Vägen till tv-rutangick via folkhögskolan

Tilde de Paula

Så fick han fast tjänst på

KoenigseggFölj med

Läkare utan

gränser

Slingrande väg mot

advokatyrket

Sveriges första yrkeshögskola tillBYGGLOVHANDLÄGGARE1 år heltid. Distansutbildning med ett antal träffar i Gustavsberg, 30 platser.

Utbildningsanordnare är Centrum för arbete och studier, Värmdö kommun. Hösten 2011 börjar utbildningen den 29 augusti. Sista ansökningsdag är 13 maj.

Efter utbildningen skall du kunna arbeta som bygglovhandläggare/byggnadsinspektör i en kommunal förvaltning. Arbetsmarknaden är synnerligen god – rekryteringsbehovet är stort för personal med den kompetens, som utbildningen ger.

Mer info och ansökningshandlingar på wwww.bygglovhandlaggare.se

Medföljer som bilaga i Aftonbladet Februari 2011

Plugga rätt med minnesträning • Många valmöjligheter för Civilingenjören • Vi hjälper dig att välja

Denna bilaga är en annons från

Q-publishing är ett ny tänkande medieföretag som producerar adverto rials och temabilagor i effektiva och innovativa distributionskanaler. Genom vår långa erfarenhet och goda medie-relationer bygger vi smarta medie lösningar tillsammans med våra kunder.

Producerad av: Q-publishing • 08-611 06 00 alla@q-publishing.se Teamleader: Stefan Envall Projektledare: Olle Wicksell, Hanna Jansson Redaktör: Jenny Nirfalk • Grafisk form: AndiMedarbetare: Johan Bentzel, Tony Ernst, Elin Falkenström, Johan Müller Hansen, Johan Jeppsson, Jeanette Thuressson och Ulf Österlind. redaktionen@q-publishing.seMedföljer: Aftonbladet Tryck: V-tab, Södertälje

Inne

håll 21

10

20

6

8

1612

Teknik

Ekonomi

Media

Plugga utomlands

Medicin

Psykologi

Försvarshögskolan

Minnesträning

Juridik

YH- & KY-utbildningar

4

6

8

10

12

14

16

17

18

20

2 Denna bilaga är en annons från

Många valmöjligheter för CivilingenjörenFör den teknikintresserade finns många olika utbildningar att välja mellan. Vet man precis vad man vill så är valet enkelt, men är man osäker kan det vara en bra idé att satsa brett.

Maskinkonstruktör/CAD-designer – för den oinvigde låter det kanske inte så fartfyllt. Men för Kai Roininen ledde utbild-ningen till något som inte kan beskrivas som något annat än drömjobbet – han är med och utvecklar Koenigsegg.

– Civilingenjörsutbildningen är bred och man hinner upptäcka vad man tycker bäst om under utbildningens gång, säger Yvonne Mårtensson, civilingenjör och VD för Cella Vision.

Det var just så Yvonne Mår-tensson själv resonerade när hon valde sin utbildning.

– Jag hade alltid varit intresse-rad av teknik. Först valde jag en civilingenjörsutbildning där man sista året skulle få läsa medicin med medicinarna. Men det var för mycket elektronik och efter ett år bytte jag till industriell eko-nomi, berättar hon.

Hon läste på Linköpings uni-versitet och utbildningen hon slutligen satsade på var då den första i landet i sitt slag.

– Det var en civilingenjörsut-bildning med inriktning på eko-nomi och marknadsföring. Och i dag jobbar jag ju med medicin-

teknik så jag kom ju dit jag ville ändå, säger Yvonne Mårtensson.

Innan hon rekryterades till sin nuvarande post hade hon liknan-de tjänster på andra medicintek-niska bolag. Sedan tolv år tillbaka är hon VD för Cella Vision som utvecklar och säljer system för analys av blod och andra kropps-vätskor inom sjukvården.

på Cella Vision arbetar perso-ner med en lång rad olika spets-kompetenser, så som inom bild-analys, artificiell intelligens och mikroskopering.

– 80 procent av de anställda har en akademisk utbildning, där ungefär hälften är civilingenjörer. Av dessa är har 6 procent en dok-torsexamen. Det viktigaste som civilingenjörsutbildningen ger är ett analytiskt tänk, säger Yvonne Mårtensson.

I arbetet som VD är det omöj-ligt att sätta sig in i minsta tek-

niska detalj, och det är inte heller det som är hennes huvuduppgift.

– Det jag tycker är roligast i mitt jobb är att få vara med och bygga ett tillväxtbolag och att erbjuda våra kunder en produkt som un-derlättar deras vardag. Jag vill förstå produkterna men har mitt största fokus på kunden. Men jag har en stor fördel i att jag förstår tekniken bakom produkterna.

För den som känner sig lite osäker när det gäller valet av utbildning så rekommenderar Yvonne Mårtensson en civilin-genjörsutbildning med ekonomi-inriktning.

– Man kan i princip jobba med allt, beroende på intresse. Det man är bra på är ofta det man tycker är kul och det kan man se-dan vidareutveckla. Sen kan det vara smart att välja en kombine-rad utbildning eftersom området är så brett.

– Jag pillade länge med bilar och motorcyklar på fritiden och bestämde mig efter ett tag för att söka vidare utbildning mot fordonskonstruktion – då blev det till slut Maskinkonstruktör/CAD-designer på Teknikhögsko-lan, berättar han.

Direkt efter examen 2010 fick Kai ett konsultuppdrag via XDIN på Koenigsegg, och efter ett sex månader erbjöds han att stanna i Ängelholm.

Hur gick det till?– Utbildningen erbjuder prak-

tikmöjligheter och jag såg till att få bra platser och goda referenser och spetsa mig mot en viss sorts projekt. Det betyder mycket när man sedan söker jobb.

Kai tipsar blivande studenter om att just vara aktiv och tid-igt bearbeta praktikplatser och även mässor.

– På mässorna får man en bra bild av vad eventuella framtida arbetsgivare söker, vad arbetsgi-varna vill att man ska kunna.

Vad behöver man vara duktig på för att klara utbildningen?

– Det hjälper om man har ett grundläggande intresse för om-rådet och allmän koll på teknik, mekanik och har datorvana. Man bör också ha en känsla för form. Men framförallt ska man vara kreativ och listig om man vill bli en bra konstruktör.

Just nu är han delaktig i att ta fram nyheter för nästa Genève-mässa där intresserade kan syna den fantasieggande Koenigsegg Agera R.

– Det här är ett riktigt kul jobb - vi är ett tajt gäng och vi gör makalö-sa grejer, säger Kai Roininen, som själv kör en svart Alfa Romeo.

Namn: Kai RoininenÅlder: 35 årBakgrund: Har bland annat pluggat KY-Geometrisäkring och CAD-konstruktion och jobbat som konstruktör och kvalitetsansvarig på Vici Jour Research AB innan han sökte sig till Teknikhögskolan.

Om Affärshögskolan och TeknikhögskolanAffärshögskolan öppnade i Uddevalla 2006 och finns nu i Stockholm, Västerås, Linköping, Öre-bro, Jönköping och till hösten startar vi även i Karlstad. Du kan läsa Yh-utbildningarna Af-färsinriktad Redovisningsekonom och Mark-nadsinriktad Företagssäljare på alla våra orter.

Teknikhögskolan startade 2003 i Göteborg och finns sedan 2010 även i Stockholm. På skolan i Stockholm kan du läsa samma utbild-ning som Kai läst dvs Maskinkonstruktör/CAD-designer. I Göteborg erbjuder vi hösten 2011 Certifierad Systemutvecklare och 3-D konstruktör med inriktning mot process in-dustrin. Alla tre mycket efterfrågade utbild-ningar. Utbildningarna är mellan 2-3 år och ger en kvalificerad Yrkeshögskoleexamen.

En tredje del av utbildningen består av praktik på det sättet kommer studenterna in i arbetslivet redan under studierna.

Maskinkonstruktör/CAD-designerYrkeshögskoleutbildning 550 Yh-poängUtbildningen startar den 22 augusti 2011Ansök senast den 15 majwww.teknikhogskolan.se

INFO

Namn: Yvonne MårtenssonÅlder: 57Utbildning: Civilingenjör industriell ekonomi Bor: MalmöFamilj: 2 vuxna barn

TEKNIK – Yvonne Mårtensson, vd Cella Vision

på Koenigsegg efter examen

Vill du förändra världen?Är du engagerad i det som händer i världen? Vill du kunna påverka i

händelsernas centrum? Vill du ha ett meningsfullt arbete? Med eller

utan uniform – en utbildning på Försvarshögskolan är ett av de bästa

steg du kan ta. Välkommen med din ansökan senast den 15 april!

