Uppsala Utbildning

ATT VÄLJA

RÄTT SKOLA

OMVAL TILL GYMNASIET

SISTA CHANSEN 9 MAJ sid 21

IDROTTS-PROFIL

Stort tryck på IDROTTi skolan

sid 6-7

FOTO

: IS

TOC

K

KOMMUNENS KONSULTATIVA STÖD

Främjar alla barns RÄTT till lärande sid 28-29

BRANTINGSSKOLAN

SKAPANDE SKOLA sid 4

VUXEN-UTBILDNING

Har totalt 3 500

deltagare sid 10

Hela denna bilaga är en annons från Vård & bildning i Uppsala

V Å R D & B I L D N I N GMedföljer som bilaga i UNT maj 2010


2 VÄLJA RÄTT SKOLA

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA:

Vård & bildning, Uppsala kommunJohan Ryberg, Kommunikations- och marknadsansvarigTelefon: 018-727 14 86E-post: [email protected]öksadress: Fyrisborgsgatan 1 . 753 75 Uppsalawww.vardochbildning.uppsala.se

PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic ABREDAKTÖR: Per-Åke HultbergFORMGIVNING: Magnuson MediaREPRO: Bildrepro Sthlm ABTRYCK: UNT FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Set Fyrmark, tel 018-18 34 04, [email protected]

så ser Alliansens vision om utbildningen i Uppsala ut. Uppsala kom-mun Vård & bildnings uppgift är att ge alla som växer upp i Uppsala möjligheten att efter sina individuella förutsättningar komma lite

längre, lära sig lite mer. Oavsett om man föds in i en engagerad akademikerfamilj eller kommer till Uppsala som ensamkommande vuxen analfabet får man en individuell plan för att lyckas.

Som en stor utbildningsaktör kan vi ha en stor bredd. Det gör att vi har lättare än alla andra att erbjuda en utbildning som är anpassad för varje individ. Var och en måste få lyckas utifrån sina egna förutsättningar. Alla är inte lika, men alla ska ha samma möjligheter att lyckas.

VÅRD & BILDNINGS VERKSAMHETER inom Utbildning och lärande är hel-täckande. Vi hjälper 50-åriga analfabeter att lära sig läsa, och samtidigt har vi spetsutbildningar på gymnasienivå i språk och naturvetenskap. Spännvidden är stor, och det måste den vara för att alla ska lyckas, utifrån sina egna förutsätt-ningar. Jag är oerhört stolt över den breda verksamhet som Vård & bildning kan erbjuda.

Kreativiteten blomstrar också i Vård & bildning. Vi har många medarbetare som brinner av lusten att vidareutveckla vår pedagogik, vårt sätt att arbeta, med ett hållbart samhälle som mål. Några exempel på detta kan du läsa om i den här tidningen.

UPPSALA KOMMUN HAR GENERELLT SETT FLER behöriga lärare än friskolorna. En hög kvalitet i utbildningen som leds av de bästa pedagogerna är vår nyckel till framgång. Samarbetet med universiteten, de nyinrättade lektorstjänsterna och våra nya spetsutbildningar ger eleverna möjligheter man bara kunde drömma om förr.

Som pappa till två härliga fl ickor, som nu går i F-klass, blir jag dagligen över-raskad över deras nyförvärvade kunskaper och den nyfi kenhet på livet som skolan ger dem. Det bådar gott för framtiden. Utbildningen man får som ung lägger grunden för hela livet. Därför är vi extra glada över uppdragsnämndernas ökade satsning på de yngre förskole- och grundskoleeleverna för 2011 och framåt. Den hjälper alla Vård & bildnings duktiga pedagoger ge ännu bättre förutsättningar för nästa generation att skaffa sig det viktigaste i livet: en bra utbildning.

FREDRIK SJÖBERGORDFÖRANDE (FP)

STYRELSEN FÖR VÅRD & BILDNING

Skola ivärldsklass

LEDARE

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

Vård & bildningär en produktionsförvaltning inom Uppsala kommun. Det betyder att vi erbjuder kommunala tjänster till alla som bor i Uppsala kommun tex. grundskola, äldreomsorg, teater och bibliotek.Vård & bildning har 11 000 medarbetare och omsätter 5,5 miljarder kro-nor per år.

Vård & bildning består av tre divisioner: Kultur & samhälle, Utbildning & lärande och Vård & omsorg:

• Kultur & samhälle består av fem affärsområden: 1. Kultur 2. Fritid & samhälle 3. Råd & stöd 4. Kost & restaurang 5. Arbete & syssel- sättning

• Utbildning & lärande består av fem affärsområden: 1. Förskola 2. Grundskola 3. Gymnasieskola 4. Vuxenutbildning 5. Resurs & kunskap

• Vård & omsorg består av sex affärsområden: 1. Barn, ungdom & familj 2. Boende äldre 3. Assistans,stöd & service 4. Hemvård & kvarboende 5. Socialpsykiatri & beroende 6. Boende vuxna

FAKT

A

Kreativiteten blomstrar också i Vård & bildning. Vi har många med-arbetare som brinner av lusten att vidareutveckla vår pedagogik, vårt sätt att arbeta, med ett hållbart samhälle som mål. ”



FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

Med plats för individer

En dynamisk plats där mångfald inte bara är ett ord på papperet. Så är Bolandgymnasiet. Genom skolans bredd har elever stora möjligheter till individuella val.

Inom Bolandgymnasiets väggar fi nns män-niskor med verkligt olika intressen som möts: musik, dans, teater, bild och form, bygg, bilar, lastbilar, mode .

– Jag trivs hur bra som helst här, det känns jättetrist att jag ska sluta i vår, säger Ina Wi-king som går i trean på estetiska programmet med teaterinriktning. Hon lyfter fram skolans bredd som den stora tillgången, där de olika områdena kan använda sig av varandra.

Vi satsar– Bolandgymnasiet har en stor spännvidd, från esteter till byggare, allt i en positiv mix, säger Reine Sjödin, rektor på Bolandgymnasiet som är en kommunalt självstyrande skola, vilket innebär de fördelar som kommer med kommu-nal regi, samtidigt som beslutsvägarna mellan

rektor och politiker är kortare.– Alla är väldigt engagerade här, det ger

en känsla av att vi verkligen satsar och har kul, säger Ina Wiking.

Fritiden på skolan– Vi har kommunala skolors alla tillgångar och resurser, som till exempel skolsköterska och bib-liotek med bibliotekarie, säger Reine Sjödin.

Skolan är också utrustad med två välut-rustade idrottshallar med tillhörande gym där eleverna gärna tränar även på fritiden. Över huvud taget är skola och fritid förenade på Bolandgymnasiet, där eleverna gärna repeterar teater på loven, solar på den campusliknande skolgården och tar emot utbyteselever från Kina, Polen och Italien i sina hem. Skolans internationella profi l ger många elever möjlighet till rika kulturutbyten. Snart läggs ännu en pusselbit till, när den nyblivna kommunala självstyrande skolan, Nannaskolans grundskola blir en under-avdelning till Bolandgymnasiet - Nanna-Boland.

Nio programinriktningar att välja på

ESTETISKA PROGRAMMETGer den som är intresserad av bild och form, dans, musik eller teater en perfekt plattform för att utvecklas kreativt. Inom estetiska program-met fi nns dessutom en estetutbildning med spetskompetens för den som vill satsa fullt ut på såväl akademisk som estetisk utbildning.

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET. Med människan i centrum är den samhällsve-tenskapliga inriktningen perfekt för den som är intresserad av globala samhällsfrågor. Inom programmet fi nns olika inriktningar för olika specialintressen: estetisk profi l med antingen bild och form, dans, musik eller teater samt in-ternationell kulturprofi l. Det fi nns också möjlig-het till samhällsvetenskaplig komplettering för alla elever i årskurs tre.

BYGG- OCH ANLÄGGNINGSPROGRAMMET. En yrkesförberedande utbildning som är både mångsidig och konkurrenskraftig. I årskurs två

väljs olika inriktningar. All utbildning drivs av skickliga yrkeslärare i samverkan med företag. • Arbetsplatsförlagd utbildning.• Profi l Teknik och ledning, för den som vill bli arbetsledare.• Husbyggnad, inriktning som dessutom har specialinriktningarna glasteknik, golvteknik och husbyggnadsteknik.• Anläggning, för den som vill arbeta som anläggnings- och vägarbetare, asfaltarbeta- re eller bergarbetare.• Plåtslageri• Måleri, som ger kunskaper i såväl in- som utvändig målning. • Anläggningsmaskinförare, ett specialutformat program som även ger möjlighet att ta C-körkort.

FORDONSPROGRAMMETEtt program som ger yrkeskunskaper och kom-petens för arbete med fordon, maskiner och

transporter. Kvalitet och säkerhet står självklart i fokus. Efter åk 1 görs ett av följande inrikt-ningsval: personbilsteknik, maskin- och lastbils-teknik, karosseri eller transport.

HANTVERKSPROGRAMMETEn mångsidig utbildning som betonar kreativi-tet, fl exibilitet, initiativförmåga och kritiskt tän-kande. Utbildningen är både yrkes- och studieförberedande. Den ger baskunskaper om hantverksyrkenas villkor och specialkunska-per inom valbara yrkesinriktningar: möbel- och inredningssnickeri, entreprenad samt mode och design med profi l styling.

LÄRLINGSUTBILDNINGInom samtliga yrkesinriktade program och in-riktningar kan lärlingsutbildning erbjudas de elever som hellre vill få sin karaktärsutbildning ute på olika arbetsplatser. Kärnämnena läses som vanligt på skolan.

VUXSkolan ger också vuxna möjligheter till utbild-ning. Exempel på detta är utbildning till for-donsmekaniker, anläggningsmakinförare och möbelsnickare.

IVIKI Uppsala fi nns även många invandrarungdo-mar som också får sin utbildning vid Boland-gymnasiet. Utbildningen bedrivs på fl era olika kunskapsnivåer beroende på hur länge man vistats i vårt land.

GYSÄRUtbildning ges inom fordonsteknik, estetik med framför allt musik och bild som bas samt i trä-teknik och fastighetsskötsel.

För mer information: www.bolandgymnasiet.uppsala.se

FOTO

N: P

ER

NIL

LA S

JÖH

OLM

ANANNNNNONONONONONONONNSNSNSNS

Produktionsnämnden för självstyrande kommunala skolor




hattar, peruker och tiaror trollas snabbt fram av eleverna som bör-jar posera framför kameran. Det

råder ingen tvekan om vad inom kulturens område som är roligast.

– Drama, svarar alla i munnen på varandra.

EN UPPSÄTTNING SOM ELEVERNA har gjort är Kalle Ankas julafton. Isak Hållams spelade den ettriga djungelfågeln och ger oss ett be-jublat smakprov på sin roll.

– Aaaallia-pa-pa-pa-pa-pa-pa-pa!

Skapande skola är en satsning från reg-eringen som administreras av Statens kulturråd och bidrag kan sökas av rektor för årskurserna 4 till 9. Syftet är att få in skapande i lärandet och stärka samverkan med kulturarbetare.

– Det innebär inget mer arbete, tvärtom integreras kulturen med det övriga i läropla-nen och blir ett komplement, menar Hillevi Rangström, rektor och initiativtagare till ansökan.

Det har tagit tid att förankra att det inte innebär extrajobb utan bara mer resurser, enligt Synnöve Tröen, samordnare för Ska-pande skola-satsningen i Uppsala kommun. För henne handlar det helt krasst om att över-leva på en global marknad.

– Sverige är ett litet land. Ska vi klara oss i framtiden måste vi ha kreativa, innovativa medborgare, menar Synnöve Tröen

PENGARNA HAR GÅTT BLAND ANNAT till tea-ter, balett och museer. Eleverna minns särskilt en kväll på Operan.

– Jag höll på att somna, säger Märta Folke-son som såg Svansjön tillsammans med andra elever i nian.

– Jag hade kunnat bo där, kontrar Marcelina Bozek om föreställningen som hon och hennes klasskompisar var på, Nötknäpparen.

Vid andra tillfällen har musiker och teater-grupper kommit till skolan och uppträtt, för att alla eleverna ska få tillgång till kulturen. Den världsberömde pianisten Helge Antoni spelade

En skapande, lärande skolaDET ÄR SHOWTIME på Brantings-skolan, en av skolorna som har fått kulturbidrag för ”Skapande skola”. Och nog verkar eleverna skapande, alltid.

DET RÅDER INGEN TVEKAN om vad inom kulturens område som är roligast. – Drama, svarar alla i munnen på varandra.

SKAPANDE SKOLA

en gång på skolan och omdömena är lika skilda här som efter balettföreställningarna.

– Tråkigt, säger Isak Hållams.– Jättebra, tycker Elise JonssonMen att ha olika åsikter fyller också en funk-

tion. – Man får lära sig argumentera för det man

tycker, att vässa och utveckla argumenten. Man lär sig mycket om sig själv, förklarar Synnöve Tröen.

EN ANNAN VIKTIG DEL I KULTURARBETET är eget skapande. I vår ska man sätta upp en mu-sikal som kommer att handla om en talang-jakt. Två professionella pedagoger kommer då till skolan för att hjälpa till med arbetet med att få fram en ny ”Idol”.

Kulturarbetet ser Hillevi Rangström som gränsöverskridande, både mellan olika skol-ämnen och olika årskurser. Lärandet blir bre-dare och eleverna lär känna varandra.

– Vi hittar former för att samarbeta över åldersgränser och över olika ämnen, samman-fattar rektorn.

Eleverna får även tänja gränserna för vad de tror de själva klarar av. Att stå på scen och spela och sjunga för övriga skolan kan vara nog så jobbigt.

– Om publiken skrattar så tänker jag att det är såna som inte vågar själva, säger Emelie Dawson.

Så sant som det var sagt. ■LOTTA ERIKSSON

Skapande skola

är ett bidrag som kan sökas av rektor för årskurserna 4 till 9. Syftet är att förena skapande och estetiska lärpro-cesser i lärandet och att stärka sam-verkan med det professionella kulturlivet. Regeringen lanserade satsningen 2008 och Statens kultur-råd administrerar satsningen. Bidrag kan sökas en gång om året. För 2010 har sista ansökningsdag varit och Uppsala kommuns skolor har sökt pengar för 110 olika projekt.

FAKT

A

HILLEVI RANGSTRÖM, rektor och initiativta-gare till ansökan.

ILLU

STR

ATIO

N: M

AG

NU

SO

NFO

TO:C

ILLA

ER

LAN

DS

SO

N

Vi hittar former för att samarbeta över åldersgränser och över olika ämnen.”

SYNNÖVE TRÖEN samordnare för Skapande skola-satsningen i Uppsala kommun.

k-

an Man

öve

VI RANGSTRÖM, rektor och initiativta-



FOTO

:CIL

LA E

RLA

ND

SS

ON

NATURVETENSKAPSPROGRAMMETSiktar du på Nobels fredspris eller på att blikriminaltekniker? Då ska du läsa NV. På köpet får du kärnämnena så du kan plugga vidare.

TEKNIKPROGRAMMETVill du utveckla det största sen skiftnyckeln? Då ska du läsa TE. Här utvecklas du som entreprenör inom framtidsområdena IT och industriell design.

HV IDV SP SärVi har också Gymnasiesärskolans program,Hantverkarprogrammet (frisör/stylist), Individuella programmet och Samhällsvetarprogrammet.

