Utredning om IT-stödda distansutbildningar inom Energi ... · Mot denna bakgrund inses det att energi och elkraftteknik är två viktiga utbildningsområden globalt sett. Motsägelsefullt

Utredning om IT-stödda distansutbildningar inom Energi- och Elkraftteknik i Sveriges

nätuniversitet

Huvudförfattare:

Catharina Erlich och Torsten H. Fransson

Kungliga Tekniska Högskolan Institutionen för Energiteknik

Medförfattare:

Anders Ambrén, KTH Learning Lab

Mats Brenner, Learning Center vid Högskolan i Gävle Lars Holmblad, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Ronny Östin, Umeå Universitet

Även följande personer har varit med i utredningen som lett till rapporten: Yacine Abbes, Birute Bunkute, Vitalij Fedulov , Nalin Navarathna,

Anders Nordstrand, Björn Palm och Marianne Salomon, KTH Anders Askman och Christoffer Norberg, Lunds Tekniska Högskola

Michel Cervantes, Luleå Tekniska Universitet Magnus Karlsson, Linköpings Universitet

Arne Jönsson och Carina Högström, Mitthögskolan Sören Dahlin och Christian Andersson, Malmö Högskola

Mats Ericson och Per Westman, Mynd. För Sveriges Nätuniversitet Ulf Larsson, Högskolan i Gävle

Tord Larsson, Örebro Universitet Erik Loxbo, Högskolan i Kalmar

Bengt Hällgren, Karlstads Universitet Ulla Tengblad, Uppsala Universitet

7 Jan 2004

Utredning om IT-stödd distansutbildning i energi och elkraft 2004-02-03

2

Sammanfattning Datorer och internet har gjort sitt intrång i alla delar av det moderna samhället under de 10 senaste åren. Oerhörda förändringar och rationaliseringar har genomförts och genomförs i allt snabbare takt. Den moderna människan har ett allt större behov av kontinuerlig utbildning för varierande arbetsuppgifter i olika skeden i livet. Utbildningsväsendet har i många fall följt utvecklingen, t. ex. genom införandet av datorer i olika kursmoment i diverse kurser, men de riktigt stora synergivinsterna avseende människans lärande i det livslånga, rymdlösa perspektivet har ännu inte slagit igenom. Sveriges stora geografiska utsträckning, tillsammans med en låg befolkningstäthet och politiska beslut avseende regionala högskolor, gör att det finns behov av högkvalitetsutbildning på många orter i landet, och att det därigenom byggts upp en utspridd högskolekompetens inom flera olika områden. Antalet potentiella elever på olika orter är dock inte alltid kompatibelt med utbildningarna vid de olika lärosätena. I takt med att det blir allt viktigare att utbilda sig inom olika områden genom livet ökar även behovet att studera från de lokala orter där individen arbetar. Med moderna IT-pedagogiska hjälpmedel finns det idag möjlighet att erbjuda elever utanför de mest centrala studieorterna en högkvalitetsutbildning i ett livslångt perspektiv genom att nyttja kompetens på olika orter i olika delar av utbildningen, och binda samman denna i utbildningsnätverk. Antagligen så kommer de allra flesta studenter även i framtiden att söka sig till de största högskolorna, men även dessa elever kommer i allt större utsträckning att läsa en del specialistkurser via internet på andra högskolor. Trots att många pedagoger, utbildare, forskare och politiker ser den enorma potentialen avseende IT-baserad distansutbildning och dess möjligheter för Sveriges framtid finns det idag ytterst få lysande exempel på hur en sådan utbildning kan genomföras. Bifogad utredning om, och ansökan för medel att utveckla, en IT-baserad distansutbildning inom elkraft och energi har för avsikt att ta fram ett sådant lysande exempel. De föreslagna utbildningsprogrammen kommer att var påbyggnadsprogram från en treårig basutbildning och skall genomföras i en modern IT-baserad utbildningsmiljö i vilken specialistföreläsningar och speciella distanslaborationer via nätet varvas med klassiska lokala hjälpfunktioner, studievägledning, laborationer, grupparbeten och studiebesök. De omvärldsanalyser som genomförts tyder på att den här föreslagna utbildningen kommer att vara i stort sett världsunik inom energi/elkraft-områdena avseende distansupplägget och de IT-baserade pedagogiska delmomenten. Sakinnehållet i de individuella kuserna kommer att baseras på den kompetens som finnes på de olika högskolorna. För att uppnå den höga målsättningen deltagarna har satt upp kommer ett datoriserat utbildningsverktyg att användas för ett flertal moment i kurserna och ett starkt samlande programråd, med en dedicerad programansvarig, kommer att följa upp eleverna i programmet genom kontinuerliga nätbaserade kontakter. Den genomförda utredningens slutledning är att ett flertal högskolor i Sverige är starkt motiverade att gemensamt satsa på framtagandet av IT-baserat distansutbildnings MSc program i energi/elkraft inom ramen för Nätuniversitetet under förutsättning att det ges finansiella möjligheter att genomföra programmet med den unika karaktär som föreslås. För detta genomförande ansöker utredningsgruppen härmed om medel för år 2004-2006 på respektive 805 kSEK, 737 kSEK och 475 kSEK från Nätmyndigheten.


3

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING.............................................................................................................2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ...............................................................................................3

UTREDNINGENS UPPDRAG................................................................................................5

INTRODUKTION ........................................................................................................................5 UTREDNINGENS MÅL................................................................................................................6 ARBETSMETOD I UTREDNINGEN ...............................................................................................6

UTBILDNING I ENERGI OCH ELKRAFT IDAG ..............................................................7

INTRODUKTION ........................................................................................................................7 ENERGITEKNISK KOMPETENS ...................................................................................................7

Nivå civilingenjör................................................................................................................8 Nivå master .........................................................................................................................9 Nivåerna högskoleingenjör och magister..........................................................................10 Distansutbildning inom energi ..........................................................................................11 Branschen, studenter och energi .......................................................................................12

ELKRAFTTEKNISK KOMPETENS...............................................................................................12 Nivå civilingenjör..............................................................................................................12 Nivå master .......................................................................................................................13 Nivåerna högskoleingenjör och magister..........................................................................13 Branschen, studenter och elkraft.......................................................................................13

UTREDNINGSARBETET.....................................................................................................15

MÖTEN ..................................................................................................................................15 Möte 1 i utredningen .........................................................................................................15 Möte 2 i utredningen .........................................................................................................16 Möte 3 i utredningen .........................................................................................................17

INFORMATIONSTEKNOLOGI I UTREDNINGEN ...........................................................................18

UTREDNINGENS RESULTAT ............................................................................................20

PROGRAMFÖRSLAG ENERGITEKNIK........................................................................................20 Energiprogrammets föreslagna kurser..............................................................................22

PROGRAMFÖRSLAG ELKRAFTTEKNIK .....................................................................................24 Elkraftprogrammets föreslagna kurser .............................................................................24

DE NYA PROGRAMMENS PEDAGOGISKA UPPLÄGG...................................................................26 Nyttjandet av lärcentra .....................................................................................................27 Studiehandledning.............................................................................................................28

IT-STÖD I DE NYA DISTANSPROGRAMMEN ..............................................................................29 Computerized Educational Program, CompeduHPT........................................................30 Hemsidor...........................................................................................................................31 Datorbaserade konferenssystem .......................................................................................33 Stationär videokonferens – till/från lärosäte och lärcentra ..............................................34 Kommunikationsplattformar .............................................................................................35 Inkorporation av Studiematerial i Compedu.....................................................................35 Definitioner av simulering, virtuell laborationsövning och fjärrstyrd laborationsövning 36 Fjärrstyrda laborationsövningar ......................................................................................36 Virtuella studiebesök.........................................................................................................38


4

Intensivdagar med laborationsövningar ...........................................................................39 Studiebesök .......................................................................................................................39 Studenternas rapporter .....................................................................................................40 Utvärdering av de IT-stödda distansprogrammen ............................................................40

HANDLINGSPLAN FÖR PROGRAMUTVECKLING ........................................................................41 1. Förankring av förslaget hos högskolorna .....................................................................41 2. Uppsamlingsfas.............................................................................................................41 3. Samordning och koordination.......................................................................................42 4. Kurserna .......................................................................................................................42 5. Tekniska krav ................................................................................................................43 6. Marknadsföring.............................................................................................................44 7. Antagning-Behörighet ...................................................................................................44 8. Examen..........................................................................................................................45

UTREDNINGENS UPPFYLLANDE....................................................................................46

BUDGET FÖR PROGRAMUTVECKLING .......................................................................48

REFERENSER........................................................................................................................49

BILAGOR Bilaga 1: Uppdraget Bilaga 2: Högskoleutbildningar i Energi och Elkraftteknik (separat fil) Bilaga 3: Högskolor som deltagit i utredningen Bilaga 4: Mötesprotokoll Bilaga 5: Utredningens Hemsida (separat fil) Bilaga 6: Förslag till program hemsida (separat fil) Bilaga 7: CompeduHPT (separat fil) Bilaga 8: Checklista


5

Utredningens uppdrag

Introduktion Ett lands infrastruktur bygger på välfungerande energiförsörjning och eldistribution. Hela samhället är beroende av kontinuerlig tillgång på elektricitet och annan energi t.ex. för uppvärmning av hus och för transport. Under det senaste året har flera stora elavbrott i världen fått mycket uppmärksamhet. Ett mycket omfattande strömavbrott, där 50 miljoner människor drabbades, inträffade i nordöstra USA och delar av Canada den 14 augusti (2003). I slutet av augusti lamslogs centrala delar av London av ett stort strömavbrott. Kommunikationerna drabbades värst eftersom elavbrottet inträffade under värsta rusningstid. Den 23 september drabbades stora delar av södra Sverige och delar av Danmark av ett strömavbrott och ca 5 miljoner blev strömlösa. Några dagar senare kopplades strömmen bort för 57 miljoner människor i nästan hela Italien. (ERA nr 10, 2003). Då Sverige ämnar ställa om sin energiförsörjning genom att lägga ned kärnkraften, så måste nya genereringsmetoder till. Klimatförändringar, växthuseffekt är uttryck som så gott som dagligen förekommer i media världen över. Sverige och världen behöver konstant många experter med energi- och elkraftteknisk kompetens för att underhålla de system som finns idag men också för att utveckla framtidens system. Mot denna bakgrund inses det att energi och elkraftteknik är två viktiga utbildningsområden globalt sett. Motsägelsefullt är att studenterna visar allt mindre intresse för tekniska högskoleutbildningar. I artikeln ”Färre söker till ingenjörsutbildningarna” (Civilingenjören nr 7, 2003) rapporteras att nedgången i år för ingenjörsutbildningen är 40% och för civilingenjörsutbildningen 25% jämfört med toppintagen 1999. Detta ska vägas emot att 40-talisterna som idag är ryggraden i den svenska arbetsmarknaden inom kort kommer att börja gå i pension, och behovet kommer således att öka ytterligare. För att studenter åter ska välja en högre teknisk utbildning, krävs nya grepp och attraktiva utbildningar som är anpassade för den nya generationens ingenjörer. Dagens studenter har helt andra visioner än vad gårdagens hade, en dator är numera lika alldaglig som en brödrost. Trots detta har de högre tekniska utbildningarna inte ändrats markant, mycket av undervisningen sker fortfarande i en traditionell miljö. En förändrad utbildning med en högre flexibilitet och ett större inslag av IT skulle kunna få stor genomslagskraft hos den unga generationen. Torsten Fransson, professor och prefekt vid KTH Energiteknik, tog i början av år 2003 kontakt med Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, Mats Ericson, för att höra efter om intresset att starta en IT-baserad distansutbildning inom energiteknik. Myndigheten var positiv till idén och gav uppdraget till prof. Fransson att samordna Sveriges universitet till en sådan utbildning och samtidigt inkludera ämnesområdet elkraft. En utredning initierades för att ta fram ett förslag på hur ett program skulle kunna se ut och genomföras. Ett brev skickades ut till Sveriges högskolors rektorer, där utredningens uppdrag framgick, se bilaga 1.


6

Utredningens mål Som framgår av brevet i bilaga 1 så bör utredningen uppfylla följande mål:

- Göra en kartläggning av Sveriges nuvarande högre utbildning inom energi och elkraft

- Undersöka intresset hos de olika högskolorna att delta i IT-baserad distansutbildning inom området

- Ta fram en handlingsplan för planering, förankring och genomförande av distansprogrammen.

Arbetsmetod i utredningen Utredningen påbörjades med att göra kartläggningen av det nationella utbildningsutbudet inom energi och elkraft. Informationen hämtades främst via Internet på de olika högskolornas hemsidor. Översikten av denna kartläggning återfinns avsnittet ”Utbildning i energi och elkraft idag” och detaljerna i bilaga 2. För att ta fram det resterande underlaget för utredningen och ett förslag på distansprogram sammankallades intresserade högskolor till möten, se vidare i avsnittet ”Utredningsarbetet”. Förutom mötena upprättades också en hemsida för utredningen där olika dokument finns för nedladdning, se bilaga 5. Övrig kommunikation mellan de i utredningen samverkande högskolorna skedde främst via e-post. En arbetsgrupp tillsattes (med representanter inom IT-pedagogik, elkraft och energi) med uppgift att ta fram detaljerna i de program som det beslutades om i ett av mötena. Samtidigt påbörjades ett preliminärt arbete med att etablera en hemsida som beskriver programmet i sin helhet. Det beslutades att lägga stor vikt vid IT-aspekterna med tillhörande pedagogik för att verkligen betona ”IT-stödd distansutbildning”. Arbetsgruppens betänkande skickades ut på en första remiss till alla deltagarna i mötena. Innevarande rapport beskriver arbetsmetoden och gruppens ställningstagande samt handlingsplanen och budget för det framtida arbetet.


7

Utbildning i energi och elkraft idag

Introduktion I uppdraget angavs att det skulle utredas vilka utbildningar inom energi och elkraft som idag erbjuds på det olika högskolorna runt om i Sverige. Ur detta skapades dokumentet ”Högskoleutbildningar i energi och elkraft år 2003” som ligger bifogat denna rapport (bilaga 2). I denna bilaga återfinns detaljerad information om vilka högskolor som erbjuder utbildning inom området och på vilken nivå (civilingenjör/ingenjör/kandidat). Det anges också vilken väg studenten ska välja för att erhålla en energi eller elkraft kompetens samt listor på kurser som ingår i energi/elkraft inriktningen som obligatoriska och vilka som är valfria. I viss utsträckning anges kurslitteratur och på vilket språk kursen hålls (svenska/engelska). Informationssökningen har främst skett med hjälp av Internet, där detaljerna återfinns på respektive högskolas hemsida. Vissa hemsidor har lätt tillgänglig information och direktlänk till studiehandboken, medan andra inte har någon detaljerad information publicerat on-line. Diskussion har även skett med de högskolor som varit involverade i utredningen. Dokumentet har delats in efter utbildningsnivå och rubrikerna energi respektive elkraft har separerats i egna delar. Den senare uppdelningen är logiskt, då energiteknik är en utbildning som normalt baseras på maskinteknisk bakgrund, medan elkraft kräver en grundutbildning i elektroteknik. Dock finns en högskola, Högskolan i Borås, som erbjuder en kombinerad elkraft- och energiutbildning. Programmet heter ”Elektroingenjörsutbildning med inriktning mot elkraft- och värmeteknik” och omfattar 120p och ger sålunda en ingenjörsexamen. I utbildningen ingår både elektrotekniska och energirelaterade kurser. I dokumentet finns även angivet vilka högskolor som idag erbjuder distanskurser inom energi- och elkraftområdet. Ett flertal högskolor ger enstaka distanskurser inom energi medan ingen högskola ger någon elkraftkurs på distans. På energisidan är Högskolan på Gotland mest framträdande då de erbjuder totalt 40p vindkraft. Även Mitthögskolan har mycket erfarenhet av distansutbildning inom energi, detta finns etablerat sedan 1992. På doktorandnivå omnämns CECOST som är ett samarbete mellan Chalmers, KTH, Lunds Universitet och Göteborgs Universitet. CECOST erbjuder kurser på distans främst inom förbränning men även om mätteknik. Energiteknisk kompetens Majoriteten av högskolorna i Sverige erbjuder energitekniska utbildningar, antingen på civilingenjörsnivå eller ingenjörsnivå, eller på båda nivåerna. Magisternivå (40p påbyggnad) återfinns endast på de högskolor som har 120p högskoleingenjörsutbildning. En nivå som anges i dokumentet är Master (of Science,


8

M.Sc.), detta innebär en 60p påbyggnadsutbildning för den som har en Bachelor of Science (B.Sc.) i grunden (t.ex. från mechanical engineering, chemical engineering) och motsvarar inget annat än en magister med ämnesdjup. Dessa påbyggnadsprogram, s.k. Masterprogram hålls uteslutande på engelska och majoriteten av studenter på dessa är utländska som kommer till Sverige för att skaffa sig en högre utbildning inom energi- eller elkraftområdet. På energisidan förutsätts de har grundläggande termodynamik som förkunskap. Examensarbetet är på 20p och görs oftast i hemlandet. Programmen omfattar 60p för att säkerställa kravet från Högskoleverket om tillräckligt ämnesdjup. En svensk ingenjör från ett 120p energiprogram behöver endast läsa till ytterligare 40p energiämnen för att erhålla en magister med ämnesdjup, då han/hon under sin treåriga utbildning läst tillräckligt med energirelaterade kurser. Både på KTH och Luleå samläser teknologerna som valt energiteknisk inriktning med de internationella Masterprogrammen. Nivå civilingenjör Endast två högskolor i Sverige har energiteknisk ingång från första årskursen, dessa är Uppsala Universitet (UU) med 180p programmet ”Energisystem” samt Umeå Universitet (UmU) med 180p programmet ”Energiteknik”. Även Mälardalens Högskola (MdH) erbjuder ett teknikprogram med energiinslag på 180p , ”Samhällsteknik: Bygg-Energi-Miljö”. Programmet startades hösten 2003 så inga studenter har ännu utexaminerats härifrån. På hemsidan för MdH så är programupplägget mycket otydligt beskrivet och det är också oklart vilka krav som ställs på studenten för att erhålla en examen på civilingenjörsnivå. De flesta civilingenjörer i energiteknik kommer från de klassiska maskinteknik/farkost teknik/ kemteknik programmen, där energiteknik väljs som inriktning i årskurs 3 (eller 4). Dessa teknologer får inte mindre energiteknisk kompetens än den som läst energi från och med årskurs 1, t.ex. vid Umeå eller Uppsala, eftersom maskinteknologerna läser energi koncentrerat i åk 4 (delvis också i årskurs 3). I Umeå och Uppsala läser teknologerna energikurser och kurser i andra ämnesområden utspritt över de 4½ år som utbildningen totalt omfattar. De högskolor som erbjuder en energiteknisk inriktning från åk 3 (vissa från åk 2) är:

- Chalmers Tekniska Högskola (CTH) - Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) - Linköpings Tekniska Högskola (LiTH) - Lunds Tekniska Högskola (LTH) - Luleå Tekniska Högskola (LuTH)

Studeras inriktningarna i detalj kan det konstateras att de olika högskolorna har olika examenskriterier. Gemensamt är att alla kräver 20p examensarbete. Olikheterna ligger främst i hur stor del av kurserna på inriktningen som är obligatoriska, t.ex. på inriktningen Energi på Chalmers läses endast 15p obligatoriskt inom området innan examensarbetet medan Energiteknik på KTH har 30p obligatoriska energikurser.


