökaskapaenöppendialoggenomsocialamediergynnarbådeBooliochföretagets

användare,menarKyhlstedt.Detärviktigtattsetillindividernavidgenomförandeavdenna

typavmarknadsföringochhanbelyserattallaanvändareharstorbetydelse.

Detärviktigtatthabloggaremedstarkaopinioneriåtankedådeharentendensattsprida

informationvidare.DärförsläppteBoolisinförstabetaversion4endastförutvaldabloggare

innandenlanseradesienöppenversionföralla.

KyhlstedttyckerattTwitterärettroligtforumsomintekräversåmyckettid.Hansägeratt:

“Vikanberättavadvisysslarmed,svarapåfrågorellertipsaomnågonbostad.

Det är en unik möjlighet att kunna ge realtidsrespons på förfrågningar.”

(Kyhlstedt,2010‐11‐07)

NärdetskrivsomBoolipåTwittermåsteföretagetvaradärförattkunnafångauppochge

responspådetsomdiskuterasochkommenteras.Boolisanställdaförväntasattvaramedi

dialogenochvidfrånvarokanföretagetansesarrogant,menarKyhlstedt.Facebookanvänds

mestadelsförattbevaraochvårdaföretagetsordinariesocialakontakter.

Transparens är en viktig del av Boolis marknadsföringsstrategi och genererar i att

användarnakanfåen inblick i företaget.Kyhlstedtberättaratt transparens i företagetkan

sesutifrån tvåolikaperspektiv.Dels försöker företaget svarapåde flesta av användarnas

frågorochdelsarbetardeaktivtmedattdelautinformationtilldesomärintresserade.Det

gäller att hitta en avvägning, menar Kyhlstedt, då det beror på vilken position företaget

befinnersigi.HistorisktsättharBooliarbetatföratthaensåhögtransparenssommöjligt.

Dock förekommer en konfliktmed Boolis största konkurrent, Hemnet (Hedenborg, DN.se,

2010‐11‐26)ochdärförharföretagetvaltattintedelgeallinformation,berättarKyhlstedt.


Kyhlstedt gör en liknelsemellanword‐of‐mouthgenomsocialamedierochenwhiteboard

vidingångentillföretaget:

4Enbetaversionavettdataprogram/systemärenversionsomärunderutveckling.(Catb.org,2010‐11‐19)


29

”Man kan se dialogen om företaget som en whiteboard på väggen utanför ingången till

företaget.Folksomgårinochutkanskrivavaddetyckteomföretaget/produkten,vilketsen

kanpåverkaandramänniskorattväljaomdevillgåineller inteefterattdelästvadandra

har skrivit. Så funkar nätet, alla skriver av sig. Därför är det väldigt viktigt att ta det på

störstaallvar.”(Kyhlstedt,2010‐11‐07)

Genomattsatsapåsocialamedierfårföretagetresponsfrånanvändare,vilketbidrartillett

stortstöd.Genomuttaladsupportfrånolikaanvändargrupperökarföretagetstrovärdighet.

Kyhlstedtmenarävenattdetärlättareatthittasocialamediekampanjer,somkanhaenviral

effekt,idesocialamedierna.Atttillexempelbloggaomnågontingsomberörföretagetoch

somäromdiskuteratpåwebbenkanskapamångakommentarerochendebattsomledertill

attföretagetfåruppmärksamhet.

5.2.2Coolstuff

Webbshoppen Coolstuff lanserades 2004 och kallar sig själva för Sveriges prylmecka där

målet är att kunna erbjuda sina konsumenter de coolaste, snyggaste ochmest innovativa

prylarna på marknaden. Coolstuff har 15 anställda och finns på marknaden i Sverige,

Danmark,TysklandochFinland.(Coolstuff.se,2010‐10‐20).

Knappharhandomledningochinköpochhennesarbetsuppgifterärmångaochspridda,allt

frånattläggapersonalschemantillutlandslansering.

5.2.2.1Varumärke

KnappanserattCoolstuffharettstarktvarumärkeeftersexårpåmarknadenochdetsom

görvarumärketuniktäratt:

“…vi förknippasmed att vara först på det senaste inomprylar och att ha en

ovanligtgoddialogmedvårakonsumenter.”(Knapp,2010‐10‐19)

Företagetsvarumärkeskaståförnytänkandeochhumormensamtidigtprofessionalitetoch

godservice.Dåvarumärkeskapadesvilledeattnamnetskullevaratydligtochtalaomvad

desäljer.


Coolstuffharvaltattanvändasocialamediersommarknadsföringskanalförattkunnafåen

näraochpersonligkontaktmedsinakonsumenter.MenKnappberättarävenattdetärför

attskapadiskussionomföretagetsprodukterochislutändankunnasäljamer.Honanseratt


30

denna typ avmarknadsföring lockar fler kunder änden traditionellamarknadsföringendå

den lättareväckerennyfikenhet.Knappberättaratthontrorattenstordelav företagets

kunder använder sig av sociala medier och att det är därför företaget har valt att

marknadsförasigidessamedier.Hontrorävenattdetärettbrasättattspridainformation

på,somisinturkanledatillnyakunder.

Företagetmarknadsförsiggenomsinegenbloggsamtpåföretagetssåkalladefanpagepå

Facebook. På bloggen kan företaget bjuda in konsumenterna “bakom kulisserna”. Knapp

berättarävenattdeförsöktesigpåTwitter,menattdeansågattdetintevarrättforumför

företaget.

Coolstuffsmarknadsföringsstrategigårutpåattvarasåtransparentasommöjligt.Dettaför

attkunnabyggauppettförtroendehoskonsumenterna,menocksåförattkunnavaramer

personliga.Devillgärnaattderaskonsumenterskavetaalltomdem.Knappmenaratt:

“…jumermanvetomnågontingdestomerförtroendegerdet”.(Knapp,2010‐

10‐19)

Coolstuffsträvardärförförtotaltransparens i företagetochanserattdetärenviktigdel i

företagets strategi. Knapp tycker inte att det finns några negativa aspekter med att

kommunicera allt om företaget. Dock poängterar hon att företaget kan avvakta med att

berätta om vissa beslut gällande inköp av nya produkter. Detta för att undvika att deras

konkurrenterskakopieraprodukten.


