Specialarbetet anslaget

UTVECKLING AV SJALVINSTRUERANDE STILLFILMS-

MATERIAL INOM AMNET MEDICIN / REFERAT -

Specklarbete inom amnet littemtur- orientering och bibl iogiufi vid bibl iotekshögskoian i Boras. VT 1974.

Innehål Isförteckning

Presen ta tion

Intervjuundersökning

Intervju 1

Intervju 2

Programmets engelska text

Den svenska översa ttn ingen

Sammanfattning

sid

1

Presentation

Inför den ständigt ökande informationsfloden på forskarbibiioteken, har försök gjorts att

underlätta för studenter och låntagare att bemästra detta nateria!. Man har då prövat

att på olika sätt effektivisera låntagarundervisningen. 1 England har ett.samarbete

etablerats mellan olika bibliotek, for framställning av en speciell typ av undervisnings-

materiel. Denna samarbetsgrupp - SCONU L - producerar kombinerade kasettbands/dia-

bildsprodukter för just detta ändamål. Dessa kallas på engelska "tape/slide presentations",

och består av diabilder med ledsagande text inspelad på kasettband. Impulser på kasett-

bandet styr bildväxlikgen, så att denna sker automatiskt.

dels/ Dessa ,i1 stillfilmer l' kan användas vid gruppundervisning, då diabilderna visas på en

filmduk, dels enskilt, då man använder en TV - liknande apparat - diavisor - och

bilderna projiceras bakifrån på en matt glasskiva. Ljudet kan då återges i hörlurar.

Ett av dessa SCONUL - program har använts i undervisningen på Bibliotekshögskolan i

Boras. (Guide to Abstracting and Indexing Services.) I samband därmed har man undersökt

dels programmets inlt~rningseffekt, dels elevernas attityd t i l l denna form av undervisning.

Lektor Nancy Fjäl l brant har redogjort för dessa fdrsök i en ännu opub! icerad uppsats:

"Experimental use of tape/slide guides in library - instruction in Sweden 'l.

Undersökningen visade att den omedelbara inlärningseffekten var mycket hög, och att den

ökade ytterligare då man översatte den talade texten t i l l svenska. Studenternas attityd

var genomgående positiv.

Vår uppgift har varit att översätta texten t i l l ett sadant undervisningsprogram t i l l svenska,

~ r n t spela in detta på band. Dessutom har v i framställt ett kunskapstest, som kan användas

i anslutning t i l l programmet. Slutligen har programmet testats på elever på Biblioteks-

högskolan, som sedan har fått svara på muntliga frågor.

Denna undersökning skal l ses som ett komplement t i l l den tidigare nämnda attitydunder-

sökningen, som gjordes skriftligt och p& faststal Ida formular. En muntlig intervju ger

förhoppningsvis större möjl igheter för olika synpunkter att framträda

Interviuundersökninaen

. Av tredje terminens 120 elever har v i med hjälp av en namnförteckning plockat ut var . , tionde elev och interviuat dem. Intervjuerna baserades på ett fastställt .frågeformulär,

och de tolv eleverna fick således besvara samma frågor, Möjlighet gavs t i l l diskussion

av varje fråga, och alltsammans bandades. Av de frågor v i ställde sammanföll flertalet

med frågorna på Nancy Fjäl l brants frågeformulär. Den muntliga utfrågningen visade

att det många ganger kan vara svårt att uttrycka exakt vad man v i i l säga när man är

htinvisad t i l l fasta svarsalternativ, Diskussionen omkring varje fråga ger därför en

bättre bi ld av vad de utfrågade verkligen tycker. Våra intervjuer bör ses som ett försök

att komplettera Nancy Fjällbrants undersökning, och v i ansåg därför ett så lågt antal

försökspersoner fullt försvarbart. För att ge ett begrepp om hur frågorna besvarats bi-

fogar v i förutom frågeformulär och kommenterande utvardering två av intervjuerna i

utskrift.

1 Vad anser du om den hastighet med vi!ken informationen gavs?

Mycket I ångsam

Langsam

Lagom

Snabb

k l l t fdr snabb

Svaren visar att de flesta ansåg hastigheten vara för hög. Flera av de utfrågade tyckte

emellertid att vissa avsnitt presenterades i lagomt tempo medan andra avsnitt var alltför

snabba. Detta kanske delvis kan förklaras med att bildväxlingen ibland ar mycket tät i I

förhållande t i l l texten, t.ex. v id presentationen av Excerpta Medica. Kanske kan vissa

bilder med fördel uteslutas.