Fyrisskolan, Götgatan 17-21Studie - och yrkesvä[email protected]

ENERGIPROGRAMMETÄr du kylig eller het? Då är ett jobb inom VVS eller kylteknik nåt för dig. På EN jobbar vi mest praktiskt och efter ett år väljer du inriktning.

OMVALHÖSTTERMINEN 2010FYRISSKOLANLEDIGA PLATSER:



IDROTTSPROFIL

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND



IDROTTSPROFILERBrantingsskolan: Innebandy- och ridprofi l.

Gottsundaskolan: Fotbolls-, dans-, rid- och bollsportsprofi l.

Gränbyskolan: Fotbolls-, basket- och ishockeyprofi l.

Gåvsta skola: Idrottsprofi l.

Luthagens skolor: Idrottsprofi l.

Stenhagenskolan: Fotbolls- och inne-bandyprofi l.

Sävjaskolan: Fotbolls-, idrotts- och bollsportsprofi l.

Tunabergsskolan: Idrottsprofi l.

Vaksalaskolan: Ishockey-, dans-, konståknings-, friidrotts- och judoprofi l.

Ärentunaskolan: Fotbolls- och inne-bandyprofi l.

FAKT

A



ANANANAANNANANANANAANANAANNNONONNONONN NSNSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSSS

det betyder väldigt mycket för ungdomar att kunna bedriva sina största fritidsintressen även

på skoltid, säger rektor Leif Ericsson.– Det är ovärderligt att ha sin idrott även

i skolan, det som man verkligen är motiverad till och brinner för, säger han, men är snabb att betona att fotbollen och basketen är grädde på moset.

– ATT ELEVERNA ÄR DISCIPLINERADE med skolarbetet kommer före idrotten. Den vanliga un-dervisningen kommer all-tid i första hand.

Många är duktiga på att hitta struktur och klarar av alla bitar i skolan, menar Leif Ericsson, men det gäl-ler inte alla.

– Elever i idrottsklasser klarar sig generellt sett bra, men alla lyckas tyvärr inte kombinera fotbollen eller basketen med skolarbetet. Här är det oerhört viktigt med engagerade för-äldrar som stöttar sina tjejer och killar som både har sin idrott och skolan att fokusera på.

Redan 1994 startades fotbollsprofi l på Gränbyskolan. Man var då först i Uppsala att erbjuda idrottsprofi lklasser. I dag fi nns fotbollsprofi l på många av Vård & bildnings

skolor, i bland annat Gottsundaskolan, Säv-jaskolan och Ärentunaskolan. Sedan fyra år tillbaka har Gränbyskolan även basketprofi l. Andra skolor med idrottsprofi l är Vaksalasko-lan med hockey- och dansklasser samt Sten-hagenskolan med innebandy.

ATT INTRESSET ÄR STORT att gå i idrotts-profil råder det inget som helst tvivel om. In-för hösten hade Gränby-skolan 175 sökande till fotbollsklass. 90 killar och tjejer blev antagna.

– Självklart kan an-talet ansökningar skilja från år till år, men i det stora hela är intresset mycket stort, säger Leif Ericsson. Av Gränbyskolans 550 elever är det 300 som går i idrottsprofilklass. Av dessa 300 elever är det bara 5-10 stycken som kommer från sko-

lans närområde.– Infl ödet av elever utifrån har varit ett lyft

för hela skolan och i högsta grad bidragit till stabilitet och en bättre ordning. Att elever från Tierp, Knivsta och Gimo väljer Gränbyskolan är en kvalitetsstämpel och ett bevis på att vi har satsat helt rätt. ■

SAMUEL HULTBERG

I KONKURRENSEN mellan grundskolor blir det allt viktigare att sticka ut. Ett sätt är att erbjuda idrottsprofi l. Nästan alla grundskolor i Uppsala kommer från och med i höst ha klasser med olika idrottsprofi ler. Framför allt är det lagidrotter som fotboll, hockey och innebandy, men även indi-viduella idrottsprofi ler.

KAIJAN SARDAR, THERESE IDVING OCH ANDREAS CELAN är några av de 300 elever som valt idrottsprofi lklass på Gränbyskolan. Kom ihåg var ni såg dem först, kanske spelar de i något av landslagen om några år.

Stort tryck på idrott i skolan

Infl ödet av elever utifrån har varit ett lyft för hela skolan och i högsta grad bidragit till stabilitet.

”

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

På Gränbyskolan blandar man lagsport och livskunskap, allt för att utveckla självförtroende och trygghet hos elev-erna. Att man sen vinner skol-SM ser rektorn mer som en bonus.För idrotten är bara en liten del av skolan, själva grädden på moset. Men är man duktig där så får man ett självförtroende som sen smittar av sig på de andra ämnena.

– Grunden är att utveckla individen, att lära eleverna att stå på egna ben, berättar Leif Ericsson, rektor på skolan sen 2006.

Man började redan 1993 med sin första profi l, fotbollen.– Vi var tidigt ute, så vi har lite försprång jämfört med andra skolor, berättar Leif

Ericsson.Så här 17 år senare har man ett bra tryck på årskurs sju då 175 elever sökte till de

90 platserna. Basket är en mindre sport och har inte funnits lika länge, men trots det sökte 45 personer till de 30 platserna.

– Det är viktigt med duktiga instruktörer, fortsätter Leif Ericsson och radar upp namn efter namn på framgångsrika tränare som i dag har gått över till att träna Gränby-ungdomar.

Tävlingar och livskunskapGränbyskolan har varit framgångsrik i båda sporterna: de vann skol-SM i basket förra året, silver i skol-SM i fotboll 2008 och guld i samma sport för tjejlaget 2007. Fram-gångarna gläder givetvis rektorn, men han påminner om att det är individens utveckling som kommer i första rummet.

– Alla ska känna sig viktiga.Därför satsar man också på att jobba mycket med den gemensamma värdegrunden,

något som har resulterat i ett eget ämne på schemat: livskunskap. Alla elever har 60 minuter i veckan då man jobbar med månadens ord som grund, t ex respekt, mod och ansvar. Här fi nns tid att diskutera aktuella händelser.

– Som när man eldar upp en skola i Södertälje, vad får det för konsekvenser? fortsät-ter Leif Ericsson som tycker det är viktiga frågor att jobba med.

Nya profi ler till höstenTill hösten tillkommer två nya profiler: Performance och Matte/Media.

I Performance är målet att lära sig framträda inför publik i exempelvis dans, musik eller drama.

Matte/Media är en ny kombination som fokuserar på en experimentell, praktisk matematik tillsammans med journalistik, layout- och fi lmprogram.Nu återstår att se om de nya profilerna blir lika populära som de gamla.

– Vi har elever från hela stan, som vill gå här. Elever från 26 olika skolor, från kom-muner runt omkring Uppsala, avslutar Leif Ericsson.

Det säger en del.

Starka individer målet

Alla elever har 60 minuter i veckan då man jobbar med månadens ord som grund, till exempel respekt, mod och ansvar.

V Å R D & B I L D N I N G

För mer information: www.granbyskolan.uppsala.se



genom att tränas av duktiga in-struktörer och gå i en klass där alla har ett gemensamt och starkt

intresse i idrotten, får eleverna en väldigt bra start att bygga vidare på efter grundskolan.

Mellan 15 och 20 elever från Gränbysko-lan kommer varje år in på Elitprogrammet på Celsiusskolan.

– DET ÄR OERHÖRT ROLIGT att det är så pass många ungdomar som väljer att fortsätta med idrottsinriktningen på gymnasiet, även om det inte är skolans primära uppdrag, säger Leif Er-icsson.

– Många brinner för idrott i 7:an men tappar senare suget eller blir intresserade av andra idrotter. Vår viktigaste del är att erbju-da en breddverksamhet där vi jobbar med alla som är intresserade. För det är viktigt att komma ihåg, betonar Leif Ericsson, utan en stark breddverksamhet, får man senare ingen stark elit. ■

SAMUEL HULTBERG

DE KOMMUNALA SKOLORNA har i samarbete med idrottsförbundet en tydlig ambition att skapa en röd tråd med idrott genom hela utbild-ningssystemet, från förskola till universitet. Men redan i dag fi nns exempel på den röda tråden, menar Gränbyskolans rektor Leif Ericsson.

det här är en frisk satsning att i ännu större utsträckning integrera idrott i skolan, säger Sture Ahnlund, ut-

vecklingsledare på Brantingsskolan.Den nya inriktningen uppstod delvis på

grund av en hästengagerad rektor och perso-nal, men framför allt tack vare Uppsala Ponny Klubb som fi nns i närheten, något som gör att ridintresset är stort i området.

– VI LIGGER DÄRFÖR GEOGRAFISKT RÄTT för den här satsningen, poängterar Sture Ahnlund.

I årskurs 7, som blir första kullen med ridsportsprofi l, kommer ett tjugotal elever att gå. Man har även erbjudit ridsport som profi l i årskurs åtta och det fi nns intresse både bland skolans elever och utifrån.

Intresset att kombinera med ridsportprofi l har visat sig vara stort bland många ungdomar. Ridsporten är ju väldigt stor i vårt land, säger Sture Ahnlund.

ATT SATSNINGEN PÅ RIDSPORT betyder myck-et för skolan vill man också stryka under.

– Eleverna får jättefi na möjligheter att för-djupa sitt ridintresse och samtidigt lära sig att ta eget ansvar.Ett samarbete med Uppsala idrottsförbund är en viktig ingrediens i skolans ambition att kvalitetssäkra sina idrottsprofiler. Målet är givetvis att ge eleverna en så bra verksamhet som möjligt.

– Genom det nära samarbetet med Uppsala idrottsförbund kan vi erbjuda ett gediget upp-lägg med många utvecklingsmöjligheter. ■

SAMUEL HULTBERG

BRANTINGSSKOLAN ÖPPNAR DÖRRARNA för en ny idrottsprofi l bredvid den befi ntliga innebandyprofi len som nu också breddas med plats för fl er elever. Från och med höstterminen kommer även ridsport att fi nnas på schemat.

• Skolan ställer inga krav på tidigare rid- kunskaper. Både nybörjare och erfarna ridintresserade har möjligheten att söka ridsportsprofi l.

• 160 minuter totalt har eleverna i rid- klass, varav 120 minuter praktik och 40 minuter teori.

• 160 minuter har även eleverna med innebandy. Klart är att innebandyträning- arna kommer att ske i Allianshallen.

• Uppsala idrottsförbund ställer upp med instruktörer till både ridsporten och innebandyn.

FAKT

A

Brantingsskolans idrottsprofi ler ridsport & innebandy:

Idrott – en röd tråd genom hela skolan

IDROTTSPROFIL

Ridsport på Brantingsskolan

- start i höst

ÅSIK

TEN

Eleverna får jättefi na möjligheter att fördjupa sitt ridintresse och samtidigt lära sig att ta eget ansvar.

”

ATT SATSNINGEN PÅ RIDSPORT betyder mycket för Brantingsskolan vill man verkligen stryka under. Här får man möjligheter att fördjupa sitt ridintresse och samtidigt lära sig att ta eget ansvar.

WILHELM BERNDTSSON, 19 år, andra året på International Baccalaureate, Katedralskolan:– Jag trivs jättebra på skolan och ång-rar inte mitt val. Här är skön stämning, bra anda, alla är schysta och som en enda stor familj. Det är mycket att gö-ra men en bra utbildning med bra lära-re.

SELMA DROSCHKE, 12 år, sjätte klass, Nannaskolan:– Jag älskar att alla kamrater är snälla mot varandra och att man vågar göra lite som man vill. Det är bra att vi ska fl ytta nästa år. Det är dålig luft i klass-rummen och skolgården är tråkig med bara asfalt och stenar. På nästa ställe får vi gräsmatta.

AXEL WESTLING, 18 år, tredje året på Teknik-programmet, Fyrissko-lan:– Många av lärarna har va-rit högt uppsatta inom nä-ringslivet och är mycket engagerade och duktiga.

FOTO

N: P

ER

NIL

LA S

JÖH

OLM


Vad tycker du om skolan:

FOTO

: LE

NA

PAT

ER

SO

N /N

OR

DIC

PH

OTO

S

FOTO

: IS

TOC

K



FOLK PÅ STAN

Kurser i komvux hösten 2010

Allmänna ämnen grundläggande och gymnasiala

Yrkesutbildningaromvårdnad - inriktning sjukvård/psykiatri

kockutbildning

Vi erbjuderKurser dag eller kväll

Sommarkurser söks senast den 6 majHöstens kurser söks senast den 20 maj

www.vux.uppsala.se

Vård & bildning

FOTO

: LE

NA

PAT

ER

SO

N /N

OR

DIC

PH

OTO

S

SÄRSKOLANS RIKSKONFERENS I UPPSALA 19-20 MAJ 2010Är du intresserad av frågor som rör särskolan? Då är du välkommen till två intressanta dagar fyllda av före-läsningar och nyheter.

Temat för den 19:e rikskonferensen är ”Hjärnan”.

Några av föreläsarna är: Torkel KlingbergÅke PålshammarBo Hejlskov Elvén

För program och anmälan se:www.uppsala.se/ sarskola

Här spelar biblioteken en viktig roll med

tillgång till datorer och Internet upp-

koppling, inspiration, kurser och indi-

viduell handledning.

Tillgängligt för alla - helt gratis! Till biblioteken kan man komma och

skriva skolarbeten, betala räkningar, kolla

mailen eller chatta med kompisar i Aus-

tralien. Känner man sig osäker kan man få

hjälp av personalen. Vid flera av Uppsalas

folkbibliotek finns även kurser. De är gra-

tis och öppna för alla.

Biblioteken har kurser i grundläggande

datorhantering. På Stadsbiblioteket finns

populära drop-in-tillfällen för den som vill

lära sig blogga eller skaffa egen e-postadress.

”Många som kommer hit är väldigt osäkra

och ovana. När de går härifrån har självför-

troendet stärkts och oftast tycker de att det

var lättare än de trodde” säger Anna Ry-

dén, bibliotekarie på Stadsbiblioteket och

initiativtagare till blogghandledningen.

”Internet har blivit vardag. Alla behöver

kunna använda nätet för att få tillgång till

viktig information och möjlighet att kom-

municera med sin omvärld.”

Uppsalastadsbibliotek VÅRD & BILDNING

För mer information: www.uppsala.se/bibliotek eller kontakta Kia Gumbel, ansvarig för IT & webb, tel. 018-727 17 63 eller [email protected]

Idag ställs allt större krav på att man ska kunna ta del av viktig information på Internet. Men vad händer om man inte vet hur man gör eller inte har tillgång till Internet där man bor?

Internet för alla



vi startade med den grupp där beho-ven var som störst, det vill säga ung-domar mellan 16 och 20 år, berättar

Lena Borgudd Nilsson, affärsområdeschef för Vuxenutbildningen inom Vård & bildning.

Ungefär hälften av dem som kommer till CIS är ensamkommande ungdomar, av dessa är cirka 90 procent pojkar, de fl esta från Afgha-nistan, Somalia och Irak. Några bor hos släk-tingar, andra på grupp- eller ensamboenden. Lena Borgudd Nilsson berättar att hon och hennes medarbetare hade räknat med mellan 50 och60 nyanlända ungdomar men att man till och med mars månad har tagit emot 153 stycken, och att trycket bara ökar.

