Utvärdering av RUC Estetiska lärprocesser...RUC Estetiska lärprocesser 2011-2012 arbetar med kultur, skapande arbete och estetiska lärprocesser men utgår sällan från uppsatta

RUC Estetiska lärprocesser 2011-2012

Utvärdering av RUC Estetiska lärprocesser 2011 - 2012

Rapport av Mia-Marie Sternudd Groth

2012-06-12

Bildtolkning Berätta vad du

ser!

Arbete utifrån konstEtt nödskott avChristian Krohg

3-5-åringar

Iaktta, berätta, måla

5-6-åringar

Matematikens uttrycksformer för bildsamtal

6-7-åringar10-12-åringar

Bildstudie, manusskrivande,

dramatisering

13-åringar

Bildsamtal, skrivande, skapande

15-åringar

Genretypiska drag i skrivande.

Vilka genrer döljer sig i

konstverket?

Ett arbetsblad av Lärgruppen i Kil


Utvärdering av RUC Estetiska lärprocesser 2011 - 2012

I denna rapport redovisas resultatet av en utvärdering av kompetensutvecklingen

Estetiska lärprocesser som genomfördes i RUC:s regi 2011-2012. Utvärderingen

besvarades i maj 2012. De svaranden är rektorer, lärare samt kulturarbetare/

konstnärer som deltagit i kompetensutvecklingen 2011- 2012. 69 % har besvarat

utvärderingen som består av 16 frågor samt 7 bakgrundsfrågor, vilket kan anses som

en ganska hög siffra. Till de flesta frågor har det funnits möjlighet för de svarande att

kommentera sina kryssalternativ. Dessa svar har bearbetats för att förtydliga och

förklara de olika tabellerna i rapporten.

Det som är specifikt med denna kompetensutveckling är att kulturarbetare och lärare

deltar på samma villkor, och får tillfälle att utveckla en gemensam förståelse för hur

man kan se på estetiska lärprocesser.

”Projektets syfte är att konstnärer/kulturarbetare och verksamma inom skolan

skall mötas, utbyta erfarenheter och ta del av ny forskning, samt utveckla och

fördjupa sin egen kunskap och förståelse för hur estetiskt arbete kan stödja

elevers lärprocesser.”1

Utifrån direktiv i läroplaner och regeringens satsning Skapade skola finns ett uppdrag

att öka samverkan mellan skola och kulturlivet och därigenom långsiktigt integrera

kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete. Detta ska bidra till att eleverna når

kunskapsmålen i högre grad. Det är också betydelsefullt att barn och ungdomar får

kunskap och förståelse för det mediala och kulturella samhället. Internationell

forskning visar att i skolor med hög kvalitet får eleverna utveckla sin kompetens i

konstnärliga uttryck och genom konstnärliga uttryck, kombinerat med att de får se

professionell scenisk gestaltning. Resultatet är att eleverna förbättrade sin akademiska

presentation, speciellt inom literacy och språkinlärning och fick en mer positiva

attityder till skolan. Arbetssättet hade även ett positiv inflytande på barnens kognitiva

utveckling, samt deras hälsa och välbefinnande.2

Statens kulturråd lät genomföra en första uppföljning av Skapande skola satsningen3 2009. Denna uppföljning visar att det är betydelsefullt att skola och kulturliv har kunskap om varandra, om organisatoriska förutsättningar, tankar och värderingar om sitt uppdrag och pedagogiska förhållningssätt i förhållande till elever och kreativa processer för att satsningen ska fungera bra. Kort sagt att de har kunskap om varandras kulturer. Tre år senare 4 kan vi se att kunskapen om varandra har fördjupats till följd av den samverkan som skett mellan skola och kulturliv, även om det kvarstår som ett övergripande problem att man saknar djupare förståelse för varandras upp-drag och brist på gemensamma mål. Rapporter5 visar att många skolor i Sverige


arbetar med kultur, skapande arbete och estetiska lärprocesser men utgår sällan från uppsatta mål eller krav på uppföljning.

Sett i ljuset av dessa internationell och nationella erfarenheter svarar RUC: s satsning på Estetiska lärprocesser på ett aktuellt och viktigt behov.

Projektet har utformats av RUC (Regionalt utvecklingscenter) vid Karlstads universitet:

Elisabeth Nyberg och projektledarna Arno Saarnak och Mia-Marie Sternudd Groth i

samverkan med Region Värmland: Urban Norlander. Det kan ses som ett

skolutvecklingsprojekt där alla deltagare ska utveckla kunskap och förståelse för

estetiska lärprocesser genom aktiv handling och reflektion i skolans vardag utifrån

läroplaner och skollag. Projektet beskrivs på följande sätt i inbjudningsbrevet till

kommuner och Region Värmland:

”Projektet utgår från den nya skollagen och de nya/reviderade läroplanerna. I samtliga

läroplaner lyfts det estetiska perspektivet fram i de inledande kapitlen – de kapitel som

är gemensamma för all skolverksamhet. I Lpfö 98 skrivs att förskolan ska ge barnen stöd

i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer.

De ska få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och

lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska,

praktiska, sinnliga och estetiska.

Lgr 2011 föreskriver att skolan ska stimulera varje elev att bilda sig och växa med sina

uppgifter. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och

estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna ska få utöva inflytande och ta ansvar.

Deras kreativitet, nyfikenhet och självförtroende ska stimuleras liksom deras vilja att

pröva egna idéer och lösa problem. De ska få möjlighet att ta initiativ samt utveckla sin

förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Vidare säger

läroplanen att eleverna ska kunna använda kunskaper från de naturvetenskapliga,

tekniska, samhällsvetenskapliga, humanistiska och estetiska kunskapsområdena för

vidare studier, i samhällsliv och vardagsliv. I den reviderade läroplanen för

gymnasieskolan framhålls att det är skolans ansvar att varje elev som slutfört sin

utbildning kan hämta stimulans ur estetiskt skapande och kulturella upplevelser.

Exempel på kurs/ämnesplaner som ytterligare betonar det estetiska:

- uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband” (ur Lgr11, kursplanen för matematik)

- uttrycka sig genom andra estetiska uttrycksformer (ur Lgr11, kursplanerna för svenska, svenska som andraspråk, modersmål)

- samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. (ur Lgr11 kursplanerna för biologi och fysik)

- hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle (ur Lgr11 kursplanen för kemi)


- undervisningen ska behandla /---/ representationer av geometriska objekt och symmetrier med ord, praktiska konstruktioner och estetiska uttryckssätt. (ur gymnasieskolans ämnesplan Matematik 1)

Dessutom betonas ”vikten av att stimulera färdigheter och förmågor som lägger grunden

för entreprenörskap. /---/ ska stimuleras att med kreativitet och nyfikenhet lösa problem

och omsätta idéer i handling.” (Ur Skolverkets Entreprenörskap i skolan)

Avsikten är också att Estetiska lärprocesser 2012-2013 ska göra konstnärer/kulturarbetare

och lärare bättre rustade att ta hand om de möjligheter som Skapande skola ger.

