Vad är minne?Vad vet vi och hur hanterar vi den

kunskapen?

Neuron - nervcell

Förgreningar – dendriter 2-12 år Pruning (”ansning”) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år -

frontalloben 6-13 år störst ökning av en individs kognitiva

förmåga Olika utveckling hos olika delar av hjärnan Alla arbetsminnestester aktiverar frontalloben och den sena

mognaden av frontalloben är en av de viktigaste förklaringarna till arbetsminnets utveckling under barndomen.

Hjärnans arbetsminneskapacitet är till 50% ärftlig Hjärnans plasticitet nya nervceller bildas hela livet

Tillväxt

Korttidsminne Långtidsminne

Arbetsminne

Medvetet Icke medvetet

Episodiskt Semantiskt

PRS

Procedur

Betingning

Stress-,ålders- och sjukdoms-känsligt

Det sensoriska registret Släpper in eller stänger ute impulser Korttidsminnet 45 sek. det magiska talet 7+-2, Chunka - dela upp i hanterbara block SASABBICAPLO Arbetsminnet Korttidsminnesuppgifter som kräver någon form av manipulation el

innehåller ngn distraktion el kräver visst mått av simultanutförande Långtidsminnet Procedurminne: vår förmåga att göra saker t ex cykla Semantiskt minne: faktakunskaper Episodiskt minne: självbiografiskt, minnet om oss själva och vad vi

upplevt

Minnets struktur

http://www.google.se/imgres?q=berglins+gubbar&hl=sv&lr=lang_sv&sa=X&biw=1024&bih=616&tbs=lr:lang_1sv&tbm=isch&tbnid=rf78S1RCJcchMM:&imgrefurl=http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/hjarnforskning-enligt-berglin_213393.svd&docid=XvuGy5-1-qi8LM&imgurl=http://gfx.svd-cdn.se/multimedia/dynamic/00076/15383051_76481d.jpg&w=450&h=300&ei=nUg3UeyaAeSM4gTfy4CoBg&zoom=1&iact=rc&page=3&tbnh=139&tbnw=209&start=35&ndsp=20&ved=1t:429,r:54,s:0,i:248&tx=83&ty=56

Procedurminne: vår förmåga att göra saker, t ex cykla, simma. Automatisering

Semantiskt minne: faktakunskaper t ex huvudstaden i Frankrike.

Episodiskt minne: självbiografiskt, minnet om oss själva och vad vi upplevt. Viktiga, dramatiska el oväntade händelser minns vi lättare

Långtidsminnet

http://www.google.se/imgres?q=berglins+gubbar&hl=sv&lr=lang_sv&sa=X&biw=1024&bih=616&tbs=lr:lang_1sv&tbm=isch&tbnid=mLJmmTT7JoXtVM:&imgrefurl=http://www.hagsarve.com/wordpress/?m=201008&paged=3&docid=-FJKK2P9ulVq0M&imgurl=http://www.hagsarve.com/wordpress/wp-content/uploads/2010/08/mina-lyten.jpg&w=522&h=348&ei=nUg3UeyaAeSM4gTfy4CoBg&zoom=1&iact=hc&vpx=2&vpy=118&dur=172&hovh=183&hovw=275&tx=101&ty=99&page=3&tbnh=137&tbnw=206&start=35&ndsp=20&ved=1t:429,r:40,s:0,i:206

Central exekutiv funktion

Visuospatialt skissblockFonologisk loop

Långtidsminne

Sensoriskt perceptuellt system

Arbetsminnet

The visuospatial scratch pad Bearbetar och lagrar visuell och spatial information schackdrag The phonological loop Lager för auditiv information; 7 enheter telefonnummer Central executive Planering och styrning, reglering av medveten

uppmärksamhet, framplockning ur långtidsminnet, samordnar information från hjälpsystemen

koordinerande funktion

Arbetsminne (Baddely)

Har en begränsad kapacitet När den blir överlastad kan inte uppgifter

processas på en optimal nivå. Endast att hålla information i minnet ställer

inte särskilt höga krav på enheten När två eller flera uppgifter ska utföras

samtidigt arbetar enheten på en optimal nivå och ibland kan den inte utföra uppgifter på ett korrekt sätt. (t ex räkna baklänges och gå balansgång, zumba)

Centralexekutiva enheten

Arbetsminnet avser ett system i hjärnan som kan hålla kvar och hantera den information som är nödvändig för att utföra komplicerade kognitiva uppgifter såsom läsförståelse, inlärning samt logiskt tänkande (Alan Baddely)

Starkt samband mellan prestationen på arbetsminnesuppgifter och problemlösningsförmåga (Randall Engle)

Överlappningen mellan arbetsminne och kontrollen av uppmärksamhet är särskilt viktig

Arbetsminne 1

Arbetsminne: kontrollerad uppmärksamhet Enorm ökning av arbetsminneskapaciteten

genom hela barndomen också långt upp i tonåren.

