Utvärdering av BromstensskolanMassa och tid 81 84 82 85 84 Taluppfattning 81 93 88 96 91 Räkna i huvudet 81 86 79 91 88 Matematiska problem 81 95 94 96 90 Skriftliga räknemetoder

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UPPFÖLJNINGSENHETEN

TILLHANDAHÅLLARAVDELNINGEN

Utvärdering av

Bromstensskolan Förskoleklass, grundskola, fritidshem och

fritidsklubb

2012

Gunnel Eriksson, Jonas Flodmark och Ann-Christine Valenti

Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad

2012-05-22

Innehållsförteckning

Uppdrag och genomförande .................................................................................................................... 3

Tillvägagångssätt ................................................................................................................................. 3

Beskrivning av enheten ........................................................................................................................... 3

Verksamheter: ..................................................................................................................................... 3

Antal elever: ........................................................................................................................................ 3

Skolledningsorganisation: ................................................................................................................... 3

Enhetens förutsättningar .......................................................................................................................... 4

Sammanfattande analys ........................................................................................................................... 5

Kvantitativa resultat ................................................................................................................................ 6

Bedömningar ........................................................................................................................................... 8

Kunskaper, utveckling och lärande ..................................................................................................... 8

Bedömning och betygssättning.......................................................................................................... 12

Normer och värden – arbete mot alla former av kränkningar ........................................................... 14

Samverkan ......................................................................................................................................... 17

Fritidshem - verksamhet och förutsättningar ..................................................................................... 18

Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar .................................................................................. 19

Ledning och kvalitetsarbete ............................................................................................................... 20

Övrigt ................................................................................................................................................ 22

Uppdrag och genomförande

För att få en rättvisande uppfattning om skolas olika verksamheter bör man läsa rapporten i

sin helhet, de kvantitativa resultaten såväl som de kvalitativa bedömningarna.

De kvantitativa bedömningarna i rapporten har olika tyngd och omfattning i förhållande till

enhetens hela verksamhet. Därför är det inte möjligt att av dessa bedömningar ta fram ett

medelvärde som representerar en totalkvalitet för enheten.

Kriterier som inte redovisas med bedömningar i rapporten har i utvärderingen bedömts som

områden med relativt hög kvalitet utan av utvärderarna prioriterade utvecklingsområden.

Tillvägagångssätt

Utgångspunkter för utvärderingen:

1. De förväntningar som Stockholms utbildningsnämnd har uttryckt på alla skolor i

Stockholm oavsett huvudman i sin verksamhetsplan för 2012.

2. Nationella mål i främst läroplanen.

3. Vad samlade forskningsresultat utpekar som kännetecknande för framgångsrika skolor.

4. Underlag för utvärderarnas bedömningar är intervjuer, verksamhetsbesök, skolans

dokumentation och kvantitativa data.

Beskrivning av enheten

Verksamheter:

Förskoleklass, grundskola 1–6, fritidshem och fritidsklubb1

Antal elever:

Vid utvärderingstillfället har skolan 436 elever inklusive förskoleklass. Källa: Skolans egna uppgifter

Skolledningsorganisation:

Rektor och en biträdande rektor

1 Med fritidsklubb avses det som i skollagen benämns Öppen fritidsverksamhet.

Enhetens förutsättningar Index enligt stadens socioekonomiska resursfördelningsmodell: 48 Källa: Sweco Eurofutures

Index i resursfördelningsmodellen baseras på följande socioekonomiska bakgrundsfaktorer hos skolans elever:

- Andel ekonomiskt bistånd

- Andel invandrade 0-2 år

- Andel invandrade 3-6 år

- Andel med vårdnadshavare med högst förgymnasial utbildning

- Andel med vårdnadshavare med högst gymnasial utbildning

- Andel med vårdnadshavare med eftergymnasial utbildning

- Andel boende med en eller ingen vårdnadshavare

- Boendemiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler)

- Skolmiljö (antar värden 1-4 baserat på ovanstående variabler)

Dessa variabler har tagits fram genom att ett stort antal variabler statistiskt har samkörts med utbildningsresultat.