Projektet betonar vikten av upplevelse, gestaltning och reflektion i lärandet.

Flera estetiska uttryck kommer att representeras. Projektet vilar på

övertygelsen att läraren genom sitt förhållningssätt och i mötet med eleverna

skapar ett utmanande rum för lärande. Målet är att skapa en undervisning där

de estetiska aspekterna uppmärksammas – liksom det entreprenöriella

lärandet.

RUC har under åren genomfört ett flertal kompetensutvecklingssatsningar och vi

har kunnat se hur rektorers intresse och engagemang bidragit till framgång för

satsningarna. Vi instämmer med Skolverket som betonar vikten av att rektorer

stöder och ger förutsättningar för lärares möjligheter att planera undervisningen,

följa upp undervisningen och vid behov anpassa planeringen till de nya

förutsättningar som formuleras i läroplanen ( ur: Skolverkets Allmänna råd om

Planering och genomförande av undervisningen).

I projektet Estetiska lärprocesser kommer deltagarna att få ta del av aktuell

forskning och beprövad erfarenhet under sju seminariedagar. Under dessa

dagar kommer lärare från olika kommuner och konstnärer/kulturarbetare ges

möjlighet att dela med sig av erfarenheter och lärdomar.

Varje seminariedag följs av en uppgift som läraren genomför tillsammans med

elever. Därefter träffas deltagarna lokalt/i kommunen i lärgrupper under

ledning av lärledare. I lärgrupperna lyfts frågor och teman som är relevanta för

arbetet i de egna verksamheterna. Träffarna dokumenteras – och de olika

grupperna kan ta del av varandras reflektioner. Lärledarna förbereds för sitt

uppdrag genom utbildning vid Karlstads universitet.

Deltagarnas egna aktiviteter är viktiga för att projektets syfte ska uppnås.

Avsikten är att kritiskt granska den egna pedagogiska verksamheten och att

utarbeta redskap och strategier för att utveckla verksamheten. Lärgruppernas

möten, läsning av litteratur samt möjlighet till reflektion är viktiga delar i

läroprocessen.”


Resultat

Deltagarnas förväntningar är höga Vi börjar utvärderingen med att fråga efter deltagarnas personliga

förväntningar på kompetensutvecklingen, eftersom informationen som varje

lärare eller kulturarbetare fått om kompetensutvecklingen kan ha sett olika ut.

Minnet om informationen kan ha falnat och förväntningarna kan ha

förändrats.

1. Vad var dina förväntningar på kompetensutvecklin gen estetiska lärprocesser?

De flesta kommentarer (23) handlar om att deltagarnas förväntar sig teoretisk och praktisk kunskap inom området estetiska lärprocesser: ” Att få konkreta exempel att använda mig av i traditionellt "icke estetiska" ämnen.” ”Att få konkreta uppslag på hur det estetiska kan integreras i undervisningen” ”Teori kopplat till de estetiska uttrycken”. ”Prova, prova, prova, blandat med föreläsningar” Nästan lika många kommentarer (22) handlar om att de förväntar sig att bli inspirerad: ”Inspiration att arbeta med estetiska lärprocesser i undervisningen.” ”Att jag skulle bli inspirerad till att utveckla det kreativa arbetet på min skola och att jag skulle få mina kollegor att tänka mer som jag.” 9 kommentarer handlar om samverkan, en förväntan om att skapa nätverk, gemensamt arbetsklimat eller att utbyta erfarenheter med varandra. Det uttrycks lite olika av lärare respektive kulturpedagoger. En lärare säger: ”Ge oss i arbetslaget en gemensam grund och bas för vårt framtida samarbete”. Konstnären formulerar följande: ”Få ett kontaktnät och kunna ta sig in i skolan med den konstnärliga erfarenheter och kunskap man har”. 5 kommentarer handlar om att de hade stora eller höga förväntningar på kompetensutvecklingen: ”Jag hade stora förväntningar” 4 kommentarer lyfter fram att de hade förväntningar på den egna personliga utvecklingen: ”Frigöra mina inre (låsta) estetiska viljor och förmågor som göms i mitt hjärta”, ” mod att pröva estetiska lärprocesser.” Två personer kommenterar att de har vaga eller inga förväntningar.


2. I vilken mån tycker Du att förväntningarna har infriats?

Antal svar

I stor utsträckning 15 (21,1%)

I ganska stor utsträckning 33 (46,5%)

I ganska liten utsträckning 21 (29,6%)

I liten utsträckning 2 (2,8%)

Summa 71 (100,0%)

En helhetssyn på projektet och hur förväntningarna har infriats Utifrån att deltagarnas förväntningar bland annat handlade om att få konkret kunskap

om estetiska lärprocesser, och att vi startade projektet med workshops där deltagarna

fick pröva något estetiskt uttryck, så fanns en undran om alla berättelser och bilder

om konkreta projekt skulle kännas tillfredsställande. Att 67.6 % anser att deras

förväntningar har infriats till stor eller ganska stor utsträckning är därför positivt, men

också med tanke på de spridda förväntningarna. ”Många inspirerade

föredragshållare”,…om jag haft förväntningar så har de infriats. Jag tycker jag har fått

väldigt mycket”. Någon påpekar att det varit för lite inriktat mot de äldre medan andra

anser att det varit för lite för arbete mot yngre barn. Dessa motstridiga förväntningar

avspeglar deltagarnas olika behov. Det är också ett pedagogiskt dilemma när projektet

syftar till att inspirera till samarbete mellan årskurser. I deltagarnas slutrapporter kan

vi se att de lärgrupper som samarbetat över åldersgränser har genomfört mycket

spännande och positiva arbeten med eleverna.

Samtidigt är det intressant att notera att svaranden i detta läge uppfattar att alla delar

ingår i kompetensutvecklingen, inklusive verksamheten med eleverna. De ser

uppenbarligen alla delarna i projektet som en helhet. De som kryssat i att

förväntningarna har infriats i liten utsträckning eller ganska liten kommenterar

nämligen situationen på skolorna: ”Har till största delen inte infriats pga att inte alla

kollegor kunde delta. Hade önskat att kunna diskutera med alla.”. ”Synd att vi inte haft

så mycket tid till arbete mellan föreläsningarna. En av våra kollegor var också

sjukskriven. Bra annars!”

