1

Uppsatsämnen VT 2013

Examensarbete i Psykologi (2PS013)

Valbar kurs om 15 högskolepoäng, termin 6, psykologprogrammet

Uppdaterad: 12-10-10

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Hur återhämtar sig olika kognitiva processer från att man väcks ur olika sömnstadier? ..............3

Hur upplevs emotioner hos personer med sömnbrist? ...............................................................4

Vilka är mekanismerna bakom könsidentitet och könsidentitetsdysfori och hur fluktuerar

kognitiva funktioner som en följd av yttre påverkan som hormoninteraktion? ...........................5

Hur påverkar kronisk arbetsrelaterad stress skador i limbiska strukturer i hjärnan och hur

påverkas kognitiv funktion, psykomotorisk funktion samt emotionella funktioner? ...................7

Olfaktorisk perception av sociala signaler ................................................................................9

Livsstilskurs för kvinnliga nyanlända tredjelandsmedborgare – en sex månaders uppföljning .. 10

Utvärdering av effekten av internetbaserad kognitiv beteendeterapi respektive fysisk aktivitet på

sjukskrivning och arbetsförmåga vid mild till måttlig depression, ångest och stressrelaterad

psykisk ohälsa. ...................................................................................................................... 15

Utvärdering av effekten av KBT-baserad internetbehandling på känslomässigt påfrestande

mardrömmar ......................................................................................................................... 17

Psykometrisk utvärdering av personlighetsinventoriet NEO-PI3 ............................................. 18

Betingad rädsla för individer från olika sociala grupper .......................................................... 19

Effekten av hotfulla stimuli på responsinhibition och målinriktat beteende.............................. 21

Hur påverkas individuell trial-and-error inlärning av motstridig social information och hur

samspelar detta med gruppnormer? ........................................................................................ 22

Hur kommunikationen i vårdmötet och patientens förväntningar samt erfarenhet påverkar

varandra vid behandling ........................................................................................................ 23

Medicinska, psykologiska och sociala seneffekter av som en följd av tumör i centrala

nervsystemet (CNS) i tidig ålder ............................................................................................ 25

3

Hur återhämtar sig olika kognitiva processer från att man väcks ur olika sömnstadier?

Handledare: John Axelsson, docent

Institutionstillhörighet: Klinisk Neurovetenskap

Uppsatsområden: Sömn, kognition och hälsa

Kort bakgrund:

Hjärnan har en starkt förändrad ämnesomsättning under sömnen och det tar tid för hjärnan att

uppnå sin optimala kapacitet från det att man blir väckt. Det är fortfarande oklart hur olika

kognitiva processer återgår till det normala under denna period med ”sömntröghet” (”sleep

inertia” på engelska). Syftet med studien är att undersöka hur snabbt olika kognitiva processer

återgår till det normala från att någon väcks under olika sömnstadier. Vi har nyligen utvecklat

en ”app” som mäter olika kognitiva processer. Studenten/studenterna kommer att sammanställa

nyinsamlade data från studien som genomförs under vintern 2012-2013. Studenterna kommer

även att genomföra en mindre pilotstudie utanför laboratoriet för att utvärdera om appen kan

användas i ”operational settings”.

Övergripande frågeställning: Hur återhämtar sig olika kognitiva processer från att man väcks ur

olika sömnstadier?

Design: Experimentell design där vi personer väcks under olika sömnstadier och genomför

olika kognitiva test.

Etiska ställningstagen: Etik finns dnr 2012/276-31/2 (2012-03-07). Komplement lämnas in

hösten 2012.

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller):

Studenten förväntas få en förbättrad kunskap och förståelse av hur sömn påverkar kognitiva

processer. Mer specifikt kommer studenten att få en bättre kunskap av hur sömn, kognition och

subjektiva variabler samverkar. Studenterna kommer även att få fördjupad kunskap inom

statistik och mer specifikt av statistisk bearbetning och statistikprogram. Studenterna förväntas

förvärva en god värderingsförmåga och ett vetenskapligt förhållningssätt i samband med

skrivandet av uppsatsen och i interaktion med forskargruppen.

Preliminär arbetsplan: Före start av kursen: specificera frågeställningar och fastställa en mer

exakt arbetsplan. Vecka 1-2: litteratursökning, läsning och genomgång av första data; vecka 3-

5: Arbeta med att sammanställa data, preliminära analyser; vecka 6: klar med analyser, påbörja

utkast av uppsats; vecka 7-9: uppsatsen färdigställs; vecka 10 förberedelse för försvar och

opposition; Examination

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Balkin TJ, Braun AR, Wesensten NJ, Jeffries K, Varga M, Baldwin P, Belenky G, Herscovitch

P. The process of awakening: a PET study of regional brain activity patterns mediating the re-

establishment of alertness and consciousness. Brain. 2002 Oct;125(Pt 10):2308-19.

Wertz AT, Ronda JM, Czeisler CA, Wright KP Jr. Effects of sleep inertia on cognition. JAMA.

2006 Jan 11;295(2):163-4. No abstract available. Erratum in: JAMA. 2006 Feb 15;295(7):760.

Plats för genomförande: Uppsatsarbetet sker inom ramen för John Axelssons forskning vid

sektionen för psykologi och/eller Osher centrum för integrativ medicin, Institutionen för klinisk

neurovetenskap, KI

4

Hur upplevs emotioner hos personer med sömnbrist?

Handledare: John Axelsson, docent

Institutionstillhörighet: Klinisk Neurovetenskap

Uppsatsområden: Sömn, kognition och hälsa

Kort bakgrund:

Sömnbrist har en mängd fysiologiska effekter och nya data visar att en person med sömnbrist

även bedöms som mindre attraktiv och mer sjuk av personer i sin omgivning. Vi har pilot data

som visar att sömnbrist gör att en person även ser mer ledsen ut. Det är dock oklart hur

sömnbrist påverkar ansiktsmuskulatur och hur detta relaterar till emotioner.

Övergripande frågeställning: Hur upplevs emotioner hos personer med sömnbrist?

Design: Experimentell design där deltagare får bedöma fotografier på personer med olika grad

av sömnbrist.

Etiska ställningstagen:

Etik finns Dnr. 2007/610-31/3. Eventuellt ska kompletterande etik lämnas in.

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller):

Studenten förväntas få en förbättrad kunskap och förståelse av hur sömn och sömnbrist

påverkar perception (av individer) och social interaktioner. Mer specifikt kommer studenten att

få en bättre kunskap av hur sömn, perception och emotioner samverkar. Studenterna kommer

även att få fördjupad kunskap inom statistik. Studenterna förväntas förvärva en god

värderingsförmåga och ett vetenskapligt förhållningssätt i samband med skrivandet av

uppsatsen och i interaktion med forskargruppen.

Preliminär arbetsplan: Före start av kursen: specificera frågeställningar och fastställa en mer

exakt arbetsplan. Vecka 1-2: litteratursökning, läsning och färdigställande av studieprotokoll;

vecka 3-5: Arbeta med datainsamling, preliminära analyser; vecka 6: klar med analyser,

påbörja utkast av uppsats; vecka 7-9: uppsatsen färdigställs; vecka 10 förberedelse för försvar

och opposition; Examination

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

- Axelsson J, Sundelin T, Ingre M, Van Someren EJ, Olsson A, Lekander M. Beauty sleep:

experimental study on the perceived health and attractiveness of sleep deprived people. BMJ.

2010 Dec 14;341:c6614. doi: 10.1136/bmj.c6614.

- Walker MP. The role of sleep in cognition and emotion. Ann N Y Acad Sci. 2009

Mar;1156:168-97.

- Sauter DA, Eisner F, Ekman P, Scott SK. Cross-cultural recognition of basic emotions

through nonverbal emotional vocalizations. Proc Natl Acad Sci U S A 2010;107(6):2408-12.

- Niedenthal PM, Brauer M. Social functionality of human emotion. Annu Rev Psychol

2012;63:259-85.

- Haxby JV, Hoffman EA, Gobbini MI. The distributed human neural system for face

perception. Trends Cogn Sci 2000;4:223-33.

- Rhodes G. The evolutionary psychology of facial beauty. Annu Rev Psychol 2006;57:199-

226.

- Willis J, Todorov A. First impressions: making up your mind after a 100-ms exposure to a

face. Psychol Sci 2006;17:592-8.

Plats för genomförande: Uppsatsarbetet sker inom ramen för John Axelssons forskning vid

sektionen för psykologi och/eller Osher centrum för integrativ medicin, Institutionen för klinisk

neurovetenskap, KI

5

Vilka är mekanismerna bakom könsidentitet och könsidentitetsdysfori och hur fluktuerar

kognitiva funktioner som en följd av yttre påverkan som hormoninteraktion?

Handledare: Ivanka Savic, ivanka.savic-berglund@ki.se, docent

Institutionstillhörighet: Kvinnor och barns hälsa, neuropediatrik

Uppsatsområden (ämnes – eller forskningsinriktningar inom psykologin): Neuropsykologisk

undersökningsmetodik, könsskillnader, studier av könsidentitetsproblematik

Kort bakgrund: att förstå mekanismerna bakom könsidentitet och könsidentitetsdysfori. Att

förstå hur kognitiva funktioner fluktuerar med yttre påverkan, t ex hormoninteraktion.

Övergripande frågeställning: Finns det skillnader mellan transsexuella man – till- kvinna

personer när det gäller hjärnans funktionella förbindelser och valda neuropsykologiska tester

som i tidigare studier visat könsskillnader? Hur ändras dessa parametrar vid

könshormonbehandling?

