30

Urban design & kommunikation portfolio

Embed Size (px)

DESCRIPTION

 

Citation preview

  • Jag brinner fr kommunikation, strategisk konceptutveckling och hur den lilla mnniskan blir stor i sitt sammanhang. Energisk och driven med kunskaper inom urban designoch arkitektur med inriktning mot kommunikations- och etableringsstrategier, samt visualisering, grafisk kommunikation och projektledning.Jag motiveras av att se skapande och utvecklingsom en synergisk effekt av ett aktivtsamarbete ver kunskapsomrden och professioner, alltid med ett tydligt fokus p syfte och anvndare. Jag har utbildning inom marknadsfring, organisatiton och ledarskap frn Handelshgskolan i Gteborgsamt en pgende kandidatiByggd Milj frn Malm Hgskolas Arkitektur, visulering och kommunikation (AVK).Med ett tvrvetenskapligt frhllningsstt ser jag mig sjlv somden som kommunicerar ver dicipliner och driver arbetet framt. Min vision ratt alltid ligga steget fre fr att gynna etablering och dignitet inom urban utveckling.Mitt liv prglas av mina intressen dr ventyr, utmaningar och mnniskor r inspiration och drivkraft. Jag r nyfiken, driven, noggran, mlinriktad, glad och energisk, bde p arbetsplatsen och privat.

  • UTBILDNING

    _MALM HGSKOLAArkitektur, visualisering & kommunikation, 180hp*ht2012-vt2014, ht2015-vt2016_HANDELSHGSKOLAN GTEBORGFretagsekonomi 1, 30hp*vt2012_HULEBCKSGYMNASIETEstetiska programmet, musikal/musikteater*ht2005-vt2008

    KOMPETENSER

    _PROJEKTLEDNING_SERVICE OCH FRSLJNING_GRAFISK DESIGN (ADOBE: PS, ID, AD, SKETCH UP)_URBAN DESIGN, GESTALTNING & KOMMUNIKATION_BEARBETNING AV ORIGINAL INGR TRYCK & WEB

    ERFARENHET

    _FRILANS FR UNO ULLVN/MARIE PARLERIUS ABGrafisk design: Logotyp, visitkort, grafiska profiler*2015-pgende_STICKERAPP/CASEAPPGrafisk design/illustration, teknisk support och pre-production av tryckfiler. Kampanjdesign och marknadsfring via sociala medier. *augusti 2014- juli 2015 (projektanstllning)

    GILLAR

    surf foto

    naturen

    kite

    yoga

    vnner

    mat

    designresa

  • PROJEKT

    CAR-GO BIANArkitektur och visuell kultur2013, Anna Bergman & Matilda Haglund

    ROOT FOR TREES Strategisk kommunikation och stadsutveckling2014, Restultat av grupparbete

    SOCIAL DELIGHT NGBGProjektledning och konceptutveckling2015, Resultat av grupparbete

    RONNEBIUrban utveckling och kommunikationstrategi2016, Anna Bergman

    APOKALYPSEN3D-visualisering och visuell kommunikatiion2014, Anna Bergman

  • CAR-GO BIANKungsgatan, Malm: Arkitektur och visuell kultur

  • Likt en container frdas ver land och hav reser vi i Car-go bian med hjlp av filmens berttande till oknda platser. Hr r en biograf med film frn hela vrlden.Kanske temporrt, kanske fr alltid har dessa containrar med enkel konstruktion staplats runtom, kring och p varandra. De tar hnsyn till platsens form och karaktr och anpassar sig p s vis efter dess givna frutsttningar. Byggnaden klttrar ver vgen och mellan trden, dr parken blir en frlngning av cafets uteservering. Biografen bestr av tv sm salonger inne i konstruktionen, samt en utomhusbio som tar form d containern i parken ppnas. Biografen r bde intim och publik.

    N

  • NIdn bygger p att byggnaden med dess specifika funktioner skall kunna ns frn flera olika hll dr ocks aktiva val kan tas kring vilka av dessa delar som besks. Rrelsediagrammet visar dels biografens tillgnglighet (tjocka pilar) samt hur konstruktionen tillter rrelse genom och runt p platsen. Beskaren bestmmer sjlv vilka delar denna vill beska.

    Omrdet i Rrsjparken dr utebion r placerad frndras med den aktivitet som tar plats. Containern frvandlar kullen till biosalong d den ppnas, men gr inte srskilt mycket ansprk p platsen d den r stngd. D r den en del av topografin. Platsen frndras av de mnniskor som besker den och den aktivitet de utfr.

