ÅBO AKADEMIS STUDENTKÅR

Publikationer från Åbo Akademis Studentkår 4/2009

UTRIKESTUTORGUIDE

Innehållsförteckning

1. Välkommen till utrikestutor! 12.Utrikestutorn i ett nötskal 13. Innan utbytesstuderanden anländer 24. Då utbytesstudenten änländer 3

Första dagen/kvällen/natten 4Startpaketet - Strating Package 5Matbutiker 6

5. Utbytesstudenten är i Åbo 7Presentera utbytesstudenterna för varandra 7Banker 7Inskrivning 8Kåravgift och Lyyrakort 8Uppehållstillstånd 9Telefon 9Cykel 10Buss 10Visa upp studiemiljön och Åbo stad 10Hus & historier 11

6. Introduktionsveckan 15Internationella enheten 15Akademi info 16Övrig information 16

7. Studielivet vid ÅA 17ESN-Åbo Akademi 17Specialföreningar 17

8. Studentkårens service 18Nuntii 19Studenthälsan 21Juristhjälp 21Studentpresten 21

9. Bra att veta! 22Den finländka kulturen 22Helgdagar 22Vädret 22Att resa runt 23Miljö och sortering 23Nyttiga ord 23Alkoholanvändning 23Hemlängtan 24

10. Att vara tutor 2511. Till sist 25

Utrikestutorns minneslista 26

1. Inledning

För det första: ett stort tack till dig för att du ställer upp som utrikestutor! Utrikestutorerna spelaren central roll när det gäller att integrera och hjälpa våra utländska studeranden.

För det andra: denna guide är menad som hjälpmedel under din tid som tutor. Här finns det mestcentrala med att vara utrikestutor, viktiga praktiska arrangemang, svaren på olika frågor samtlite tips och adresser som kan vara till nytta i olika sammanhang. Det är viktigt att du tar dig tid attläsa igenom guiden före utbytesstudenterna anländer.

Det finns skillnader mellan examens- och utbytesstuderande och därför vill vi betona att dennaguide är skriven främst med tanke på utbytesstudenter.

Vi hoppas att denna guide är till nytta för dig. Guiden uppdateras kontinuerligt och vi tar gärnaemot förslag till förbättringar. Kommentarer kan riktas till Studentkårens socialpolitiska sekreteraremed utrikesärenden Monika Antikainen, ssu-karen@abo.fi.

Vi vill önska dig lycka tll i ditt uppdrag som utrikestutor och hoppas att du kommer att trivas meduppdraget!

Monika och Linda

2. Utrikestutorn i ett nötskal

Att vara utrikestutor är väldigt annorlunda än att vara tutor för gulnäbbarna. Inte minst eftersomde utbytesstudenter som kommer till Åbo Akademi ofta har några år som universitetsstuderandepå nacken och därför ofta är vana vid ett annorlunda universitetssystem.

En annan skillnad är också språket, som många gånger orsakar både roliga och mindre roligamissförstånd. De flesta av dem som kommer till ÅA har inte engelska som modersmål.Språkkunnande i andra länder är ofta på en lägre nivå än i Finland, vilket är bra att komma ihåg.

Utrikestutorskapet är mycket självständigt och flexibelt och det ger utrymme för förverkligandeav sig själv. Därför kan denna guide aldrig bli heltäckande. Dock finns det vissa strukturer det kanvara bra att följa, så att samma misstag inte görs om och om igen.

Som tutor för en utbytesstuderande är du en av de viktigaste kontakterna han eller hon harunder sin vistelse i Finland. Du skapar också själv många nya kontakter, kanske t.o.m. livslångasådana. Ditt jobb är viktigt och din insats uppskattas enormt mycket! Dessutom brukar det vararoligt!

I slutet av denna guide finns det en liten berättelse om hur det är att vara tutor för utbytesstudenter.Vi hoppas att den också hjälper till med att förklara vad som krävs av en utrikestutor.

1

3. Innan utbytesstuderanden anländer

Det första man skall komma ihåg är att utbytesstuderanden kan anlända till Finland ganska tidigt.Själva tutorgrupperna delas in på skolningstillfället strax innan terminen börjar.

Ofta får man veta ganska sent exakt vilken tid och dag och med vilket transportmedelutbytesstuderanden anländer, och ibland kan situationen ändras ännu i sista minuten. Därför ärdet bra att vara så flexibel som möjligt under introduktionsveckan, och i synnerhet underankomstdagen. Ju flitigare du håller kontakt med internationella enheten (i klartext = LÄS E-POST!) och ju flexiblare du är, desto smidigare löper mötandet av utbytesstuderanden i hamnen,på busstationen, flygplatsen eller helt enkelt dit de anländer.

Ibland kan det behövas utrikestutorer med kort varsel, och då är det bra om folk finns till hands. Varberedd att det kan kännas lite hektiskt just i början, men ta ingen stress – dels gör du kanske dinautisar lika stressade, dels går den hektiska perioden snabbt över. För att underlätta allting sålönar det sig att försöka se till att du själv har så lite program som möjligt då utbytesstudenternaanländer.

Nyckel till bostaden

De flesta utbytesstudenterna bor i något av studentbystiftelsens komplex och placeras vanligen iStudentbyn, Harittu eller Månbron. På TYS’ kansli (Studentbystiftelsen i Åbo) får du kartor överområdena så du hittar bland husen.

Studentbystiftelsen ger ut nycklar åt tutorerna på förhand eftersom många utlänningar anländerunder sådana tider då studentbystiftelsens expedition inte är öppen. Det lönar sig att reserveratid för köande vid expeditionen. Du kan hämta många nycklar samtidigt men räkna inte med att fåalla samtidigt.

Om du vill försäkra dig om att bostaden är ledig innan du besöker TYS’ kansli för att hämta nycklarna,kan du skicka dem ett e-post meddelande där du berättar utbytesstudentens namn. Du kanockså hämta nyckeln tillsammans med utisen då han/hon samtidigt kan skriva underhyreskontraktet, men reservera igen tillräckligt med tid för detta. Hyreskontraktet kan även skrivasunder senare och TYS uppskattar om tutorn också är med då.

Det är viktigt att utbytesstuderanden har betalat sin bostadsgaranti på förhand. Om han/honinte har gjort det är det bäst att gå till TYS’ kontor så fort som möjligt. Vanligtvis säger TYS’personal till om saken då nyckeln hämtas.

Studentbystiftelsen i Åbo Öppet:Inspektorsgatan 4, 20540 Åbo må-ons 9.00 - 15.45www.tys.fi to 9.00 - 17.45e-post: info@tys.fi fre 9.00 - 14.45Tfn 02 2750 200 juni, juli, augustiDejourerande serviceman: må-ons, fre 9.00 - 14.45gsm 0204 28 2000 to 9.00 - 17.45

2

Det är viktigt att du kontrollerar lägenheten före utbytesstudenten anländer. Kontrollera följandesaker:

· Att den tidigare hyresgästen flyttat ut· Att lägenheten är städad och i skick. Det är studentbystiftelsens uppgift att städa

lägenheterna, så ifall någonting är fel, skall du genast ringa dem så de kan åtgärda saken.Börja inte städa själv!

· Att alla möbler finns i lägenheten: köksbord och bänkar eller stolar, samt i rummenaskrivbord, stol, bokhylla och säng. Utbytesstuderanden får också madrass och bordslampaav Studentbystiftelsen. Kontrollera att madrassen är i gott skick.

· Att det finns fungerande glödlampor i lägenheten. Speciellt under de mörkaste årstidernaär det bra att hämta en glödlampa till lägenheten.