Det finns en kritisk röst som lyfter fram ett dilemma med kulturarbete i skolan, och de

villkor som finns för kulturarbetare: ”Marginella möjligheter för kulturarbete i ett

större sammanhang och längre perspektiv. Skolan vill ha våra verktyg av oss för att


fortsätta själva.…Dock stort engagemang av kursansvariga.” En attityd och ett

dilemma som uttrycker en konkurrenssituation om vem som arbetar med estetiska

lärprocesser i skolan och hur man kan ta tillvara olika professioners kompetens på

bästa sätt..


Synsätt på samarbete, estetiska lärprocesser och de t egna utforskandet i praktiken

3. Hur tycker du det har fungerat att kursdeltagare både är konstnärer, lärare och rektorer? Antal svar

Mycket positivt 30 (43,5%)

Positivt 37 (53,6%)

Negativt 3 (4,3%)

Mycket negativt 1 (1,4%)

Summa 71 (102,9%)

Att mötas är utvecklande Det är tillfredsställande att så många av deltagarna uppskattar att både lärare, rektorer och konstnärer/kulturarbetare deltagit i kompetensutvecklingen, 97,1% är positiva eller mycket positiva. ”Lära känna folk från olika kretsar är alltid bra”. ”Kul att höra lärarnas resonemang och frågor”. ”Positivt att få resonera och höra hur konstnärerna ser och vilka idéer de har”. ”Spännande möten, spännande diskussioner”.” Bra att få varandras ”ingångsvinklar” på gemensamt arbete”.

De negativa svaren handlar om att möten inte har uppstått, de kommenteras med att de saknar rektorernas närvaro, eller att de inte hade möjlighet att samtala med kulturarbetarna/konstnärerna : ”Rektor vet jag inte har varit med. Bra att träffa kulturarbetare.”. ”Nödvändigt med skolledare! Hade gärna kommit mera i kontakt med konstnärerna, vi satt i olika grupper vid dialogsamtalen.” Det finns också en önskan om mer samarbete: ”Skulle önska mer samarbete mellan konstnärer och lärare.”


4. Har din syn på hur man kan arbeta med estetiska lärprocesser förändrats?

Antal svar

I stor utsträckning 14 (19,4%)

I ganska stor utsträckning 31 (43,1%)

I ganska liten utsträckning 23 (31,9%)

I liten utsträckning 4 (5,6%)

Summa 72 (100,0%)

Estetiska lärprocesser i praktiken förändrar deltag arnas synsätt Att 62,5% anser att deras syn på hur man kan arbeta med estetiska lärprocesser har

förändrats är intressant eftersom deltagarna i kompetensutvecklingen är en grupp där många

redan har erfarenheter av att arbeta med estetiska uttryck på olika sätt. Det finns också flera

som kommenterar att de redan arbetar utifrån detta synsätt, och att kompetensutvecklingen

snarare har gett dem bekräftelse, inspiration och argument. ”Jag har alltid varit positiv till att

använda estetiska lärprocesser. Det som kursen har gett är inspiration, bakgrund och råg i

ryggen. Vi är på väg!” ” Ja, jag har börjat i liten skala och tänker fortsätta med nya infallsvinklar

efter hand.” . ”Svårt att förklara. Jag upplever att jag upptäckt processer som antagligen

funnits även tidigare (egen verksamhet). Har påverkat miljön på min avdelning.”

Att individer förändrar sitt synsätt är vanligtvis inte så lätt, eftersom det är en kognitiv,

emotionell och erfarenhetsbaserad process. Att så många ändock uppfattar att det skett kan i

detta fall bero på växlingen mellan eget arbete med eleverna och input i form av föreläsningar

och information från andra lärgruppers arbeten, en växling som påverkar under processens

gång i ett års tid. En form av erfarenhetslärande som inbegriper både kollegor, konstnärer och

elever.


5. Hur har arbetet i din lärgrupp fungerat? Antal svar


Positivt 40 (58,0%)

Negativt 11 (15,9%)


Summa 71 (102,9%)

Lärgruppen är en bas för att pröva nya arbetssätt o ch bli starka tillsammans Eftersom ett syfte med kompetensutvecklingen är att deltagarna skall transformera

den information och inspiration de får i form av föreläsningar som både lyfter upp

forskning och konkreta exempel men också genom att lyssna på varandras

redovisningar och läsa texter, är det tillfredsställande att så många uppfattar att

arbetet i lärgrupperna har fungerat positivt, totalt 85,5%. ”Bra att ha möjlighet och tid

att prata med kollegor”.

De har trots allt brottats med att få tid till att träffas i lärgrupperna, för några har det

också varit stora avstånd mellan deltagarna, för några grupper har det tagit tid att

komma igång, och några har drabbats av att kollegor har slutat eller blivit sjuka. Trots

det har de jobbat på bra. ”Vi har peppat varandra, bytt erfarenheter och pratat om

våra olika åldrar på barnen.” ”Vi har varit deltagare både från grundskolan och

kulturskolan och det har inte alls(nästan) varit möjligt att träffas” ”Vi har inte getts

möjligheter att ses”. ”Vi har varit skapande och kreativa men tyvärr har tre deltagare i

gruppen blivit uppsagda och därför valt att sluta”.

I lärgrupperna har lärarna träffats och stöttat och reflekterat över det egna arbetet

med eleverna, medan kulturarbetarna har träffats i egna lärgrupper. Alla konstnärer

har inte haft arbete som möjliggjort ett projekt tillsammans med elever. En sorg som

kommer fram i olika enkätsvar. Många konstnärer såg deltagandet i Estetiska

lärpocesser som en möjlighet att få kontakter som kunde leda till framtida jobb i

skolan. Detta nämner även de konstnärer som deltog i en fokusintervju.6

Vid denna fokusintervju berättar kulturarbetarna att det mest positiva med

kompetensutvecklingen är att de fått kontakt med andra konstnärer som är

intresserade av att arbeta i skolan. Där har de diskuterat sin speciella situation och

svårigheterna med att få arbeta i skolan som konstnärer. Det har lett fram till att de

skapat webbplatsen: www.konstnareriskolan.se.


Konstnärerna/kulturarbetarna nämner att de ofta är ensamma i sitt möte med lärarlag

i skolan och uppskattar att få tillfälle att utveckla och formulera sina tankar

tillsammans med andra konstnärer, även om de inte arbetade i samma konstområde.

”Det är så häftigt för även om vi alla är konstnärer och jobbar med estetiskt

uttryck så känner man inte till varandra så mycket heller. …. Hur kan man göra,

man kan få tips och råd, jamen där kan man ta en liten idé därifrån och så kan

man göra, även samverkan med olika uttrycksformer, med bild och filmkonst

eller dans och film, ja det finns ju massor, massor. Det som jag tycker har varit

viktigast, det bästa här har varit de här träffarna.”