JUST NU TAR MAN EMOT 2-3 UNGDOMAR i veckan. Inte så underligt att den nya mot-tagningsenheten därför ganska snart blev för trångbodd i de ursprungliga lokalerna på

Linné/Magdeburg. I dag har Centrum för introduktion i skolan nya lokaler i före detta Cederbladsskolan på Skolgatan.

– Administrativt har det givetvis slitit hårt på våra medarbetare att hela tiden ta emot nya elever. Vi har anställt dubbelt så många lärare som planerat och löst problemen dag för dag, men med allas goda vilja har det ändå fungerat. Lärare är ett härligt och engagerat släkte som tål utmaningar, säger Lena Borgudd Nilsson och skrattar.

HITTILLS HAR DÄRFÖR INGEN BEHÖVT vänta på att få börja på mottagningen, där kart-läggning av behoven är det första som sker. Här finns allt från analfabeter till studievana gymnasieungdomar, andra har gått några år i grundskola medan somliga vuxit upp i flyk-tingläger helt utan skolgång. Därför är det individuella studieplaner som gäller.

– Man kan se vår verksamhet som ett nav varifrån eleverna, efter en introduktionskurs på mellan 6 och 20 veckor, slussas ut till de olika gymnasieskolorna, förklarar Lena Borgudd Nilsson, hittills till Bolandsgymnasiet och Cel-siusskolan. Till hösten ansluter ytterligare två gymnasieskolor.

JU SNABBARE UNGDOMARNA KAN lämna mottagningen, desto bättre. Även om det i de flesta fall handlar om grundskoleutbildning för de nyanlända ungdomarna, sker utbildningen på gymnasieskolor. Det är viktigt för deras trivsel och för att de ska integreras på bästa sätt, menar Lena Borgudd Nilsson.

– De är unga och lär sig språket snabbt och det går fortare i en svensk miljö bland jämnåriga än att de blir kvar på mottagningsenheten för länge.

Trots anstormningen av ungdomar och hårt

arbetstryck är Lena Borgudd Nilsson ändå nöjd med den nya verksamheten. Tidigare hamnade alla på Celsiusskolan. Men på grund av volym-ökningen hade inte Celsius plats för fl er.

Det var helt nödvändigt att samla alla splitt-rade insatser på en gemensam mottagning. I höst går vi vidare med att även ta emot yngre nyanlända barn. Tanken med Centrum för in-troduktion i skolan är att hjälpa alla nyanlända barn och ungdomar mellan 0 och 20 år. Snart är vi där. ■

PER-ÅKE HULTBERG

NYANLÄNDA UNGDOMAR som kommer till Uppsala blir allt fl er, av dessa är drygt hälften ensamkommande. CIS - ”Centrum för introduktion i skolan” är den mottagningsenhet som startade i höstas i syfte att på bästa sätt samordna all mottagning av nyanlända barn och ungdomar från andra länder på ett och samma ställe.

Gymnasial utbildning är den största gruppen med cirka 1 000 deltagare. Kurserna omfattar allmänna behörighetsgivande ämnen och yr-kesinriktade kurser inom vård & omsorg samt restaurang & servering. Kan läsas på hel-, del-, dag- eller kvällstid, alternativt på distans med flexibelt upplägg även sommarkurser ges i vissa

ämnen. Betyg ges enligt en fyrgradig skala som motsvarar ungdomsgymnasiets.

Särvux är kommunens vuxenutbildning för personer över 20 år som har utvecklings-störning, autism eller en förvärvad hjärnskada. Utgår från den enskildes förutsättningar/behov och ger sådana kunskaper som behövs för att bättre klara arbete, boende, fritid och fortsatta studier.

SVENSKA FÖR INVANDRARE, SFI, är en grund-läggande utbildning i svenska språket och om det svenska samhället för vuxna som inte har

svenska som modersmål. Rätt att delta i studi-erna har personer som är bosatta (folkbokförda) i Uppsala och saknar grundläggande kunskaper i svenska motsvarande slutbetyg från kurs D. Kurser startar under hela året och finns på flera nivåer. Studietiden varierar beroende på tidigare utbildningsbakgrund.

Centrum för introduktion i skolan riktar sig till nyanlända invandrarungdomar mellan 16 och 20 år. Programmets innehåll och om-fattning varierar utifrån den enskilda elevens förutsättningar och behov. Utbildningens längd är 1 till 4 år. Målsättningen är att eleverna ska

bli godkända i svenska, engelska och matematik för årskurs 9, som ger behörighet till nationella gymnasieprogram. ■

PER-ÅKE HULTBERG

Vuxenutbildningen Linné

SVENSKA FÖR INVANDRARE, Sfi , är en grundläggande utbildning i svenska språket.

FOTO

: AN

NA

RE

HN

BE

RG

Ingen behöver vänta

CIRKA 3 500 studerande på Vuxen-utbildningen Linné läser allt från enstaka kurser till hela yrkesutbild-ningar.

MARIA OSMAN, Falat Ahmed, Daniel Flores Car-denas och Ebrahim Nabi-zadeh är några av de ung-domar som får hjälp hos CIS - Centrum för intro-duktion i skolan.

FOTO

:JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

Tanken med Centrum för introduktion i skolan är att hjälpa alla nyanlända barn och ungdomar mellan 0 och 20 år.

VUXENUTBILDNING

”




Skolan har tävlat på europeisk nivå i naturvetenskap och-har fått bronspris i EU-olympiaden 2009 och 2010.

En annan tävling som vi haft stora framgångar i är Teknikåttan, en årlig teknik- och naturvetenskaplig

tävling för åttor som arrangeras av Linköpings tekniska högskola.

Språk och internationella möten– Det internationella perspektivet är viktigt och vi satsar mycket på utbyte mellan olika länder, bland annat Tysk-land. Eriksbergsskolan är utvald att vara projektskola för Goethe-Institut, vilket gjort det möjligt för oss att kunna skicka elever till Tyskland på sommarkurser tillsammans med elever från olika delar av världen.

Även i andra språk har skolans elever nått framgångar. I årets språkolympiad tog Eriksbergsskolan bronsmedaljer i både franska och spanska.

Skapande skola-projektet är en satsning från Statens kulturråd, som gjort det möjligt för Eriksbergsskolan att

jobba med musik, drama, bild och hantverk i en spännande symbios. Till exempel har vi startat en speciell kör för killar under ledning av Gunnar Axelson Fisk från sånggruppen VibaFemba. Under läsåret har vi även jobbat med musik från olika världsdelar, till exempel arabisk musik. I maj bju-der skolan in till en happening för alla musiktörstande där allt kan hända!

FOTO

:JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

Lekfullt lärande för livetVård & bildning förskola

Vi erbjuder ditt barn …Trygg, rolig och lärorik vardag med engagerade pedagoger i en varierad lek-miljö ute och inne.

Lek och lärande med många kamrater.God, näringsriktig mat och specialkost vid behov.Vi förbereder barnen inför skolstarten i samverkan med skolan

Du som förälder erbjuds …Trygg omsorg om ditt barnGott bemötandeÖppenhet och insynMöjlighet att påverka

Dina synpunkter är värde-fulla …Vi tar gärna emot ris och ros – det fi nns rutiner för detta

Läs mer om våra förskolor och familjedaghem på www.uppsala.se/kommunalforskola Du söker plats via Barnomsorgsadministrationen: 018 - 727 00 00 eller på www.uppsala.se/ebarnungdom

Det självklara valet! Välkommen!

ANNONSNSNSNSNSNSNSNS


Eriksbergsskolan står stadigt i den uppsa-liensiska myllan, bara ett stenkast från den grönskande Hågadalen. Här fi nns trygga elever, engagerad personal och ett stort intresse för kultur och internationellt sam-arbete.

Rektor Lisa Wolf och biträdande rektor Staffan Frisk förklarar sin vision med ar-betet på skolan: Vi vill leda en kommunal kunskapsskola för alla elever.

Vinnande skola

FOTO

: CIL

LA E

RLA

ND

SS

ON


ERIKSBERGSSKOLAN

För mer information:www.eriksbergsskolan.uppsala.se



En bra skollunch ger skolarbetet energi

Fungerar ledningen så mår personalen bra – och då blir skolmaten god! Det märks både i köket och restaurangen på Stenha-gens bildnings- och kulturcentrum.

– Hallå, riset är slut!En glad högstadieelev sticker in huvudet köket och ro-

par. Han är dagens måltidsvärd, och de som redan ätit upp fl era kantiner texmexbiffar, ris och sås är förskolebarn som övar inför höstens skolstart. En vanlig tisdag i Stenhagens bildnings- och kulturcentrums restaurang.

Här arbetar ett sammansvetsat gäng på fem personer med lunchmat till cirka 325 skolbarn och 80 äldre som bor strax intill. Lägg till mellanmål och specialmat så har ni ett fullspäckat schema. Men det är bara roligt, tycker personalgruppen.

– Det är variationen som gör det här jobbet så roligt.

Och så fungerar gruppen så bra, vi kan alltid komma överens så att man får göra det man känner för mest under dagen, säger Hanna Smith som jobbar i köket. Stenhagens bildnings- och kulturcentrum har bara funnits i ett och ett halvt år och det märks på det stora nybyggda köket och matsalen som ligger mitt i skolan, precis innan-för ingången. Allt är rent, ljust och känns inbjudande.

Hjärtat i verksamheten– Restaurangen är ett nav under skoltid, ett hjärta i verksam-heten, säger Gunnar Berggren som är verksamhetsansvarig på Stenhagens bildnings- och kulturcentrum. Han är väldigt nöjd med köket och hur Kost & Restaurang driver det.

– Allt fungerar verkligen jättebra. Vi har ett matråd, köket träffar regelbundet elevrådet och repre-sentanter från äldreboendet för att prata om maten. Delaktighet är grundtanken i bildnings- och kulturcen-trets verksamhet. Demokrati- och integrationsmålen ska bidra till att överbrygga murarna mellan generationer, nationaliteter samt landsbygd och stad.

Maten lockarMen tillbaka till köket, som har fönster längs hela väggen som vetter mot serveringen, vilket bidrar till kontakten med barnen.

– Det blir som ett skyltfönster. I julas ställde vi ett stort pepparkakshus där, berättar Maria Matsanders som arbetar i köket. Just nu drar hon ut lådor med ångande fi skgratäng som ska ställas på en vagn och skjutas bort till äldreboendet. Bakom henne på en hylla står stora papplå-dor med kryddor som vittnar om vilken typ av mat som är populär bland matgästerna: oregano, rosmarin, kebab-krydda, mejram... Köttfärssås, kycklingkebab, ärtsoppa. De äldre gillar husmanskost. Barnen vill gärna ha lasagne, pizza och kyckling. En utmaning, helt klart, att möta alla önskemål varje dag.

– Alla kan ju inte gilla allt alltid, så är det bara. Men man får alltid försöka. Och på den här arbetsplatsen be-möts alltid nya idéer positivt, säger Rose-Mari Tegebro och vinkar till några barn som nyfi kna tittar in genom köksfönstret. V Å R D & B I L D N I N G

KOST & RESTAURANG

Hallå där.....Björn Carlsson, affärsområdeschef för Kost & restaurang som är ganska ny på jobbet men redan har planer för framtiden.Vilket är ditt uppdrag?

– Jag ska kund- och marknadsanpassa verksamheten och se till att vi är en aktiv affärspartner för våra uppdragsgivare. Vad utmärker en bra affärspartner?

– Man ska hela tiden ligga steget före och vara där när pucken kommer, inte där den just var. Det gör vi genom att vara lyhörda och följa med i de senaste branschtrenderna. Vi ska lyssna i betydligt större utsträckning på våra kunder, det är de vi är till för.

Hur viktig är skolmaten?– Skolmatens betydelse är underskattad. Med dålig mat

får man trötta elever och undervisningen dåligt fäste. Vi måste komma ihåg att mat inte är näring förrän den är i magen och det är viktigt att vi tillagar och presenterar mat som dagens skolelever äter och uppskattar.

Är det inne att inte gilla skolmaten?– Det har alltid funnits en diskussion kring skolmaten

men det tycker jag inte man ska vara rädd för, det är bra att den engagerar och berör. Man ska kunna tåla att synas!

– Det är variationen som gör det här jobbet så roligt. Och så fungerar gruppen så bra, vi kan alltid komma överens så att man får göra det man känner för mest under dagen, säger Hanna Smith, i mitten på bild, som jobbar i köket på Stenhagens bildnings- och kulturcentrums restaurang.

ANNNNNNNNNNNNNNNONONONONONOOONONONONOOONNNNNNSNSNNNNSNSNSNSNSNN

FOTO

N: P

ER

NIL

LA S

JÖH

OLM

– Restaurangen är ett nav under skoltid, ett hjärta i verk-samheten, säger Gunnar Berggren som är verksamhets-ansvarig på Stenhagens bildnings- och kulturcentrum.



ANNONS

Se till att skaffa härliga sommarminnen. Minnen som värmer långt in i

höstmörkret. Med Sommarpasset får du 92 sommardagar fyllda av

t mhusbassänger, solvarm hud, galna upptåg, äventyrsbad,

å kronor per dag.

IDROTT

FAMILJEKUL

7/5 Medicinar SMArr. Medicinska idrottsföreningenSimning, innebandy, volleyboll.8/5 DansföreställningarArr. Studiefrämjandet Portens8-9/5 Jöns SvanbergsimmetArr. Upsala Simsällskap14-15/5 SM i poolfridykningArr. AIDA Sweden15-16/5 SM i cheerleadingArr. Uppsalafl ickorna22-23/5 SM i budoKendo, iaido, judo, naginata och kyudo.

22/5 Kommunals familjedag 29/5 Stora barndagenBarnaktiviteter och Leksaksloppis. Kom och fi ra Kaj Krokodil som fyller 4 år!25/6 Midsommarfi rande10/8 Linnédagen22/8 Supersnällasilversara och StålhenrikSuperhjältekonsert på Fyrishov!

Läs mer på www.fyrishov.se

- mycket på gång alla dagar året runt!

Skolresor & skolpaket

På gång... Aktivt sommarlov...

Idrottslokaler

FriluftsdagarBrännboll, fotboll, bangolf, beachvolley, boule, simning, frågesport. Komponera en egen 5-kamp för klassen eller skolan!

IdrottsdagarLokaler för innebandy, fotboll, volleyboll, handboll, basket, dans, skolans innebandyturnering eller en skolkamp.

Bad och simningSimskola, livräddningskurs, äventyrsbad, simteknik.

Prova på bowling, gymnastikoch fäktning

Skolresa till UppsalaÄventyrsbad, helpension och boende i stuga från 365 kr.Lägg till 20 kr per elev och klassen får en timme livräddnings-övningar med simlärare.

ÄventyrsdagÄventyrlig dag på Fyrishov med bubblande vatten, virvlande strömmar, jättehögt hopptorn och god mat.

Bubbel & lekarEn rolig baddag för yngre barn som ännu inte är simkunniga. Vi blåser och bubblar, kokar och snubblar!

LivräddningskursEn lektion i livräddning då vi provar på några olika moment. T.ex. bogsera en kompis, dyka ner på 5 meter och hämta en docka eller ta dig upp ur en isvak.

Foto

: Håk

an L

arss

on

Fett me´ kärlek, Happy Kidz, simläger, innebandyläger, gymnastikläger, simskoloroch annat kul.