Projektbeskrivning: Mekanismerna bakom transsexualitet (mera korrekt könsidentitetsdysfori)

är oklara. Enligt vissa teorier kan en aspekt vara att hjärnans funktionella och anatomiska

förbindelse skiljer sig från kontrollpersoner vars kromosomala och upplevda kön är kongruent.

En rad moderna studier visar att vissa förbindelser är könsolika. Man har också I en rad

undersökningar visat att kvinnor och män presterar olika I vissa neuropsykologiska tester, samt

att de kan använda olika funktionella förbindelser I hjärna även om de presterar lika. Dessa

fynd har triggat nya frågeställningar: 1) Hur påverkas de beskrivna könsolikheterna av

östrogen/testosteron? 2) Skiljer sig transsexuella personer från kontroller av samma kön

avseende funktionella förbindelse/neuropsykologiska tester som visat könsolikheter? 3) Är

denna skillnad påverkbar, och i så fall, minskar den vid behandling med könshormoner (t.ex.

östrogenbehandling av transsexuella män som önskar korrigera sitt kön till kvinna)?

För att undersöka dessa frågor kommer vi att undersöka 10 kvinnliga och manliga kontroller

samt 10 man-till-kvinna transsexuella. Transsexuella personer undersöks vid två tillfällen, före,

och efter påbörjad östrogenbehandling. Båda patientkategorier finns, så att studenten kan klara

av undersökningar under stipulerad tid. Vi undersöker specifikt hur upplevelsen av den egna

kroppen varierar i relation till könsidentitet. Studenten kommer att lära sig att självständigt

utföra neuropsykologiska tester, samt att under handledning analysera enklare MR data.

Resultaten från båda undersökningar kommer att jämföras mellan transsexuella personer och

kontroller samt före och under behandling med könshormoner.

Design: Studentuppgift: Att med ett så kallat morfprogram testa upplevelsenav den egna

kroppen när den med ett morfprogram framställs som allt mera ’kvinnlig respektive manlig’.

Att relatera dessa data till funktionella MR data i specifika ’ self body perception’ regioner.

Etiska ställningstagen: Är det etiskt tillåtet att studera beteenden och MR data i relation till kön

och könsidentitet. Studien är godkänd av etiska kommittén vid KI, Dnr. 2010-1133-31/3.

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller): Kunskap och förståelse: förståelse av

biologiska mekanismer bakom könidentitetsdysfori, basala neurospsykologiska testmetoder

Färdighet och förmåga: förståelse för undersökningsmetodik när det gäller patienter och

kontroller, kunskap om basal uppläggning, utförande och dataanalys vid konkret

psykologirelaterad frågeställning. Färdighet i att utföra neuropsykologiska tester. Färdighet i

basal statistisk beräkning. Studenten får lära sig att sammanställa egna resultat och rapportera i

form av uppsats.

Värderingsförmåga och förhållningssätt: se ovan

6

Preliminär arbetsplan: 10 patienter och 10 kontroller undersöks avseende ematisk och

systematiseringsförmåga samt perception av den egna kroppen. Dessa data kommer att under

handledning relateras till MR data från samma personer. Studenten kommer att sammanställa

data (vissa patienter och kontroller är redan undersökta), och presentera uppsats. Samma

personer undersöks med anatomisk och funktionell MR, studenten kommer att delta vid MR

några undersökningar av samma personer, se hur man analyserar MR data och kommer

därefter att göra korrelationsanalyser avseende cerebral konnektivitet och neuropsykologiska

tester.

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Savic I, Arver S.

Sex Dimorphism of the Brain in Male-to-Female Transsexuals. Cereb Cortex. 2011 Apr 5

Savic I, Garcia-Falgueras A, Swaab DF

Sexual differentiation of the human brain in relation to gender identity and sexual orientation

Prog Brain Res. 2010;186:41-62. Review.

Lust JM, Geuze RH, Van de Beek C, Cohen-Kettenis PT, Bouma A, Groothuis TG.

Differential effects of prenatal testosterone on lateralization of handedness and language

Neuropsychology. 2011 Apr 18

Sommer IE, Cohen-Kettenis PT, van Raalten T, Vd Veer AJ, Ramsey LE, Gooren LJ, Kahn

RS, Ramsey NF. Effects of cross-sex hormones on cerebral activation during language and

mental rotation: An fMRI study in transsexuals. Eur Neuropsychopharmacol. 2008

Mar;18(3):215-21

Rahman Q , Abrahams S , Wilson GD

(2003) Sexual-orientation-related differences in verbal fluency. Neuropsychology 17:240–246.

Plats för genomförande: Karolinska Institutet, Retziusväg 3

7

Hur påverkar kronisk arbetsrelaterad stress skador i limbiska strukturer i hjärnan och

hur påverkas kognitiv funktion, psykomotorisk funktion samt emotionella funktioner?

Handledare: Ivanka Savic (ivanka.savic-berglund@ki.se), docent och Emilia Lentini

(emilia.lentini@ki.se), forsningsassistent

Institutionstillhörighet: Kvinnor och barns hälsa, neuropediatrik

Uppsatsområden (ämnes – eller forskningsinriktningar inom psykologin): Neuropsykologisk

undersökningsmetodik, effekt av stress på hjärnan, och dess funktioner

Kort bakgrund: Psykiska sjukdomstillstånd är den vanligaste orsaken till sjukskrivning >90

dagar hos kvinnor under 45 år. Patienter med utmattningssyndrom (UMS) utgör en stor andel.

UMS karakteriseras av kognitiv och emotionell dysfunktion, minnessvårigheter,

koncentrationssvårigheter, ångest och sömnsvårigheter, samt hjärtklappning. Vi vet ytterst litet

om de patofysiologiska förändringar i hjärnan som orsakar symtombilden och könsskillnaderna

vid UMS. De planerade studierna bygger på kunskap om att symtom som rapporteras vid UMS

ses vid störningar i den limbiska hjärnan; vidare visar våra egna data från PET-studier att

UMS-patienter har specifika störningar i serotoninsystemet och i limbiska strukturer

(amygdala, anteriora cingulum och dorsomediala prefrontal cortex). Dessa strukturer är

essentiella för normal reglering av stresstimuli.

Vi ska nu undersöka hur skador i dessa delar av hjärnan kan uppstå vid kronisk arbetsrelaterad

stress och hur de påverkar kognitiv och psykomotor funktion, samt emotionella funktioner.

Vårt slutmål är att ta fram underlag för prediktion av nyttan med specifik behandlig och

medverka till att 1) förstå neurobiologiska mekanismer, 2) finna biokemiska markörer för

UMS, 3) relatera förändringar i hjärnans nätverk till den enskilde patientens symptombild.

Studentarbetet kommer att innebära deltagande I fMRI undersökningar av hjärnan och

utförande och analys av olika test av psykomotor och kognitiv funktion. Syftet är att dels

utvärdera dessa funktioner hos UMS-patienter jämfört med kontroller och att även se hur

resultaten från neuropsykologiska tester relateras till eventuella funktionella och anatomiska

hjärnförändringar till följd av kronisk psykosocial stress, samt om eventuell

funktionsnedsättning normaliseras efter KBT-behandling.

Övergripande frågeställning: Vi har i just avslutad studie funnit att kronisk psykosocial stress

är kopplad till reducerad volym i basala ganglier. I detta avgränsade projekt undersöker vi hur

volymen av putamen och caudatus är relaterad till psykomotorfunktioner hos kroniskt stressade

patienter respektive kontroller. En annan frågeställning är om dessa funktioner och

hjärnvolymer normaliseras efter KBT-behandling

Design: Studenten kommer att lära sig göra volymbestämningar av basala ganglier, och utföra

neuropsykologiska tester hos 10 patienter (kontrollerna är redan undersökta). Studenten

kommer att relatera neuropsykologiska och MR-data till varandra. Här ingår analys av redan

undersökta patienter och kontroller, samt egen undersökning av tio stressade patienter (enligt

identisk metodologi). Därmed kommer studenten vara med i undersökningsproceduren från

början, men också ha tillräckligt material för att göra statisk analys och datarapport i

uppsatsform.

Etiska ställningstagen: Är det etiskt tillåtet att utsätta stressade personer för neuropsykologisk

testning och MR undersökning av hjärnan? Studien är godkänd av etiska kommittén vid

Karolinska Institutet, Dnr. 2011/287-31/4.

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller):

8

Kunskap och förståelse: förståelse av biologiska mekanismer bakom kronisk stress, basala

neurospsykologiska testmetoder

Färdighet och förmåga: förståelse för undersökningsmetodik när det gäller patienter och

kontroller, kunskap om basal uppläggning, utförande och dataanalys vid konkret

psykologirelaterad frågeställning. Färdighet i att utföra neuropsykologiska tester. Färdighet i

basal statistisk beräkning. Studenten får lära sig att sammanställa egna resultat och rapportera i

form av uppsats.

Värderingsförmåga och förhållningssätt: se ovan

Preliminär arbetsplan: Neuropsykologisk testning med fokus på psykomotorfunktioner av 10

stressade patienter. Analys av deras basala ganglier volym med mR metodik. Analys av basal

gangle-volym hos ytterligare 10 patienter och 20 kontroller. Korrelation mellan dessa volymer

och data från psykomotorfunktion (pegboard data) med enkel statistisk korrelationsberäkning.