I de återkommande lärgruppsträffarna har kulturarbetarnas även använt sig av det

konstnärliga gestaltandet när de delgivit varandra sina erfarenheter och diskuterat

olika frågor.


6. Hur har utforskandet med eleverna / det egna utforskandet fungerat? Antal svar


Positivt 46 (70,8%)

Negativt 3 (4,6%)


Summa 66 (101,5%)

Utforskandet med eleverna är en positiv upplevelse Hela 97% av de svarande tycker att utforskandet med eleverna alternativt det egna

utforskandet har fungerat positivt/mycket positivt. Det är förståeligt om man ser de

arbeten som deltagarna har presenterat muntligt och skriftligt inom

kompetensutvecklingen. Det är arbeten som lyser av upptäckarglädje och nyfikenhet.

De genomsyras av kreativitet och dialogisitet där lärare och konstnärer fungerar som

positiva förebilder för eleverna. ”Jag har använt många idéer som gagnat elevernas

kunskapande och fått många egna funderingar kring hur olika uppgifter fallit

ut/resulterat” ”En kollega från mitt arbetslag har också gått kursen, vi har kunnat

jobba i barngruppen tillsammans”.

När föreläsare berättar om olika fantastiska projekt kan det vara lätt att glömma bort

att de alla började med någonting enkelt, som sakta växte fram, som i dagsläget är

något att berätta för andra om. Ett måtto för kompetensutvecklingen har varit att

påpeka betydelsen av att pröva något enkelt och lyssna på eleverna för att sedan

bestämma sig vad nästa steg kan bli. Vikten av att våga pröva något litet kommer

fram i olika kommentarer från deltagarna, både i utvärderingen och de egna arbetena.

Har provat lite nytt och det var positivt.” ” Har gjort små projekt, där man själv håller i

hela arbetet” ”Då vi väl provat fungerade det fint, men framför allt har vi/jag en

ambition att utveckla i framtiden.”

Några konstnärer kommenterar deras negativa attityd på frågan med att de helt

enkelt saknar eleverna, de har inte något arbete som möjliggjort arbete med elever.

”Har inte haft några elever att arbete med, men fått inspirerande material till eget

kommande arbete”


Lindströms modell Denna fråga grundar sig på att deltagarna inledningsvis intervjuade varandra i

lärgrupperna om deras syn på estetiska lärprocesser och analyserade svaren i relation

till Lindströms modell. Denna modell presenterades vid den första seminariedagen

och tagits upp vid flera tillfällen under året.

7. Vi har återkommande under året behandlat Lindströms modell om Estetiska lärformer

Fyra estetiska lärandeformerLars Lindström

Lärande om

Tillägnar sig kunskaper om ämnets teori och praktik Målet är tillbakablickande så till vida att man illustrerar eller levandegör ett innehåll. Resutatet är givet på förhand

Lärande i:

Lärande i estetiskt ämne: Bild, musik, poesi, drama, dans, teater, media osv Där resultatet inte är givet på förhand

Lärande med:

Med hjälp av drama, dans, bild musik m.m kommer eleverna att utvecklas i matte, berättarkompetens, kamratskap, franska osv Resultatet är givet på förhand

-

Visa i nedanstående figur på vilket sätt du har

arbetat med de estetiska uttrycken: Lärande

om, med, i eller genom konst och

hur mycket ?

(25% i vardera ruta eller 50+25+10+15 eller?)

Lärande genom:

Genom en växling mellan det estetiska och andra ämnen utvecklar eleverna en medvetenhet om sin kunskap Resultatet är inte givet på förhand, vare sig i estetiskt eller annat ämne


0

2

4

6

8

10

12

0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 50% 60% 70% 75%

Lärande om

Lärande i

Lärande med

Lärande genom

Figur 1: Deltagarnas svar på fråga 7 gestaltat i ett stapeldiagram.

En balans mellan de olika lärandeformerna Som vi ser utifrån detta stapeldiagram så finns det störst spridning när det gäller

lärande i estetiska lärprocesser där två personer uppfattar att de använder sig av

lärande i estetiska lärprocesser till 75%. Detta arbetssätt är något som präglar

konstnärernas arbete. Lika många använder sig inte alls av lärande i estetiska uttryck.

Om vi relaterar till Ann Bamfords undersökning kan det före eleven fungera att en

lärare inte alls använder sig av lärande i estetiska lärprocesser så länge någon annan

lärare har detta uppdrag. Om det däremot skulle prägla elevens utbildningssituation

så innebär det att hon aldrig får stöd att undersöka eller experimentera med de

konstnärliga uttrycken, dvs hitta sitt eget konstnärliga uttryck. Det är olyckligt.

Några anser att en stor del av undervisningen är fokuserad på att arbete med och

genom det estetiska lärandet. Medan flera personer uppger att de bara använder sig

av lärande i och genom estetiska lärprocesser 10 till 15 %. Kanske är det svårare att

arbeta med lärande där resultatet inte är givet på förhand när arbetssättet är ovant,

men mer stimulerade när man har knäckt koden så att man övergår till denna

undervisningsform? När läraren/kulturarbetaren tillåter det öppna resultatet så

tillåter hon också eleverna att reflekterar över innehåll och form med hjälp av tankar

och gestaltning och därmed komma fram till helt nya resultat. Man kan se det som

grundläggande för att utveckla ett kreativt tänkande.

Vad vi också kan se är att de flesta har formulerat att de fördelar lärandet ganska jämt

med cirka 25% i respektive lärandeform, om, i, med och genom. Det kan avspegla en


intention eller medvetenhet om att alla lärandeformerna är av betydelse för att uppnå

så hög kvalitet som möjligt för elevernas lärande. Det kan också vara så att det blir en naturlig

pedagogisk process att skapa en växling mellan intryck och uttryck, reflektion och gestaltning,

ett lärande om och utifrån den kunskap som redan finns och ett experimenterande.


8. Har Estetiska lärprocesser bidragit till en ökad reflektion kring frågor, som berör Ditt arbete i skolan?

Antal svar

Ja, i hög grad 26 (36,6%)

Ja, delvis 40 (56,3%)

Nej, knappast 4 (5,6%)

Nej, inte alls 1 (1,4%)

Summa 71 (100,0%)

Ökad reflektion kring det egna arbetet Att 92,9 % anser att estetiska lärprocesser har bidragit delvis och i hög grad till en ökad

reflektion kring frågor som berör individens arbete i skolan är en hög siffra. På fråga 5 som tar

upp om deras synsätt har förändrats när det gäller estetiska lärprocesser svarar 62,6% att den

har förändrats, men ännu fler 92,9% anser att estetiska lärprocesser har bidragit till en ökad

reflektion kring frågor som berör arbetet i skolan. Det kan tolkas som att även om det egna

synsättet på estetiska lärprocesser inte har förändrats i lika stor utsträckning så påverkar

arbetet med estetiska läroprocesser individen att reflektera över lärande och skola. Det är inte

så många kommentarer i anslutning till denna fråga, någon förklarar att: ”Man tänker utifrån

flera utgångspunkter”, en annan kopplar till det allmänna läget i skolan med

implementeringen av den nya läroplanen: ”I och med nya läroplanen och ”kursen” får

diskussionerna ta större plats i skolan, vilket gynnar oss som vill arbeta med ett estetiskt

synsätt” .