9

På KTH finns en unik utbildning, att från Industriell Ekonomi programmet (180p) läsa Energisystem inriktningen. Teknologerna som avslutar denna utbildning får både ekonomiteknisk och energiteknisk kompetents utöver de klassiska kunskaperna inom mekanik, hållfasthet, material och tillverkning. På KTH finns även nyheten att man efter 3 års studier på civilingenjörsprogrammen Maskinteknik, Farkostteknik eller Materialdesign, kan ta ut en B.Sc. Dessa nya program startades alla hösten år 2003, så ingen har ännu utexaminerats som en B.Sc. Vill studenten däremot fortsätta till en traditionell civilingenjörsexamen så fortsätter han/hon ytterligare 1½ år. På LTH finns en unik civilingenjörsutbildning som heter Ekosystemteknik. Denna ger en miljöteknisk kompetens och kan kombineras med en energiinriktning i årskurs 4. Uppsala Universitet samarbetar med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) inom sitt civilingenjörsprogram Energisystem: en unik 220p utbildning som ger både civilingenjörs och civilekonomsexamen. Elkrafttekniska ämnen återfinns också i utbildningen. Väljer man däremot att avsluta vid 180p så blir man enbart civilingenjör med både energiteknisk (ca 40p av utbildningen) och elkraftteknisk (ca 11p) kompetens. Studenten har även genomgått kurser i ekonomi, ledarskap och marknadsfrågor samt biologi. En jämförelse mellan 180p energiprogrammen i Umeå respektive Uppsala visar att Umeå ger studenten en större valfrihet gällande kurserna. Utbudet av energirelaterade kurser är avsevärt större vid Umeå och studenten får således en djupare energiteknisk bas än vad han/hon skulle få i Uppsala. Teknologen vid Uppsala får å andra sidan en helt annan kompetens då delar av utbildningen helt ägnas åt ekonomi och marknadsfrågor. Här återfinns även en del juridik, t.ex. en kurs i Miljörätt. Ytterligare detaljer kring inriktningarna återfinns i bilaga 2. Nivå master Med Mastersnivå menas som tidigare nämnts ett påbyggnadsprogram om 60p där förkunskapskravet är motsvarande en B.Sc. examen. Internationella Masterprogram ges vid KTH ”Sustainable Energy Engineering (SEE)” sedan 1997 och i Luleå ”Sustainable Energy Systems (SES)” sedan 2003. Studenterna läser 1 år i Sverige och oftast görs examensarbetet (20p) i hemlandet. På KTH sökte år 2003 ca 160 personer till SEE och av dessa antogs preliminärt 50 studenter, 43 studenter kom. I Luleå sökte för läsåret 03/04 67 studenter. P.g.a. vissa problem med studentkvoter i Luleå blev masterprogrammet flyttat till MdH. Av de 67 som sökte antogs ca 30 studenter, och till programstart kom endast ett fåtal. För året 04/05 kommer ca 30 platser att finnas med placering i Luleå och MdH kommer att starta ett eget masterprogram. En jämförelse mellan SEE på KTH och SES vid Luleå visar att Luleå ger ett fixt program med fastställda kurser mot kraftproduktion, medan KTH ger en viss valfrihet genom att erbjuda två olika inriktningar i kraftproduktion och i energianvändning.


10

På KTH samläses stor del av programmet med energiteknologerna som gått sina tre första år på KTH, och sålunda läser KTH-teknologerna sitt sista år i huvudsak på engelska. KTH-teknologerna får på så sätt ett ovärderligt kontaktnät samt kännedom om olika kulturer. Samläsningen ger även masterstudenterna en fördel: de får svenska studentkollegor och kan sålunda lära sig mer om Sverige och dess kultur under sitt studieår här. I Luleå kommer samläsning att ske för läsåret 04/05. Nivåerna högskoleingenjör och magister Ett stort antal högskolor ger utbildningar på dessa nivåer och variationerna mellan programmen är stora. Högskolan i Dalarna erbjuder ett 40p påbyggnadsprogram i solenergi som ett internationellt Mastersprogram. Förkunskapskravet är en B.Sc eller treårig ingenjörsutbildning. Examensarbetet är på 20p, men kurspaketet omfattar inte mer än 20p, varför detta program inte motsvarar en Master of Science i internationell mening. Övriga Magisterutbildningar, med examen efter sammanlagt minst 160p, har direkt koppling till 120p ingenjörs programmen, så dessa två nivåer presenteras här i samma underrubrik. Det finns två typer av examen, magisterexamen med ämnesdjup och magisterexamen med ämnesbredd. För att erhålla en djupmagister i huvudämnet energiteknik krävs enligt högskoleverket studier på 80p inom huvudämnet, vilket inkluderar ett examensarbete om minst 20p. För att erhålla en breddmagister krävs sammanlagt minst 40p i energiteknik, inklusive ett examensarbete om minst 10p. Treåriga energitekniska utbildningar med start från årskurs 1 återfinns på följande högskolor:

- Högskolan i Gävle (HiG) - Högskolan i Halmstad (HH) - Högskolan i Kalmar (HiK) - Karlstads Universitet (KaU) - Mitthögskolan (MH) - Mälardalens Högskola (MdH) - Umeå Universitet (UmU)

Flertalet av dessa högskolor erbjuder mer än ett program. Detaljerna kring de olika programmen finns i bilaga 2. Ett antal av högskolorna erbjuder energiteknisk inriktning från de treåriga (120p) maskinteknik eller kemiteknik programmen. Studenten läser då under sitt tredje och sista år ett flertal energikurser. Högskolorna är:

- Linköpings Tekniska Högskola (LiTH) - Luleå Tekniska Universitet (LuTH) - Växjö Universitet (VxU)

Av ovan nämnda högskolor har följande möjligheten att erbjuda magisterexamen:


11

- Högskolan i Gävle (HiG) - Karlstads Universitet (KaU) - Linköpings Tekniska Högskola (LiTH) - Mälardalens Högskola (MdH) - Umeå Universitet (UmU) - Växjö Universitet (VxU)

Att alla inte kan erbjuda en magisterexamen kan ha flera orsaker: dels att högskolan inte kan uppfylla kraven att få examinera magisternivå eller att studentunderlaget inte är tillräckligt stort vilket direkt påverkar högskolans ekonomi. Allmänt kan sägas om de olika högskoleingenjörsprogrammen är att de antingen är inriktade mot miljö, bioenergi, energieffektivisering eller samhälle. Högskolan i Gävle har två olika energiprogram ”Energiingenjörsprogrammet” (160p) och ”Energi och Miljö” (120p). Programmen påminner mycket om varandra, men ”Energiingenjörsprogrammet” är mer teknikinriktat. Mälardalens högskola har en ny utbildning inom energi och samhälle, nämligen ”Samhällsteknik: Bygg-Energi-Miljö”. Detta program utges för att vara mycket flexibelt, studenten kan läsa allt mellan 80p för en högskoleexamen till 180p för en civilingenjörsexamen. Då programmet startades hösten år 2003 har ännu inga studenter utexaminerats. MdH har även en direktingång (från åk 1) för den som vill läsa till energiingenjör. Ett par av högskolorna erbjuder driftingenjörsutbildningar (eller motsvarande) inom energiområdet, dessa är Mitthögskolan och Högskolan i Karlstad. Mitthögskolan har omfattande kompetens inom drift och underhållsteknik inom energiområdet. Växjö har profilerat sig mot bioenergiteknik och erbjuder även enstaka kurser inom detta på distans. Bioenergiteknik innefattar biobränslen och allt som rör dessa, såsom framställning, transporter och förbränning. Distansutbildning inom energi Ett flertal höskolor ger idag kurser inom energiområdet på distans. Mest framträdande är Högskolan på Gotland som ger totalt 40p om vindkraft. Mitthögskolan har anpassat sina energiprogram så att de helt eller delvis ges på distans. De ger också fyra fristående kurser på distans. Övriga högskolor ger enstaka kurser på distans, mest handlar dessa om förnybar energi såsom solvärme, solel, vindkraft och biobränslen. Högskolan i Växjö ger en kurs i Bioenergiteknik på distans och denna kurs kommer att ingå i det föreslagna energiteknikprogrammet inom denna utredning. Majoriteten av de kurser som ges på distans idag inom energiområdet använder en bok eller kompendium som studiematerial. Vidare används olika videokonferenssystem för föreläsningarna. Dessa kurser anses inte vara ”IT-baserade” i utredningens anda.


12

För förbränningskursen i CECOST hålls introduktionsföreläsningar på någon av de högskolor (på campus) som ingår i samarbetet de två första dagarna av kursens början. En bok erhålls och en studieguide i power point med röstguide (laddas ned från kurshemsidan) ger informationen om vad som är viktigt. En inlämningsuppgift i veckan motiverar studenterna att läsa kontinuerligt. Även denna kurs är inte riktigt IT-baserad, då den inte ger interaktiva föreläsningar och inte har IT-baserat interaktivt studiematerial. Vilka högskolor som ger vilka distanskurser återfinns i bilaga 2. Det är värt att omnämna att antalet kurser som ges på distans inom energi har ökat det senaste halvåret (från vt 2003 till ht 2003). Utredningsgruppen har förhoppning om att de högskolor som idag ger distansutbildning kommer att ansluta sig till det av utredningsgruppen föreslagna energiprogrammet. Branschen, studenter och energi Som synes från tidigare avsnitt så finns i Sverige en omfattande kompetens inom högskoleväsendet att för ge energiteknisk utbildning. Behovet i industrin och samhället är konstant högt, då förändringar och utveckling ständigt sker inom området. I NyTeknik nr 48, (2003) ”Lediga platser”, är ca 20% av platsannonserna baserade på en energiteknisk utbildning, bl.a. sökes ”Energistrateger”, ”Försäljningsingenjör för FLUENT (CFD program för termisk strömning) och ” Utredare till SKI, Statens Kärnkraftsinspektion” Tyvärr är studentunderlaget på flertalet av högskolorna lågt, såväl Luleå som Umeå rapporterar nedgång och Mitthögskolan har enligt NyTeknik (29/9, 2003) så dåligt studentunderlag att majoriteten av de tekniska programmen läggs ned. Behovet av en IT-stödd distansutbildning inom området bedöms därför som synnerligen viktigt för att tillgodose det kompetensutvecklingsbehov som finns inom industrin och samhället. Elkraftteknisk kompetens För att läsa högre utbildning i elkraft krävs goda förkunskaper i elektroteknik. Utbildningsutbudet är avsevärt mer begränsat än för energiteknik området. På civilingenjörsnivå finns utbildning endast på KTH och Chalmers. Detaljerad information om innehållet i de olika elkrafttekniska utbildningarna återfinns i bilaga 2. Nivå civilingenjör Vid KTH läser studenten 180p civilingenjörsutbildning i Elektroteknik och kan i årskurs 3 välja inriktningarna Systemteknik eller Elektroteknik, och från dessa inriktningar läsa elkrafttekniska kurser. Flertalet av kurserna samläses med det internationella Masterprogrammet ”Electric Power Engineering”. Vid Chalmers finns studieinriktningen Elteknik, som är det samma som elkraftteknik.


13

Nivå master Både Chalmers och KTH har internationella Masterprogram i elkraftområdet, där studenten ska inneha en B.Sc. i elektroteknik som förkunskap. Båda programmen omfattar 60p, varav 20p är examensarbete, och båda programmen heter ”Electric Power Engineering”. Studenterna som går dessa program har inte helt förutbestämda scheman såsom Masterprogrammen i energiteknik; elkraftstudenterna har basblock med obligatoriska kurser, 27p för Chalmers och 16p för KTH, därefter väljes kurser fritt ur ett antal inom elkraftområdet. Detta ger studenten möjlighet att till viss del skaffa sig sin individuella profil. Båda programmen ges på engelska. Nivåerna högskoleingenjör och magister På denna nivå finns ett något större utbildningsutbud. De högskolor som erbjuder minst 120p elkraftteknisk utbildning är:

- Högskolan i Borås - Högskolan i Dalarna - Högskolan i Trollhättan/Uddevalla - Mitthögskolan/ Campus Härnösand

Högskolan i Borås har programmet ”Elektroingenjörsutbildning med inriktning mot elkraft- och värmeteknik”, där studenterna får läsa både elkraftteknik och energiteknik. Det finns även en möjlighet att bygga på den treåriga utbildningen med en magisterexamen. Högskolan i Trollhättan/Uddevalla erbjuder sin elkraftsutbildning i samarbete med industrin, s.k. Co-op, Cooperative Education. Detta innebär att studierna varvas med betalda praktikperioder i företag. Praktikperioderna finns i årskurs 1, 3 och 4. Studenten får själv välja huruvida han/hon vill inkludera Co-op i sin utbildning eller inte. Med Co-op tar utbildningen tre och ett halvt år, utan Co-op tar utbildningen tre år. Även Högskolan i Dalarna har praktik inkluderat i sin elkraftutbildning, detta i samarbete med ABB i Ludvika. Praktiken ingår som obligatoriskt moment i årskurs 3 och hela utbildningen omfattar totalt tre år. Mitthögskolan har ett omfattande kursutbud, både inom elkraft och energi. Det finns möjligheter för den som vill skaffa sig en bred utbildning att både läsa både energi och elkraft. Branschen, studenter och elkraft Behovet av ingenjörer med elkraftkompetens är stadigt ökande. Svensk Energi uppskattar att det inom några få år kommer att finnas ett årligt behov av ca 100 elkraftutbildade inom områdena generering, överföring och distribution av elenergi (Svensk Energi, 2003). Till detta tillkommer behov inom industrin och konsultbranschen. Det ser dock dystert ut när det gäller kompetensförsörjningen från


14

landets högskolor. Höstterminen 2003 antogs det sammantaget endast 35 studenter till landets 120p-utbildningar inom elkraftteknik.


15

Utredningsarbetet

KTH Energiteknik utsågs av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet att leda utredningen. I början av maj 2003 skickades brevet i bilaga 1 ut till rektorerna vid Sveriges högskolor. Möten KTH som koordinator för utredningen kallade till totalt tre nationella möten under utredningens gång. Första mötet hölls i juni, det andra i augusti och det sista mötet i slutet av oktober. Alla möten hölls av praktiska skäl på KTH. Vid det tredje och sista mötet tillsattes en mindre arbetsgrupp som fick till uppgift att ta fram detaljerna kring programmen och underlag till denna rapport. Denna grupp träffades i ett tvådagarsmöte i mitten av november (2003). Protokollen från de tre mötena återfinns i bilaga 4. Den innevarande rapporten motsvarar resultatet från tvådagarsmötet. Möte 1 i utredningen Till det första mötet var åtta högskolor representerade och fyra högskolor hade anmält sin frånvaro. På mötet fanns dessutom två IT-pedagoger, från KTH Learning Lab och från Learning Centre, Högskolan i Gävle samt en representant från KTH:s studentkår. De närvarande högskolorna var KTH, Mitthögskolan, Umeå Universitet, Högskolan i Gävle, Luleå Tekniska Universitet, Örebro Universitet, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla och Uppsala Universitet. De högskolor som anmält frånvaro var Lunds Tekniska Högskola, Högskolan i Borås, Linköpings Tekniska Högskola och Malmö Högskola. Övriga högskolor som fått brevet i bilaga 1 hörde inte av sig till KTH Energiteknik eller Myndigheten för Sveriges nätuniversitet inför det första mötet. På mötet behandlades allmänna frågor kring distansutbildning. Några representanter hade en viss erfarenhet av distanskurser, medan flertalet inte var bekanta alls med denna typ av utbildning. Dokumentet i bilaga 2 presenterades kortfattat och diskussioner fördes avseende behovet av distansutbildning. IT-pedagogerna gav information om Lärcentra och kommunikationsplattformar. En diskussion fördes hur laborationer kan inkorporeras i en distansutbildning, i samband med detta presenterades en fjärrstyrd laborationsövning som utvecklats vid KTH. Det var också diskussioner om hur ett distansutbildningsprogram hanteras administrativt, vem som är programägare etc. Inga beslut togs annat än ett nästa möte för augusti. En handlingsplan initierades på basis av följande frågeställningar för vilka alla skulle skicka sina synpunkter till utredningens assistent (Catharina Erlich, KTH): 1. a) Vilken utbildning, ing/civiling? b) Från åk 1?


16

c) Internationellt program? d) Vilka kurser är NI specialister på? 2. Alla gör en lista med målgrupper. 3. Alla diskuterar förslaget om distansutbildning med sina respektive

kårrepresentanter. 4. Vilka problem står vi inför? Alla skriver en lista. Sammanfattat kan sägas att första mötet inom utredningen mest syftade till att låta de olika högskolorna träffas och påbörja diskussioner och tänkandet kring en gemensam distansutbildningssatsning. Protokollet från första mötet finns i bilaga 4. Möte 2 i utredningen Uppslutningen till detta andra möte var bättre än till första mötet. Totalt kom 11 högskolor till mötet. De högskolor som representerades var KTH, Mitthögskolan, Umeå Universitet, Högskolan i Gävle, Luleå Tekniska Universitet, Lunds Tekniska Högskola, Linköpings Tekniska Högskola, Malmö Högskola, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Högskolan i Kalmar och Karlstads Universitet. Den högskola som anmält frånvaro var Örebro Universitet Uppsala Universitet som var representerat vid första mötet hörde inte av sig mer i utredningen. På mötet deltog denna gång ingen studeranderepresentant, däremot kom Mats Ericson från Myndigheten för Sveriges nätuniversitet för att besvara frågor. De två IT-pedagogerna från möte 1 fanns med också på detta möte. Handlingsplanen från första mötet hade delvis besvarats av två högskolor innan detta andra möte. Då diskussionerna på första mötet avsiktligt hade varit relativt ofokuserade så hade agendan för andra mötet förberetts så att beslut lättare skulle kunna tas. Diskussionerna på mötet cirkulerade kring hur ett distansutbildningsprogram skulle kunna byggas upp, och ganska snart övergavs tankarna om att omedelbart starta distansprogram från årskurs 1. Mötet beslutade följande:

• Utredningsgruppen ska verka för att starta 2 stycken internationella mastersprogram om vardera 60p, ett program inom ämnesområdet elkraft och ett inom ämnesområdet energi.

• Inom ramen av dessa program kan även en breddmagister (40p

påbyggnad) erhållas och om detta beslutar varje enskild högskola vid vilken studenten är inskriven.

• Kurser ska också erbjudas till studenter inom 120p

högskoleingenjörsutbildning.


17

Mötet beslutade om att påbyggnadsprogram ska startas där ingångskravet är minst en ingenjörsexamen, B.Sc eller motsvarande. Vidare diskuterades olika IT-verktyg för kommunikation och för distansföreläsningar on-line. Laborationsövningar är idag viktiga verktyg i de traditionella ingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna, varför denna punkt åter fanns på agendan. För distansutbildning finns en variation av lösningar vad gäller laborationer t.ex.

- Fältövning/Hemlaboration - Fjärrstyrd laborationsövning - Ha intensivdagar med laborationer på någon/några högskolor.

Alla fick i uppdrag att snarast skicka en sammanställning till utredningsassistenten över sina idag existerande laborationsövningar. Fram till det tredje och sista gemensamma mötet hade 9 högskolor skickat in någon form av laborationsövningssammanställning. Till detta möte hade ytterligare två högskolor dragit sig ur utredningen då de inte skickat underlag till utredningsassistenen eller på annat sätt hört av sig inför eller efter det tredje mötet. Möte 3 i utredningen Till det tredje mötet kom KTH, Umeå Universitet, Högskolan i Gävle, Luleå Tekniska Universitet, Lunds Tekniska Högskola, Linköpings Tekniska Högskola, Malmö Högskola och Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Mitthögskolan och Örebro hade anmält sin frånvaro men båda hade inför mötet skickat sammanställningar av sina laborationsövningar. Vid mötet fanns också en studeranderepresentant från KTH, båda IT-pedagogerna samt Per Westman från Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Inför mötet skulle alla fundera på hur distansutbildningsprogrammen ska se ut, då detta möte skulle ta fram programförslag för både energi och elkraft. En representant föreslog i ett tidigt skede att påbyggnadsprogram om 40p/60p och 80p skulle kunna erbjudas, d.v.s. 40p ska ge en breddmagister, 60p en djupmagister (M.Sc.) och 80p en internationell M.Sc. Det senare existerar dock ännu inte i det svenska systemet, men är bra att ha med för framtida examensmöjligheter. Mötet antog genast detta förslag. Diskussioner fördes kring marknadsföring och finansiering av anpassandet av kurser för distans. Mötet tog fram preliminära programstrukturer som återfinns i protokollet i bilaga 4. Allmänt om Energiprogram förslaget Programmet ska vara flexibelt och erbjuda 40/60/80 p. De examina som kommer att utfärdas är breddmagister (40p påbyggnad) och djupmagister (60p påbyggnad). Den som vill läsa 80p påbyggnad kan göra detta men examen kan i nuläget inte erhållas. Kurserna ska också kunna läsas som fristående. Alla kurser ska ges på engelska.


18

Programmet ska knyta samman teknik och samhällsfrågor på ett nytt och innovativt sätt. Programmet beräknas starta till hösten 2004. Allmänt om Elkraftprogram förslaget Programmet kommer att omfatta 40/60 p och ge antingen en breddmagister (40p) eller en djupmagister (60p). En stor del av programmet kommer att hållas på svenska då avsnitt om regler och normer är helt på svenska och anpassat till den svenska marknaden. Programmet kommer att i sin helhet startas till hösten 2005, men från hösten 2004 kommer enstaka kurser att finnas på distans. Allmänt om båda programförslagen

- Studenten ska ha en treårig ingenjörsutbildning eller motsvarande (t.ex. B.Sc.) som förkunskap.

- Studenten väljer högskola fritt i mån om plats. Varje högskola ska ha ett begränsat antal platser

- Det ska inte finnas mer än en kurs av varje slag, (så att flera högskolor inte konkurrerar om samma kurs).