Om utbytesstudenten kommer innan hans/hennes bostad blivit ledig, kan han/hon sova på

vandrarhem en natt. Nedan finns förslag till några relativt förmånliga alternativ:

Domus Aboensis gästhem Hostel Turku Birgittaklostrets gästhemBiskopsgatan 10 Slottsgatan 39 Ursinsgatan 15 aTfn 02 215 4130 Tfn 02 262 7680 Tfn 02 250 1910, 231 8037domus.gasthem@abo.fi hostel@turku.fi birgitta.turku@kolumbus.fifrån 18 euro/dygn (dubbelrum) 18 euro/dygn (bäddplats) 65 euro/dygn (dubbelrum med

dusch, morgonmål ingår)

4. Då utbytesstudenten anländerDå utbytesstudenten anländer skall du vara på plats för att möta honom/henne. Det vanligastesättet att anlända till Åbo är med buss eller flyg. Det lönar sig att alltid bära runt på Helsingfors-Vanda flygfält – Åbo busstidtabellen :)

Ofta kommer utbytesstudenterna med andra bussar än de meddelat eftersom deras flyg kan varaför tidiga eller försenade. Om studenten inte kommer med den buss den meddelat, är det bara attvänta på följande buss och samtidigt vara i kontakt med internationella enheten. Vanligen försökerstudenten ta kontakt med IE och meddela om eventuell försening eller så dyker han/hon upp påenheten då han/hon anländer. I värsta fall får studenten ta in på hotell eller vandrarhem för en nattoch sedan försöka hitta till Akademin följande dag.

Ifall du inte har tillgång till bil, så lönar det sig att ta en taxi från stationen till utbytesstudentensbostad. Detta helt enkelt för att han/hon kan ha mycket bagage. Utbytesstudenten betalar självför taxin, men det kan vara bra om du reserverar lite extra pengar för resor och dyligt, för det kanhända att han/hon ännu inte hunnit växla pengar. Telefonnumret till taxi är: 02 - 10041 (0,58 euro/samtal + ppm).

Ofta händer det att man på flygfältet hittar andra utbytesstudenter än sina egna. Då lönar det sigförst att fråga dem vilken högskola/universitet de skall studera vid och därefter försöka få tag påhans/hennes tutor eller studentkår. Ifall den vilsne utbytesstudenten hör till Akademinsutbytesstudenter, så kan du kolla på tutorlistan vems grupp studenten tillhör och meddela tutornatt utbytesstudenten anlänt. Samarbete utrikestutorer emellan kan vara till stor nytta i kaoset dåutbytesstudenterna anländer.

3

Viktiga telefonnummer man kan ringa då tidtabellerna inte håller sträck:

VR 0307 20906 (24h tidtambeller)www.vr.fi 0,19 euro/min (gsm) + 0,08 euro/samtal

Viking Line (02) 33 311www.vikingline.fi

Tallink Silja Line (02) 335 211www.silja.fi

Matkahuolto 0200 4000www.matkahuolto.fi (1,50 euro minl + ppm - må-lö 7-21, sö 8-21)

Åbo flygfält (02) 271 4611www.finavia.fi/lentoasema_turku

Helsingfors-Vanda flygfält 0200 14636 (24h)www.helsinki-vantaa.fi (0,57 euro/min + ppm)

Kontaktuppgifter til universiteten i fall av borttappade utisar:

Åbo Akademi 040 594 1552, international@abo.fiTurun Yliopisto (02) 333 6582, international@utu.fiTurun Kauppakorkeakoulu (02) 481 4205, international@tukkk.fi

Första dagen/kvällen/natten

Det första du skall komma ihåg att göra då du träffar din utbytesstudent, är att presentera dig ochge honom/henne dina kontaktuppgifter. Skriv upp ditt namn, telefonnummer, hemadress och e-post adress på ett papper och ge det åt din utis. Det kan också vara bra att redan i detta skedeskriva upp det allmänna nödnumret, taxinummer, telefonnummer till SHVS osv. Vadutbytesstudenten också behöver är Åbo stads karta och busstidtabellerna.

Det är viktigt att komma ihåg att din utis kan vara mycket trött då han/hon anländer. Man behöverinte göra allting genast, utan ge utisen lite tid att vänja sig vid tanken att han/hon är i Finland. Detlönar sig alltid att fråga hur han/hon mår och om det är något speciellt du genast kunde hjälpamed.

4

Om studenten anländer på kvällen eller under natten så är det väldigt viktigt att du har fixat nyckeltill bostaden på förhand. Att köpa lite frukost färdigt gör att utbytesstudenten känner sig meravälkommen, samtidigt som du själv inte följande morgon behöver visa var närmaste butik ligger.

Du behöver inte ordna alla praktiska saker genast eller umgås med utisen ifall du inte har tid.Många praktiska arrangemang kan lösas senare. Att söka ut ett startpaket och visa var närmastematbutik ligger hör dock till saker som ni bör göra så fort som möjligt.

Startpaketet - Starting package

Studentkårerna vid Åbos tre universitet samt Åbo yrkeshögskola har ett gemensamtstartpaketslager på Rektoråkersgatan 4-6 B rum 213. Varje utbytesstuderande som har betaltsin kåravgift har möjlighet att låna ett startpaket som innehåller hushållsföremål för den tid haneller hon är i Åbo.

Startpaketet innehåller en dyna, ett täcke, två gardiner, en kastrull, en kökskniv, en tallrik, en djuptallrik, ett glas, en mugg, en spatel/slev, en kniv, en gaffel, en sked, en tesked och en burköppnare.

För att få låna ett startpaket bör utbytesstuderanden ha betalat kåravgiften, samt 65 euro försjälva paketet. När paketet returneras i gott skick och alla föremålen finns i behåll och de är hela,får utbytesstuderanden tillbaka garantiavgiften på 50 euro. Låneavgiften blir på så sätt 15 euro.

Gå tillsammans med utisen till starpaketslagret. Kom ihåg att ha KVITTONA med (kåravgift +startpaketsavgift)! Efter att utisen undertecknat ett kontrakt över utlåningen, får han/hon tapaketet med sig hem. Lagret är öppet varje dag under veckorna 35 och 36. Under därpå följandeveckor är lagret öppet varannan dag.

Om du vet att din utis kommer så sent att startpaketslagret inte är öppet, kan du också gå ochsöka ett på förhand. Du behöver inte betala för det, men kom ihåg att så fort som möjligt ta din

5

utis till lagret med kvittona över betald kåravgit och betalt starpaket för att undertäcknakontraktet.

Öppethållningstiderna hittar du på startpaketslagrets hemsidor. Där finns också noggrannaanvisningar om hur man hittar till lagret: www.tyy.fi/startingpackage

Frågor som rör startpaketet kan riktas till adressen:startingpackage@utu.fi

6

Matbutiker

Att veta var den närmaste matbutiken ligger är väldigt viktigt för utisen. Maten i våra butiker kanse väldigt annorlunda ut än vad utbytesstudenten är van vid. En liten rundtur i matbutiken är därförpå sin plats. Berätta till exempel vad det är för skillnad på fettfri mjölk och lättmjölk, varför köttetär vacumförpackat i en disk och vad som räknas till billig mat. Luomu-produkter är också någontingsom bör förklaras.

* * *

Före du går, är det viktigt att ni bestämmer när ni skall träffas nästa gång, samt berätta hur utisenkan få kontakt med dig. Berätta också för din utis vad en tutor är och hur tutorsystemet fungeraroch varför du finns till och för vad. På det sättet undviker man många missförstånd.