De ovanstående variablerna har visat sig i hög grad statistiskt samvariera med elevers och skolors

utbildningsresultat. Variablerna används därför som underlag för fördelning av en del av skolornas elevpeng. De

används i denna rapport delvis som utgångspunkt vid bedömning av skolans prestation avseende

kunskapsresultaten. Indexet fungerar så här: Ju lägre indexvärde, ju gynnsammare förutsättningar. De lägsta

indexvärdena ligger nära 0, medan de högsta ligger över 400.

Antal lärare per 100 elever: 7,6

Andel behöriga lärare:

Andel lärare med

pedagogisk

högskoleexamen

Läsåret 2011/2012 Läsåret 2010/2011 Läsåret 2009/2010

Bromstensskolan 97,1 93,7 87,7

Riket 86,8 85,9 86,5

Källa: Skolverket

Fritidshemmets barn och personal

Bromstenskolan Stockholm Riket

Andelen (%)

pedagogiskt

högskoleutbildad

personal

Antal

barn per

personal

Andelen (%)

pedagogiskt

högskoleutbildad

personal

Antal barn

per personal

Andelen (%)

pedagogiskt

högskoleutbildad

personal

Antal barn

per personal

12,3 16,4 35 17,3 58 21,5

Källa: Skolans egna uppgifter och Skolverket

Sammanfattande analys Bromstensskolan står inför flera utmaningar, men med en nytillträdd rektor och en

pedagoggrupp som har höga förväntningar finns goda förutsättningar för ett

förändringsarbete. Elevgruppens sammansättning bör vara utgångspunkt för det pedagogiska

arbetet, där bland annat ett språkutvecklande arbetssätt bör genomsyra all verksamhet.

Läroplanen bör få ett tydligt genomslag i ett F–6-perspektiv och ett gemensamt

förhållningssätt bör tas fram med stöd i kapitel ett och två, Lgr 2011. Förskoleklassens roll

och arbetssätt i skolan bör ses i ett vidare perspektiv där pedagogiska diskussioner förs med

såväl förskolans pedagoger som med skolans lärare.

Återkoppling/gensvar främjar, enligt forskning, elevernas lärande och därför bör pedagogerna

på Bromstensskolan använda detta som ett kontinuerligt inslag i undervisningen. Lärarna ger

visserligen till viss del återkoppling/gensvar till eleverna om hur deras kunskapsutveckling

fortskrider, men inte i den omfattning och med den kvalitet som är önskvärd. Skriftliga

omdömen och framåtsyftande pedagogisk planering ses bland vissa pedagoger som onödiga,

vilket gör att dessa verktyg i realiteten inte får några större avtryck i verksamheten.

All pedagogisk personal bör ha höga förväntningar och visa tilltro till elevernas förmåga och

vilja att ta ansvar efter ålder och mognad. Som en del i detta arbete bör skolan skapa

möjligheter för eleverna att vara delaktiga i planeringen av undervisningen, informera dem

om kunskapskraven, ge exempel på hur de kan redovisa sina kunskaper och även ge eleverna

möjligheter att utvärdera undervisningen.

Eleverna på Bromstensskolan känner sig trygga, men däremot råder det inte arbetsro i alla

klasser. All personal bör skapa respektfulla relationer där elevernas inre motivation med

engagemang och en känsla av meningsfullhet blir ledande. Det är angeläget att skolan

omgående vidtar åtgärder för att skapa en lärmiljö som ger eleverna förutsättningar att

fokusera på lärandet. Skolans värdegrund bör också aktualiseras och vidareutvecklas så att all

personal utgår från samma normer och regler. Rutiner och förhållningssätt bör vara väl

förankrade som en förutsättning för det systematiska arbetet.

Samtliga verksamheter och all personal bör involveras i ett gemensamt kvalitetsarbete, där en

analys av uppnådda resultat bör ligga till grund för att lämpliga åtgärder vidtas.