Vid det tredje mötet utsågs också en mindre arbetsgrupp som fick till uppgift att träffas ännu en gång för att ta fram detaljerna kring programförslagen och handlingsplanen för att det fortsatta arbetet med att bygga upp distansutbildningarna. Gruppen skulle också ta fram underlag till slutrapporten för utredningen. Gruppen som utsågs bestod av följande representanter: Torsten Fransson, utredningsledare, KTH Energiteknik Catharina Erlich, utredningsassistent, KTH Energiteknik Mats Brenner, IT-pedagog, Högskolan i Gävle Anders Ambrén, IT-pedagog, KTH Ronny Östin, Umeå Universitet, Energiteknik Anders Askman, Lunds Tekniska Högskola, Elkraft Anders Askman fick senare förhinder att delta i det sista mötet och ersattes därför av Lars Holmblad, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, som representant för elkraftteknik. Gruppen träffades under två dagar i mitten av november 2003, och tog fram handlingsplan och underlag till denna rapport. Detaljer kring programförslagen togs också fram. Informationsteknologi i utredningen Under utredningens gång skapades en hemsida där mötesprotokoll och andra dokument som tagits fram i utredningen. Hemsidan återfinns i bilaga 5. Under mötena har flera olika IT-baserade kommunikationsplattformar presenteras och diskuterats. Bland dessa kan E/pops, Blackboard, Marratech omnämnas. Även det


19

datoriserade utbildningsprogrammet CompeduHPT (se bilaga 7) har visats, och kommer att i stor utsträckning kunna användas i distansprogrammen. Mer information om de olika IT-verktygen finns i senare avsnitt i rapporten.


20

Utredningens resultat

Här presenteras de av utredningen föreslagna programmen inom energi respektive elkraft. För båda programmen gäller att studenten ska vara inskriven vid en svensk högskola och att examensarbetet utförs vid denna. Vidare ska studenten ha en treårig ingenjörsutbildning eller motsvarande som förkunskap (svensk eller utländsk). Programförslag Energiteknik Energiteknikprogrammet beräknas starta hösten år 2004. Programstrukturen som framtagits i utredningen presenteras i figur 1. Ingångskravet för studier på hela programmet är en treåring ingenjörsutbildning eller en B.Sc. Vidare ska studenten ha grundläggande kunskaper i strömningslära och termodynamik.

Global EnergyPerspective - part 1

5 credits

Introduction to EnergyTechnology12 credits


(project) 3 credits

Applied Energy Technology10 credits

Renewables10p

Poly-generation

10p

EnergyUtilisation

10p

M.S

c. (

40p

+ 2

0p

th

esis

) =

to

tall

y 18

0p(D

jup

mag

iste

r) *

Ed

uca

tio

n c

orr

esp

on

din

g t

o t

he

fu

ture

Bo

log

na

ag

reem

ent

= t

ota

lly 2

00

p

EnergySystems

10p

PhD courses

Ph

D le

vel

Ma

ster

of

En

erg

y E

ng

inee

rin

g (

30p

+ 1

0p t

hes

is)

= t

ota

lly 1

60p

(Bre

dd

mag

iste

r) *

10 credits thesisMaster of Energy

Engineering(Breddmagister) *

20 credits thesisMaster of Science(Djupmagister) *

For the futureBologna agreement

20 credits thesis

EnergyEconomy

10p

RenewablesPoly-

generationEnergy

UtilisationEnergy

SystemsEnergy

Economy

Figur 1. Förslag till distansprogrammet i energiteknik.


21

*Olika högskolor har olika krav gällande magister examina. Exakt vad som gäller för den engelska översättningen av magister examen kommer att utredas och klargöras innan programstart. Programstrukturen är planerad för att ge maximal flexibilitet. Exempelvis kan kurserna läsas som enstaka kurser (t.ex. som del i en påbörjad ingenjörsutbildning) och det är naturligtvis också möjligt att läsa enstaka kurser som vidareutbildning. Väljer man att läsa på programmet så börjar man med en kurs i globalt energiperspektiv där studenten får kunskaper om energin i samhället, tillgång och användning, internationella avtal och energisituationen i olika länder. Nästkommande kurs är mer teknikinriktad och syftar till att ge studenten kunskaper om olika metoder för kraftgenerering, kyl- och värmeprocesser, inomhusklimat, energisystem och hur kraftnät fungerar. Den andra delen av kursen globalt energiperspektiv syftar till att knyta samman teknik och samhälle i ett projekt. Denna avslutas med en minikonferens där studenterna träffas och presenterar sina projekt. Programmet fortsätter med tillämpad energiteknik, och i denna kurs studeras det som tagits upp i introduktionskursen mera i detalj. Laborations- och fältövningar av olika slag kommer in här, och kommer att motsvara ca halva kursen inklusive rapportskrivning. För denna kurs finns redan nu ett par laborationsövningar framtagna för distans, man kan ”köra” övningen via Internet. Ytterligare ett par övningar kommer med stor sannolikhet att kunna läggas på distans inför hösten 2004. Det kan tänkas att ett antal övningar kommer att ”köras” på sedvanligt sätt på någon högskola i en intensivvecka. Även föreläsningar kommer att ges. Den som väljer att avsluta sina studier här kan ta en breddmagister (tot. 160p) genom att nu göra ett 10p examensarbete, detta blir upp till den högskola vid vilken studenten är inskriven. Den som väljer att fortsätta programmet inriktar sig på det ämnesområdet som han/hon tycker är mest intressant. Två fördjupningskurser om vardera 5p kommer att erbjudas under varje rubrik: Renewables 10p, Polygeneration 10p, Energy Utilisation 10p, Energy Systems 10p och Energy Economy 10p. Fördjupningskurserna ligger alla på D-nivå och det kommer att finnas endast en kurs av varje. Vilken högskola som får det ärofulla uppdraget att ge vilken kurs kommer att beslutas under våren av en programledningsgrupp, se vidare i avsnittet ”Handlingsplan för programutveckling”. Nu har studenten möjligheten att ta en magister med ämnesdjup (Master of Science) efter de svenska normer som finns genom att göra ett 20p examensarbete. Detta görs vid det lärosäte vid vilket studenten är inskriven. I framtiden kommer det möjligen att finnas en internationell M.Sc. (200p enligt Bologna modellen) och då läses ytterligare 20p kurser, dels inom den fördjupningsgren som tidigare valts, men det kan även tänkas att studenten vill bredda sin utbildning och således läsa kurser från någon av de andra fördjupningsgrenarna. Det ska också finnas möjlighet att läsa grundkurser i elkraftteknik, förutsatt att studenten har grundläggande kunskaper i elektroteknik. På sikt kommer även ett antal doktorandkurser att erbjudas på distans, några redan under hösten 2004.


22

Energiprogrammets föreslagna kurser Global Energy Perspective - part 1, 5p This is a totally new course and does not exist in the Swedish energy education today. It will give the student unique aspects on energy such as trade agreements, and the role of the political decisions on the energy supply. The course aims in giving the student a total overview on the world energy situation and the understanding of the reasons behind the situation today. It will also lay the groundwork for optimal and environmental friendly future decisions about the best energy systems in different situations.

- Insight in the energy need of the society in a global perspective. - Definition of “Sustainability” and the strategies to reach this - Supply of energy resources (oil, gas, coal, biomass, hydro, other renewable) - Utilization (electricity, traffic, industries, households) - Energy situation in different parts of the world (conditions in

developing/industrial countries, political impact) - International environmental agreements and other types of agreements (EU

directives, trade agreements) - Interaction of human beings /technology /economy (LCC)/environment (LCA) - Society/Company study visits

Introduction to Energy Technology, 12p This course corresponds to existing classical technology courses that will be adapted to distant education. The course will be divided in several subject blocks, where different universities are responsible for the different blocks.

- Power cycles, wind and hydropower, solar heat and pv-cells, fuel cells - Combustion, fuels and emission control - Nuclear power - Heat pumps and cooling systems - Thermal part of building physics - Power grid: its components and frequency control - District heating and cooling - Energy Economy

Global Energy Perspective (project) - part 2, 3p This course is based on the two previous courses, “Global Energy Perspective” and “Introduction to Energy Technology” and connects these two courses into a project. The student will be trained in following:

- To work in groups on distance


23

- To further develop the skill in writing technical reports and oral presentation - To connect technology and global energy view - To apply different futuristic scenarios into realistic energy systems - Introduction to thesis work

Ends with a mini-conference where the students meet and present their projects. In the case the student has a valid excuse not to travel, participation will be arranged via internet-based conference system. Applied Energy Technology, 10p As for the introductory course, this course will be divided into subject-blocks where different universities give different blocks.

- Based on the technologies brought up in “Introduction to Energy” - Lectures in advanced energy technology - Will contain remote lab exercises, Prosim1, field labs, virtual study visits and

real study visits -> report writing on each part - May also contain traditional laboratory exercises where the student has to go

to a university in order to perform them. Suggested In-Depth courses (D-level in Swedish system) These courses are so far suggested to exist for election in the “blue” and “grey” fields in figure 1. Further courses will be added. The program-group decides which university that will give which course.

- Applied Heat and Power Technology, 5p - Applied Reactor Technology and Nuclear Power Safety, 5p - Applied Renewable Energy, 5p - Hydropower Turbines, 5p - Fluid Mechanics (advanced), 5p - Fluid Machinery, 5p - Economics of Sustainable Energy Solutions, 5p - Applied refrigeration and thermodynamics, 5p - Combustion, Pyrolysis and Gasification Technology, 5p - Thermal Energy Storage Technology, 5p - Industrial Energy Systems, 5p - Energy Systems Optimization, 5p

1 Prosim is a computerized heat balance program that allows the user to build and optimize a heat and power process model at a design point. When the model is designed it can be used for so called off-design simulations. Like every other computer program of a similar kind, Prosim uses simple heat balances over the different components as the calculation base.


24

Programförslag Elkraftteknik Elkraftprogrammet som helhet räknas med att startas hösten 2005, enstaka kurser kan erbjudas redan från hösten 2004. Förutom grundläggande behörighet krävs godkänt betyg på kurser omfattande 120 poäng från högskoleutbildning som leder till högskoleingenjörsexamen eller kandidatexamen inom elektroteknik, eller motsvarande utländsk examen. Minst 15 p matematik skall ingå i dessa förkunskapskurser.


5 p

Grundläggandeelkraftteknik

5 p

Elanläggnings-beräkningar

5 p

Industriellautomationsteknik

5 p

Elinstallation ochförfattning

5 p

Elmaskiner ochomriktare

5 p

Elkraft 10p(D-nivå)

10 p examensarbeteBreddmagister

20 p examensarbete(D-nivå)

Djupmagister

Mag

iste

r m

ed ä

mn

esb

red

d *

(30

p +

10p

exa

men

sarb

ete)

= t

ota

lt 1

60p

Mag

iste

r m

ed ä

mn

esd

jup

* (

40p

+ 2

0p e

xam

en

sarb

ete)

= t

ota

lt 1

80p

Figur 2. Programförslag till påbyggnadsprogram i elkraftteknik *Olika högskolor har olika krav gällande magister examina Elkraftprogrammets föreslagna kurser Global Energy, part 1 5 p (B-nivå)

- Se kursbeskrivning under Energiteknik. Grundläggande elkraftteknik 5 p (B-nivå)

- Europeiska elkraftnätets uppbyggnad. - Trefassystemet, symmetriskt och osymmetriskt. - Mätning av elektrisk effekt och energi. - Grundläggande elektromagnetism.


25

- Krafttransformatorn, uppbyggnad och beräkningsmodeller. - Laborationer: Mätning av effekt och energi i symmetriska och osymmetriska

trefassystem. Ferromagnetism samt enfas- och trefastransformator. Elanläggningsberäkningar 5 p (C-nivå)

- Beräkningsmodeller för ledningar. - Spännings-, effekt- och energiförlustberäkningar i elnät. - Kabeldimensionering. - Kortslutnings- och jordslutningsberäkningar. - Symmetriska komponenter. - Begränsningar av felströmmar. Utlösningsvillkoret. - Laborationer: Mätning på nätmodell, alternativt simulering

(stationärtillstånd). Industriell automationsteknik 5 p (C-nivå)

- Processinstrument. - PLC-teknik, Soft PLC. - Sammankoppling av styrsystem, industribussar. - Operatörsgränssnitt. - Datorstödd dokumentationsteknik. - Laborationer: Ett flertal konstruktionsövningar för styrning av olika

processer. Elinstallation och författning 5 p (C-nivå)

- Elinstallationsmaterial. - Installationsbussteknik. - Dimensionering och disposition av elektriska installationer. - Installationsritningar och eldokumentation. - Kraftteknisk mätteknik. - Ellagstiftning, starkströmsföreskrifter, elsäkerhetsanvisningar, ELAMA. - Laborationer: Kraftteknisk mätteknik.

Elmaskiner och omriktare 5 p (C-nivå)

- Elmaskiner (likström, asynkron, synkron). - Omriktare (nätkommuterade strömriktare, frekvensomriktare). - HVDC. - Elektriska drivsystem. - Övervakning och skydd av drivsystem. - Datorstödd dokumentationsteknik. - Laborationer: Roterande elmaskiner. Omriktare. Drivsystem.

Elkraft 10p: Förslag till kurser (D-nivå)

- Reglering av eldrivsystem 5 p - Transienter i elektriska maskiner 5 p - Elkvalitet och EMC 5 p - Kraftsystemanalys 5 p


26

De nya programmens pedagogiska upplägg De nya programmens pedagogiska upplägg kommer att ses ur perspektivet som åtagande av kvalitet i IT-stödd distanutbildning, därför kommer ett visst antal kvalitetskriterier känneteckna programmens kurser. Dessa kommer särskilt att utvärderas och granskas av lärare, IT-pedagoger, studentrepresentanter och av programledningsgruppen. Ett antal punkter på en checklista identifieras innan kursen accepteras av programrådet samt annonseras och publiceras via webben. Denna checklista innehåller även kontrollpunkter för om funktionshinder begränsar deltagandet i kursen. Checklistan i en preliminär version återfinns i bilaga 8. Genomströmningen skall premieras genom att randvillkoren är tydligt klarlagda, t.ex. antal träffar, villkor och förutsättningar för deltagande i laborationsövningar på plats i Sverige. Dessutom ska följande beaktas:

• En tydlig kommunikation mellan lärare-student och student-student kommer att eftersträvas. Detta exemplifieras genom att lärar- och kursdeltagarna skall vara tydliga i kommunikationen mellan varandra, t.ex. förväntade svarstider för handledning, inlägg och kommentarer i diskussionsforum.

• Att kursernas upplägg stödjer förbättrad informationskompetens, kontakter

med bibliotekarier ska vara enkelt, även om studenten bara har en nätbaserad kontakt.

• Studieledarfunktionen skall även denna ha en enkel kontaktväg via

kurshemsida eller kursplattform.

• Teknisk support gällande multimedialt kursmaterial, inloggning etc. skall ha supportider bättre än vad Campus studenterna har idag.

• Det kollaborativa lärandet måste premieras för att underlätta djupinlärning.

Även kursmoment där individuella studieuppgifter är en större del av kursen kommer kollegial analytisk bedömning att stimuleras (anonym peer review i ett öppet förfarande etc). Detta kan även avlasta lärarinsatserna i kurserna.

• Det pedagogiska upplägget och undervisningsformen skall vara tydligt i

kursinformationen, detta för att studenterna inte skall välja kurser med pedagogiska metoder t ex PBL, mycket grupparbete etc som inte passar dem (t.ex. lärstil/inlärningstrategier eller tid för grupparbete/-träffar).

Utbildningstillfällen för lärare och kursansvariga kommer att anordnas under 2004. Utbildningen ska bl.a. ge kunskaper hur Campus kurser kan anpassas till distans och hur kommunikationsplattformar används. Detta är ett stöd i kvalitetssäkringen av kurserna. Utbildningen kommer att ta en heldag i anspråk per lärosäte.


27

Som stöd i arbetet kommer KUMMEL-projektet 2 att användas för omarbeta kurserna. Nyttjandet av lärcentra I de flesta mindre kommuner i landet finns idag ett lärcentrum. Det kan också kallas för studiecenter eller kompetenscenter, benämningen varierar. Det lokala lärcentrumet fungerar som studiemiljö och mötesplats för distansstuderande. Lärcentrum tillhandahåller service, stöd och hjälp inför och under studietiden. Utnyttjandet av lärcentrum i Sverige är gratis för studenter och högskolor.

På ett lokalt lärcentrum får studenten tillgång till:

• ändamålsenliga lokaler (undervisningslokaler, grupprum, självstudieplatser, pausutrymmen med pentry)

• personal som kan ge administrativt och tekniskt stöd • datorer med Internet och olika programvaror • videokonferensteknik • fax och kopieringsmöjligheter • referenslitteratur • tentamensmöjligheter

Lokala lärcentra fyller en central och betydelsefull roll i genomförandet av kurserna, kunskapsspridning och delvis utvärdering, eftersom studenterna kommer kunna att befinna sig på olika lokala studiecentra i landet. Via lärcentra har studenten direktkontakt med högskolorna och sålunda möjlighet till att ge feedback på hur han/hon upplever sin studiesituation och sitt deltagande i programmet. Arbetsgruppen ser så här på lärcentras roll:

1. Det är betydelsefullt när det gäller genomförande och delvis utvärdering av kursens tekniska upplägg/tekniska krav. Här finns även kunskap om vilka modeller som fungerat och vilka som inte fungerat tidigare.

2. Lärcentra är en del av den nödvändiga infrastrukturen som överhuvudtaget

möjliggör studentens deltagande i undervisningen nära hemorten. Lärcentra bistår studenten med all den service som man kan förvänta som student.

3. Lärcentra kan fungera som en kommunikationslänk vid kursutvärderingar och

tydliggöra vad i programmets och kursernas kommunikationsmodell som fungerat och vad som inte fungerat.

2 Kummelprojektet, som initierats och finansieras av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, är ett samarbetsprojekt mellan Luleå Tekniska Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Blekinge Tekniska Högskola. Projektet ska ta fram kursutvecklingsmodeller för inspiration och hjälp till lärare verksamma i Nätuniversitetet. Kursutvecklingsmodellens syfte är att visa på den pedagogik, metoder och teknik som är lämpliga för IT-stödd distansutbildning


28

4. Lärcentra utgör en viktig kommunikationskanal ut till olika landsändar i samband med kunskapsspridningen till företag och organisationer som kanske arbetar i en internationell miljö.

NITUS3 och andra samordnande lärcentrumorganisationer kommer att informeras om de nya programmens utformning. "Lärcentra" globalt är intressant. Den motsvarighet som finns i världen är Världsbankens ”Global Developement Learning Network” (GDLN). Detta nätverk består av ett större antal länder som utbildar och utbildas på distans i olika ämnesområden, t.ex. medicin, infrastrukturfrågor d.v.s. ämnen som rör ett lands utveckling. Dock finns inte energi och elkraftutbildning med i dagens läge. De länder som medverkar i nätverket har ett (eller flera) lärcentrum utrustade med videokonferenssystem, personal, klass- och grupprum och Internet. Hjärtat i varje GDLN distansutbildningscentrum är videokonferenssystemen, där studenterna samlas i ett klassrum och ges föreläsning av ett annat land på distans. Vid dessa centra kan studenten även låna dator och Internet. (GDLN, 2003) Möjligheten att utnyttja detta inom de båda föreslagna distansprogrammen kommer att undersökas innan programstart. Studiehandledning Studiehandledning är mycket viktigt för studenter, i synnerhet då de sitter på distans och läser sina kurser. Den måste vara strukturerad och tydlig och utgör ett nödvändigt stöd för den individuella studenten samt även för eventuella studiegrupper som realiseras via nätkontakt eller via lärcentra Studiehandledning består ofta både av instruktioner och läsanvisningar och är ett samlat dokument för studenten där värdering både av kursen och hur värdering av sina egna insatser (beskrivning av examinationsgrund, bedömningskriterier etc.) skall planeras och genomföras. I kursernas ”Study Guide” skall det inkluderas kursmål i kursplan samt följande rekommenderade rubriker:

• Kursbeskrivning • Kursintroduktion • Mål för kursen • Kursinnehåll

o moment i blocket

3 NITUS (Nätverket för kommunala lärcentra) är en samverkansorganisation för att göra högskoleutbildning tillgänglig utanför högskoleorterna. Samarbete finns också kring annan vuxenutbildning. Organisationen har idag 134 medlemskommuner i Sverige och Finland. Alla lärcentra inom NITUS är verksamma inom flexibelt lärande. Medlemskapet i organisationen förutsätter kommunalt huvudmannaskap och att det lokala lärcentrumet uppfyller en basnivå avseende kvalitet, service och teknik. Se vidare http://www.nitus.org


29

o ansvarig lärare o litteratur, läsanvisning o kontrollskrivningar o inlämningsuppgifter

• Lärare i kursen • Deltagare i kursen • Litteraturförteckning med inköpsställen och priser • Studiebesök. (obligatoriskt?, tid & plats) • Laborationer. (obligatoriskt?, tid & plats) • Övriga obligatoriska träffar. Tid & plats • Examination

En kvalitetsuppföljning kommer att ske av kursernas studiehandledningar innan publicering, om det fattas alltför omfattande kursinformation och rubriceringar kommer komplettering begäras av programledningen. Detta innebär en kvalitetsgaranti för distansstudenterna. IT-stöd i de nya distansprogrammen Datorns intåg i samhället har revolutionerat utvecklingen inom de flesta områden, industri, service men också den enskilda familjens vardag. Datorer har också integrerats i utbildningen på så sätt att studenterna numera förväntas skriva alla sina rapporter på dator och att hitta information via Internet. Datorn används också i vissa kurser för att beräkna matematiska / fysikaliska problem. Kommunikationen mellan datorer, t.ex. Internet och e-post, innebär att information kan utbytas snabbt, enkelt och effektivt mellan personer. Detta har möjliggjort att det numera går att sitta på en annan plats och genomföra sina arbetsuppgifter. Detta utnyttjas både inom företag och inom skolväsendet i distansutbildning. Ryggraden i dagens distansutbildning är så kallade kommunikationsplattformar, d.v.s. datorprogram som hanterar e-post, diskussionsforum, chat, kurshemsidor m.m. Som kursmaterial används oftast en bok eller ett tryckt kompendium. För föreläsningarna utnyttjas traditionella videokonferenssystem flitigt, där föreläsningen via video och telefonnät sänds till mottagare. En stor nackdel med denna metod är antalet mottagare är mycket begränsat, telefonlinjer kostar och framför allt är det svårt för de studenter som sitter på distans att se vad läraren skriver på svarta tavlan. Mottagaren ska också ha erforderlig utrustning att ta emot konferensen, vilket innebär att en enskild student inte kan se videokonferensen i sitt hem utan måste bege sig till närmsta högskola eller lärcentrum. Fördelen är att det är ett relativt enkelt system, väl etablerat och inte förändrar lärarens sätt att undervisa särdeles mycket. De nya distansutbildningsprogrammen i energi respektive elkraft ämnar att introducera det virtuella klassrummet genom att i avsevärt högre grad använda sig av nya och moderna informationsteknologier. Som studiematerial används ett datoriserat utbildningsprogram, CompeduHPT, där studenten interaktivt kan tillgodogöra sig ämnena i form av simuleringar, övningar, virtuella laborationsövningar, virtuella studiebesök m.m. Vidare kommer i större utsträckning


30

Internetbaserade konferenssystem att utnyttjas, och dessa har stora fördelar jämfört med den traditionella videokonferenssystemet såsom:

- Avsevärt fler mottagare - En mottagare kan vara en vanlig dator med bredbandsuppkoppling

studenten kan sitta hemma - Studenten får lärarens CompeduHPT (eller power point) presentation i

ett fönster på sin skärm och samtidigt höra lärarens röst - Lärarens föreläsningsanteckningar via E-pen eller en speciell vit tavla

(istället för svarta tavlan) går direkt in i datorn och studenten får upp dessa helt tydligt i ett annat fönster på sin dataskärm.