N-psykologisk testning tar 60 minuter. MR bestämning av basala ganglievolym tar 1

timme/person, 40 timmar totalt.

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Ahola, K., Honkonen, T., Isometsa, E., Kalimo, R., Nykyri, E., Koskinen, S., Aromaa, A.,

Lonnqvist, J., 2006. Burnout in the general population. Results from the Finnish Health 2000

Study. Soc Psychiatry Psychiatr Epidemiol 41, 11-17.

Jovanovic H, Perski A, Berglund H, Savic I.

Chronic stress is linked to 5-HT(1A) receptor changes and functional disintegration of the

limbic networks

Neuroimage. 2011 Apr 1;55(3):1178-88.

McEwen, B.S., 1997. Hormones as regulators of brain development: life-long effects related to

health and disease. Acta Paediatr Suppl 422, 41-44.

McEwen, B.S., 2007. Physiology and neurobiology of stress and adaptation: central role of the

brain. Physiol Rev 87, 873-904.

McEwen, B.S., Conrad, C.D., Kuroda, Y., Frankfurt, M., Magarinos, A.M., McKittrick, C.,

1997. Prevention of stress-induced morphological and cognitive consequences. Eur

Neuropsychopharmacol 7 Suppl 3, S323-328.

Plats för genomförande: Karolinska Institutet, Retziusväg 3

9

Olfaktorisk perception av sociala signaler

Handledare: Mats Olsson, professor i experimentell psykologi, mats.j.olsson@ki.se

Institutionstillhörighet: Klinisk neurovetenskap, sektionen för psykologi

Uppsatsområden: Perception och emotion

Kort bakgrund: Från forskning på gnagare vet vi att djur tenderar att undvika sjuka individer

vilket bland annat tycks bero på den sjukes lukt. Detta är förstås adaptivt för en individ

Övergripande frågeställning: Kan människan också göra skillnad på sjuk och frisk via

luktsinnet? Preliminära data från vårt labb antyder det. I övrigt friska och unga människor som

injicerats med ett så kallat endotoxin som aktiverar det allmänna immunförsvaret och

framkallar en systemisk inflammation (får till exempel någon grads förhöjd feber under några

timmar) luktar mindre behagligt, starkare och mindre hälsosamt än en kontrollgrupp. Andra

sociala signaler kan övervägas för uppsatsarbetet.

Design: Med en experimentell beteendestudie undersöker vi vad som skiljer den friska från

sjuka kroppen i termer av lukt. Enligt en hypotes så har emotionen avsmak/äckel (disgust) sitt

ursprung i behovet av ett sjukdomsundvikande beteende. Vi ska därför speciellt testa om just

avsmak eller äckel är en dimension i luktupplevelsen som speciellt skiljer sig åt mellan ”frisk”

och ”sjuk”. Luktprov (burna t-tröjor) finns redan insamlade.

Etiska ställningstagen: Viss obehag av endotoxin behandling. Detta är emellertid gjort med

etiskt tillstånd, diarienummer 2008 / 955-31. Bedömningar av kroppslukt lagras kodat och kan

inte knytas till en bedömare.

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller):

Kunskap och förståelse: Rörande emotion och olfaktorisk perception av sociala signaler.

Färdighet och förmåga: Genomföra ett experiment och bearbeta data med inferensstatistik.

Värderingsförmåga och förhållningssätt: Etisk värdering av designen och ett professionellt

förhållningsätt till deltagarna.

Preliminär arbetsplan: Specifik litteratur läses in. Studenten eller studenterna diskuterar

designen med handledaren och ibland görs pilotexperiment. Annonsering efter försökspersoner

sker (Vecka 1-2). Huvudexperimentet utförs (Vecka 3-5). Dataanalyser görs (Vecka 6-7).

Uppsatsen olika delar sammanställs (Vecka 8-9). Förberedelse för opposition och försvar och

examination. (Vecka 10).

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Oaten, M., Stevenson, R.J., and Case, T.I. (2009). Disgust as a disease-avoidance mechanism.

Psychol Bull 135, 303-321.

Arakawa, H., Cruz, S., and Deak, T. (2011). From models to mechanisms: Odorant

communication as a key determinant of social behavior in rodents during illness-associated

states. Neurosci Biobehav Rev 35, 1916-1928.

Plats för genomförande: Sektionen för psykologi (Fogdevreten 2a):

10

Livsstilskurs för kvinnliga nyanlända tredjelandsmedborgare – en sex månaders

uppföljning

Handledare: Leg psykolog Solvig Ekblad, docent i transkulturell psykologi, enhetschef

Cultural Medicine, Institutionen LIME, e-post: Solvig.Ekblad@ki.se

Ämnesinriktning: Transkulturell psykologi

Uppsatsområden: Transkulturell psykologi

Bakgrund: Nära 1,5 miljoner av Sveriges befolkning är utrikes födda. Därtill har

omkring 430 000 människor två utländska föräldrar (SCB 2012), vilket innebär att 19,6 %

av vår befolkning är utrikes födda. Under år 2011 sökte knappt 30 000 personer asyl i

Sverige. Av dessa fick 12 726 permanent uppehållstillstånd av flyktingskäl och under

samma år beviljades 3 037 personer permanent uppehållstillstånd på grundval av

flyktinganhöriga (Migrationsverket 2012). Därtill fick 29 077 personer uppehållstillstånd

till personer som redan bor i Sverige. Anknytningar var under 2011 den största gruppen

(34,9%) av beviljade arbets- och uppehållstillstånd, följt av EU/EES som kommer hit för

att arbeta (24,9%), arbete och studerande (26,5%), flyktingar med flera (13,7%). Denna

statistik ligger på ungefär samma nivå som föregående år (2010).

Den 1 december 2010 övergick ansvaret för nyanlända flyktingar från kommunerna till

Arbetsförmedlingen. Nyanlända som faller under etableringsreformen (2010:197) erhåller

introduktionsprogram där syftet är att efter två år bli självförsörjande. Statskontorets rapport

(2012) ”Etableringen av nyanlända. En uppföljning av myndigheternas genomförande av

etableringsreformen” visar bland annat att aktiviteterna inte är tillräckligt anpassade till

målgruppens förutsättningar och behov. Vidare visar rapporten att kvinnor generellt får

sämre möjligheter än män att delta i etableringsinsatser. Men det finns en grupp som inte

faller under etableringsreformen (Lag 2010:197) och det är tredjelandsmedborgare och

speciellt kvinnor som kommer som anhöriga är i riskzonen för marginalisering. Aktuell

studie avser kvalitetssäkring av en livsstilskurs för nyanlända kvinnliga

tredjelandsmedborgare och finansieras under perioden 15 februari 2012 - 30 juni 2014 av

Integrationsfonden (75%) och resten av projektägaren (1.6miljonerklubben,

www.1.6miljonerklubben.com) och projektpartner (Karolinska Institutet och Angereds

närsjukhus). Projektet bygger på tidigare avslutade projekt avseende evidensbaserade

Hälsofrämjande interventionsinsatser s.k. Hälsoskola och som har positiva erfarenheter från

projekt med målgruppen nyanlända flyktingar i Botkyrka, Södertälje och Malmö (Ekblad,

2012, Eriksson-Sjöö, Östman, Carlberg & Ekblad, 2012).

Bakgrunden till insatsen med livsstilskursen är att det trots mer eller mindre ambitiösa

introduktionsprogram för nyanlända förekommer hög ohälsa i gruppen. Ohälsa kan tänkas

vara en anledning till att endast drygt hälften av alla som får uppehållstillstånd påbörjar SFI-

undervisning (svenska för invandrare) inom tre år samt att endast ca var femte av dem som

påbörjar SFI-utbildning slutar utbildningen med betyg i kursen. Vad som inte tagits hänsyn till

i tillräckligt hög utsträckning är att psykosociala faktorer och hälsofaktorer kan ha negativ

effekt på inlärningen av svenska språket, praktik och möjlighet till försörjning och som är

målet med introduktionen. I Arbetsförmedlingens återrapportering 2011 kring utrikes födda

kvinnor i utanförskap visade det sig att aktiviteterna behöver anpassas utifrån målgruppens

förutsättningar och behov. Centrala delar ”har varit motivationshöjande- och hälsofrämjande

aktiviteter som anpassats till individens förutsättningar” (sid. 6).

11

Forskning visar att det är stora hälsoskillnader mellan utrikes födda från olika länder och i

Folkhälsorapporten 2009 från Socialstyrelsen beskrivs att ”social utsatthet och

diskriminering är de främsta orsakerna till ohälsa hos befolkningen med utländsk

bakgrund i Sverige” (sid. 386). Prevalensen av diabetes är mycket högre bland utrikes

födda från icke-europeiska länder i Sverige och risken har samband med högre BMI

(Wändell et al 2007). Utrikes födda från Mellanöstern har en fyra gånger så hög risk att

utveckla diabetes jämfört med svenskfödda i (Wändell et al 2008). Att vara turkisk födda

invandrare i Sverige ökar risken för självrapporterad ångest, sömnproblem och svår

smärta (Hjörleifsdottir Steiner et al 2007). Preventiva åtgärder efterfrågas (Gadd et al

2005) för att förbättra livsstilen (minska rökning, öka fysisk aktivitet, minska vikt) och

reducera risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Diskriminering av utrikes födda förekommer inom vården och det behövs strategier hos

vårdgivarna och andra verksamheter för att förebygga och motverka detta (Socialstyrelsen

2011). Riktade insatser till grupper där ohälsan är stor, behöver förbättras och

kvalitetssäkras. Patienter med migrationsbakgrund söker för olika symtom som vanligen

tar en somatisk/biologisk prägel.

