5
Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen nr 4, november 2010 1 (5) Nr ? • Nov 2010 Aktuella siffror om Umeå Äldres flyttningar Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att andelen äldre i Sverige ökar, dvs personer som är 65 år eller mer. När befolkningen blir äldre blir också försörjningsbördan större för övriga i arbetsför ålder. Utmaningarna, som detta för med sig ser olika ut för kommunerna eftersom åldersstrukturen varierar mel- lan dem. I hela riket är andelen äldre 18 procent. Men vi kan på kartan till höger se att spridningen i Sveriges kommuner år 2009 är ganska stor. Umeå (blå prick) har en liten andel äldre – knappa 14 procent – vilket motsvarar ca 16 000 personer. Utifrån denna definition är Umeå den 13:e yngsta kommunen. Omkring hälften av Sveriges kommuner har en andel som sträcker sig mellan 18 och 23 procent. Det som påverkar andelen äldre är inte enbart den ak- tuella åldersstrukturen inom kommunen utan också de flyttningar som äldre gör till och från andra kommuner. Syftet med följande rapport är att belysa omfattningen av äldres flyttningar. Hur flyttningarna sett ut över tid samt om detta på ett avgörande sätt påverkar Umeås befolkningsstruktur. Bakgrund Under 15 % Mellan 15 och 20 20-25 25-30 Över 30 % Karta 1. Andel äldre Fig. 1 Procent äldre i kommunerna 1968,1990 och 2009 Fig. 2 Procent äldre 1968 och 2009 (fallande ordning) 2009 1968 Yngsta kommuner Äldsta kommuner 1968 1990 2009 0 10 % 20 % 30 % 5 % 12 % 10 % 20 % 30 % Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar

Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar€¦ · befolkningsstruktur. Bakgrund Under 15 % Mellan 15 och 20 20-25 25-30 Över 30 % Karta 1. Andel äldre ... Diagram

  • Upload
    others

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar€¦ · befolkningsstruktur. Bakgrund Under 15 % Mellan 15 och 20 20-25 25-30 Över 30 % Karta 1. Andel äldre ... Diagram

Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen nr 4, november 2010 1 (5)

Nr ? • Nov 2010

Aktuella siffror om Umeå

Äldres flyttningar

Det är allmänt bekant att kommunerna får allt större utmaningar på grund av att andelen äldre i Sverige ökar, dvs personer som är 65 år eller mer. När befolkningen blir äldre blir också försörjningsbördan större för övriga i arbetsför ålder.

Utmaningarna, som detta för med sig ser olika ut för kommunerna eftersom åldersstrukturen varierar mel-lan dem. I hela riket är andelen äldre 18 procent. Men vi kan på kartan till höger se att spridningen i Sveriges kommuner år 2009 är ganska stor. Umeå (blå prick) har en liten andel äldre – knappa 14 procent – vilket motsvarar ca 16 000 personer. Utifrån denna definition är Umeå den 13:e yngsta kommunen. Omkring hälften av Sveriges kommuner har en andel som sträcker sig mellan 18 och 23 procent.

Det som påverkar andelen äldre är inte enbart den ak-tuella åldersstrukturen inom kommunen utan också de flyttningar som äldre gör till och från andra kommuner. Syftet med följande rapport är att belysa omfattningen av äldres flyttningar. Hur flyttningarna sett ut över tid samt om detta på ett avgörande sätt påverkar Umeås befolkningsstruktur.

BakgrundUnder 15 %Mellan 15 och 2020-2525-30Över 30 %

Karta 1. Andel äldre

Fig. 1 Procent äldre i kommunerna 1968,1990 och 2009 Fig. 2 Procent äldre 1968 och 2009 (fallande ordning)

20091968

Yngsta kommuner Äldsta kommuner

1968

1990

2009

0 10 % 20 % 30 % 5 % 12 % 10 % 20 % 30 %

Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret

Äldres flyttningar

Page 2: Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar€¦ · befolkningsstruktur. Bakgrund Under 15 % Mellan 15 och 20 20-25 25-30 Över 30 % Karta 1. Andel äldre ... Diagram

2 (5) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen nr 4, november 2010

Under de senaste 13 åren (1997-2009) har 161 av rikets kommuner haft ett flyttningöverskott från äldregrup-pen medan återstående 129 har haft flyttningsförluster. Umeå tillhör en av de kommuner som fått och sannolikt fortsättningsvis kommer att få ett flyttningsöverskott av äldre. Genomsnittet under perioden sedan 1997 är 24 personer per år. Trots att Umeå har ett positivt netto har det marginell inverkan på åldersstrukturens förändring över åren. Däremot är det inte obetydligt när det gäller efterfrågan av service från äldregruppen.

Norrtälje – mest populära ort för äldre

Kartan till höger visar kommunvisa genomsnitt över flyttningsöverskottet. Vi kan se att det största överskot-tet har Norrtälje fått följt av Varberg. I genomsnitt har Norrtälje en vinst av 94 personer varje år. Motsvarande siffra för Varberg är 64 personer. Kommuner med stor andel fritidshus verkar vara populära inflyttningsorter för äldre. Stockholms kommun har stora flyttförluster från äldregruppen. Det ska naturligtvis ställas i relation till det stora antalet äldre i den kommunen. Nedan visas en rangordning på de minst respektive de mest populära inflyttningsorterna. Värdena avser genomsnitt.