    Rrelsediagram och tillgnglighet Situationsplan

  • GNGPASSAGE

    KONTOR

    PERSONAL-

    RUMSALONG 2

    A

    A

    SALONG 1

    BILJETTFRS.

    Plan 1 Plan 2 Principdiagram plan 1+2 Fasad nordost

    Fasad nordvst

    Sektion A-A

    N

  • ROOT FOR TREESVarvsstaden, Malm: Strategisk kommunikation och stadsutveckling

  • VARVSSTADENMALM C

    Mitt emellan Centralen, havet, innerstaden och Vstra Hamnen hittar vi Varvsstaden, ett omrde som enligt planprogrammet nu ska fyllas med bostder, grnska och gemensamma mtesplatser. Visionen r att skapa en vlintegrerad blandstadsdel, som r till fr alla och hllbar ver tid, bde nr det gller de miljmssiga och sociala aspekterna svl som de ekonomiska. Fr att denna vision ska bli verklighet krvs att omrdet lyfts redan i ett tidigt stadie s att det etableras hos malmborna och fr vxa i takt med exploateringen snarare n att frska vxa ikapp. Strsta fokus br drfr ligga p rummen mellan rummen, d det r det som hnder mellan bostderna som ger platser och omrden liv, karaktr och mening. Fr att f meningsfulla mellanrum ska vi skapa skogen i staden genom deltagande, berttelse, fantasi och minnen.

  • Mtesplatser existerar inte utan de mnniskor som anvnder dem och vi mste drfr engagera mnniskor i skapandet redan frn brjan. Precis som ett trd har mnniskan bde rtter och ett behov av att rota sig. Ju lngre historia vi har, desto djupare rtter. Berttelsen om ROOT FOR TREES brjar inte i Varvsstaden, utan i Malm. P cyklar med slp lastade med sticklingar ker vi med vra ambassadrer ut till mnniskorna i Malms fem stadsdelar. Hr hjlps vi t att plantera de fantasifulla skogar som ska vxa upp i det nyaVarvsstaden. Allt som behvs fr att plantera tar vi med oss, allt frutom mnniskorna. P samma cyklar frdas sedan sticklingarna till Varvsstaden dr de stts i stora krukor. En livshistoria har brjat gro.

    Ett event mste frst bli till en berttelse innan det kan bli ett kommunikativt event Stuart Hall, 1973

    VARVSSTADEN TILL MALMBORNA OCH TILLBAKA

  • LINDALLN

    EKSKOGEN REGNSKOGEN

    NANGIJALA

    LVTEATERN(LIND)

    (HASSEL)

    (KRSBR)

    (PIL)(EK)

    0-5 RDE TEMPORRA SKOGARNA ETABLERAS REDAN INNAN BOSTDERNA BRJAR. BYGGAS.

    5-10 R I TAKT MED ATT OMRDET BYGGS VXER TRDEN OCH STTS I MARK I OCH MED ATT DE OLIKA ETAP-PERNA STR KLARA. SKOGARNA UPPLSES LNGSAMT.

    30 RSKOGARNA HAR NU UPPLSTS OCH TRDEN R UTSPRIDDA OCH UPPBLAN-DADE DR DE FYLLER HELA VARVSSTADEN MED GRNSKA OCH MINNEN.

  • ROOT FOR TREES - EN LIVSHISTORIA SOM BRJAR MED DELTAGANDE, KOMMER TILL GENOM FANTASIN OCH LEVER VIDARE GENOM MINNEN.

    Med sticklingar och krukor etableras temporra konceptskogar. Dessa namnges fr att trigga fantasin och skapa identiet. Platserna dr skogarna etableras r strategiskt utvalda fr att gynna omrdets framvxt. Lindalln fljer det grnstrk som lper genom Malm frn Pildammarna, genom Slottsparken och vidare in i Varvsstaden. Ekskogen r placerad dr ett grnomrde redan r bestmt och vissa av eksticklingarna kan dr sttas direkt i mark. Nangijala placeras p flytpontoner i Varvsbassngen fr att skapa en koppling mellan kaj och vatten. Regnskogen skapar ett mte med den planerade gngbron och r vl synlig frn andra sidan Varvsbassngen. Det samma gller Lvteatern. Skogarna kommunicerar med sin omgivning. Trden skapar historia dr de vxer och vi skapar historia genom att anvnda platserna. P detta stt vntar vi inte p att trden ska bli stora, vi vxer och skapar tillsammans. Varvsstaden planeras att byggas i etapper och i takt med att en etapp str frdig planteras ngra av trden frn varje skog ut i omrdet. Trots att de faktiska skogarna till slut upplses lever de kvar som fragment i trden och i de minnen mnniskorna som anvnt platserna br med sig. Hr ger berttelser, fantasi och minnen Varvsstaden en djupare betydelse och bidrar till den trovrdighet som r s viktig fr ett omrde.