Läs mer om våra kurser och utbildningar på www.fhs.se

4 Denna bilaga är en annons från

Annika Creutzer beskriver sin bak-grund som ”klassiskt 1900-tal”. För-äldrarna slutade skolan tidigt och var aldrig ens i närheten av högsko-leutbildning. Ändå stöttade de den yngre generationen att göra det de själva aldrig fått möjlighet till.

Dottern skulle så småningom bli framgångsrik nationalekonom och journalist, men första steget efter gym-nasiet blev en restaurang utbildning.

− Jag visste att jag alltid skulle kunna försörja mig. Det är ett råd jag ger till alla som söker en akademisk utbild-ning, att också kunna ett praktiskt yrke, säger Annika Creutzer.

som 21-åring kom hon in på natio-nalekonomutbildningen vid Stock-holms universitet. Det var precis så roligt som hon hade förväntat sig.

− Nationalekonomi förklarar så mycket av vår vardag. National-ekonomi är mer ett samhällsveten-skapligt ämne än ett matematiskt.

När hon var färdig ville hon så snabbt som möjligt omsätta utbild-ningen i praktisk erfarenhet. Exa-men är bara halvvägs, betonar hon. Så efter studierna blev hon utredare på Transportrådet.

− Där började jag fundera på vad jag ville i själ och hjärta.

Inspirerad av vänner som var journalister lämnade Annika Creutzer det statliga verket, tog jobb som servitris och gick på Pop-pius journalistskola på kvällarna. Första journalistjobbet blev på

Svensk Damtidning. Samma prin-cip gällde: praktisk erfarenhet så snabbt som möjligt.

Sedan följde frilansjobb inom ekonomi- och försvarsfrågor. Men hon saknade erfarenhet som ny-hetsjägare och ville se om hon kun-de klara ett vanligt reporterjobb. Det ledde till Aftonbladet.

att slå sig till ro ligger inte för Annika Creutzer. Nästa arbetsplats blev Privata Affärer, innan hon headhuntades tillbaka till ekono-myrket – nu som privatekonom inom bankvärlden.Sedan lockade journalistiken igen. Först som chefredaktör på Privata Affärer, numera som chefredaktör på E24:s privatekonomisajt Pengar 24.

Livet blev inte vad hon tänkt sig. Det blev bättre.

− Den viktigaste inriktningen är att ständigt vara anställnings-bar och attraktiv på arbetsmark-naden. Om du ska ha det roligt jobbmässigt ska du egentligen aldrig sluta plugga.

EKONOMI – Annika, nationalekonom och journalist Dag går eleverna ut i verkligheten

Annika Creutzer

Yrke: Chefredaktör Pengar 24 (E24:s privatekonomisajt)Eftergymnasial utbildning: Restaurangutbildning, nationalekonomi Stockholms universitet, Poppius journalistskolaÅlder: 53 årBor: StockholmFamilj: Dotter, hundvalpLivsuppgift: Få fram en ny generation drivna ekonomi­journalister

Hon tog avstamp i vardagenAnnika Creutzer är nationalekonomen och journalisten som egent-ligen aldrig har slutat studera. Genom att ständigt sätta sig själv på prov har hon fått uppleva mer än hon någonsin kunnat drömma om.

En av dem som pluggat både nyhetsjournalistik och re-portage är Fredrik – Feffe – Kaufmann. Efter att ha ägnat år åt resor, säsongsarbete och solosporter kände han att det var dags att ”ta tag i livet”.

Genom en väns pappa fick han höra talas om Pop-pius Journalistskola. Han be-stämde sig för att skicka in en ansökan till grundkursen i praktisk journalistik. Efter en termin med deltidsstudier hade Feffe fått blodad tand. Nästa steg blev att gå en fort-sättningskurs i reportage, också den en termin.

– Jag har alltid gillat att skriva. Nyhetsjournalistik in-tresserar mig inte alls, men det gör däremot reportaget, säger han.

Feffe berättar hur de i klas-sen läser varandras texter och ger mycket feedback. Ämnena har varit varierade och han tycker att allt har varit lika kul.

– Jag har lärt mig nya tan-kesätt och en struktur. Nu har jag hittat en ficklampa i repor-tagemörkret.

Att lärarna är yrkesverk-samma parallellt med lärar-jobbet märks i högsta grad enligt honom.

– Vår lärare är mycket erfa-ren och skärpt. Det märks att hon är ute och jobbar i verk-liga livet.

Feffe gillar att klassen är relativt liten och att skolan är familjär.

Poppius Journalistskola har utbildat blivande journalister i över 60 år och är Skandina-viens äldsta journalistskola. Det är många som börjat sin karriär på Poppius och som i dag jobbar på redaktio-ner runt om i landet. Efter-som alla kurser är på deltid kombinerar de flesta sina studier med arbete eller an-dra studier.

På Poppius kastar studenterna sig ut i verkligheten redan första dagen för att intervjua och skriva artiklar. Till sin hjälp har de erfarna journalistlärare.

kvalificerad yrkesutbildning 100 poäng – 2,5 år

Utbildningen för dig som söker en spännande karriär inom produkt­utveckling och konstruktion!

Läs en av våra 2­åriga YH­utbildningar och förbättra chansen till ett spännande arbetsliv!

www.teknikhogskolan.se www.affarshogskolan.se0774-100 500 0774-100 500

Maskinkonstruktör/ cad-designer

• affärsinriktad redovisningsekonom

• Marknadsinriktad företagssäljare

• laboratorie- och medincteknisk säljare

Välj en säker väg till arbete!

Göteborg | Jönköping | Karlstad | Linköping | Stockholm | Uddevalla | Västerås | ÖrebroGöteborg | Stockholm

SOM GER JOBBUTBILDNINGAR

Verktygstekniker Lager- och transportstyrningEnergieffektiviserare drift- och optimeringstekniker

www.kunskapscompaniet.se016 -14 74 70

Den prak t i ska yrkeshögsko lan i Esk i l s t una

www.xenter.se /yh-utbildning

Bli skyltdesigner!

Informationsmöten 29 mars och 13 aprilXenter, Tumba

Entrén till ditt nya yrke

Åtta val som kan förändra ditt l iv:

Sök: Skylt- och storbildsproducent, 2 år

Jobba med design och formgivning av skyltar, storbild, mässor och event.Xenter har Yh-utbildningar inom ekonomi, säkerhet, media och grafi sk bransch.

6 Denna bilaga är en annons från 1

”Om man har en dröm så ska man satsa på den”

– Som liten fantiserade jag om att få sätta dit korrupta politi-ker och jag stod ofta och tittade upp mot DN-skrapan med något drömskt i blicken, säger hon.

Intresset för olika människors öden och förutsättningar kom också tidigt. Journalistyrket var därför ett sätt att engagera sig, förklarar Tilde.

– Jag brann för samhällsfrågor

och kände att det här kunde vara ett sätt att göra skillnad för dem som hade det sämre. Efter gymnasiet följde studier i ekonomisk historia och span-ska. En pojkvän som läst jour-nalistik uppmuntrade henne att söka till journalistutbild-ning på folkhögskola. Med viss tveksamhet och rädsla för att inte komma in sökte Tilde ändå

till Södra Vätterbygdens folk-högskola i Jönköping.– Jag fick komma på en hel-dag med intagningstester. Det gick bra och jag blev antagen. Jag kände inte att jag skrev på någon hög nivå då men de såg

nog att jag hade engagemang och förmåga.

Vad tyckte du om att plugga på folkhögskola?

– Egentligen så levde jag mig inte in i det så mycket. Jag var studiemotiverad och kände att jag hittade rätt rent utbild-ningsmässigt. Visst fanns det en del som drack te och dis-kuterade filosofi på kvällarna men jag var inte en av dem. Jag kom dit på måndag morgon, gick mina dagar och åkte hem igen på fredagen.

samtidigt som utbildningen var stimulerande fanns en vet-skap att arbetsmarknaden var tuff. Men att vara hänsynslös på karriärstegen var inte Tildes grej.

– Det var till och med en föreläsare som sa att man var tvungen att vässa armbågarna och gå över lik för att lyckas. Det blev jag väldigt provocerad

av. Bara man gör sitt bästa så ordnar det sig.

En praktikplats på Tv4 Uppland ledde till sommar-vikariat.

– Under praktiken fick jag prova på allt. Jag var reporter, kameraman, scripta och redigerare. Samtidigt träffade jag många härliga män-niskor som jag fortfa-rande jobbar med.

Efter vikariatet job-bade Tilde bland an-nat på Kanal 5, med Måndagsklubben där hon skrev manus. Se-dan följde vikariat på barnprogram, Nyhets-morgon och så klart När och Fjärran i Tv 4.

Vad har du för tips till den som vill jobba med media?

– Om man har en dröm så ska man satsa på den. När det gäller journalistik är det vik-tigt att hitta en bra ut-bildning. Man måste lära sig hantverket så man har något att utgå ifrån.