2 Om det var möjligt att stanna bandet, skulle du då göra detta för att . . . . . . . l

ofta ibland sällan aldrig b 1

a 1 anteckna

b) fundera över innehållet

c) ta en paus

Den kanske främsto fordelen med självinstruerande stil l f i i msmaterial är att eleven har

möjlighet att återvända til l materiatet när så önskas. Här framgår klart att samtliga

anser denna möjlighet viktig. Om man tappar tråden är det bra att kunna stanna bandet

och repetera. Detta i.iilvägagångssatt förutsätter dock att man arbetar enskilt.

3 Vilket av föliande alternativ skulle du föredra?

Att se presentationen enskilt?

At t se presentationen i grupp?

På denna fråga tvekade många. Två elever ansåg sig inte kunna prioritera någondera

alternativet utan svarade "både - och". I stort sett var al la positiva ti l l att se presenta-

tionen i grupp, men valde trots detta det andra alternativet på grund av möjligheten att -

själv bestämma inlärningstaki.en. Flera framhöll att tempot måste sänkas om man ser

presentationen gruppvis. Att kunna diskutera innehållet efter programmet ansåg flera

tala för gruppvisning, och någon önskade möjligheten att själv t i t ta på böckerna ifråga

parallellt med presentationen. Någon elev framhöll det positiva i att kunna se det i

grupp och sedan ha möjlighet att repetera enskilt.

4 Vad anser du om presentationen av innehållet?

Mycket intressant

Intressant

Likgilt ig

Tråkig

Mycket tråkig

Eleverna var genomgående positiva till programmet. Någon tyckte det var mycket

instruktivt. Endast en elev vacklade me1 lan alternativet "l ikgilt ig" och "Intressant ". 5 Anser du att du lärde dig något av programmet?

Ja, mycket f

Ja, en hel del

Ja, något

Inte så mycket

Ingenting

Som framgår av ovanstående ansåg sig de allra flesta ha Iärt åtskilligt av presentationen.

Endast en tillfrågad svarade "Inte så mycket" och motiverade sitt svar med att han kände

till det mesta av innehållet redan förut. En annan elev, som tidigare arbetat på ett

medicinskt bibliotek, sade att hon Iärt sig en hel del. Båda dessa elever, som alltså

hade en viss förkunskap i ämnet, ansåg programmet vara bra såväl för nybörjaren som

för den som v i l l friska upp befintliga kunskaper i ämnet. Flera av de utfrågade ansåg

dock att presentationen var a l l för innehållsrik, någon elev karaktäriserade den som

"korvstoppning!' Har bör man hålla i minnet att under försöket visades programmet

utan pauser, och eleverna hade alltså inte den möiiighet att själva reglera hastigheten

av presentationen som ett enskilt utnyttjande av diavisorn medger.

6 Vad anser du om den innehållsmässiga svårighetsgraden på presentationen?

/ För lätt

Latt

Lagom -

Svår

Mycket svhr

Att dirjmma av intervjusvaren var innehallet av lämplig svtirighetsgrad. Denna bedömning

är givetvis be'roende av förkunskaper i ämnet. Noteras kan att de bägge elever som

tidigare sysslade med medicinsk litteratur bedömde presentationen som lagom svår.

Hastigheten bör inte vara så hög påpekade flera, och möjligheten att kunna stanna

bandet bedömdes som vtkdefull. En försvårande faktor som nämndes var att de avbildade

texterna var på engelska. För en fortsatt användning bör kanske texten översättas där

s& är möil igt .

7 Helt allmänt, vad tycker du om denna inlärningsmetod då det gäller LO?

Mycket bra

Ganska bra

Vet e i

Inte särskilt bra

Inte alls

De intervjuade var som synes positiva till undervisning med självinstruerande stillfilms-

material av detta slag vad beträffar ämnet litteraturorientering. De flesta framhöll

dock vikten av kompletterande praktiska övningar, helst lärarledda. Några elever

ans6g denna inlärningsmetod helt överlägsen föreläsningar och många tyckte att prog-

ram av denna typ var idealiska som repetitioner. En av de tillfrågade var kritisk t i l l

metoden och menade den e i vara ett alternativ till lärarledd undervisning, snarare ett

komplement.

8 Skulle du vi1 ja ändra på programmet för att få det bättre? Om ja, ge exempel.

Hälften av de tillfrågade ansåg att programmet kunde förändras t i l l det bättre medan

de övriga ansåg att förbättringar inte behövdes. Den mest frekventa anmarkningen

var att hastigheten var för hög, något som tidigare har påpekats och som lätt avhjälpes

vid nyinspelning av I judbandet. Svenslt bildtext önskades av tre personer medan två

elever tyckte att samstämmigheten bild - text var dålig.