  • SOCIAL DELIGHT NGBGNorra Grngesbergsgatan, Malm: Projektledning och koncept

  • CENTRALEN

    TRIANGELN

    HYLLIE

    VSTRA HAMNEN

    NORRA GRNGESBERGSGATAN

    MLLEVNGEN

    ROSENGRD

    Norra Grngesbergsgatan strcker sig som ett strk genom Sofielunds industriomrde, frn Amiralsgatan i norr till Lnngatan i sder. NGBG r situerad mellan Mllevngen och Rosengrd, men trots detta upplevs gatan som en barrir mellan dessa stadsdelar dr ingen naturlig verlappning sker.Gatan kan beskrivas som en axel av symmetrisk uppbyggnad. I bda ndar brjar gatan med bostadsomrden och park fr ratt sedan verg till renodlad industri. Hr finns ingen mjlighet till paus och det r just det projektet syftar till att skapa. Platsen ligger i korsningen NGBG/Norbergsvgen.Hr har Eroom Fastighetsfrvaltning och Arkitektkontoret Studio Sueca som bda arbetar p NGBG redan brjat etablera en plats. Studio Sueca har designat den bnk som str p platsen och hr sitter nstan alltid ngon. P andra sidan gatan har en grn vgg monterats och detta visar p ett engagemang och en vilja att lyfta platsen. Det r detta engagemang Social Delight NGBG vill ta till vara p och lyfta.

    Norra Grngesbergsgatan r bara en av dessa ickegator som glmts bort och blivit ver, men som lever sitt eget liv p egna premisser vid sidan av de stora strken. Man kan passera p cykel-banan eller i bil, man kan ha ett rende mjligen, men man kan liksom inte vistas p Norra Grngesbergsgatan. Det rder en krv loser- stmning, det luktar utanfrskap och dligheter. Men

    samtidigt som det r fult, skitigt och elakt, s puttrar lite varstans i kvarteren essensen av den entreprenrsanda som bygger staden underifrn

    - Oskar Ponnert, skribent Malm Stad

  • 0m 5m 10m 15m

    GENDE

    CYKLISTER

    FORDON

    0m 5m 10m 15m

    Sektionsdiagram NGBG efter Social DelightSektionsdiagram NGBG idag

    Plan korsningen NGBG/Norbergsvgen idag Plan korsningen NGBG/Norbergsvgen efter Social Delight

    FLDENDiagrammet visar en linjr riktning av flden med tung trafik. Cyklister hller sig generellt till en sida och gngtrafikanter anvnder trots den tunga trafiken hela gatan. Bristen p vergngsstllen gr att gngtrafikanter anvnder gatan fritt. Hastighetsgrnsen p gatan r 40km/h men det upplevs inte som att denna grns hlls. Gatans raka karaktr och brist p farthinder/distraktion gr att trafiken upplevs som tung.

    PPNA/STNGDA FASADERDe rda markeringarna i diagrammet visar stngda fasader/stngsel lngs gatan. Som diagrammet kan vittna om medfr detta en knsa av att inte vara vlkommen p platsen. Vad dljer sig bakom alla dessa stnda fasader?

  • DIALOGSIKTERSAMARBETE= TAR TILLVARA P DET SOM FINNS. DETTA SKER I WORKSHOPFORM OCH UNDER EN 4-VECKORSPERIOD.

    dr r min bilplt!

    konstigt!snyggt, tycker jag! har du ocks varit med

    och byggt detta?ja, jag installeradebelysningen.

    bilarna mste kra lngsammare nu.