- Dessa föreläsningsanteckningar sparas i fil och kan hämtas via hemsida vid ett senare tillfälle.

- Studenten kan med en enkel tryckning på knappen ”Enter” påkalla lärarens uppmärksamhet då en ikon på lärarens skärm i klassrummet börjar blinka. Läraren ger ordet till studenten på distans när det passar in i föreläsningen och studenten (som har mikrofon till datorn) kan ställa sin fråga.

- Inga dyrbara telefonlinjer - Då Internet utnyttjas kan studenten sitta var som helst i världen och

delta i föreläsningen Nackdelarna är att läraren måste förändra sitt sätt att undervisa, att han/hon måste öva sig i att använda en E-pen och öva att ge uppmärksamhet till datorskärm i klassrummet för att se när distansstudenterna vill komma med ett inlägg. Det virtuella klassrummet ökar interaktionen och flexibiliteten för studenten och framför allt ökas kvaliteten i utbildningen. CompeduHPT (eller power point) presentationer, föreläsningsanteckningar kommer tydligt upp på dataskärmen, studenten behöver endast dator med Internetuppkoppling. Det interaktiva utbildningsprogrammet CompeduHPT ökar studentens inlärningshastighet. Som för den traditionella distansutbildningen idag ska aktiva hemsidor finnas både för programmen som helhet och för varje enskild kurs. Det ska också finnas kommunikationsplattformar för e-post, diskussionsforum och chat. Computerized Educational Program, CompeduHPT CompeduHPT (Computerized Educational Program in Heat and Power Technology) är ett datoriserat utbildningsprogram utan kommersiellt vinstintresse och har använts av KTH Energiteknik sedan starten 1997, de senare åren i allt större utsträckning varefter nytt material läggs in i programmet. Plattformen har förutom innehåll av kursmaterial och studiefrågor i dokumentform och interaktiv form även följande funktioner:

• Interaktiva frågor (quizzes) • Simuleringar • Virtuella laborationsövningar • Virtuella studiebesök


31

• Videoklipp och animationer • Beräkningsövningar • Cases/fallbeskrivningar • Fjärrstyrda laborationsövningar • Ordlistor

CompeduHPT kan användas både av lärare som föreläsningsmaterial i klassrum och av studenter som ett interaktivt läromedel före och efter föreläsningar. Programmet lämpar sig även mycket bra för självstudier då animationer och simuleringar ger studenten möjligheten att interaktivt ta del av innehållet. Den högskola som vill använda programmet i sin undervisning får göra detta gratis mot att den bidrar med ett kapitel per år att läggas in i programmet. Flera högskolor runt om i världen använder idag programmet i sin undervisning, och studenterna på KTH Energiteknik visar stor uppskattning. De får använda programmet under sina studier till ett självkostnadspris (i dagsläget 300kr) som finns tillgängligt på institutionens intranät samt på CD-skiva. Studenterna får behålla CD-skivan efter avslutade studier, och har då material som täcker flera kurser och mycket som inte finns i traditionella läroböcker. Ett flertal utländska högskolor har bidragit med läromaterial till CompeduHPT och företag såsom Fortum och Rolls Royce har bidragit med medel för programmets utveckling. Ett flertal publikationer har gjorts om plattformen vid internationella konferenser (bl.a. ASME = American Society of Mechanical Engineers) och dessa har blivit mycket väl mottagna (Leotard et al, 1998), (Fransson et al, 2000) (Salomón et al 2003). Mer om CompeduHPT finns i bilaga 7. Hemsidor En hemsida är en mycket viktig informationsbas i både traditionella Campus-kurser men framför allt för distansutbildning. Här kan studenten hämta aktuell information om kursen/programmet dygnet runt, var hon/han än befinner sig. Kurshemsidor är ofta mycket individuellt utformade enligt den enskilde lärarens intresse. Det är sällan som en kurshemsida ger fullständig information. I de föreslagna programmen kommer stor vikt att läggas vid att pedagogiskt material finns tillgängligt. Ett förslag till portal för programmen har tagits fram och återfinns i bilaga 6. Följande tjänster finns via denna:

1. Förteckning över deltagande lärosäten 2. Allmän programbeskrivning 3. Kursförteckning 4. Programstruktur (kursernas relationer i programmen) 5. Behörighet vid kursansökan 6. Rutiner vid anmälan/registrering 7. IKT-stöd vid distansstudier


32

8. Studentservice 9. Kontaktadresser

Hemsidan är på engelska för att internationella studenter enkelt skall kunna orientera sig för kursval och anmälan samt studieplanering. Det preliminära förslaget finns via http://www.energy.kth.se/distant Som kurshemsida kommer KTH Energiteknik:s hemsidesmall att kunna användas, denna innehåller följande information för studenterna:

• Syllabus (övergripande kursbeskrivning) • Study Guide (inkluderar kursmål i kursplan etc) • Distant Course • Teachers and Staff in the Course • Students • Schedule • Course Material and Resources (litteratur- och läromedia-lista med information

inköpsställen och priser samt föreläsningsanteckningar via webben) • Student Assessment (information om vilka examinationsvillkor som måste

uppfyllas av studenten) • Course Evaluation • Online Enrollment Form

Utredningsgruppen anser att ovanstående punkter skall finnas med som samlad kursinformation på kurshemsidan och på utbildningsplattformen för alla kurser accepterade av programrådet att ges i de föreslagna programmen.


33

Datorbaserade konferenssystem Datorbaserade eller Internetbaserade konferenssystem utnyttjar Internet för att kommunicera på distans. Alla sådana system kräver att sändare och mottagare har mikrofoner och högtalare, vilket idag är standard för de flesta datorer. Web-kameror kan användas men är inte nödvändigt. Figur 3 illustrerar hur ett Internetbaserat system kan se ut

Figur 3. Schematisk överblick hur ett datorbaserat konferenssystem för en distansföreläsning kan se ut. I utredningsarbetet har några datorbaserade videokonferenssystem inventerats och provats:

• E/pops: finns vid KTH Energiteknik och har prövats i skarpt läge inom KTH. Fördelen är att ingen klientprogramvara behövs, nackdelen att programmet bara klarar Windowsmiljö.

• Learn Connection: har prövats av Högskolan i Gävle på plats och vid Open

Training i Stockholm. Ingen klientprogramvara behövs. Klarar även Netscape.

• Marratech: flera av utredningens universitet har erfarenhet av användning detta system, några universitet har serverkapacitet . För detta program behövs klientprogramvara.

• E-chalk: har utredningsgruppen sett visning av vid Netlearning 2002 i

Ronneby, ingen klientprogramvara behövs.

• Centra: visning har gjorts och Linköping utvärderar just nu programvaran. Positiva försök har gjorts på KTH. PlugIn behövs.

Energiteknik / KTH har anmält intresse för att utvärdera och jämföra Centra, E/Pops och Learn Connection redan under slutet av 2003. Figur 4 visar hur CompeduHPT integrerats i E/pops för en distansföreläsning så som studenten ser det på sin dataskärm.


34

Figur 4. E/pops konferenssystem med CompeduHPT så som distansstudenten ser föreläsningen. Om det kommer att finnas internationella studenter inom de föreslagna programmen, så kommer föreläsningarna inom kurserna att ges olika tider på dygnet. Ibland kommer de att ges tidigt på morgonen och ibland på kvällen (svensk tid), för att erbjuda en större flexibilitet. Detta kan även passa svenska distansstudenter, som kanske arbetar på dagtid eller på något annat sätt har dagarna upptagna. Alla föreläsningar sparas på fil i en vecka efter det att föreläsningen hållits, så att studenten i efterhand kan titta på dessa från kurshemsidan. Dock kommer inte filen med föreläsningen att kunna ”laddas hem”. Stationär videokonferens – till/från lärosäte och lärcentra Videokonferenser med telefonlinjer är en inarbetad metod på många lärosäten idag, så detta system måste fortfarande i ett initalskede finnas med för ett antal kurser i de föreslagna distansprogrammen. På sikt kommer dessa dock att bytas mot moderna Internetbaserade system. I utredningsarbetet har gjorts en ”Inventering av videokonferensresurser, för underlag till Nätuniversitetes utredning om IT-stödd distansutbildning inom Energi- och


35

Elkraftteknik” som webbenkätundersökning. Resultatet kan kortfattat redovisas enligt följande:

1. 7 av 8 lärosäten skriver att de har en videokonferensanläggning, som kan stå till tjänst till distanskurser.

2. 7 av 8 säger sig ha inga eller små problem med större driftproblem med sin

videokonferensanläggning.

3. 2 av 8 har säger sig ha få resurser att lära upp "nya" lärare att använda systemet under våren och hösten 2004. 4 av 8 säger sig har moderata resurser. Ett läro säger sig har stora resurser för intern utbildning.

4. Lokalresurser är tillfredställande hos de åtta lärosäten som besvarat

webbenkäten, man har både mindre och större lokaler, upp till 150 platser.

5. Flertalet lärosäten har både videokonferens via IP/ISDN. Detta innebär att möjligheter finns att sänka kostnader och ge ”videokonferenssändningar” via webben och till studenter som då kan sitta hemmavid vid sin dator (minst ISDN/bredbandskapacitet).

Summerat har flertalet lärosäten bra kapacitet att via lärcentra och till andra lärosäten anordna videokonferenssändningar, tillfredställande är även att fletalet kan anordna fortbildning för lärare till våren/hösten 2004. Kommunikationsplattformar Flertalet av Sveriges lärosäten har numera någon form av kommunikationsplattform eller konferenssystem. Det finns troligen möjlighet att ”låna” plats vid något annat lärosäte om så behövs (licensfrågan kan eventuellt begränsa detta). Detta innebär dock att studenterna kan få problem med att lära sig flera system och måste tyvärr även ha flera användaridentiteter och e-postsystem till sina olika kurser. Funktionaliteten är i stort sätt densamma oberoende av kommunikationsplattform, t.ex. chat-miljö, diskussionsforum och system för inlämningsuppgifter. E/pops och Centra är exempel på kompletta kommunikationsplattformar som möjliggör alla funktioner, d.v.s. distansföreläsningar, e-post, chat, diskussionsforum och system för inlämningsuppgifter. Inkorporation av Studiematerial i Compedu Utredningsgruppen föreslår att Myndigheten för Sveriges nätuniversitet understödjer arbetet att utveckla författarverktyget till ett förenklat inmatningsformat så även lärare som ej är kunniga i programmering enklare kan placera sitt kursmaterial i CompeduHPT. Målsättningen i detta arbete är att import- och export följer sedvanlig standard, t ex IMS/SCORM.


36

En av fördelenarna med CompeduHPT är att material är sökbart via metadata. Det ger då studenterna och lärarna möjlighet att utveckla projekt- och problembaserat lärande, då studenterna måste söka upp information och artiklar etc. En annan fördel är att det delas ut ”gratis” till alla deltagande lärare så att det inte blir kostnader för användningen av plattformen. Dock så behövs det anpassning av det ”traditionella läromaterialet” till datoriserat (liksom för andra plattformar.) Definitioner av simulering, virtuell laborationsövning och fjärrstyrd laborationsövning För att utreda olika begrepp för laborationsövningar återfinns här några definitioner som använts för utredningen. En simulering är baserad på ekvationer eller formler för ett speciellt fenomen. Detta används för att åskådliggöra en process. Exempel på en simulering är att göra en grafisk illustrering av verkningsgraden för en gasturbin cykel, där studenten har möjligheten att själv ändra data för turbin och kompressor och se hur dessa ändringar påverkar cykelns verkningsgrad (CompeduHPT). En virtuell laborationsövning är en övning som inte nödvändigtvis är baserat på någon formel, utan denna beskriver realiteten. Den kan vara animerad eller bestå av i förväg förberedda filmsekvenser. Ett exempel på en virtuell laborationsövning är att bygga ett Schlieren visualiseringssystem genom att med datormusen placera varje ingående del på sin rätta plats (CompeduHPT). En fjärrstyrd laborationsövning är en riktig övning som kan styras på distans via Internet eller liknande. Detta grepp kan användas när fenomenet som laborationen ska illustrera inte enkelt kan beskrivas i en formel och/eller göras som simulering. Övningen ”körs” i reell tid av studenterna som använder sig av webkameror och ett användarvänligt styrprogram från vilket studenten kan kontrollera laborationsriggen fysiskt. Fjärrstyrda laborationsövningar En laborationsövning är ett viktigt inslag i dagens ingenjörs- och civilingenjörsutbildning, detta ger studenten möjligheten att praktisera inlärda teorier och se hur olika fysikaliska (kemiska) fenomen fungerar i verkligheten. Detta förhöjer kvaliteten på utbildningen genom att studentens förståelse ökar. Då en teknisk utbildning läggs på distans är det önskvärt att behålla de laborativa inslagen, och detta kan åstadkommas på flera sätt. Det finns möjlighet att träffas på något lärosäte för att utföra ett antal laborationer intensivt under några dagar. Detta är en praktisk lösning förutsatt att studenterna har möjligheten att komma. Nackdelen är dock att det är en oflexibel lösning då studenten måste resa en bestämd vecka. Han/hon kanske har mycket begränsade möjligheter att åka p.g.a. handikapp, barn, utlandsvistelse eller kanske ekonomiska hinder.


37

Hemlaborationer och fältövningar är laborativa inslag som ökar studentens oberoende och därmed flexibiliteten. Studenten bestämmer själv när det passar att utföra dessa och behöver inte resa någon längre sträcka. Ytterligare lösningar finns i virtuella och/eller fjärrstyrda laborationsövningar som båda kan utföras framför datorn i princip dygnet runt från var som helst i världen (maximal flexibilitet). Nackdelen med de senare är dock att man inte får ”känna” på utrustningen. Som tidigare omnämnts är en fjärrstyrd laboration en riktig övning i nutid som styrs på distans via internet. En sådan laboration har utvecklats av KTH Energiteknik på avdelningen för Kraft och Värmeteknologi. Den beskriver gasflöde i ett turbinsteg. Figur 5 visar principen för en fjärrstyrd övning och figur 6 visar vad studenten ser på sin dataskärm.

Figur 5. Principen av fjärrstyrd laborationsövning som utvecklats på KTH Energiteknik


38

Figur 6. Laborationsövningen såsom studenten ser den på sin dataskärm. Web-kameror gör att studenten ser själva riggen. Studenten kan via kontrollpanelen ”köra” övningen. Laborationsövningen på KTH har testats från Tyskland, Stanford i USA, Atlanta, Helsingfors, Japan och Sri Lanka med goda resultat. För i denna utredning föreslagna distansprogrammen, kan ett flertal laborationsövningar som idag existerar på de olika högskolorna i Sverige läggas som distansövningar. Det system som KTH Energiteknik har utvecklat kan användas som mall för de andra lärosätena som önskar omvandla sina laborationer till fjärrstyrt format. Virtuella studiebesök I traditionella studiebesök på en anläggning får studenten se hur det ser ut på riktigt. Men då det ofta är bullriga miljöer finns det få möjligheter att stanna upp och fråga, då man inte kan höra guidens svar. Ofta går man i en större grupp vilket innebär att endast de personer som går direkt brevid guiden kan höra. Många företag har dock bättrat på detta genom att dela ut hörlurar till gruppen som då kan höra vad guiden, som är försedd med mikrofon, säger. Processerna är ofta inneslutna, så det är svårt att utanpå se vad som egentligen händer. Dock är ett riktigt studiebesök ovärderligt då det ger studenten en verklighetskänsla, men för att öka inlärningen och förståelsen för det som man ser under besöket kan det vara lämpligt att på något sätt förbereda sig hemma.


39

Ett virtuellt studiebesök är ett datoriserat besök som möjliggör att studenten framför sin dator kan ”gå runt” på anläggningen. Ett exempel på detta finns i CompeduHPT där ett studiebesök på Värtaverket (kraftverk i Stockholm) inkluderats. Studenten kan ”gå” sin egen tur eller välja en ”guidad” tur. Den guidade turen är interaktiv, studenten kan öppna olika fönster på datorn för att se mer detaljer om det som den guidade rösten berättar. En av de största fördelarna med ett virtuellt studiebesök är att studenten lär sig mer då han/hon interaktivt kan delta, och dessutom har en lugn miljö runt omkring sig (hemma, skolan eller lärcentrum, beroende på vad datorn som han/hon använder är placerad). Dessutom kan man stanna, gå tillbaka, och se detaljer i skriven form. En nackdel är att studenten inte får ”känslan” av kraftverket då allt bara är i datorn. Ett virtuellt studiebesök är naturligtvis tänkt som ett komplement till, ej ersättning av, verkliga studiebesök. Intensivdagar med laborationsövningar Även om en fjärrstyrd laborationsövning har en mycket hög flexibilitet kan dessa inte helt ersätta övningar där studenterna får ”känna” på utrustningen och utföra något med händerna. En distansutbildning av hög kvalitét innehåller inslag av olika sätt att ge laborationsövningar som kompletterar varandra. Riktiga övningar varvas med i datorn utförda. För att ge studenten verklighetskänslan kommer ett antal intensiv dagar/veckor med laborationer att anordnas i de föreslagna distansprogrammen. Dessa dagar anordnas av några av de högskolor som ingår i samarbetet och som har möjligheten att ge fler än en övning. Intensivdagarna/veckan kommer att hållas i snitt en gång per läsår. Dessa dagar medför att studenterna får träffa varandra inte bara genom datanätet utan också i realiteten, vilket ökar gemenskapen mellan dem. Om det finns studenter utomlands som deltar i något av programmen får studenten antingen resa till Sverige under intensivveckan, eller göra motsvarande övningar vid närmaste universitet, vid vilket studenten är knutet till. Avtal om laborationsövningar vid utländska lärosäten får programledningsgruppen (se ”Handlingsplan för programutveckling”) knyta om det visar sig att det kommer utländska studenter till något av programmen och de önskar genomföra övningarna hemmavid. Studiebesök Ett antal studiebesök på företag/anläggningar kommer att anordnas inom de föreslagna distansprogrammen och här är det lättare att göra något på distans. Till exempel kan studenten besöka sitt lokala värmeverk. Någon lärare kommer först att besöka dessa anläggningar och kvalitetssäkra besöksobjektet. Studenterna får ut ett antal frågeställningar att ta reda på vid studiebesöket, och sedan skrivs en rapport som behandlar dessa frågor. Alla i programmen ingående studiebesök följs upp med rapportskrivning av studenterna.