9 Skulle du vi1 ja ha fler undervisningsprogram av det här slaget? €xempei !

På denna fråga var alla ense: gärna flera program av denna typ! Man ansåg att under-

visningsmetoden passade de flesta av ämnena på BHS'schema. I mediakunskap kunde

man visa olika förvaringsmöjligheter fibr media, tyckte nagon; en annan påpekade

möiligheten att åskådliggöra katalogisering och klassifikation på detta sätt. Biblioteks-

. kunskap, ADB,Litteraturorientering var ämnen som också namndes. Ett principiellt

annat användningssätt vore att använda denna typ av presentation för att visa olika

media och hjälpmedel som man e i har tillgång till på platsen.

10 a: Tror du att denna metod är användbar när det gäller att undervisa skolelever i

bibl iotekskunskap?

I b: Kanske även van1 iga Iåntagare? Kommentar.

Majoriteten av de intervjuade tror alltså på möjligheten att undervisa skolelever resp.

II vanliga låntagare" i hur ett bibliotek fungerar. Presentationer för dessc grupper ställer

dock andra krav på programmet vad beträffar längd och svårighetsgrad. Önskvärt ar,

anser flera, att bibliotekspersonal finns tillganglig för handledning i anslutning till

programmet. För skolelever kan gruppresentation vara lämplig medan övriga Iåntagare

bör ges möjlighet t i l l enskild presentation. På delfråga a) tvekade en tillfrågad och

svarade "Vet e j " men ansåg sig på delfråga b) kunna svara obetingat "Ja". En annan

av de intervjuade trodde på metoden vad beträffar skolelever men var kritisk t i l l Iån-

tagarundervisning på detta sätt-.

1 1 Distraherades du av apparaterna? Om ja, kommentera detta.

Endast en av de tillfrågade ansåg att apparaterna distraherade; de övriga ansåg inte

att motorljudet etc. var störande.

12 Övriga synpunkter.

Här återkom mangci av de synpunkter som givits tidigare under utfrågningen som beträf-

fande svensk bildtext, hastighet etc. I övrigt ansåg någon att dialogform vore att

föredra ur pedagogisk synvinkel. Den avslutande sammanfattningen uppskattades.

. .

Intervju 1 z

- Vad anser du om hastigheten på det har programmet?

- Den var snabb tycker jag.

- Gäller det hela programmet, eller var det skillnader på början och slutet t ex ?

- Ja, som svar på nästa fråga som möiligheten at t stoppa bandet, så skulle jag nog

göra det ganska ofta. Det beror naturligtvis på vilka förkunskaper man har, och i mitt fal l

' skulle det kanske inte vara så nödvändigt, men om jag inga förkunskaper hade skulle jag

stoppa bandet ofta alltst!. För at t göra anteckningar i första hand, och för a l l del också

fundera över innehållet.

.- Vilket alternativ skulle du välja - at t se presentationen enskilt eller i grupp ?

- Jag tycker det är ganska likgilt igt. Det ar klart, iag har ju större möjligheter at t påverka

. . . at t kunna stoppa bandet . . . - Ja man kan iu inte påverka på samma satt i en grupp, då får man acceptera en viss takt.

- Ja i så fall vore det bättre att arbeta enskil t,

- Men du kan alltså tänka dig at t se programmet i grupp om man sänker hastigheten ?

- Ja, just det.

- Vad anser du om presentationen av innehållet?

- Jag tyckte den var intressant.

- Gäller det hela materialet ?

- Det gäller hela materialet ja.

- Tycker du a t t du Iärde dig något av bandet ?

- Som nybörjare hade jag nog lärt mig något i al la fall, men det var l i tet av korvstoppadng,

det hela var l i tet kompakt. N u kände jag till en del förut och därför Iärde jag mig antag-

ligen mer. Det var lättare at t få grepp om det hela.

- Tror du a t t programmet fungerar bra som repetition t ex ?

- Ja, det tror jag , och den innehållsmässiga svårighetsgraden tycker jag var lagom.

- Vad tror du om denna inlärningsmetod då det gäller just litteraturorientering ?

- Jo, jag tror nog på en sådan här inlärningsmetod om det kombineras med övningar. Men det de t/

här var så kompakt at t bara kan fungera som en introduktion till en längre serie av övnings-

timmar och seminarier.

- Men metoden kan ju i och för sig användas så att man gör ett program om en enda Liblio-

grafi - t ex Chemical Abstracts.

-.Ja, det tror jag skulle vara rätt givande. I jämförelse med den undervisning v i hi t t i l ls haft

tycker jag nog at t det skulle vara av varde.

8

- Skulle du vil ja ändra på progmmmet för att få det buttre ?

- Ja, inte mer an jag sagt hitt i l ls att det skulle tas långsammare.

- Skulle du vi l ja ha fler undervisningsprogram av det har slaget pS skolan ?

- . . . Ja, inom litteraturorientering. Daremot inte inom mediakunskap eller bibliotekskunskap.