Tilde de Paula

Anatilde Jane de Paula Diaz föddes i Chile 1972 kom med sina föräldrar till Sverige 1973 efter militärkuppen.

Efter journalistutbildningen på Södra Vätterbygdens folkhög­skola i Jönköping har hon jobbat med TV. Idag är hon mest känd från Nyhetsmorgon, När & Fjärran och Spårlöst på TV4.

Hon är en av Sveriges mest populära TV­personligheter och har fått flera pris, bland annat av Se & Hör som utnämnde henne till Sveriges bästa kvinnliga programledare. Hon fick även Aftonbladets tv­pris 2007.

2008 utkom hon med boken Gummimammor, plastpappor och bonusbarn, om familjekonstellationer.

Vägen till framgång handlar mycket om att tillåta sig att drömma. Det vet Tilde de Paula. Redan som tretton-åring var hon fast övertygad om att bli journalist och idag är hon en av Sveriges populäraste programledare och tv-personligheter.

MEDIA – Tilde de Paula

Foto

: Mor

gan

Norm

an/T

V4

gem

ensa

mm

a fr

amst

eg

hv

.se

högs

kola

n vä

st in

tegr

erar

teo

ri o

ch p

rakt

ik i

utbi

ldni

ng o

ch

fors

knin

g i s

amar

bete

med

arb

etsl

ivet

Högskolan Väst i Trollhättan har lång erfarenhet av arbetsintegrerat lärande och Co-op. Co-op är modellen som genast ger fördelar till arbetsgivare och student. Arbetsgivaren får snabbt ny kompetens samtidigt som studenten får praktisk erfarenhet. På längre sikt är utbytet mellan högskola och arbetsliv nödvändigt för att gemensamt kunna utvecklas och göra framsteg.

YH-UTBILDNINGAR INOM MEDIA & KOMMUNIKATION

Vilken av våra YH- utbildningar väljer du?

Marknadstrateg & Försäljare Mixed Media

En utbildning för dig som vill arbeta affärsmässigt med marknadsföring och säljande projektledning.

UtbildningsproducentBlended Learning

En utbildning för dig som vill arbeta med nya metoder och kanaler för lärande, pedagogik som stöds av nya medier

www.medieinstitutet.se 08 673 32 20

Webbkommunikatör/Sociala Medier

En utbildning för dig som vill arbeta som kommunikatör för digitala kanaler med fokus på skrivande och sociala medier.

En utbildning för dig som vill arbeta med marknadsföring och sökermotor-optimering på webben.

Onlinemarknadsförare

En utbildning för dig som vill arbeta i TV-branschen och som vill vara med och påverka nästa generations TV-innehåll.

TV-Produktion

2 år 450 YHP

2 år 400 YHP

1 år 200 YHP

2 år 450 YHP

2 år 400 YHP

8 Denna bilaga är en annons från

– Det var nyttigt att bilda sig en egen uppfattning om ett så omtalat land, sä-ger hon.

Josefine studerade Service Manage-ment på Lunds universitet. Inom pro-grammet ingick möjligheten att ta en ter-min utomlands. Sydafrika lockade men universitet hade bara utbyte med Austra-lien, vilket fick henne att gå sin egen väg.

– Jag fick helt enkelt fixa det på egen hand. Jag började med att kolla på oli-ka möjligheter och fann att Göteborgs universitet hade utbyte med ett univer-sitet Sydafrika.

att Fixa allt inFör resan var lite besvärligt, berättar Josefine.

– Det gäller att var ute i god tid. Jag mejlade fram och tillbaks med universitet där nere och det tog gan-ska lång tid att få svar. När det gäller Sydafrika måste man samtidigt ge-nomgå hälsokontroller för att få vi-sum. Det gäller också att söka kurser i god tid och ordna med CSN.

Under terminen på Nelson Man-dela Metropolitan University i Port

Elizabeth, läste hon ett antal kurser. – Jag läste sådant som passade med

min svenska utbildning, till exempel International Marketing och Tourism and Development. Jag läste dessutom Community Service Learning, vilket innebar volontärarbete.

Det intressanta för Josefine var att se hur det Sydafrikanska samhället skiljer sig från Sverige.

– Det innebar en del kulturkrockar. I vissa fall var det nästan värre än be-farat vad det gällde rasistiska åsikter. Men samtidigt var det en del av an-ledningen att åka dit, att uppleva an-dra förhållanden.

Själva studierna på universitet var också annorlunda.

– Ett mål jag hade var att träna upp engelskan. I skolan fick man skriva mycket presentationer och hålla min-dre föredrag och det förbättrade språ-ket. Man hade också mer läxor och in-lämningar, lite som på gymnasiet. Det var lite intensivare men på en något enklare nivå jämfört med studierna hemma, Alla kurserna tentade man se-dan av under en vecka.

PLUGGA UTOMLANDS – Josefin Borgman i Sydafrika

Agneta Brav, Psykologigruppen

Psykologi handlar om människors upp-levelser och beteende och strävar efter att klarlägga, beskriva och förklara hur män-niskor utvecklas och fungerar individuellt och tillsammans med andra.

Vi ger fristående kurser i psykologi som startar med att du läser en inledande termin med introduktion, personlighets- och socialpsykologi och forsknings-process. Sedan inriktar du dig på ett av våra spår; arbetsliv, hälsa eller socialpsykologi innan du gör din kandidatuppsats. För kandidat eller magister-examen läser du också lika många poäng i valbara kurser som inom ämnet.

Vi Har oCkså ett Beteendevetenskapligt program där du väljer huvudområde psykologi, pedago-gik eller sociologi. Du läser under termin 3 kurser inom arbetslivs-, kommunikations och hälsoom-rådet innan du väljer huvudområde till termin 4. Därefter följer en färdighetstermin med fokus på samtal, ledarskap, retorik och utredningsteknik innan examensarbetet termin 6 ska genomföras. Ef-ter kandidatexamen finns möjlighet att läsa vidare inom psykologi, ledarskap eller arbetslivsvetenskap.

psykologin oCH programmet har stark anknyt-ning till våra forskningsprofiler på MDH. Utbild-ningen ger tillgång till en bred arbetsmarknad med många möjliga yrkesval. Vi har även forskarutbild-ning inom arbetslivsvetenskap.

läs mer om Psykologi, beteendevetenskap och ledarskap på Mälardalens högskola, Västerås och Eskilstuna www.mdh.se

Var ute i god tid &ha tålamodAtt plugga utomlands handlar mer än om bara studier. Det är en ypperlig möjlighet att lära sig om andra kulturer och olika männis-kors villkor. För Josefine Borgman Wistrand, 26, blev en termin på universitet i Sydafrika en chans att både plugga och ta del av ett annat sorts samhälle.

√ Visa

√ Study Permit

√ Application

√ Accomodation

√ CSN

Josefines checklista inför studier i Sydafrika

DET ÄR DIN TUR NU!

Vill du jobba med TV-produktion?

Utbilda dig till TV-produktionsspecialist! Yrkeshögskola 400 Yh-poäng Utbildningen till TV-produktionsspecialist, i branschen mest känd som GTV Gamleby, vänder sig till dig som vill jobba med TV- och filmproduktion. Utbildningen är bred och ger de grundkunskaper som krävs för jobb som projektledare, produktionsledare, producent, bildproducent, produktionsas-sistent, fotograf, redigerare, researcher eller teknisk ledare. Efter studierna har du en hög kompetens och kan arbeta i team på flera olika positioner inom TV- och produktionsbolag. Utbildningen ger en fack-mässig kompetens som väl svarar upp mot de krav som branschen ställer på sina medarbetare.

Ansökan 6 januari - 6 juni Mer information och filmer på www.gtvgamleby.se

På vår hemsida finner du information om komplett kursinnehåll samt utbildningarnas mål, målgrupp, förkunskapskrav, kursorter och kursdatum etc.

Vi erbjuder yrkeshögskoleutbildning inom följande områden: ∙ Elingenjör automation – energi för industri och fastigheter

∙ Elingenjör elkraft – jobba med att ge Sverige kraft

∙ Drifttekniker – ett omväxlande jobb med kundkontakter

∙ Elteknik allmänbehörighet – skaffa behörighet för kvalificerade jobb inom el

Vill du veta mer om våra utbildningar? Informationsmöte: Onsdag 4 maj 18.00 – 19.00 (Olof Palmes Gata 31, Stockholm)

Öppet hus: Torsdag 5 maj 14.00 – 19.00 (Anton Tamms väg 1,Upplands Väsby)

TI AKADEMIN – SNABBASTE VÄGEN TILL JOBB!