Enorm variation mellan individer Stark korrelation matematik – visuospatialt

arbetsminne, verbalt arbetsminne, problemlösningsförmåga och läsförmåga

Arbetsminne 2

Vakenhetsgrad (från dåsighet till panikartad stress)

Stimulusdriven uppmärksamhet (dras automatiskt till något nytt och intressant i omgivningen el något vi kommer att tänka på)

Kontrollerad uppmärksamhet (när vi bestämt oss för att koncentrera oss på en viss uppgift)

= arbetsminne

Arbetsminne 3(Baddeley ”Arbetskoncentration”)Tre olika sorters koncentrationsförmåga

Simultanförmåga – hantera många stimuli Begränsningar för simultanutförande kan

förklaras med kapacitetsbegränsningar i vissa områden i hjärnan

Delvis samma områden som rör arbetsminneskapacitet

Överlappsområden – hjässloben Multimodala områden – ej knutna till någon

specifik sensorisk stimulus – nervcellernas allkonstnärer

Träning av multimodala områden (Robomemo)

Träning av arbetsminne

Robomemo www.cogmed.com Minneslek www.elevdata.se Bristande korttidsminne hos barn

www.argument.se Smart www.pearsonassessment.se

Träning av arbetsminnet

(Gathercole) Svårighet att följa instruktioner Stora problem med matematik och läsförståelse Svårt att koncentrera sig på en uppgift en längre

stund Ungefär lika många pojkar som flickor Minnas en instruktion och kunna utföra uppgifter i

flera steg Förmågan att initiera en aktivitet Problemen att formulera en plan för sitt beteende

och sedan hålla kvar den planen i arbetsminnet?

Barn med lågt arbetsminne

Barn med lågt arbetsminne hade lägre självkänsla

Lägst skattade de sig i fråga om ”personal power” dvs den uppfattning en person har om sin förmåga att påverka omgivningen

Betydelsen av diagnoser ”You mean I´m not lazy, stupid or crazy?”

Självkänsla

Minnets fyra steg: Inkodning Lagring Sökning Återgivning

Arbetsminne och lärande

Uppmärksamhet - kontrollerad Koncentration – hålla kvar uppmärksamheten Motivation - intresse Emotion - känsla Sammanhang Tydlighet Feedback – återkoppling Konkret material Stimulus för olika sinnen: visuellt, auditivt,

sensoriskt mm Inre tal – för att fokusera på en uppgift

Inkodning

Repetition direkt och återkommande Verbalisera – återkoppla Nyckelord Ramsor, rytmer Övning Automatisering Organisation och struktur Mindmap mm Association till tidigare lärande Motivation Emotion - humor

Lagring

Repetition direkt och återkommande Verbalisera – återkoppla Nyckelord Ramsor, rytmer Övning Automatisering Organisation och struktur Mindmap mm Association till tidigare lärande Motivation Emotion - humor

Lagring

Sammanhang Association Tid Samtal – stöd och uppmuntran Frånvaro av stress Nyckelord Mindmap Bilder

Sökning

Muntligt Skriftligt Bilder Filmer Gestaltning: drama, sång,poesi Leka

Återgivning

Hålla kvar sinnesintryck eller tankar i arbetsminnet

Ha överblick Formulera en idé Föreställa sig målet – i en sekvens Koncentration och energi för att nå målet Feedforward och feedback som strategier Sammanfatta och utvärdera – är målet

nått+ Formulera nya idéer – nya mål

Planeringsförmåga

Organisation och struktur – skåp, väska Kalender, mobil, anteckningar Ordning material, papper, anteckningar Organisation dator, filer Studieteknik – olika för olika uppgifter och

elever Organisera arbetsuppgifter t ex i mindre

avsnitt Tidslinjer för olika aktiviteter eller uppgifter Sammanfattning av lektion, dag, vecka

Stöd och avlastning för minnet

Klingberg, Torkel: Den översvämmade hjärnan (2007)

Klingberg, Torkel: Den lärande hjärnan (2011) Derwinger, Anna: Minnets möjligheter Adler, Holmgren: Neuropedagogik (2000) Wallenkrans, Pia: Lär in (2000) Lorayne, Harry: Minnesteknik (1992) Wejlid, Gabriella: Ja tack, hjärna (2008) Schacter, D: Sökandet efter minnet (2004) Tammet, D :Född en blå dag (2006)

Litteratur om minne