9.a Har du fått nya kontakter till följd av denna kompetensutveckling ...med andra skolor

Antal svar

Ja 35 (58,3%)

Nej 25 (41,7%)

Summa 60 (100,0%)

9. b Har du fått nya kontakter till följd av denna kompetensutveckling med konstnärer.......Antal svar

Ja 28 (48,3%)

Nej 30 (51,7%)

Summa 58 (100,0%)

9. c Har du fått nya kontakter till följd av denna kompetensutveckling med lärare…..Antal svar

Ja 46 (71,9%)

Nej 18 (28,1%)

Summa 64 (100,0%)

Nya kontakter Flest nya kontakter har skett med lärare och skolor, vilket inte är så konstigt med

tanke på att flest lärare deltog i kompetensutvecklingen. Det är positivt att lärarna fått

kontakt med lärare på andras skolor, och på så sätt kan ett nätverk av kontakter

skapas i länet. ”Kul att (samarbeta) utbyta tankar med kollegor på andra skolor och

skolformer” Detta har t ex skett via lärgruppen och dialogcaférna. ”Framför allt i ett


mycket större samarbete med kollegor i kommunen (lärgrupp)”, ”Mest i den egna

lärgruppen men i dialogcafét också”, ”Med vår lärgrupp från olika skolor/stadier i vår

kommun. Tyvärr inte med konstnärer”.

När det gäller frågan om deltagarna fått nya kontakter så är det som alltid en fråga om

tolkning. Hur mycket ska man känna varandra för att det ska benämnas att vi fått

kontakt. När det gäller nya kontakter med konstnärer uppger 48,3% att de fått nya

kontakter ”ja, på bra sätt” och en kommentar handlar om att hon fått kännedom om

konstnärerna även om de inte fått kontakt. ”Inte i bemärkelsen att vi håller kontakt,

men däremot vet jag nu vad som kan erbjudas..” ”Jag har pratat med konstnärer, men

inte knytit kontakter”. Konstnärerna har knutit nya kontakter genom lärgruppsarbetet.

”Mest i den egna lärgruppen.”

Det finns också en besvikelse över att de inte har fått kontakt med varandra.

” Är besviken på att inte fått kontakt med lärarna “Hade gärna velat knyta kontakter

med konstnärerna, så att vi inte lever i olika världar...”


Seminariedagar på Karlstads universitet och Värmlands Museum Under det år som projektet Estetiska lärprocesser pågick fick deltagarna ta del av

aktuell forskning och beprövad erfarenhet under sju seminariedagar. Dessa

seminariedagar var förutom den inledande seminariedagen indelad i följande

aktiviteter, förutom kaffe och lunchpauser, som intogs på Värmlands museum:

Inledande timme med återkoppling, där lärare från olika kommuner och

konstnärer/kulturarbetare delar med sig av sina pågående projekt. Denna

timme innehöll även kommentarer och berättelser om olika forskningsprojekt

från projektledarna, som anknöt till deltagarnas kommentarer och frågor från

föregående seminariedags dialogkafé.

Föreläsning av aktuell forskare. Föreläsarna representerar ett brett perspektiv

inom området, med många olika konstnärliga uttrycksformer. Åldersspannet

sträcker sig från småbarnsdrama (Susanne Osten) hela skolan (Peter

Skogsberg) till forskning om lärare och konstnärers arbete med konst & kultur

(Monika Lindgren). Entreprenörskap (Arne Berggren, David Karlsson)

synliggörande samtal ( Tatja Häikiö), estetiska lärprocesser idag (Christer

Wiklund,) och i ett historiskt perspektiv ( Kent Hägglund) lyfter fram en annan

bredd. Inför varje seminariedag lades texter av föreläsarna ut på projektets

hemsida.

Föreläsning av verksamma pedagoger inom fältet beskriver både breda

projekt, som skolans samverkan med museum år 3-9 (Peter Skogsberg),

Skapande skola (Urban Norlander), som mer specifika projekt om film (Maria

Bodén och Marianne Ekström ), dans (Bibbi Kunosson) och opera ( EvaLena

Lûbeck). Inför varje seminariedag lades texter av föreläsarna ut på projektets

hemsida.

Dialogcafé, där deltagare från olika lärgrupper träffas och diskuterar frågor

som berör den aktuella dagens innehåll. Det är i dialogcaféerna som

konstnärer, lärare och rektorer blandas för att mötas över de fasta

lärgrupperna.

Avslutande gemensam diskussion, samt en titt på nästa uppgift som

lärgrupperna ska genomföra tillsammans med elever i skolans praktik, eller

annan plats.


10. Hur har diskussionerna i dialoggrupperna fungerat?

Antal svar


Positivt 40 (59,7%)

Negativt 13 (19,4%)


Summa 71 (106,0%)

Dialogcaféerna skapar intressanta diskussioner Att ha en stund på dagen då föreläsningarnas innehåll och det egna arbetet i lärgrupperna

diskuteras i tvärgrupper har övervägande varit positivt. 83,6% anser att diskussionerna i

dialoggrupperna har fungerat positivt eller mycket positivt. Kommentarer växlar mellan att

det är ”Kul att få sitta och prata med andra lärare och rektorer. Det har varit bra diskussioner”

”Bra med reflektioner i direkt anslutning till dagen” ”Alltid bra”, ”Alltid ont om tid” .

Men det finns också funderingar om hur man kan göra dessa diskussioner bättre t ex. om man

kanske behöver stöd av en diskussionsledare eftersom någon i gruppen är mycket pratglad

eller en diskussionsledare som ger utmanande frågor. ”Hade varit bra med större grupper +

handledare som utmanat oss i det vi sagt”.

Några skulle behöva mer tid till lärgrupperna och ser dialoggruppstiden som ett alternativ.

”Skulle velat ha lärgrupp istället” Det kan ju vara de personer som haft svårt att träffas på den

ordinarie lärgruppstiden som ger den kommentaren.

Vid fokussamtalet med konstnärerna nämner de att dialogcafédiskussionerna varit mycket

givande eftersom de fått ta del av hur lärare resonerar och därmed fått större förståelse för

deras arbetssituation men också sin egen kompetens. De uttrycker att det är lättare att

presentera hur de själva vill arbeta i skolan för att det ska bli ett bra arbete.