Teknologisk Institut är ett av Sveriges mest framstående center för kompetensutveckling. Sedan 90 år tillbaka erbjuder vi företag och individer kvalificerad vidareutbildning inom en mängd områden. Vår yrkeshögskola TI Akademin är mycket uppskattad av branschen där mixen av teori och praktik hos potentiella arbetsgivare ger våra elever försprång på arbetsmarknaden. Ligg steget före – utbildning lönar sig!

www.tiakademin.se

10 Denna bilaga är en annons från

Så funkar vi

redan några måna-der innan den tvååriga utbildningen Hälso- och sjukvårdsadministra-tion på Centrum Vux i Haninge är avslutad har Åsa Catapano fått löfte om anställning.

– Nu kan jag koncen-trera mig på skolan fram till dess.

Två dagar efter exa-men börjar hon som verksamhetsassistent på njurtransplantations-kirurgiska enheten på Karolinska universitets-sjukhuset i Huddinge.

Innan hon började utbildningen hade hon arbetat som sekreterare och administratör inom

andra branscher, och hon hade bott i England i åtta år.

– Jag tyckte vården verkade spännande, sä-ger Åsa Catapano.

– Det har varit en bra utbildning, vi har lärt oss massor. Nu har vi precis läst ekonomi och kommunikation till ex-empel.

MEDICIN – Jenny Söderberg, Läkare utan gränser

Med hela världen som arbetsplatsBeslutet om framtida yrkeskarriär är enkelt för vissa och svårt för andra. För sjuksköterskan Jenny Söder-berg var det ett enkelt beslut som hon fattade tidigt.– Det var ett medvetet val redan på högstadiet. Det har alltid funnits en basal vilja att hjälpa människor och även att jobba utomlands, säger Jenny som sedan flera år arbetar för Läkare utan Gränser.

Jenny bleV Färdig sjuksköter-ska 1997 och intensivvårdssjuk-sköterska år 2000. Tre år senare fick hon sitt första uppdrag för Läkare utan Gränser, Medecins Sans Frontieres, MSF. Hon reste till Sierra Leone.

Landet hade då haft fred i näs-tan två år så läget var lugnt men det var fattigt.

– Den statliga vården fung-erade inte alls. Jag var med i ett projekt som jobbade med pri-märvård på olika mottagningar ute på landsbygden. Det var så

klart tufft men samtidigt en otro-ligt bra upplevelse. Jag hade ju tänkt på det här så länge, säger Jenny som stannade i ett halvår och kort därpå återvände för yt-terligare en period i landet.

Att jobba som sjuksköterska för MSF skiljer sig en del från att arbeta i Sverige.

– Man blir arbetsledare på ett sätt som man inte är van vid här hemma. Det är inte så mycket kliniskt arbete utan man leder och jobbar med lokala sjukskö-terskor på plats. Det är en speciell

roll man hamnar i och som man måste vara förberedd på.

Jenny trivdes bra med den nya rollen och har fortsatt att vidare-utbilda sig i projektledning inom MSF. Dessutom läste hon en uni-versitetskurs inom internationellt utvecklingssamarbete.

eFter att Ha jobbat ett tag som biträdande chefsjuksköterska i Stockholm så kände hon att det var dags att ge sig ut i världen igen. Det blev två perioder i Etio-pien, varav den ena i Somali regi-

on, ett oroligt område på gränsen mot Somalia.

– Självklart är familjen och omgivningen orolig när man ska åka iväg. Många tycker att man är modig, men jag ser det inte rik-tigt så. Man förlitar sig på organi-sationens säkerhetsåtgärder. Det gemene man hört om Somalia handlar ofta om kidnappningar, elände och pirater, men när man är på plats så är det helt annor-lunda. Samtidigt så har jag ingen erfarenhet av att vara i ett riktigt oroligt eller krigsdrabbat om-

råde. Skulle jag till exempel bli erbjuden uppdrag i Afghanistan så skulle jag prata igenom det or-dentligt med min familj. Det vore inte schysst om de skulle oroa ihjäl sig, säger Jenny.

För Jenny Finns det inga tvivel om att hon valt rätt karriär. Hon älskar jobbet som sjuksköterska och rekommenderar det både till dem som vill jobba här hemma och utomlands.

– Jag är otroligt glad att jag har den utbildningen i grunden.

Löfte om jobb innan examen

Hälso- och sjukvårdsadministration

Yrkesrollen för läkarsekreteraren har utökats de senaste åren och innefattar nu flera områden. Med denna utbildning kan du jobba som hälso­ och sjukvårdsadministratör, marknadsassistent, projektledare eller samo­rdnare inom ekonomi, personalvård eller IT i sjukvården, på försäkringskassan eller inom läkemedelsindustrin.Utbildningen är två år och startar i augusti. Ansökningar tas emot till och med maj 2011. För mer information, se www.halsasjukvard.nu

Den gör att man kan vara flexibel, det finns alltid jobb och man känner att man gör något viktigt. Man får så mycket positiv feedback av patienter och anhöriga. Att dessutom jobba utom-lands och till exempel se undernärda barn tillfriskna snabbt och skratta och leka – det gör att man orkar bo enkelt och vara ifrån sina anhöriga, säger hon.

För den som funderar på

att söka sig till MSF i fram-tiden har Jenny en rad tips.

– Plugga franska. Det är ofta ett krav eftersom vi job-bar mycket i fransktalande länder i Afrika. På många utbildningar finns det Global Health-kurser. Väljer man någon av dessa så får man en försmak, och i samband med uppsats och ex-jobb kan man söka stipendier för fältstudier utomlands. Det är också bra att tänka taktiskt i de första jobbvalen. Kanske rikta in

sig på infektionsmedicin el-ler att vidareutbilda sig till barnmorska. Sen ska man tänka på om man passar som person. Det kan vara svårt att kombinera med familj och det är lite av en singelvärld. Man måste vara flexibel, öp-pen och intresserad av att jobba med människor från olika kulturer.

JUst nU beFinner sig Jenny mellan uppdrag. Hon jobbar på organisationens

kontor i Stockholm tills det är dags att åka iväg på nytt. Vart det blir beror på vad som händer i världen.

Längtan efter att åka iväg finns där alltid men hon med-ger att det också är skönt att komma hem efter uppdragen.

– Det första man gör är att äta en god frukost med ost och knäckebröd! Det låter lite löjligt men det är skönt att komma hem till en ren lägenhet utan kryp och ta en ordentlig dusch.

Jenny Söderberg

Bor: StockholmÅlder: 36Utbildning: Röda Korsets sjuksköterskeutbildningIntensivvård, Karolinska InstitutetInternational health and work related studies, Uppsala UniversitetAfrica & International Development Cooperation, Göteborgs Universitet

Läkare utan gränser

Bildades 1971Läkare Utan Gränser är en medicinsk, humanitär organ­isation som räddar liv och lindrar nöd där det behövs som mest.Bistår människor som drabbats av kriser, krig och naturkatastrofer oavsett politisk åsikt, religion eller etnisk tillhörighet1999 tilldelades Läkare Utan Gränser Nobels Fredspris. Postgiro 90 06 03­2 Mer information på www.lakareutangranser.se

UTBILDA DIG TILL ETT KREATIVT OCH SPÄNNANDE YRKE MED GODA FRAMTIDSUTSIKTER

– SÖK TILL YRKESHÖGSKOLAN I NYBRO

för mer information:www.nybrobrunn.se

TEKNIK- OCH PRODUKTIONSLEDNING

HÄLSO- OCH VÅRDADMINISTRATÖR

TRAFIKLÄRAR-UTBILDNING

Utbildningen vänder sig till dig som vill arbetai offentlig eller privat hälso- och sjukvård.Genom informationstekniken har nya för-utsättningar och arbetssätt skapats. EnligtAMS så bedöms det vara stor efterfrågan avhälso- och vårdadministratörer.

Genom ett fritt, individanpassat och kreativtarbete skapar dina kunskaper andras möjlig-heter. Vi erbjuder dig en yrkesutbildning anpassad till dagens höga krav. Arbetsmark-naden är god och alla som klarat utbild-ningen har fått jobb.

Utbildningen ger kunskaper i produktion ochtillverkningsprocess från order till leverans,arbetsorganisation och produktionsekonomi.Vi erbjuder en utbildning som kan bli startenpå en intressant yrkesframtid i den mång-sidiga tillverkningsindustrin.

Utbildningen för dig som vill bli civilingenjör med kunskap om människokroppen,

och vill kombinera medicin och teknik redan från dag ett.

Ny unik civilingenjörsutbildning i

MEDICIN OCH TEKNIK

Läs mer på www.lth.se Där kan du även hitta information

om LTHs andra utbildningar

FOLKHÖGSKOLA PÅ KUNGSHOLMEN & LIDINGÖ

KOMVUX

Vi erbjuder även ett flertal kurser på komvux. Mer info och ansökanwww.stockholm.se/webbkatalogen

ALLMÄN LINJE PÅ KUNGSHOLMEN

FRITIDSLEDARE TEATERVERKSTAN

Saknar du gymnasiekompetens?