- Tror du at t denna metod ar användbar för at t undervisa skolelever i bibliotekskunskap?

- Det tror jag nästan att det kan vara.. . iag tycker metoden ar intressant, värd att pröva i

alla fall.. . . kanske aven vanliga låntagare - ja, varför inte.

- Har.du några övriga synpunkter ?

- Möjligen at t de inte får vara för gamla de har filmerna. I synnerhet när det galler naturvetenskap

och medicin. Det har programmet var ju 4 - 5 år gammalt.

Intervju 2

- Vad anser du om hastigheten på bandet ?

- Jag tyckerden var l i tet för snabb.

- Gäller det hela programmet ?

- Ja, det tycker jag.

- Om du hade kunnat stoppa bandet, skulle du ha giort det då ?

- Ja, det skulle jag ha giort. För a t t anteckna och spola tillbaka om den möjligheten fanns

- ta om vissa saker . - Skulle du ha stoppat bandet ofta eller ibland ?

- Ofta.

- Vilket av föl jande alternativ skulle du föredra, a t t se presentationen enskilt eller i grupp ?

- Jag vet inte riktigt. Bdde - och. I vissa fal l i grupp för at t kunna diskutera med gruppen.

Men i vissa situationer skulle jag tycka att det vore bra at t se på det ensam, och ha t i l l - gång t i l l en del av de böcker som tas upp.

- Man kan iu tänka sig genomgång i grupp och sedan t i t ta på det igen ensam, som en repe-

fition. -

- Vad anser du om presentationen av innehållet ?

- Den var intressant och viktig. Och genom at t man inte ar hemma på området, så tyckte

jag at t det var svårt också.

- Tycker du a t t du lärde dig något av programmet ?

- En hel del, men det var så pass mycket ny information, at t man borde se om det flera

gånger.

- Vad anser du om den innehållsmässiga svårighetsgraden ?

- Jag tycker nog at t den var lagom, med den reservationen då at t man kan stoppa bandet

och gå tillbaka.

- Vad tycker du om denna inlärningsmetod då det gäller litteraturorientering ?

- Den måste kompletteras med lärarledd undervisning. . . . l så fall tycker jag deil är bra.

- Skulle du vi l ja ändra på programmet för att få det b i t t re ? Har du några förslag ?

- Jag kan inte komma på något just nu. Jag får säga nej här.

- Skulle du vi l ja ha fler undervisningsprogram av det har slaget ? Kcnske även inom andra

timnen ?

- Ja, som komplement t i l l annan undervisning. Fanns det så vore det bra.

- Tror du denna metod är lämplig då man skall undervisa skolelever i bibliotekskunskap ?

- Ja, jag tror det blir mer överskådligt och lättfattl igt än nZjr man bara står och pratar.

1 o

jag tror också at t det b l i r mer fängslande när det visas bilder. Men det får inte ta för lång

tid .,, och måste kompletteras med praktiska övningar.

- Tycker du at t apparaten distraherade dig ?

- Nej, inte själva apparaten, men det hördes ett biljud.

- Har du några övriga synpunkter ?

- Ja det var det at t det gick väl snabbt. Nar det fanns text på bilden så hann jag inte läsa

a l l texten eftersom det tar längre tid att läsa engelsk text.

- Du tycker alltså det skulle varit bra om bildtexten hade varit svensk också ?

- Ja, det tycker jag:

A SHORT GUIDE TO THE MEDICAL LITERATURE

For several hundred years, the knowledge on which medicin is based, has been accurnulafing

in our 'libraries. The use of this knowledge i s essential to progress, but using in becornes pro-

gressively more diff icult as the arnount grows. It i s not just a matter of Size, the growth i s

also explosive. These books contain just the titles of papers publisched in the years shown.

Twice as many papers were published in the single year 1970, as in the single year 1960.

There i s also the problem of scatter. Suppose these dois represent articles on some specialized

topic. Perhaps half of thern w i l l have been written in ten key journals, whiis perhaps 80 %

wi l l be contained in a hundred. The last few are scattered among thouscinds of journals, any-

one of which contains articles on this topic so rarely, that it certainly i s not worth looking in

them, unless you know exactly where to look. To do this you need a guide.

First let us look at the heap of literature in a more orderly way. The most fundamental accounts

of new knowledge appear in journal articles. To find this one for exarnple we need to know

it's reference, which happens to be: Biochemical Pharmacology, vol. 36, 1965, p. 1645, an

article by Turskf. As well as iournal articles there are technical reports, which have serio-

numbers instead of journal references, patents and university theses. Reports are often kept

on microfilm. i From this primary literature i s derived secondary literature of three kinds. First of a l l there are

data-books. These col lect up information of sorne purticular kind from many different sources.