5. Utbytesstudenten är i ÅboNu när din utis har bostad, mat, dina kontaktuppgifter, eventuellt startpaket fixat, och är någorlundautvilad, finns det andra saker ni kan sköta tillsammans. De första veckorna kan känns som ett endaköande och betalande – påminn gärna dina utisar om sådant som Welcome Pub evening ochWelcome Party så att de förstår att det också händer roliga grejer!

Presentera utbytesstudenterna för varandra

Strax före utbytesstuderanden anländer delas det ut en lista med deras namn och adresser i Åbo.Därför är det lätt att kolla om det bor andra utbytesstuderande nära dina. Ifall du får en möjlighet,är det trevligt att presentera dem för varandra, så att de har någon att umgås med eller komma tillintroveckans program med.

Banker

I Finland är det gratis och relativt enkelt att öppna bankkonto, till och med för utländskastuderande. I andra länder är det inte alltid så, så det är bra att förklara att bankärenden går lätttill i Finland. Dessutom sparar de genom att slippa betala administrationsavgifter från banken ihemlandet om de inte behöver lyfta pengar därifrån hela tiden.

För att öppna kontot behövs Acceptance Letter och identitetsbevis (pass). Det är bra att gå medsom språkhjälp, och att sedan visa hur betalautomaterna fungerar. Kom ihåg att ett bankkort sompratar svenska kan vara lättare att förstå än ett finskatalande sådant. Att hålla igång ett kontosom aldrig används blir väldigt dyrt för banken - var därför vänlig och påminn dina utisar om attstänga kontot då de skall fara tillbaks till hemlandet.

Om man har ett internet-avtal på sitt konto, kan utisen lätt sköta de flesta av sina bankärendenonline. Avtalen kan dock enbart öppnas av dem som skaffat sig en finsk personbeteckning.Det lönar sig att skaffa ett bankkort med chip. Det tar dock några veckor för bankkortet att komma.

7

Inskrivning

Inskrivningen sker på IE under introveckans tisdag. Här fås Exchange Student Passport (ettpappersdokument där man skriver matrikelnummer och kurserna. man avlagt), användarnamn ochlösenord till ÅA datorer, samt diverse infobroschyrer. Man måste köa ganska länge, men ifallkåravgiften redan är betald borde det gå helt smidigt.

Vill utisarna ta kurser vid TY så måste de skriva in sig där. Detta görs ca. 2 veckor efter att de skrivitin sig på ÅA. Man tar med sig Exchange Student Passport och man får ett nytt matrikelnummersom sedan används vid TY.

Kåravgift och Lyyrakort

Man måste betala kåravgiften före inskrivningen, som görs på internationella enheten. Kåravgiftenär 51 euro per termin (102 euro för hela läseåret 2009-2010), och betalas direkt på konto(Ålandsbanken 660100-1211432 med referens numret 40400). Påminn om att man skall spararkvittot – det kommer att behövas.

Det att vi i Finland har kårobligatorium - dvs. att alla grundexamens studerande måste varakårmedlemmar - är rätt unikt. Det är inte så många länder i världen som har samma system, ochdärför är det bra att förklara lite vad man får ut av att betala kåravgiften.

- hälsovård på Studenthälsan- studentlunch- rabatt på buss och tåg- det att finländska studerande studerar gratis och får studiestöd tack vare en stark

takorganisation som bevakar deras intressen (FSF)- andra rabatter, startpaket, och så vidare

Mera info om medlemsförmåner ges under Studentkårens presentation under introveckan.

Efter att man skrivit in sig och fått sitt matrikelnummer, kan man ansöka om Lyyrakort. Manbeställer kortet direkt på nätet, vilket också kräver ett digitalt foto. Det färdiga kortet får mansöka från Kårkansliet efter ca tre veckor från beställningen. Ta med kvittot över betald kåravgift.

8

Kortet behöver dekal för att vara giltigt: detta fås samtidigt med kortet. Lyyrakortet kostar 15euro, och betalas när kortet beställs på nätet www.lyyra.fi

Kårkansliet är öppet må-fre 12-15Tavastgatan 22www.abo.fi/karenTfn 02 215 4650

Om någon vill åka med tåg eller buss förrän kortet har anlänt så kan man få ett intyg över att manär kårmedlem från Studiebyrån i Gripen om man tar med kvittot.

Motinsavgiften för ÅA motion är 20 euro för läseåret 2009-2010. Har man betalat motionsavgiftenkan man utöva aerobic, bailatino,spinning, handboll, fotboll, sähly m.m. För en del av kursernauppbärs en liten kursavgift. Motionsavgiften betalas på kontot: 166030-107667 med referens 99105.Mer om motionen på ÅA:s hemsidor.

Studentkåren har också ett eget gym i Kårhusets källare. Roddis som gymet kallas, kostar 40euro/halv år och 70 euro/år för kårmedlemmar. Man behöver inte betala ÅA motions avgift för attanvända Roddis.

Uppehållstillstånd

Alla som kommer utanför EU och Norden borde ha skaffat sig uppehållstillstånd före de kommerhit. Alla EU medborgare behöver skaffa uppehållstillstånd om de stannar över 3 månader.Uppehållstillståndet kostar 40 euro (55 euro för dem som kommer utanför EU-området) och det tarca 2 veckor att få det. Man betalar för tillståndet i samband med ansökandet.

Uppehållstillstånd söks av polisen. Det finns olika regler för EU-medborgare och tredje landsmedborgare. Då man ansöker om uppehållstillstånd behöver man

· passfoto· ett bevis på att man studerar vid ÅA (Acceptance Letter)· Ett bevis på att man kan finansiera sitt uppehälle (ett bevis på att man fått ett Erasmus-

stipendium eller motsvarande räcker)· Identitetsbevis (helst pass)

Uppehållstillstånds- och arbetstillståndsansökningar görs på polisstation:Eriksgatan 40-42, öppet: må-fre 8.00 - 16.15http://www.poliisi.fi/poliisi/varsinais-suomi/home.nsfTfn 071 8740261 (utlänningsärenden)

Till magistraten skall de icke-europeiska studerande gå som ämnar stanna i Finland ett helt år.Magistraten skickar även ut kallelser på basen av de uppgifter som studenten uppger omlängden av sin vistelse i samband med flyttningsanmälan.Vid flyttning inom Norden användsinternordiskt flyttningsbetyg. Nordiska medborgare behöver inte personligen anmäla sig tillmagistraten.

Auragatan 8 (4:de våningen) , öppet: må-fre 9.00 - 16.15www.maistraatti.fiTfn 071 87 40311

9

Telefon

Det är ganska sannolikt att utisarna vill ha tillgång till telefon medan de är här, för att ringa bådevarandra och för att ringa hem. Här i Nokias förlovade land är det lättaste sättet för dem att göradetta att skaffa sig en pre-paid förbindelse som man kan köpa kort till från mobilbutiker och R-kioskerna. Att skaffa sig hemtelefon kan vara ganska krångligt eftersom det krävs högadepositionsavgifter.

Cykel

Cykel kan vara bra att ha i Åbo. Billiga, begagnade sådana kan köpas från t.ex. polisens auktioneroch Ekotori (i Aurinkotehdas, mitt emot Studenthälsan).

Buss

Buss kan vara ett alternativ. Utbytesstuderande kan få värdekort på samma villkor som i Åboinskrivna finländska studerande. Detaljerad information hittar man på http://bussit.turku.fi

Visa upp studiemiljön och Åbo stad

Det är en ypperlig ide att visa Akademikvarteret för dina utisar, samt de viktigaste byggnadernapå TY och Kauppis och Studenthälsan. Man kan fast göra rundvandringen tillsammans med enannan tutorgrupp, det blir roligare så, och mindre stressigt eftersom två tutorer kommer ihågmera än en. Tove Ahlskog har sammanställt denna korta historik som du kan använda för att låtakunnig och imponera med dina kunskaper om Åbo Akademi och dess byggnader.