Coolstuffvilluppmuntrakonsumentertillword‐of‐mouth.Knappskriveratt:

“…baraattvisäljerprodukterskaparsnackisar.Menviuppmuntrarockså,tillexempel,

med vår årligaCoolStuff FilmAwardsdär vi utser bästa inskickadeproduktfilmenav

konsumenter.”(Knapp,2010‐10‐19)

Knappanserattdetökarförtroendethosdenpotentiellakundenomdennafåttinformation

omenprodukt från någon i kundens bekantskapskrets.Hon tillägger även att en produkt

somfåttettnegativtomdömesäljerbättreänenproduktsominteblivitomnämndalls.

Dialogen med konsumenterna sker dagligen berättar Knapp. Konsumenter skickar in

personliga bilder och filmer där de använder företagets produkter och varjemånad utser


31

Coolstuffenvinnareavbästakundinskickatmaterial.Genomdennadialogvisarföretagetatt

de tittarpåkonsumenternas inskickadebilderoch filmer,mendetärävenettbrasättatt

uppmuntratilldialog.Defåromdömen,recensionerochbetygpåprodukterna,vilketKnapp

värdesätter. Coolstuff för även en dialog med sina konsumenter på bloggen och på

Facebook. Företaget arbetar för att kunna besvara alla frågor och kommentarer de får in

genomsocialamedier.Knapptyckerdockattdetäronödigtattgeresponspåalltsomskrivs

omCoolstuff,detgällerattsvarapådetsomförväntasattsvaraspå.

5.2.3FreddieGStore

Gustafsson designar och syr kläder till sin egen produktlinje Freddie G. Han startade

webbolaget Freddie G Store i december 2008 och har hittills inga anställda på företaget

(FreddieGStore.se,2010‐11‐19).

5.2.3.1Varumärkeochstrategi

Varumärket Freddie G har byggts upp under en längre tid. Att han syr kläderna utan

mönster, att han är heterosexuell och att han inte är skolad i någon känd designskola är

viktigabyggstenarivarumärketmenarGustafsson.Hanpoängteraratthanintevillstickaut

allt förmycketmed sin design och att han vill att varumärket ska stå för sensualitet och

mystik.Gustafssonsäger:

“FreddieGär faktisktmer enbusiness än konst. Jag vill anpassamina kläder till att

varamainstreammen det viktiga är att kitta till demmed en detalj som är typiskt

FreddieG.”(Gustafsson,2010‐11‐02)

Klädbranschen är hård och kan ofta kännas helt omöjlig, anser Gustafsson. Det kryllar av

duktiga och unika elever från Konstfack och designhögskolor så det är viktigt att hitta sin

nisch,belyserGustafsson.Hanpoängterardockattdeskoladedesignernaoftaärlika,vilket

hansersomenfördeldåhanärunikisittsättattdesignaochsy.

I framtiden strävar Gustafsson efter att populära och kända modebloggare ska kunna

användassomentypavmarknadsföringsstrategiförattökaspridningenavvarumärket.


FreddieGharhittatentydligmålgruppochharkonstateratattdennamålgruppbefinnersig

idesocialamedierna,framföralltpåFacebook.Gustafssonkänneratthankannåuttillsina

kundergenomföretagetsFacebook‐grupp.HanpoängterarattFacebookärettbraforumför


32

attlockapotentiellakundertillattkommapåmodevisningar,dockintetilldirektförsäljning.

GustafssonanserattförhögaktivitetpåFacebookkanledatillattdepotentiellakunderna

blir skrämda eftersom företaget kan framstå som desperat. Därför publicerar Gustafsson

endastdånågotnyttärpågång.EnannanriskmedFacebookärattmarknadsföringenäven

lättkannåuttilldesominteärintresserade.Dettaärinteoptimaltdåriskenattvaratjatig

finns, menar Gustafsson. Därför har han planerat att göra en kundsegmentering på

Facebook så att marknadsföringen endast når ut till de som faktiskt är intresserade av

FreddieG.

Webbolagetanvändersigävenavsinegenbloggförattmarknadsföravarumärket,docktror

Gustafssonattdettasocialamediuminteharbidragittillökadförsäljning.Bloggenharmer

användssomenveckojournaldärbefintligakunderkan läsaomkommandeeventochom

honomsjälv.Påsåsättkandenintresseradefåendjupareinsiktiföretagetochfåtillgångtill

information,såsomvilkakollektionersomsysuppilimiteradeupplagor.

DåvarumärketFreddieGstårförmystikvillhaninteblialltföröppenochbelyseratthaninte

villkommuniceraallt.Detärdäremotviktigtatt intebli förhemligdådetskavara lättatt

komma i kontakt med företaget, anser Gustafsson. Inom klädbranschen är det dock

essentiellt att hålla sin kommande kollektion hemlig så att inte andra designers stjäl och

kopieraridéer.Atthittabalansenmellanvadsomkankommunicerasochvadsombörhållas

hemligt vid lansering avenny kollektionär av stor vikt,menarGustafsson.Det ärbra att

fångakonsumenternas intresseförvarumärketochsamtidigtbehålladetta intressegenom

attintekommuniceraallt.FreddieGskavaraspännande,tilläggerGustafsson.


Gustafsson anser att Facebook är ett forum som stimulerar spridning genom word‐of‐

mouth.OmtillexempelenFacebook‐användareserattenvängåttmedigruppenFreddieG

eller kommenterat på bilder från kollektionen kan det leda till att andra användare

uppmärksammar varumärket. Dessa användare får på så sätt vetskap om Freddie G som

varumärke,vilketisinturkaninnebäraattGustafssonfårflerpotentiellakunder.Word‐of‐

mouth är den största anledningen till att Freddie G har blivit så uppmärksammat som

varumärket,menarGustafsson.


33

GenomFacebookkanävenGustafssonhaendialogmedsinakunder.Hanberättaratthan

fåttmångaspecialförfrågningarpåFacebook,vilkethantyckerärpositivtochsomledertill

ennärmarekontaktmedkunderna.


34

6Analys

Analysenharbyggtsupputifrånvårteoretiskaanalysmodelldärfokusläggspåvarumärke,strategi,

marknadsföringgenomsocialamedierochword‐of‐mouth.Vikommerattjämförainsamlatmaterial,

frånvåraintervjuermedkonsulternaochföretagenBooli,CoolstuffochFreddieG,meddetteoretiska

ramverket.