Secondly there are textbooks and review articles. These sources serve similur functions, but

review articles are rnore spezialized and more up to date. Thirdly there are guides to the l

literature, such as catalogues, abstracts and indexes.

Suppose you are corning to the library with a problem about the drug imipramine. Alot depends

on the kind o f question. If you want to know the dose to use i n geriatric patients, you need

a data-book. I f you want to know about the mode o f action o f this and similar drugs, you need

a text-book. While i f you want to know about it's effect on oxygen consurnption i n the brain,

you need an original paper in a journal. If the knowledge exists at a l l .

Here then i s a general map of the battlefield. Let us start to consider tactics. First of al l : Do

you know the name of an author ? Al l the things we shall rnention have author-indexes. Using

these i s straightforward . Real l y a l l you need to know, for both author - and subject searches,

i s the alphabet and where to look.

many of which contain medical information. It has a conventional subiect index, or key word

indexes in the most recent issues. And also a formula index, which i s very useful for tracking

down chemical substances. In addition to al l these, there are a great many more special ized

abstracting journals which cover the literature of a speciality or a contry, or a kind of pub-

lication such as theses.

Which of these i s best for your problem? There i s an index of these abstracting and indexing +

journals published by the National Lending Library, which i s available in most medical 9ibrariei.- _ .-'

A quite different approach i s used in Science Citation Index. - suppZse you aceady know, that

Brown wrote a good paper on your subject in 1965. From the 1971 Citation Index, you ccin find

out i f anyone has published a paper in 1971 , quoting the paper by Brown. Likewise the 1970

volume would give details of anyone who wrote a paper in 1970, quoting Brown as a referenca,

and so on. Perhaps you'll find that Green quoted him in 1971, and Black in 1969. You there-

fore assume, that these papers have something to do with the subiect, and you can go and look ,U '

them up. Probably they wi l l quote still more paperr older than themselves. Now you can go

back to Science Citation Index and repeat the cycle. There are two parts to Science Citation

Index: the Source Index &ves full details of this 'iear's papers, the Citation Index is the part i '

you go to first, when you wish to look up an old paper, and see who i s quoting it. , f 1

Thus you have three approaches to the mountain of literature; If you know the name of a scien-

tist working in the field, look him up in an author index or author catalogue. If you know of u

key paper, published sorne years agor look i t up in Science Citation Index, to see who is

quoting i t now. Otherwise, go to the subject catalogue for books, or find the appropriate i

abstracting and indexing journals.

For scientitic papers most of the big abstracting and indexing services now use computers to

sort the references into order, and often to do the typesetting. This leads to a new service:

Computer Information Retrieval . !

Suppose we want to find papers about the effect of imipramine on oxygan consumption in the f

brain. The cornputer ca1 select those papers, where a l l three of these concepts have been in-

dexed. To do the same search in the conventional way, we have to look at a l l the papers

listed under imiprarnine, to see i f they are also about oxygan consumption and brain. Then at t

al l the papers under oxygan consumption and so on. The computer just gives you the few i

papers in which these three consepts overlap. i i

A typical computer retrieval service in medicin i s Medlars, which covers the same ground as

Index Medicus. Your l ibrarian wil l be able to give you more details.

There is one final problem. The heap of literature grows daily. To keep up with it, you need

Current-Awareness Services. Typical of thece i s Current Contents, which reproduces each

week, the t i t le pages of more than a thousand journals. And the Library Bul lentin of the '

Royal Postgraduate Medical School at Hcimmersmith, which covers five hundred and fifty.

The Medlars computer retrieval service, also provides current-awareness searches, which

are processed against each new-monthly tape as i t comes in.

Now let us look over the general strategy again. What kind of information do you want?

Facts: for exampel what dose of a drug ? Or an introduction to a subject ? Or a research

paper. To find these i n the library, you need a catalogue for books, and abstracts or indexes

for research papers. The real test i s to go and try i t out. To-day! d

EN KORT VAGLEDNING TILL DEN MEDICINSKA LITTERATUREN

Under åtskil liga hundra år har de medicinska kunskaperna hopat sig på bibl iotekens hyl lor . Att kunna utnyftja dessa kunskaper är viktigt för den medicinska forskningen, men detta blir

a l l t svårare på grund av den medicinska litteraturens explosionsartade tillväxt. '

Dessa böcker innehåller titlarna på de medicinska artiklar, som har publicerats under de an-

givna åren. Observera att 1970 publicerades mer än dubbelt så många artiklar som år 1950.

Ett annat problem ar spridningen av artiklarna på ett stort antal tidskrifter.