I och för sig brukar en busstur ingå i introveckans program, och den ger utisarna en ganska brauppfattning om staden, men har man tid så är det bra att visa lite hur Åbo ser ut till fots.

10

Hus & historier-sammanställd av Tove Ahlskog på basen av Mika Saarinens text.

Akademins huvudbyggnad eller Trappska huset uppfördes för vågmästaren Johan

Christian Trapp av Carlo Bassi, som var dåtidens ledande arkitekt i Åbo, strax efter Åbobrand 1827. Trots att huset var privatbostad fick det liksom en del andra hus i omgivningen,spela rollen av monumentalbyggnad i en trakt som alltjämnt var stadens centrum. Husetär uppfört i sten i enlighet med de förordningar som instiftades kort efter branden: specielltkring domkyrkan skulle ovillkorligen endast med stenhus byggas. Bygget tog tid. År1833 var fasaden rest, men ännu år 1835 kallades fastigheten i brandförsäkring ett stenhusi 2ne vincklar, uti halvfärdigt skick och först år 1838 var huset fullbordat. Den nedrevåningen fungerade som affärsvåning med två butikslokaler, åtta magasin, en bagarstuga,stall, vagnslider och vedlider. Den förnämare övre våningen användes av ägaren ochhans familj.

Efter vågmästarens död 1854 bytte fastigheten ofta ägare och en mängd ombyggnader,nyinredningar och tillbyggnader gjordes. Då Akademin flyttade in var många hyresgästerännu kvar och den första tidens yttre ramar var anspråkslösa och kaotiska då man trängdesi detta hus. Konsistoriets sessionssal är idag förvaltningsdirektörens tjänsterum,matematisk-naturvetenskapliga auditoriet låg där konsistoriesalen är idag ochhumanistiska auditoriet i dagens konferensrum. Medan Akademibiblioteket inledde sinverksamhet i några rum i första våningen. Fakulteterna och institutionerna har småningomflyttat ut ur Akademins huvudbyggnad. Den står idag i sin helhet till förvaltningensförfogande och kallas allmänt FÄ-huset.

FÄ-huset skall inte förväxlas med Akademihuset på Rothoviusgatan. Akademihusetbyggdes för den gamla Akademins behov och stod färdigt 1815. Akademihuset inhyseridag förutom solennitetssalen hovrätten och Domkapitlet. Solennitetssalen är alltså sammafestsal som användes under den gamla Akademins sista år och den är en av vårt landsförnämsta arkitektoniska sevärdheter. Salen fungerar idag som festsal för både ÅboAkademi och Åbo Universitet (Turun Yliopisto).

Theologicum som tros ha ritats av Carl Ludvig Engel byggdes på 1830-talet. Byggherre

var assessorn och hovrättsrådet Carl Procopé som två år efter att huset byggts intecknadedet i sin sjuåriga dotter Alinas namn. Han lät också bygga en musikläktare i matsalenmed tanke på hennes framtid inom societeten och de tillhörande balerna. Alina komdessvärre aldrig att ta ett enda danssteg eftersom hon blev djupt religiös efter sinkonfirmation, hennes liv inom societeten blev också därmed rätt begränsad.

Huset beboddes senast av konsul Conrad Spoof som hörde till kärntruppen avakademidonatorer och som testamenterade det till Akademin. Theologicum och dettillhörande trähusannexet mottogs 1922 av stiftelsen, och då Akademin 1924 fick endonation för grundandet av en teologisk fakultet flyttade teologerna strax in här. För

11

humanister, statsvetare och biblioteket var teologernas oväntade uppenbarelse ett bakslag,eftersom de väntade sig utrymmen i huset på Biskopsgatan 16, och man fick börja se sigom efter nya lösningar.

I början av år 1924 avled båda bröderna Dahlström som var bland de viktigasteakademidonatorerna och som suttit på viktiga poster inom stiftelsen. Genom derastestamenten erhöll Akademin därmed två präktiga fastigheter: Ernst och RosinaDahlströms nyrenässanspalats vid Biskopgatan 13 och Magnus och Ellen Dahlströmsempirebyggnad vid Gezeliusgatan 2. Testamentariska förbehåll gjorde dock attbyggnaderna inte genast kunde tas i bruk.

Humanisticum blev färdigt år 1896 med alla rum inredda i olika stilar. Nedre våningen

upptogs av allmänna utrymmen och den övre av sovrum för både herrskap och tjänstefolk.I rummet strax ovanför entrén, dagens kafferum, bodde dottern Greta. Historien förtäljdeatt familjen Dahlström hade för vana att försäkra sig om att få tag på en tillräckligt storjulgran till jul, en som skulle nå upp genom den runda öppningen i inre hallen till andravåningen. Det var här man dansade och höll till vid festliga tillfällen. Hela huset är sombyggt för att underhålla och festa i!

År 1930 kunde stiftelsen ta hand om byggnaden. Det fanns inte plats i huset för bådehumanisterna och statsvetarna så de senare fick nöja sig med att vänta på nästa tillfälle.Åtta “seminarier” (dagens institutioner) bereddes rum i Humanisticum som längefungerade som en central samlingsplats för fakultetens lärare och studenter. Med tidenblev huset dock för trångbott. Idag finns Stiftelsen för Åbo Akademis forskningsinstitut ibyggnaden tillsammans med Donnerska institutet och Steinerbiblioteket.

Domvillan uppfördes ursprungligen som bostad för boktryckaren Christian Ludvik

Hjelt. Det var han som år 1824 grundade Åbo Underrättelser som är landets äldsta tidning,och han var också i övrigt en av dåtidens driftigaste Åboborgare. År 1906 flyttadekommerserådet Magnus Dahlström in, och gjorde grundliga renoveringar av fastigheternabl.a. installerades centralvärme och elektricitet i huset. Den fasta inredningen medpäronträpaneler, alm och björk och kakel i våtutrymmena blev mycket påkostad.

Domvillan fick statsvetenskaplig beboelse år 1936.Redan tidigare under 30-taletåteruppstod i och runt huset “Åbo Academieträdgård”, det var här den gamla Akademinsträdgård hade anlagts på 1750-talet. Trädgården förföll efter forstmästare Montells död1954, och idag påminner endast Per Kalms ek om Akademins botaniska historia. Dåstatsvetenskapliga fakulteten skulle ta över sitt nya hus erbjöds stiftelsen en del avinventarierna i lösen och dessa detaljer utgör ännu idag en påminnelse om byggnadenstidigare historia. Auditorium Magnus Dahlström där vi idag sitter på föreläsningar ochseminarier var tidigare familjen Dahlströms salong.

I kvarterets övriga byggnader har det flitigt flyttats ut och in sedan 30-talet. Tryckerihusethann inrymma olika samlingar och institutioner innan det slutligen helt övertogs avDonnerska Institutet. Byggherren Christian Hjelt tänkte ursprungligen att detta skullevara ett stall och ett fähus, men ångrade sig och ändrade planerna så att nedre våningeninreddes till boningsrum. Han planerade också att hela byggnaden skulle bli i två våningar,

12

men pengarna började tryta och resultatet blev en halv andra våning och en ganska enkeloch outsmyckad fasad som endast kan ses som resultatet av en till hälften förverkligadimprovisation. Åhuset har anor tillbaka till 1830-talet när det byggdes som bostadshusav samme boktryckare Hjelt.