Fritidshemmets hela uppdrag bör synliggöras, men med fokus på några få

utvecklingsområden i taget. Rektor bör förtydliga uppdraget med samverkan mellan skola och

fritidshem i syfte att skapa ett likvärdigt innehåll samt lyfta fram fritidshemmets kvaliteter.

Andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmet bör öka för att garantera en kvalitativ

utveckling av fritidshemmets verksamhet. Skolan behöver även se över hur

specialpedagogernas kompetens kan användas på bästa sätt.

Kvantitativa resultat

A. Resultat från nationella prov:

NP åk 3, 2011 Matematik Bromstensskolan Totalt i riket

Delprov

Antal

elever

Andel som

nått

kravnivån av

samtliga

elever

Andel

flickor

som nått

kravnivån

Andel

pojkar som

nått

kravnivån

Andel som

nått kravnivån

av samtliga

elever

Mönster och linjal 81 99 97 100 93

Massa och tid 81 84 82 85 84

Taluppfattning 81 93 88 96 91

Räkna i huvudet 81 86 79 91 88

Matematiska problem 81 95 94 96 90

Skriftliga räknemetoder 81 64 68 62 82

Kommunikation och begrepp 81 91 88 94 91

Andel godkända i samtliga

delprov

54

59

51

Källa: Skolverket och Stockholms stad

NP åk 3, 2011 Svenska Bromstensskolan Totalt i riket

Delprov

Antal

elever

Andel som

nått

kravnivån av

samtliga

elever

Andel

flickor

som nått

kravnivån

Andel

pojkar som

nått

kravnivån

Andel som

nått kravnivån

av samtliga

elever

Muntlig uppgift 73 96 94 98 95

Läsning skönlitterär text 73 86 91 83 94

Läsning faktatext 73 89 94 85 90

Elevens högläsning 73 78 79 77 92

Skrivuppgift: berättande text 73 91 94 89 92

Skrivuppgift: stavning och

interpunktion 73 86 94 81 88

Skrivuppgift: läsbarhet 73 95 97 94 95

Skrivuppgift: beskrivande text 73 90 88 91 92

Andel godkända i samtliga

delprov

64 68 62

Källa: Skolverket och Stockholms stad

B. Resultat2 från brukarundersökningar (bedöms under relevanta områden i

rapporten):

Brukarundersökning Fritidshem

2011 2010

Påstående totalt pojkar flickor totalt

Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfulla

aktiviteter

47 (70) 47 50

Personalen är bra på att väcka mitt barns

intresse och lust att lära

44 (68) 42 50

Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet 78 (85) 74 88

Svarsfrekvens 65 65 65

Källa: Stockholms stad

Brukarundersökningen åk 5

2011 2010

Påstående totalt pojkar flickor totalt

Mina lärare är bra på att undervisa. 100 (91) 100 100 100 (90)

Jag känner mig trygg i skolan. 95 (86) 100 90 97 (88)

Jag kan arbeta utan att bli störd. 46 (54) 29 60 74 (58)

Svarsfrekvens 77 77 77 56

Källa: Stockholms stad

2 Andel av de svarande som angett värdet 4 eller 5 på en femgradig skala. Resultatet för Stockholms stad inom

parentes.

Bedömningar Våra bedömningar grundar sig på skolans dokumentation, verksamhetsbesök, intervjuer och

kvantitativa data.

Nedanstående kriterier bygger på nationella mål, forskning och den lokala uttolkningen av

dessa grunder och visar vad som kännetecknar den idealiska kvaliteten inom detta område.

Kriterier som inte redovisas med bedömningar i rapporten har i utvärderingen bedömts som

områden med relativt hög kvalitet utan av utvärderarna prioriterade utvecklingsområden.

Kunskaper, utveckling och lärande

Bedömning av resultat från nationella prov (A):

Område med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara ett viktigt

utvecklingsområde:

Till stor del är skolans resultat på de nationella proven i årskurs 3 goda, men läsning är

ett område som behöver utvecklas. På delprovet ”Skriftliga räknemetoder” är skolans

resultat långt under rikets. Skolan behöver därför analysera resultaten för att se vilka

faktorer som bidragit till utfallet. Analysen bör resultera i konkreta åtgärder för att

utveckla undervisningen i matematik liksom diskussioner om hur skolans arbete med

läsning ska bedrivas.