    PROCESSEN BLIR ETT EVENT OCH EN SNACKIS

    DET FRDIGA RESULTATET SKAPAR EN PLATS FR ALLA. PLATSEN R ETT RESULTAT AV EN PROCESS OCH BLIR EN GEMENSAM NMNARE P NGBG SOM MANAR TILL DIALOG. HR HAR EN PLATS MED KONSTNRLIGA KVALITETER SKAPATS SOM ALLA KAN RELATERA TILL ELLER HA EN SIKT OM. GATAN FR MED DET ETT MERVRDE.

    vad ljust och hrligt!

    vad gr ni?

    skapar konst och installerar ljus!

    varfr d?

    ETT FLERTAL SAMTAL FRS MELLAN PROJEKTGRUPP OCH GATANS ANVNDARE, PROJEKTETS MOTOR. SAMTAL SKER BDE I MTESFORM OCH FRITT P GATAN. DETTA FR ATT SKAPA INTRESSE OCH MANA DE SOM R INTRESSERADE ATT DELTA I WORKSHOPEN.

    0m 5m 10m 15m

    Med Social Delight vill vi med dem som redan r p platsen gra ngot tillsammans. Syftet med projektet r att frmja gemenskap och integration, men det handlar inte om att integrera Malm med NGBG utan snarare om att integrera de som redan anvnder sig av gatan med varandra. Mlet r att genom en process skapa en plats med konstnrliga kvaliteter som ger gatan ett mervrde Projektet kommer att pg i tv parallella led. Dels handlar det om projekteringsarbetet och omarbetandet av platsen som helhet. Dels handlar det om en process vars syfte r att skapa gemenskap och engagemang. Denna process involverar de p gatan som knner sig manade att vara med och tillsammans skapa ett konstverk som terspeglar gatan. Tanken r att skapa engagemang p grsrotsniv. Genom att ta oss ut till gatans anvndare, skapa dialog och bjuda in till mten hittar vi dem r intresserade av att vara med i projektet. Detta leder vidare till den workshop dr gestaltningsarbetet av det faktiska konstverket startar. Konstverket reses sedan p platsen och processen blir ett event och en snackis. Alla kommer kunna relatera till det som sker och ha en sikt om det. Den frdiga platsen blir drfr delvis ett resultat av processen dr anvndandet av platsen frhoppningsvis gynnas av att engagemangsprocessen pgtt genom hela projektet.

    SYFTTE:Skapa gemenskap och integration

    ML: Att genom en process skapa en plats med konstnrliga kvaliteter som ger gatan ett mervrde

    Plan korsningen NGBG/Norbergsvgen efter Social Delight

  • 0m 5m 10m 15m

    CORTENPLT

    LRKTR

    KOPPARLNN

    BILPLT

    BILDCK

    GRN PLASTMATTA

    NYA BNKAR I STIL MED DEN SOM REDAN FINNS P PLATSEN SKAPAR MJLIGHETER TILL PAUS

    DEN GRNA AV MARKERINGSMASSALNKAR DEN NYA PLATSEN MED DEN GAMLA.

    DEN GAMLA PLATSEN LNKASMED DEN GRNA VGGEN.

    PROJEKTETS TRE ASPEKTER:1. Socialt2. Trafikskert3. Estetiskt

    ESTETISKA UTTRYCK:1. Material inspirerade av platsen2. Natur mter industri3. Hllbart

  • Vi kan utifrn detta sammanfatta projektet i tre aspekter: Den frsta syftar till att lyfta platsen estetiskt. Med nya bnkar, en grn matta och ett konstverk frndras uttrycket radikalt. Den andra aspekten tvingar till hastighetssnkning. Frmst p grund av det nya farthindret men ocks tack vare att ngot pltsligt hnder lngs den raka, monotona axeln och tvingar bilister till kad uppmrksamhet. Den tredje och kanske viktigaste aspekten syftar till gemenskap och integration. Genom att frena olika kunskaper och kompetenser under workshopen manar vi till dialog ver verksamhetsgrnser. Det fina med konst r att alla mnniskor kan relatera till den p ett eller annat stt. Man behver ndvndigtvis inte tycka om det som kommer skapas, men alla kommer ha en sikt, och det i sig skapar engagemang.

    Norra Grngesbergsgatan r en gata full av liv och aktivitet. Den nya staden finns hr, fast ikldd en gammal kofta. En gammal tung och unken, lnad kofta - Oskar Ponnert.

    Social Delight NGBG vill kl av den unkna koftan. Belysa det fula i det fina och det fina i det fula genom att kl gatan i engagemang.