6.1Varumärke

Studien visar att ett starkt varumärke kan spela en stor roll i marknadsföringsprocessen

genomsocialamedier,vilketärienlighetmedvadkonsulternaochteorinsäger.Omföretag

lyckatsattskapaettstarktvarumärkekandetblirdetsvårareförkundernaattsäganågot

negativtomföretaget,vilketärenvärdefulltillgångförföretag.

Ett varumärkekanvarapositivtellernegativt laddat fören individ, vilketärnågot företag

alltidmåstehaiåtanke.Detärextraviktigtfördeföretagsomfåttennegativassocieringtill

varumärket att försöka göra något åt detta så snabbt som möjligt, innan det skadar

företaget. Genom att vara aktiv i de sociala medierna kan negativ spridning fångas upp

tidigt. Den negativa spridningen kan förvärras om företaget inte befinner sig i de sociala

mediernaförattbesvaraden.Detäravstorrelevansatthavarumärketsfunktioner(sefigur

1,s.12)iåtankevidmarknadsföringgenomsocialamedier.Särskiltviktigtärattvarumärket

ärlättattidentifiera,eftersomdetdåienlighetmedteorin,kanblienmerkostnadseffektiv

marknadsföring. Det är bra att göra kundernamedvetna om vad varumärket står för och

detta kan åstadkommas genom en aktiv närvaro i de sociala medierna där företagets

kärnvärdenkankommuniceras.

Denna studie bevisar vikten av att göra en kundsegmentering för att säkerställa att den

eftersöktamålgruppenverkligenbefinnersigidesocialamediernasamtvilkensocialmedia

företaget bör fokusera på. En tydlig och klar positionering av varumärket underlättar

segmenteringen.

Både varumärket Booli ochCoolstuff skapades i syfte att vara unika och att vara lätta att

associeratill företagensprodukter/tjänster.Attskapaettuniktvarumärke,differentierasig


35

gentemot konkurrenterna, har påvisats vara mycket viktigt för att kunna lyckas

marknadsförasigisocialamedier.VarumärketCoolstuffärlättattidentifiera;coolstuff.Till

skillnadfrånCoolstuffkanBooliochFreddieGvarasvåraattidentifiera,dåvarumärkenainte

skaparendirektkopplingtillvilkentypavprodukt/tjänstföretagenerbjuder/säljer.Boolihar

dock en bra identifikation av varumärket internt inom företaget eftersom det skapades i

syfte att uppfylla de egenskaper företaget vill associeras med. Detta leder till att

medarbetarnakommunicerarienlighetmedvarumärket.

Ett problemmed varumärket Booli är att det kan vara svårt att stava, vilket inte gynnar

sökprocessen. Om identifikationen till varumärket är stark ses den enligt teorin som en

immaterielltillgångförföretagetsamtsomenstrategisknyckelrolliföretagetsverksamhet.

Dåmarknadsföringgenomsocialamedierkräverenhögregradavöppenhetärdetviktigtatt

kommunicera i enlighet med varumärket. Om företaget är medvetet om varumärkets

funktioner samt arbetar för att dra nytta av dessa kan mycket arbete besparas.

Differentiering, identifikation och koherens av varumärket är tre viktiga faktorer att ha i

åtanke. Beroende på företagets storlek samt vilken bransch företaget befinner sig i kan

företagväljaattfokuserapådefunktionersomgynnardempåbästasätt.

6.2Strategier

Vid marknadsföring genom sociala medier krävs en genomtänkt strategi och att hela

organisationenär involverad.Dockpåvisarstudienattenstrategi intebehövervaraalltför

högtravandemen att det kan vara bra att sätta upp riktlinjer för hur de anställda ska gå

tillväga viddenna typavmarknadsföring.Riktlinjerhar visats sig fungerabradåalla inom

organisationenvetvadföretagetvilluppnåmedattvaraaktivinomdessamediersamthur

företagetvillframstå.

DenstrategimedstriktariktlinjersomGartnerskallar”syftesälskarna”kanansesextrem.En

strategi kanäven innebäraatt företagetväljeratt inte följa särskilda riktlinjerutanendast

varaaktivaidesocialamedierna,”ursprungsälskarna”(Gartner).Dettastrategivalansesvara

gynnsamtförsmåföretag,dådetkanvaraviktigtfördemattsynassåmycketsommöjligti

sociala medier för att kunna förankra varumärket bland kunderna. Som Franzén även

poängterarkanföretagprovasigframochutvecklasinstrategiallteftersom.


36

Oavsettstrategivalkandetvaraviktigtatthaenpersonsomansvararförmarknadsföringeni

socialamedier.Omenpersonäransvarigminskarriskenförattföretagetmissarattbesvara

frågorochkritik.

Företagensvalavmarknadsföringsstrategiuppfyllerdentypavstrategisomsägspassabäst

försmåföretag,detvillsägaattdeintebehöverföljastriktariktlinjer.Detsomdocktydligt

framkommit i studien är att alla företag arbetar utefter en typ av strategi, vilken teorin

menar är viktigt vid marknadsföring genom sociala medier. För att analysera detta

ytterligarekanBoolis,CoolstuffsochFreddieG:svalavstrategitillämpaspåGartnersmodell

gällande ”syftesälskarna” och ”ursprungsälskarna”, se figur 3 nedan. Då alla företagens

strategiermer liknar ”ursprungsälskarnas”,menar teorin att det är viktigt att ha en tydlig

marknadsföringsstrategi för aktivitet i socialamedier,men att den inte behöver vara lika

striktochstramsomdetsom”syftesälskarna”påstår.

Figur3.Destuderadeföretagensanalyseradeplaceringpåenstrategiskala.

På denna skala har Booli placerats lite längre ifrån ”ursprungsälskarna” till skillnad från

CoolstuffochFreddieG.DettaeftersomBoolianvänderenmarknadsföringsstrategidärde

arbetarförattagerasåprofessionelltsommöjligtförattbyggaettförtroende.Dearbetari

enlighet med vad varumärket står för och alla inom företaget är delaktiga i

marknadsföringendärKyhlstedtäransvarigutgivare.Deärförsiktigamedvaddepublicerar

dådeanserattnegativakommentarerendastärogynnsammaförföretaget.