40

Studenternas rapporter Alla rapporter i programmen kommer att följa en viss förutbestämd mall, så att de enkelt kan lämnas via ett on-line system genom kommunikationsplattformen. Vidare kommer studenterna i stor utsträckning att göra granskningar av varandras rapporter innan läraren kommer att bedöma dem, detta tjänar flera syften:

o Studenterna får träna i hur man granskar rapporter o Studenterna får chansen att rätta till alla fel och frågetecken innan

läraren bedömer rapporten På kurshemsidan kommer information läggas ut i hur en rapport granskas och vad studenten bör tänka på vid granskningen. Utvärdering av de IT-stödda distansprogrammen De nya programförslagen innehåller avsevärt mer IT-inslag än traditionella distansutbildningar. Ur pedagogiskt synvinkel är det absolut nödvändigt att utvärdera denna IT-integration i ett skarp läge. Dessa utvärderingar ska publiceras internationellt. Det som är av särskilt intresse att utvärdera och som gör energi och elkraftprogrammen unika är användandet av:

• Interaktiva simuleringar • Virtuella studiebesök • Virtuella laborationsövningar • Fjärrstyrda laborationsövningar

Publikationerna ska grundas på ovanstående punkter i form av fallstudier inom området energi och elkraft, men ska ge en sådan pedagogisk översikt att utvärderingarna även ska vara tillämpbara inom andra ämnesområden. Med utgångspunkt från utvärderingarna kommer de pedagogiska koncepten att förbättras samt kurserna att anpassas. Utvärderingarna och förbättringarna kommer att utföras under år 2 och 3, men behöver föreberedelser under år 1.


41

Handlingsplan för programutveckling Under förutsättning att finansiering erhålles i mitten av december 2003 enligt budget så kommer nedanstående handlingsplan att genomföras. 1. Förankring av förslaget hos högskolorna Denna rapport kommer att skickas ut till de olika lärosätena för kännedom och med förfrågan om lärosätet önskar delta i detta distansutbildningskoncept. En sändlista med sex representanter vid varje högskola kommer att skapas. Orsaken att så många vid varje högskola kommer att få rapporten är att garantera att informationen når sitt mål. Brevet i bilaga 1 som sändes ut i början av maj adresserades till rektor vid varje högskola, och då många högskolor inte hörde av sig alls till utredningen är det osäkert om brevet försvann på vägen så att berörda institutioner inte fick ta del av budskapet. De sex representanterna vid varje högskola kommer att vara (med vissa avvikelser):

1. Rektor 2. Dekanus vid fakultet kopplad till Energiteknik 3. Dekanus vid fakultet kopplad till Elkraftteknik 4. Prefekt (eller liknande) vid Energiteknikinstitutionen (eller motsvarande inst.) 5. Prefekt (eller liknande) vid Elkraftteknikinstitutionen (eller motsvarande inst.) 6. Studentkår

Med rapporten följer också en förfrågan om högskolan önskar delta i programmet. De ska specificera vilka kurser/bidrag till kurser de önskar delta med. Kurser som erbjudes måste föreberedas så att checklistorna i avsnitten ”Studiehandledning” och ”Hemsidor ” följes. Högskolan som önskar delta i programmet bör också kunna ha studieplatser inom programmen då varje student som önskar deltaga i något av distansprogrammen ska vara inskriven vid en svensk högskola. Vidare ska högskolan specificera vilken/vilka examina som den kan utfärda. Finns ingen möjlighet att utfärda examen för distansprogrammet, så kan högskolan ändå bidra med enskilda kurser. Högskolan ska också specificera om de önskar sitta med i programledningsgruppen, och vilken person som i sådant fall ska representera, se nästa punkt ”Uppsamlingsfas”. Svaren skickas till koordinerande högskola, KTH Energiteknik, och bör finnas tillhanda i mitten av januari. 2. Uppsamlingsfas Då koordinerande högskola fått alla svaren, sammankallas alla medverkande högskolor i ett möte, vid vilket en programledningsgrupp tillsätts. Mötet kommer att hållas innan januari månads utgång. Programledningen ska ha företrädare både från


42

energi och från elkraft. I ledningsgruppen ska också representanter från branschen samt från studenterna finnas med. Ledningsgruppen spikar kursutbudet och vilket lärosäte ska ge vilken kurs (endast en kurs av varje slag). Ledningen måste bedöma kvaliteten på kurserna, och finns flera kurser i samma ämne, så väljs den som håller högst kvalitet och ligger närmast till hands att ge som distanskurs. Kursutbudet ska vara spikat den 15 februari, 2004. 3. Samordning och koordination Deltagande lärosäten ska ha samordningsmöten, fortlöpande dialog, samt en intern programutvecklingshemsida, där mötesprotokoll, strategier, agendor etc läggs ut så att alla kan på ett enkelt sätt tillgodogöra sig informationen. Möjligheten att använda ett online-konferenssystem kommer att undersökas. Vidare kommer alla involverade lärare att få fortbildning för att hålla/genomföra distanskurser. Denna fortbildning anordnas av de i utredningen involverade IT-pedagogerna. Samordning av tekniska plattformar för programmen kommer att genomföras av koordinerande högskola. Det ska finnas en programhemsida för studenterna där de kan få kontinuerlig information och uppdateringar. Här finns också kursbeskrivningar, information om vad som gäller för examen, presentation av involverade högskolor och lärare, kontaktpersoner m.m. Utkast till denna finns i bilaga 6. Hemsidan sköts av ko-ordinerande lärosäte, dvs av KTH, och programkoordinator sköter också indata till nätuniversitetet och studera.nu En samordnare för examensarbete ska utses för respektive energi och elkraft för att upprätthålla en jämn kvalitet i hela programmet Ledningsgruppen ska göra fortlöpande utvärdering av kurser och programmen som helhet. Programledningsgruppen ska även undersöka möjligheten att i samverkan med industrin/branschorganisationer erbjuda praktikplatser på olika orter i landet för de studenter som önskar kombinera detta med sin utbildning. 4. Kurserna Varje i programmen ingående kurs ska vara klart upplagd med checklista och planering den 1 mars 04, detta gäller för kurser som startar första halvåret (ht 04). Kursen ska vara helt levererbar en månad innan kursstart, d.v.s. 1 aug 04. Kriterier för levererbart skick:


43

- Godkänd kursplan - Fungerande och godkänd kurshemsida - Kursplattform (måste finnas), data/video konferenssystem m.m. testat och

klart, dvs det tekniska ska vara utprovat och bevisligen fungera för kursen - Studiematerial fastställt - Kursansvarig, kurskoordinator, och inblandande lärare ska vara fastställt.

Ett utkast för resterande kurser (som startar från våren 2005) måste också finnas vid detta datum. Dessa kurser ska vara levererbara senast den 15 nov 2004. Då elkraftprogrammet beräknas starta som helhet hösten 2005, bör kurserna vara helt klara den 1 augusti 2005. De kurser som kommer att ges som fristående under läsåret 04/05 ska dock vara klara och levererbara enligt ovan. När kurserna planeras ska det även tas i beaktande att de bör kunna läsas på hel-, halv- eller kvartsfart för maximal flexibilitet. 5. Tekniska krav Studenten ska ha Internetuppkoppling, helst med bredbandskvalitet men även modemuppkoppling skall fungera. Lärcentra säkrar tillgång av dator och uppkoppling för student, och då möjliggörs det även att bli undervisad via videokonferens (ISDN). Student och lärare bör ha ljudkort och högtalare eller hörlurar då sändning av ljud och video över Internet kommer att ske. För att möjliggöra tvåvägs kommunikation finns även behov av mikrofon Det rekommenderas att student och lärare har senaste versionen av webbläsare (t.ex. Netscape, Mozilla eller Microsoft Explorer). Denna ska även klara av att hantera Java. Det ska i framtiden inte ha någon betydelse om studenten använder PC eller Mac* för tillgänglighet eller funktion, men utredningsgruppen rekommenderar i nuläget PC. I undantagsfall kan dock ytterligare avgränsningar av studentens datormiljö ske då webbläsaren MS Explorer och Microsoft OS kan vara att föredra. Vidare ska studenten ha ordbehandlingsprogrammet Microsoft Word (eller annat som kan producera doc-filer) samt Adobe Acrobat Reader 5.0 (eller senare version) för att klara hanteringen pdf-filer. I de fall då webbkonferenssystem användes ska utbildningsanordnare ordna så eventuell klientvara distribueras till student, eller göras tillgänglig via hemsida där nedladdning enkelt kan ske. Arbetsgruppen rekommenderar dock att system utan klientprogramvara används. En checklista för teknisk utrustning kommer att finnas på programmens hemsida.

* I dagens läge fungerar CompeduHPT endast för PC.


44

6. Marknadsföring Det finns ett flertal metoder att marknadsföra distansprogrammen. De metoder som utredningsgruppen tycker vara tillämpbara är:

- Väl fungerande och attraktiv programhemsida - Programbroschyr till lärcentra, arbetsförmedlingar och högskolorna - Utskick till Alumni vid respektive lärosäte - Utskick till högskolornas studentkårer - Länkar från alla deltagande lärosätens hemsidor, Nätuniversitetet,

Energimyndigheten - Annons i dagstidning (DN, Sydsvenskan, GP) - Direktutskick till personalchefer på olika energi- och elkraftföretag i Sverige

och utlandet. - Högskolor som finns i utlandet att få informationen via de kanaler som redan

finns upparbetade vid de olika högskolorna. - Svenska ambassader och konsulat kommer att kontaktas.

7. Antagning-Behörighet De högskolor som är med i konceptet har också förankrat det och har allokerat utrymme för ett antal studieplatser inom programmet, t.ex. mellan 10 och 20 platser. Varje student som vill följa något av distansprogrammen måste skriva in sig vid en av de deltagande högskolorna och väljer fritt högskola i mån av plats. Alla studenter följer initialt samma program, där det bara finns en kurs av varje slag, d.v.s. alla studenter får exakt samma utbildning med samma lärare oavsett vilket högskola han/hon är inskriven vid, detta gäller de ”gula blocken” i programstrukturen, d.v.s. de 30 första poängen. Vad gäller specialiseringskurserna (”blå och grå rutor i programstrukturen”) så finns dock en viss konkurrens mellan de olika lärosätena. Examensarbetet görs vid den högskola vid vilken man är inskriven. Denna högskola utfärdar också examensbevis. Det går att läsa kurserna som enstaka kurser, t.ex. som del i en påbörjad ingenjörsutbildning, det blir då upp till den högskola, vid vilken studenten är inskriven, att bestämma om tillgodoräknande i utbildningen. Det ska även finnas möjlighet att läsa enstaka kurser som vidareutbildning. Detta kan vara attraktivt för företag och för lärare i gymnasiet eller högstadiet. Varje kurs ska utfärda certifikat till alla kursdeltagare som klarat kursen. 7.1 Behörighet Energiteknik Behöriga att söka programmet är de som har en Bachelor of Science eller en 120p ingenjörsutbildning. Vidare måste studenten ha grundläggande termodynamik och strömningslära som förkunskaper.


45

För att läsa en enskild kurs som vidareutbildning gäller andra förkunskapskrav, t.ex. kursen ”Global Energy Perspective-part 1” kräver inga tekniska förkunskaper och lämpar sig därför bra även för t.ex. lärare på grundskole- och gymnasienivå. Förkunskaperna för respektive kurs kommer att finnas angivet på varje kurshemsida. 7.2 Behörighet Elkraftteknik Behörig är den som läst en treårig elektroingenjörsutbildning. För andra utbildningar får varje enskilt fall bedömas. 8. Examen De examina som kommer att utfärdas inom programmet är magister med ämnesbredd (40p påbyggnad) och magister med ämnesdjup (60p påbyggnad). För utländska studenter gäller 60p en ”Master of Science” in ”(Programnamn)”. Examen utfärdas av det svenska lärosäte vid vilken studenten är inskriven och vid vilket studenten har gjort sitt examensarbete. Det ska finnas möjlighet för en enskild student att byta inskrivningshögskola under programmets gång förutsatt att det finns lediga platser på den högskolan till vilken studenten önskar byta. Examensarbetet utförs då vid denna nya högskola.


46

Utredningens uppfyllande

I bilaga 1 anges de punkter som utredningen skulle behandla. En kontroll om uppfyllande görs nedan.

1. Kartlägga nuvarande nationella högskoleutbud inom energiteknik och elkraftteknikområdet.

Är gjort och återfinns som bilaga 2 till denna rapport samt som ett avsnitt i rapporten ”Utbildning i energi och elkraft idag”

2. Undersöka intresset hos alla inom området aktiva lärosäten för att

delta i utveckling och genomförande av IT-stödda distansutbildningar inom energi- och elkraftteknik, inom ramen för Sveriges nätuniversitet

Är gjort genom de möten som hållits inom utredningen och bidrag till denna rapport från de olika högskolorna

3. Ta fram en plan för hur arbetet fortsatt skulle kunna bedrivas i såväl planerings-, förankrings- och utvecklingsfas som genomförande- och driftfas. Följande skall belysas:

- Former för samverkan mellan lärosäten och institutioner

Är mer eller mindre gjort genom de möten som hållits inom utredningen, och framtagandet av de båda programförslagen.

- Fördelning av arbete och ansvar, såväl arbetsmässigt som

ekonomiskt. Är inte riktigt gjort ännu. Programledningsgruppen som väljs i ett senare skede får fördela ansvaret mellan högskolorna. HÅS och HÅP kommer att fördelas till de olika lärosätena i proportion mot antalet studenter i kursen och hur mycket tid varje lärosäte budgeteras att lägga ned på en viss kurs. Om en kurs ges av endast ett lärosäte tilldelas kursens hela HÅS och HÅP till detta lärosäte.

- Förankring av utbildningsplaner, tillgodoräknande av kursmoment m.m., i respektive deltagande lärosätes olika beslutsorgan.

Ännu inte gjort. I ”Handlingsplan för programutveckling” under punkt 1 ges uppdraget till de högskolor som önskar deltaga i konceptet att förankra utbildningen vid sitt lärosäte och allokera programutbildningsplatser.

- Möjligheter till tillgodoräknande av utbildningsmoment mellan olika utbildningsnivåer (högskoleingenjör, civilingenjör och Master).


47

Är gjort. Ingångskravet till de båda distansprogrammen är en högskoleingenjörsexamen. Dock kan enstaka kurser läsas av andra.

- Förutsättningar för att utbildningen för studenterna helt- eller delvis skall kunna bedrivas från lokala lär- och studiecentra miljöer skall särskilt belysas.

Är gjort.

- Tidplan, ekonomiska förutsättningar och finansieringskällor för ett fortsatt arbete skall också ingå i utredningen.

Är gjort.


48

Budget för programutveckling

(Finns som separat excel fil)

Budget för programutveckling de nya distansutbildningsprogrammen i energi och elkraftDenna budget är uppdaterad efter ett första utkast från gruppen, ett motbud från Nätuniversitetet och ett telefonmöte i vilket budgeten diskuterades i detalj

Det ska finnas 12 föreläsningstimmar per poäng.För energiteknikprogrammet ska totalt 80p kurser tas fram, dvs 960 föreläsningstimmarFör elkraftprogrammet ska totalt 35p kurser tas fram, dvs 420 föreläsningstimmar

År 2004-2006 2004 2005 2006kSEK kSEK kSEK

Direktfinansiering från Nätmyndigheten för utvecklingskostnaderProgramkoordinering 50% tjänst 1/1 2004- 31/12 2004 (Nätuni-reduktion EJ accepterat) 435Programkoordinering 50% tjänst 1/1 2005- 30/6 2005 (Nätuni-reduktion EJ accepterat) 245Programkoordinering 30% tjänst 1/7 2005- 31/12 2005 (Nätuni-reduktion EJ accepterat) 139Programkoordinering 30% tjänst 1/1 2006- 30/6 2006 (Nätuni-reduktion EJ accepterat) 147(Deltagarna har mycket stark uppfattning att man inte vill göra avkall på kvalitén i detta nya program)

Marknadsföring av programmet (Nätuni-reduktion accepterat) 100 50 50Resor för programledningsgruppen (Ingen ändring) 50 50 25

IT-utrustning av salar (initial investering) 1 lärosal per högskola (E-pen, web-camera,konferensplattform) (20 000kr /högskola) (Nätuni-reduktion accepterat) 0 0 0

Utbildning av lärare för distanskoncept, 12 tillfällen*2 dagar*8h*700SEK+resor+övernattning(5 kS 130 33 33 (Nätuni-reduktion EJ accepterat ty vi hade räknat in resorna också)

Framtagning av författarverktyget CompeduHPT (att skapa ett enkelt inmatningssystem så att lärare enkelt kan lägga till sitt material) (Nätuni-reduktion accepterat) 0 0 0

Utarbetande av nya pedagogiska concept i CompEduHPT (Nätuni-reduktion accepterat) 0 0 0Utvärdering av det nya pedagogiska angreppssättet (virtuella/remote lab, virtuella

studiebesök, ...) (Ny punkt i budgeten) 50 150 150Resor för att presentera resultat vid 7 pedagogiska konferenser (1+3+3 för 2004-2006) (Ingen än 15 45 45Framtagning av ny kurs "Global Energy Perspective" (8 poäng) (Nätuni-reduktion accepterat) 0 0 0Utvärdering av KUMMEL-verktyget i skarpt läge (Ingen ändring) 25 25 25Resor för programkonferens 1ggr/år med alla lärare i programmet (Ingen ändring) 50 50 50TOTALSUMMA från Nätmyndigheten 805 737 475

################## ################## ################## ###############################YTTERLIGARE KOSTNADER som deltagarna nu är överens om att försöka leta upp finansiering för på annat sätt!(Hela den av Nätuniversitetet föreslagna reduktion accepterad av mötesdeltagarna)Att söka finansiering från andra organisationerAnpassning av existerande energi-kurser till IT-bas. distansutb. (baskurser 22 poäng*20kSEK) 440Anpassning av existerande elkraft-kurser till IT-bas. distansutb. (baskurser 25 poäng*20kSEK) 200 200 100Anpassning av existerande icke-obligatoriska energi-kurser (50 poäng*20kSEK) 200 80 180Anpassning av existerande icke-obligatoriska elkraft-kurser (5 poäng*20kSEK) 60 40Framtagning av ny kurs "Global Energy Perspective" (8 poäng) 180 40 40

MAXIMAL DELSUMMA 1 020 380 360kSEK kSEK kSEK

Ingen ändring avseende nedanstående

Löpande kurskostnad per årBakgrund: En lärare arbetar i en etablerad kurs ca 3 timmar extra för varje föreläsningstimme

För energiprogrammet blir lärartiden totalt 2880 hFör elkraftprogrammet 1260hEn högskolelektor kostar i snitt ca 700 kr inklusive OH kostander 0,7 0,7 0,7

Lärarkostnad/år i ett etablerat energiprogram 2 016 2 016 2 016 Lärarkostnad/år i ett etablerat elkraftprogram 882 882 882

DELSUMMA LÖPANDE KURSKOSTNAD PER ÅR 2 898 2 898 2 898 kSEK kSEK kSEK

Kursintäkter per år

Antal antagna studenter till energiprogrammet 40,000 20,000 20,000Antal antagna studenter till elkraftprogrammet 16,760 16,533Nortmal HÅS och HÅP per student 70 70 70 Extra tilldelning för kurser via Nätuniversitetet 20 20 20 Beräknad HÅS&HÅP Energiprogrammet 3 600 1 800 1 800 Inkommen HÅS och HÅP per år, Elkraftprogrammet 0 1 508 1 488

PRELIMINÄRT BERÄKNADE KURSINTÄKT PER ÅR 3 620 3 328 3 308 kSEK kSEK kSEK


49

Referenser

Civilingenjören nr 7, 2003, ”Färre söker till ingenjörsutbildningarna” (http://www.civilingenjoren.se) ERA nr 10, 2003 (http://www.era.se) Global Development Learning Network http://www.gdln.org/dlc.html Högskoleverket, 2003 (http://www.hsv.se) KTH Energiteknik (http://www.energy.kth.se > Utbildning) Nätuniversitetet, 2003 (http://www.netuniversity.se) NyTeknik 29/9, 2003 ” Mitthögskolan drar ned teknikutbildning” (http://www.nyteknik.se) NyTeknik nr 48, 2003, Bilagan Karriär Svensk Energi, 2003 (http://www.svenskenergi.se) Leotard, P.; Roy, S.; Gaulard, F.; Fransson, T.; 1998 “Computerized Educational Program in Turbomachinery” Paper ASME 98-GT-415, ASME TURBO EXPO ’98, June 1998 Torsten H Fransson, Francois-Xavier Hillion, Eloi Klein: 2000 “ An International, Electronic and Interactive teaching and life-long learning platform for gas turbine technology in the 21st century”. Paper 2000-GT-0581 ASME TURBOEXPO 2000, May 8-11, 2000 Munich, Germany Salomón, M., Fridh, J., Kessar, A., Fransson, T. H.; 2003 ”Gas Turbine Simulations in the Computerized Educational Program CompEduHPT: Three Case Studies” ASME Turboexpo 2003, June 16-19, 2003, Atlanta, Georgia, GT2003-38165 Kontaktpersoner vid följande högskolor: Högskolan i Gävle Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Kungliga Tekniska Högskolan Linköpings Tekniska Högskola


50

Lunds Tekniska Högskola Luleå Tekniska Högskola Mitthögskolan Mälardalens Högskola Umeå Universitet De olika lärosätenas hemsidor: Blekinge Tekniska Högskola http://www.bth.se Chalmers Tekniska Högskola http://www.chalmers.se Högskolan i Borås http://www.hb.se Högskolan i Dalarna http://www.du.se Högskolan i Gävle http://www.hig.se Högskolan i Halmstad http://www.hh.se Högskolan i Jönköping http://www.hj.se Högskolan i Kalmar http://www.hik.se Högskolan i Kristianstad http://www.hkr.se Högskolan i Skövde http://www.his.se Högskolan i Trollhättan/Uddevalla http://www.htu.se Karlstads Universitet http://www.kau.se Kungliga Tekniska Högskolan http://www.kth.se Linköpings Tekniska Högskola http://www.lith.se Lunds Tekniska Högskola http://www.lth.se Luleå Tekniska Högskola http://www.luth.se Malmö Högskola http://www.mah.se Mitthögskolan http://www.mh.se Mälardalens Högskola http://www.mdh.se Umeå Universitet http://www.umu.se Uppsala Universitet http://www.uu.se Växjö Universitet http://www.vxu.se Örebro Universitet http://www.oru.se

Bilaga 1 2004-02-03 51/80

51

2003-05-06

Till Rektor

Utredning om IT-stödda distansutbildningar inom Energi- och Elkraftteknik i Sveriges nätuniversitet Myndigheten för Sveriges nätuniversitet vill få utrett förutsättningarna att inom områdena Energiteknik och Elkraftteknik få fram IT-stödda distansutbildningsprogram på Högskoleingenjörs-, Civilingenjörs- och Masternivå. Sammankallande och ordförande för utredningen är professor Torsten Fransson vid Institutionen för Energiteknik på KTH.