Vi använder oss av en definition på hälsa som är hämtat från dr Richard Mollica, MD,

professor i psykiatri vid Harvard, gästforskare vid KI/LIME och som utvecklat och

evidensbaserat hälsofrämjande livsstilskurser till flyktingar och med positiva resultat

(Berkson et al 2012). I korthet är hälsa en aktiv och dynamisk process där deltagarna i

livsstilskursen känner sig delaktiga och vårdpersonal som är samtalsledare uppmuntrar

deltagarnas självläkning efter ankomsten (Capoor, 2001, citerad i Berkson et al 2012).

Med detta teoretiska synsätt blir det naturligt att använda en läroplan under det första

kurstillfället av kursen att ta upp deltagarnas upplevda förmåga och möjlighet att

förebygga ohälsa och främja sin hälsa på kort och lång sikt. Vidare är det hälsofrämjande

synsättet ett aktivt förhållningssätt där deltagarna kan ha en dialog med det

tvärdisciplinära teamet av samtalsledare som ansvarar för olika teman (sjuksköterska,

sjukgymnast, kurator/psykolog och läkare), dvs. ställa frågor om en sund livsstil och fatta

sina egna beslut om individuella mål för en hälsosam livsstil. Utöver detta kan

gruppdynamiken ”att vara i samma båt”, att få rekommendationer från övriga deltagare på

kursen vara mer inflytelserika som en stödgrupp och motverka marginalisering, en

komplettering till att enbart ha enskilda samtal med vårdpersonal. Under kursen behöver

det tvärprofessionella teamet av samtalsledare vara flexibel och anpassa den pedagogiska

tekniken till deltagarnas bakgrund. Varje kurstillfälle samordnas av en lokal koordinator

som är sjukvårdsutbildad och det finns en tolk i rummet då respektive samtalsledare har

sitt kurstillfälle. Teamet har ambitionen att integrera deltagarnas syn på hälsa och

kunskaper om hälsosam livsstil med evidensbaserade hälsodata. Deltagarna uppmuntras

att ta in relevant information och förstärka hälsofrämjande kunskaper och filosofi från sin

egen kulturella kontext som är relevant och kulturellt meningsfull för deltagarna. Varje

kurstillfälle omfattar två timmar med information och dialog och med en kort paus i

mitten för kaffe/the. Deltagarna får åhörarkopior av den power-point presentation som

respektive samtalsledare går igenom. Den är på svenska, en möjlighet för att lära sig

praktisk svenska. Det är viktigt att informationen har bilder, speciellt för att ge konkret

och tydlig information då utbildningsbakgrund och eventuellt traumatiska livshändelser

som kan försvåra koncentrationsförmågan. Bilder säger mer än ord.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är (1) att erbjuda nyanlända kvinnor som är

12

tredjelandsmedborgare livsstilskurs (en utbildningsinsats i grupp, tidigare kallad

Hälsoskola i andra projekt som refererats ovan) där deltagarna i dialogform får

professionell information om samhällets hälso- och sjukvårdsinsatser samt verktyg och

kunskap så att de själva skall kunna hantera sin situation av eftermigrationsstress. Fokus

är på prevention, livsstil och hälsa samt empowerment; (2) att följa upp hur deltagarna

bedömde sin hälsa före, efter och vid uppföljning ½ år efter avslutad livsstilskurs. Vid den

sista uppföljningen görs intervjun i grupp med respektive deltagare per omgång av

livsstilskursen. SYFTET MED UPPSATSEN: att genomföra kvalitativa gruppintervjuer

efter sex månader.

Övergripande frågeställning i uppsatsen: Hur bedömer deltagarna sin hälsa vid

sexmånadersuppföljningen av livsstilskursen?

Metod: Studien utgör två steg, dels en kurs (livsstilskurs), dels en kvalitetssäkring av

kursen, där avsikten är att mäta hur deltagarna bedömer sin hälsa före, efter och vid en

uppföljning. I livsstilskursen blir kursdeltagarna utbildade av sjuksköterska, sjukgymnast,

kurator alternativt psykolog samt läkare. Teman som ges 2 tim/vecka under fem veckor

inkluderar kunskap och information från sköterska om vårdguiden och kost, från kurator

alternativt psykolog om stress och återhämtning, råd och stöd till deltagare som är

föräldrar om barns hälsa och barnsäkerhet samt träffar med sjukgymnast som lär ut

avslappning och läkare som informerar om kroppskännedom, speciellt kvinnans hälsa,

mänskliga rättigheter samt läkarrollen i den svenska hälso- och sjukvården. Utbildningen

genomförs i dialog med kursdeltagarna och omfattar totalt 10,5 timmar inklusive

diplomutdelning den sista gången för dem som närvarat fyra av de fem tillfällena. Tolk

finns med i rummet vid samtliga lektioner och det är samma tolk vid alla tillfällen. Den

lokala samordnaren är med vid varje tillfälle för att skapa kontinuitet och trygghet i

gruppen.

Design: Studien utgör två steg, dels en kurs (Hälsoskola), dels en kvalitetssäkring av kursen,

där avsikten är att mäta hur deltagarna bedömer sin hälsa före, efter och vid en uppföljning.

I Hälsoskolan blir kursdeltagarna utbildade av sjuksköterska, sjukgymnast, psykolog samt

läkare. Handläggarna på Arbetsförmedlingen inbjuds att deltaga. Teman som ges 2 tim/vecka

under fem veckor inkluderar kunskap och information från sköterska om vårdguiden och kost

och från psykolog om stress, sömn och koncentration, vanliga symtom, råd och stöd till

deltagare som är föräldrar samt träffar med sjukgymnast som lär ut avslappning och läkare

som informerar om vanliga sjukdomar och behandling. Utbildningen genomförs i dialog med

kursdeltagarna. Tolk finns med i rummet vid samtliga lektioner och det är samma tolk vid

alla tillfällen.

Undersökningsvariabler - utfallsvariabler: Självskattning av hälsorelaterad livskvalitet och

upplevd hälsa (frågeformulär) samt gruppintervju med intervjuguide, en kvalitativ design.

Datas karaktär: De mätinstrument som används är lättöverskådliga samt tar förhållandevis

kort tid i anspråk att fylla i.

Etiska ställningstaganden: Studien som har en godkänd etikprövning (Dnr 2012/1302-

31/5).

Målgruppen är kvinnliga nyanlända tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd.

Deltagandet är frivilligt och om man bestämmer sig för att inte deltaga påverkar det inte

kontakten med andra aktörer i mottagandet. Den risk som kan finnas med deltagandet är

förknippad med deltagarnas sårbarhet för psykisk ohälsa och postmigrationsstress.

13

Etikansökan är godkänd innan projektet startar. Inbjudna deltagare är aktuella på

Arbetsförmedlingen eller kommunens försörjningsstöd eller på Sfi (svenska för invandrare).

Projektgruppen har etablerad kontakt med och kännedom om primärvården och den

psykiatriska vården om någon av deltagarna är i behov av vårdkontakt. Deltagarna är inte

patienter vid urvalet. Samtalsledarna/utbildarna i livsstilskursen är samtliga kliniskt

verksamma sjukvårdspersonal (läkare, psykolog alt kurator, sjuksköterska, och sjukgymnast)

och har erfarenhet av att träffa denna målgrupp i sitt dagliga arbete. Projektexpertens

kompetens och erfarenhet inom området finns. I tidigare finansierat projekt kring utvärdering

av Hälsoskola till nyanlända flyktingar i Botkyrka har huvudsökande godkänd etikansökan

protokoll KI 2007/5:7, i Södertälje Diarienummer 2011/1166-31/5 och Hälsoskola i Malmö

finns EPN tillstånd Lund, Dnr 2010/553. Inga personuppgifter matas in i dator eller bearbetas

elektroniskt under forskningsprocessen. Det är enbart kodnumret och svaren som förs in i

databehandlingsfiler för PC som inte är kopplad till nätet. Uppgifterna insamlade med

formulären kan inte kopplas till enskilda personer. Resultaten tas fram på gruppnivå.

Projektexperten ansvarar för att kodnyckeln inte förvaras tillsammans med det insamlade

materialet. Det avidentifierade materialet förvaras inlåst så att ingen obehörig får tillgång till

det. Risken med deltagandet i livsstilskursen inkl kvalitetssäkring och som utförs av klinisk

tvärprofessionell personal bedöms som mycket ringa i förhållande till den nytta det kan

medföra kursdeltagarna.

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller):

Kunskap och förståelse: (1) förmåga att analysera den vetenskapliga litteraturen i området:

(2) förmåga att välja och använda relevanta kvalitativa metoder i området; (3) demonstrera en

allmän kunskap om nyanlända kvinnliga tredjelandsmedborgare.

Färdighet och förmåga: (1) förmåga att presentera och diskutera vetenskaplig forskning; (2)

demonstrera en förmåga att engageras i en kvantitativ och kvalitativ analys samt kritisk

bedömning av kvalitativa data.

Värderingsförmåga och förhållningssätt: (1) Utveckla förmåga att kritiskt reflektera över

samt värdera sin egen kunskap och behov av utökad kunskap, att utveckla och fördjupa den

egna kompetensen. (2) Utveckla förmåga att medverka till kunskapsförmedling inom

psykologprogrammet.