Sibelius museum är placerat på den forna botaniska trädgården som Per Kalms 300-

åriga ek vittnar om. Museibyggnaden är ritad av Woldemar Bäckman som också ritat bl.aAxelia, Gadolinia och Hanken, och den stod färdig 1968. Akademins första professor imusikvetenskap, Otto Andersson, samlade flitigt på musikvetenskapligt material: noter,instrument och bilder. År 1949 fick samlingarna namnet Sibeliusmuseum, och under årenslopp har materialet om och av Jean Sibelius ständigt utökats.

Boktornet donerades, planerades och byggdes inom loppet av ett och ett halvt år och

invigdes på Porthans minnesdag 1935. Arkitekt till detta funkisbygge var Erik Bryggmansom härmed engagerades som Akademins särskilda arkitekt. Planerna för den andraetappen av Akademins bibliotek kom att tolkas av Woldemar Bäckman, som i andan följdeden ursprungliga planen och bevarade tre av boktornets fasader intakta.

Reuterska huset byggdes som stadsvåning för hovrättspresident Carl Procopé som

flyttade in med sin nya hustru 1863. Paret bodde i övre våningen i elva större rum. Ibottenvåningen kom dottern Alina Reuter att bo med sitt tidvis drygt 20 personer storahushåll. Hon höll dock bostaden endast som sin stadsvåning och vistades där sporadiskt.Sommartid bodde hon på Lofsdal i Pargas och vintertid huvudsakligen på Ispois gård.Idag lånar vi kursböcker i hennes salonger.

Museet “ETT HEM” som är en del av Akademins stora museisamlingar ligger idag på

Biskopsgatan. Det ursprungliga “ETT HEM” var dock det Jacobssonska residenset påTavastgatan vars fasad var ritad av C.A Engel. När makarna Jacobsson avlidit 1932inrättades museet här i enlighet med deras testamente för att vittna om livet i enhögreståndsmiljö i sekelskiftets Åbo. Museet var tappert öppet genom hela andravärldskriget men stängde genast därefter pga att fasaden med åren börjat luta mer ochmer utöver gatan och hela huset hade satt sig illa. Byggnaden var byggd på mycket mjuklergrund. Den första riktiga “miljödebatten” i Åbo tog fart och man hade t.o.m som tankeatt spara endast fasaden och bygga modernt bakom. Tanken att spara hela miljön som envärdefull helhet var tydligen för kostsam för att någon skulle vilja ta sig an det. Byggnadenrevs 1955 och museet fick tio år senare sina nuvarande utrymmen på Biskopsgatan.

Geologicum för oss tillbaka till det ursprungliga Akademikvarteret. Geologicum eller

det Cajanderska huset var ursprungligen två separata hus som senare förenades bakomen enhetlig fasad. Nils Petter Cajander kunde med sin familj flytta in i sitt hus 1838. Hanvar kräm- och salthandlare och ytterst framgångsrik vid mitten av seklet. Med intressenockså inom rederi- och varvsbranschen. Från detta fram till år 1919 då matematikerna ochnaturvetarna flyttade in hann både korvmakarmästare och apotekare hålla hus här. Idag

13

är hela byggnaden i den Geologiska institutionens användning. Bakom det Cajanderskahuset ligger Chemicum som ritades av Erik Bryggman och blev färdigt 1951.

I början av sin verksamhet höll även Studentkåren till i utrymmen i Akademikvarteret,men flyttade 1925 till Tavastgatan 22. Även de nya utrymmena blev strax för små, och detnuvarande Kårhuset byggdes, först festsalsdelen och senare studenthemsdelen.

Kårens festsal ritades av arkitekt Erik Bryggman. Bygget finansierades med

penninginsamlingar runt om i landet. Salen skulle rymma 300 personer. Köksavdelningenutvidgades och centralvärme drogs in. Man hade tänkt att den nya festsalen skulle ståfärdig till årsfesten den 18 februari 1936. Men både invigning och årsfest uppsköts till den15 mars. Den 5 maj i år inleddes festsalsrenoveringen och festsalen väntas vara färdig islutet av september.

Tavasthem, eller ett eget studenthem, planerades redan före kårhusbranden 1939 och

även det ritades av Bryggman. Penninginsamlingen stannade upp under krigsåren menman återupptog strax arbetet och beslöt att en donator som bidrog med 500.000 mk (ca.84000 euro)skulle få ge namn åt ett studentrum. Det är därför Kårens rum bär namn efterstäder, firmor eller givmilda donatorer. Kåren fick ihop 12 miljoner mark (ca. 2 miljonereuro) på att sälja kaffe som donerades av Matts Grönlund i Buenos Aires, och Kårhusetfick Argentinasalen. Med hjälp av filatelister från staden startade man enfrimärksinsamling, saldot blev över 700.000 mark (ca. 117000 euro) och frimärksrummet.Hösten 1947 grävde kåreniterna själva “gropen” för sitt studenthem som äntligen stodfärdigt I Januari 1950.

Källor: Akademiska gårdarKårliv under 75 årBroschyren Åbo Akademi

14

6. IntroduktionsveckanDå utbytesstudenten väl är hämtad, hemmastadd med madrass, hemnyckel och tutornstelefonnummer är det dags att styra stegen mot Akademiområdet för studier och studieliv. Denförsta kontakten till studielivet skapas under introduktionsveckan som ordnas av internationellaenheten.

Det är viktigt att delta i så mycket som möjligt av programmet under introduktions-veckan.I pauserna har studenterna ofta många frågor som skall besvaras och då är det bra att så mångasom möjligt finns på plats. Dessutom ger programmet en möjlighet att skapa en kontakt till allastuderande i ens tutorgrupp, även till dem som inte självmant tar kontakt eller har behov att takontakt. De nya studenterna befinner sig i en helt ny situation och tutorn kan utgöra en viktig ochtrygg punkt i tillvaron genom att vara den man kan fråga om det man kanske glömt eller interiktigt förstått.

Under introduktionsveckan får utbytesstudenten så mycket information att det är helt förståeligtatt de inte kan komma ihåg allting. Introduktionsveckan är mycket nyttig för bådeutbytesstudenten och för dig och det delas ut en massa viktig information som garanterat kommeratt behövas.

Internationella enheten

På internationella enheten sitter Monica Nylund, Gurli-Maria Gardberg, Harriet Klåvus ochAnnikki Abrahamsson. Under de första veckorna då utbytesstuderandena anländer är det väldigtupptaget på internationella enheten.

Om det uppstår problem skall man dock inte undvika att kontakta internationella enheten. MEN,många utbytesstuderanden vill träffa dem genast då de anländer för att diskutera kurser ochstudier. I dessa fall är det bra att försöka lugna ner studenten eftersom alla får personligstudievägledning på internationella enheten veckan efter introduktionsveckan.

Internationella enheten vid Åbo AkademiÖppet mån-tis, tors-fre 10-12Tavastgatan 13, 20500 Åbowww.abo.fi/student/en/exchange

Tfn. Harriet 215 4510 Monica 215 4790Gurli-Maria 215 4891 Annikki 215 4836

Tutorerna vid Åbo Akademi är inte ämnestutorer. Det betyder att akademisk vägledningeller hjälp med planering av studieplan inte hör till tutorns uppgifter. Genom att inte blandasig i studieplaner undviker man otrevliga missförstånd och problem. Det finns en skillnad på frågoroch frågor men detta kan gälla som tumregel.