11. Hur har du upplevt den inledande timmen vid föreläsningsdagarna på Värmlands museum?

Antal svar


Positivt 43 (61,4%)

Negativt 4 (5,7%)


Summa 72 (102,9%)

Återkoppling i olika former Under den inledande timmen vid varje seminariedag delade lärare från olika

kommuner och konstnärer/kulturarbetare med sig av sina pågående projekt.

Denna timme innehöll även kommentarer och berättelser om olika

forskningsprojekt från projektledarna, som anknöt till deltagarnas

kommentarer och frågor från föregående seminariedags dialogkafé -

diskussioner.

Det är en övervägande positiv attityd till den inledande timmen, 95,7% (positiv + mycket

positiv).

”Den har alltid varit ÖVER FÖRVÄNTAN! Har sett tråkig ut i programmet men varit mycket

intressant”, ”Trevligt att få ta del av andras arbeten. Imponerande.” ”Pigg start som skapat

delaktighet utifrån projektet”.


Föreläsningarna

Det har varit övervägande positiva upplevelser av föreläsningarna, även om det

givetvis finns föreläsare som är mer populära än andra. Vid vissa tillfällen har inte alla

varit närvarande och har kryssat i rutan (vet ej) av den anledningen. Vid andra tillfällen

har föreläsningen fallit i glömska, och vet ej rutan har använts även i detta fall.

12. Hur har du upplevt föreläsningarna? a, Estetiskt lärande som kunskapsväg, med (Bild), Mia-Marie Sternudd-Groth (Drama) och Margaretha Ullström (Litteratur)

Mycket givande 19 (28,4%)

Givande 40 (59,7%)

Ointressant 1 (1,5%)

Mycket ointressant 0 (0,0%)

Vet ej 7 (10,4%)

Summa 67 (100,0%)

Givande + mycket givande 88,1%

Ointressant + mycket ointressant 1,5 %

Vet ej 10,4%

12.b Workshop i bild, dans, drama, litteratur och musik vid första seminariedagen

Antal svar


Givande 15 (21,7%)



Vet ej 8 (11,6%)

Summa 69 (100,0%)


Ointressant + mycket ointressant 2,9%

Vet ej 11,6%


12. c Jag var med i workshop Antal svar

Bild 18 (26,1%)

Dans 12 (17,4%)

Drama 9 (13,0%)

Litteratur 14 (20,3%)

Musik 8 (11,6%)

Jag var inte med vid workshopen 9 (13,0%)

Summa 70 (101,4%)

Detta diagram visar inte vilken workshop som de ansåg var givande utan snarare att deltagare

som besvarat enkäten är ojämnt fördelade på de olika workshopen. Förslagsvis tar vi bort

denna bild. I de individuella svaren kan vi se kopplingen mellan 12b och 12c.

12. d Synliggörande samtal med Tatja Häikiö, HDK

Antal svar


Givande 40 (58,8%)



Vet ej 13 (19,1%)

Summa 69 (101,5%)


Ointressant + mycket ointressant 22 %

Vet ej 19,1%

12. e. Talar du film? med Maria Bodén och Marianne Ekström

Antal svar


Givande 44 (65,7%)



Vet ej 2 (3,0%)

Summa 67 (100,0%)



Vet ej 3,0%


12. f. Skola i gränsland med Peter Skogsberg

Antal svar


Givande 19 (27,1%)

Ointressamt 0 (0,0%)


Vet ej 6 (8,6%)

Summa 70 (100,0%)


Ointressant + mycket ointressant 0 %

Vet ej 8,6%

12.g Dansprojekt med Bibbi Kunosson Antal svar


Givande 28 (42,4%)



Vet ej 9 (13,6%)

Summa 66 (100,0%) Givande + mycket givande 60,6%


Vet ej 13,6%

12. h. Estetiska lärprocesser i ett historiskt perspektiv med Kent Hägglund

Antal svar


Givande 31 (47,0%)



Vet ej 5 (7,6%)

Summa 66 (100,0%)



Vet ej 7,6 %


12. i ....och ordet blev till bild, musik och drama med EvaLena Lûbeck

Antal svar


Givande 40 (64,5%)



Vet ej 9 (14,5%)

Summa 62 (100,0%)



Vet ej 14,5%

12. j Berättelsen befriar med Susanne Osten

Antal svar


Givande 26 (36,6%)



Vet ej 2 (2,8%)

Summa 71 (100,0%)



Vet ej 2,8%

12. k Lärandets tre stämmor med Christer Wiklund

Antal svar


Givande 32 (47,8%)



Vet ej 13 (19,4%)

Summa 69 (103,0%)



Vet ej 19,4%


12. l. Kreativa näringar/ entreprenörskap med Arne Berggren

Antal svar


Givande 21 (30,4%)



Vet ej 14 (20,3%)

Summa 69 (100,0%)



Vet ej 20,3%

12. m. Konst, entreprenörskap och regional utveckling med David Karlsson

Antal svar


Givande 30 (44,1%)



Vet ej 14 (20,6%)

Summa 68 (100,0%)



Vet ej 20,6%

12, n. Att skapa ordning i det estetiska i skolan med Monica Lindgren

Antal svar


Givande 39 (55,7%)



Vet ej 2 (2,9%)

Summa 70 (100,0%)

Givande + mycket givande 70%


Vet ej 2,9%


12.o. Skapande skola med Urban Norlander

Antal svar


Givande 37 (54,4%)



Vet ej 4 (5,9%)

Summa 68 (100,0%)



Vet ej 5,9%


Öppna frågor Utvärderingen avslutas med några öppna frågor som efterfrågar deltagarnas uppfattningar om

vad de lärt sig, stöd för att fortsätta och arbeta med estetiska lärprocesser samt, vad de vill ha

mer av samt vad de vill skicka med till nästa omgång i denna kompetensutveckling.