Preliminär arbetsplan: November 2012: möte med huvudhandledare. Projektet,

arbetsplanen och mål för uppsatsen gås igenom. 2012: Arbetet startar under våren enligt

schema och för 10 veckor, heltid.

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Ekblad, S. Migrationsrelaterad stress och hälsofrämjande insatser för flyktingar (247-277). I: T.

Theorell (red) Psykosocial miljö nyutgåva 2012. Lund: Studentlitteratur

Ekblad, S., Hollander, A-C. Psykisk ohälsa hos flyktingar och asylsökande – skillnader mellan

män och kvinnor (sidor 101-117). I: S. Bergqvist Månsson (red) Från kvinnohälsa till

genusmedicin – en antologi: Stockholm: Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap,

2010

Eriksson Sjöö, T., Ekblad, S. Hälsoskola för nyanlända flyktingar (sidor 33-52) I: J. Malmsten

(red) Migrationens utmaningar inom hälsa, omsorg och vård. Malmö stad: FoU-rapport

2010:2

Hollander, A-C, Bruce, D., Burström, B., Ekblad, S. Gender-related mental health differences

between refugees and non-refugee immigrants – a cross-sectional register-based study.

BMC Public Health 2011:11:180 http://www.biomedcentral.com/1471-2458/11/180

Johansson Blight, S., Ekblad, S., Lindencrona, F., Shahnavaz, S. Promoting mental health

14

and preventing mental disorder among refugees in Western countries. International

Journal of Mental Health Promotion 2009:11(1):33-44

Plats för genomförande: Uppsatsarbetet sker inom ramen för Solvig Ekblads forskning vid

Institutionen LIME (Lärande, Informatik, Management och Etik), Karolinska Institutet

15

Utvärdering av effekten av internetbaserad kognitiv beteendeterapi respektive fysisk

aktivitet på sjukskrivning och arbetsförmåga vid mild till måttlig depression, ångest och

stressrelaterad psykisk ohälsa.

Handledare: Viktor Kaldo, viktor.kaldo@ki.se

Institutionstillhörighet: Inst för Klinisk Neurovetenskap (även Centrum för

psykiatriforskning och Internetpsykiatrienheten, SLL)

Uppsatsområden (ämnes – eller forskningsinriktningar inom psykologin):

Behandlingsforskning, Internetbehandling, psykiatri, arbetsgåtergång

Kort bakgrund: Nedsatt arbetsförmåga vid mild till måttlig depression och stressrelaterad

psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Behandlingsalternativen är få; läkemedel och

kognitiv beteendeterapi. Möjligheten att få kognitiv beteendeterapi är f.n. begränsad. Det

finns ett stort behov av enkla utprövade behandlingsmetoder som kan användas på

vårdcentraler i hela landet. I denna studie skall internetbaserad kognitiv beteendeterapi, fysisk

aktivitet och sedvanlig behandling jämföras. KBT-behandling via Internet är utprövad och

ger vanligen god effekt vid depression och ett flertal ångestsyndrom. Det är en flexibel

behandling för patienten vilket underlättar deltagande.

Övergripande frågeställning: Syftet med studien är att undersöka effekten 9 månader efter

internetbaserad kognitiv beteendeterapi respektive fysisk aktivitet jämfört med sedvanlig

behandling på sjukskrivning och arbetsförmåga vid mild till måttlig depression, ångest och

stressrelaterad psykisk ohälsa under 12 veckor.

Design: Studien genomförs med randomiserad kontrollerad design av primärvårdspatienter i

Stockholms, Region Skånes, Kronobergs, Blekinge och Västmanlands län. Alla deltagande län

har varit delaktiga i det praktiska utformandet av studien.

Screening för att inkludera patienter utförs av läkare på vårdcentraler med ett enkelt

frågeformulär (PHQ-9). Patienter (18-67 år) med ≥10 poäng och hotande eller pågående

sjukskrivning inkluderas. Undersökande forskningssjuksköterska gör en mer omfattande

psykiatrisk intervju innefattande ett flertal frågeinstrument (MADRS, MINI-se bifogade

formulär). Dessutom svara patienten på enkäter om arbetsförmåga, bakgrundsuppgifter,

vårdkonsumtion mm. (se bifogade formulär).

Under behandlingen med internetbaserad kognitiv beteendeterapi har patienten kontakt med

en behandlare via den skyddade internetplattform där behandlingen sker. Patienten gör även

veckoskattningar som syftar till att monitorera psykiskt mående för att vid behov, t.ex.

indikationer på förhöjd suicidrisk, kunna göra en mer utförlig bedömning och sätta in

lämpliga åtgärder om så skulle krävas.

De patienter som randomiseras till sedvanlig behandling fortsätter hos ordinarie

vårdcentralsläkare.

12 månader efter behandlingsstart kommer patienterna ringas upp och intervjuas om symtom,

sjukskrivning och funktion. Dessutom ingår frågor om patienttillfredsställelse (se bifogat

formulär).

Etiska ställningstagen: ”Randomiserad kontrollerade prövning av internetbaserad kognitiv

beteendeterapi respektive fysiskt aktivitet i jämförelse med sedvanlig behandling vid mild till

måttlig depression, ångest och stressrelaterad psykisk ohälsa”

har godkänts av etiknämnden i Stockholm Ärendenr/diarienr: 2010/1779-31/4.

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller):

Fylls på i efterhand.

Preliminär arbetsplan: Genomföra långtidsuppföljning via telefonintervjuer och eventuellt

med självskattningar via enkäter.

Kodning och kvalitetskontroll av data i forskningsdatabasen samt analyser av delar av denna.

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

16

Fylls på i efterhand.

Plats för genomförande: Internetpsykiatrienheten, M46, Huddinge sjukhusområde

17

Utvärdering av effekten av KBT-baserad internetbehandling på känslomässigt

påfrestande mardrömmar

Handledare: Viktor Kaldo, viktor.kaldo@ki.se

Institutionstillhörighet: Inst för Klinisk Neurovetenskap (även Centrum för psykiatriforskning

och Internetpsykiatrienheten, SLL)

Uppsatsområden (ämnes – eller forskningsinriktningar inom psykologin):

Behandlingsforskning, sömn, mardrömmar

Kort bakgrund: I Sverige lider drygt 5% av befolkningen av återkommande, känslomässigt

påfrestande mardrömmar som ger sömnstörningar och sänkt funktionsförmåga även dagtid.

Inom vården och samhället i stort ses mardrömmar ofta som ett mindre sidoproblem och

kunskapen om att det finns fungerande psykologiska behandlingar saknas nästan helt.

Samtidigt har den hittills mest beprövade behandlingen, ”Imagery Rehersal Traning” (IRT),

inte genomgått en ordentlig, direkt jämförelse mot en trovärdig alternativ behandling och det är

även oklart om de viktigaste metoderna i IRT (att minnas och aktivt lära in en ny version av

drömmen) faktiskt har en specifik effekt.

Vägledd, internetbaserad psykologisk behandling har gott stöd i forskningen. Denna studie är

ett samarbete mellan Karolinska Institutet och www.internetpsykiatri.se, där det finns en

gedigen erfarenhet av behandlingsformen, både vad gäller kontrollerade studier och reguljär

vård. Den tekniska plattformen för mätningar och behandling tillhandahålls av

internetpsykiatrin. Behandling och studiedesign har utformats tillsammans med internationella

och svenska forskare och kliniker specialiserade på mardrömmar och sömnproblem.

Övergripande frågeställning: Det finns två huvudsakliga syften med den planerade studien:

(1) Att utvärdera om KBT-baserad Internetbehandling med aktivt behandlarstöd kan minska

frekvens och besvär hos personer som lider av återkommande mardrömmar

(2) Att avgöra om IRT ger bättre effekt än en fullskalig och trovärdig kontrollbehandling

(KONT) som saknar de metoder som enligt den teoretiska grunden till IRT ska vara mest

verksamma (exponering för och omtolkning av drömmarna i vaket tillstånd) samt att se om

användning av dessa metoder medierar behandlingseffekten i IRT.

Design: I en randomiserad, kontrollerad studie vill vi jämföra sex veckors IRT med en lika

lång, fullskalig och trovärdig avslappningsbehandling (KONT) samt en grupp som endast

genomför veckovis registreringar (REG). För att öka chansen att kunna sprida behandlingen i

samhället och för att kunna inkludera den stora mängd deltagare som krävs (uppskattad till

300) för att kunna hitta även mindre skillnader mellan behandlingarna, kommer de ges som

vägledd internetbehandling. Detta ger även mycket goda förutsättningar att säkerställa att

deltagare och behandlare endast använder de metoder som ingår den ena av behandlingarna

samt att kontinuerligt kunna mäta vilka metoder deltagarna använder.

Etiska ställningstagen: ”MARI – Mardrömsbehandling via Internet. En randomiserad,

kontrollerad prövning.” har godkänts av etiknämnden i Stockholm Ärendenr/diarienr:

2011/1845-31/4. Tillägg till ansökan (dnr 2012/264-32) godkänt 12-03-26

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller):

Fylls på i efterhand.

Preliminär arbetsplan: Genomföra långtidsuppföljning via telefonintervjuer, dagböcker för att

registrera mardrömmar samt självskattningar via Internet

Kodning, kvalitetskontroll samt analyser av långtidsuppföljningar

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Fylls på i efterhand.