15

Akademi info

Nycklar till Akademin fås från Åbo Akademis kassa i FÄ. Studerande har rätt att få nycklar tilldataklasserna och till sin egen institution. För att få en nyckel skall man fylla i en blankett medinstitutionsföreståndarens namnteckning. Nyckeln kostar ca 35 euro av vilket man får tillbaksca 25 euro mot kvitto då nyckeln återlämnas.

Vett och etikett i dataklasserDataklasserna vid ÅA är främst till för arbete. Det kan vara bra att berätta för sin tutorgrupp attman i en allmän dataklass måste respektera andras arbetsro. Det är ovanligt i andra delar avvärlden med dataklasser som de vi har i Finland och därför vet inte alla automatiskt hur man skalluppföra sig i dem. Berätta om finländska seder som t.ex. att inte socialisera i dataklasser. Visaockså hur utbytesstuderande kan kolla när föreläsningar börjar, dvs. när dataklassen är upptagengenom att se på läsordningen utanför dataklassdörren. Berätta också om att det är artigt attvänta på sin tur i dataklasserna.

Att det är förbjudet att fuska vid Åbo Akademi, liksom vid alla universitet är någonting ni kanpåminna era utisar om. Åbo Akademis tentamensinstruktion på engelska hittar man påwww.abo.fi/fa/forfa/studier/tentamen_eng.pdf

Övrig information

Survival-guiden delas ut åt alla tutorer och utbytesstuderande. I den kan man hitta informationom så gott som allting man kan tänkas behöva veta. Det är bra att gå igenom den tillsammans medutbytesstudenten så att denna lär sig använda den. (www.abo.fi/student/en/exchangepublications). Kolla också WikiCompass som är ett gemensamt project för Åbouniversiteten med motsvarande information på webben: http://www.wikicompass.fiI Kårkalendern finns information om studentkåren, studentkårsmedlemskap och förmåner. Därfinns alla viktiga telefonnummer samt information om t.ex. hur man beställer tid till studenthälsan.Dessutom finns många traditionella studentfester utmärkta.Infobanken är en webbtjänst främst för invandrare och dem som arbetar tillsammans med dem.Den innehåller information om allt från FPA till kultur på fjorton olika språk, vilket kan vara tillviss hjälp (www.infopankki.fi)

16

7. Studielivet vid ÅAESN-Åbo Akademi

ESN-Åbo Akademi är en specialförening vid Åbo Akademis Studentkår. ESN är en förkortning förErasmus Student Network, ett europeiskt nätverk som fungerar i nästan 30 länder.ESN sysslar främst med att hjälpa integrera utbytesstuderanden i studielivet, genom att ordnaaktiviteter åt och tillsammans med dem och ibland med de andra ESN sektionerna i Åbo (TY,Kauppis). Dessa aktiviteter kan vara allt från resor till Lappland till sitzar och videokvällar. Tankenär att öka kontakten mellan finländska och utländska studenter.

Specialföreningar

Åbo Akademis Studentkårs ca 70 specialföreningar har också en hel del att erbjuder förutbytesstudenterna. Utbytesstuderande får en guide där även specialföreningarna presenteras. IKårkalendern finns kontaktuppgifter till dessa föreningar. Det är önskvärt att också tutorn berättarom vad det hela går ut på och uppmuntrar utbytesstudenterna att delta.

Det är inte alltid så lätt att förstå vad iden med en halare och tygmärken är. Än mindre varför vissatraditionella fester firas och varför de är så populära. Men en viktig del av utbytet är att kommain i det lokala studentlivet och av denna orsak är specialföreningarna viktiga. Ta med erautbytesstudenter på era specialföreningars tillställningar och presentera verksamheten för dem.Ta med era utbytesstudenter även på Gulnäbbsakademin som ordnas på hösten.

TIPS: Gulnäbbsintagningarn brukar vara en succé bland utbytesstudenterna och en bra start påett intensivt utbyte. Anmäl dem till deras egen ämnesförenings gulnäbbsintagning och gå medsjälva. Det kan kännas lite främmande först men efteråt brukar utbytesstudenterna vara idelsolsken. Berätta dock kort vad det hela går ut på först!

17

ESN har möten med jämna mellanrum för attplanera sin verksamhet. Viktigt är att mötena gårautomatiskt på engelska ifall någon som inte kansvenska är med – föredragningslistan skrivs alltidpå engelska. Dessutom är nya ideer alltidvälkomna – ESNare vill ju gärna veta vad somintresserar just årets utbytesstuderanden ochhjälpa dem att förverkliga sina ideer.

ESN ÅA har en egen mailinglista, och informerardessutom på svenska i Bullen. Vill du komma medpå listan så ta kontakt med ordförande:esn_info@abo.fi.Mera info hittar man på www.esnabo.eu

8. Studentkårens serviceÅbo Akademis Studentkår ordnar en välkomstfest för alla nya utbytesstudenter och utländskaexamensstuderande. Festen ordnas tillsammans med de andra studentkårerna i Åbo (TurunYliopiston Ylioppilaskunta, Turun Kauppakorkeakoulun Ylioppilaskunta och Åbo yrkeshögskolasstuderandekår). Alla nyinkomna internationella studeranden och deras utrikestutorer får gratisinträde genom fribiljetter som delas ut under introduktionsveckan. Denna fest är också öppen förfinländska studerande och det är önskvärt att tutorerna marknadsför festen bland sina vänner såatt det blir en verklig välkomstfest.

18

Information om allting Kåren gör skickas ut på nuntii-listan, och i Kårbullen ( Bullen in English).Det är viktigt att du visar Bullen för dina utbytesstudenter. Dessutom finns det nyttig informationpå Kårens engelska hemsidor.

Nuntii-listan är listan med stort L vad beträffar information rörande utisar och det är bra om du somtutor är med på den. Ibland är det svårt att få med utbytesstudenter i aktiviteterna eftersomstudentkulturerna är så olika i olika länder. Men det är mycket viktigt att studenterna är med föratt de skall integreras bättre och få vänner. Som tutor är det viktigt att uppmuntra studenternaatt delta i olika slags studentliv. Det är värt ett försök att rycka med de utländska studenternai våra finlandssvenska ankdammssvängar, speciellt i början.

NUNTII

Nuntii är ett elektroniskt nyhetsbrev (mailing-lista) som riktar sig till utbytes- samtexamensstuderande, tutorer och andra som är intresserade av att veta vad som händer i Åbo för/med utländska studerande.

I nyhetsbrevet informerar internationella enheten, Studentkåren samt ESN om aktuellasaker som t.ex. akademisk information, kursändringar, studiesociala frågor, happenings och

händelsekalendrar med information om fester, jobberbjudanden, vad som händer i Åbo mm.

Man ansluter sig till listan på följande sätt:

Skicka e-mail till nuntii-request@abo.fi men lämna Cc., Attachment, och Subject - rutorna tomma.Skriv sedan “subscribe” i själva meddelandet.

19

Ditt meddelande borde se ut så här:

To: nuntii-request@abo.fiCc:Attachment:Subject:

------Textdelen------subscribe

Om en stund får du ett meddelande från mailman som säger att du försöker prenumerera på listan,detta för att försäkra att det inte är någon annan som försöker få dig på listan. Svara på meddelandetutan att ändra på någon av texterna! Till sist får du ännu ett meddelande vilket bekräftar att duhar blivit registrerad på listan nuntii@abo.fi.

Märk att innan du kan ansluta dig till listan måste listans administratör godkänna dig och det kanalltså ta ett par dagar innan du får välkomstmeddelandet. I stället kan du få ett meddelande somsäger att det har blivit problem, men bry dig inte om det. Det betyder bara att administratörenännu inte haft tid att godkänna dig men du kommer att få välkomstmeddelandet förr eller senare.Kom ihåg att spara välkomstmeddelandet eftersom det innehåller ett lösenord som du kommeratt behöva då du vill avsluta din prenumeration av listan.