Universitenärmare g


UNIVERSITET

FOTO

N: J

EA

NE

TTE

HÄ

GG

LUN

D


BLAND UPPSALAS GYMNASIER är det framför allt Rosendalsgymnasiet som gått längst när det handlar om att knyta kontakter med Uppsalas universitet, här är läraren Mikael Niva och eleven Karin Lindeberg.



eten knyts gymnasieskolan

vi kunde inte föreställa oss att det så snabbt skulle bli en så omfattande och lyckad satsning. Det här är en

kvalitetsstämpel för skolan, säger Mikael Niva, biologilärare på Rosendalsgymnasiet och gäst-lärare på Uppsala universitet inom biologisk grundutbildning.

Sedan början på 2000-talet har Uppsala kommun haft en tydlig ambition att gymna-sieskolorna och stans två universitet ska knytas närmare. Och nu några år senare har mycket hänt.

– UNIVERSITETET PUSHAR VERKLI-GEN på och vill fortsätta att utveckla banden mot gymnasieskolorna. Det blir bara fler och fler institutioner som vill nå ut till gymnasiet.

Bland Uppsalas gymnasier är det framför allt Rosendalsgymnasiet som gått längst när det handlar om att knyta kontakter med Uppsalas uni-versitet. Några av skolans lärare är re-kryterade från Uppsala universitet där de har huvuddelen av sin tjänst. Inom data, biologi, kemi, engelska och ma-tematik fi nns fl era typer av samarbetsprojekt med universitet.

– VILL ELEVEN HA MER FINNS DET mer att få. Vi lärare som sitter på delade tjänster kan stän-digt krydda undervisningen med uppdaterad

kunskap. Vi kan även använda våra kontakter och plocka in gästföreläsare och på så sätt starta spännande projekt.

ETT VIKTIGT FUNDAMENT i Rosendals sats-ning mot Uppsala universitet och SLU är att bygga en brygga mellan gymnasiet och uni-versiteten och göra skolans elever bättre för-beredda för högskolestudier.

– Genom samarbetet får eleverna reda på vad som krävs på universiteten, säger Mikael Niva, som betonar att lärarna har en viktig

uppgift att avdramatisera övergången till uni-versitetsstudier.

Lejonparten av elever på gymnasiet ser ste-get till universiteten som väldigt stort, men i grund och botten är den ganska överdriven, fortsätter Mikael Niva.

– Vårt mål är att göra eleverna redo för vad man ska kunna, vad som krävs, ja helt enkelt vad som komma skall på universitetet. För eleverna betyder samarbetet att de får en fot in i universitetsvärlden och de får även se att universitetets lektorer, lärare och professorer är helt vanliga människor.

ATT DET ENBART ÄR GYMNASIESKOLORNA som har nytta av ett samarbete med univer-siteten är Mikael Niva noga med att avfärda. Samarbetet är ömsesidigt positivt, berättar

Mikael Niva, som alltså undervi-sar på både Rosendalsgymnasiet och Uppsala universitet och även utbildar blivande lärare på Uppsa-las lärarutbildning.

– För universitetet är det en stor fördel att veta hur gymnasievärlden ser ut och hur gymnasieelever tän-ker. Universitetet har även en möj-lighet att tidigt uppmärksamma duktiga och framstående elever.

Mikael Niva poängterar att lä-rare som delar tjänst mellan gym-nasiet och universitetet, som ser

båda världarna, har mycket att bidra med.– På lärarutbildningen kan jag för blivande

lärare till exempel berätta hur vi på gymnasiet arbetar, hur vår kursplan ser ut, vad vi läser och varför. ■

SAMUEL HULTBERG

I DAG FINNS FLERTALET samarbeten, utbyten och spännande projekt mellan Rosendalsgymnasiet och Uppsalas två universitet. Men ännu mer är nu på gång.

UNDER TRE ÅR KOMMER Rosendalsgymnasiet att delta i den nationella satsningen "Kemilektorslänken". Kemilektorslänken är ett initiativ från Kungliga Vetenskapsakademin som fi nansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.

Kemilektorslänken

Universitetskurser för Katte- och Rosendalselever I mars beslutades att elever som går i 2:an på Rosendals- och Katedral-skolan har möjligheten att läsa uni-versitetskurser i biologi. Marina miljöer och fysiologi, kost och hälsa heter sommar- och kvällskurserna som eleverna erbjuds att läsa. Det är helt vanliga högskolekurser med högskolepoäng. Intresset har varit mycket större än förväntat.

Projekt & utbyte med universi-tetet på Rosendalsgymnasiet:Dataprogrammering: En lektor på universitetet som jobbar 25 procent på Rosendalsgymnasiet.Organisk kemi: En professor på universitetet som jobbar 30 procent på Rosendalsgymnasiet.Engelska: Skolans profi lutbildning English Plus har ett samarbete med engelska institutionen vid universite-tet och vissa lektioner hålls av lärare från universitetet.Matematik: Matematikintresserade elever kan delta i en universitetskurs i matematik och kan redan under gymnasietiden erhålla 7,5 högskole-poäng.Internationella programmet: Det Internationella programmet samar-betar med SLU.

FAKT

A


Universitetet pushar verkligen på och vill fortsätta att utveckla banden mot gymnasieskolorna. Det blir bara fl er och fl er institutioner som vill nå ut till gymnasiet.

”

SPECIALINTRESSERADE ELEVER kommer att kunna få extra stimulans.

satsningen innebär att tolv gymna-sieskolor i Sverige, från Lund i sö-der till Skellefteå i norr, tillsammans

med närliggande universitet och näringslivs-representanter samarbetar för att öka intresset för kemi.

I Uppsala utgörs länken av Rosendalsgym-nasiet, Uppsala universitet och Uppsala BIO.

Finansieringen möjliggör att skolans kemilek-tor under tre år på halvtid kan arbeta för att utveckla kemiundervisningen.

Specialintresserade elever kommer att kun-na få extra stimulans och ett samarbete mot grundskolan och naturligtvis universitetet ut-vecklas ännu mer. ■

SAMUEL HULTBERG

FOTO

N: J

EA

NE

TTE

HÄ

GG

LUN

D

ÅSIK

TEN


JOSEFINA CARLSSON, 18 år, tredje året på Classe française, Katedralskolan:– En bra skola med mycket engage-mang och många evenemang utanför skoltid, som modevisningar och konser-ter. Men eleverna skulle kunna bli bättre på att driva sina egna åsikter och viljor.

OLIVIA PALLE, 13 år, sjätte klass, Nannaskolan:– Vi har väldigt många snälla lärare. Ingen är dum och man känner sig välkommen och hemma.

GUSTAV ÅQVIST, 16 år, första året på Journalistikprogram-met, Rosendalsgymnasiet:– Jag tycker det är kul att skriva så Journalistik passar mig. Min syrra går på Rosendal och jag hörde från henne att det är en fräsch skola, ny-städat liksom. Saknas fl ipperspel i korridorerna bara.

FOTO

N: P

ER

NIL

LA S

JÖH

OLM



Spetsutbildningarna ska ge de gymnasieelever som har förutsätt-ningar för matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap eller humaniora stimulans i sin kunskapsutveckling. Vid sidan av gymnasiestudierna kom-mer eleverna att kunna läsa kurser vid ett universitet eller en högskola. Ut-bildningen måste fokusera på ett äm-nesområde med anknytning till vetenskaplig forskning.

Classe française, spetsutbildning i språk – avancerad språkutbildning i franska för den som kanske satsar på en internationell karriär. Parallellt med sju steg i franska på Katedralskolan fi nns möjligheten att läsa på högskole-nivå genom Högskolan Dalarna. Pro-jektarbetet kan göras med handledare från Uppsala universitet. Kontakt: Sven Jonsson 018-56 81 28

Bioteknisk spetsutbildning – har planerats i samarbete med Uppsala uni-versitet, SLU och Uppsala Bio. Ger möjlighet till nära kontakt med de båda universiteten och företag som ligger längst fram i forskningsfronten. Det ges även möjlighet att läsa universitets-kurser i kemi och matematik på Uppsa-la universitet. Projektarbete görs i form av forskarskola på SLU med doktoran-der och forskare som handledare. Kontakt: Anna Storgärds 018-56 81 27

FAKT

A

det är naturligtvis väldigt roligt. Att två klasser på Katedralsko-lan antagits när Skolverket bara

utser 20 spetsutbildningar i hela Sverige är en väldigt tydlig kvalitetsstämpel på vår skola, säger rektor Helene Lagerquist. Samtidigt betonar hon att det i och för sig inte är så förvånande eftersom Katedralskolan är väl känd för sin höga undervisningskvalitet.

– Men ingen kan leva på gamla meriter. Det här visar att vi fortsätter upprätthålla vårt goda rykte.

Tanken med spetsutbildningarna, som riktar sig till högpresterande elever i teore-tiska ämnen, är att begåvade elever ska få möjlighet att läsa en mer krävande utbild-ning och fördjupa sig inom ett ämne eller ett ämnesområde, eller som utbildningsmi-nister Jan Björklund uttryckt det hela:

– Även duktiga elever har rätt att utveck-las i sitt eget tempo.

SPETSUTBILDNINGARNA INGÅR i en för-söksverksamhet och är öppna för elever från

hela Sverige. Utbildningarna på Katedral-skolan kommer att starta nu till hösten.

UTÖVER SKICKLIGA LÄRARE och hög kvali-tet på undervisningen var god kontakt med högskola och universitet en förutsättning att bli vald, och det var inte något problem för Katedralskolan som sedan länge har ett nära samarbete med Uppsala universitet, SLU, och Högskolan Dalarna.

Ett samarbete som nu har intensifi erats och fått offi ciell status. I praktiken kan det till exempel handla om att läsa universitets-kurser på olika nivåer, nyttja universitetens laboratorier eller göra projektarbete i univer-sitetsmiljö.

Försöket med spetsutbildningar ska pågå till 2014 och kan därefter bli permanent. ■

PER-ÅKE HULTBERG

Två av totalt 20 möjliga spetsutbildningar till Katedralskolan

SPETSUTBILDNING

REGERINGEN BESLUTADE 2008 att så kallade spetsutbildningar skulle ges på gymnasiet från och med hösten 2009. Sedan dess har skolver-ket efter ett ansökningsförfarande i hård konkurrens beviljat totalt 20 spetsutbildningar runt om i landet, varav två på Katedralskolan i Uppsala - Classe française och bioteknisk utbildning.

Även duktiga elever har rätt att utvecklas i sitt eget tempo.”FO

TON

: PE

RN

ILLA

SJÖ

HO

LM

Uppsala kommun arbetar för att öka tryggheten för alla medborgare. Ett steg är att vi arbetat med smartare varutran-sporter. Kommunen har infört en modell där varje leverantör lämnar sina varor till kommunens centralförråd. Det gör att det blir färre lastbilar runt kommunala verksamheter som förskolor, skolor och vårdboenden. Det är därmed säkrare för alla som vistas där. Ett annat resultat är att utsläppen minskat.

Färre lastbilar, mindre utsläpp och ökad trygghetResultat genom

människorPrevia – Uppsala Kommuns nya leverantör av företagshälsa




Modern gymnasieskola i klassisk miljö

Just nu Uppsalas mest populära

– Jag tror att alla här känner sig stolta över sin skola, både elever och lärare, och för mig personligen är det oerhört roligt och inspirerande att vara i en miljö där männis-kor verkligen trivs och vill vara.

Det säger Heléne Lagerquist, rektor på Katedralskolan sedan två år tillbaka, för övrigt den första kvinnliga rektorn i skolans 800-åriga historia. Att skolan är populär än i dag råder det ingen tvekan om. Var femte Uppsalaelev i årskurs 9 väljer ”Katte”, vilket gör skolan till Uppsalas just nu mest populära gymnasieskola. Det finns flera förklaringar, säger Heléne Lagerquist.

– Något som verkligen utmärker Katedralskolan, som man också slås av som ny på skolan, är den mycket trivsamma atmosfären. Här tror jag att våra traditionsrika högtider till-

sammans med skolans rika musikliv har stor betydelse. Att det bidrar till den goda sammanhållningen kan nog både elever och lärare intyga, säger Heléne Lagerquist.

Rikt föreningslivHär finns ett rikt föreningsliv, till exempel kulturfören-ingen Artis Amici, naturvetenskapliga föreningen MNF och gamla Theföreningen. Här finns också en levande Alumniförening av före detta elever som med stolthet berättar att de har gått på Katedral. Även den ovanligt

utvecklade elevdemokratin har betydelse för trivseln. Men självklart kan inte enbart trivsel och skön atmosfär

förklara Katedralskolans popularitet. Skolans goda rykte handlar till stor del om det viktigaste av allt, själva under-visningen.

– Det fi nns en ovanligt hög kompetens här i huset av välutbildade och engagerade lärare, fl era har disputerat. Att undervisningen är lärarledd kan också vara värt att påpeka, eftersom det numera inte alls är en självklarhet. Vi ser skolan som en mötesplats där engagerade vuxna sammanstrålar med nyfi kna och kreativa ungdomar. Vi är övertygade om att just det mötet är utvecklande för varje enskild elev, betonar Heléne Lagerquist.

Stort utbudHon berättar om Katedralskolans styrka som både språk- och naturvetarskola. Men här finns också en stor bredd i utbudet. Utöver de teoretiska programmen erbjuds även barn- och fritidsprogrammet samt handelsprogrammet.

– Ingen skola i landet har lika hög nivå på språkunder-visningen som vi har, upp till steg sju i tyska, franska och spanska. Våra elever har dessutom tillgång till högskolekur-ser, säger Heléne Lagerquist.

KunskapstävlingarKatedralskolan är också mycket framstående på det na-turvetenskapliga området, där skolans elever vinner både nationella och internationella tävlingar och blir därför till exempel inbjudna till Kungliga Vetenskapsakademin för att möta nobelpristagare. En genomgång av före detta elever visar att många går vidare i mycket framgångsrika karriärer. Här har Skypes grundare Niklas Zennström studerat men också musiker som Anders Widmark och Rebecka Törnqvist.

– Just nu är vi mycket stolta och glada att vi av skolverket har tilldelats två riksrekryterande spetsutbildningar av totalt 20 i hela landet. Det är en kvalitetsstämpel på hela skolan, poängterar Heléne Lagerquist. Att hon trivs med sitt jobb går inte att ta miste på.

– Utmaningen, säger hon, är att leda den här fi na och anrika skolan in i framtiden, och framför allt att skapa den mötesplats som gagnar alla våra elevers utveckling på olika plan. Mötet är det viktigaste i livet! För mer information: www.katedral.se


KATEDRALSKOLAN

Om Katedralskolan:

Sofi a Thesander, 19 år, går tredje året på Samhällsvetenskapspro-grammet, med inriktning på språk.

– Det är bra sammanhållning, lä-rarna är extremt bra och vi har en trev-lig skolmiljö. Jag har verkligen känt av

katteandan när jag gått här, är nöjd med mitt val och har haft roliga år. Nu ser jag fram emot att ta studenten och springa ut genom den stora ekporten.

Sophia Holm, 17 år, andra året på Samhällsvetenskapsprogram-met, Deutsche Klasse.