Coolstuffdäremotserpånegativresponspåettannatsätt.Detyckerattenproduktmeden

negativ kommentar säljer bättre än en produkt som inte fått någon alls.

Marknadsföringsstrateginärdärförattvarasåaktivasommöjligtidesocialamediernaoch

att ge kunderna all typ av information om företagets produkter. Alla är delaktiga och

medvetnaomstrateginmenagerar frittocheftersomde försökeratt kommunicera i linje

med vad varumärket står för, alltså humor och nytänkande, är negativ respons kanske

”Ursprungsälskarna” ”Syftesälskarna”

CoolstuffBooliFreddieG


37

någontingatt räknamed.Coolstuffsstrategi idesocialamediernahamnardärförnärmare

”ursprungsälskarnas”änvadBooligör.

FreddieGplacerasmellanCoolstuffochBoolipådennaskalaeftersomföretaget,tillskillnad

frånCoolstuff, inteväljerattkommuniceraallt idesocialamedierna.DockkanGustafsson

göra lite som han vill eftersom webbolaget bara består av honom själv. Riktlinjerna kan

därföransesvaravagatillskillnadfrånBoolis,vilketdåtyderpåattFreddieGkanplaceras

närmare”ursprungsälskarnas”.

6.3Marknadsföringgenomsocialamedier

Attanvändasocialamediersommarknadsföringskanalkanvaraettmycketeffektivtsättför

företagattnåuttillsinakunder.Studienantyderdetta,dockkrävsmycketengagemangoch

tid för att kunna upprätthålla kontakten med kunderna. Något de tre företagen har

gemensamt är att de ständigt måste upprätthålla dialogen med sina kunder vid

marknadsföring genom sociala medier. Detta för att visa att företaget tar till sig av

kundernasfeedbackochåsiktervilketärviktigtviddennatypavinteraktivmarknadsföring.

Denna typ av marknadsföring passar inte alla företag då det handlar om att vara där

företagets kunder befinner sig. Företagens målgrupper finns i dagsläget i de sociala

mediernaochdärförhardetävenvaritnaturligtattmarknadsförasigdär.Detreföretagen

som studerats har dock inte gjort någon närmare kundsegmentering inom vardera socialt

mediaförattkunnaurskiljainomvilketsocialtmediafokusbörläggas.

Företagen använder Facebook, Twitter och bloggar på olika sätt och till olika syften.

Facebook verkar till största del användas för att bibehålla och vårda kontakten med

befintliga kunder. Twitter används istället för att nå människor inom PR‐branschen men

även folk inom sammabransch som redan har ett intresse för företaget. Till skillnad från

FacebookkanTwitteransessommindrepersonligeftersomanvändarprofilenärmerutförlig

ochinformativpåFacebook.DockkanendialoglättarehållaspåTwitterpågrundavattalla

användares profiler är öppna, i jämförelsemed Facebook där det oftast är så att endast

användarnasvännerkommeråtprofilen.

Det har visat sig att de tre företagen använder sina egna företagsbloggar som en

informationskanal där diskussion kan uppstå. De som läser företagsbloggarna är oftast

personersomredanharettintresseförföretaget,antingengenomattderedanärbefintliga


38

kunderellerförattdeharettgenuintintresseförämnet.Dettakanberopåatt,tillskillnad

frånFacebookochTwittersomärplattformarmedmångaanvändaresomkanläsadetsom

skrivs,ärbloggennågotsomfinnsochkontrollerasav företagensjälva.Förattkunna följa

ochläsabloggenmåstedärfördenintresseradesjälvhittadit.

Andraopinionsbildandebloggarekansessomentillgångförföretagendådeharentendens

att sprida information vidare. Enligt teorin är detta en inflytelserik marknadsföring då

företagetkandranyttaavandrabloggar.DettabevisasdåBoolisförstaBeta‐versionvaldes

atttillenbörjanendastvaraöppenförutvaldabloggare.FreddieGvillocksåanvändadenna

typ avmarknadsföring i framtiden, vilket kan anses som en passande strategi för företag

inomklädbranschen.Detkandockvaravärtattpoängteraattdetärviktigtattföretagendå

vändersigtillbloggareinomsammabransch.

6.3.1Transparens

Det är viktigt för företagen att vara så transparenta sommöjligt och för små företag kan

transparens bland annat bidra till att förankringen av varumärket bland kunderna blir

starkare.Konsulternaansågdockattdet finnsvissakritiskaaspektergällandetransparens,

vilkaintebelystsiOxelheims(2006)teori.Ennackdelmedtransparensärattöppenheteni

socialamedierledertillattdetblirlättareförföretagattgöramisstag.Dettabetyderattdet

krävs en annan typ av uppriktighet vid marknadsföring genom sociala medier än vid

traditionell marknadsföring. Att poängtera är att kritiskamoment i denna typ av strategi

finns,dådetärsvårtatthittaenbalansmellandetsombörochintebörkommuniceras.Hur

mycketsomskakommunicerasbördärfördiskuterasnogainomorganisationen,såattallaär

medvetnaomvadsomkandelasutochintedådettakanpåverkahurföretagetkommeratt

framstå.

Booli och Coolstuff försöker båda att vara så transparenta som möjligt genom sociala

medier. Företagen har varsin blogg där de delar med sig av nya idéer, produkter och

funktioner,medmera.Coolstuffarbetardockförtotaltransparensdådeanserattjumeren

kundvetomföretagetochvarumärketdestostarkareblirförtroendet.

Freddie G har däremot valt att inte kommunicera allt om sitt företag. Den största

anledningen till detta är att företagetbefinner sig i klädesbranschendärmycket kopieras.

DessutomstårvarumärketFreddieGförmystikvilketävenärenanledningtillattallt inte


39

kommuniceras. Gustafsson belyser dock att företagets strategi att inte kommunicera allt

bygger på att behålla kundernas intresse. Se figur 4 för företagens analyserade grad av

transparens.

Figur4.Destuderadeföretagensanalyseradegradavtransparens.