För att avsluta din prenumeration från nuntii-listan, skicka e-mail till nuntii-request@abo.fi.Såhär borde det se ut:

To: nuntii-request@abo.fiCc:Attachment:Subject:

------Textdelen------unsubscribe LÖSENORD

Då utbytesstudenten åker hem är det likaså viktigt att de annulerar nyhetsbrevet.

20

Studenthälsan

Eftersom utbytesstudenten betalat kåravgift är de automatiskt berättigade till studenthälsansservice precis som finländska universitetsstuderande.

Studenthälsan erbjuder dock bara vård (inte intensivvård) under vardagar mellan åtta och fyra. Omutbytesstudenten blir sjuk under kvällen eller på veckoslutet eller om större ingrepp måstegöras eller om studenten är i behov av intensivvård måste man vända sig till den kommunalahälsovården, som uppbär dejoureringsavgifter under dessa tider. Utbytesstudenten vet oftasthur de skall göra ifall de blir sjuka och de är ofta också medvetna om vilka problem som kan uppstå.I alla frågor som gäller sjukvård eller andra socialpolitiska problem är ni mera än välkomna attkontakta studentkårens socialpolitiska sekreterare med utrikesärenden.

Sjukhus och hälsostationer kan debitera fullt pris av utlänningar som inte har permanentuppehållstillstånd och FPA-kort. Vissa undantag finns.

· Medborgare i de nordiska länderna har rätt till samma hälsoservice som de som ärpermanent bosatta i Finland

· Medborgare av ETA-länder har rätt till akut sjukvård till samma kostnader som permanentbosatta i Finland om de har sjukförsäkring i sitt hemland.

· Finland har skrivit avtal med vissa länder angående sjukförsäkring.· Medborgare från länder utanför EU och ETA måste ha privat sjukförsäkring. Information

om detta får man från Kåren, CIMO och Migrationsverket (www.migri.fi)

Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS)Öppet mån-fre 8-16Kyrkovägen 13, 20540 Åbowww.shvs.fiTfn 046 710 1050 (tidsbeställning)

Juristhjälp

Hjälp i juridiska frågor kan fås på tisdagar och torsdagar 18-19 på Åbo Universitets studentkårs(TYY:s) kansli (Rektorsåkersgatan 4) eller under samma tider på telefonnumret 02-276 9614.Rådgivningen är avgiftsfri.

Studentprästen

Era tutorbarns religion är någonting ni bör ta i beaktande. Här i Finland är det inte så vanligt attman går till kyrkan, men utomlands spelar religionen ofta en mycket viktig roll.

Till studentprästen Peter Gustavson kan man vända sig i alla frågor rörande livet, studier ochframförallt religion. Ifall ert tutorbarn funderar om någonting rörande religion eller gudstjänsterså be dem kontakta Peter. Peter är språkkunnig så det borde inte bli något problem. Studentprästenhar mottagning på kårkansliet tisdagar kl. 12 - 14, tel. 02-215 4139. Andra tider är han anträffbar pertelefon 040-341 7296 eller per e-post: peter.gustavson@evl.fi

21

9. BRA ATT VETA!

Den finska kulturenDet är kanske viktigt att du nämner lite kort om den finska k lturen. Att finländare nog är helttrevliga fast de kanske inte är så utåtriktade, pratsamma osv.

HelgdagarDet kan vara trevligt om ni förklarar lite om hur och varför vi firar vissa helgdagar

- 31. oktober, allhelgonadagen; då människor tänder ljus på sina näras gravar- 6. december, sjävständighetsdagen; Finland blev självständigt 1917- 24.-26 .december, julafton, juldag och annandag jul- 1. januari, nyårsdag- 6. januari, trettondagen- 2. april, långfredagen- 4.-5. april, påskdag, annandagpåsk; memma en traditionell finsk påskrätt- 1. maj, en sjudundrande fest- 21. maj, kristihimmelsfärdsdag- 23. maj, pingstdagen- 26. juni, midsommardagen

VädretDet kan bli rätt kallt och mörkt häruppe i Norden. De flesta av dina utisar visste nog redan om dettaoch tog med varma kläder. Om inte – se till att de skaffar sig sådana i god tid. Vintrarna kan varalängre och mörkare än vad dina utisar är vana vid. Det kan vara bra att berätta om vadmörkerdepression är, och i allmänhet försöka ha koll på att folk klarar sig under årets kortastedagar. Andra god råd som du kanske behöver förmedla är att

- inte cykla när det är halt eller många minusgrader- inte gå utomhus med otorkat hår i minusgrader- använda reflex!- myggor biter en när man är i Lappland och på landet på sommaren, spray finns!- de vinterdagar då solen lyser så lovande, brukar också vara de kallaste

22

Att resa runtAtt resa runt i Finland är mycket lätt, vi har bra möjligheter till kollektivtrafik. Man kommer nästanöverallt med tåg och buss - med 50 % rabatt. Dessutom kan det vara värt att berätta åt era tutorbarnhur nära det är både till Stockholm och Tallinn och hur man kan ta sig dit.

Miljö och sorteringStudentbyn erbjuder avfallssorteringsmöjligheter och det är viktigt att poängtera åtutbytesstuderande att man i Finland sorterar avfall. På introduktionsveckan delas det ut meragrundläggande information, men det är bra om tutorn förklarar vad som skall i vilket sopkärl (framförallt att inte lägga blandavfall i sopkärl för specialavfall).

Finland har kommit ganska långt gällande sortering och miljötänkande och för mångautbytesstuderande kan det vara första gången de kommer i kontakt med sortering. Därför är detviktigt att motivera till miljötänkande genom att lära dem sortera. Kom också ihåg att nämna attman får pantpengarna tillbaks då man för flaskorna till butiken.

Nyttiga ordLär gärna era tutorbarn genast några ord på både finska och svenska. Det lönar sig kanske ocksåatt förklara var det vanligen talas svenska och att då man “gör affärer” på stan går det oftast till påfinska. Viktiga ord kan till exempel vara tack, hej, ursäkta osv.

AlkoholanvändningFör många finländare är socialt umgänge ganska beroende av alkohol. Andra länder har liknandedryckeskulturer, men folk brukar inte supa offentligt till den grad man gör här. För mångautlänningar kan det vara lite chockerande att se just hur pass fulla folk blir på t.ex. vappen eller påsitzar.

Alkisarna på parkbänkar kan också bli en otrevlig överraskning. Lite varning om alkoholvanor kanalltså vara på sin plats. Påpeka att berusade människor inte brukar vara farliga, och understryk fördina tutorbarn att ingen tar illa upp om de inte vill dricka alkohol på finländskt vis elleröverhuvudtaget. Ingen kan tvinga dem att supa om de inte vill eller inte trivs med det.

23

Ändå är sitzkultur något som många utlänningar uppskattar. Det är ganska speciellt för denfinlandssvenska kulturen och är en del av det typiska studielivet här. ESN brukar ordna sitzar därdet lärs ut sitzkultur på engelska. Att sitza utan alkohol är såklart acceptabelt och går att fixa.

HemlängtanFör en del av dem som kommer hit är det första gången de är hemifrån och de har kanske bott medsina föräldrar hittills. Att konstant höra ett främmande språk runtomkring sig är också stressigtoch kan utlösa stark hemlängtan. Om du märker att någon av utbytesstudenterna har hemlängtanfinns det olika sätt att gå till väga. Det är bra att försöka tala om hemlängtan. För vissa hjälper detredan att få berätta om sina föräldrar, syskon, flick- och pojkvänner, sin hemort etc. Att få visabilder och märka att någon är intresserad ger också trygghet.

