Utställningskatalog för "Tantvarning"

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Utställningskatalogen (webb/skärmversion) för utställningen "Tantvarning" som visas på Örebro läns museum 19/1 - 17/3 2013

Text of Utställningskatalog för "Tantvarning"

tantvarnen utstllning om tanten nu och d visas p rebro lns museum

bor det ka nske en ta nt i oss al la?

ing!

19 januari - 17 mars 2013

VEM r tanten?I utstllningen Tantvarning sker vi efter den riktiga tanten och stller oss frgan: Finns hon egentligen? Bilderna i utstllningen kommer frn rebrokurirens bildsamling och r alla tagna ren 1965 och 1966. P fotografierna portrtteras kvinnor i olika ldrar och i olika situationer. Vi ser kvinnor med handvskor, hattar, hundar, praktiska skor och stela underklder. De liknar helt enkelt tanter. Med en praktisk vska, en kappa utan krusiduller och bekvma skor. Typiska tanter. Men r de tanter? Tanten blir allt mer intressant och allt mer svrfngad ju mer man letar Nr vi brjade sammanstlla utstllningen mrkte vi att vi ville veta mer om 1960-talet s vi kallade samman en referenspanel. Denna kom att best av sju kvinnor som blev vuxna under 1960-talet, alla fdda mellan 1935 och 1945. Tillsammans med dem tittade vi p fotografierna och fremlen. Dessa vckte minnen och berttelser till liv om hur det var d . Vi som arbetar p museet fick en delvis annan syn p vad det r att vara tant och en helare och mer nyanserad bild av 1960-talet. Referenspanelens rster och sikter finns med i utstllningen genom bildtexterna i denna katalog och de pverkade ven urvalet av bilder och freml. Efter dessa mten ifrgasatte vi n mer om tanten egentligen finns? Mer n som en schablon och en frestllning. Bakom de klyschiga attributen hatt handvska och stadiga skor finns en spnnande kvinnohistoria att bertta.

1960-talet r ett intressant rtionde i tant-historien. Kanske var 1960-talet den riktiga tantens sista rtionde? 1960-talet var en expansiv period i rebro och resten av Sverige. Inflyttningen och tillvxten var hg. Generationsskillnader gentemot ldre kvinnor var tydliga det moderna samhllet som i snabb takt vxte fram stod i stark kontrast till det gamla jordbrukssamhllet och Fattigsverige. I slutet av 1960-talet fll den artiga tituleringen tant bort ur sprkbruket. Det moderna samhllet brjade samtidigt stta bort tanten. Fler kvinnor tog sig ut i arbetslivet, kvinnoidealen frndrades och kropp och utseende skulle ha en ungdomlig och naturligare framtoning. Denna moderna stil slog igenom ganska snabbt och den gamla kndes snabbt vldigt gammal. Tanten degraderades och tant blev som ett skllsord och stod lnge fr ngot mossigt och baktstrvande. Det var nog s att de (kanske ngot ldre?) kvinnor som hll kvar vid det gamla sttet att kl sig och vara blev hopplst ute och klassades som just tanter. Under senare r verkar det som om tanten har tagit revansch. Tant har blivit en trend, det finns tantbloggar och tantbcker med recept, praktiska hushllstips och virkmnster. I denna trend spras en kampanj fr tantens upprttelse och hon beskrivs i positiva ordalag som representant fr det praktiska och jordnra. Hon resurshushller, sger ifrn d det behvs och tar de svagas parti. Samtidigt har tantbegreppet blivit vidare och tant kan ocks st fr flera olika saker. Vi tror att tant i dag varken r frga om lder eller kn utan kanske mer ett stt att vara? Ibland kan det verka som om tanten r det modernas motsats, en symbol fr ngot vi vill frndra i grunden i det moderna samhllet en strvan efter mer trygghet, stabilitet och hllbarhet. Kanske ervrar hon ocks nya omrden och utmanar bilden av sig sjlv.