Antag att dessa punkter motsvarar artiklar inom ett speciellt ämnesområde. Av dessa kanske

hälften är publicerade i 10 medicinska nyckeltidskrifter, medan 100 tidskrifter täcker uppemot

80% av artiklarna. Resten är spridda i tusentals publikationer som endast sällan innehåller

medicinska artiklar. Att söka efter medicinsk information bland dessa är därför orationel It,

såvida man inte vet exakt var man skall söka. För att klara av detta behöver man vägledning.

Låt oss först se på den medicinska litteraturen på ett mer systematiskt satt. De väsentligaste

nya forskningsrönen pub1 iceras van! igen i tidskriftsartiklar. För att kunna söka upp t .ex.

denna artikel, måste v i känna t i l l dess bibliografiska referenser - som i detta fall ar följande:

Biochemical Pharmacology, volym 36, 1 965, sid. 1645, och artikelförfattarens namn är

Turskf. .

Man kan också hitta nya forskningsresultat i tekniska rapporter, som har serienummer istället

för tidskriftsreferenser, patent samt i akademiska avhandlingar. Rapporterna finns ofta på

mikrofilm. Från denna typ av litteratur, som kallas primär1 itteratur, erhålles sekundärlitteratur

av tre slag: Först och främst finns det handböcker, som hämtar information av speciellt slag

från många olika kallor .. För det andra finns det kursböcker och forskningsöversikter. Båda

dessa tjänar samma ändamål, men de sistnämnda är mer specialiserade och mer aktuella. Och

för det tredje finns det litteraturvagledningar såsom kataloger, referat- och referenspubiika-

tioner.

Antag att du kommer t i l l biblioteket med ett problem som rör lakemedlet imipranine. Lösningen

på problemet beror på vilken fråga du ställer. Om du v i l l veta vilken dos man bör ge en

geriatrisk patient, behöver du en handbok. Om du v i l l veta hur detta och liknande läkemedel

verkar, behöver du en kursbok. Och om du v i l l veta dess effekt på syreförbrukningen i

hiärnan, så behöver du t .ex. en originalartikel i en tidskrift, d.v.s. om kunskaper överhuvud-

taget existerar.

L&t oss kasta en blick ut över slagfältet och noggrannt Överväga taktiken. Vi börjar med det

enklaste fallet: Antag att författarnamnet är känt. Alla hjälpmedel som kommer att nämnas

här, har ett alfabetiskt författarregister. Detta gör det iätt att söka efter en viss författare,

eftersom man bara behöver veta i vilken publikation man skall leta. En ämnessökning tillg&r

på samma sätt, fast man istal let använder ett amnesregister.

Om man v i l l ha tag i en speciell bok, behöver man använda något slags katalog. Denna ser

inte likadan ut i alla bibliotek, men det brukar finnas en handledning eller en bibliotekarie,

som kan förklara hur den fungerar. Katalogen består al l t id av ett författarregister, och

vanligen också av ett amnesregister el ler någon slags klassifikationssystem. En klassificering

innebär en systematisk indel ning i över- och underavdelningar. Dewey och National Library

of Medicin representerar två olika typer av klassifikatic'nssystem.

Katalogen talar också om var i biblioteket böckerna står, som du kan se på den här försto-

ringen av ett katalogkort. Men kom ihåg att de basta böckerna ofta är utlånade. Om den

bok du v i l l ha inte finns i hyllan, kan du söka efter den i katalogen, och sedan fråga efter

den. Katalogen ger besked om bibliotekets totala bokbestånd.

National Library of Medicin (som förkortas NLM) utger en tryckt katalog som innehåller

praktiskt taget a l l medicinsk litteratur som har publicerats. De senaste utgåvorna har därför

bl ivit al l t omfångsrikare. Tidigare NLM-kataloger har ackumulerats t i l l l-års och 5-årskata-

loger. I samtliga finns ett amnesregister som är lätt att använda.

Current Medical References, som utges av Chatton and Sanazaro, är en selektiv medicinsk

bibliografi. Här finns ett kommenterat urval av de bästa nyutkomna böckerna och tidskrifts-

artiklarna, och vanligen tar man med s&dana som är mest lättåtkomliga. N y upplaga utkommer

vartannat &r.

Sammanfattningsvis gäller alltså, att om du söker efter böcker, går du först t i l l ditt eget

biblioteks katalog. Vil l du ha ytterligare upplysningar använder du NLM-katalogen eller

nbgon bibliografi, t .ex. Current Medical References.

Men om man söker efter tidskriftsartiklar istället för böcker, hur gör man då? Tidskriftsartiklar

förtecknas i referat- el ler relerenspubl ikationer. Skillnaden me1 lan dessa är att i en referens-

publikation hittar man bara titeln på artikeln, samt övriga bibliografiska uppgifter, medan en

referattidskrift förutom dessa upplysningar, ger ett sammandrag av innehållet i varie artikel.

Vanligen måste man först slå upp artikeln i registret, för att sedan få en hänvisning t i l l var

referaten står.