Syftet med utredningen är att ta fram ett utredningsunderlag av följande karaktär; Utredningens uppdrag är som följer:

4. Kartlägga nuvarande nationella högskoleutbud inom energiteknik och elkraftteknikområdet.

5. Undersöka intresset hos alla inom området aktiva lärosäten för att delta i

utveckling och genomförande av IT-stödda distansutbildningar inom energi- och elkraftteknik, inom ramen för Sveriges nätuniversitet

6. Ta fram en plan för hur arbetet fortsatt skulle kunna bedrivas i såväl

planerings-, förankrings- och utvecklingsfas som genomförande- och driftfas. Följande skall belysas.

- Former för samverkan mellan lärosäten och institutioner - Fördelning av arbete och ansvar, såväl arbetsmässigt som ekonomiskt.

- Förankring av utbildningsplaner, tillgodoräknande av kursmoment m.m.,

i respektive deltagande lärosätes olika beslutsorgan.

- Möjligheter till tillgodoräknande av utbildningsmoment mellan olika utbildningsnivåer (högskoleingenjör, civilingenjör och Master).

- Förutsättningar för att utbildningen för studenterna helt- eller delvis skall

kunna bedrivas från lokala lär- och studiecentra miljöer skall särskilt belysas.

Bilaga 1 2004-02-03 52/80

52

- Tidplan, ekonomiska förutsättningar och finansieringskällor för ett

fortsatt arbete skall också ingå i utredningen. Utredningen bekostas av Myndigheten för Sveriges nätuniversitet motsvarande ett belopp om maximalt 500.000 kr. Utredningen skall vara klar senast 31 november 2003. Ert lärosäte inbjuds härmed, om ni så önskar, att deltaga i utredningsarbetet, efter överenskommelse med utredningens ordförande. Svar önskas senast 2003-05-28

Härnösand dag som ovan ……………………………………………… Mats Ericson, professor Generaldirektör Myndigheten för Sveriges nätuniversitet Bilaga: sändlista

Bilaga 3 2004-02-03 53/80

53

Högskolor som bidragit i utredningen Kungliga Tekniska Högskolan Högskolan i Gävle Högskolan i Kalmar Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Karlstads Universitet Linköpings Tekniska Högskola Lunds Tekniska Högskola Luleå Tekniska Högskola Mitthögskolan Malmö Högskola Umeå Universitet Uppsala Universitet Örebro Universitet

Bilaga 4 2004-02-03 54/80

54

Mötesprotokoll

Bilaga 4: Mötesprotokoll

Protokoll möte nr 1, 10/6 - 2003

Distributionslista Högskola Epost ___________________________________________________________________________ Närvarande Torsten Fransson (TF) KTH/Energiteknik Catharina Erlich (CE) KTH/Energiteknik Anders Nordstrand (AN) KTH/Energiteknik Carina Högström (CH) Mitthögskolan Ronny Östin (RÖ) Umeå Universitet Ulf Larsson (UL) Högskolan i Gävle Mats Brenner (MBr) Högskolan i Gävle Tord Larsson (TL) Örebro Universitet Lars Holmblad (LH) HTU Michel Cervantes (MC) Luleå Tekniska Uni Ulla Tengblad (UT) Uppsala Universitet Mats Hansson (MH) KTH/Learning Lab Anders Ambrén (AA) KTH/Learning Lab Anna Bäcklund (AB) KTH/THS Övriga närvarande Yacine Abbes (YA) KTH/Energiteknik Vitalij Fedulov (VF) KTH/Energiteknik Nalin Navarathna (NN) KTH/Energiteknik Frånvarande Bengt Sundén Lunds Tekniska högskola Jonny Hylander Högskolan i Borås Klas Grálen Linköpings T. Högskola Marcus Berg Uppsala Universitet Zoltan Blum Malmö Högskola 1. Öppnande Ordföranden Torsten Fransson (TF) öppnade mötet 2. Val av sekreterare och justerare

Catharina Erlich (CE) utsågs till sekreterare. Anders Nordstrand (AN) valdes att justera dagens protokoll.

3 Agenda Mötet godkände Agenda som skickats ut före mötet. 4. Föregående protokoll Inget föregående protokoll finnes

Bilaga 4 2004-02-03 55/80

55

5. Presentation av deltagarna (bordet runt)

CE: Är doktorand och lärare (50/50) vid institutionen för Energiteknik, KTH. Undervisar i kraft och värme teknologi, ko-ordinerar kurser och annat som ingår i lärarrollen. Doktorandprojektet behandlar biobränslen för förgasning. Sammanställer dokumentet som utreder vilka utbildningar som finns på vilket lärosätet och vad dessa utbildningar innehåller. CH: Har studerat vid Energiteknik KTH i slutet av 80-talet. Är nu lärare i energiteknik vid Mitthögskolan. Den högskolan bedriver distansutbildning sen 1992 RÖ: Är programansvarig för Energiteknik programmet som finns sedan 1999 på Umeå Universitet. Är lektor och undervisar i byggnadsfysik och värmeöverföring. Forskar inom byggnation. Har ingen erfarenhet av distansutbildning men tror att området behöver en sådan utbildning. UL: Är programansvarig för Energiteknik programmet som finns sedan 1988 på Högskolan i Gävle. Håller på med energisystem och inneklimat. Är intresserad att delta i distansutbildning MBr: Är pedagog vid Learning Centre på Högskolan i Gävle. Ger pedadogisk utbildning till lärare. Nämner att 46% av alla studenter vid HiG studerar på distans. Omnämner teknologier såsom nätbaserad videokonferens, IP-teknologi, ISDN, web-konferens. AN: Är tillförordnad lektor på 50% vid Energiteknik KTH, och 50% vid Mälardalens högskola (MdH). Undervisar i kraft och värme, värmeöverföring, kärnkraft för att nämna några ämnen. Nämner att MdH ger distanskurs i förnyelsebara energikällor. TL: Är lektor i installationsteknik vid Örebro universitet. Arbetar nu med att ta fram distanskurser. Var tidigare programansvarig för Energisystem programmet, men blev nedlagt för 3 år sedan p.g.a. studentbrist. YA: Är doktorand vid institutionen för energiteknik och är involverad i Computerised Educational Program (www.egi.kth.se/compedu) och studerar här pedagogik. VF: Är doktorand vid institutionen för energiteknik och är involverad i Computerised Educational Program. Utvecklar kapitel och är också involverad i NN fjärrstyrda lab. övning. NN: Är doktorand vid institutionen för energiteknik och gör en fjärrstyrd laborationsövning som kan köras via www.energy.kth.se/proj/projects/wile-hpt-homepage/OnlineLab.asp Ska ingå som del i Compedu. LH: Representerar högskolan i Trollhättan/Uddevalla inom Elkraftområdet. Högskolan har ingen distansutbildning inom detta område. ML: Är nydisputerad vid Luleå tekniska universitet. Har ingen erfarenhet av distansutbildning. Högskolan har intresse av att delta i enstaka distanskurser. UT: Är programansvarig för Energisystem programmet vid Uppsala universitet. Är lektor i fysik och undervisar i mekanik och fysik. Har varit involverad i distansutbildning i fysik för bl.a. gymnasielärare.

Bilaga 4 2004-02-03 56/80

56

TF: Är professor och prefekt vid Energiteknik KTH. Är också ordförande i KTH energicentrum (CETET). Utvecklar ett datoriserat utbildningsprogram (Compedu). KTH har ingen distansutbildning. Tycker att distansutbildning är ett viktigt steg för att göra energi/elkraftutbildningen mer flexibel. 6. Introduktion/Syfte/ Målsättning TF går igenom agendan punktvis. Nämner att KTH Elkraftcentrum inte har resurser att delta i utredningsarbetet. 6.1. CE presenterar nuvarande utbildningsutbud i Sverige. Diskussion/frågeställningar i samband med presentationen:

- Vilken nivå skulle en distansutbildning läggas på? - Var kan man hitta studenterna att ”hoppa in” i 3:e årskursen om distansutbildningen

börjar på denna nivå? - Skulle utbildningen ges på engelska? - Reflektion: Språk beror på målgrupp. Äldre generationer som är viktiga

distansstudenter skulle ”slå bakut” om kursen gavs på engelska. 6.2. MH (kommer senare till mötet), Dekanus MMT, verksam vid KTH Learning lab och styrelseledamot för Nätuniversitetet tar upp möjligheter och frågeställningar kring distansutbildning. Tar bl.a. upp följande:

- Utbildningarna vid MMT (Fakulteten för Maskin- och Material Teknik, KTH) har reformerats

- Det är väsentligt att utveckla utbildningen (i allmänhet) - Var hitta studenterna? Intresse finns utomlands, bl.a. i Ukraina. - KTH Learning lab finns som resurs till distansutbildningen: Samarbetar i den

fjärrstyrda labben och innehar viss teknisk utrustning. Medverkar i IVA-morgondagens ingenjör.

- Informerar att 25 lärosäten i Sverige bedriver ngn form av ingenjörsutbildning. - Högskoleverket (HSV) har gjort en utvärdering av ingenjörsutbildningarna, en

utvärdering av civilingenjörsutbildningarna kommer också att genomföras (år 2005). - Finns möjligheter att samverka med övriga Europa (Bologna-projektet). - 99 projekt fanns under 90-talet som utredde/genomförde distansutbildning. Mer

information finns på HSV:s hemsida. Typisk då var att kursmaterialet var multimedia presentationer av de existerande tryckta kompedierna, man ”bunkrade” materialet. Nu finns öppen informationshantering, anpassat kursmaterial som utnyttjar datorkraft, tex simuleringar, och olika kommunikationsforum mellan studenter-studenter, studenter-lärare.

- Lärmiljön förändras, både lärare och studenter blir allt mer mobila. Omnämner projektet ”Mobile Learner” på KTH Kista.

Diskussioner kring distansutbildning: TF: Tycker att ordet e-learning står för interaktiv inlärning. Anser att ingen lärare koommer att köpa en hel utbildning från ett annat lärosäte däremot enstaka kursen/kursmoduler. Med

Bilaga 4 2004-02-03 57/80

57

kursmodul menas att studenten själv sätter samman sina kurser med moduler från olika högskolor. CE: Frågar om denna stora valfrihet (kursmodul) stressar studenterna. Dessa saknar fökunskaperna i ämnet för att själva kunna bedöma vad som är väsentligt eller inte. RÖ: Svarar att ju större valfrihet desto bättre studievägledning krävs. Viktigt att den röda tråden behålls i kursen. Frågar hur man hanterar laborationsövningar. TL: Svarar att till viss del kan hemlaborationer göras. Studenten får med sig enkel utrustning och frågeställning och genomför övningen hemma. Detta har gjorts inom ämnet fysik vid Örebro Universitet. UT: Menar att det är viktigt att ha någon samling i en distanskurs då deltagaran möter varandra. Laborationsövningar kan då genomföras vid dessa tillfällen. MH: Berättar att Mekatronik, KTH har gjort ett hemlaborationsprojekt i stor skala kallat ”Labbet på fickan”. Detta krävde att studenterna hade dator hemma. 60 stud. fick göra labben hemma och 60 fick genomföra labben på KTH. AA: Kommer in på mötet. Presenterar sig själv. Arbetar på KTH Learning lab. Sysslar med kursanalyser och tekniskt/pedagogiskt stöd till lärare/doktorander. LH: Kommer tillbaka till laborationsfrågan, anser att varje lärosäte kan inte bistå med alla labbar, därför bra med samarbete. AN: Undrar hur man vet att studenten gör laborationen själv om det är en hemlaboration. TF: Hemlaborationerna ställer krav på lärarna att kontrolla. RÖ: Tror att det finns ett behov av en nationell databas med laborationsövningar som har kvalité 6.3 Vilket behov finns för distansutbildning? RÖ: Ställer sig frågan vilken rekryteringsbas som finns. Vad gäller Umeå tappar universitetet studenter varje år. Universitetets rekryteringsbas finns i Norrland (få sydsveskar kommer till Umeå för att studera), och i Umeå har på några år antalet gymnasieklasser i naturvetenskapsprogrammet minskat från 11 till 3. Detta gör det svårt att upprätta hålla högskoleutbildningen. Tror att det finns ett behov bland utländska studenter. Tycker att fördjupningskurser ska ges där kompetensen finns. TL: Nämner att en kurs som ges vid Örebro universitet både som distans och på Campus, är populärare bland Campus-studenterna i distanskursformat än i på-Campus-format. Tror att det flexibla schemat är orsak till detta. MBr: Har teori om varför distansversionen är populärare:

- Distanskurser är ofta bättre förberedda, det framgår tydligt vid kursstart vad som förväntas av studenten

Bilaga 4 2004-02-03 58/80

58

- Kurshastigheten är flexibel. Man läser i sin egen takt. - Mer eget ansvar, man läser när det passar en själv

YA: Undrar om avhoppen från distansutbildning jämfört med traditionell utbildning MBr: Många går igenom kurserna utan att ta ut poängen. Avhoppen är ca 5-10% lägre på distansutbildning än på en traditionell utbildning. TL: Erfarenhet från Örebro med en högre genomströmning i distanskurser. UT: Har hört att ca 50% hoppar av distanskurser. Distansutbildning behöver andra pedagogiska metoder, samordning och kommunikations forum. AA: Säger att det är mycket mera arbetsamt att göra en distanskurs. Kräver mer av läraren. MBr: Höga initialkostnader, men om kursen är välplanerad blir det lättare med tiden. MBr: Skissar på tavla ett diagram som beskriver Nätbaserad undervisning versus på-Campus undervisning, se figur 1.

NB V f2f

NB

V

f2f

Grupp

Föreläsning

Lägga utmaterial påhemsidan

NB= Nätbaserat

V=Videokonferens

f2f=Face to face-På Campus

Riktning förHögskolan i Gävle

IP ISDN

Figur 1. Illustration av undervisningens väg mot IT (MBr)

Diskussioner kring illustrationen:

MBr: Svårt att gå från f2f (face to face= på Campus) undervisning direkt till helt nätbaserad undervisning. Ofta behövs någon erfarenhet från videokonferens och liknande. Gävle går mer och mer mot helt nätbaserad undervisning. LH: Undrar om flexibiliteten från studentens synvinkel.

Bilaga 4 2004-02-03 59/80

59

AA: Nätbaserad undervisning ställer krav på kursmaterial och kommunikation. Viktigt med hög interaktion. Vad gäller material är upphovsrättsfrågan viktig. LH: Nämner att man kan ha videokonferens på CD-skiva. MBr: Tar upp att Lärcentra (finns i 103 kommuner) är en god tillgång för att göra distansutbildning. Här finns alla typer av kommunikationsmöjligheter, och de flesta har ett lärcentrum inte allt för långt bort från där man bor. För mer info se: http://www.hig.se/learningcenter/studiec/studiec.html eller http://www.cfl.se/kommuner/larcentra.htm

LUNCHPAUS 7. Vilka verktyg (utbildningsprogram, kommunikationsprogram) finns på de olika lärosätena idag? NN presenterar den fjärrstyrda laborationsövningen. Se vidare på http://www.energy.kth.se/proj/projects/wile-hpt-homepage/OnlineLab.asp TF: Labben är öppen för alla lärare på mötet att prova övningen om de vill. TF presenterar Compedu (computerised educational program) Nämner att den som vill vara med i Compedu, bidrar med 1 kapitel per år och får då tillgång till allt, bl.a. 3 uppdateringar per år. En nyhet i programmet är en ”chapter-creator” som används på ett liknande sätt som Power point. Denna underlättar avsevärt för lärarna att lägga in sitt m.aterial. Compedu möjliggör interaktivitet. Mer info om compedu: http://www.egi.kth.se/compedu/

Kommentarer: UL: Vad finns det för erfarenhet från studenterna? YA: Studenterna lär sig snabbare. CE: Studenterna uppskattar formatet, slipper frakta tunga böcker. Särskilt uppskattat bland Master studenterna på EGI/KTH, som enkelt tar med sig en stor andel av kursmaterialet i bara en CD till sitt hemland efter avslutad utbildning. UT: Hur mycket använder studenterna Compedu? TF: Finns som material i ett stort antal kurser på kraft och värme avdelningen. Är huvudmaterialet i några av dessa kurser. MBr presenterar Black Board se vidare http://www.hig.se/learningcenter/distanst/blackb.html

Bilaga 4 2004-02-03 60/80

60

Programmet strukturerar upp kursen/utbildningen. Har bra kommunikationsmöjligheter. Har bra ”userbility” . Är en kommersiell programvara med många användare. Studenten betalar ingen för tillgången till programmet. Programmet kostar inte så mycket att köpa, vad som kostar är implementeringen av det på institutionen. AA: Kommenterar att det blir svårigheter då alla lärosäten har olika program. MBr: Tror att studenterna är mer flexibla än lärarna vad gäller kommunikationsplattformen. Anna Backlund (AB) kommer in och presenterar sig. Representerar KTH:s studentkår.

Bordet runt: Följande kommunikationsprogram finns på lärosätena idag:

- Black Board - Web CT (communication tool) - Ping-pong - Marratech Education - LUVIT - FirstClass - Disco (utvecklat av Högskolan i Trollhättan/Uddevalla)

YA: nämner att det också finns Microsoft exchange, men verkar som ingen vid mötet använder detta. TF: För att göra distansutbildning skulle högskolorna behöva ett gemensamt kommersiellt program MBr: Tror att alla kommer att använda sina respektive program, men man kan göra en gemensam portal för distansutbildningen som kan användas av alla program AA: Nämner att det finns gratis program bl.a. från MIT med öppen källkod MBr: CFL=centrum för flexibelt lärande, har gjort ett kursbyggarverktyg som kallas Kursnavet. Se vidare på http://www.cfl.se/projekt1/gym_internet/fortsatter.htm, välj Kursbyggarverktyget AA: När det gäller en gemensam portal och programvara, bör denna anpassas till andra datorer och system än Windows för PC.

Kursutvärderingar: MBr: Mer formativa kursutväderinger istället för summativa, dvs sådana utvärderingar som ges under kursens gång och inte efter avslutat kurs. De formativa kursutvärderingarna ger studenterna möjligheten att förändra kursen medan de själva läser den. AB: Bra med kursutvärderingar på nätet. Detta uppskattas bland teknologerna.