Tanter kan kra bil

Sjlvklart kr tanten bil, d som nu, och lika skickligt som jntor, karlar och andra. Under 1960-talet tydligen grna en FolkvagnNu fr det vara slut med gliringar om vglus, sndagskare och rvda krkort nr det gller kvinnor vid ratten. Dagens ratterska fr enligt statistiken sitt krkort lika ltt som mnnen. Av 16ooo svenskar som varje r fr krkort r hlften kvinnor. Kvinnor r statistiskt sett skrare bilfrare n mnnen. (ur rebrokuriren 7 juli 1965).

Pausvila hos tvttomaten

Ett typiskt tant-drag kanske r att veta att ta tillvara stunden av vila nr den erbjuds och njuta av den. 1960-talets tvttomat var en vlkommen nyhet.Tvttomaten r den bsta lsningen p tvttproblemet: billigt, lttarbetat och tidsbesparande. Sonja Karlsson r en av mnga tvttomatfrlsta yrkesarbetande husmdrar. Som stamkund p Soltvtten har hon ytterligare fyra tvttbarer att vlja p nr den, som nu, r stngd. (ur rebrokuriren 13 juli 1965)

r tant? vad gVnner p syjuntanEn tant hade oftast ngot fr hnder, ett handarbete eller ngot som nd skulle gras, medan man kunde vila ftterna en stund. Att trffas med syjuntan var ett stt att frena nytta med nje.

I vntan p kaffet

Kaffe passade bra p en tantbjudning. Sjalen p den hgra damens axlar var bde vacker och praktisk; den skyddade kappan frn fett och hrstrn frn frisyren. Hatten r en riktig tanthatt, den sitter ordentligt fast p huvudet.

Handarbete i hammocken

ven en solig semesterdag kunde man utfra praktiskt hushllsarbete i hammockens skugga. Att ha ett prydligt och vlsktt linneskp levde kvar i husmorsidentiteten in p 1960-talet. Hr r det dvarande landshvdingens fru Tyra man som passar p att laga linne p lantstllet.

Tant med blombukett och korvar

Tre nejlikor och lite grnt skulle det vara nr man gick bort. Men kvinnan p bilden har ftt blomsterkvasten som belning.Pengarna eller boxen hette en pristvling arrangerad av slakterifrbundet. Anja Wik i rebro var en av de fem som vann en 260-liters frysbox full med matvaror frn AB A Gustafsson i Ormesta. Hennes slogan ld. Djupfryst kttvara r frsk och fin-S r garantin. (ur rebrokuriren 18 februari 1966)

P visit

P 1960-talet var det inte brukligt att man kramades nr man hlsade p varandra, man tog i hand. Att g in i strumplsten var otnkbart, man hade inneskor med sig i en pse nr man gick bort.

P storkpet

Nytt fr tiden var storkpen som i snabb takt vxte fram i och kring stderna. De mindre specialiserade matvaruaffrerna frsvann efter hand. Konsumtionsvanorna frndrades. Bland annat lanserades halvfabrikat och storpack, nu nr fler kvinnor yrkesarbetade och inte hann med att laga lika mycket mat. Kylskpen blev strre, frysboxar blev vanligare, vilket gjorde att man kunde handla frskvaror mer sllan. Tanten var (r?) en klok, skeptisk och sparsam konsument. Man kpte inte pappers- eller plastpsar i affren, utan hade med sig shoppingkassar.Ett team frn KF:s utredningsavdelning har gjort en kundunderskning p Domus stormarknad i Vsters. Bl a framkom att ovana kunder ltt frleds att handla fr mycket. Man faller fr specialvaror. (ur rebrokuriren 24 februari 1966)

ldre kvinna med virkning

Kaffekokerska

Tantkunskaper behvs p alla niver! Utan denna dams kaffekokning kunde kommunalpolitiken i Hallsberg ha stannat.Motstndarna till kommunal kaffekokning har hvdat att kommunaltjnstemnnen kan koka sitt kaffe sjlva eller att de liksom arbetarna kan ta med sig kaffe i termos. Jag tror att vi kommer att spara in en hel del arbetstid p det hr systemet med kaffekokerska. Hon ska ju ven skta om diskningen av kopparna. (ur rebrokuriren 11 januari 1966)

vad gr tant?