Det framstår alltså att det gäller att hitta en grad av transparens som passar företagets

position påmarknaden. Det är viktigt att det som kommuniceras genom transparens är i

enlighetmeddetsomvarumärketstårför.Tydligatendensertilldettakanurskiljashosde

tre företagen som studerats. Booli som vill framstå som professionella och seriösa anser

därförattdetärviktigtattävenkommunikationenärseriösochattonödiginformationinte

publiceras.Coolstuff,därvarumärketiställetstårförhumor,kankommuniceramerfrittoch

brettochsträvarefterattarbetamedtotaltransparens.FreddieGsomdäremotvillframstå

som mystiskt och sensuellt har valt att vara lite mer hemlig med en mindre grad av

transparens.Gradenavtransparensberoralltsåpåhurmycketsomskakommunicerasvilket

skavara ienlighetmedvarumärket.ViktigtattpoängteraärattävenomCoolstuffarbetar

efter total transparens betyder det inte att de kommunicerar information som kan vara

intressantförföretagetskonkurrenter.

6.4Word‐of‐mouth

Andersson menar att det är viktigt att kontinuerligt bidra med någonting, på Facebook,

Twitter eller i företaget blogg, som kunderna kan prata eller skriva om. Det behöver

nödvändigtvis inte handla om företaget i sigmen det bör vara i enlighetmed företagets

varumärke.

Enligtteorinärnegativword‐of‐mouthmerinflytelserikochspridssnabbareänpositiv,vilket

ävenföretagenharerfarenhetav.Känslighetenförnegativkritikpåenprodukt/tjänstberor

påhurföretagetvillframståidesocialamediernasamtvadvarumärketstårför.Ettsättatt

stoppa negativ spridning är genom att vara aktiv i de sociala medierna samt att ibland

prioriteranegativakommentarer framförpositiva.Prioriteringarkanvarasvårtattgöradå

Ingentransparens Totaltransparens

FreddieG Booli Coolstuff


40

företagendagligenfårinfrågorochkommentarersomdeförväntassvarapå.Viktigtkandå

anses vara att inte glömma bort de kunder som pratar gott om varumärket för att

uppmuntradessaattfortsättaspridavarumärketsbudskap.

En så stor spridning sommöjligt i form avword‐of‐mouth är något alla de tre företagen;

Booli,CoolstuffochFreddieGsträvarförattuppnå.Företagenmenar,precissomteorierna

säger,attdennatypavspridningkanansesvaramertrovärdig fördenpotentiellakunden

eftersomhon/hanfåttinformationenfrånenvänsomkundenharförtroendeför.

Positivword‐of‐mouthärsåledesvadalladetreföretagensträvarefterochenligtteorinska

negativword‐of‐mouth taspå störstaallvar. StudienvisardockettundantagdärCoolstuff

menar att negativ word‐of‐mouth kan vara bättre än ingen alls. I Coolstuffs fall säljer en

produktsomfåttnegativresponsbättreänensomintefåttnågonresponsalls.Dettaantas

beropåattvarumärketCoolstuffstårförhumorochdärförinteärlikakänsligtmotnegativa

kommentarertillskillnadfrånBooliochFreddieGsomvillhaenseriösareframställning.


41

7Slutdiskussion

Idettakapitelpresenterasenslutdiskussionkringuppsatsenssyfte,vilketär:attgeeninsiktihursmå

konsumentinriktadewebbolagkanskapaaffärsnyttagenommarknadsföring i socialamedier, samt

föreslå riktlinjer för hur detta kan gå till. Syftet har besvarats med utgångspunkt från vårt

resonemangianalyskapitlet.Avslutningsvisdiskuterasförslagtillframtidaforskning.

7.1Slutsatserochreflektioner

De sociala medierna har skapat nya spelregler och förutsättningar för företag vid

marknadsföring.Denyaspelreglernaberörallaaktörerpåmarknaden,bådekonsumenterna

och företagen. Företagen kan idag inte längre bestämma när och var en dialog ska ske,

istället pågår ett konstant buzz i de sociala medierna. Detta skapar en

flervägskommunikation där det inte längre är självklart att marknadsföringen går från

företagtillkund,utanävenfrånkundtillföretagochfrånkundtillkund.Detärdärförviktigt

förföretagattförstådennaförändringochanpassasittagerande.

7.1.1Strategividmarknadsföringgenomsocialamedier

Innan ett företag bestämmer sig för att träda in i de sociala medierna är det viktigt att

säkerställa att kunderna verkligen befinner sig där. Detta kan göras med hjälp av en

kundsegmentering, till exempel genom Facebook Ads, där målgruppen kan identifieras.

Genomatthaentydligpositioneringavvarumärketkankundsegmenteringenförenklas.Det

är även viktigt att marknadsföringen i de sociala medierna går i enlighet med det som

varumärket står för. Företagenmåste förstå att ett varumärke har flera olika funktioner;

differentiering, identifikationochkoherentbudskap(sefigur1,s.13).Dessafunktionerkan

förenklamarknadsföringenomdeärnogadefinieradeochgenomtänkta.

En strategi behövs för små webbolag som använder sig av sociala medier som

marknadsföringskanal, dock finns ingen specifik strategi som passar alla företag. Det är

viktigt att anpassa strategin beroende på bransch, kundsegment och vilket typ av mål

företaget vill uppnå. Strategin bör även betraktasmer somen plan.Det är viktigt att alla

medarbetareäraktivaochengagerade idesocialamediernaochatthaenpersonsomär


42

ansvarig.Riktlinjerförhurmycketsomskakommunicerasochhurdennakommunikationska

skebörfinnasochvaraienlighetmedvarumärket.

Att bygga upp ett förtroende hos konsumenterna och att ge dem en insikt i företaget är

något som studien påvisat är viktigt för småwebbolag vidmarknadsföring genom sociala

medier.Dettakan skapasgenomatt företagetär transparentochkommunicerarärligt vid

dialog med konsumenterna. Det är bra med så hög transparens som möjligt, dock bör

företagetanpassagradenavtransparensienlighetmedföretagetriktlinjer.Riktlinjernaska

baseraspåvarumärketskännetecken.

7.1.2Fördelarmedmarknadsföringgenomsocialamedier

Genomdenna typavmarknadsföringärdet lättareatt kommunicerapersonligtochpå så

sättkunnabyggaettförtroendegentemotkunderna.Ettökatförtroendehoskundernakan

bidra till att varumärket förstärks och sprids genom word‐of‐mouth inom kundernas

bekantskapskretsar.