Eller har du redan en gymnasieutbildning men behöver komplettera den?

Vill du studera i en liten sammanhållen klass där du blir sedd och personligt bemött?

Sök då till vår allmänna linje på Sök då till vår allmänna linje på Kungsholmen – mitt i Stockholm!

Ansökan 1 maj

Ett jobb att utmanas av. På Lidingö folkhögskola är vår profil grupp och ledarskap, friluftsliv och existens.

Utveckla din kommunikationsförmågaVår nya kurs tillsammans med Sagateatern på Lidingö. Teater som pedagogiskt verktyg.

Två kurser tillsammans med flera andra på Lidingö folkhögskola (Lidingö)

Ansökan 15 april

www.lidingo.fhsk.se/city

www.lidingo.fhsk.se

Denna bilaga är en annons från 1312 Denna bilaga är en annons från

Har du alltid vetat vad du ville bli?

– Nej egentligen inte. Eller sna-rare, jag visste jag vad jag ville bli men så blev det så klart något helt annat. Jag tänkte mig från början att jag ville utbilda mig inom fy-sik och arbeta med det, men se-dan fick jag tips och råd från en person utanför familjen vilket gjorde att jag valde medicin istäl-let. Och det är jag glad för.

Hur var din studietid?– Den var intensiv och det var

en förskräcklig fart. Det innebar en omställning när man kom till universitet och plötsligt skulle ha ansvar för det man själv gjorde. Samtidigt har man stöd i läkar-utbildningens tydliga struktur i programplanen.

Hur var du som student?– Jag hade en hel del med mig

hemifrån. Min inställning till ar-bete och kunskap var en del av det sociala arvet vilket är värde-fullt när man går en utbildning som har ett stort teoretiskt stoff. Vissa saker är bara ett arbete där man måste inse att man inte ska lära sig för att kunna, utan för att kunna det bra, förstå det och omsätta det i praktiken. Jag hade också med mig insikten om att det är skillnad på nivåerna på kunskap och den delen visar att det sociala arvet är viktigt när det gäller svenska studier.

Att ha med sig verktyg hemifrån är något som du talat mycket om i dyslexidebatten. Vad är det med dessa som har gjort dig så engagerad?

– Min utgångspunkt handlar mycket om att läsning är det vik-tigaste verktyget man kan få när man går i skolan. Det är utan tve-kan så, att den som får med sig en bra läsning har helt andra möj-ligheter att göra klassresa, läsa på universitet, fast föräldrarna inte gjort det, och få en helt annan chans senare i arbetslivet.

Vad är fel i skolan?– Jag tror man har blandat

ihop den gamla traggel-skolan där man skulle lära sig en massa psalmverser och svaga och starka tyska verb, med en faktisk fär-dighet. Och för vissa krävs det mycket tragglande för att få den färdigheten.

– Nu ser vi att många lämnar skolan utan att kunna läsa or-dentligt, vilket innebär ett stort socialt handikapp. Man dömer människor att inte nå sin fulla potential och det är inte rättvist. Man har nog också underskattat värdet av läsning och den gamla traditionen har tappat fotfästet hos den pedagogiska eliten.

Vad har du för tips till stu-denter?

– Det är faktiskt enkelt: Under-skatta inte en bra studieteknik. Skaffa dig en uppfattning om vad som krävs för att du ska kunna göra en bra insats. Ingen kan tala om för dig hur du ska göra, det är kunskap som du måste skaffa på egen hand.

Underskatta inteProfessor Martin Ingvar är vår mest framstående hjärnfors-kare. Han medverkar ofta i media och deltar i många debat-ter, inte minst med boken om läs- och skrivsvårigheter ”En liten bok om dyslexi”. Utbildning & karriär ringde upp ho-nom för ett snack om utbildning, den egna studietiden och synen på att plugga.

studieteknikenMartin Ingvar

Martin Ingvar föddes 1955 i Lund och tog läkarexamen vid Lunds universitet 1984. Han disputerade där 1982 i experimentell hjärnforskning och blev 1984 docent i samma ämne.

Han utsågs 21 maj 2007 till professor i integrativ medicin vid Karolinska Institutet och chef för Osher Centrum för Integrativ Medicin.

Martin Ingvar har skrivit böcker, bland annat En liten bok och dyslexi och Hjärnkoll på vikten.

Han är son till den kände Da­vid Ingvar, professor i neuro­fysiologi, som medverkade i det klassiska tv­programmet Fråga Lund.

PSYKOLOGI – Martin Ingvar, professor

Design • Kreativitet

Aktivitet • Praktik

Företagssäljare IT-lösningarYH-utbildning 400 poäng

För dig som vill möta människor och sälja avancerade IT-lösningar. Gör dig eftertraktad på arbetsmarknaden.

Mer info: www.medborgarskolan.se/yhyh@medborgarskolan.se 08-457 57 00

Anmäl

dig

i dag

!

Starti höstAnsök

nu!

”SNABBA LEVERANSER OCH STIPENDIER”Hanna-Mia Brekkan, Stockholm

”EXTRAJOBB OCH BILLIGAST BÖCKER”

Morteza Asghary, Malmö

”LYCKNIS LIGGER ALLTID LÄGST I PRIS”

Fredrik Holte, Karlstad

ullm

anpr

.se

HOS LYCKNIS.SE HITTAR DU BILLIG,

BILLIG, BILLIG KURSLITTERATUR!

Nu lanserar vi Jobb&Karriär på

Lycknis.se. Det blir den unika mötesplatsen där studenter kan hitta extraknäck,

praktikplats eller sitt framtida drömjobb.

Allti

d fri

frakt på Lycknis.se Alltid fri frakt på Lycknis.se Alltid fri frakt p

å Ly

ckni

s.se

FRIFRAKTpå Lycknis.se

På Lycknis kan du köpa både ny och begagnad kurslitteratur och söka bland tusentals stipendier och

hitta jobb, praktikplatser och extrajobb. Om du skulle hitta billigare kurslitteratur någon annanstans sänker vi priset!

Ventilationsingenjör – inriktning inomhusmil

YH i Enköping

Kvalificerad yrkeshögskoleutbildning, 400 yh-poäng, 2 år.

Ingenjörsutbildning som sammanför miljö, hälsa och högkvalitativ ventila-tionsteknik. Hela utbildningen bed-rivs med digitaliserat utbildningsma-terial på bärbara datorer. De studerande kommer bl a lära sig pro-jektera, leda projekt, montera och effektivisera samt produktutveckling, ritningsläsning och ritkunskap i Auto-cad. Lärande i arbete, LIA, 26 veckor. Utbildningen genomförs i ett nära samarbete med Svensk Ventila-tion och Ventilationscentrum i En-köping samt ett flertal ledande företag inom branschen.

Sista ansökningsdag 15 april!Läs mer på: www.yh.enkoping.se

YH i Enköping Vårfrugatan 2 A745 34 Enköping Tel: 0171-62 50 75

www.yh.enkoping.se

14 Denna bilaga är en annons från

Ibland är det ett bra tips från en ny kompis som leder fram till drömjobbet.

Karin Trygg, 32 år, pluggade till en P ol mag i Uppsala när en tjej som hon lärt känna där tipsade henne om Försvarshögskolan.

– Jag sökte och gick sedan Ma-gisterprogrammet med inriktning på krishantering, internationell samverkan, säkerhetspolitik, kurser i bland annat terrorism och under-rättelseanalys, säger Karin Trygg.

Med ett grundmurat intresse för internationella frågor och kopplingen till säkerhetspolitik, försvarsfrågor och krishante-ring erbjöd Försvarshögskolans

precis den utbildning Karin Trygg ville ha.

– Man kan ju säga att jag snubblade över utbildningen och det är verkligen en fantastisk skola, spännande ämnen och en-gagerade lärare. Skolan är inte så stor, men jämförelsevis väldigt resursstark vilket innebär att man får en personlig relation till sina lärare och en unik gemen-skap med alla som pluggar där. Pluggar man på Försvarshög-skolan får man per automatik ett nätverk för en bra karriär och en skola som dina framtida kollegor ofta har en relation till. Man kan jämföra det lite med skolor som Handels och Chalmers.

Vem är det som söker sig till Försvarshögskolan?

– Alla är olika, det finns ingen mall. Jag har till exempel ingen tidigare koppling till försvarsmak-ten, jag har inte gjort lumpen. Alla som har ett genuint intresse för sä-kerhetsfrågor, försvarspolitik och internationella samarbeten.

Karin Trygg påpekar samtidigt att om man vill leva klassiskt stu-dentkårsliv kanske man ska plugga något annat först. Skolan är mycket professionell och det spiller över på studenterna, man fokuserar på skolan och framtida jobb.