Undervisning och lärande

Bedömning gentemot för skolan relevanta kriterier:

Områden med relativt hög kvalitet men som ändå bedöms vara viktiga

utvecklingsområden:

Den skolförberedande delen i förskoleklassen håller en relativt hög nivå. De olika

förskoleklasserna bör dock i högre grad arbeta likvärdigt med ett tydligt

förskolepedagogiskt förhållningssätt. Ett gemensamt tematiskt arbetssätt bör ligga till

grund för det skolförberedande arbetet och utvecklas så att elevernas inflytande och

engagemang tillvaratas.

Förskoleklassens har ett gemensamt måldokument, men det bör utvecklas och utgå

ifrån kapitel ett och två i Lgr 11 för att utgöra en del av den röda tråden inom skolan.

Förskoleklass

- Alla elever ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.

- Verksamheten är varierad där lek, skapande och språkutveckling är väsentliga delar i

lärandet.

- Verksamheten präglas av en helhetssyn med ett utforskande tematiskt arbetssätt.

Grundskola/Grundsärskola

- Alla elever ges stöd och stimulans i alla ämnen för att utvecklas så långt som möjligt.

- Lärarna har god kompetens inom sitt kunskapsområde och didaktiken.

- Lärarna har god relationell kompetens och är goda ledare.

- Lärarna har höga och realistiska förväntningar på eleverna.

- Lärarna arbetar utifrån beprövad erfarenhet och/eller vetenskaplig grund.

- Det finns en progression, en röd tråd, i elevernas lärande från förskoleklass till och

med årskurs 9.

- Eleverna har inflytande över undervisningens utformning.

- Eleverna får i förväg veta vilka mål de arbetar mot.

- Eleverna deltar i planeringen av hur undervisningen ska genomföras.

- Eleverna deltar i planeringen av vilka olika former för redovisning som kommer att

användas.

- Eleverna vet i förväg vad som kommer att bedömas och på vilket sätt.

- Lärarna arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar.

- Eleverna möter olika arbetssätt och arbetsformer.

- Återkoppling/gensvar till eleverna om deras kunskapsutveckling är en central del i

undervisningen.

- Modern teknik används som ett kreativt verktyg som berikar elevernas lärande.

Ett annat syfte med det gemensamma måldokumentet är att synliggöra förskoleklassens

arbete internt så väl som externt.

Eleverna i årskurs 5 uttrycker såväl 2011 som 2010 stor uppskattning av sina lärares

förmåga att undervisa. Det finns dock som framgår av denna samlade utvärdering

viktiga utvecklingsområden gällande undervisningen.

Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterade utvecklingsområden:

Skolan har visserligen arbetat för att implementeringen av Lgr 11 ska bli bra, men den

bör få ett tydligare genomslag i verksamheten. För att eleverna ska ges möjligheter att

vara delaktiga bör mål/kunskapskrav tydliggöras. Eleverna bör också bli delaktiga i

planering, men de bör även få möjlighet att påverka hur de ska redovisa sina

kunskaper.

Lärarna ger visserligen viss återkoppling/gensvar till eleverna om hur

kunskapsutvecklingen fortskrider. Kvaliteten inom detta område är dock inte särskilt

god. Då gensvar, enligt forskning, främjar elevernas lärande bör detta vara ett tydligare

och mer kontinuerligt inslag i all undervisning.

Utifrån elevernas behov bör ett språkutvecklande arbetssätt på ett tydligare sätt

genomsyra all verksamhet.

Skolan har begränsad tillgång till modern teknik. Det är angeläget att öka användandet

av modern teknik i undervisningen som ett stöd i elevernas lärande.

Stöd för lärande/elevhälsoarbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola,

fritidshem och fritidsklubb




Det finns utarbetade strukturer för elevhälsoarbetet, men dessa bör tydliggöras så att all

personal är förtrogna med de olika ”stegen” och bör följa dessa.