Bilaga 4 2004-02-03 61/80

61

Diskussion om hur man kan få studenterna att göra kursutvärderingarna, ofta är det dålig uppslutning. Fråga som kom upp: Kan man sätta en kursutvärdering som del av en kurs? AA: Högskolorna är ålagda att göra kursutväderingar- men dessa får inte utgöra en del av examinationen av kursen. Diskussionerna avslutas kring ämnet ”Verktyg...” 8. Vilka utbildningar/kurser skulle vara intressanta att samverka inom? LH: Vad är målet? Kurser eller ett helt program? På vilken nivå? TL: Om helt program, vem är programägare? Nätuniversitetet kan inte i dagsläget stå som programägare, eftersom det inte har någon examinationsrätt. Allmän diskussion hur man skulle kunna göra ett helt distansprogram gällande vem som har examinationrätt. Först måste målgrupp utses innan man tittar på det specifika innehållet. LH: Nämner ing-online. Se vidare bilaga 1. 9. Hur gå vidare? TF: Hur ska vi gå vidare? UL: Lägg på masternivå först, enskilda kurser och utifrån detta bygga vidare. TF: Vem står för examinationen? MBr: Erbjud flera tentasätt/ välj lärosäte UL: Vem är huvudman och vem administrerar? CH: Får vi en breddad basrekrytering? Vad är dragkraften? Nu ses man 5 veckor/år i distansutbildning. UT: Starta med fördjupningskurser (för att komma igång) AA: Vi måste visa att energiteknik lämpar sig som distansutbildning. TF: Laborationsutrustningar är dyra CH: Mitthögskolan har samarbete med gymnasiet i laborationer. Del av utrustning betalas på så sätt. TF visar papper om förslag på masterutbildning på distans (utarbetat tidigare och presenterat för KTH som inte accepterar programmet)

Bilaga 4 2004-02-03 62/80

62

Fortsättning av diskussionerna:

Alla bör ha tillgång till samma material. Viktigt med studievägledare Behövs en programansvarig. Hur ska man lösa kåravgifterna? (Idag behöver man betala kåravgift om man studerar mer än 4 p på högskolan, dvs tar man >5 poäng på vardera 5 högskolor måste man betala 5 kåravgifter). TF: Har målen med mötet blivit uppfyllda? De flesta tycker att mötet har varit en god bit på vägen och att det varit givande och intressamt. AA tror att det är svårare än vad man föreställer sig 10. Nästa möte Fredag 22 Augusti, kl 10.00-17.00. 11. Mötet avslutades kl 17. Vid protokollet Justerat Justerat Catharina Erlich Anders Nordstrand Torsten Fransson

Bilaga 4 2004-02-03 63/80

63

Protokoll möte nr 2, 22/8-2003.

Distributionslista Högskola Epost __________________________________________________________________________ Närvarande Torsten Fransson (TF) KTH/Energiteknik Catharina Erlich (CE) KTH/Energiteknik Anders Nordstrand (AN) KTH/Energiteknik Arne Jönsson (AJ) Mitthögskolan Ronny Östin (RÖ) Umeå Universitet Mats Brenner (MBr) Högskolan i Gävle Lars Holmblad (LH) H. Trollhättan/Uddevalla Michel Cervantes (MC) Luleå Tekniska Uni Anders Ambrén (Aamb) KTH/Learning Lab Magnus Karlsson (MK) Linköpings Uni Erik Loxbo (EL) Högskolan i Kalmar Christoffer Norberg (CN) Lunds Tekniska Högskola Anders Askman (Aask) Lunds Tekniska H Sören Dahlin (SD) Malmö Högskola Christian Andersson (CA) Malmö Högskola Bengt Hällgren (BH) Karlstads Universitet Mats Ericson (ME) Mynd. För Nätuni Yacine Abbes (YA) KTH/Energiteknik Frånvarande Ulf Larsson (UL) Högskolan i Gävle Tord Larsson (TL) Örebro Universitet Ann Svenningsson (AS) Studentkåren KTH Oscar Göthberg (OG) Studentkåren KTH 1. Öppnande Ordföranden Torsten Fransson (TF) öppnade mötet 2. Val av sekreterare och justerare Catharina Erlich (CE) utsågs till sekreterare. Anders Nordstrand (AN) och Torsten Fransson (TF) valdes att justera dagens protokoll. 3 Agenda Mötet godkände Agenda som skickats ut före mötet. 4. Föregående protokoll 4.1 Föregående protokoll justerades enligt följande: s 4, §6.3 ”... inga sydsvenskar” justeras till ”... få sydsvenskar”. s 2, § 5 ”distansutbildning sen 1994” ändras till ”distansutbildning sen 1992” 4.2 Handlingsplan Endast 2 personer har givit respons på handlingsplanen från förra mötet. Handlingsplanen fortsätter således att gälla även detta protokoll.

Bilaga 4 2004-02-03 64/80

64

5. Presentation av deltagarna (bordet runt) TF: Är professor i Kraft och Värmeteknologi och prefekt vid institutionen för Energiteknik KTH. Upphovsman till det datoriserat utbildningsprogramet, CompeduHPT, som initierades år 1996. Kontaktade Myndigheten för Sveriges nätuniversitet för att implementera en distansutbildning i energiteknik. Myndigheten biföll förslaget, och lade till elkraft till utredningen. TF tycker att det en distansutbildning blir bättre om högskolorna i Sverige samverkar till en gemensam satsning. CE: Är doktorand och lärare (50/50) vid institutionen för Energiteknik, KTH. Undervisar i kraft och värme teknologi, ko-ordinerar kurser och ska vara klasslärare för introduktionskursen i maskinteknik under hösten. Doktorandprojektet behandlar biobränslen för förgasning. Bidrar till utredningen med framtagande av underlag såsom vilka utbildningar som finns inom områdena energi och elkraft, och samlar och sammanställer information från deltagarna i utredningen. EL: Lektor i elkraft vid högskolan i Kalmar, programansvarig för ingenjörsutbildningen i elektroteknik. Undervisar i grundkurs i elkretsteknik och ansvarar för elkraftinriktningen för programmet. Högskolan i Kalmar har problem i rekryeringen och distansutbilning kan vara ett intressant medel att locka studenter. Aamb: Arbetar på KTH Learning lab och ansvarar för teknisk support till lärare som bedriver distansutbildning. RÖ: Är programansvarig för Energiteknik programmet som finns sedan 1999 på Umeå Universitet. Är lektor och undervisar i byggnadsfysik och värmeöverföring. Forskar inom byggnation. Har ingen erfarenhet av distansutbildning men tror att området behöver en sådan utbildning. MK: Representerar Linköpings Tekniska högskola, är nydisputerad inom området ”Energisystem i pappersmassaindustrin”. Har ingen erfarenhet av distansutbildning. MBr: Är pedagog vid Learning Centre på Högskolan i Gävle. Ger pedadogisk utbildning till lärare som utvecklar distanskurser. AJ: Är lektor på Mitthögskolan i Härnösand. Programansvarig för Driftingenjörsutbildningen. Har 10 års erfarenhet av distansutbildning som finns vid högskolan sedan 1992.Nämner att Mitthögskolan har rekryteringsproblem. AN: Är tillförordnad lektor på 50% vid Energiteknik KTH, och 50% vid Mälardalens högskola (MdH). Undervisar i kraft och värme, värmeöverföring, kärnkraft för att nämna några ämnen. YA: Är doktorand vid institutionen för energiteknik och är involverad i Computerised Educational Program (www.egi.kth.se/compedu) och studerar här pedagogik. CN: Är lektor vid Lunds tekniska högskola och undervisar bl.a. termodynamik och strömningsmekanik.

Bilaga 4 2004-02-03 65/80

65

Aask: Är lektor vid Lunds tekniska högskola och undervisar elkrafttekniska ämnen. Har 20 års erfarenhet från industrin innan anställningen vid högskolan. LH: Representerar högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Undervisar elkrafttekniska ämnen och är också ämnesansvarig för Elektroteknik. MC: Är nydisputerad vid Luleå tekniska universitet inom vattenkraftområdet. Har ingen erfarenhet av distansutbildning. SD: Representerar Malmö Högskola, är verksam inom kraft och värmeområdet, på senare tid mest inom installationsteknik och fjärrvärme. Malmö högskola har lagt ned Driftingenjörsutbildningen och ingenjörsutbildning i energiteknik, p.g.a. studentbrist. CA: Är doktorand inom området elektriska energisystem vid Malmö Högskola. Gör dynamiska studier i kraftsystem, transmissions kapacitet. Studerar också påverkan av implementeringen av nya energikällor, såsom vindkraft i kraftnätet. Använder ett datorprogram ARISTO som är utvecklat av Svenska Kraftnät. BH: Representerar Karlstads Universitet, elektronikområdet. Är från början civ.ing från Teknisk Fysik i Uppsala. Har 19års erfarenhet från näringslivet, sysslat mycket med elhandel och elkraftteknik. Vid Karlstads Universitet finns Magisterprogram inom reglerteknik. 6. Hur skulle en distansutbildning se ut? TF inleder med att lämna öppet för frågor från de personer som inte deltagit vid förra (första) mötet. Frågeställningar som kom upp: 1. Hur många poäng skulle distansutbildningen omfatta? Ges från åk 1? 2. Vilka förkunskaper bör studenten ha? 3. Internationell satsning? 4. IT-baserat: Menas det att allt material finns i datorn och inga föreläsningar? 5. Vem examinerar studenten? 1. Diskussionerna har tidigare omfattat att starta ett påbyggnadsprogram, dvs Masterprogram och specialkurser för högskoleingenjörer. Det blir mycket mer invecklat att starta från åk 1. 2. Ingångskravet för ett Masterprogram på distans är en högskoleingenjörsexamen (BSc). 3. Som regelsystemet ser ut idag finns inga hinder för en utländsk student att deltaga i en distanskurs. 4. Föreläsningar kan ges via videokonferenssystem (äldre metod) eller via internet (nyare metod) där läraren har en mikrofon kopplad till sig, och ett kommunikationsprogram på datorn möjliggör att en student kan delta i föreläsningen på distans. En stor tillgång till en sådan satsning är Lärcentra som för närvarande finns i ett hundratal kommuner runt om i Sverige. Dessa har många olika kommunikationssystem för distansutbildning, och grupper av studenter kan komma hit och deltaga föreläsningar som ges på distans. Fördelen ligger i att dels får man fortfarande kontakten med andra på sin utbildning, men också att man inte behöver flytta från sin hemstad för att studera utbildningen.

Bilaga 4 2004-02-03 66/80

66

5. Det nya ingenjörsprogrammet ing-online omnämns. Det kommer att ges på distans och är ett samarbete mellan 8 olika högskolor. För att deltaga måste studenten vara inskriven på en högskola och högskolan examinerar. TF: Som svar på fråga 1: Det är med högsta sannolikhet lättare att starta från högre årskurs. Dels för att studenter har större studievana och dels för att det blir färre personer (snävare specialiteter) inblandade att organisera programmet. MBr: Det finns en attraktionsgrad med distansutbildning idag. Det är bra att börja uppifrån och bygga nedåt. TF: Idag finns många utbildningar och få studenter. Kanske bättre kvalitet på utbildningen genom samverkan. 6.1 Aamb presenterar ”Kvalitetskriterier för distansutbildning”, se bilaga 1. Den fullständiga rapporten ”Kvalitet i IT-stödd distansutbildning” finns på Nätuniversitetets hemsida: www.netuniversity.se Några frågor att tänka på som Aamb tog upp vid presentationen: - Det är viktigt att vara tydlig - Tekniskt stöd: Kan bli problem om datavirus kommer in i systemet. Drabbade

studenter i Kista när de skulle tenta. - Inlämningsuppgifter: Vilket format? Pdf, eps, doc? - Grupparbeten: Tydlighet vilka spelregler som gäller Kommentar till presentationen: AJ: Även näringslivet har krav. Vad förväntar sig näringslivet att studenter bör kunna efter avslutad utbildning? 6.2. Förslag av utbildningsupplägg Diskussion uppkommer hurvida ett helt program skall erbjudas eller enbart ett antal kurser. Terminologin är oklar mellan deltagarna. Det klargörs dock att med program menas påbyggnadsprogram efter en ingenjörsexamen (Master (60p) eller Magister (40p), med kurser menas ett antal kurser som inte har en speciell studieväg, där man måste läsa något obligatoriskt. Diskussion uppstår hurvida vi ska satsa på ett påbyggnadsprogram eller enbart ett antal kurser. Aask: Studenterna siktar mot examen, vem är huvudman? Aamb: Studenterna är i dagsläget inskrivna vid någon högskola, denna examinerar. AN: Hur ska examinationen gå till? Om någon sitter hemma så vet man inte om det är han/hon som skrivit tentan. AJ: Vid Mitthögskolan kommer distansstudenterna till skolan och skriver tentan i tentasal

Bilaga 4 2004-02-03 67/80

67

CE: Vid program kan alla högskolor vara med och dela på kakan, kurserna delas upp på de högskolor/institutioner som vill vara med och ett garanterat antal studenter strömmar till. Om enbart lösa kurser ges utan organisation kommer konkurrens att uppstå mellan högskolorna. MBr: Tror att ett påbyggnadsprogram kan bli något extra bra; hög kvalitet och hög attraktionskraft. TF: Hur var söktrycket till ing-online? Aambe: Alla 64 platser som fanns tillgängliga har blivit tillsatta. TF: Vi har alltså förslag på att ge enskilda kurser och påbyggnadsprogram Master (60p) respektive Magisternivå (40p). Finns även förslag på att ge program från åk 1. Flera av deltagarna ser ett behov av ett påbyggnadsprogram om 40-60p. Någon nämner att det bör finnas vissa baskurser i utbudet och inte bara spetskurser. Diskussion uppstår vilka kriterier som gäller för att få en magisterexamen. Det finns breddmagister och djupmagister. Vissa högskolor har kravet om 80p inom en specialitet för att erhålla en magister. Diskussion uppstår också på vilket sätt distansutbildning ska ges, via videokonferens eller nätbaserat. Action item för detta protokolls sektreterare: Kolla upp i högskoleförordningen vad som gäller för att erhålla en magister examen. Diskussion fördes hurvida ett gemensamt elkraft och energiprogram ska ges, eller 2 separata program. Några tyckte att det skulle vara intressant att erbjuda ett kombinerat program. Ett problem blir dock förkunskaperna. Elkraftkurser kräver helt andra förkunskaper än energikurserna, vilket skulle innebära att endast ett fåtal studenter skulle kunna läsa ett kombinerat elkraft och energi program. BESLUT §6: Utredningsgruppen ska verka för att starta 2 stycken Masterprogram om vardera 60p, ett program inom ämnesområdet elkraft och ett inom ämnesområdet energi. Inom ramen av dessa program kan även en Magister erhållas och om detta beslutar varje enskild högskola vid vilken studenten är inskriven. Kurser ska också erbjudas till studenter inom 120p högskoleingenjörsutbildning. Efter lunch hölls 15 minuter gruppdiskussioner där ett antal förslag och frågeställningar kom upp:

- Är ambitionen att starta programmen ht 2004? (TF svarar ja) - Identifiera graden av distans - En mix av laborationsövningar kan verka lämpligt, d.v.s. vissa kan man göra hemma

och för vissa åker man till högskolan som ger kursen och genomför labbarna intensivt under några dagar. Det senare ger en tillfälle att träffa sina kurskamrater

- Förslag kom också upp att mini-konferenser kan ordnas, så att kursdeltagarna får tillfälle att träffas.

Bilaga 4 2004-02-03 68/80

68

7. IT verktyg för att realisera distansutbildning 7.1 Vitali Fedulov, doktorand vid institutionen för Energiteknik, KTH, presenterar E/pops, se bilaga2. Vitali poängterar att undersökningar och egna tester pekar på att studenten inte har behov av att se läraren, utan det som läraren visar t.ex. power point och anteckningar på svarta/vita tavlan. Studenten har också behov av att höra lärarens röst, så en mikrofon är nödvändig men ej någon videokamera eller webkamera. E/pops kostar ca 25000 kr och inkluderar 50 distansanvändare, d.v.s. det är ett prisvärt alternativt. 7.2 MBr presentar Blackboard i kombination med Compedu, samt ett antal andra kommunikationsplattformar, se bilaga 3. Flera av deltagarna kom med frågor rörande de tekniska detaljerna för de olika kommunikationsplattformarna, men inget beslut fattades hurvida någon av de presenterade plattformarna ska användas inom de föreslagna distansprogrammen. Presentationenerna var snarare till för att väcka intresse och visa på vilka möjligheter det finns att utnyttja IT i distansutbildning. Tekniken finns och den fungerar. 8. Vilka laborationsövningar finns idag på de olika lärosätena? TF: Anledningen till denna rubrik är att laborationsövningar är dyra att göra, att ha och att genomföra. Ett samarbete mellan de olika högskolorna kan göra dessa mera kostnadseffektiva. För distansutbildning finns möjligheten att köra övningar intensivt några dagar på Campus. Det går ckså att utveckla vissa av övningarna att köras fjärrstyrt. Vilka övningar finns idag hos de olika högskolorna? MC: I Porjus finns två fullskaliga vattenturbiner som studenter kan besöka. Det finns en tillhörande strömningslab som är helt datoriserad. Rekommenderar studiebesök av studenter i Porjus för att få en miljökänsla. TF: Det finns möjligheter att göra ett virtuellt studiebesöket av anläggningar. (Visar det virtuella studiebesöket till Värtaverket som finns i Compedu) BH: För vissa anläggningar finns restriktioner att fotografera Diskssioner fördes hurvida lab-övningar ska genomföras virtuellt/fjärrstyrt eller på plats. De flesta var överens om att en kombination är den bästa lösningen. Någon kom med förslag att man bör utnyttja lokala värmeverk på ett bättre sätt för lab-övningar. Motkommentaren till detta vara att eftersom värmeverket tillhör ett företag kommer de att sätta företagets intressen i första hand och studenterna i andra hand, så att överenskommen övning kanske inte alltid kan genomföras. Dessutom finns det mycket begränsade möjligheter för studenten att själva få prova något i värmeverket. Men studiebesök uppmuntras.

Bilaga 4 2004-02-03 69/80

69

P.g.a tidsbrist avslutades här diskussionerna kring laborationsövningarna, och alla mötesdeltagare uppmanades att skicka en sammanställning av sin högskolas/institutions laborationsövningar som kan vara av intresse för utredningen. Action Item för ALLA: Alla skickar en sammanställning av sin högskolas/institutions laborationsövningar att sammanfogas i ett dokument som ger en överblick av vilka övningar som finns på vilket lärosäte. Sammanställningen bör innehålla titel på övningen, kort sammanfattning på vad den går ut på och vilken som är studentens målsättning samt en bild från/på övningen. Totalt ska detta inte ta upp mer än en A4 sida per övningsbeskrivning. Respektive sammanställning skickas till CE snarast möjligt. 9. Mats Ericson från Myndigheten för Sveriges nätuniversitet Presenterar sig själv. Är medicinare från början och har doktorerat inom området ”Energiflödet i människan som cyklar”. Har varit lektor på KTH i arbetsvetenskap åren 87-99, blev därefter engagerad i Nätuniversitetet. Brinner för att utveckla högskoleutbildningen och göra den tillgänglig för fler; det är viktigt för Sveriges välfärd. Det finns behov av att trimma vidare/uppdragsutbildningar och personer med tidigare högskoleutbildning kan behöva uppdatera vissa ämnesområden. Utbildningen bör designas så att den passar både på Campus, distans och som uppdragsutbildning. Det finns vilja från statsmakterna att göra högskoleutbildningen mer tillgänglig. Det satsades mycket på utbyggnad av de mindre högskolorna och detta har resulterat i att dubbelt så många studerar idag på högskola än på 70-talet. Tyvärr har vissa utbildningsområden nu drabbats av nedgång, för få studenter söker och detta har resulterat i att ett antal utbildningar varit tvungna att läggas ned. Det är viktigt att vi inte tappar bort blivande/potentiella ingenjörer p.g.a. bristande kursutbud. Vi står för en utmaning och att introducera en distansutbildning kommer att medföra vissa hinder främst administrativa och mentala sådana. Det är viktigt för Myndigheten att få information om när ett problem uppstår, så att regelverket kan ses över så att problemet snabbt kan överbryggas. Om Myndigheten har informationen kan de också dela med sig till andra så att inte fler gör samma misstag. Uppmanar alla högskolors administrativa enheter att tänka igenom och ge förslag på tre olika sätt att hantera ekonomin kring utbildning, så att allt kan klargöras mellan högskolorna från början vad gäller det ekonomiska. Myndigheten för Sveriges nätuniversitet har fått 600 miljoner av staten att utveckla distansutbildningen i Sverige inom en 3-års period. På lång sikt kommer inte distansutbildning att kosta mer än en reguljär utbildning, då ett distansutbildningsprogram kan vara mycket kostnadseffektivt. Idag studerar c:a 40 000 studenter inom Nätuniversitetet. Det är alla typer av människor; yreksverksamma, högskolestuderande och sådana som studerar på distans på heltid. Många är kopplade till de Lärcentra som finns i de olika kommunerna En transformering av den högre utbildningen är nödvändig. Det finns en efterfrågan och det finns också de nödvändiga tekniska möjligheterna som klarar dubbelriktad kommunikation.