– Den tyska inriktningen var en av anledningarna till att jag valde Katedralskolan. Och så tyckte jag att det var en mysig skola och jag blev väl omhändertagen när jag var här på Öppet hus. Här fi nns en stor gemenskap och alla jobbar mot att skapa en bra arbetsmiljö. Det är en skola med alla möjliga profi ler men inga klyftor.

Gabriel Hällqvist, 17 år, går andra året på Samhällsveten-skapsprogrammet med inrikt-ning på samhällsvetenskap.

– Katedralskolan var ett självklart val. Mina syskon hade gått här och det kändes som att allt stämde överens

med vad jag ville. Det har varit över förväntan med proffsiga lärare som hittar på spännande och roliga uppgifter.

– I skolan ska nyfi kna ungdomar möta engagerade vux-na, säger Heléne Lagerquist, rektor på Katedralskolan.

AAANNNNNOOONONN NS

FOTO

N: P

ER

NIL

LA S

JÖH

OLM

FOTO

N: P

ER

NIL

LA S

JÖH

OLM



Stenhagens Bild

Den fräscha anläggningen, redan en viktig mötesplats i det växande stadsdelscentrumet, rymmer Uppsalas nyaste grundskola, Västra Stenhagens grundskola, byggd för upp till 350 elever. Upptagningsområdet är förutom Stenhagen/Herrhagen även Vänge, Järlåsa och Ramsta när det gäller högstadieelever.

– Här pågår massor av aktiviteter från tidig morgon till sena kvällen. Många lokaler som skolan använder dagtid utnyttjas på kvällstid av föreningar och studieförbund, ett koncept som fungerar väldigt bra, berättar verksamhets-chef Gunnar Berggren. Det gäller till exempel bild- och formateljéer, dans- och musikstudios och självklart sporthallen, som är uppbokad all uthyrbar tid, alla dagar i veckan.

BiblioteketBiblioteket, med sina 70 000 besökare per år, är naturligtvis också en viktig del, både i an-läggningen och i närområdet.

Vårt uppdrag är att se till att alla kommunens verksamheter, däribland utbildning, har än-damålsenliga lokaler, antingen i kommunens lokaler eller inhyrda lokaler, säger Eva Mår-tensson, biträdande fastighetsdirektör.

En växande kommun som Uppsala har naturligtvis ett växande behov av nya peda-gogiska lokaler. Framför allt av förskolelokaler där behovet är mycket stort. Under 2010 och 2011 är behovet cirka 860 nya förskoleplat-ser.

– När det gäller lokaler för grundskolor, där fl era kunnat omvandlas till förskolor, är vi välförsedda. Minskat elevantal och utbudet

Klimatsmart förskola i Årsta

Just nu byggs en ny förskola i Årsta för upp till 144 barn, en så kallad lågenergi-byggnad som av EU klassas som Green Building certifikat, det vill säga energiför-brukningen måste vara minst 25 procent lägre än myndighetskraven.

– Våra egna krav är ännu tuffare. Ång-elsta förskola kommer att ha upp till 45 procent lägre energiförbrukning än gäl-lande krav, det kommer i fortsättningen att vara målsättningen vid all nyproduk-tion, säger energistrateg Anders Hollin-der.

Senaste teknikenFörutom ny byggnadsteknik som medför

låg energiförbrukning kommer den nya förskolan att vara utrustad med senaste ventilations- och belysningsteknik med närvarostyrning. Dessutom med solceller som producerar högvärdig energi i form av elektricitet. Det senare handlar dock mer om främjande av ny energiteknik och om att ligga i framkant på energiområdet, än om att spara pengar, påpekar Anders Hollinder.

BehovssvängningarMen Ångelsta förskola ligger i framkant även genom sin utformning och möjlig-heten att vid behov snabbt och enkelt kunna växla om från förskola till skola.

Detta för att på så sätt kunna följa behovs-svängningarna.

– Det fi nns inbyggt i planlösningen att med enkla medel kunna konvertera från förskoleverksamhet med barngrup-per till undervisning i klassrum. Det kan handla om att sätta upp eller ta bort några väggar, allt efter behov, förklarar Pernilla Säfsten, projektledare på Fastighetskon-toret.

Ångelsta förskola är den första kom-munala förskola som byggs utifrån det generella program för förskolor och skolor som Fastighetskontoret tog fram 2009 tillsammans med Vård & bildning. Ett program med gemensam syn på hur pedagogiska lokaler ska vara utformade.

Grundskola, förskola, fritidsgård och bibliotek under ett och sam-ma tak. Frågan om en gemen-samhetsanläggning hade disku-terats sedan mitten på 90-talet. För snart två år sedan stod den färdig att tas i bruk, Stenhagens Bildnings & Kulturcentrum.

Just nu byggs en ny förskola i Årsta. Under de senaste åren har en omfattande ombyggnad av Fyrisskolan genomförts, en av åtta kommunala gymnasie-skolor. Den senaste nya grund-skolan är Västra Stenhagens grundskola som stod färdig för två år sedan. I samtliga fall när det handlar om pedagogiska lokaler i kommunens regi är det Fastighetskontoret som ansvarar för nybyggnation, re-novering, förvaltning och drift.

Att kommunala verksamhetslokaler ska vara långsiktigt hållbara, även ur energisynpunkt, är numera en självklarhet. Det gäller både befi ntligt bestånd och nyproducerade lokaler. Ett bra exempel på det senare är Ångelsta förskola.

Vi bygger pedagogiska

Den nya förskolan som uppförs i Ångelsta kommer att kunna ta emot 144 förskolebarn från och med årsskiftet 2010/2011. EU har via Fastighetsägarna förärat byggnaden med ett Green Building certifi kat.



Bildnings & Kulturcentrum

FASTIGHETSKONTORET

• Arbetar med planering, anläggning, förvaltning, exploatering, förvärv, försäljning, upplåtelse, beställ- ning och kontroll av kommunens fasta egendom, verksamhets- samt förhyrda lokaler.

• Ansvarar för kommunens mark- och exploaterings- frågor.

• Svarar för ägande och inhyrning av lokaler och särskilda boenden för kommunens verksamheter.

• Kontoret har cirka 40 medarbetare. För mer information gå in på: www.uppsala.se

– Många lokaler i Stenhagen som skolan använder dagtid utnyttjas på kvällstid av föreningar och studieförbund, ett koncept som fungerar väldigt bra, berättar verksamhetschef Gunnar Berggren.

ANAANANNANANAANAAAANNNONS

Många Uppsalabor har säkert kära minnen från Gamla Praktiska realsko-lan och från Tekniska gymnasiet utmed Luthagsesplanaden. Skolor som slagits samman och sedan byggts på i flera om-gångar till det som i dag utgör Fyris-skolan. Uppsalas största gymnasieskola med 1400 elever, där allt är samlat på ett enda ställe.

– Vi har alltid varit väl utrustade med datorer och avancerad teknisk ut-rustning. Problemet har varit våra loka-ler som varit hårt slitna och nedgångna. Det har alltså varit ett stort behov av renovering, konstaterar rektor Christer Rosell.

Pedagogiken har förändratsSkillnaden i de etapper som redan är färdiga är enorma. Det är nu inte bara fräscht, nytt och fint. Även den pedago-giska inriktningen har förändrats. Det gamla korridorsystemet är nu helt borta

och har ersatts av så kallade noder, sam-manhållna enheter med öppna lärmil-jöer där elever studerar, arbetar vid sina datorer eller kanske bara slappnar efter ett hårt arbetspass.

Fungerat bättre än förväntat– Här finns också grupprum och de be-rörda lärarnas arbetsplatser, något som innebär ett närmande mellan elever och pedagoger, säger Christer Rosell.

Naturligtvis har ombyggnaden inne-burit påfrestningar. Just nu är cirka 25 procent av skolan stängd för ombygg-nad, vilket innebär att elever och lärare måste transportera sig ut och in mellan olika typer av baracksystem. Men som Christer Rosell säger:

– Eleverna har genomlidit renovering-arna med jämnmod och allt har fungerat bättre än förväntat. Och när allt är klart kommer vi ju att ha Uppsalas fräschaste skola!

En omfattande ombyggnad och renovering av Fyrisskolan håller på att närma sig sitt slut. Arbetet påbörjades 2003 och har sedan genomförts etappvis samtidigt som undervisningen pågått som vanligt. Resultatet, när allt är klart 2011, kommer på många sätt att vara en helt ny skola.

Eleverna Emilia Orebrand och Hanna Skoglund tillsammans med rektor Christer Rosell på Fyrisskolan, som är Uppsalas största gymnasieskola.

a lokaler

FOTO

N: J

EA

NE

TTE

HÄ

GG

LUN

D

Uppsalas fräschastegymnasieskola

av friskolor gör att behovet där inte är lika stort, förklarar Eva Mårtensson.

Tillgång och efterfråganFör närvarande har Uppsala kommun 60 egna grundskolor och hela 80 förskolor. I den mån skolor och lokaler inte behövs för kommunens verksamheter finns möjlighe-ten att hyra ut eller sälja. Målet är att se till att det hela tiden är balans mellan tillgång och efterfrågan, förklarar Eva Mårtensson.

För Fastighetskontoret gäller det alltså att hela tiden se över vilka lokaler som behövs för de olika verksamheterna men också att titta på lämpliga tomter för nybyggnation. Detta efter att Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad presenterat behoven.

Att kommunen genom Fastighetskonto-ret verkligen satsar på lokaler för pedagogisk verksamhet råder det knappast någon tvekan om. Under 2009 låg den totala investerings-budgeten för ny- och ombyggnation på up-pemot 300 miljoner kronor, varav cirka 200 miljoner rörde pedagogiska lokaler.

Många alternativ– Men det stora utbudet av enskilda alternativ gör att planeringen numera är väldigt svår att göra. Det är svårt att förutse det kommunala behovet av lokaler, helt enkelt hur eleverna och föräldrarna kommer att välja, säger Eva Mår-

tensson. Det gäller speciellt till förskolorna där det finns många alternativ samtidigt som staden växer. Från behov och beslut om en ny förskola till dess att den står färdig att tas i bruk tar det normalt tre år.

– Vi måste jobba långsiktigt och det hand-lar ju ofta om stora investeringar. Samtidigt vet vi inte förrän väldigt sent i planeringen vilken skola eller förskola som eleverna eller föräldrarna väljer, konstaterar Eva Mårtens-son.

– När det gäller lokaler för grundskolor, där fl era kunnat omvandlas till förskolor, är vi välförsedda, förklarar Eva Mårtensson biträ-dande fastighetsdirektör.



Stora visningsdagen! Vill du veta mer? www.jm.se/uppsala

Vill du veta mer om var vi bygger? www.jm.se

Vi bygger inte bara bostäder – senaste nytt från JM:s entreprenadavdelning!JM har byggt Uppsalas första förskola som blir klassad som ”green building”I hård konkurrens från andra byggföretag har JM fått uppdraget att bygga en stor förskola på 1.800 kvm i Ångelsta med både mark- och bygganläggning. Förskolan är både miljöanpassad och energisnål med bland annat en stor lekpark och vattenlek med porlande vattenfall. Det är Uppsalas första förskola som är klassad som ”green building” med miljö- och energifrågor i fokus. JM fick uppdraget i juni 2009 av Uppsala Kommun och har även tidigare byggt flera andra skolor och vårdboenden.

FOTO

: IS

TOC

K

TEL 018-69 48 00



för en 16-åring är det oerhört svårt att veta vad man vill göra i framtiden, vilken utbildning som passar och vad man vill

jobba med, säger Süleyman Anter,Vård & bild-ning, Uppsala kommun.

Han betonar att studievägledarna och gym-nasieskolornas arbete att ge objektiv information om utbildningarna därför blir allt viktigare i takt med att utbildningarna blir allt fl er.

– DET ÄR VÄLDIGT VIKTIGT. I sin roll att vara ett objektivt bollplank kan studievägledaren få eleven att verkligen tänka efter. Det viktigaste är att uppmärksamma programinnehållet i stället för att fokusera på förmånerna man kan få om

man väljer en viss skola.I januari varje år får elever i årskurs 9 göra

sitt gymnasieval. I maj har man sedan möjlig-het att ändra utbildning, det vill säga, göra ett omval. Mellan 10 och 15 procent av eleverna som söker till gymnasiet tar vara på den möj-ligheten. Sista datumet att göra omval inför hösten är 9 maj.

– Självklart är det inte optimalt att man ångrar sitt val, men möjligheten att ändra sitt beslut och göra ett omval är jätteviktigt. Det gör det möjligt att man hamna på rätt utbild-ning direkt och att man slipper inse det för sent, avslutar Süleyman Anter. ■

PER-ÅKE HULTBERG

Omval gymnasietI DAG FINNS DET 7 KOMMUNALA GYMNASIESKOLOR i Uppsala med över hundra utbildningsvägar, vilket ger många spännande valmöjlighe-ter för eleverna. Valet till gymnasieskolan sker i januari, men det är fort-farande möjligt att göra omval, fram till 9 maj.

Celsiusskolan

• Individuellt program för invandrarungdom

• Naturvetenskapsprogram

• Samhällsvetenskapsprogram

• Elitidrottsprogram med naturvetenskaplig inriktning

• Elitidrottsprogram med samhällsveten- skaplig inriktning

Ekebygymnasiet

• Hotell- och restaurangprogram

• Elprogram

• Livsmedelsprogram

• Hantverksprogram fl orist

Fyrisskolan

• Energiprogrammet

• Hantverksprogrammet, frisör och stylist

• Individuella programmet med special-

pedagogiskt stöd

• Naturvetenskapsprogrammet

• Samhällsvetenskapsprogrammet, sam- hällsvetenskaplig och ekonomisk inriktning

• Teknikprogrammet

• Gymnasiesärskola

GUC Grafi skt Utbildningscenter

• Medieprogram: Expo, fotografi sk bild, grafi sk kommunikation, journalistik, radio & television och tryckteknik.

Katedralskolan

• Barn- och fritidsprogrammet - pedagogisk och social verksamhet

• Clase española, Classe française och Deutsche Klasse (NV)

• Clase española och Deutsche Klasse (SP)

• Handels- och administrationsprogram- met• International Baccalaureate

• Naturvetenskapsprogrammet (NV)

• Samhällsvetenskapsprogrammet (Kultur, Samhällsvetenskap och Språk)

Riksrekryterande spetsutbildning

• Bioteknisk spetsutbildning (NV)

• Spetsutbildning i språk – Classe françai- se (SP)

Lundellska skolan

• Naturvetenskapsprogram Media

• Naturvetenskapsprogrammet Naturve- tenskap

• Naturvetenskapsprogram Medicin specialutformat program

• Omvårdnadsprogram Sjukvård, Om- sorg/Psykiatri.

• Internationell ekonomi och politik specialutformat program

• Samhällsvetenskapsprogrammet Media

• Specialutformat program - Asperger grupp

• Specialutformat program - Gymnasie- särskola med barn och omvårdnadsinrikt- ning

Rosendalsgymnasiet

• Naturvetenskapsprogrammet

• Journalistikprogrammet

• Internationella programmet

• Fria studiegrupper, SPUNK, som SP eller NV

Uven

• Individuellt program

FAKT

A

GYMNASIEVAL

MAJsista 9

ansökningsdag!

FOTO

: IS

TOC

K

ÅSIK

TEN

NATALIE MALMENSTEDT, 17 år, andra året på Samekono-miskt program, Fyrisskolan:– Jag tycker att Fyrisskolan är jät-tebra. Fina nya lokaler, bra lärare och mycket trevligt folk. Det är inte så många skolor som har ekonomisk inriktning och Fyris ligger bra till.