Skolan har arbetat för att skapa rutiner av olika slag i syfte att underlätta arbetet, men

vissa av dessa rutiner bör ses över. Det gäller elevers frånvaro, elevhälsoteamets

insatser i förskoleklass samt information till berörda om skolan fått en ny elev

alternativt om en elev slutat.

Skolan har tillgång till två specialpedagoger, men skolledningen bör se över hur deras

kompetens kan användas på bästa sätt.

- Samarbetet mellan skola och fritidshem bidrar till en gemensam bild av hur eleven

fungerar i olika sammanhang och som underlag för adekvata stödinsatser.

- Det finns goda samarbetsformer mellan förskola, förskoleklass, skola/skolor och

fritidshem för att underlätta övergångar.

- Det finns tydliga dokumenterade rutiner för elevhälsoarbetet som är kända i alla

verksamheter.

- Skolan arbetar så långt som möjligt inkluderande.

- Lärarna anmäler till rektorn om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de

kunskapskrav som minst ska uppnås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i

sin skolsituation.

- Rektorn ansvarar för att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds.

- Om utredningen visar att en elev är i behov av särskilt stöd utarbetas ett

åtgärdsprogram av god kvalitet och som vid behov omfattar elevens hela dag.

- Skolans stödinsatser utvärderas och ligger till grund för nya ställningstaganden.

- Elever och personal upplever att elevhälsoarbetet bedrivs effektivt och med hög

kvalitet.

Bedömning och betygssättning

Bedömning för lärande – grundskola, grundsärskola



Forskning visar på goda effekter om eleverna tränas i självbedömning.

Bromstensskolan bör därför utveckla en modell för hur eleverna ska tränas i

självbedömning och kamratbedömning. Modellen bör anpassas till elevernas ålder och

mognad och bli en röd tråd från de yngsta till de äldsta eleverna.

Skriftliga omdömen och framåtsyftande planering, elevens individuella utvecklingsplan

(IUP), upprättas på skolan. Det finns dock behov av att processen med skriftliga

omdömen och framåtsyftande planering bör effektiviseras. Av de skriftliga omdömena

bör det framgå att bedömningen speglas mot kunskapskraven. Den framåtsyftande

planeringen bör också ha en tydligare koppling till de skriftliga omdömena. Skolan bör

även utveckla arbetsmetoder så att IUP:n blir ett levande verktyg i elevernas lärande.

Kontinuerliga uppföljningar av IUP:n ingår i detta arbete och klasslärarens/mentorns

roll är av största betydelse för att nå framgång.

- Lärarna utnyttjar all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till

de nationella kunskapskraven och gör en allsidig bedömning av dessa kunskaper.

- Lärarna i grundskolan formulerar varje termin, tillsammans med elev och dess

vårdnadshavare, en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) som baseras

på de skriftliga omdömena.

- Eleverna får kontinuerlig återkoppling/gensvar på sin kunskapsutveckling och

tränas i självvärdering och kamratbedömning med stöd av exempelvis

bedömningsmatriser.

- Bedömning i formativt syfte används återkommande i det dagliga arbetet för att

utveckla och förbättra undervisningen.

- Eleverna får i förväg veta vad som kommer att bedömas och på vilket sätt.

Likvärdig bedömning– grundskola, grundsärskola


Område med hög kvalitet:

Skolan har ett samarbete med en grannskola för bedömning av nationella prov i

engelska, årskurs 6.

- Rektorn skapar möjlighet för lärarna att kontinuerligt diskutera bedömning och

följer även upp att sådana diskussioner genomförs.

- Skolan arbetar metodiskt för att förbättra lärarnas bedömarkompetens.

- Skolan samverkar med andra skolor i syfte att utveckla likvärdighet i bedömning

och betygssättning.

- De nationella ämnesproven bedöms av andra lärare än de som sätter elevernas

betyg.

- Relationen mellan elevernas resultat på de nationella proven och deras slutbetyg

analyseras i syfte att utveckla en god bedömaröverensstämmelse.