Bilaga 4 2004-02-03 70/80

70

Internet är idag ryggraden i distansutbildning. Att ge en nätbaserad föreläsning behöver inte vara en ”one-man show”, utan kan t.ex. bestå av en dialog mellan två personer. Uppmanar oss att inte uppfinna hjulet på nytt, utan vi bör ta hjälp av IT-pedagogerna. Många förväxlar Nätuniversitetet med Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. Myndigheten är stationerad i Härnösand och är en administrativ enhet som underlättar samarbetet och bygger broar mellan de olika högskolorna. Myndigheten har 9 helårsanställda och ett antal projekt anställda. Nätuniversitetet är högskolorna själva som erbjuder utbildningar på distans. Myndigheten sponsrar grupperingar av lärosäten som vill samverka, och inte enskilda personer på något visst lärosäte. Frågor som kom upp till Mats Ericson BH: Ser en tydlig nedgång inom elektroteknik området, kan man få tillbaka studenterna? ME: Tror inte att det går att hämta tillbaka alla studenter, och en distansutbildning i samarbete med andra högskolor innebär en viss risk att rationalisera bort sig själv. Men en distansutbildning ger ett finmaskigare nät att fiska upp potentiella studenter med, eftersom flexibiliteten ökar. RÖ: Vem examinerar ing-online? ME: Har inga detaljer om detta. I vilket fall finns mycket att lära från andra. RÖ: Finns några möjligheter till riktade utvecklingsmedel för uppstart av en kurs? ME: Det finns inte idag. För att utveckla en specifik kurs kan man söka yttre sponsring, t.ex. finns vissa möjligheter hos Rådet för högre utbildning. Det är viktigt att bygga in verksamheten på en institution i lärosätet (fakultetsnivå) så att utvecklingen inte står och faller på en enstaka person. Myndigheten stöder processen men inte kursutveckling. Det största hindret för varje institution är att få tiden att sätta sig in i att ställa om utbildning. Från Myndighetens sida tittar man på lärosäten som är beredda att satsa, också av sina egna resurser, och där det finns förankring. Ing-online har fått mindre medel att starta sitt program än vad vi har fått bara för utredningsarbetet. De samverkande högskolorna såg det som nödvändigt att göra en sådan utbildning för att överleva. Det finns inga öppna ”calls” för ansökningar om medel till Myndigheten, högskolorna måste själva komma med incitament och förslag. Myndigheten ger hjälp till självhjälp. TF: Men det måste finnas möjligheter att ”smörja” systemet när det väl startat? ME: Idag finns inga ytterligare pengar hos statsmakterna. De fördelar 26 miljarder per år i högskoleutbildning, dessa bör kunna användas mer effektivt än vad som görs idag. Det finns idag en snedfördelning mellan utbildningarna. Vissa utbildningar överproducerar vilket leder till att studenten kan bli arbetslös efter avslutad utbilding, medan vissa utbildningar underproducerar, d.v.s. behovet på marknaden är större än antalet nyutexaminerade.

Bilaga 4 2004-02-03 71/80

71

Aambe: Har ni känsla för hur mycket det kostar att utveckla/driva en distanskurs? ME: Det är dyrare, men det finns ännu inga siffror. Det beror på den enskilda högskolans existerande infrastruktur. Kostnadsbilden förändras också med tiden. Det krävs en viss investeringskostnad att komma från punkt A till B. MBr: Anser att distansutbildning är billigare i längden, men kräver hög investering. För att starta distansutbildning måste administrationen förändras. Högskolan i Gävle har satsat 7 miljoner (kr) under 3 år på IT-pedagoger. TF: Poängterar att det kostar mycket att ta fram ett interaktivt läromedel. Vi måste vara villiga att satsa. ME: Det har blivit en trend att arbeta åt varandra. Det är allt mer populärt att hyra in lärare, eftersom det inte finns resurser att hålla disputerade lärare överallt. Man måste prioritera. För att ett distans projekt ska lyckas räcker det med att det finns 5-10 universitet på marknaden. Vi bör titta på uppdragsutbildning och internationellt. Ett distansprogram inom energi och elkraft kan bli en del av Sveriges biståndsarbete. Det behövs ett antal lyckosamma utbildningsprojekt inom ingenjörsområdet , som annars är ganska konservativt, så att fler ämnesområden kan/vågar utveckla sin utbildning. 10. Nästa möte Förslag på mötesdatum kommer att skickas ut via email. 11. Mötet avslutades kl 16.30 Vid protokollet Justerat Justerat Catharina Erlich Anders Nordstrand Torsten Fransson

Bilaga 4 2004-02-03 72/80

72

Protokoll möte nr 3, 29/10 – 2003

Distributionslista Högskola Epost ___________________________________________________________________________ Närvarande Torsten Fransson (TF) KTH/Energiteknik Catharina Erlich (CE) KTH/Energiteknik Ronny Östin (RÖ) Umeå Universitet Mats Brenner (MBr) H.Gävle/Learning Center Lars Holmblad (LH) H. Trollhättan/Uddevalla Michel Cervantes (MC) Luleå Tekniska Uni Anders Ambrén (Aamb) KTH/Learning Lab Magnus Karlsson (MK) Linköpings Uni Anders Askman (Aask) Lunds Tekniska H Christian Andersson (CA) Malmö Högskola Per Westman (PW) Mynd. För Nätuni Yacine Abbes (YA) KTH/Energiteknik Mikaela Sahlin (Msa) KTH/EGI teknolog Frånvarande Anders Nordstrand (AN) KTH + Mälardalens H Helge Strömdahl KTH/Learning Lab Arne Jönsson (AJ) Mitthögskolan Ulf Larsson (UL) Högskolan i Gävle Erik Loxbo (EL) Högskolan i Kalmar Christoffer Norberg (CN) Lunds Tekniska Högskola Tord Larsson (TL) Örebro Universitet Bengt Hällgren (BH) Karlstads Universitet Ann Svenningsson (AS) Studentkåren KTH Oscar Göthberg (OG) Studentkåren KTH 1. Öppnande

Ordföranden Torsten Fransson (TF) öppnade mötet 2. Val av sekreterare och justerare

Catharina Erlich (CE) utsågs till sekreterare. Torsten Fransson (TF) valdes att justera dagens protokoll.

3. Kort presentation av deltagarna (bordet runt) MBr: Är pedagog vid Learning Centre på Högskolan i Gävle. Ger pedadogisk utbildning till lärare som utvecklar distanskurser. RÖ: Är lektor i energitekniska ämnen vid Umeå universitet. LH: Representerar högskolan i Trollhättan/Uddevalla. Undervisar elkrafttekniska ämnen. CE: Är doktorand och lärare vid institutionen för Energiteknik, KTH. Är TF:s assistent i utredning och sköter dokumentationen

Bilaga 4 2004-02-03 73/80

73

TF: Är professor i Kraft och Värmeteknologi och prefekt vid institutionen för Energiteknik KTH. Är projektledare för denna utredning. Aamb: Pedagog på KTH Learning lab och ansvarar för teknisk support till lärare som bedriver distansutbildning. Sköter också kursutvärdering CA: Är doktorand inom området elektriska energisystem vid Malmö Högskola. Aask: Är lektor vid Lunds tekniska högskola, Campus Helsingborg och undervisar elkrafttekniska ämnen. PW: Är ny på Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och är kontaktperson för denna utredning. Ansvarar för områdena Naturvetenskap och Teknik MC: Representerar Luleå tekniska universitet. Har doktorerat inom vattenkraft MK: Representerar Linköpings Tekniska högskola MS: Är teknolog på energiteknikinriktningen, Maskinteknik, KTH 4. Agenda Mötet godkände Agenda som skickats ut före mötet. 5. Föregående protokoll 5.1 Föregående protokoll Inga justeringar 5.2 Handlingsplan Flertalet har skickat in lista på existerande laborationsövningar, vissa har tagit med beskrivningar. Underlaget som skickas in publiceras på utredningens hemsida, http://www.energy.kth.se/proj/projects/Utredning/hemsida3.htm

Vissa av handlingsplanens punkter kommer att behandlas under dagens möte, såsom vilka kurser som finns på de olika lärosätena och hur ett distansprogram skulle kunna se ut.

En punkt på handlingsplanen var att kontakta studentkåren på sin högskola och informera om utredningen. Flera av mötesdeltagarna bekräftade att de skickar ut nyhetsbrev och mötesprotokoll till sin studentkår. Action Item för alla: Skicka fortsättningsvis protokoll från mötena (+ länken till hemsidan) till studentkåren 6. Existerande Material Material som producerats i utredningen finns på utredningens hemsida http://www.energy.kth.se/proj/projects/Utredning/hemsida3.htm Här återfinns mötesprotokoll, laborationsövningar på de olika lärosätena, information om IT-verktyg, kartläggningen av högre utbildning inom energi och elkraft, m.m.

Bilaga 4 2004-02-03 74/80

74

7. Hur skulle distansutbildningsprogrammen se ut? TF: Förra mötet bestämdes det att vi skulle arbeta mot att skapa påbyggnadsprogram, där energi och elkraft har separata program om vardera 40-60p. Det föreslogs även att vi skulle göra en gemensam energi/elkraft utbildning, vilket i sig är en spännande lösning, men som kan vara svår att genomföra med tanke på de helt olika förkunskapskraven. Initialt, hur ska dessa program se ut? MC: Finns det något hinder att göra ett 80p program enligt Bologna modellen? De 20p extra kan användas till att tillgodo göra sig ”andra sidan”, dvs. energiingenjörerna läser elkraft och vice versa. Alla mötesdeltagare höll med om att ett 40/60/80 program är attraktivt. Det blir upp till högskolorna vad man vill examinera. Examensarbete ingår med 20p i alla programalternativ. Aamb: På Nätuniversitetet diskuteras det hur kursmoduler kan byggas upp, så att studenten bara behöver ta delar av kurser, för att slippa överlappningar. Vi kan fundera på hur moduler skulle se ut för 40/60/80 programmet. MBr: Finns en stor flexibilitet i 40/60/80 med moduler. Det bör finnas ett databasprogram kopplat till kommunikationsplattformen/hemsidan som kan hjälpa studenten att ge feedback på sitt kurs/modul val, huruvida studentens förkunskaper räcker till vald modul och om modulen gäller för önskad examen. Detta kan visualiseras på lämpligt sätt. TF: Bra idé med datoriserad studievägledning, vad tycker ni andra? Flertalet höll med om att idén är bra, men utvecklandet av denna tjänst kräver resurser. Aask: Hur ska vi marknadsföra programmet? Det bör ju vara minst 40 studenter på det. RÖ: Det är riktigt. Ingonline hade plats för 60 och antog 90 studenter. Det går som på räls, saker kommer varefter. TF: Har svårigheter att se att vi inte får 40 studenter. Marknadsföringsfrågan diskuteras ytterligare. En viktig strategi är att ha en bra och informativ hemsida. Det går också sätta annons i de största dagstidningarna. Innehållet i programmet diskuteras ytterligare. Fristående kurser bör erbjudas, så att personer som inte följer hela Mastersprogrammet också kan tillgodogöra sig delar av utbildningen, t.ex. uppdragsutbildning. LH: Det behövs resurser för att utveckla programmet och hemsidan, denna är viktig. TF: Vi får nu i utredningen definiera kurser och program och lägga fram ett konkret förslag till Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. I rapporten till den 30 nov bifogar vi en ansökan. Får vi inte medel så kan det tänkas att några av högskolorna inte kan vara med i konceptet längre p.g.a. det finansiella läget. Det måste finnas en konkret handlingsplan och vi måste göra en budget för programutvecklingen.

Bilaga 4 2004-02-03 75/80

75

LH: Finns inte medel för kursutveckling? TF: Vi behöver finansiering för underhåll av programmet och medel för vissa kurser. Dock handlar det inte om kursutveckling utan omvandling av existerande kurser att passa in i det nya konceptet. Aamb: Mats Ericson sa att det inte finns kursutvecklingsmedel. PW: Det är riktigt att Nätmyndigheten inte sponsrar kursutveckling, men vi kan hjälpa till att hitta annan finansiering. TF: Omvandling är ej kursutveckling (Aamb håller med) RÖ: Var kan resurser sökas? Centrum för livslångt lärande (C3L), KK-stiftelsen? Vi kan inte förlita oss helt på Myndigheten för Sveriges nätuniversitet MBr: Ett annat förslag är Sida Aask: Lund har pengar avsatt för kursutveckling. Dessutom ger nätuniversitetet 20 000 kr mer i HÅS och HÅP per år än vad man får för en Campus student. PW: Vill informera om 2 saker, första att studentpengen beror på vilket utbildningsområde det är, vissa distansutbildningar får mer än dessa 20000 extra. Andra saken gäller Sida. De håller på att diskutera med Stockholms universitet om att bygga ett IT-resurscentrum för tredje världen vid universitetet, detta kan kanske vara till nytta för den här utbildningen CE: EU:s program Asia-link finns också som tänkbar resurs. Action Item för alla: Skicka förslag till CE var man kan söka pengar för att utveckla distansutbildningsprogram (inkl kurser) Någon frågade sig om det lönar sig att fortsätta om inte finansiering skulle finns. Många högskolor ligger ju i dåligt finansiellt läge. TF: Lite krasst sagt, men om vi inte gör det nu så har vi inga studenter om 20 år. Ett sådant här distansprogram handlar om överlevnad på lång sikt. Det kan ju tänkas att de mindre högskolorna kan få lite draghjälp från KTH. Vi har t.ex. Compedu som kursmaterial, som det ligger mycket pengar i, och det kan användas i distansutbildningsprogrammet. Aask: Varumärken har betydelse. Det är bra med en blandning av högskolor. Exotiska turbinen i Porjus drar. Gruppdiskussioner: Mötesdeltagarna arbetade i 2 grupper: en med energiinriktning och en med elkraftinriktning.

Bilaga 4 2004-02-03 76/80

76

Preliminärt Förslag Energiteknisk Distansutbildning (ska starta HT2004) I denna gruppdiskussion deltog TF, CE, YA, MS, RÖ, MBr, MC och MK

Global Energy5p, part 1

Renewables/Primary Energy/Distribution/Utilisation/Systems

10p, part 1

Global Energy5p, part 2

Renewables/Primary Energy/Distribution/Utilisation/Systems

10p, part 2

Renewables10p

Polygeneration10p

Energy Utilisation10p

Ma

ste

r (M

ag

iste

r) (

20p

+ 2

0p

th

esis

)

M.S

c. (4

0p

+ 2

0p

th

es

is)

Renewables PolygenerationEnergy Utilisation

Inte

rnati

on

al M

.Sc. (6

0p

+ 2

0p

th

esis

)

EnergySystems

EnergySystems

10p

PhD coursesPh

D leve

l

Figur 1. Förslag till energitekniskt distansprogram Kommentarer: Programmet börjar med en kurs som ger det globala perspektivet. Sedan kommer en mer teknisk del med ett efterföljande globalt perspektiv som tillämpar den tekniska kunskapen, t.ex. i ett projekt.

Bilaga 4 2004-02-03 77/80

77

Global Energy ska återspegla samhällets energibehov i ett globalt perspektiv. Tillförsel och användning tas upp, energisituationen i olika delar i världen, definition av ”Sustainability” och strategier att nå dit, internationella miljöavtal och andra avtal samt ekonomi/människa/miljö. Efter Global Energy del 2 så kan studenten välja att gå mot en breddmagister och således påbörja sitt exjobb. Den som vill gå vidare mot en Master väljer att fördjupa sig i någon av teknikgrenarna. Ytterligare en nivå ska erbjudas motsvarande en internationell Master (80p). Man kan även tänka sig doktorandkurser. Specialiteter inom högskolorna: Umeå: Förbränning, Energilagring KTH: Advanced Fluid Machinery LiTH: Simulering av energisystem Allmänt: Polygeneration, Användning, Sol/Vind, Bränsleceller, Solceller, Advanced Materials, CFD in Energy, Mätteknik Examensarbete: 20p D-nivå för alla programalternativ. Görs på den högskola vid vilken man är inskriven. Preliminärt Förslag på Elkraftteknisk Distansutbildning (Ska starta HT 2005) I denna gruppdiskussion deltog Aask, Aamb, PW, LH och CA. Föreslår ett 40p magisterprogram, då inga av de stora högskolorna är med och kan examinera en Master. Ser nedanstående program som ett behov för flera av de mindre högskolorna. ELENERGITEKNIK Förslag till Kursmoduler • Elenergiteknik ( Allmän Elkraftteknik) –5Poäng, 3 labbar –3-fas, synkron, asynkron –Magnetiska och elektriska fält –Mättekniker för effekt –Energiförsörjning+ NSTR? –Transformatorer • El-anläggningar –5 P, Svenska, 1 lab, 2 studiebesök –Ritteknik –Dimensionering –Ställverk • Automation och Processtyrning –? P, “Softplc”, 10 labbar, 2 helger –PLC-teknik –Processinstrument –Styrtekniska tillämpningar

Bilaga 4 2004-02-03 78/80

78

• Elmaskinsystem ( Elektriska Drivsystem) –? P, 3 labbar –El-maskiner –Omriktare –Dynamiska modeller –Reglering • Signalbus-teknik –? P, 1 lab –Fordonsbus –Industribus –Installation • Examensarbete –10 P • Datakommunikation i Elkraftmiljö –? P, 1 studiebesök –Mätteknik i Elektriska kraftnät –Styrning i Elektriska kraftnät • Kraftsystemanalys –? P, 1 virtuell lab, 1 riktig –Felanalys –“Relä”-skydd • Författningskunskap & Installation –5 P, 1 studiebesök –Svenska • Konstruktion av elektriska maskiner –?P • Elkraftteknik i ett Globalt perspektiv –? P Kommentar: Elkraftprogrammet som helhet räknas med att startas hösten 2005, däremot kommer enstaka kurser att erbjudas från hösten 2004.

Allmänt för båda programförslagen

• Studenten väljer högskola fritt i mån av plats. • Det ska inte finnas mer än en kurs av varje slag, så att flera högskolor inte konkurrerar

om samma kurs. • Action Item: Gällande examination från programmet, kan flera högskolor stå på

examensbeviset?

Bilaga 4 2004-02-03 79/80

79

8. En mindre arbetsgrupp Efter diskussioner beslutades att följande personer ska ingå i en förtroendevald grupp: Anders Ambrén, KTH Learning Lab Mats Brenner, HiG Learning Centre Catharina Erlich, KTH Energiteknik (utredningens assistent) Anders Askman, Lund/Helsingborg (elkraft) Ronny Östin, Umeå universitet (energiteknik) Torsten Fransson, KTH Energiteknik (utredningens projektledare) Det beslutades att gruppen ska träffas intensivt 2 dagar med övernattning för att slutföra detaljerna kring programmen och sammanställa material till slutrapporten till Myndigheten för Sveriges nätuniversitet. 9. Handlingsplan Några saker som ska komma med i handlingsplanen är bl.a. Hur starta programmet? Marknadsföringsstrategier Hemsida IT-verktyg 10. Mötet avslutas kl. 16.10 Vid Protokollet Justerat av Catharina Erlich Torsten Fransson

Bilaga 8 2004-02-03 80/80

80

Checklista för kursdesign, Energi & Elkraft Denna utgör en del av programutvärderingens arbete för säkrad kvalitetsuppföljning. Markera de punkter som är omnämnda och tydliga i er kursdokumentation:

Check gjord: Åtgärd genomförd:

Kursens upplägg Antal obligatoriska träffar? Tidpunkt och plats för träffar? Pedagogiskt förhållningssätt? Examinationsform? Löpande eller avslutande eller blandat? (ex rapport med opposition) Möjliga start- och examinationstidpunkter? Studiehandledning Undervisningsform (ex PBL) Kontaktpersoner ? Hur sker kursvärdering/kursanalys? Kurslitteratur (tillgång till böcker och PM) Samarbete med lärcentra?

Tillgängliga stödfunktioner Bibliotikariestöd? Ex nätbaserad informationssökning Informationskompetens Studievägledare, tillgänglighet? Tekniskt stöd, tillgänglighet

Studerandemiljö Använd kommunikationsplattform? Språk som används i kursen? Utrustningskrav? Bandbredd, plugins, klientprogramvara, operativsystem

Förväntade svarstider för nätbaserad, asynkron, kommunikation mellan student och lärare. (normalt max 48 timmar? )

Eventuella begränsningar för funktionshindrade studenter Använda kommunikations sätt Synkron kommunikation (chat) Asynkron kommunikation (diskussionsforum) Vanliga Frågor (FAQ) Inlämningsuppgifter Check av kurs gjord av: ________________________________ Datum: _____________ Åtgärd genomförd av: _______________________________ Datum: _____________

Documents

Utredning om IT-stödda distansutbildningar inom Energi ... · Mot denna bakgrund inses det att energi och elkraftteknik är två viktiga utbildningsområden globalt sett. Motsägelsefullt