Ett handarbete i knt hrde till tantvanorna. Man hade frklde fr att skydda klderna frn damm och bs nr man handarbetade.

Tant p bingo

Denna ldre dam frdriver tiden med att g p bingo. Medborgarhuset dr Club 700 ligger invigdes till jubileumsret 1965 d rebro firade 700-rsjubileum som stad.P Club 700 har speldjvulen torsdagskvllarnas bingobeskare i sitt grepp. Kvllens topp r rvarbingon med sina fina priser. ( ur rebrokuriren 10 november 1965)

Tant som ptar

Landshvdingeparet vistas p sitt lantstlle Drevviken utanfr Stockholm. Nu r de sysselsatta med att grva upp sten till en stengrdsgrd. Fru man tycker om att pta i jorden och att laga linnet d de befinner sig p sommarstllet.

Strmming i fiskaffren

Under 1960-talet fanns fortfarande gott om specialbutiker ssom fiskaffrer och kttaffrer. D liksom nu var ett typiskt kvinnoyrke att st bakom disken.Ulla Carlsson i fiskbutiken hller upp en kta strmming. I en kungrelse frn 1948 fr endast sill frn stersjn och Bottniska viken kallas strmming. Domen i det s.k. sillmlet mot en kpman som sljer sill som Vingastrmming kommer att bli fllande. (ur rebrokuriren 2 april 1965).

Hos damfrisrskan

Ofta gick man till frisren fr att f hret tvttat och lagt, en gng i veckan var inte ovanligt. 1960-talets frisyrer krvde mycket sktsel. Man anvnde torrschampo mellan varven om det behvdes.

P arbetet med bystproteser

Antalet hemmafruar sjnk stadigt under 1960-talet och allt fler kvinnor skte sig ut i arbetslivet. Detta var en konsekvens av bde jmstlldhetsstrvanden och efterfrgan p arbetskraft. Mjligheterna var strre n fr tidigare generationers kvinnor bde inom yrkeslivet och p utbildningssidan. I rebro skapades mnga nya arbetstillfllen under 1960-talet ven inom den offentliga sektorn. Nya skolor, distriktslkarmottagningar och sjukhus ppnade.Landstinget erbjuder alla brstopererade kvinnor en ny typ av bystprotes, True Life, frn USA. Den bestr av vtskefylld skumgummimassa. Vtskans innehll r en fretagshemlighet. Protesen inger en naturlig och kta knsla. De byts ut varje r och kvinnorna uppmanas vara frsiktiga med nlar och broscher. (ur rebrokuriren 23 februari 1966)

vad jobba r tant me d?Tanter rullar kttbullarNr industrierna och befolkningen i rebro vxte behvde fler arbetare ta lunchFru Lisa Lantz, kokerskan Astrid Nilsson och Kent Elvinsson p Jrntorgsbaren lagar mat som levereras till 500 anstllda vid stora rebroindustrier. Igr rullade de kttbullar till dagens lunch. (ur rebrokuriren 9 mars 1966)

Hgre matematik

1960-talet var en expansiv tid i rebro, bland annat ppnades en filial till universitetet i Uppsala, vilket skulle visa sig betydelsefullt fr stadens framtida utveckling. Med tiden skulle den vxa och bli Hgskolan i rebro och senare utvecklas till rebro universitet.Fil lic Ingrid Assarsson leder ettbetygskursen i matematik som r ett samarbete mellan skolstyrels