Normer och värden – arbete mot alla former av kränkningar

Trygghet och klimat – förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och

fritidsklubb




Skolans påbörjade arbete med att involvera eleverna i utformandet av de

skolgemensamma ordningsreglerna visar på en tilltro till elevernas förmåga. Skolan har

också klargjort för eleverna hur den demokratiska processen med att få fram de

slutgiltiga gemensamma skolreglerna ska ske. Det är viktigt att skolan fullföljer detta

arbete.

Fritidshemmets ordningsregler är ”positivt” utformade, men upplevs av eleverna endast

vara en produkt av personalens tolkning av vilka behov eleverna har. En högre

delaktighet med ett reellt inflytande från eleverna vid revidering av ordningsreglerna är

därför önskvärd.


I flertalet klasser är det arbetsro, men det finns också klasser där arbetsmiljön inte är

tillfredsställande. Detta framgår även i brukarundersökningen och skolan bör ta ett

samlat grepp för att utarbeta normer och regler för arbetsro, så att eleverna kan

fokusera på lärandet.

Skolan visar i begränsad omfattning tilltro till elevernas vilja och förmåga att ta ansvar.

Skolan bör därför utveckla metoder, förhållningssätt och ha höga förväntningar som

stöd för elevernas utveckling i detta avseende.

Eleverna upplever att det i vissa verksamheter förekommer bestraffningar som inte står

i rimlig proportion till omständigheten. Då detta inte är förenligt med läroplanens

värdegrund bör förhållnings- och arbetsätt ersättas med positiva återkopplingar/gensvar

som motiverar elevernas engagemang och vilja att följa gällande regler.

- Alla elever upplever att de är trygga i sin skolmiljö.

- Det råder arbetsro så att eleverna kan fokusera på lärandet.

- Alla i skolan arbetar för att utveckla elevernas förmåga att ta ansvar och vilja att

utöva inflytande.

- Ordningsreglerna är utarbetade tillsammans med eleverna.

Främjande och förebyggande arbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola,




Bromstensskolans värdegrundsarbete bör vidareutvecklas med utgångspunkt i

läroplanen. Arbetet bör genomsyra elevens hela dag och ett gemensamt förhållningssätt

bör bli normgivande.

Eleverna bör i högre grad involveras i kartläggningen av ”riskområden”, platser där de

kan känna otrygghet, för att det förebyggande arbetet mot kränkningar ska bli så

effektivt och träffsäkert som möjligt.

- Värdegrundsarbetet genomsyrar elevens hela dag.

- Arbetet för att främja ett gott klimat omfattar alla diskrimineringsgrunder och

upplevs av elever och personal hålla god kvalitet.

- Det förebyggande arbetet utgår från en aktuell kartläggning av verksamhetens

utvecklingsbehov och upplevs av elever och personal hålla god kvalitet.

Beredskap för åtgärder mot kränkningar – förskoleklass, grundskola, grundsärskola,



Områden med låg eller relativt låg kvalitet som är prioriterande utvecklingsområden:

Eleverna har inte kännedom om skolans rutiner för hur olika former av kränkningar ska

hanteras. Skolan bör därför tydliggöra rutinerna för eleverna.

Arbetet med de gemensamma planerna mot diskriminering och kränkande behandling

bör finnas med i skolans ”årshjul” för det systematiska kvalitetsarbetet. Alla

verksamheter bör också synliggöras i dessa planer.

- Alla verksamheter är synliggjorda i planen/planerna mot diskriminering och

kränkande behandling och planen/planerna håller hög kvalitet med utgångspunkt i

skollagen, diskrimineringslagen och Skolverkets allmänna råd.

- Elever och personal är delaktiga i framtagandet av planerna mot diskriminering och

kränkande behandling.

- Elever och personal har god kännedom om innehållet i planerna mot diskriminering

och kränkande behandling.

- Det finns tydliga och kända rutiner för hur olika former av kränkningar ska

hanteras.

- Elever och personal upplever att rutinerna för hantering av kränkningar fungerar

väl.

- Arbetet med de gemensamma planerna mot diskriminering och kränkande

behandling ingår i det systematiska kvalitetsarbetet.