När du ser tillbaka på studietiden tycker du att du haft nytta av utbildningen på Försvarshögskolan?

– Ja utan tvekan, studierna har haft en tydlig och klar koppling till arbetslivet. Jag stöter ofta ihop med före detta lärare i mitt dag-liga arbete.

I dag arbetar Karin Trygg som departementssekreterare på För-svarsdepartementet. Ett jobb som försvårar intervjun en aning – det är mycket som är hemligt när ens arbete är säkerhetsklassat.

Hon arbetar på Enheten för

Materiel, utveckling och forsk-ning där det dagliga arbetet inne-fattar allt från att ta emot för-svarsministrar från andra länder, underlätta bilaterala samarbets-projekt - till att vara med i arbetet att utveckla specifikt materiel för våra soldater.

– Det låter kanske inte så rys-ligt spännande, men det kan jag verkligen lova att det är, säger Karin Trygg med ett leende.

Strax före tryck

får redaktionen mejl

från Karin Trygg:

”Nu är det officiellt och

klart. Jag har fått mitt

drömjobb och ska nu

bli policyhandläggare

på Försvarsexportmyn-

digheten.”

Så pluggar du rättMan sitter där med boktravarna, läser och läser, timme efter timme, men när kvällen kommer så inser man till sin för-tvivlan att alltför lite har fastnat. Den viktiga informationen stannar inte kvar i hjärnan, den är snarare som bortblåst. Men hav förtröstan, det är inte dig det är fel på. Det går att lära sig att plugga på rätt sätt.

Gabriella Wejlid har tillsammans med kollegan Jenny Åkerman skrivit fyra böcker om min-nesträning. Hon skriver och föreläser om hur vi använder hjärnan och vad vi kan göra för att komma ihåg det vi läser. Hon är verkligen rätt kvinna att svara på frågan om hur minnesträning egentligen går till.

– Vår hjärna är formbar. Ju mer man tränar den desto bättre går det. Ofta handlar det om att lära sig använda olika minnestekni-ker, exempelvis associationer. Vår hjärna sorterar saker hela tiden, det är väldigt bra men stäl-ler också till det ibland. För att vi ska minnas något måste vi göra det intressant, även om det inte är intressant.

men HUr gör man då för att lära sig att plugga rätt? Finns det ett universalknep för att minnas allt man läser? Gabriella Wejlid förklarar.

– Börja med att skaffa dig en överblick över materialet. Vad för-

väntas du kunna? Vad är viktigt? Fundera också över hur du på bästa, lättaste och roligaste sätt ska ta till dig just det här materialet. Gå sedan igenom materialet och anteckna på sidan om. Använd gärna färger och symboler och ta med alla associationer, tankar och funderingar som dyker upp. Associationer hjälper hjärnan att sätta in informationen i ett sam-manhang. Ju roligare och mer ab-surda associationer du gör, desto mer intressant tycker hjärnan att det är att lägga på minnet!

gabriella WeJlid konstaterar att hjärnan egentligen inte har några gränser. Det finns ingen-ting som man inte kan lära sig.

– Det handlar om teknik och träning. Det är svårt att sätta en yttre gräns för vad hjärnan klarar av. Man kan lära sig memorera ordningen i en hel kortlek på två minuter eller lära sig tusen deci-maler av Pi. Vi kan bli bättre och bättre. Hjärnan formas efter hur vi använder den.

allt det Här låter ju fantas-tiskt. Men det är någonting med själva träningen av hjärnan som verkar lite tråkigt. Eller vad säger experten?

– Det håller jag inte med om, säger Gabriella Wejlid. Det handlar om att utmana sig själv. Det är intressant att se att

det går att klara av. Och man kan ha väldigt stor nytta av det. Dels om man pluggar, då gäller det ju att hålla reda på en massa fakta. Men dels om man exem-pelvis har som yrke att komma ihåg alla namn på ett mingel, då kan det vara bra att kunna tek-niken för det.

Kort om försvarshögskolan

Försvarshögskolans uppgift är att bidra till nationell och internationell säkerhet genom forskning och utbildning.

Försvarshögskolan har kurser inom bland annat följande ämnen:• Statsvetenskap. Två inriktningar av statsvetenskapen, det vill

säga säkerhetspolitik samt krishantering och internationell samverkan.

• Ledarskap. Nationella och internationella insatser präglas alltmer av samverkan mellan civila och militära aktörer. Mor­gondagens ledarskap måste kunna hantera hela skalan av situ­ationer från väpnade konflikter till återuppbyggnad av raserade eller skadade samhällen.

• Ledningsvetenskap. Ledning innebär att inrikta och samordna verksamheter för att uppnå ett visst syfte. Att leda verksamhet under kris och krig innebär andra utmaningar än vid normala förhållanden.

Läs mer på www.fhs.se

FÖRSVARSHÖGSKOLAN

Med fokus på internationellsamverkan

Foto

: JOH

AN J

EPPS

SON

Gabriella Wejlid

Ålder: 32Yrke: Författare, föreläsareUtbildning: Kommunikation och marknadsföringBöcker: Ja tack, hjärna!, Mer än hjärna!, Goda hjärningar!, Hjärnboken.se (e­bok), samt ny bok som utkommer i maj: Mycket hjärna

MINNESTRÄNING

Stockholm, start 16 augusti:Försäkringsrådgivare/ 400pSkadereglerare Redovisningskonsult 400p Logistikutvecklare 400pKey Account Manager 400pFood & Beverage Manager 230pLöneadministratör 200p Göteborg, start 18 augusti:Strategisk Inköpare 300p Löneadministratör 200p

Ansök nu till Yh-utbildningar på FEI!

16 Denna bilaga är en annons från 17Denna bilaga är en annons från

Redan i unga år hade Björn Hur-tig bestämt sig. Fotbollsproffs el-ler advokat. Under gymnasietiden återstod bara det senare.

− Jag har alltid haft svårt med orätt-visor, oavsett om de drabbar mig

själv eller någon annan, säger han.I dag är han delägare i advokat-

byrån Försvarsadvokaterna, som han också var med och grundade för snart tio år sedan. Han är ock-så aktuell som Wikileaksgrun-

daren Julian Assanges advokat.Genom hårt arbete, förmåga att skapa nätverk och en medveten öppenhet mot medierna – bland annat genom tv-serien Försvars-advokaterna – har Björn Hurtig nått den toppstatus som han redan från början eftersträvade.

men ett klart mål behöver inte innebära en spikrak väg dit. Tvärtom har Björn Hurtig en gan-ska brokig bakgrund.

Eftersom han bytte från natur-vetenskaplig till samhällsveten-skaplig linje på gymnasiet fick han i efterhand läsa in spanska C på Komvux. De första åren efter studenten jobbade han dessut-om som lagerarbetare, truckfö-rare, lärarvikarie och dryckes-utkörare. Inte för att han inte visste vad han egentligen ville göra, utan för att han helt enkelt trivdes med att arbeta.

− Jag var 25 år när jag slutligen började plugga. Det tycker jag är jättebra. Det har gett mig mer er-farenhet av det vanliga livet. Jag är inte så institutionaliserad som man annars lätt kan bli som jurist.

inte Heller juristutbildningen var den sedvanliga. Han till-

bringade merparten av utbild-ningstiden vid Göteborgs uni-versitet, som på den tiden inte hade någon fullvärdig juristut-bildning. Examen tog han därför vid Lunds universitet 1995.

Det normala för blivande ad-vokater är att komplettera ut-bildningen med att sitta ting på en tingsrätt i två år, men entre-prenören Björn Hurtig valde i stället att starta en egen jurist-firma i Borås tillsammans med en kompis.

− Vi trodde på vår förmåga att skaffa kunder. Det var väldigt tufft, men lärorikt.Därefter följde några år som anställd. Först i Borås. Sedan i Stockholm, dit kärleken tog ho-nom. Numera är han tillbaka på västkusten för att etablera För-svarsadvokaterna även där.

Har yrket motsvarat förvänt-ningarna?

− Både ja och nej. Jag hade en rätt romantiserad bild i början. Det är ofta ganska knastertorrt och väldigt många mål är klara på för-hand. De flesta vi har att göra med är ju faktiskt skyldiga. Men jag har haft turen att ha ett antal mål där jag har kunnat ifrågasätta åklaga-ren. Då har verkligheten motsvarat förväntningarna.

Visst finns det dagar då han ifrågasätter varför han gör det han gör, men i slutändan kan han inte göra annat än att rekommendera även andra att bli advokater.

− Om man bara tar det lite lug-nare och tar på sig lite mindre än vad jag har gjort är det ett väldigt stimulerande yrke. När man en dag ser tillbaka på sitt jobb tror jag att man ser att det har berikat livet.