LUDVIG ALSTEDT, 12 år, sjätte klass, Nannaskolan:– Det är en bra och rolig skola med mycket kompisar. Inte alls stökig. Det är roligt att sjunga mycket. Skolmaten är rätt bra men man borde få mer mat. Det räcker inte med sju köttbullar.

ALMA AGOSTINI, 18 år, går andra året på International Baccalau-reate, Katedralskolan:– Jag har fl yttat runt i Europa en del men bor nu i Uppsala sedan 1,5 år. Jag gillar Katedralskolan och den in-ternationella inriktningen. Vi jobbar hårt men det är roligt. Maten är inte så bra tyvärr.


Kemist eller bartender?Väck tanken.Kanske är det dags att göra något nytt. CVL förmedlar tusentals olika utbildningar och vägleder dig till din.

Centrum för Vuxnas Lärande, CVL, Klostergatan 4, www.cvl.uppsala.se

Telefon: 018-727 21 60, e-post: [email protected]

Kommunala gymnasieskolor Vård & bildning

omvalsdagen



Mobil förskola • Gamla Uppsala buss äger bussar-na. Varje busschaufför är även utbil-dad pedagog. Just nu utbildas ytterligare fyra busschaufförer.

• Säkerheten på bussen är en själv-klar förutsättning för verksamheten. Varje sittplats är utrustad med tre-punkts bilbälte och till alla barn fi nns godkända barnstolar. Bussen är självklart utrustad med alkolås och annan säkerhetsutrustning. Pedago-gerna på den mobila förskolan har dessutom utbildning i första hjälpen och hjärt- lungräddning.

• Bussen är utrustad med samma grundfunktioner som en förskola. Det fi nns köksavdelning för livsmed-elssäker hantering av mat, toalett med handfat, varmt och kallt vatten med mera. Maten tillagas på respek-tive förskola.

EN VANLIG DAG med mobil förskola börjar klockan 9.00 då bussen kommer till förskolan för att hämta cirka 20 barn. Sedan åker alla i väg till en utvald plats i naturen utanför stan.

det här är ett sätt att kombinera platsbrist med att få vara i natu-ren, säger Kristina Kristiansson,

vice affärsområdeschef förskolverksamheten, Vård och bildning.

Mobil förskola fi rar just nu ettårsjubileum. Det var i mars förra året som kommunen köpte in tre bussar som placerades ut på tre förskolor. Och nu ett år efter att den första mobila bussen bör-jade rulla är det bestämt att satsa ytterligare.

– YTTERLIGARE TVÅ BUSSAR HAR STARTATS. Allt som allt kommer det att finnas fem mo-

bila förskolor knutna till fyra förskolor i stan och en ute på landet.

Konceptet med mobil förskola i Sverige är relativt nytt. I Borlänge fi nns ett liknande ini-tiativ, även i Stockholm, där idén hämtades.

– Vi var på en mässa där vi såg en sådan buss. Idén var verkligen spännande så varför inte ta den till Uppsala. Tillsammans med uppdragskontoret arbetades ett förslag om mobil förskola fram.

EN VANLIG DAG MED MOBIL FÖRSKOLA bör-jar klockan 9.00 då bussen kommer till för-skolan för att hämta cirka 20 barn, oftast de lite äldre. Sedan åker alla i väg till en utvald plats i naturen utanför stan. Vanliga resmål är Hammarskog, Fjällnora och Börje. Dagen är slut klockan 15.00 då bussen vänder hem till förskolan.

– Barnen får många upplevelser ute i na-turen och det sker ett nyfi ket lärande. De är i en kreativ och härlig miljö med möjlighet till

mycket lek, även möjlighet att vidga sina vyer och att se och förstå naturens kretslopp. De är otroligt duktiga på att se förändringar i natu-ren. Det här lägger grunden för en naturveten-skaplig ådra, menar Kristina Kristiansson.

Trots att mobil förskola har varit och är en lyckad satsning är den omtvistad. Barnens föräldrar har reagerat väldigt olika, många har varit mycket positiva.

– DET HAR VARIT TRYCK PÅ att ställa sina barn i kö. Många ser möjligheten att vara i naturen. Men samtidigt har en del ifrågasatt bussåkan-det, berättar Kristina Kristiansson som är noga med att poängtera att det inte handlar om att åka buss.

– Bussen är bara ett transportmedel till och från platsen. Det är inte bussen som står i cen-trum utan det är pedagogiken. Resmålet får bara vara högst 30 minuter ifrån förskolan.

EN BÄRANDE IDÉ I UPPSALAS SATSNING på mobil förskola är de goda resultat som kol-legorna i Stockholm uppnått.

– Deras utvärdering visar att barnen i mo-bil förskola är friskare, sover bättre och äter bättre än tidigare, avslutar Kristina Kristians-son. ■

SAMUEL HULTBERG

De är i en kreativ och härlig miljö med möjlighet till mycket lek, även möjlighet att vidga sina vyer.

Det här lägger grunden för en naturvetenskaplig ådra.

”

”VARJE VARDAG KLOCKAN NIO på morgonen åker förskolebarn från stan ut till naturen. Satsningen som påbörjades 2009 rullar nu vidare på en högre växel.


BUSS TILL NATUREN

FAKT

A

ÅSIK

TEN

KLARA GUSTAFSSON, 13 år, sjätte klass, Nannaskolan:– Alla har minst ett gemen-samt intresse eftersom alla spelar något instrument. I min förra skola höll alla på med sport och det var inte lika ro-ligt.

MATILDA RÅNGE, 16 år, första året på Journalistikprogrammet, Rosendalsgymnasiet.– Skolan är bra. Trevliga lärare och en bra miljö. Fräscha lokaler, möbler och så. Det enda som är dåligt är att jag har 5,9 km till skolan och tycker att jag kunde få busskort.

JOEL LÖFGREN, 16 år, första året på Multimedia, GUC:– Det är en kul linje men med lite långa dagar. När man dessutom har en timme med buss till och från skolan så går ju hela dagen bort. Men det är roligt och jag har valt rätt.

FOTO

N: P

ER

NIL

LA S

JÖH

OLMVad

tycker du om skolan:

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND

Mobil förskola – rullar vidare



Paul Svensson, världsberömd svensk kock, deltog i inspelningarna. Seriens syfte var att ge kockar möjlighet att hjälpa skolor att förbättra maten och väcka intresse för mat hos framför allt eleverna och deras föräldrar.

Fanny Elvelind, Jacob Ejerblad och Caroline Valdmaa går i klassen som var med i tv. De tror klassen valdes av tv eftersom alla ville vara med och gillar att laga mat. Och så var de naturliga framför kameran. – Alla andra är avundsjuka på oss, säger Fanny med ett leende. Och så har vi lärt oss

jättemycket. Idag smakar jag all mat men förut kunde jag vägra för att nåt verkade äckligt.

Klasskamraten Jacob har lärt sig att nyttig mat också kan vara god och rolig att tillaga: – Jag älskar att laga mat! Och så är det kul att lära sig vad som är nyttigt. Man kan ju inte bara äta pasta hela livet.

Slut med färdigmaten

Även barnens föräldrar var delaktiga. Paul visade bland annat att det går lika fort att laga en näringsriktig fi skgratäng från grunden som att värma en färdigköpt i ugnen. – Mina föräldrar får inte köpa så mycket fär-digmat längre. Och jag är med och lagar maten hemma, till exempel hemgjorda köttbullar. Det är jättegott, säger Caroline.

Närodlat blev succé

Eleverna fi ck prova närodlad mat från bönder i området en dag. Det blev stor succé och spän-nande att få se hur maten hamnar på tallriken. – Vi försöker köpa så mycket ekologisk mat som möjligt, helst från nära omgivningar. Det är viktigt att visa att det går, även om det kan vara svårt att få det att gå ihop ibland, berättar Erika Jansson som är husmor på skolan.

Kokbok med egna recept

Klass 4b har gjort en alldeles egen kokbok som de säljer för att få pengar till en lägerresa. Här fi nns lättlagade recept, med allt från pankmos till lamm. Eleverna fi ck komma på recepten själva och provlagade dem i skolans kök. – Godast är kycklingen med curry. Så klart, för den har jag och Fanny gjort, fnissar Caro-line och knuff ar Fanny i sidan.

Satsar på matmiljön

Växthuset har satsat på miljön i matsalen: nya serveringsmöbler är inköpta, en vägg som delar av och skapar lugn, ny belysning och en grif-felvägg är några exempel. – För mig är det viktigt att eleverna trivs i matsalen. Det skapar ett lugn som påverkar hela dagen för dem. Det är också viktigt att de får ta mat själva. Ingen i personalen får säga till barnen att de måste äta upp sin mat. Det är viktigare att de lär sig att ta lagom mycket, säger Erika.

Erika märker att eleverna efter inspelningen av Matakuten blivit mer intresserade av maten som hon och hennes två kollegor Jocke och Violet lagar. – De fl esta av våra tvåhundra elever verkar tycka att det är spännande med mat nu. I bör-jan saknade de sina helpanerade fi skbitar med mer tillsatsämnen och deg än just fi sk, men nu gillar de den nya maten. Kan vi väcka ett intresse för nyttig mat tidigt så har vi en enorm möjlighet att påverka barnens framtida hälsa, avslutar hon.

Tv-stjärnor och kockar med eko-koll. Det är just vad eleverna i klass 4b på Växthuset förskola-

skola är. Förra året var de med i tv-serien Matakuten och fi ck lära sig allt om nyttig och god mat.

Jacobs bidrag till kokboken är en rätt med lamm.

Visste du att…

Växthusets kök ordnar en önske-

vecka varje höst för eleverna.

Eleverna väljer vilken mat som

ska serveras under veckan.

Sist var kycklingklubbor med

klyftpotatis den stora favoriten.

För Erika är det viktigt att eleverna trivs

i matsalen.

Fanny provar idag all mat, även den som

kan se äcklig ut.

Caroline ser till att föräldrarna inte

köper så mycket halvfabrikat.

Jacob älskar att laga mat och tycker det

är kul att lära sig vad som är nyttigt.

Foto

: D

an P

ett

ers

son

ANNONS



lagen om Individuella utvecklingsplaner är den största utmaning som grundsko-lan fått på många år, men det är också

det bästa som hänt. Det är en chans för skolan att få utveckla och visa kvalitet säger Agneta Gatu-Rehnberg, utvecklingsledare på Vård & bildning, Uppsala kommun.

Hon berättar att det känns som att alla sko-lans lärare nu pratar pedagogik tillsammans. Nu ligger fokus på att tydliggöra sambandet mellan mål, undervisning och bedömning. Bedömningen av eleverna blir samtidigt en utvärdering av undervisningen.

DEN LOKALA PEDAGOGISKA planeringen på varje enskild skola utgör grunden för de indi-viduella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena. Det är, som Agneta Gatu-Rehn-berg uttrycker det hela, ”mål – undervisning - bedömning blir en klar och tydlig kedja”.

– Det är ett viktigt redskap för lärare men framför allt för elever och föräldrar, som nu inte bara känner till och förstår målen i varje enskilt ämne, utan också får reda på var eleven just nu befinner sig och därför också kan staka ut målen framåt att sträva mot.

DET HÄR VAR HELT NYTT UPPDRAG för sko-lorna och det krävdes en hel del uppfinnings-rikedom, i synnerhet som det inte fanns något stödmaterial och inga mallar att följa. För att

det säger Petra Åkerström, grund-skollärare 4-6 på Ångelstaskolan. Hon berättar att man redan när

hon kom dit för tio år sedan jobbade målin-riktat enligt läroplanen, men kanske inte så välformulerat. Om inte förr insåg man det när arbetet med individuella utvecklingspla-ner drogs i gång för 1,5 år sedan.

– Våra formulär fungerade inte längre när

CARINA BELLBRINGrektor Årstaskolan och Ångelstasko-lan, Vård & bildning (förskola t o m åk 6) samt Årsta särskola (åk 1 t o m åk 10)

– Det har verkligen stimulerat till bra pe-dagogiska diskussio-ner ute i arbetslagen. Jag tror starkt på det här sättet att jobba med den pedagogiska planeringen. Nu ut-går vi mycket tydligare från strävansmålen i kursplanen än tidigare när vi gör lokala pe-dagogiska planeringar i olika ämnen. Det gör

Individuella utvmed skriftliga o

Varje lektion har ett syfte

”INFORMATIONEN VID utvecklings-samtalet ska grunda sig på en ut-värdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna.” Vid utvecklingssam-talet ska läraren ge omdömen i en skriftlig individuell utvecklingsplan.

Tankar om IUP-arbetet


UTVECKLINGSPLANER

Lagen om Individuella utvecklingsplaner är den största utmaning som grundskolan fått på många år, men det är också det bästa som hänt. Det är en chans för skolan att få utveckla och visa kvalitet.”

– ARBETET MED INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANER har gett både mig personligen och arbetslaget ett lyft. Äntligen kan vi känna oss som professionella pedagoger.

FOTO

: IS

TOC

K

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND



tvecklingsplaneromdömen gäller

hjälpa skolorna i arbetet skapades nätverk där lärare och rektorer fick stöd och möjlighet till erfarenhetsutbyte. Det gjorde att många skolor i Uppsala var på banan redan innan de allmän-na råden från Skolverket kom. Merparten av Vård och bildnings kommunala grundskolor har nu deltagit i nätverken.

– Visst har det varit jobbigt, men sam tidigt oerhört bra. Nu när vi börjat bli varma i klä-

vi skulle jobba så strukturerat som de nya direktiven krävde, nu när varenda lektion ska ha ett syfte och ett mål som jag som lärare också ska kunna redovisa och förklara för eleverna.

– JAG SER DET SOM ATT VI FRAMFÖR ALLT har blivit mer välformulerade och mer me-todiskt medvetna. Vi måste ju planera un-

dervisningen och undervisa så att barnen har möjlighet att träna sig på de färdigheter som ökar deras måluppfyllelse. Vi håller som bäst på att skapa oss ett språk där vi kan beskriva både för barnen och deras föräldrar vilka fär-digheter – snarare än faktakunskaper - som de behöver utveckla för att nå sina mål. ■

PER-ÅKE HULTBERG

derna och det också kommit en del stödma-terial, upplevs det inte heller så svårt, betonar Agneta Gatu-Rehnberg. ■

PER-ÅKE HULTBERG

också att det blir mycket tydligare för eleverna att veta vilka mål de ska sträva mot. Det i sin tur ökar både deras delaktighet och förståelse samtidigt som resultaten blir bättre eftersom vi blir mer professionella och tydliga i allt vi gör. Vi blickar nu hela tiden framåt. Här är vi nu, vart ska vi och hur ska vi göra för att komma dit? ■

EWA HJELMrektor Sävjaskolan, Vård & bildning (åk 6-9)

– Det har varit väldigt positivt för hela sko-lan, både för lärare och elever. IUP-arbetet har

ökat lärarnas förståelse för kursplanernas in-tentioner genom att de tillsammans bedömt elevers arbeten. Kunskaper bedöms i kvalitet och inte i kvantitet, det vill säga skolan ska undervisa och utveckla elevens förmågor, bland annat den kommunikativa förmågan och förmågan att dra slutsatser utifrån ett faktastoff.