Det viktigaste deltagarna lärt sig till följd av de nna kompetensutveckling Svaren på frågan: Vad är det viktigaste du lärt dig till följd av denna kompetensutveckling? kan delas in i tre kategorier: Bejakande, insikt och att våga prova. 1: Ett bejakande av att deras arbete med estetiska lärprocesser är viktigt, nödvändigt och ett sätt att berika skolan samt att de är på rätt väg i sitt arbete.(15 kommentarer) ” Att vi redan arbetar rätt och är på väg i rätt riktning även om det tar tid.” Att vi som jobbar på Kulturskolan faktiskt har ett guldläge vad det gäller att kunna skapa roliga och intressanta projekt. Vi har de största möjligheter att få arbeta med roliga saker bara vi har bra idéer och det har vi ju fått.” ”Att estetiska lärprocesser kan utformas, användas, utvecklas på så många olika sätt. Att det finns SÅ många eldsjälar i vårt land” 2. Att personen blivit medveten om nya insikter eller vilka förutsättningar som krävs för ett lyckat arbete,(8 kommentarer): ”För att få en helhet av processen så måste man ha med alla fyra lärandeformer, i, om, med, genom”, ”Att det fortfarande finns stora avgrunder som skall överbryggas för ett kommande, givande och värdefullt estetiskt arbete med barn och ungdomar. Lärarna behöver kompetensutvecklas - rektorers ansvar” ”Att vara mer observant på intresset hos barnen när det gäller estetik”. ”Att alltid gå ett steg till” 3. Några kommentarer lyfter fram att det viktigaste har varit att våga prova (4 kommentarer): ”Att våga prova. Dra inte på för stort.” ”Att våga pröva, inte ge upp utan ta nya tag.”

Stöd för att fortsätta och jobba med estetiska lärp rocesser De stöd som deltagarna benämner för att fortsätta och jobba med estetiska lärpocesser handlar om samarbete, tid, stöd av ledningen, bekräftelse, men även att det handlar om att fortsätta på det som är påbörjat. 1. Det viktigaste, eller det innehåll som framför allt kommenteras är betydelsen av att ha andra likasinnade att samarbete med på olika sätt (9 kommentarer). Det handlar om ”Kollegor som är inne på samma linje”, ”Att fortsätta ha tillgång till ett nätverk där man kan utveckla idéer och utmana varandras tänk” eller att ”Samarbeta mer med kulturverksamhet i kommunen” . 2. Tid kommer på andra plats ( 7 kommentarer). Det handlar om ”Tid för att kunna planera och genomföra idéer”, ”Tid att berätta och inspirera i mitt arbetslag”, ”Tid för planering och eftertanke”. Till denna kategori kan även denna kommentar tillföras som handlar om att kunna samarbete under en längre tid. ”Ett stort intresse ifrån skolan och en långsiktig arbetsrelation, Inte 3 timmar i veckan i två månader” 3. Stöd av ledningen (4 kommentarer). ”Stöd från ledningen att fortsätta träffas i lärgruppen även efter kursen” ”Ledningens stöd”.


4. Några behöver stöd i form av bekräftelse och bollplank, (2 kommentarer) Å ena sidan de egna kollegorna: ”Positiva bollplank. Positiva arbetskollegor i egna arbetslaget” samt å andra sidan att ”lärare förstår vikten av att ha konstnärer i skolan” 5. Tre kommentarer lyfter fram att de är på god väg och behöver inget annat stöd: ”Att hålla fortsatt kontakt med vår lärgrupp. Vi ger varandra feedback och stöd ”,”Vi har det stöd vi behöver” 6. En kommentar nämner ”Praktiska workshops” något som återkommer i nästa fråga. Önskemål för framtiden De flesta kommenterar på frågan: Vad skulle du vilja ha mer av? är att de vill ha fler

workshops (12 kommentarer).” Fler uttrycksformer, fler workshops med möjlighet att

få prova själv. Det är svårt att få idéer och att genomföra olika estetiska uttryck som

man själv inte provat eller ens känner till.” Om man betraktar ”Praktisk utbildning i

estetiska uttrycksformer; drama, dans, film, etc ” som innehållet i workshopsen så blir

det 13 kommentarer. En annan kommentar anknyter till samma tema: ”Tid, speciellt

för skapande verksamhet” men det kan syfta på den egna arbetssituationen.

Några (2) vill ha mer av idéer: ”Fler konkreta idéer…Jag skulle önska fler små

genomförbara projekt”, ”mer hands-on-projekt”. Mer ”nätverkande” nämner en

person, ”mer inspirerande föreläsningar” en annan och kommentaren” möjligheter att

prova idéer i skolmiljö” kommer troligen från en konstnär.

Medskick till nästa omgång Det finns kommentarer som riktar sig till nästa omgång deltagare som: ”Öppna dina sinnen och lär så mycket du kan. Knyt kontakter så att du får med dig "bärare" i din verksamhet”. ”Att avsätta tid på arbetsplatsen”. ”prova, prova, prova” samt ”Ta vara på möjligheten!”

Det finns också kommentarer till projektledningen som handlar om att det är ”Väldigt

trevligt att vara på Värmlands museum.” Försöka ” Varva föreläsningar med

workshops”. Och att lyfta upp konstnärerna bättre. ”Större fokus på konstnärerna”

Kommentarer som vi vet har påverkat nästa omgång Estetiska lärprocesser.


Slutord Avslutningsvis visar denna utvärdering att det har varit en lyckad kompetensutveckling, som

har påverkat elevernas undervisningssituation med kreativa pedagogers utforskande i

vardagen. Kompetensutvecklingen har också bidragit till att skapa intresse och förståelse

mellan lärares och konstnärers/kulturarbetares arbetssituation. Den har också bidragit till att

konstnärerna har skapat ett eget nätverk för konstnärer som är intresserade av att arbeta i

skolan. Att det har skapat en förståelse om varför estetiska lärprocesser är viktiga för elevers

lärande har också öppnat upp ett intresse för att lära sig mer om hur man kan arbeta praktiskt

eftersom ett flertal deltagare gärna ser en efterföljande kompetensutveckling med mer

praktisk inriktning, dvs mer workshops. Det arbetssätt som genomsyrar denna

kompetensutveckling är även möjlig att fortsätta med som pågående kompetensutveckling

där input anpassat till lärgrupp/ arbetsgrupp varvas med ett praktiskt utforskande med elever

och återkommande delgivning och reflektioner. Det kan utformas som forskningscirklar eller

mindre utvecklingsprojekt (se bilaga 1).


Bakgrundsfaktorer Erfarna kvinnliga pedagoger och konstnärer Deltagarna i kompetensutvecklingen Estetiska lärprocesser är företrädesvis erfarna pedagoger

och konstnärer/kulturarbetare. Mer än 50% har yrkesverksamma längre än 15 år. Att 90% av

deltagarna är kvinnor visar att det är erfarna kvinnliga pedagoger och konstnärer som är

intresserade och betrodda att bedriva denna typ av kompetensutveckling. Det är en form av

skolutveckling som efterfrågar kreativitet och flexibilitet både av pedagoger/konstnärer och i

deras möte med elever. Kanske är det så att de som är mer erfarna känner att de har på

fötterna för att våga pröva den lite mer osäkra, men högkvalitativa arbetssätt som eftersträvas

i denna kompetensutveckling?