Här ser du de fyra stora referat- och referenspublikationerna: INDEX MEDICUS är mycket

omfattande, och har både författar- och ämnesregister. EXCERPTA MEDICA är uppdelad i

separata ämnesavdelningar, i var och en finns ett ämnesregister som ger hänvisning t i l l

artikelreferaten. BIOLOGICAL ABSTRACTS har ett specie1 It slags titelregister som kal las

KWIC-index, vilket är en förkortning av Key Word In Context. Detta innebär att alla

viktiga ord i titeln kan anvandas som uppslagsord i ett alfabetiskt register. Resten av titeln,

eller det som får plats av den, placeras runt detta uppslagsord. Observera att man måste slå

p& både mouse och mice 0,s.v. Det finns också andra slags register i Biological Abstracts,

såsom författar- och ämnesregister. PSYCHOLOGICAL ABSTRACTS är uppbyggd på lokartat

sätt. T i l l de två sist nämnda verken finns särskilda bruksanvisningar.

Ibland kan det vara givande att söka efter medicinsk litteratur i andra ämnesbibliografier.

CHEMICAL ABSTRACTS t .ex. registrerar 1 0 000 olika tidskrifter, av vilka många inne-

håller medicinsk information. Den har ett ämnesordsindex i de senaste utgåvorna, och

dessutom ett formelregister, vilket är mycket användbart när man v i l l spåra upp kemiska

ämnen. Förutom dessa finns det ett stort antal referattidskrifter, som täcker en viss specia-

litet, ett visst land, eller en viss typ av publikation, som t .ex. akademiska avhandlingar.

Men vilken av alla dessa är bäst för just ditt problem? Hjälp kan du få av en bibliografi

över samtliga referat- och referenstidskrifter. Den utges av National Lending Library och

finns i de flesta medicinska bibliotek.

Ett helt annat system används i SCIENCE CITATION INDEX: Antag att du redan vet att en

forskare som heter Brown skrev en bra artikel i ditt ämne 1965. 1 1971 års Citation Index

kan du se, om någon har publicerat en artikel under 1 971 , dar Brown citeras. På samma satt

ser du i 1970 års upplaga, om någon har använt Brown rom referens år 1970 o .s.v. Kanske

du finner att Green refererade t i l l honom 1971, och Black 1969. Du antar därför att dessa

artiklar har nagot med ditt ämne att göra, och om du går direkt t i l l dem, finner du troligen

ännu fler referenser. Med dessa kan du sedan gå tillbaka t i l l Science Citation Index och

upprepa proceduren. I Science Citation finns det två huvudregister: Source Index är en

förteckning över artiklar som publicerats under ett visst &r, och i Citation Index kan du slå

upp en äldre artikel och se vilka forskare som refererar till den.

ä amman fattnings vis gäller alltså, att om du vet namnet på en forskare rom arbetar inom ett

visst område, så kan du slå upp honom i ett forfattarregister eller i en alfabetisk katalog.

Om du kanner t i l l en nyckeluppsats, som har skrivits för några år sedan, kan du slå upp den

i Science Citation Index för att se vem som ciferar den nu. I övriga fall kan du gå t i l l

den systematiska ämneskatalogen, eller t i l l en Iëmplig referat- eller referenstidskrift.

Särskilt när det gäl ler den vetenskap1 iga l itteraturen, använder många referat- och

referensorgan datateknik för att systematisera referenserna. Man kan ocksb låta datorn

trycka själva registren. Informationssökning med dator, kallas på engelska: Computer

Information Retrieval . Antag att du v i l l ta reda på effekten av impipramine på syreförbrukningen i hjärnan.

En dator väljer snabbt ut de uppsatser, där alla tre begreppen har registrerats. För att göra

samma sökning på ett konventionellt sätt, måste man oftast slå upp alla uppsatser under imi-

pramine, för att se om de ev. också handlar om syreförbrukning och om hjärnan. Sedan

al la uppsatser under oxygan consumption o .s.v. Datorn ger dig endast de uppsatser i vilka

dessa tre begrepp sammanstrålar. MED LARS är ett medicinskt datasökningssystem, som tacker

exakt samma tidskrifter som Index Medicus. De har också ett gemensamt ämnesordsregister - Mesh. Ytterligare information om Uedlars kan du få på biblioteket.

Det återstår ett viktigt problem. Litteraturmängden vaxer dag1 igen, och för att hålla jämna

steg med den behövs en löpande nyhetsservice. Exempel på sådan service ar Current Confents,

vilken varje vecka trycker upp innehållsförteckningen i mer än tusen tidskrifter. Och Library

Bullentin of the Royal Postgraduate Medical School i Hammersmith, som täcker 550 tidskrifter.