– IUP-nätverket fi ck stöd via externa utbildare som gav perspektiv och feedback. Detta har lett till ett ökat pedagogiskt sam-arbete i arbetslagen. Vi har också utvecklat matriser för bedömning som gör att eleverna är delaktiga på ett helt annat sätt än tidigare. Eleven själv vet var han eller hon befi nner sig och kan därmed också själv förstå och forma sin utbildning. Det är egentligen kärnan i IUP. ■

Om utvecklingssamtal och bedömning (ur grundskoleförordningen)

”Läraren ska fortlöpande informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett ut-vecklingssamtal om hur elevens kun-skapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas.”

Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en skriftlig individuell utvecklingsplan:• Ge omdömen om elevens kun-skapsutveckling i relation till målen i varje ämne som eleven får undervis-ning i.

• Sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna.

• Den individuella utvecklingsplanen kan även innehålla omdömen om elevens utveckling i övrigt, inom ra-men för läroplanen, om rektorn be-slutar det.

• Överenskommelser mellan läraren, eleven och elevens vårdnadshavare vid utvecklingssamtalet ska alltid do-kumenteras i utvecklingsplanen.

FAKT

A

– LAGEN OM INDIVIDUELLA UTVECKLINGS-PLANER är en chans för skolan att få utveckla och visa kvalitet, säger Agneta Gatu-Rehn-berg, utvecklingsledare på Vård & bildning, Uppsala kommun.

Luthagens skolor mitt i allt

I Luthagen är det nära till det mesta, från lugnande natur till pulserande stadsliv. Detta avspeglas i skolorna - varför begränsa sig till ett klassrum när själva livet har så mycket att lära ut? Mitt i naturen - mitt i kulturen. Luthagens skolor gör skäl för sin slogan. Med ett unikt läge alldeles intill naturen i Stabby, en perfekt lekmiljö för de yngre barnen, men ändå nära allt som staden har ett erbjuda kan de tre skolorna Eriksskolan, Sverkerskolan och Tiundaskolan, komplettera varandra och ge eleverna de bästa möjligheterna inför framtiden. Tanken är att det ska finnas en röd tråd från försko-leklass till skolår nio och att pedagogerna tar ett gemensamt ansvar för de resultat eleverna har nått då de lämnar grundskolan.

– Våra skolor är till för alla och vi vill att alla ska känna att de kan lyckas, säger Anette Bengtsson som är rektor för Eriksspåret.

100 procent behörig personalSkolorna har hundra procent behörig personal och ett aktivt elevvårdsteam. Dess-utom har man, vilket är unikt för Uppsala, två skolterapeuter som arbetar med barns behov på heltid.

– Vår elevvård är aktiv och väl fungerande, de stöttar och fångar upp elever i behov av stöd, säger Katarina Roland rektor för Stöd och resurs.

På Tiundaskolan erbjuder man fl era olika inriktningar för barn från årskurs sex, bland annat fi nns ett omfattande idrottsutbud vilket lockar barn från hela kommunen.

– Barn vill välja, det har vi fått bekräftelse på. Det är viktigt för dem, säger Ylva Nilsson rektor för Sverkerspåret.

Skolan har goda resultat. De allra fl esta elever går ut med fullständiga och höga betyg.

SKOLORNA I LUTHAGENI skolområdet Luthagen ingår tre skolor:

- Tiundaskolan, åk 5-9 samt förberedelseklass- Sverkerskolan, åk F-6 samt fritids- Eriksskolan, åk F-4 samt särskola för elever med autism åk 1 till 10

Tiundaskolan har valbara inriktningar för elever från åk 6 eller åk 7: - Idrottsprofi l (bandy, innebandy, gymnastik, simning, alpint, konståk ning, modern femkamp, friidrott, badminton, tennis, judo, golf)- Musikprofi l- Allmän profi l med kurser som Informations- och kommunikationstek- nik, bild, slöjd och kinesiska.

För mer information: www.tiundaskolan.uppsala.se

ANNONS

FOTO

: JE

AN

ETT

E H

ÄG

GLU

ND


ERIKSSKOLANSVERKERSKOLAN TIUNDASKOLAN


26 VÄLJA RÄTT SKOLA26 VÄLJA RÄTT SKOLA

susanne Ekholm är miljöombud på förskolan och har gått en utbildning i Grön Flagg, ett program för hållbar

utveckling och miljömärkning för förskolor och skolor.

– Vi var på studiebesök på en förskola för hållbar utveckling, Ekudden, och kände att vi vill satsa på det här, berättar hon.

Först väljer man tema, sen skriver man en handlingsplan och skickar till sist in en rapport om hur arbetet har gått till. Förskolans rapport blev godkänd för ett par månader sen.

– VI VALDE KRETSLOPP och har jobbat med fem mål, fortsätter Susanne Ekholm.

Bland annat har de bytt ut fem vanliga mat-varor till ekologiska matvaror. Vidare har de

börjat källsortera fullt ut med komposterbart, brännbart, metall och så vidare då barnen får vara med och lägga rätt skräp i rätt kärl.

– Det gäller att lära barnen, att få in det tänket, förklarar Linda Sjöblom.

MED FEMÅRINGARNA HAR PERSONALEN gjort en hel del för att få in tänket kring håll-bar utveckling. Barnen har gjort reningsverk, byggt egna sopstationer i lego och gjort ex-periment med att rena vatten, bland mycket annat.

– Sen är vi med i Clean Up varje år, fortsätter Linda Sjöblom.

Förskolan jobbar också med att minska pappersförbrukning. Man återvinner papper, har köpt en kopiator för dubbelsidig kopiering och försöker sköta så mycket information som möjligt via mejl.

ETT SISTA MÅL ÄR ATT MINSKA elförbruk-ningen. Torkskåpen ska vara fulla innan de sätts i gång och barnen får lära sig att släcka

lampan när de lämnar ett rum.Efter utmärkelsen fortsätter miljöarbetet

på förskolan.– Årets tema är livsstil och hälsa, avslutar

Susanne Ekholm. ■LOTTA ERIKSSON

Höganäs förskola får utmärkelse för miljöarbete

SUSANNE EKHOLM OCH LINDA SJÖBLOM är de två drivande motorerna bakom miljöarbetet på Höganäs förskola. I maj hissar de utmärkelsen Grön Flagg och tänker fi ra med Friskis&Svettis barnjympaprogram Mini-Röris och frukt.

– VARJE ÅR är vi med i CleanUp, säger Linda Sjöholm.

– VI VILL SATSA PÅ hållbar utveckling och miljömärkning för förskolor, säger Susanne Ekholm.

MED FEMÅRINGARNA har personalen gjort en hel del för att få in tänket kring hållbar utveckling. Barnen har gjort reningsverk, byggt egna sopstationer i lego och gjort experiment med att rena vatten.


MILJÖARBETE

Uppsalas enda internationella skola!

Vår verksamhet omfattar:• förberedelseklasser i svenska åk 1-7• grundsärskola åk 1-10• svenska klasser åk F-5• tvåspråkiga klasser åk F-9

svenska och engelska• profi lklass engelska åk 6• skolbarnomsorg åk F-3 året runt• fritidsklubb åk 4-6

Nyhet i år!Vi startar svensk profi lklass i åk 6 med engelska som tillvalVi erbjuder kinesiska som B-språk i åk 6

Mer information ges på vår hemsida: www.kvarngardesskolan.uppsala.seDet går också bra att ringa till oss: 018-727 59 00, 727 59 01 V Å R D & B I L D N I N G

Kvarngärdesskolan är en skola som välkomnar barn från hela världen.Vi fokuserar på språkkunskaper, social kompetens och har en internationell inriktning på vårt arbete.

FOTO

N: C

ILLA

ER

LAN

DS

SO

N



En lugn och trygg skola som ger varje elev plats att utvecklas och lära. Det är Björkvallsskolan i Björklinge. Tre morgnar i veckan får eleverna öva avslappning och prata om värde-grundsfrågor. Det är en del av skolans Värdegrundsarbete i praktiken, VIP, som funnits i flera år.

– Elever förstår inte förrän efteråt hur bra det är, de hör ibland av sig när de slutat här och berättar hur mycket de saknar det, säger Ann Waxberg som är rektor.

Tre inriktningarSkolan har runt 350 elever som fördelas på tre inriktningar: idrottsprofil, kreativ profil och allmän klass. Det finns för-delar med alla profiler, men för samtliga gäller att eleverna inte bara arbetar i skolan utan också i närområdet, i Uppsala och ute i världen. För idrottseleverna ger Björkvallsskolan som enda skolan i Sverige möjligheten att i årskurs nio delta i den internationella tävlingen Superschools. De kreativa

eleverna åker regelbundet ut och inspireras av teater, konst och film i såväl Uppsala som Stockholm. Och skolan har ett regelbundet utbyte med Tyskland och Estland, dit elever reser och bor i familjer en vecka.

Unik mattesatsningMen en god grundundervisning är ändå det viktigaste under grundskoleåren, och det erbjuds eleverna på Björkvallsskolan.

– I stort sett alla elever går ut med godkända, bra betyg, säger Ann Waxberg.

Till exempel har skolan en unik mattesatsning i sam-arbete med Kyrkskolan, vilket innebär ett helhetsgrepp på matematiken under hela skoltiden.

– När eleverna kommer hit så vet jag redan vad de har jobbat med. Det är en kvalitetssatsning och det är så kul att få grotta ner sig och göra något hela vägen säger mate-matikläraren Erica Lundkvist. Skolan har också sökt och fått pengar till projektet från Skolverket, vilket bland an-nat fört med sig att det fi nns interaktiva ”smart boards” i klassrummen.

Med helhjärtad elevvård och unika inrikt-ningar fi nns all anledning att förlägga sin ut-bildning på Björkvallsskolan.

För mer information: www.bjorkvallsskolan.uppsala.se


BJÖRKVALLSSKOLAN

Björkvallsskolan utanför stan men mitt i världen

BJÖRKVALLSSKOLAN

Från och med hösten 2010 tar Björkvallskolan emot elever från åk sex till nio. Tre inriktningar fi nns att väl-ja på:

Idrottsprofi l: fokus på olika idrotter, friluftsliv och le-darskap. Mycket bollsporter och friidrott.

Kreativ profi l: Extra mycket arbete med bland annat bild, musik, dans och drama med chans till ytterligare fördjupning.

Allmän klass: Via ”elevens val” fi nns chans att för-djupa sig i olika ämnen, till exempel NO, språk, mode eller hemkunskap.

Björkvallskolan arbetar aktivt med VIP, Värde-grundsarbete I Praktiken, vilket gör skolan till en ovanligt lugn och trygg plats för eleverna.

ANNONNNSNSSSNSSNSNSN

Björkvallsskolan i Björklinge är en lugn och trygg skola som ger varje elev plats att utvecklas och lära. FO

TON

: PE

RN

ILLA

SJÖ

HO

LM

Universiteten i Uppsala – kunskap, utveckling & framtid

En värld av möjligheter. Uppsalas två universitet erbjuder utbildning, forskning, innovation, kultur, öppna föreläsningar, trädgårdar, muséer och mycket mer.

Tillsammans har vi 8 000 anställda och 42 000 studenter. Välkommen.



det är en grupp engagerade speci-alpedagoger, logopeder och data-pedagoger som finns som resurs

för att ge personal som jobbar med barn och ungdomar stöd inom kommunen.

Stödet kan ges på olika sätt, som handled-ning eller konsultation men också som fort-bildning och rådgivning. Det kan handla om stöd i punktskrift för synskadade, eller som handledning av personal som undervisar elever med olika typer av inlärningssvårigheter. För

många barn och ungdomar är stödet helt oum-bärligt, och den avgörande faktor som gör att de kan hänga med i skolverksamheten.

– MEN VI ARBETAR INTE DIREKT MED barnen, även om det ofta händer att vi är ute i skolorna för att analysera en situation, säger logopeden Christina Gunnarsson.

All personal som arbetar med barn och elever i behov av särskilt stöd kan ta kontakt med teamet.

– Vi handleder till exempel personal både en-skilt och i grupp för att de sedan ska kunna stödja eleverna men även varandra i sitt arbete, förkla-rar specialpedagogen Cecilia Wärendh Klang. Genom enhetens samlade kompetens kan det Konsultativa stödet erbjuda ett brett spektrum av stöd. Christina Gunnarsson ger ett exempel.

– Jag var i en skola där de hade en elev med läs- och skrivsvårigheter. Jag har handlett lärarna om hur de ska stötta eleven, men snart kom det fram att han också hade beteendeproblem. En av våra specialpedagoger tog då vid och kunde hjälpa till att stötta det pedagogiska arbetet med hela klassen.

Genom sina olika kompetenser kan enhe-ten alltså ge ett komplett stöd. Och det fi nns

ALLA BARN HAR samma rätt till utbildning, en del behöver mer stöd än andra för att nå dit. Det är där Uppsala kommuns Konsultativa stöd har ett stort ansvar.

det är vårvinter i Sunnersta. Ute på Sunnerstaskolans gård byg-ger galonklädda barn skulpturer

av smältande ismassa. Skolsköterskan Ann-Charlotte Borgefeldt kan se dem från sitt kontor i förskoleklassernas låga träbyggnad. Här finns en typisk brits att ligga på, en bok-stavstavla på väggen och rikligt med plåster och andra material för att ta hand om upp-

skrapade knän och stukade handleder.

ANN-CHARLOTTE BORGEFELDT ÄR INNE på sitt femte läsår som skolsköterska på Sunner-staskolan. Hon beskriver sitt jobb som omväx-lande och oförutsägbart, precis som de flesta andra yrken inom vården. Tidigare har hon arbetat som bland annat barnsjuksköterska på Akademiska barnsjukhuset.

– Det är en milsvid skillnad mot att jobba på sjukhus. Här på skolan jobbar jag med i grunden friska barn. Skolsköterskans roll är jätteviktig och har verkligen utvecklats mycket. Man job-bar både för och med elever för deras bästa, och grunden läggs redan i förskolan.

SKOLSKÖTERSKORNAS ANSVAR ÄR ATT göra regelbundna hälsokontroller av alla barn och ungdomar. De hjälper också till vid olycksfall, fungerar som stöd och vacci-nerar. På Sunnerstaskolan går 530 elever från förskoleåldern upp till årskurs fem, samt en förberedelseklass med barn som nyligen kom-

mit till Sverige från andra länder. – Förberedelseklassen är verkligen en spän-

nande utmaning. Skolan är så otroligt viktig för de barnen, den ger både trygghet och kon-tinuitet. Man ser hur mycket de uppskattar skoldagarna.

Kommunens centrala skolhälsoorganisa-tion fungerar väldigt bra, enligt Ann-Charlotte Borgefeldt.

– JAG HAR ETT DUBBELT CHEFSKAP över mig, dels rektor på skolan och så centrala skolhälso-vården. För mig fungerar det väldigt bra. De lyssnar och förstår vad jag behöver. Via centrala

EN OMVÄXLANDE ARBETSMILJÖ med hälsoförebyggande arbete som fokus. Så är arbetet som skolsköterska i dag. Ann-Charlotte Borgefeldt på Sunnerstaskolan är en av dem.

ANN-CHARLOTTE BORGEFELDT är inne på sitt femte läsår som skolsköterska på Sunnerstaskolan.