Äldres flyttningar

FlyttningsförlusterVinst upp till 15Vinst 15-30Vinst 30-45Vinst 45+

Fig. 3 Mest populära inflyttningsorter för äldre Minst populära inflyttningsorter för äldre(fallande ordning)

Karta 2. FlyttningsvinsterGenomsnittliga värden 1997-2009

Flyttningsöverskott(genomsnittliga värden)

Flyttningsförluster(genomsnittliga värden)

Page 3: Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar€¦ · befolkningsstruktur. Bakgrund Under 15 % Mellan 15 och 20 20-25 25-30 Över 30 % Karta 1. Andel äldre ... Diagram

Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen nr 4, november 2010 3 (5)

Det korta perspektivet

Mellan 1997 och 2009 flyttade 1780 personer över 65 år till Umeå medan 1464 flyttade ut. Flyttningsutbytet berör mellan 60 och 80 kommuner varje år (se diagram 1 nedan).

De högsta överskottet fick Umeå från Lycksele. Från Robertsfots och Vännäs kommer också förhållandevis många. Totalt har Umeå haft ett överskott på drygt 300 under nämnda 13-årsperiod. Det är främst närliggande kommuner som står för tillskottet. Detta framgår av tabellerna till höger som visar på totalsummor. Umeå förlorar äldre främst till Uppsala, Malmö och Strängnäs.

När man ser till bruttoflyttningar, både in och ut från Umeå, ligger Robertsfors, Vännäs och Skellefteå i topp. Se tabell 2 och 3.

Det är inte enbart närliggande kommuner som toppar listorna ifråga om flöden. Till Stockholm och Uppsala finns också förhållandevis stora in- och utflöden. De senare ger dock inget netto till kommunen.

Flyttningar till och från Umeå

Lycksele 68Robertsfors 40Vännäs 39Skellefteå 34Örnsköldsvik 33Nordmaling 33Storuman 25Boden 21Åsele 20

Robertsfors 135Vännäs 132Skellefteå 121Nordmaling 110Lycksele 100Vindeln 91Örnsköldsvik 71Stockholm 59Storuman 44

Robertsfors 95Vännäs 93Skellefteå 87Nordmaling 77Vindeln 73Stockholm 58Uppsala 46Örnsköldsvik 38Lycksele 32

Tabell 1. Kommuner som ger högsta netton till Umeå.

Tabell 2. Kommuner med högsta inflyttningar till Umeå

Tabell 3. Kommuner med högsta utflyttningar från Umeå

Diagram 1. Antal kommuner som har flyttningsutbyte med Umeå med avseende på äldres flyttningar

Kommuner som har ett flyttningsutbyte totalt

Totalt antal utflyttningskommuner

Totalt antal inflyttningskommuner

Page 4: Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar€¦ · befolkningsstruktur. Bakgrund Under 15 % Mellan 15 och 20 20-25 25-30 Över 30 % Karta 1. Andel äldre ... Diagram

4 (5) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen nr 4, november 2010

I ett längre perspektiv, de senaste 40 åren, finner man det genomgående mönstret att Umeå fått överskott från äldregruppen även om enstaka år uppvisar förluster. Överskottet har ökat över tiden och är idag högre än vid periodens början. Det är sannolikt att ökningen kommer att fortsätta mot

Det långa perspektivet

bakgrund av de demografiska förändringarna som sker i överskottskommunerna. Det är kvinnorna som överväger i överskottet. Sannolikt beror det på att kvinnor lever längre och därmed också hinner flytta mera. Umeå har förluster av män i åldern 65-69 år.

Diagram 2. Årsvisa tillskott eller förluster av äldre

Fig. 4 Flyttningstrender för äldre uppdelat på åldersgrupper (1997-2009)

Page 5: Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Äldres flyttningar€¦ · befolkningsstruktur. Bakgrund Under 15 % Mellan 15 och 20 20-25 25-30 Över 30 % Karta 1. Andel äldre ... Diagram

Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen nr 4, november 2010 5 (5)

Peter Thuresson, praktikant, Stadsledningskontoret, [email protected] Löfgren, Stadsledningskontoret, tel. 090- 16 12 42, [email protected] Tordleif Hansson, Stadsledningskontoret, tel. 090- 16 12 49, [email protected]

Under de kommande tio åren kommer antalet äldre att öka med ca 5 300 personer (33 %). Först ökar gruppen yngre pensionärer mellan 66-79 år och sedan gruppen äldre pensionärer över 80 år. Det kommer sig av att den s.k. ”rekordgenerationen”, det vill säga de som är födda på 1940-talet och i början av 1950, uppnår denna ålder. Största ökningen i pro-centuella och absoluta tal sker i åldersgruppen 70-74.

Under åren fram till 2020 kommer andelen äldrehushåll att ha ökat med en tredjedel och vara ca 4000 fler än idag. Tillväxten i äldre-gruppen sträcker sig dock längre än så.

Tillväxten av äldregruppen beror till huvud-sakliga delar på den demografiska utveck-lingen. Flyttningsöverskottet är av marginell betydelse i sammanhanget.

Befolkningsprognos till och med 2019

20092010201120122013201420152016201720182019

Ökning 15 %56 %

46 %

24 %27 %

Äldre i framtiden

Anta

l per

sone

r

• 18 procent i riket är över 65 år (2009)• Mer än hälften av Sveriges kommuner får genomsnittligt sett ett flyttnings- överskott av äldre (1997-2009)• Umeå är den 13:e yngsta kommunen• Totalt sett har 1780 äldre personer flyttat in och 1464 flyttat ut från Umeå de senaste 13 åren• Umeå får ett överskott på 24 äldre per år med viss variation • Den största delen äldre kommer från närliggande kommuner, däribland Lycksele, Robertsfors och Vännäs• Flyttningsöverskottet har ökat över tid och förväntas fortsätta att öka• Andelen äldre kommer mellan 2009 och 2019 att öka med 33 procent• Ökningen beror främst på demografiska förändringar

Sammanfattning