Plats för genomförande: Internetpsykiatrienheten, M46, Huddinge sjukhusområde

18

Psykometrisk utvärdering av personlighetsinventoriet NEO-PI3

Handledare: Peter Wennberg, peter.wennberg@ki.se

Institutionstillhörighet: Inst för Folkhälsa, socialmedicin

Uppsatsområden (ämnes – eller forskningsinriktningar inom psykologin):

Personlighetspsykologi

Kort bakgrund: För närvarande pågår en revidering av personlighetsinventoriet NEO-PI till

NEO-PI3 i samarbete med Hogrefe (tidigare Psykologiförlaget). Föreliggande projekt syftar till

att prova ut formuläret på en yngre försöksgrupp (12-15 åringar).

Övergripande frågeställning: Har personlighetsinventoriet NEO-PI3 tillräckligt goda

psykometriska egenskaper med avseende på internkonsistens och faktorstruktur i denna yngre

grupp 12-15 åringar ?

Design: Totalt tillfrågas ca 100 skoleveler i årskurs 7,8, och 9 kring medverkan i projektet och

får vid samtycke av både de själva samt vårdnadshavare fylla i formulären. Dessa är anonyma

och innefattar inga personuppgifter.

Etiska ställningstagen: Projektet är etiskt prövat, Diarienummer 2012/1364-32 (samt ett

godkänt amendment).

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller): Projektet beräknas ge studenter nya

färdigheter i psykometri samt forskningsmetodik i stort. Det handlar både om en teoretisk

fördjupning i psykometri men också om hur själva hantverket görs med datainsamlande och

hantering med statistiska program. Studenten kommer också få en fördjupad kunskap om fem-

faktormodellen och mätmetoder för denna.

Preliminär arbetsplan:

Steg 1. Tillfråga en skola som kan tänkas vara villig att delta

Steg 2. Gå ut och dela ut blanketter kring föräldrasamtycke

Steg 3. Samla in enkäter för de studenter som vill delta samt har en samtyckesblankett med sig

Steg 4. Dataanalys och uppsatsskrivande

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Källman, H., Wennberg, P., & Bergman, H. (2011). Psychometric properties and norm data of

the Swedish version of the NEO-PI-R. Nordic Journal of Psychiatry, 65(5), 311-

4. http://dx.doi.org/10.3109/08039488.2010.545433

McCrae, R. R. , & Costa, P. T. Jr. (1987) Validiation of the five-factor model of personality

across instruments and observers. Journal of Personality and Social Psychology, 52, 81–90.

Plats för genomförande: Arbetet sker under handledning av Peter Wennberg och i samverkan

med förlaget Hogrefe.

19

Betingad rädsla för individer från olika sociala grupper

Handledare: Andreas Olsson, andreas.olsson@ki.se

Institutionstillhörighet: Klinisk neurovetenskap, sektionen för psykologi

Uppsatsområden (ämnes – eller forskningsinriktningar inom psykologin): Emotionspsykologi,

Kognitiv psykologi

Kort bakgrund: Att lära sig emotionell information om andra individer är själva navet i

människors sociala interaktion; vi samarbetar med dem vi tycker om och undviker eller är

aggressiva gentemot dem vi ogillar eller är rädda för. Klassisk rädslobetingning har genererat

mycket forskning och har fungerat som en modell för hur människor lär sig i sociala

situationer. I klassisk rädslobetingning associeras ett neutral stimulus (’betingat stimulus’, tex

en ton) med ett naturligt obehagligt stimulus (’obetingat stimulus’, tex en mild elektrisk stöt).

Forskning tyder dock på att alla betingade stimuli inte är lika effektiva, tex så är vissa naturliga

kategorier av stimuli (tex ormar och spindlar) lättare att associera med en obehaglig upplevelse

än andra (tex fåglar och fjärilar). Ny forskning tyder på att denna inlärningspreferens även

gäller rädslor för individer från vissa sociala kategorier (tex etniska grupper). Detta projekt

avser att experimentellt undersöka hur förvärvade rädslor för andra individer påverkas av dessa

individers sociala grupptillhörighet och hur sådana rädslor kan förändras. Projektet använder

beteende och psykofysiologiska mått och ev funktionell hjärnavbildning (fMRI).

Övergripande frågeställning/problemområde: Det övergripande syftet med det föreslagna

forskningsprogrammet är att undersöka rädsloinlärning som är situerad i ett socialt

sammanhang (där både betingade och obetingade stimuli är sociala). Mer specifikt, så handlar

det här att undersöka hur rädslor kan betingas till individer från olika sociala grupper.

Design: Experimentell design. Varje student kommer att samla in data från ca 20 personer.

Specificerade mål för uppsatsarbete: Studenten förväntas genom uppsatsarbetet få fördjupad

kunskap och förståelse för modeller för emotionell inlärning (speciellt klassisk betingning),

grunderna för autonom psykofysiologi, samt social-kognitiva teorier om grupp-perception och

kategorisering. Via datainsamlandet, så förväntas studenten förvärva färdighet och förmåga att

interagera med försökspersoner och operera psykofysiologisk utrustning. Slutligen, så kommer

studenten att erhålla fördjupad kunskap om signalbearbetning av autonoma responser och

inferensstatistik, som används för att utvärdera resultaten.

Etiska ställningstaganden: Etiskt tillstånd finns för projektet, Dnr 2012/340-3174.

Preliminär arbetsplan: Vecka 1: Litteraturstudier, samt praktiska övningar för att lära sig

psykofysiologiska metoder som ingår i studien. Annonsering efter försökspersoner. Vecka 2-7:

Datainsamling och första utkast av metoddel och introduktion. Vecka 8: Dataanalyser och

första utkast av resultat och diskussionsdelen. Vecka 9: Uppsatsen färdigställs. Vecka 10:

Förberedelse för opposition och försvar. Examination.

OBS! detta projekt innehåller också möjligheten att använda redan insamlad data inom

projektet. Kontakta Andreas Olsson för mer information.

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Delgado, M. R., Olsson, A., Phelps, E.A. (2006). Extending Animal Models of Fear

Conditioning to Humans. Biological Psychology, 73, 39-48

Navarrete, C. D. , Olsson , A. , Ho , A. , Mendes , W. , Thomsen , L. , & Sidanius , J. (2009).

The Roles of Race and Gender in the Persistence of Learned Fear. Psychological

Science, 20, 155-158.

Öhman, A., & Mineka, S. (2001). Fears, phobias, and preparedness: Toward an evolved

module of fear and fear learning. Psychological Review, 108, 483-522.

Olsson, A., Ebert, J. P., Banaji, M. R., & Phelps, E. A. (2005). The role of social groups in the

persistence of learned fear. Science, 309(5735), 785-787.

Plats för genomförande: Uppsatsarbetet sker inom ramen för Andreas Olssons forskning vid

20

sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk neurovetenskap

21

Effekten av hotfulla stimuli på responsinhibition och målinriktat beteende

Handledare: Andreas Olsson, andreas.olsson@ki.se. Björn Lindström, bjorn.lindstrom@ki.se

Institutionstillhörighet: Klinisk neurovetenskap, sektionen för psykologi

Uppsatsområden (ämnes – eller forskningsinriktningar inom psykologin): Kognitiv psykologi,

Emotionspsykologi

Kort bakgrund: Människans förmåga att medvetet kontrollera sitt beteende för att anpassa det

efter det som är relevant i omgivningen (ofta kalla Exekutiva funktioner) är viktig i många

situationer och processer, t.ex. för att resonera och lösa problem. Men dessa funktioner är

också viktiga i situationer som är okända, komplexa eller farliga, till exempel i social

interaktion eller för att kontrollera impulsen att fly ifall ett misstänkt hot i själva verket visar

sig vara ofarligt. Forskning har påvisat att både motivation (att nå belöningar eller undgå

bestraffning) och den visuella informationen (t.ex. bilder på farliga eller ofarliga djur eller

människor) på olika sätt kan påverka människans förmåga att kontrollera sitt beteende, t.ex. att

stå emot beteendeimpulser (responsinhibition).

Övergripande frågeställning/problemområde: Det övergripande syftet med det föreslagna

forskningsprogrammet är att undersöka hur situationer som är hotfulla (t.ex. genom att man

riskerar att bestraffas) och stimuli med hotfullt innehåll (t.ex. ormar, ansikten med arga

ansiktsuttryck) påverkar förmågan till responsinhibiton och målinriktat beteende.

Design: Experimentell design. Varje student/par kommer att samla in data från ca 40-60

personer.

Specificerade mål för uppsatsarbete: Studenten förväntas genom uppsatsarbetet få fördjupad

kunskap och förståelse för teoretiska och empiriska modeller av exekutiva funktioner,

emotioner samt interaktionen mellan dessa. Via datainsamlandet förväntas studenten förvärva

färdighet och förmåga att interagera med försökspersoner, använda datorprogram för

experimentell kontroll av stimulipresentationer samt ev. psykofysiologisk utrustning (tex

hudkonduktans). Slutligen, så kommer studenten att nå fördjupade kunskaper i experimentell

design samt användandet av interferensstatistik och databearbetning.

Etiska ställningstaganden: Studien är täcks av amerikansk etik (New York University).