JURIDIK – Björn Hurtig

Ett starkt rättvisepatos låg bakom Björn Hurtigs strävan att bli toppadvokat. Men vägen dit var knappast spikrak. Dess-utom fick hans romantiserade bild av yrket ett antal törnar.

Björn Hurtig

Ålder: 45Yrke: Advokat, delägare FörsvarsadvokaternaEftergymnasial utbildning: Juristlinjen, vid delvis Göteborgs och delvis Lunds universitetBor: BoråsFamilj: Fru, två bonusbarn, två hundarIntressen: Idrott av olika slag, läsa, resa

advokatyrketSlingrande väg mot

Sitter du många timmar om dagen framför datorn är det lätt att få besvär som musarm, ont i axlar och stel nacke. Med Mousetrapper som är ett ergonomiskt alternativ till den vanliga datormusen kan du förebygga detta. Nu kan du prova Mousetrapper helt utan kostnad i två veckor och själv känna skillnaden. Välkommen in på www.mousetrapper.se

För många timmar framför datorn?

PROVAI TVÅ VECKOR GRATIS

18 Denna bilaga är en annons från

JenniFer morlins yrkestitel är ”Kompetensutvecklare nya me-dier”, en yrkesroll så ny att hon kan behöva förklara den.

– Jag skapar jag utbildningar, så kallad e-learning eller blended learning, vilket innebär att man helt eller delvis går sin utbildning via datorn.

Jennifer Morlin gick ut från Medieinstitutet våren 2010. Där gick hon ”Pedagogik nya me-dier”, som i höst byter namn till ”Utbildningsproducent Blended Learning”.

– Vi valde detta eftersom bran-schen idag väljer begreppet blen-ded learning, säger Maria Olin, rektor för Medieinstitutet.

Skolan har före detta studenter på exempelvis Xtractor, Sodexo, Försäkringskassan, Hermods,

Svenskt Demenscentrum och Learnways.

– Vi använder oss av de digitala verktyg som finns, säger Jennifer Morlin.

Hon undersöker bland annat behoven av kompetensutveck-ling hos de åtta tusen medarbe-tarna på Sodexo, skriver manus och skapar utbildningen.

– Det är det roligaste jobbet jag haft och jag trivs med allt. Perfect match!

YH- & KY-UTBILDNINGAR

De lägger krut på jobbet i rutan”Det är svårt att få jobb inom mediebran-schen.” Många som utbildar sig inom me-dia får höra detta. Men eleverna som läser TV-produktion på Gamleby Folkhögskola har en betydligt positivare bild av arbets-marknaden.

– Inom tv-produktion sker det en stor ut-veckling. Vi kanske inte får fasta jobb di-rekt men det finns projektanställningar, säger Anna Lindroth, 21 år.

Hon läser andra terminen, av fyra, på TV-produktion, mest känd som GTV, som är en kvalificerad yrkeshögskoleutbildning.

Vad blir du när du är färdig med din utbildning?

– Jag har många alternativ att välja mel-lan. Vi utbildas till flera olika yrkesroller.

Antingen redaktionellt som projekt-ledare, producent eller produktions-ledare. Eller tekniskt som fotograf, redigerare eller fotograf. Det är nog styrkan med vår utbildning, vi går ut med en bred kunskap.

En tredjedel av utbildningen genom-förs på TV- och produktionsbolag. Är det svårt att få praktikplats?

– Nej, produktionsbolag hör av sig till våra lärare, som i sin tur berättar för oss vad de söker, och klär väggarna på skolan med mail från olika produktioner.

Terminerna skiftar mellan teoriveckor och produktionsveckor. Utbildningen sker under realistiska förhållanden och är organiserad enligt det arbetssätt som är brukligt inom branschen. Skolans studios är utrustade med samma teknik som de väletablerade produktionsbolagen använ-der sig av.

Skolan ligger två mil norr om Väster-vik. Hur är det att bo där?

– Jag bor på skolans internat och det är kul att bo så här. Det finns inte så mycket att göra här så vi lägger krutet på vår ut-bildning. Vi kan inte se på tv här utan att hitta fel och klaga.

Kompetensutvecklare i framkant

Goda jobbchanser efter studier på Schartau

Stora chanser att få jobb efter examen gör att många söker sig till den anrika skolan. Emily Almgren, som snart är färdig re-dovisningskonsult, stormtrivs på Schartau.

– Jag sökte mig hit för att sko-lan har ett jättebra rykte och för att jag snabbt ville komma ut på arbetsmarknaden, säger hon.

Frans sCHartaUs Handelsin-stitut har bedrivit yrkesinriktade vuxenutbildningar i över hundra år. Det nära samarbetet med nä-ringslivet gör att skolan är välre-nommerad bland företag och i arbetslivet.

Fram tills Hon sökte sig till skolan sysslade Emily med en rad olika saker, bland annat barnomsorg och butiksjobb. Efter att ha pluggat till ekono-miassistent kände hon att hon var inne på rätt bana. När siktet ställdes in på redovisningskon-sult var Schartau ett enkelt val. Behörigheten till Schartau kom-pletterades med företagsekono-mi A och B. Det verklighetsan-

passade kursprogrammet var en av sakerna som lockade.

– Utbildningen är praktiskt in-riktad. Vi jobbar med fall och har bland annat lärare som är inhyr-da konsulter från näringslivet. På så sätt får man en bra inblick i vad som faktiskt eftersöks.

– Utöver det så har vi LIA, lä-rande i arbete, då vi har tjugo veckors praktik ute på företag. Jag har varit på en medelstor redovis-ningsbyrå i Stockholm, där jag har fått prova på allt inom området.

redoVisningskonsUlt är en KY-utbildning om 80 poäng. Utöver att vara ge den praktiska kunskapen som krävs för att job-ba med exempelvis redovisning och bokföring är den också en bra grund för att starta eget.

– Jag valde utbildningen för att den är tvåårig, många andra är bara på ett och ett halvt år. Det är bättre eftersom jag vill aukto-risera mig senare.

CHanserna att få jobb efter examen är goda och Emily är optimistisk.

– Det är stor efterfrågan och det finns många jobb att söka. Samtidigt knyter man många bra kontakter både genom skolan och på praktikplatsen. Jag kom-mer snart gå ut på ytterligare en tio veckor lång praktikperiod. Då kommer jag få en chans att lära mig ännu mer.

Kort om utbildningen

Utbildning: TV­produktion, Yrkeshögskola 400 Yh­poäng, 2 år. Inträdeskrav: Grundläggande behörighet Kurstider: 22 aug – 30 dec 2011, 2 jan – 22 jun 2012. Ansökan: Senast 6 juni Examen: För godkänd elev utfärdas examens­ och utbildningsbevis för kvalificerad yrkeshögs­kole­utbildning i TV­produktion, 400 Yh­poäng.

Kort om utbildningen

Medieinstitutet i Stockholm ger utbildningarna Marknadsstrateg och försäljare inom mixed media, Onlinemarknadsförare, TV­produktionsspecialist, Utbildningsproducent blended learning, Webbkommunikatör/sociala medier.Utbildningarna kombinerar teori med praktiskt lärande på en arbetsplats.Medieinstitutet ingår i Mediegruppen som även skräddarsyr utbild­ningar för företag samt driver kvällskurser.Mediegruppen håller även i Medieskolan som ger kreativa produ­centutbildningar inom grafisk kommunikation, copywriting, cross media producer, digital design och webbredaktör.För mer info: mediegruppen.se

Foto

: pri

vat

Genom nära kontakter med näringslivet kan Frans Schartaus Handelsinstitut uppvisa fin statistik när det gäller anställning efter avlutad utbildning.

RÄTT IN I NÄRINGSLIVET!

TURISM OCH SERVICEVi ger dig möjlighet att hitta ditt drömjobb inom en av världens snab-bast växande näringar – turismbran-schen. Efter avslutad utbildning kan du bland annat arbeta inom projekt-ledning, a�ärsutveckling eller rese- och servicekoncept.

TURISM OCH SERVICEInformation: tel. 0431-765 30

GASTRONOMISK KOCKEn utbildning för dig som vill jobba med mat i toppklass. Stora delar av utbildningen sker i Helsingborg på Gastro – en av Sveriges främsta restauranger.

GASTRONOMISK KOCKInformation: tel. 0431-772 18

SPECIALISTUTBILDADUNDERSKÖTERSKA Bidra till bättre kvalitet i den kvali ce-rade sjukvården och bli en viktig länk mellan undersköterskan och sjuksköter-skan i akuta situationer både inom öppen- och slutenvård.

KVALIFICERAD SJUKVÅRDInformation: tel. 0431-772 18

KVALIFICERADMEDIESÄLJAREUtbilda dig till ett jobb i medie-branschen som är fritt, kul och där du tjänar bra. Innehåller bland annat mediekunskap, förhandlings- och presentationsteknik samt marknadsföring.