  • RONNEBIRdhusparken, Ronneby: Urban utveckling och kommunikationsstrategi

  • I Vstra Vng utanfr Ronneby har skatter frn bronsldern hittats vid arkeologiska utgrvningar. Dessa skatter r av riksintresse och kommer drfr s smningom att lmna Ronneby kommun fr att slutligen hamna p Riksmuseet i Stockholm. Uppgiften r hr att ge ngot tillbaka till Ronneby genom att designa ett mobilt kuriosakabinett som p ett eller annat stt berttar om skatten och dockar fast i befintligt, byggd mij i staden. Projektet Ronnebi vxer ur frgan Vad r en skatt?. Det gr bortom de materiella fynden av guldgubbar och bronsmynt i Vstra Vng utanfr Ronneby genom att lnka dtid med nutid genom bin och honung, naturens alldeles egna guld. Enda sedan mnniskan varit bosatt har hon anvnt honungsbiet och honungen p en mngd olika stt. Bina spelar en otroligt viktig roll i matproduktionen dr var tredje tugga vi ter r direkt eller indirekt pollinerad av ett bi. Albert Einsten sa en gng att frsvinner bina s gr ocks mnniskan det inom fyra r. Bina r drfr livsviktiga.

    Plandiagram Rdhusparken

  • Sektionsdiagram A-A, Binettet och Rdhusparken

  • DTID

    N

    UTID

    FRAMTID

    VSTRA VNG

    RONNEBY

    100 CM

    99 CM

    111 CM

    200 CM

    En riktig bikupa placeras i Rdhusparken och fungerar bde som en visningskupa dr du kan se riktiga bina arbeta, och som ett kuriosakabinett med skp och ldor fyllda med information. Detta Binett vill bde utbilda om och skapa engagemang kring bin och honung och dess betydelse genom historien fram till idag. Honungen r fascinerande nog den samma idag som fr 10.000 r sedan. Nr mycket har frndrats i hur vi lever och frhller oss till naturen, r honungen och binas roll fortfarande den samma. Binettets form har tagit inspiration frn de statyer som str i parken, bivaxets hexagonliknande form samt det klassiska kuriosakabinettets skpkaraktr. Kuriositeten i detta kabinett r att f titta p hur det livsviktiga lilla biet arbetar samtidigt som det i binettets ldor och skp berttas om Vng, mnniskorna och honungen, samt lr ut om just bin och dess betydelse d och nu. Kabinettet r startpunkten fr de bikupor som sedan ska placeras ut i Ronneby stad och ut p landsbygden dr nya bisamhllen kan pollinera fr fortsatt liv.

  • Lnn, och d den kanadensiska lnnen, r ett av de hrdaste trslag som finns. Ett ganska ljust och mycket tilltalande trslag med sina unika tunna, svagt brunaktiga dringar. Det r vldigt ljust nr det r nytt, men fr med tiden en behaglig honungsgul frg.

    BOTTEN MED INGNG

    YNGELRUMSPRRGALLER

    TCKSKIVA

    SKATTLDA

    SKATTLDA

    Fr att projektet ska n sin fulla potential lnkas det fysiska Binettet med en digital app. I Ronnebi-appen hittar du samma information som i Binettets ldor och skp men i en mer utvecklad version. Fr att skapa engagemang och deltagande r projektet beroende av dess anvndare. I appen kan du kpa bin och p s stt hjlpa till att fylla de riktiga bikuporna med bisamhllen. Kuporna placeras p strategiskt utvalda platser i Ronneby, allt frn Willys, Kommunhuset och kullen i Vstra Vng. S smningom brjar kuporna producera honung vilken ocks kan kpas i appen. Honungen fr namn efter sin kupa vilket ger bde platsen och honungen ett mervrde. Tanken r att Binettet och appen ska fungera var fr sig men att de tillsammans skapar en strre upplevelse. Ronnebi r bde en digital och en fysisk upplevelse som vill belysa mnniskans ldsta och kanske viktigaste skatt: honungsbiet och dess avgrande betydelse fr liv eller dd.

    Principdiagram fr kupor och Binett

  • Vykort i skala 3:3. P temat Apokalypsen kommuniseras ett 3D-renderat Folkets Hus p Nobeltorfet i Malm till tre mottagare frn tre avsndare.

    APOKALYPSENFolketshus, Malm: 3D och visuell kommunikation

  • sg hej!www_ annahuldabergman.comtele_ 0707-984413@_ [email protected]