Hos skolsköterskan

Främjar alla barns rätt till lärande

FOTO

N: P

ER

NIL

LA S

JÖH

OLM

SKOLHÄLSA


FOTO

: PE

RN

ILLA

SJÖ

HO

LM

FOTO

: IS

TOC

K



Konsultativt stöd

Konsultativt stöd inom affärsområde Re-surs och kunskap jobbar för att skapa jäm-lika och likvärdiga villkor för alla barn och elever i Uppsala kommuns förskolor och skolor utifrån vars och ens behov. Skolstö-det riktas mot särskola, förskola och

grundskola. Man erbjuder även värde-grundsutbildningar. Andra exempel på verksamheter är att hjälpa till att ta fram olika typer av åtgärdsprogram samt att ar-beta med IT som studieverktyg för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsultativt stöd har också hand om administration och utveckling av kommunens särskola.

FAKT

AFA

KTA

Skolhälsovården Alla elever i Uppsala kommun oavsett skolform har rätt till skolhälsovård. Skol-hälsovården är kostnadsfri och lätt till-gänglig för eleverna.

Skolhälsovården erbjuder

- Hälsosamtal- Hälsoundersökningar- Förebyggande hälsofrämjande arbete- Vissa sjukvårdsinsatser

Genom skolsköterskan kan eleven också boka tid hos skolläkaren för skolrelaterade hälsoproblem. Inom skolhälsovården rå-der tystnadsplikt.

Centrala skolhälsovården är den centrala enheten för skolhälsovården som ansva-rar för verksamhetsutveckling, kompe-tensutveckling och kvalitetsgranskning av skolhälsovården.

Alla skolelever går på regelbundna

hälsobesök

- Förskoleklass: Individuellt hälsobesök med förälder- Skolår 2: Hälsobesök - Skolår 4: Hälsobesök och vaccination - Skolår 6: Vaccination och pubertets- undervisning - Skolår 7: Hälsobesök- Gymnasiet år 1: Hälsobesök

skolhälsovården får jag de fortbildningar jag behöver.

EFTERSOM EN SKOLSKÖTERSKA OFTAST är ensam om sin yrkesroll på arbetsplatsen så kan man ibland känna sig lite ensam med ett stort ansvar, något som avhjälps genom nära kon-takt med centrala skolhälsovården och andra skolsköterskor i området.

– Vi ringer och stämmer av med varan-dra, det är viktigt med ett bra samarbete, säger Ann-Charlotte Borgefeldt.

Nyligen infördes ett databaserat journal-system för skolhälsovården, något som har underlättat arbetet. Tidigare hade skolskö-terskan pappersmappar med all information i sitt arkiv.

– Det här är verkligen otroligt mycket

bättre, snyggare och mer enhetligt.

PÅ WEBBEN FINNS OCKSÅ EN plattform för nyheter och bakgrundsmaterial för skolskö-terskorna, som ofta uppdateras.

– Det var efterlängtat, när jag började här fanns det bara två pärmar som inte alls var uppdaterade, säger Ann-Charlotte Borgefeldt. Hon trivs riktigt bra med sitt jobb, men säger ändå att hon inte säkert vet vad som kommer att hända i framtiden. Till hösten kommer skolsköterskorna att få förändrade arbetsupp-gifter, i och med att vaccinationsprogrammet ändras och blir mer omfattande.

– Jag vill inte bli en som bara sticker och sticker. Man får se hur nästa läsårs arbetsup-gifter utvecklas. ■

JOHANNA STENIUS

resurser. Bland annat har Skoldatateket ut-rustning till utlåning för elever med läs- och skrivsvårigheter.

DET ÄR VIKTIGT ATT STÖDET sätts in tidigt, därför är det extra bra att förskolan nu ingår i området.

– Om stödet sätts in tidigt så hinner eleven inte misslyckas, säger Kristina Runhed Petters-son som är rektor. Därför hoppas de nu att även de privata förskolorna ska teckna ett avtal om konsultativt stöd, precis som de kommunala redan gjort. ■

JOHANNA STENIUS

Man jobbar både för och med elever för deras bästa, och grunden läggs redan i förskolan”

FOTO

: PE

RN

ILLA

SJÖ

HO

LM

Affärsområdet Resurs och KunskapAffärsområdet levererar kompletterande undervisning samt specialiserade stödin-satser till barn/elever i förskolan, förskoleklassen, grundskolan, gymnasieskolan samt särskolan.

Resurs och kunskap har tillsammans med resursteamen och de olika skolfor-merna byggt upp ett stödsystem med elevens behov i centrum. Arbetet utgår från professionalitet och ett inkluderande förhållningssätt inom affärsmässiga ramar.

Genom en helhetssyn på elevers lärande och utveckling skapar vi förutsätt-ningar för barn/elever att fullfölja sin skolgång med så hög grad av normalitet som möjligt.

KONTAKTA AFFÄRSOMRÅDET RESURS OCH KUNSKAPAffärsområdeschef:

Ulf Gustin 018/7275622

Språkskolan:

Rektor Agneta Ehn 018/7272030

Konsultativt stöd:

Rektor Kristina Runhed-Pettersson 018/7277552

Elevplatser:

Rektor Janne Lundqvist 018/7271424

Central skolhälsovård:

Christina Stenhammar 018/7272015

Modersmålsstöd:

Enhetschef Leena Westberg-Eriksson 018/7271478

ANNONS


AFFÄRSOMRÅDET RESURS OCH KUNSKAP

Vi gör skillnad för elevernas lärande och utveckling

FOTO

: AN

NA

RE

HN

BE

RG



VÅRD & BILDNINGS GRUNDSKOLOR får åtta miljoner av Skolverket för att fortsätta arbetet med att utveckla och förbättra elevernas grundkun-skaper i att läsa, skriva och räkna.

pengarna ska användas till flera olika projekt som syftar till att höja lärar-nas kompetens och ge eleverna ännu

bättre förutsättningar att lyckas i skolan. Bland annat ska det finnas en språk-, läs- och skrivam-bassadör på de skolor som har årskurs 1-3, ambas-sadörerna ska ordna aktiviteter som studiecirklar och stärka lärarna i deras arbete med eleverna.

Vård & bildnings grundskolor ska också fort-sätta arbetet med individuella utvecklingsplaner, som är ett viktigt verktyg för både elever och lärare att ge varje enskild elev rätt förutsättningar att prestera goda resultat.

– DET ÄR GLÄDJANDE ATT Skolverket är positiva till vår verksamhet och ger oss extra anslag, det visar styrkan i en sammanhållen och gemensam ansökan från alla våra grundskolor. Det är ett bevis på att Vård & bildnings långsiktiga och strategiska satsning på verksamhetsutveckling verkligen fungerar. Det här är pengar som kom-mer att ge många barn och ungdomar bättre förutsättningar att lyckas i skolan, säger Lars Romanus, Affärsområdeschef, grundskolan.■

KÄLLA: UPPSALA.SE

allt fler elever klarar av sina gymnasie-studier och får slutbetyg. Fler elever blir också behöriga till högskolestu-

dier. Resultatet kan bero på ett allt mer långsik-tigt och framgångsrikt utvecklingsarbete.

Eleverna i gymnasieskolan lyckas bra i förhållande till riket som helhet vad avser behörighet till högskolestudier och merit-medelvärde. En större andel av eleverna fi ck slutbetyg jämfört med tidigare år. Andel elever

med reducerat program har också minskat.

RELATIVT GOD FLEXIBILITET inom vuxenut-bildningen gör det möjligt att möta studeran-des behov och förutsättningar på ett bra sätt. Bland åtgärder för förbättring nämns bland annat att skolorna ska möta elevernas olika lärstilar samt ge studiehandledning på mo-dersmål för dem som har behov. ■

KÄLLA: UPPSALA.SE

Förskolepedagoger certifi eras för att vägleda föräldrar

Allt fl er elever klarar gymnasiet

Åtta miljo-ner extra till grundskolorna

NYHETER

ALLT FLER ELEVER KLARAR gymnasiet. Detta framgår av kvalitetsredo-visningar som de pedagogiska verksamheterna i Uppsala kommun har presenterat.

SOFIA THESANDER, 19 år, Sophia Holm, 17 år, och Gabriel Hällqvist, 17 år skuttar ut från Katedralskolan.

de aktuella förskolepedagogerna deltar i ett projekt som handlar om att undersöka om förskolan är

en arena för föräldrastöd. Ansvariga är Upp-sala kommun tillsammans med Landstinget i Uppsala län.

Förskolepedagogerna har under hösten 2009 utbildats i att vägleda och berätta för för-äldrar om tillvägagångssätt som de kan använda vid små praktiska bekymmer i vardagen. Det kan till exempel handla om att komma till eller ifrån förskolan utan gnäll och tjat.

I början av året prövades förskolepedago-gernas kunskaper i utförandet av programmet som i sin tur ledde till certifi ering. Program-met Triple P kommer ifrån Australien, och Uppsala är först i Norden med att pröva programmet.

– Det ska bli spännande att se vad föräld-rarna tycker om att personalen på förskolan erbjuder dem stöd i deras föräldraskap. Det ska även bli intressant att se hur programmet Triple P fungerar i Sverige, säger Ingela Hagström som leder projektet.■

KÄLLA: UPPSALA.SE

NU CERTIFIERAS förskolepedagoger för att vägleda föräldrar i positivt föräldraskap. 21 förskolepedagoger från 10 förskolor i Uppsala får cer-tifi katet Triple P, Programmet för positivt föräldraskap.




GUC är inte som andra skolor. Det nära sam-arbetet med näringslivet har skapat en miljö som påminner mer om en arbetsplats än om en skola. GUC är ett kreativt center inom Media, Design och Turism, där eleverna får växa och bli trygga med hjälp av bransch-vana lärare och den senaste tekniken.

– Jag tänkte tidigt på GUC. Det är en kul och kreativ skola med många olika stilar men där det inte gör något om man sticker ut. Jag känner verkligen att jag valt rätt, säger Ebba Laihanen, 16 år, som går första året på det nystartade programmet Sam/Media.

Skolan andas framtid och eleverna drillas till skapar-glädje i en inspirerande och modern miljö.

– Det är kul med något nytt och det känns som om programmet ger mig en bra grund och behörighet inför framtiden. Vi läser sällan böcker från sida till sida utan diskuterar i stället. Det blir mer levande mellan lärare och elever och man lär sig att argumentera för sina åsikter.

Lärare direkt från mediabranschenUtrymme finns att påverka sitt eget arbete och lärarna fungerar inte bara som lärare utan också som handledare. GUC:s utvecklings- och marknadschef Annette Stavenow Mansnérus kommer själv från filmbranschen där hon un-der många år drev eget filmbolag. Hon är ett bra exempel på vad lärarkåren har för bakgrund.

– Så gott som samtliga karaktärsämneslärare kommer från branschen. Tryckare, journalister, fotografer, reklam-byråfolk, fi lmproducenter, alla är de representerade på skolan. Det ger trovärdighet.

GUC ägs av näringslivet som man samarbetar med på många sätt.

– Vi ägs av och fi nns till för yrkeslivet, för att de ska få rätt arbetskraft. Skolan jobbar mycket med att öva eleverna i att ta eget ansvar. Dom ska lära sig driva projekt och hålla deadlines, allt för att efterlikna arbetslivet.

Riktiga uppdragEleverna får också riktiga uppdrag. Såsom att sätta ihop en modevisning åt butiken Fashionista, måla polishusets trapphus, julskylta på Clarion hotell, anordna kundevent och göra film åt bland andra Uppsala kommun.

Skolans samarbete med näringslivet leder också till att det blir lättare att få praktikplatser och ibland även till jobb direkt efter studenten. Man får också med sig behörighet till att läsa vidare på högskola.

– Det är viktigt att yrkesutbildningar är lyhörda och fl exibla och håller sig ajour. Dialogen med GUC är väldigt öppen och ärlig. Att få vara med och påverka undervis-ningen ser jag som en chans. Eleverna ska ju förhopp-ningsvis jobba hos oss i framtiden, säger Kaisa Eldenert, receptionschef på hotell Park Inn.

En stor satsning på skolan är också entreprenörskap och ”Ung Företagsamhet”.

– Det är bra att eleverna lär sig grunderna i företagsam-het och ser fl er vägar än att vara anställd. Att starta eget kan vara ett bra sätt för många att komma in i yrkeslivet. Att våga vara egen, tro på sig själv, sin idé och sedan stå för

den hela vägen, säger Janne Holmqvist, lärare i ekonomi, handel och administration.

– Jag ser fram emot att bli egen. Man kan styra mer själv och det är fantastiskt att kunna leva på det man tycker är roligt, säger Niclas Rhodin, 18 år, som studerar 2:a året på foto.

GUC UPPSALA

Skolan som andas framtid

GUC - GRAFISKT UTBILDNINGSCENTER

GUC startade 1989. Skolans största ägare är Uppsala kommun som äger 67%.GUC Media är Uppsalas första gymnasiala friskola och har 2010 funnits i 13 år. Vi har i dag 750 elever på hela skolan. Vi har egen elevvård och bibliotek.Hälften av skolans elever kommer från andra kom-muner. För dig som är intresserad av elevhemsboende, besök www.upsalaelevhem.seDu kan söka till GUC var du än bor i landet!

Friskoleprogram på GUC Media:

• Design FR0555• Journalistik med multikompetens FR1705• Medieteknik/Eventteknik FR0247• Multimedia/Digitalt skapande FR0214• Sam/Media FR2212• Turism FR0669

Medieprogrammet:

Efter ett gemensamt första år väljer man inför åk 2 sin inriktning.• Fotografi sk Bild – riksintag MPR101• Tryckteknik – nu även som lärlingsutbildning• Expo• Grafi sk Kommunikation• Radio• Television

ANNONS

– Det är en kul och kreativ skola med många olika stilar men där det inte gör något om man sticker ut, säger Ebba Laihanen som går programmet Sam/Media.

Övre bilden: – Det är fantastiskt att sedan kunna leva på det man tycker är roligt, säger Niclas Rhodin, 18 år, som studerar 2:a året på foto. Nedre bilden: – Så gott som samtliga karaktärsämneslära-re kommer från branschen, säger GUC:s utvecklings- och marknadschef Annette Stavenow Mansnérus.

FOTO

N: P

ER

NIL

LA S

JÖH

OLM

ÖPPET HUS! Lördagen den 8 maj håller GUC dörrarna öppna 11-14. Mer information hittar du på www.guc.se.

Hos oss blir du expert på kontakter!

Ekebygymnasiet erbjuder utbildningar med goda jobbchanser. Nybakade elektriker behöver både expanderande enmansföretagare samt större firmor. Vi vågar säga att du går en ljus framtid till mötes när du väljer vår elektrikerutbildning.

Kockar är också högt eftertraktade. Restaurang- och hotellbran-schen behöver alltid fylla på med nyutbildade människor, som tycker om att jobba i en bransch där det händer spännande saker.

Funderar du på att bli florist? Hos oss får du utveckla din kreativitet samtidigt som du får en god hantverksutbildning.

Kontakta oss på vår hemsida www.ekebygymnasiet.uppsala.se när du vill veta mer om utbildningarna som leder till jobb.

Vi utbildar även servitörer, bartenders, receptionister, konferensvärdar, guider, kallskänkor, storkökspersonal, bagare, konditorer och charkpersonal.


Documents

Uppsala Utbildning