2. Hur länge har du varit yrkesverksam? Antal svar

1 år 0 (0,0%)

2 - 5år 5 (7,2%)

6 - 10 år 11 (15,9%)

10 - 15 år 18 (26,1%)

mer än 15 år 35 (50,7%)

Summa 69 (100,0%)

4. Är du man eller kvinna? Antal svar

Man 7 (10,0%)

Kvinna 63 (90,0%)

Summa 70 (100,0%)


Tidigare estetisk konstnärlig erfarenhet Att drygt 50% av deltagarna har någon annan form av konstnärlig utbildning visar dels att

gruppen består av både konstnärer och lärare, men också att ett flertal av lärarna har sedan

tidigare ett konstnärligt intresse som medfört att de kompletterat sin grundutbildning inom

det konstnärliga området. Däremot var det inte så många som tidigare deltagit i något projekt

inom Skapande skola. Att det trots allt är 41% av konstnärerna som har haft konstnärsuppdrag

i skolan, visar att flertalet av de deltagande konstnärerna sedan tidigare varit intresserad av

att arbeta inom skolan. Skapande skola har inte pågått så många år, och kanske kan denna

kompetensutveckling bidra till att skola och kulturliv ökat sin kompetens om hur man kan

samverka på ett ömsesidigt sätt. Där alla parters kompetens kan komma till sin rätt.

5. Har du någon annan fortbildning inom det estetiskt konstnärliga området?

Antal svar

Ja 36 (53,7%)

Nej 31 (46,3%)

Summa 67 (100,0%)

6. Deltar du eller har du deltagit i Skapande skola med någon/några insatser?

Antal svar

Ja 18 (28,1%)

Nej 46 (71,9%)

Summa 64 (100,0%)

7. Om du är konstnär: Har du eller har du haft konstnärsuppdrag i skolan på annat sätt?

Antal svar

Ja 5 (41,7%)

Nej 7 (58,3%)

Summa 12 (100,0%)


1 I det informationsbrev som skickades ut till RUC:s kommuner och Region Värmland beskrivs projektet

syfte, innehåll, hur kursen är upplagd samt de förväntningar som ställs på deltagarna.

2 Bamford, Anne. The Wow-factor. Waxmann Verlag. Münster. 2006

3 Skapande skola- en första uppföljning. Statens kulturråd. 2009

4 Skapande skola – en nulägesbeskrivning. Kulturrådets utvärdering (2012:12) sid 17.

5 Barn- och ungdomskultur. Skapande skola. Kulturrådets webb den 9 januari 2012-01-09

6 Bandad Fokusintervju den 5 mars 2012 av Mia-Marie Sternudd Groth med fyra konstnärer: Plats

Region Värmland


Bilaga 1

Estetiska lärprocesser

Exempel från workshop i skuggspel som tar avstamp i arbete med barnbilderboken Snäll av Gro Dahle

och Svein Nyhus

Kurs och skolutveckling

Kursen Estetiska lärprocesser har formen av ett mindre skolutvecklingsprojekt, där verksamma

lärare ges teoretisk och praktisk inspiration och kunskap om olika sätt att arbeta med estetiska

lärprocesser. Kursen kan anpassas efter lokala önskemål i samverkan med rektor och en

lärargrupp. Vi har även möjlighet att organisera projektet i samverkan med verksamma

konstnärer i kommunen. Genom ett utforskande av konstnärliga uttrycksformer ges

deltagarna ett verktyg att själva initiera ett estetiskt inriktat arbetssätt i sin undervisning.

Bakgrund

Kursen bygger på erfarenheter från RUCs kompetensutveckling/nätverk i estetiska

lärprocesser, uppdragsutbildningar i Estetiskt lärande som kunskapsväg på Karlstads

universitet och är framtagen i samarbete med Kultur i skolan vid Region Värmland.

Innehållet bygger på ett kulturteoretiskt och estetiskt synsätt på lärande.

Kursens syfte och mål är att genom teoretisk förankring och praktisk tillämpning, visa på olika

vägar att tillsammans med barn delta i en skapande process. Genom ett utforskande av


konstnärliga arbetsformer skall deltagarna erbjudas verktyg att själva initiera ett estetiskt

inriktat arbetssätt.

Medverkande lärare:

Arno Saarnak (Universitetsadjunkt i Bild vid Karlstads universitet)

Mia-Marie Sternudd-Groth (Lektor i pedagogiskt drama vid Karlstads universitet)

Margaretha Ullström (Universitetsadjunkt i Litteraturvetenskap vid Karlstads universitet)

Konstnärer kan medverka i arbetet i klasserna mellan närträffarna. (Skapande skola)

Målgrupp: Lärare från förskola, grundskola och gymnasieskola

Litteratur:

Estetiskt lärande som kunskapsväg av Sternudd-Groth, Saarnak & Ullström

(Kompendium med artiklar) Några skönlitterära texter. Varför pedagogisk dokumentation? av Hillevi Lenz-Taguchi, HLS förlag, 1997

Projektets organisering

Planering: Förberedande möte med lärarna och skolledningen

Föreläsning: ”Vad innebär estetiskt lärande som kunskapsväg?” och hur kan arbetet med

estetiska lärprocesser i skolan.


Tre heldagar med workshops och teoretisk förankring

• Tillfälle 1 Föreläsning för att skapa en gemensam utgångspunkt för arbetet om ...

Arbete i olika workshops beroende på antal deltagare och vad man bestämt på det

förberedande mötet.

Inläsning: Varför pedagogisk dokumentation? och kompendiet Estetiskt lärande som

kunskapsväg.

Gemensam avslutning och redovisning, samt delgivande av uppgifter som skall genomföras i

elevgrupp inför tillfälle 2.

• Tillfälle 2 Gemensam föreläsning: ”Texten i fokus”

Arbete i olika workshops med utgångspunkt i några skönlitterära texter, som alla läst inför

tillfälle 2.

Gemensam avslutning och redovisning, samt delgivande av uppgift att genomföra i elevgrupp

inför tillfälle 3.

• Tillfälle 3 Redovisningar: Deltagarna förväntas delge de övriga sina resultat och analyser av

genomförandet på sin skola/förskola/fritidshem, samt dokumenterat sitt sätt att arbeta

tillsammans med barn eller ungdomar. Redovisningen sker individuellt, i par eller i 3-grupp,

där Kau:s lärare ansvarar för varsin storgrupp.

Temat för redovisningen är: Vad innebär Estetiska lärprocesser för dig?

Gemensam avslutning och utvärdering.

Förslaget är skrivet av Arno Saarnak E-post: [email protected]


Documents

Utvärdering av RUC Estetiska lärprocesser...RUC Estetiska lärprocesser 2011-2012 arbetar med kultur, skapande arbete och estetiska lärprocesser men utgår sällan från uppsatta