Samverkan



Samverkan mellan lärarna i årskurs 4-6 och personalen från fritidsklubben är god.

Detta bidrar till en ökad kännedom om eleverna och en helhetssyn på deras utveckling

och lärande.



Samverkan mellan skola och fritidshem sker på olika sätt. Innehållet bör utvecklas för

att bli mer likvärdigt, utgå från läroplanen och med ett tydligt uppdrag från

skolledningen. En schemalagd tid för gemensam planering och utveckling är en

förutsättning för detta arbete.

Rutiner kring övergången mellan förskola och förskoleklass fungerar väl, men bör

kompletteras med pedagogiska diskussioner i syfte att skapa en röd tråd mellan de

olika verksamheterna.

Internt – förskoleklass, skola och fritidshem

- Det finns en ömsesidig respekt mellan de olika yrkeskategorierna där deras specifika

kompetens tas tillvara.

- De olika yrkeskategorierna har en gemensam helhetssyn och ett varierat arbetssätt

som bidrar till elevens mångsidiga utveckling och lärande.

- Fritidshemmets personal medverkar vid utformandet av elevernas sociala mål i IUP:n

och deltar vid elevernas utvecklingssamtal.

- Det finns en gemensam planering och pedagogisk diskussion mellan de olika

yrkeskategorierna sker kontinuerligt.

- Den studie- och yrkesvägledande verksamheten ger eleverna stöd inför de olika val

som skolan erbjuder och inför fortsatt utbildning.

Externt

- Samverkan med externa aktörer (till exempel förskolor, andra skolor, socialtjänst och

polis) bidrar till varje elevs utveckling och lärande.

Fritidshem - verksamhet och förutsättningar




Eleverna erbjuds olika aktiviteter på fritidshemmet, men verksamheten bör vara mer

varierad och utgå ifrån elevgruppens aktuella behov. Syftet med de olika aktiviteterna

bör tydligt framgå och dokumenteras och dels användas som information till

hemmen3, dels i det systematiska kvalitetsarbetet.

Skolan rekommenderar alla elever att delta i fritidsverksamheten, vilket flertalet av

dem gör. Personalen bör dock få en ökad förståelse kring fritidshemmets möjligheter

att bidra till elevernas språkutveckling utifrån ett fritidspedagogiskt förhållnings- och

arbetssätt.


Andelen högskoleutbildad personal i fritidshemmet bör öka.

Möjligheten att arbeta i mindre elevgrupper i befintliga lokaler bör ses över. Detta kan

innebära ett ökat behov av samverkan mellan avdelningarna vad gäller aktiviteter och

omsorg.

Personalen bör, både i den fria leken och i de inplanerade aktiviteterna, i högre grad

utmana eleverna för att stimulera deras fysiska, emotionella, sociala och intellektuella

utveckling.

3 Se resultat under ”Brukarundersökning Fritidshem” på s. 7 i denna rapport.

- Elevgrupperna har en lämplig sammansättning och storlek i förhållande till

personaltäthet, andel personal med pedagogisk högskoleutbildning och

ändamålsenliga lokaler för verksamheten.

- Personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet erbjuder eleverna en

meningsfull fritid som stimulerar utveckling och lärande och utmanar dem utifrån

deras ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter.

- Verksamheten är varierad där lek, skapande och rörelse får stort utrymme och där

möjlighet även finns för vila och rekreation.

- Det råder en god balans mellan barnens fria val och inslag som är initierade och

förberedda av personalen.

Fritidsklubb - verksamhet och förutsättningar



Personalen har tydliga och väl fungerande rutiner kring elevers närvaro och frånvaro

som stödjer elevens eget ansvarstagande utifrån ålder och mognad.

Område med låg eller relativt låg kvalitet som är ett prioriterat utvecklingsområde:

En samverkan med olika föreningar inom idrott och kultur jämte andra närliggande

fritidsklubbar bör utvecklas.

- Det finns pedagogisk högskoleutbildad personal med inriktning mot den åldergrupp

som verksamheten avser och verksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler.