Desocialamediernabidrartilldennaspridningochdetärdärförviktigtattföretagenförstår

innebördenavword‐of‐mouth.Genomattvaraaktivaochkontinuerligtgekundernanågot

attdiskuteraomkandennaspridningbevarasochöka.Uppstårnegativword‐of‐mouthhar

företagennuenmöjlighetatttidigtkommainidialogenföratträttatilleventuellamisstag

elleroklarheter.

Attföretagenkanhållaendialogmedsinakunder,genomsocialamedier,ärävengynnsamt

då företagetsnabbtkan få responspånya idéereller frågor.Företagenkanäven fådirekt

feedbackpåprodukter/tjänstersomdåbörtastillvarapåtillframtidautveckling.

För en lyckad marknadsföring genom sociala medier bör hela organisationen vara

engagerad.Dettaengagemangbidrartillattallamedarbetarekännersigdelaktiga,vilketkan

vara gynnsamt för företaget. Marknadsföring genom sociala medier är en relativt

kostnadseffektivmarknadsföring,dockbelyserstudienattdetiställetfordrasmyckettidoch

engagemang,vilketgördenpassandeförsmåföretagmedmindrekapital.


43

7.1.3Kritiskamomentvidmarknadsföringgenomsocialamedier

Viktigtäratt inseattdetkrävstidocharbetetillattbearbetaochförvaltarelationernaför

att kunna få en positiv spridning. Att ge respons och att vara tillgänglig är något som

företagenbörsträvaefterpågrundavattdeidagharendirektkontaktmedomvärlden.

Omföretagetsaknarengagemangochtidförenaktivnärvaroidesocialamediernakandet

vara svårt att upprätthålla en dialog med kunden. Befinner sig företaget i de sociala

mediernaförväntasdetattföretagetocksåärdärkontinuerligt.Menattvaraföraktivoch

kontrollerandebörundvikassåattinteföretagetansesvaradesperat.

Utifråndennastudiekandetkonstaterasattdesocialamediernamedförtatt företag idag

måstehaenannantypavöppenhetgentemotföretagetskunder.Enhögtransparensäratt

föredra för att kunna öka förtroendet hos kunderna. Här är det viktigt att tänka på att

kommunicera ienlighetmeddet somvarumärket står för,annarsminskar trovärdigheten.

Tydliga riktlinjer är bra för att kommunikationen ska vara konsekvent och att alla

medarbetarevethurdeskaagera.Företagmåstedockvaraaktsammasåattdennatypav

öppenhet inte leder till att företaget kommunicerar information som kan gynna

konkurrenterna.

7.1.4Riktlinjerföraffärsnytta

Studienpåvisarsjuriktlinjerförhursmåkonsumentinriktadewebbolagkangåtillvägafören

lyckadmarknadsföringgenomsocialamedier:

1) Sättupptydligamål‐involveraallamedarbetare

2) Lokaliseramålgrupp–kundsegmentera

3) Sättuppriktlinjerföragerandeochnärvaro–ilinjemedvarumärket

4) Gekundernanågotattskriva/prataom–ökaword‐of‐mouth

5) Bearbetakundrelationerochsvarapårespons–dialog

6) Kommunicerapersonligtochgekundernaeninblickiföretaget–transparens

7) Lyssnapåkunderna–implementeraochutveckla

Dessariktlinjerkananvändassomenvägledningochinspirationtillsmåkonsumentinriktade

webbolagsomvillanvändasocialamediersommarknadsföringskanal.Dockärdetviktigtatt

kommaihågattdessariktlinjermåsteanpassaseftervarjeenskiltföretag.


44

7.2Framtidaforskning

Efteratthafåttendjupareinblickiområdetochintervjuatkonsultermedmycketkunskap

ocherfarenhetinommarknadsföringgenomsocialamedieranserviattdeteoriersomfinns

gällandeämnetkännsbristfälligaochattdefrämstriktarsigtillstoraföretag.Teoriernabör

därför utvecklas och anpassas efter de socialamedierna samt till hur små företag kan gå

tillväga.

Denna studie kan ses somett komplement till deexisterade teorierna,men för att kunna

generalisera studiens resultat krävs vidare forskning om hur just små företag kan

marknadsförasiggenomsocialamedier.

Detvoreävenintressantattundersökadettaområdeurettkonsumentperspektivförattse

hurmarknadsföringgenomsocialamedierfaktisktpåverkarkonsumenterna.Studienskulle

dåkunnajämförasmeddetsomdennauppsatssyftattillattbehandlaförattfådeturtvå

perspektiv.

Dessa två forskningsområden, tillsammans med vidare forskning om de befintliga sociala

medierna,bidrartillettbredareochdjupareteoretisktramverkgällandehurföretag,stora

somsmå,kanlyckasmedsinmarknadsföringgenomdesocialamediernasomfinnsidag.


45

8Källförteckning

8.1Primärakällor

8.1.1MuntligaIntervjuer

Andersson,Fritjof,grundareavSocialBusiness,Stockholm,14:eoktober2010,ÅhlénsCaféCity,

Stockholm

Franzén,Tobias,VDpåTheAmazingSociety,Stockholm,8:enovember2010,TheAmazingSociety’s

kontor,Stockholm

Gustafsson,Fredric,grundareavFreddieGStore,Stockholm,2:anovember2010,Mediagallerian,

Bromma

Kyhlstedt,Anders,VDpåBooli,Stockholm,14:eoktober2010,BooliSearchTechnologiesAB,

Stockholm

8.1.2Mejlkorrespondens

Knapp,Kajsa,LedningochinköpsansvarigpåCoolstuff,19:eoktober2010

8.2Sekundärakällor

8.2.1Litteratur

Andersen,P.,(2007),WhatisWeb2.0?‐Ideas,TechnologiesandImplicationsforEducation

Carlsson,L.,(2009),Marknadsföringochkommunikationisocialamedier–Givandedialoger,starkarevarumärke,ökadförsäljning:‐),Göteborg:Göteborgslänstryckeri

Clapperton,G.,(2010),ThisisSocialMedia‐Tweet,Blog,LinkandpostyourwaytoBusinessSuccess,Storbritannien:TJInternational