Medlars dataservice tillhandahåller också Iöpande nyhetsservice.

Låt oss nu slutligen göra en sammanfattning. Vilken slags information v i l l du ha? Fakta?

t .ex. Hur stor dos imipramine?

Eller en introduktion t i l l ett ämne?

Eller en vetenskaplig artikel ?

För att få tag i denna information i biblioteket, behöver du en katalog för böcker, och

referat- och referenspublikationer för vetenskapliga artiklar. Varfar inte göra ett försök

redan idag.

Fjöllbrant, Nancy, Experimental use of tape/sl ide guides in library instruction in S weden. 1974 ( in press ) . Fjtillbrant,Nancy, & Webster, Sven, Forskningsbiblioteken utbildar sina nyttjare. BBL 1974, nr 1 , s 5 - 7.

Fjällbrant,Nancy, Library instruction for students in universities in Britain. Trans- actions of Chalmers University of Technology. 1974 ( in press ).

Fial lbrant ,Nancy, The use of tape/sl ide guides in library Instruction . Tidskrift för Dokumentation 1973, nr 5 , s 116 - 121.

List of audio-visual guides produced by university libraries (excluding thosepro- .

duced under the ouspices of the SCONUL Working Group). SCONUL Working Grorap on tape/slide guides to library services. Stencil 1972.

Massachusetts Institute of Technology, Project Intrex. Serniannual Activity Report 15 September 1970 - 15 March 1971. "Model Library Project - Point-of-vse instruction." pp. 53-61. Intrex PR-1 1. Cambridge, Muss. 1971.

Melurn, V, u 1971 Survey of l ibrary orientation and instruct ion programst'. Drexel Library Quarterly, Vol. 7( 1971 ), nr 3 - 4, s. 225 - 253.

Palmer, Mill icent C., Creating slide/tape library instruction : !'the l ibrarian's role". Drexel Library Quarterly. Vol. 8 (1972) , s. 251 - 267.

Sanner, Lars-Erik, Låntagarundervisning vid engelska bibl iotek - rapport från en studieresa. KIB - rapport. (Karolinska Institutets Bibliotek) Stencil 1972. 35 s.

Sanner, Lars-Erik, Stillfilmer för hjälp i nyttiarutbildningen. BBL 1974, nr 2 ,s. 23-25.

Tape/sl ide presentations. Recommended procedures. Ed ited by Frank Earnshaw . Standing Conference of National and Universitiy Libraries 1973. 20 s. SBN 900210 01 x.

Sammanfattning -

Kilborn, R, & Zettersttöm, S. Utveckling av självinstruerande still filmsmaterial inom

timnet medicin / referat- och referenspubl ikationer. Specialarbete i amnet litteratur-

orientering och bibliografi vid bibliotekshögskolan i Borh, vt 1974. '

I England har ett samarbete etablerats mellan olika bibliotek för att försöka effektivi-

sera l&ntagarundervisningen . En samarbetsgrupp - SCONUL - har producerat kombine-. .

mde kassettbands / diabildsprodukter f6r just detta tindamal . Dessa s.k. stillfilmer be-

st& av diabilder med ledsagande text inspelad p6 kassettband. Impulser p& kassett-

bandet styr bildväxlingen s6 att denna sker automatiskt.

Var uppgift har varit att översätta ett siidant undervisningsprogram till svenska. Pro-

grammet har sedan utprövats p6 en grupp elever p6 bibliotekshögskolan, och i samband

därmed genomfördes en attitydundersökning.

Undersökningen visade, att eleverna genomgaende var positiva till denna typ av under-

visning, och att man val komnade fler sbdana program. Vad som' stirskil t uppskattades w r 4

möjligheten t i l l enskild repetition av vissa kursavsnitt. Att inltirningseffekten tir hög

har framkommit vid tidigare tester. P6 fr6gan om dessa engelska stillfilmer bör över-

sattas t i l l svenska, svarude eleverna ett klart ja. De anshg att inlärningseffekten

ökade om speakertexten var svensk. Slutligen framkom ocksa en del förslag till pir-

BADA – BORÅS AKADEMISKA DIGITALA ARKIV

Detta är ett inskannat och digitaliserat specialarbete från BHS (Bibliotekshögskolan) vid Högskolan i Borås. Specialarbeten skrevs som examensarbete på bibliotekarieutbildningen mellan åren 1974 och 1996. Bibliotek & läranderesurser (BLR) vid Högskolan i Borås har utfört digitaliseringen och har använt de exemplar som funnits i bibliotekets samlingar i befintligt skick. De digitaliserade specialarbetena är publicerade i Borås Akademiska Digitala Arkiv (BADA), som är högskolans system för digital publicering. http://bada.hb.se Upphovsrätten tillhör författarna. Publiceringsår i BADA: 2010