Preliminär arbetsplan: Vecka 1: Litteraturstudier. Annonsering efter försökspersoner. Vecka 2-

7: Datainsamling och första utkast av metoddel och introduktion. Vecka 8: Dataanalyser och

första utkast av resultat och diskussionsdelen. Vecka 9: Uppsatsen färdigställs. Vecka 10:

Förberedelse för opposition och försvar. Examination.

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Lindström, B. R., & Bohlin, G. Threat impairs executive functions: negative impact of fear-

relevant stimuli on working memory and response inhibition (opublicerad, tillhandahålls av

handledare)

Miller, E. K., & Cohen, J. D. (2001). An integrative theory of prefrontal cortex function.

Annual Reviews of Neuroscience, 24, 167-202.

Öhman, A., & Mineka, S. (2001). Fears, phobias, and preparedness: Toward an evolved

module of fear and fear learning. Psychological Review, 108, 483-522.

Pessoa, L. (2009). How do emotion and motivation direct executive control? Trends in

Cognitive Sciences, 13, 160-166.

Plats för genomförande: Uppsatsarbetet sker inom ramen för Arne Öhmans, Andreas Olssons

och Björn Lindströms forskning vid sektionen för psykologi, Institutionen för klinisk

neurovetenskap

22

Hur påverkas individuell trial-and-error inlärning av motstridig social information och

hur samspelar detta med gruppnormer?

Handledare: Andreas Olsson, andreas.olsson@ki.se

Institutionstillhörighet: Klinisk Neurovetenskap, Sektionen för Psykologi

Uppsatsområden (ämnes – eller forskningsinriktningar inom psykologin): Kognitiv psykologi,

Emotionspsykologi

Kort bakgrund: Förmågan att lära sig av andra är en grundläggande förutsättning för mänsklig

kultur. Trots detta är det fortfarande okänt hur social information, som att observera en annan

människas beteende och dess konsekvenser, påverkar det man lärt sig genom egna, direkta

erfarenheter. Tenderar människor att imitera andras handlande, eller förlitar man sig framförallt

på egna erfarenheter? Och hur påverkas det man tidigare lärt sig om det visar sig avvika från

gruppnormen?

Övergripande frågeställning: Det övergripande syftet med det föreslagna

forskningsprogrammet är att undersöka hur individuell trial-and-error inlärning påverkas av

motstridig social information och hur detta samspelar med gruppnormer.

Design: Experimentell design. Varje student/par kommer att samla in data från ca 30-50

personer.

Etiska ställningstagen: Etiskt tillstånd finns, Dnr 2012/340-3174.

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller):

Studenten förväntas genom uppsatsarbetet få fördjupad kunskap och förståelse för teoretiska

och empiriska modeller av både individuell och social inlärning. Via datainsamlandet förväntas

studenten förvärva färdighet och förmåga att interagera med försökspersoner, använda

datorprogram för experimentell kontroll av stimulipresentationer samt ev. psykofysiologisk

utrustning (t.ex. hudkonduktans). Slutligen, så kommer studenten att nå fördjupade kunskaper i

experimentell design samt användandet av inferensstatistik och databearbetning.

Preliminär arbetsplan: Vecka 1: Litteraturstudier. Annonsering efter försökspersoner. Vecka 2-

7: Datainsamling och första utkast av metoddel och introduktion. Vecka 8: Dataanalyser och

första utkast av resultat och diskussionsdelen. Vecka 9: Uppsatsen färdigställs. Vecka 10:

Förberedelse för opposition och försvar. Examination.

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Morgan, T.J.H., Rendell, L.E., Ehn, M., Hoppitt, W., & Laland, K.N. (2012). The evolutionary

basis of human social learning. Proc. R Soc. B 279: 653-662.

Rendell, L., Fogarty, L., Hoppitt, W., Morgan, T., Webster, M.M. ,& Laland K.N.

(2011). Cognitive culture: theoretical and empirical insights into social learning strategies.

Trends in Cognitive Sciences, 15: 68-76

Olsson A, Phelps EA. (2007). Social learning of fear. Nat Neurosci. 10 (9):1095-102.

Plats för genomförande: Uppsatsarbetet sker inom ramen Andreas Olssons forskning på

Sektionen för Psykologi, Karolinska Institutet.

23

Hur kommunikationen i vårdmötet och patientens förväntningar samt erfarenhet

påverkar varandra vid behandling

Handledare: Anna Enblom, Med Dr, anna.enblom@ki.se

Institutionstillhörighet: Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, Osher Centrum för Integrativ

Medicin

Uppsatsområden (ämnes – eller forskningsinriktningar inom psykologin): Kommunikativa och

bemötandeaspekter vid utförandet av en intervention

Kort bakgrund: Ny forskning antyder att ospecifika behandlingskomponenter kan utforskas och

utnyttjas systematiskt och att detta kan ge betydande vinster för den vårdbehövande patienten.

Hur exempelvis kommunikationen i vårdmötet och patientens förväntningar och erfarenhet

påverkar varandra vid en behandling är i stort sett okänt. För att kunna studera dessa

kommunikativa aspekter med relevant kvantitativ metodik kan ett första steg vara att kvalitativt

studera hur patienter upplever interaktionen med vårdgivare som tillämpar olika typer av

kommunikationsstrategier.

Övergripande frågeställning: Hur upplever patienten interaktionen med vårdgivare som aktivt

strävar efter att förstärka patientens förväntningar på behandlingsresultatet, respektive

vårdgivare som minimerar kommunikationen?

Design: Kvalitativ design med individuella intervjuer med patienter som erhållit olika typer av

kommunikation under sin illamåendebehandling under kemoterapi. Intervjuerna analyseras

med innehållsanalys.

Etiska ställningstagen: Etisk tillstånd kommer att erhållas före studiestart. Uppgifter

kompletteras med Dnr när etiskt tillstånd erhållits.

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller):

Kunskap och förståelse: nå ökad kunskap om psykologiska och kommunikativa aspekter i en

patient-terapeutrelation och ökad kunskap om de teoretiska modeller som är relevanta för

forskningsfrågan och ämnet psykologi, öka kunskap om forskningsmetodik och vetenskapligt

förhållningssätt

Färdighet och förmåga: Söka publikationer i vetenskapliga databaser, inhämta data i form av

att assistera vid patientintervjuer, analysera och tolka insamlade data, sammanställa och tolka

resultat och redovisa dessa i uppsats

Värderingsförmåga och förhållningssätt: granska och välja publikationer relevanta för

uppsatsens, värdera nytta mot patientbörda i form av ett etiskt resonemang, diskutera metod

med handledare, kurskamrater och forskningsgruppen

Preliminär arbetsplan: Femton patienter som under sin kemoterapibehandling erhållit olika typ

av illamåendelindrande behandling (akupunktur och läkemedel) och olika genomförandesätt av

behandlingen (förstärkt positiv kommunikation eller inte) intervjuas individuellt av studenten,

tillsammans med medarbetare. Intervjuerna spelas in och transkriberas av studenten.

Transkripten analyseras och tolkas av studenten tillsammans med handledare och behandlande

terapeut. Studenten presenterar och diskutera resultaten skriftligt och muntligt.

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Di Blasi Z, Harkness E, Ernst E, Georgiou A, Kleijnen J. Influence of context effects on Health

outcomes: a systematic review. Lancet. 2001 Mar 10;357(9258):757-62.

Sachs, L. (2004). Tillit som bot: placebo i tid och rum. Lund: Studentlitteratur.

Enblom A, Lekander M, Hammar M, Johnsson A, Onelöv E, Ingvar M, Steineck G, Börjeson

S. Getting the grip on nonspecific treatment effects: emesis in patients randomized to

acupuncture or sham compared to patients receiving standard care. PLoS One. 2011 Mar

23;6(3):e14766.

Redelmeier DA, Cialdini RB. Problems for clinical judgement: 5. Principles of influence in

medical practice. JAMC. 2002;166(13)1680-1684

24

Petrovic P, Kalso E, Pettersson KM, Ingvar M. Placebo and opioid analgesia – Imaging a

shared neuronal network. Science. 2002;295:1737-1740

Kaptchuk TI, Kelley JM, Conboy LA, Davis RB, Kerr CE, Jacobson EE et al. Components of

placebo effect: randomised controlled trial in patients with irritable bowel syndrome. BMJ.

2008

Komaroff AL. Symptoms: In the head or in the brain? Annals of Internal Medicine.

2001;134(9)783-5

Ernst E. Acupuncture: who is missing the point? PAIN.2004;109:203-4

Kirmayer LJ, Groleau D, Looper KJ, Dominicé Dao M. Explaining Medical Unexplained

Symptoms. Can J Psychiatry. 2004;49(10)663-672

Plats för genomförande: Karolinska Institutet och Karolinska Sjukhuset Solna

25

Medicinska, psykologiska och sociala seneffekter av som en följd av tumör i centrala

nervsystemet (CNS) i tidig ålder

Handledare: Krister K Boman, krister.boman@ki.se, docent. Ämnesinriktningar:

Medicinska/funktionella, psykologiska och sociala konsekvenser för pat. & föräldrar vid

allvarlig/kronisk sjukdom hos barn; ffs. barncancer, barndiabetes, lymfangiom (LM).

Institutionstillhörighet: Institutionen kvinnors & barns hälsa.