Frankel,A.,(2007),BloggarsomMarknadsföring–EnSnabbguide.Malmö:Liber

Grewal,R.,Cline,T.W.&Davies,A.(2003),Early‐EntrantAdvantage,Word‐of‐MouthCommunication,BrandSimilarity,andtheConsumerDecision‐MakingProcess.JournalofConsumerPsychology,13(3)

Hartline,J.,Mirrokni,V.&Sundararajan,M.,(2008),OptimalMarketingStrategiesoverSocialNetworks,Beijing,China:InternationalWorldWideWebConference

Keller,K.L.,(1998),StrategicBrandManagement–Building,MeasuringandManagingBrandEquity,NewJersey:Prentice‐Hall


46

Kirby,J.&Marsden,P.(2006),ConnectedMarketing:theViral,BuzzandWord‐of‐mouthRevolution.1stEdition.Oxford,UK:Butterworth‐Heinemann

Lantz,A.,(1993),Intervjumetodik,Lund:Studentlitteratur

Melin,F.,(1999),Varumärkesstrategi‐Omkonstenattutvecklastarkavarumärken,Malmö:Liberekonomi

Oxelheim,L.,(2006),IngenIndikationpåökadTransparens,Balans,4

Repstad,P.,(1999),NärhetochDistans–KvalitateivametoderiSamhällsvetenskap.Tredjeupplagan,Lund:Studentlitteratur

Stiff,D.,(2006),SelltheBrandfirst–Howtosellyourbrandandcreatelastingcustomerloyalty.McGraw‐HillProfessional

Treadaway,C.,&Smith,M.,(2010),FacebookMarketing–Anhouraday.WhileyPublishing:Indianapolis,Indiana

Uggla,H.,(2001),OrganisationavVarumärken‐FörKapitaliseringochAffärsutveckling,Malmö:Liberekonomi

Weber,L.,(2009),Marketingtothesocialweb,HowDigitalConsumerCommunitiesBuildYourBusiness,2ndedition,Wiley&Sons

8.2.2Elektroniskakällor

7thingsyoushouldknowaboutYoutube,hämtadfrån:net.educause.edu/ir/library/pdf/ELI7018.pdf,2010‐09‐26Andersson,F.,omGartnersstrategier,viaSocialBusiness,hämtadfrån:http://www.SocialBusiness/perfekta‐modellen‐strategier‐sociala‐medier/),2010‐10‐28Booli,hämtadfrån:http://www.booli.se/Text/Tjansten/samthttp://www.booli.se/blogg/,2010‐11‐02Berzerkeley,omBetaversion,hämtadfrån:http://catb.org/~esr/jargon/html/B/beta.html,2010‐11‐19C2omwiki,hämtadfrån:http://www.c2.com/cgi/wiki,2010‐11‐24CheckFacebook,hämtadfrån:http://www.checkfacebook.com/,2010‐11‐24Coolstuffhämtadfrån:http://www.coolstuff.se/aboutsamthttp://blogg.coolstuff.se/,2010‐10‐20Ebizmbaomde25mestpopulärasocialamedierna,hämtadfrån:http://www.ebizmba.com/articles/social‐networking‐websites,2010‐12‐13

Eldon,E.omFacebookviaVenturebeat,hämtadfrån:http://venturebeat.com/2008/12/18/2008‐growth‐puts‐facebook‐in‐better‐position‐to‐make‐money/,2010‐09‐24Facebook,hämtadfrån:http://www.facebook.com/press/info.php?factsheet,2010‐09‐24

FacebookomFacebookAds,hämtadfrån:http://www.facebook.com/FacebookAds,2010‐10‐16


47

Facebookomstatistik,hämtadfrån:http://www.facebook.com/press/info.php?statistics,2010‐09‐24,samt2010‐12‐13FreddieGStore,hämtadfrån:http://freddiegstore.com/index.dosamthttp://freddiegcco.blogg.se/,2010‐11‐19Gaudin,S.omTwitterförComputerworld,hämtadfrån:http://www.computerworld.com/s/article/9148878/Twitter_now_has_75M_users_most_asleep_at_the_mouse,2010‐09‐26GoogleomAdverts,hämtadfrån:https://www.google.com/accounts/ServiceLogin?service=adwords&hl=sv_SE&ltmpl=adwords&passive=false&ifr=false&alwf=true&continue=https://adwords.google.com/um/gaiaauth?apt%3DNone%26ugl%3Dtrue&error=newacct&sourceid=AWO&subid=SE‐HA‐ALLLANG,2011‐11‐19Hedenborg,V,omBooliochHemnetpåDN,hämtadfrån:http://www.dn.se/ekonomi/fastighetsmaklare‐i‐brak‐om‐ny‐sajt‐1.686451,2010‐11‐26InternetworldomSveriges100bästasajter2010,hämtadfrån:http://internetworld.idg.se/2.1006/1.352558/hela‐listan‐sveriges‐100‐basta‐sajter‐2010,2010‐11‐10O’Reilly,T.omWebb2.0,hämtadfrån:http://oreilly.com/web2/archive/what‐is‐web‐20.html,2010‐09‐24O’Reilly,T.viaWeb2summit,hämtadfrån:http://www.web2summit.com/web2009/public/schedule/detail/10194,2010‐09‐24Patentochregistreringsverket,hämtadfrånhttp://www.prv.se/Varumarke,2010‐10‐22Riksdagen,Varumärkeslag(1960:644),hämtadfrån:http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1960:644,2010‐10‐19Swanson,J.omtransparens,BrandTransparencyinaSocialMediaAge,hämtadfrån:http://socialmediatoday.com/jeffswanson/150606/brand‐transparency‐social‐media‐age,2010‐10‐11TheAmazingSociety,hämtadfrån:http://theamazingsociety.com/,2010‐11‐12Twitter,hämtadfrån:http://blog.twitter.com/2009/10/theres‐list‐for‐that.html,2010‐09‐26

Wordnetweb.princeton.eduombanners,hämtadfrån:http://wordnetweb.princeton.edu/perl/webwn?s=banner,2010‐11‐24


48

Bilaga1:Intervjufrågor–Andersson&FranzénRamar:

Intervjunberäknasatttacirka45till60minuter

Intervjunkommerattspelasinomdetgodkäntsavrespondenten

Uppsatsenssyfteochfrågeställningharklargjorts

Efterintervjun:

Vidsammanställningavintervjuntilluppsatsenkommercitatattkontrollerasochgodkännas

avrespondenten

Vidbehovavföljdfrågorkommerviatttakontaktaviae‐mejlomgodkäntavrespondenten

Uppsatsenkommerattskickasuttillderespondentersommedgettattdevilltadelavden

Bakgrund:

1. Kanduberättaliteomsajten/företagetochvilkapersonersomliggerbakomdensamtvarfördenstartadesupp?

2. Berättaomdinrolliföretaget?

Varumärkeochstrategier:

3. Hurkanföretaggåtillvägaförattmarknadsförasiggenomsocialamedier?4. Ärdetviktigtattettföretagharengenomtänktstrategiinnandemarknadsförsig

genomsocialamedier?5. Skiljersigstrategiernaåtberoendepåomföretagetärlitetellerstort?Ochhurpass

längeföretagetharfunnits?6. Kanettvarumärkeutvecklastillettstrategisktkonkurrensmedelmedhjälpavsociala

medier?Omja,påvilketsätt?7. Tyckerduattföretagetbörgöraenmarknadssegmenteringinnanföretaget

bestämmersigförattanvändamarknadsföringgenomsocialamedier?8. Finnsdetfallgropardåettföretagblirmeröppetviasocialamedier?Omja,vilka?

Marknadsföringgenomsocialamedier:

9. Varförbörföretagmarknadsförasiggenomsocialamedier?10. Vilkaför‐ochnackdelarfinnsmedmarknadsföringgenomsocialamedier?


49

11. Ärdetviktigtärdetförföretagetatthaendialogmeddesskonsumentergenomsocialamedier?Omja,varför?

Word‐of‐mouth:

12. Ärword‐of‐mouthnågotföretagenvillstimulera?13. Hurtrorduattettföretagkanskapaword‐of‐mouth?14. Varföransesword‐of‐mouthsomettviktigtkonceptvidmarknadsföringgenom

socialamedier?

Tillägg:

16.Hardunågontingduvilltilläggasomkanvararelevantförvårstudie?


50

Bilaga2:Intervjufrågor–Booli&FreddieGStoreRamar:

Intervjunberäknasatttacirka45till60minuter

Intervjunkommerattspelasinomdetgodkäntsavrespondenten

Uppsatsenssyfteochfrågeställningharklargjorts

Efterintervjun:

Vidsammanställningavintervjuntilluppsatsenkommercitatattkontrollerasochgodkännas

avrespondenten



Bakgrund:

1. Berättaliteomföretagetochdinrolliföretaget?

Varumärke&Strategi:

2. Berättaomföretagetsomvarumärke?3. Anserduattertvarumärkeärspecielltochunikt?Omja,varför?4. Kanbetydelsenavvarumärketsessomenkonkurrensfördel?5. Harniengenomtänktstrategimedermarknadsföringgenomsocialamedier?Omja,

vilken?6. Ärtransparensviktigtförerochhurtransparentärföretaget?7. Vilkaför‐ochnackdelarfinnsmedtransparens?8. Uppleverniattnikanhaendialogmederaanvändare?Påvilketsätt?


9. Vilkasocialamedieranvänderniförattmarknadsföraerochvarförharnivaltjustdessa?Ex.Facebook,bloggar,Twitter.

10. Hurmarknadsförniergenomdessasocialamedier?11. Varförharnivaltattmarknadsföraergenomsocialamedier?12. Vilkavillninåuttillgenomdennatypavmarknadsföring?


51

13. Harnimärktnågraskillnaderiantalanvändareefterattnianvänteravsocialamediersommarknadsföring?Omja,vilka?

Word‐of‐mouth:

14. Påvilketsätttrorniattdennatypavmarknadsföringpåverkareraanvändare?15. Ärword‐of‐mouthnågotnivill”uppnå”genomattnimarknadsförergenomsociala

medier?Omja,hurgörniförattuppmuntraerakonsumentertillword‐of‐mouth,dvs.spridavidareertvarumärke?

16. Påvilkasätttrorniattdennatypavmarknadsföringkanlockafleranvändare?


52

Bilaga3:Mejlkorrespondens–CoolstuffRamar:

Uppsatsenssyfte,frågeställningarsamtteoretiskabegreppharklargjortsgenomförklaring

viatidigaremejl

Efterintervjun:



Bakgrund:

1. Berättaliteomföretagetochdinrolliföretaget?

Varumärke&Strategi:

2. Berättaomföretagetsomvarumärke?3. Anserduattertvarumärkeärspecielltochunikt?Omja,varför?4. Kanbetydelsenavvarumärketsessomenkonkurrensfördel?5. Harniengenomtänktstrategimedermarknadsföringgenomsocialamedier?Omja,

vilken?6. Ärtransparensviktigtförerochhurtransparentärföretaget?7. Vadfinnsdetförför‐ochnackdelarmedtransparens?8. Uppleverniattnikanhaendialogmederaanvändare?Påvilketsätt?


9. Vilkasocialamedieranvänderniförattmarknadsföraerochvarförharnivaltjustdessa?Ex.Facebook,bloggar,Twitter.

10. Hurmarknadsförniergenomdessasocialamedier?11. Varförharnivaltattmarknadsföraergenomsocialamedier?12. Vilkavillninåuttillgenomdennatypavmarknadsföring?13. Harnimärktnågraskillnaderiantalanvändareefterattnianvänteravsociala

mediersommarknadsföring?Omja,vilka?

Word‐of‐mouth:

14. Påvilketsätttrorniattdennatypavmarknadsföringpåverkareraanvändare?


53

15. Ärword‐of‐mouthnågotnivill”uppnå”genomattnimarknadsförergenomsocialamedier?Omja,hurgörniförattuppmuntraerakonsumentertillword‐of‐mouth,dvs.spridavidareertvarumärke?

16. Påvilkasätttrorniattdennatypavmarknadsföringkanlockafleranvändare?

Documents

UPPSALA UNIVERSITET FÖRETAGSEKONOMISKA …395296/FULLTEXT01.pdf · via Computerworld.com, 2010‐09‐26). Twitter grundades av Jack Dorsey, Evan Williams och Biz Stone år 2006