- Verksamheten är varierad och erbjuder aktiviteter som är anpassade till elevernas

ålder, mognad, behov, intressen och erfarenheter som stöd för deras utveckling och

lärande.

- Eleverna har stort inflytande över hur verksamheten utformas.

Ledning och kvalitetsarbete

Skolledningens arbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och

fritidsklubb

Kriterier för god

Skolans rektor tillträdde strax efter vår utvärdering, vilket innebär att vi inte bedömer

hur skolan svarar mot ovanstående idealbild. Däremot ser vi behovet av ett nära

ledarskap på chefsnivå i alla verksamheter med tydliga och höga förväntningar på den

pedagogiska personalen.

Rektorn:

- har en väl fungerande ledningsorganisation, där alla ledare har tydliga mandat

- utövar, liksom övriga ledare, ett nära ledarskap, vilket innebär att alla anställda blir

uppmärksammade samt får återkoppling på sina arbetsprestationer

- är, liksom övriga ledare, förtrogen med verksamheternas uppdrag och det dagliga

arbetet

- utövar, liksom övriga ledare, ett väl fungerande kommunikativt och demokratiskt

ledarskap, vilket innebär att elever och anställda upplever att ledarskapet är tydligt

och informationsrikt samtidigt som det finns goda möjligheter att påverka

verksamhetens utformning

- har, liksom övriga ledare, höga och realistiska förväntningar på de anställda

- har en väl fungerande organisation som främjar utveckling samt stödjer samverkan

och elevernas lärande.

Kvalitetsarbete – förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem och fritidsklubb


Föredömlig kvalitet:



Fritidshemmets arbetsplan är väl förankrad, men bör utvecklas för att innehålla

arbetssätt som motsvarar hela uppdraget. Ett fåtal konkreta utvärderingsbara mål bör

varje år kopplas till skolans gemensamma arbetsplan och kvalitetsredovisning så att

utveckling kan ske systematiskt.

Fritidshemmet har en struktur för utvärdering med personalen med en tydlig

dokumentation. Strukturen bör kompletteras med en motsvarande utvärdering och

dokumentation av elevernas och föräldrarnas på verksamheten.


Kvalitetsarbetet är eftersatt och bör utvecklas mot ett F–6-perspektiv. Skolan bör

utarbeta tydliga rutiner för när och hur uppföljningar, utvärderingar och analyser ska

ske. Det är angeläget att delaktigheten i kvalitetsarbetet ökar och att allas ansvar för

resultaten tydliggörs.

Skolledningen bör säkerställa att de nationella styrdokumenten ligger till grund för all

verksamhet.

- All personal är förtrogna med gällande styrdokument.

- Det finns ett tydligt system för kvalitetsarbetet på alla nivåer.

- Kvalitetsarbetet är dokumenterat och omfattar alla verksamheter med såväl

övergripande åtaganden/mål som verksamhetsspecifika.

- Det finns en koppling mellan verksamhetens uppsatta mål och valda arbetssätt som

ger avtryck i verksamheten och leder till förbättrade resultat.

- Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i sv/sva, ma, NO och SO i årskurs

3.

- Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen (ej språkval) i

årskurs 6 .

- Skolan har system för att följa upp kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 9 .

- Systematiska och kvalitativa analyser av resultat och processer genomförs på alla

nivåer för att utveckla verksamheten.

- Kvantitativa och kvalitativa metoder kombineras i utvärderingen av verksamheten.

Övrigt


Öppettider för omsorgen av elever 6-13 år bör erbjudas alla föräldrar fram till klockan

18.30. Detta då stadens riktlinjer kräver att verksamheten kan erbjuda öppethållande

mellan ramtiderna 6.30 och 18.30.

Erbjudande om omsorg under jul- och sommarlov för fritidsklubbens elever bör tydligt

anges i föräldrainformationen, eftersom stadens riktlinjer kräver detta.

Documents

Utvärdering av BromstensskolanMassa och tid 81 84 82 85 84 Taluppfattning 81 93 88 96 91 Räkna i huvudet 81 86 79 91 88 Matematiska problem 81 95 94 96 90 Skriftliga räknemetoder