För andra är det viktigt att skapa kontakter till egna landsmän, att få tala sitt eget språk medpersoner från samma kultur. På detta sätt hittar dessa personer vilostunder från allt det nya ochjobbiga omkring dem. Det är dock viktigt att dessa personer, när de väl är redo, också skall hamöjlighet att träffa och lära känna andra nationaliteter och framförallt finländare.

De som har hemlängtan trivs inte nödvändigtvis så bra först. Det är mycket viktigt att specielltdessa personer kommer med på bl.a. välkomstfesten så att de får träffa människor och får vänner.Då man hittat sina första vänner lättar ofta hemlängtan.

Försök satsa lite extra tid på dem som kanske har lite svårare att skapa kontakter. Varje år är detnågon som åker hem av olika orsaker. Det är helt OK att åka hem. Om någon genast i börjanmeddelar att den vill åka hem är det bäst att föra honom/henne till internationella enheten där dekan diskutera närmare varför personen vill åka hem. Ofta hjälper en diskussion och känslan av attman har någon att tala med.

24

10. Att vara utrikestutorJag har varit tutor under hösten 2007 och våren 2008 och jag sku inte byta ut den erfarenheten. Jaghar fått lära känna så många härliga människor som jag annars aldrig skulle ha träffat. Jag har lärtmig en massa om Finland också, det var något jag inte hade förväntat mig.

De första dagarna då utbytesstudenter kommer kan vara tunga och jobbiga. Min första reaktionefter de första dagarna var att jag inte skall vara tutor igen, men tutor vara jag ändå på vårenockså. Det behövs en lång natts sömn efter de första dagarna så känns allt bättre. Resten av tutortiden bara flyger förbi, det är absolut ingen stress mer efter de första dagarna. Det är luncher, chillkvällar, presentation av den finska kulturen med mycket mera som gäller sen.

Det som hjälpte mig mycket var att min kompis som jag bor med som också var tutor. Vi samarbetademycket. Samarbete är något jag annars också rekommenderar, speciellt under de första dagarnaunderlättar de en hel del. Då behöver inte alla tutorer gå med bara sin egen grupp till banken ochTYS, utan dela på sig så att en tutor går med alla utbytesstudenter som behöver bank till bankenoch den andra med resten till TYS.

Samarbete efter de första dagarna är roligt det med, träffar tillsammans gör att det genast är flerutbytesstudenter samlade som då lär känna fler än bara de inom den egna gruppen. Min kompisoch jag ordnade gemensamma träffar med båda våra grupper. Vi hade bl.a. ost&vin kvällar ochjulfest hemma hos oss tillsammans. Vi bowla några gånger också, för att inte glömma onsdags-Onnela, där finns det alltid en stor hög med utbytesstudenter.

Jag själv fick uppleva att kemin inte helt fungera mellan en kille i min grupp och mig. Det var en imin kompis grupp som inte kom med eller vill vara med. Då fortsatte vi meddela när vi gjorde någotmen förvänta oss inte att alla kommer. Andra gånger händer det att man får “adoptera” någonannan utbyteselev till sin egen grupp!

Utbytesstudenter är jätte tacksamma för allt vi gör, utomlands finns det sällan en motsvarandetutorverksamhet. Njut av den tiden som du spenderar med dem, de bjuder gärna på sig själva ochvill gärna uppleva mycket medan de är här. Glöm bara inte att du själv ska studera under hösten :)

Beata Björkvall

11. Till sistOch sist men inte minst – TACK för din insats! Du kommer att ha en lärorik tid som utrikestutor, ochfår säkert mera insikt inte enbart i utländska kulturer, utan också i din egen. Om det ännu är någotdu funderar över så är det bara att ta kontakt med oss på Kåren eller med IE. Kårkansliet är öppetvardagar 12-15, och det är fritt fram att ringa, maila, eller helt enkelt sticka dig in och prata om duhar något på hjärtat.

Ha det bra!

Monika Antikainen Linda Bäckman02 215 4653/ssu-karen@abo.fi 02 215 4655/ia-karen@abo.fi

25

UTRIKESTUTORNS MINNESLISTAUtisars namn:

BANKENÖppnat bankkontoFått Visa Electron kortVet hur man lyfter pengar ur ett bankautomatVet hur man betalar sina räkningar med ett bankautomat

TYSUndertecknat hyreskontraktenBetalat första hyran + garantiavgiftenFyllt i lägenhetens checklista och lämnat den till TYSVet personen man ringer till om man blivit utlåst

KÅRENBetalat kåravgiftenBeställt LyyrakortetFått startpaketet, betalat för det och undertecknat avtalet personligenPrenummenerar på Nuntii e-post listan!Fått LyyrakortetJag har berättat om Studentkåren - att den finns till för ossVet om Welcome Pub evening på Pub Kåren fre 28.8 kl.19 ochWelcome Party på Klubi to ons 9.9 kl. 21-04Gulnäbbsakademin på Kåren 17.9Bytestorg på Arken 8.9 kl. 11-15

AKADEMINInskrivit sig till universitetetFått användarnamn + lösenord till akademins datanätGått på sin advising session på internationella enhetenHar skaffat sig nycklar till Akademin om behövsHar ansökt om att få anslutning till Akademins datanät om så villJag har visat mina utisar runt i akademikvarteren

ANNATVet tutorns kontaktuppgifter, nödnumren, taxinummer osv.Fått busskort / fixat sig cykelTelefonabonnemang + mobiltelefonUppehållstillståndSkaffat sig finsk personbeteckning om hon/han så villVet var Studenthälsan är och vad man skall göra när man blir sjukVet var man hittar de viktigaste grejerna i en matbutikVet åtminstone fyra studentrestaurangerVet sin egen ämnes-/fakultetsförening och hur man får kontakt med denBibliotekskort till Åbo huvudbibliotetAnvänder reflex!

26

KONTAKTUPPGIFTER:Åbo Studentbystiftelse 02 275 0200Inspektorsgatan 4, 20540 Åbowww.tys.fi

Hostel Turku, 02 262 7680Slottsgatan 39www.turku.fi/hostelturku

VR 0307 20906 (automatisk svarare, 0,19 euro/min)www.vr.fi 0600-41 900 (må-sö 7-22, 1 euro/samtal+ppm)

Viking Line 02 33 311www.vikingline.fi

Silja Line 02 335 211www.silja.fi

Matkahuolto 0200 4000 (1,64 euro / samtal + ppm)www.matkahuolto.fi Må – lö kl. 7 – 21 och sö kl. 8 – 21

Finnair 02 415 4909www.finnair.com

SAS 02 415 4700www.blue1.com

TAXI 02 100 41

Internationella enheten vid ÅATavastgatan 13, 20500 Åbowww.abo.fi/student/en/exchangeHarriet Klåvus 02 215 4510Monica Nylund 02 215 4790Gurli-Maria Gardberg 02 215 4891Annikki Abrahamsson 02 215 4836

Polisstation 071 8740261 (utlänningsärenden)Eriksgatan 40-42www.poliisi.fi

Magistraten 071 8741330Auragatan 8www.maistraatti.fi

Studenthälsan 046 710 1002 (växeln)Kyrkovägen 13www.yths.fi

27

ÅBO AKADEMIS STUDENTKÅRTavastgatan 2220500 Åbo

www.karen.abo.fiTfn. 02 215 46 50