Uppsatsområden (ämnes – eller forskningsinriktningar inom psykologin):

Klinisk -; medicinsk psykologi; tillämpad klinisk med. forskn;

Kort bakgrund:

(1) Barn med/behandlade för cancer eller annan allvarlig/kronisk sjukdom och deras familjer är

psykosocialt utsatta. Barn med tumör i centrala nervsystemet (CNS) löper ssk stor risk för

allvarliga medicinska, psykologiska och sociala seneffekter. Patienter och familjer behöver en

intensivare och anpassad uppföljning och eftervård/familjestöd, utbyggd jämfört med dagens.

Då många problem blir bestående och dels debuterar sent eller förvärras i vuxen ålder behövs

kartläggning av hur allvarliga seneffekter består eller uppstår ännu i vuxen ålder p.g.a.

grundsjukdomen, dess följer eller p.g.a. toxisk anticancerbehandling i barndomen. Vi studerar i

ett longitudinellt projekt alla CNS-tumör-överlevande i Sverige redan sedan ett antal år tillbaka

och följer nu samma patientkohort igen. Vi får då fram ytterligare kunskap på individnivå om

hälsa, och framför allt och avgörande; vad som sker under vuxen ålder av förändringar i

hälsotillståndet som hittills varit okänt. Det senare har avgörande betydelse vad gäller

grundläggande planering av hur en förbättrad eftervård skall utformas. Den kunskap projektet

genererar för utvecklingen av CNS-tumörvården är avgörande för att rätt anpassad eftervård

skall kunna börja erbjudas redan idag.

(2) Lymfangiom eller lymfatisk missbildning (LM) hos barn kan ibland kan leda till

deformering av de stora kärlen och andningsvägarna och resultera livshotande tillstånd.

Sjukdomen kan leda till svåra kosmetiskt och psykosocialt störande förändringar, om ingen

behandling görs, men kan även framgångsrik behandling av primärsjukdomen vara förenad

med kvarstående ökad risk för fysiska och psykosociala negativa konsekvenser. Sjukdomens

konsekvenser för patienternas livskvalitet och självbild behöver studeras för att identifiera

behov av förebyggande och/eller kompenserande psykologiska stödinsatser

Övergripande frågeställning:

MÖJLIGA ALTERNATIV:

(1)-A Vilka sena effekter av CNS barncancer i barndomen består eller uppträder i vuxen ålder

hos de som överlevt sin sjukdom?

(1)-B Hur sammanhänger i vuxen ålder uppträdande medicinska och funktionella seneffekter

efter CNS barncancer med typ och intensitet av tidigare genomgången anticancerbehandling

(cytostatika, kraniell strålbehandling, kirurgi)?

(1)-C Sen dödlighet och dess orsaker bland vuxna behandlade för CNS-barncancer?

(1)-D Hur utvärderar patienter (CNS-barncancer) och/eller deras familjer erhållen vård och

uppföljning?

(1)-E Vilka är de psykologiska och sociala konsekvenser för svenska och isländska föräldrar

till barn med barncancerdiagnos? (inkl. stress, posttraumatisk stress, psykologiska symptom).

(1)-F Vilka är de psykologiska och sociala konsekvenser för föräldrar till barn med (barn)

diabetes typ I?

(2)-A Hur påverkar behandlad lymfatisk missbildning hälsa, livskvalitet, kroppsuppfattning

och självbild hos patienter (barn) diagnostiserade med lymfatisk missbildning?

Design:

(1)-A: Analys av insamlade själv- och anhörigrapporterade tvärsnittsdata från en nationellt

heltäckande kohort. Datatyp: självrapporterade frågeformulärdata från T1 + T2 i en

26

longitudinell design, medicinska journaldata.

(1)-C: Analys av data gällande en nationellt heltäckande kohort. Studietyp: primärt

registerbaserad. Datatyp: Registerdata, medicinska journaldata.

(1)-D: Analys av insamlade själv- och anhörigrapporterade tvärsnittsdata från en nationellt

heltäckande kohort. Datatyp: självrapporterade frågeformulärdata, medicinska journaldata.

(1)-B + (1)-E: Analys av insamlade självrapporterade tvärsnittsdata från en nationellt

heltäckande kohort. Datatyp: självrapporterade frågeformulärdata, medicinska journaldata.

(1)-F + (2)-A: Analys av insamlade självrapporterade tvärsnittsdata från studiegrupp från ett

eller 2 (Sverige, Island) behandlingscentra. Datatyp: självrapporterade frågeformulärdata,

medicinska journaldata.

Etiska ställningstagen:

Särskilt känsliga etiska frågeställningar ej aktuella. Patientdata insamlas i syfte att förbättra

vård och omhändertagande. Känsliga uppgifter efterfrågas, vilket som regel inte upplevs som

besvärande av dessa patientgrupper, utan som en del av en välkommen förbättring av deras

situation. Frågeställningarna processade i samb. med etisk granskning vid Regionala

etikkommittén KS resp, EPN, resp. National Bioethical Committé Iceland (NBCI):

Barncancerstudierna; (1) tillstånd Dnr 99-240 (Ursprungligt beviljat tillstånd 1999-10-21);

2000-05-27 kompletteringstillstånd); 2002-08-19 (kompletteringstillstånd); 2003-12-20

(kompl. tillstånd); NBCI : VSNb2006080011/03-7. (2) Barncancer/CNS: Dnr 2006/3-31/1.

Specificerade mål för uppsatsarbete (vad gäller):

Kunskap och förståelse

- genomförande av vetenskapliga forskn.studier i en medicinsk-psykologisk miljö.

- omedelbara eller sena konsekvenser för patienter/föräldrar av allvarlig/kronisk sjukdom hos

barn.

- förstå etiska frågeställningar att beakta vid klinisk forskning som involvera familj och

patienter diagnostiserade med allvarlig/kronisk/livshotande sjukdom.

Färdighet och förmåga

- förmåga att identifiera grunderna, betingelserna och kraven vad gäller genomförande av

vetenskapliga forskn.studier i en medicinsk-psykologisk miljö.

- färdighet: datahantering och statistisk dataanalys i samb. med enkätstudier.

- färdighet: datahantering och statistisk dataanalys i samb. med registerstuder (vissa av

alternativämnena ovan).

- Färdighet/förmåga: rapportera forskning i stort sett i linje med kraven för en vetenskaplig

publicerbar forskningsartikel

Värderingsförmåga och förhållningssätt

- utvärdera likartad forskning.

- förstå etiska frågeställningar att beakta vid klinisk forskning som involvera familj och

patienter diagnostiserade med allvarlig/kronisk/livshotande sjukdom.

Preliminär arbetsplan:

Företrädesvis i enlighet med kursplanens tidtabell, momenten:

- inläsning på området för arbetet.

- författande av en studierapportplan (intro; tidigare forskn; metod; resultatvariabler;

diskussion).

- arbete med data och dataanalyser, data- och resultattolkning.

- rapportering ( i form av forskningsartikelliknande text, företrädesvis på engelska)

Central litteratur för genomförandet och måluppfyllelsen:

Beroende på studeval

ÄMNESFOKUS:

- La Greca AM, Siegel LJ, Wallander JL, Walker CE, editors. Stress and Coping in Child

27

Health. New York: The Guildford Press; 1992.

- Wallander JL, Varni JW. Effects of pediatric chronic physical disorders on child and family

adjustment. J Child Psychol Psychiatry. 1998;39(1):29-46.-

- Wallace H, Green D. Late Effects Of Childhood Cancer. London: Hodder Education; 2003.

- Boman KK, Hovén E, Anclair M, Lannering B, Gustafsson G. Health and persistent

functional late effects in adult survivors of childhood CNS tumours: A population-based cohort

study. Eur J Cancer. 2009;45(14):2552-61.

- Hovén E, Lannering B, Gustafsson G, Boman KK. Persistent impact of illness on families of

adult survivors of childhood central nervous system tumors: a population-based cohort study.

Psycho-Oncology. 2011, doi: 10.1002/pon.2067. [Epub ahead of print].

- Boman K, Lindahl A, Björk O. Disease-related distress in parents of children with cancer at

various stages after the time of diagnosis. Acta Oncol. 2003;42(2):137-46.

- Unguru Y. The successful integration of research and care: How pediatric oncology became

the subspecialty in which research defines the standard of care. Pediatr Blood Cancer. 2011 Jan

31.

- Parvataneni R, Polley MY, Freeman T, Lamborn K, Prados M, Butowski N, et al. Identifying

the needs of brain tumor patients and their caregivers. J Neurooncol. 2011 Sep;104(3):737-44.

- Long KA, Marsland AL. Family adjustment to childhood cancer: a systematic review. Clin

Child Fam Psychol Rev. 2011 Mar;14(1):57-88.

- Hovén IE, Lannering B, Gustafsson G, Boman KK. The met and unmet health care needs of

adult survivors of childhood CNS tumors: A double informant population-based study. Cancer.

2011;117(18):4294-303.

- Grasso DL, Pelizzo G, Zocconi E, Schleef J. Lymphangioma of the head and neck in

children. Acta Otorhinolaryngol Ital. 2008;28(1):17-20.

- Eapen V, Mabrouk A, Bin-Othman S. Attitudes, perceptions, and family coping in pediatric

cancer and childhood diabetes. Ann N Y Acad Sci. 2008 Sep;1138:47-9.

METOD:

- Kazdin AE. Research design in clinical psychology. Fourth ed. Goldstein AP, Krasner L,

editors. Boston, Allyn and Bacon; 2009 (psykologisk/social forskning metod & statistik).

Plats för genomförande: Karolinska institutet, Barncancerforskningsenheten, Karolinska

univ.sjukhuset.