KVALIFICERAD MEDIESÄLJAREInformation: tel. 0431-772 18

Akademi Båstad Yrkeshögkolas utbildningar är framtagna i samarbete med respektive bransch. Vi ser till att du kommer rätt in i näringslivet, vilket underlättar för dina framtida karriärmöjligheter. Kombinationen av teori och praktik ger spetskompetens och gör dig mycket eftertraktad på arbetsmarknaden.

Akademi Båstad Yrkeshögskola

”Utan min tid på Akademi Båstad hade jag aldrig kommit dit jag

är idag.”

Sista ansökan: 15 april www.akademi.bastad.se

“Under utbildningen fick jag möjlighet att komma ut i arbetslivet och känna på olika områden. Jag är otroligt tacksam över vart utbildningen tagit mig idag.”

”Redan när jag var ute på den

andra av tre LIA-perioder

fick jag ett muntligt avtal

om anställning.”

Stockholm, start 16 augusti:Försäkringsrådgivare/ 400pSkadereglerare Redovisningskonsult 400p Logistikutvecklare 400pKey Account Manager 400pFood & Beverage Manager 230pLöneadministratör 200p Göteborg, start 18 augusti:Strategisk Inköpare 300p Löneadministratör 200p

Ansök nu till Yh-utbildningar på FEI!

21Denna bilaga är en annons från Denna bilaga är en annons från 20

För de som är mer intresserade av utbildningar som är praktiskt inriktade och som ger arbete efter utbildningen kan kurser på Yrkes-högskola vara ett alternativ. EC Ut bildning erbjuder praktiskt inrik-tade kurser med sikte på IT-branschen.

– Hos oss går man i två år och när man är klar är man det som kursen heter, sä-ger Lars Densfelt utbildningsledare på skolan i Malmö.

Vårt samhälle blir mer och mer teknikintensivt och många företag behöver arbetskraft som kan hantera tekniken samtidigt som de behöver människor som kan förstå andra före-tags behov. Att förstå och kunna han-tera stora informationsmängder är av yttersta vikt. Många företag upplever att det är svårt att hitta personer med kompetens i de här frågorna. Nästan

alla företag har Internet och Intranät-lösningar, vissa har även extranät. Där datornätverken ska sprida, dela och arkivera elektronisk information inom organisationen. Allt för att ge de an-ställda och kunderna rätt information i rätt tid på rätt plats.

eC Utbildning erbjuder utbild-ningar med fokus på tillämpad IT. Med hjälp av ett nära samarbete med företag i branschen får den studeran-de en utbildning som överensstäm-mer med arbetsmarknadens behov. I utbildningarna förenas teori och praktik och de inlärda kunskaperna omsätts i projektarbeten hos intres-santa företag.

– Vår statistik visar att 80 procent av de som fullgjort utbildningen får arbe-te, säger Lars Densfelt.

i stoCkHolm pågår en kurs som utbildar studenter för att skapa ord-ning i företagens informationsbrus. En av dem är en tvåårig utbildning till utvecklare av Sharepoint, ett infor-mationsverktyg för att hantera doku-ment och stora mängder information.

– Vi har skapat en utbildning som ger kompetens inom informationshante-ring, säger Lars Densfelt. Studenterna ska kunna arbeta med design och im-plementering av informationshante-

ringslösningar när utbildningen är klar. Tanken är att de inte enbart ska kunna arbeta med framtagning av tekniska applikationer, utan även kunna ta ett helhetsgrepp över informationshante-ring i en organisation.

– Arbetsmarknaden ser riktigt bra ut för de som genomför Sharepointutbild-ningen. Företagen formligen skriker efter personer med den kompetensen, säger Lars Densfelt.

en aV dem som gått hos EC Utbild-ning är Johanna Zetterberg, 33 år och före detta lärare. Efter att ha arbetet i fem år sökte hon sig vidare och utbil-dade sig under två år till programva-rutestare. I hennes kurs ingick totalt 32 veckors praktik uppdelat på tre tillfällen.

– Det var en gedigen utbildning där lärarna var bra. De tog hand om oss och fick oss att växa som människor.

Ett bra upplägg som det visade sig. Re-

dan innan utbildningen var färdig hade hon ett fast jobb. Så Johanna är nöjd.

– Jag uppfattade skolan som seriös, säger hon. edan april 2010 arbetar jag på ett företag som heter iFACTS AB där jag har ett övergripande ansvar för test-verksamheten.

Praktiska kurser med sikte på IT

YH- & KY-UTBILDNINGAR

80 procent av våra studenter får jobb efter sin utbildning, säger Lars Densfelt på EC Utbildning.Foto: Anders Lagesson, Monitormedia.

Efter att studier-na hos EC utbild-ning var klara fick Johanna Zetterberg jobb direkt.Foto: Privat

Högskoleingenjör med inriktning kärnkraftsteknik och Yh-utbildningen Drift- och underhållstekniker, energi, är två utbildningsvägar vid Nova Högskolecentrum som garanterat ger bra framtidsutsikter.

Under det närmaste decenniet behöver kärnkraftsindustrin anställa 5000 nya ingenjörer, merparten med högskoleingenjörskompetens. Att studera kärnkraftsteknik innebär att man går en mycket positiv arbetsmarknad till mötes. Framtidsprognosen är lika ljus för den som väljer yrkeshögskoleutbildningen Drift- och underhållstekniker, energi. Sedan starten 2006 har merparten av studenterna haft arbete redan vid examenstillfället.

Vill du ha jobb?

Kuns

kap

och

utve

cklin

gLäs tidigare intervjuer

från Utbildning & Karriär på Q-PUB.se

Karin Hübinette: ”Jämfört med reseledarjobbet är Fredrik reinfeldt a piece of cake!”

DaviD batra: ”Marknadsföringen blev humor”

Per HolKneKt: ”Skateboard-proffset som blev designer”

leiF SilberSKy: ”Kurskamraterna ville köpa mina anteckningar”

Läs mer påwww.Q-PUB.se

Samarbetspartners

Fiberkompositer är ett material som används i allt större omfattning inom en rad olika branscher såsom transport-, bygg- och sportindu-strin. De största fördelarna med kompositmaterial är dess låga vikt i förhållande till dess styrka och styvhet och det är detta som utnyttjas för att tillverka avancerade lätta produkter till � yg- och rymdindustrin, högklassiga sportartiklar eller delar till fordonsindustrin. Som komposittekniker kan du jobba både med mer teoretisk produkt-ionsinriktad teknikutveckling och med mer tillämpad praktisk pro-duktionsteknik.

YH-UtbildningÄr du intresserad av att gå en Yrkeshögskoleutbildning med in-riktning på tillverkning, konstruktion och design av plast- och kompositmaterial? Då är detta utbildningen för Dig. Efterfrågan på högre kompetens inom området ökar. Genom vår utbildning får du kompetens inom produktutveckling, miljöanpassad produk-tion men också design och entreprenörskap. Efter utbildning ska den studerande kunna arbeta som produktionsutvecklare inom tillverkning med plast och komposit, biträdande produktionstek-niker, produktionsplanerare eller projektledare.Utbildningens omfattning: 3 terminer, 300 YH-poäng.Förkunskaper: Grundläggande behörighet samt minst godkänt i Ma B eller motsvarande kunskaper eller reell kompetens.

Ansök idag!Sista ansökningsdag 15 maj 2011. Vill du veta mer om utbildningen? Gå in och gör en intressean-mälan på vår hemsida. www.campusvastervik.se eller besök oss på Östersjövägen 8 i Västervik. Du når oss även på tfn: 0490-25 40 90.www.campusvastervik.sewww.compositetekniker.se

bild

rekl

am.se

På Saab AB i Linköping har vi sedan början på 80-talet tillverkat delar till � ygplan i avancerade kompositmaterial. Saab satsar,

liksom många andra företag, på automatisering. Detta innebär nya spännande utmaningar och ett stort behov av arbetskraft med rätt utbildning och kunnande inom kompositteknik.

Christina Altkvist. Manager R & D for Aerostructures.

Windy producerar högkvalitativa lyxbåtar samt all plast som skrov, däck, hardtop och andra detaljer till Windys nästan samtliga

modeller. För att säkerställa den höga kvalitet, prestanda och utformning som kännetecknar Windy ser vi att utbildning inom kompositteknik är en stor tillgång för vårt framtida kompetens- och arbetskraftsbehov.Carin Thorngren. Economy manager.

För oss på Campus Västervik är utbildning inte bara kun-skap. Kring utbildningar växer också kluster av nya företag, idéer och nya a� ärsprocesser fram. Därför är samarbetet mellan Campus Västervik och det omgivande samhället viktigt. I våra fräscha lokaler � nns därmed stor � exibilitet för olika ändamål. Vi erbjuder bland annat olika tekniska lösningar för studier, möten och föreläsningar.

22 Denna bilaga är en annons från