23-0

4-21

Elin Löwendahl

SMHI

Vad händer med klimatet och vad

betyder det för Blekinge?

23-0

4-21

Atmosfärens CO2- halt förändras

23-0

4-21

Koldioxiden ökar även hos oss i Norden

Source: Finnish Meteorological Institute

Finska Lappland

23-0

4-21

CO2 measurements in Finnish LaplandSource: Finnish Meteorological Institute

+2.0 ppm/year

1996 1998 2000 2002 2004 2006 350

360

370

380

390

400

410

CO2 concentration (ppm)

Pallas GAW station

23-0

4-21

Jordens medeltemperatur förändras

Brohan m fl 2006. J. Geophysical Research 111, D12106 + uppdateringar.

23-0

4-21

Sveriges årsmedeltemperatur 1860-2007

23-0

4-21

Jordens framtida uppvärmning (referensnivå 1980-99)

IPCC AR4 WG I SPM 2007

23-0

4-21

Klimatförändringen: ett klimat som förändras!

RCA3/ECHAM4-B2RCA3/ECHAM4-A2RCAO, 4 scenarier

Några möjliga utvecklingar av Sveriges

medeltemperatur under 2000-talet

Observerad variabilitet under 1900-talet

23-0

4-21

Klimatförändringar innebär ett klimat som förändras

Naturlig variabilitet

-Orsakar viss osäkerhet speciellt på kort sikt -Förstärker eller motverkar långsiktiga klimatförändr

Klimatförändringarna

- Blir allt mer uppenbara med tiden

(RCA3/ECHAM4-B2, -A2, Rossby Centre, SMHI)

23-0

4-21

Nederbördsändringar från 1990

NH sommar

IPCC AR4 WG I SPM 2007

23-0

4-21

Sveriges årsnederbörd 1860-2007

23-0

4-21

Temperatur - det normala medelvärdet

1961-1990 och beräknad förändring 1961-2100

Blekinge

23-0

4-21

Årsnederbörd - det normala medelvärdet

1961-1990 och beräknad förändring 1961-2100

Blekinge

23-0

4-21

Beräknad höjning av havsvattenstånden från 1989-1999

års nivå fram till 2100 enligt IPCC (2001) och IPCC (2007)

IPCC 2001 9 - 88 cm

IPCC 2007 18 - 59 cm

Lokalt kan haven stiga mer

Havet beräknas just nu stiga med ca 3 mm/år (1993-2003) mot 1,8 mm/år

under perioden 1961- 2003

Grönlandsisen motsvarar 7 meter

23-0

4-21

Lokala ändringar av havsvattenståndet

Figure 10.32. Local sea level change (m) due to ocean density and circulation change relative to the global average (i.e., positive values indicate greater local sea level change than global) during the 21st century, calculated as the difference between averages for 2080 to 2099 and 1980 to 1999, as an ensemble mean over 16 AOGCMs forced with the SRES A1B scenario. Stippling denotes regions where the magnitude of the multi-model ensemble mean divided by the multi-model standard deviation exceeds 1.0.

23-0

4-21

Landhöjningen i Sverige

23-0

4-21

Havet stiger runt Sveriges kuster…

23-0

4-21

Klimatmodellering vid Rossby Centre

Global Regional

23-0

4-21

Beräkningsgången för framtidens klimat

GCMUtsläpps-scenarier RCM

Regionalaklimat-modeller(SMHI m.fl.)

Globalaklimat-modeller(internationella forsknings-centra)

GCM

FN:s klimat-panel

23-0

4-21

Typisk horisontell upplösning hos

en regional klimat modell

50 x 50 km25 x 25 km

23-0

4-21

Förändring i temperatur jämfört med 1961-1990:

Olika GCMs och utsläppsscenarier

1981-2010 2011-2040 2041-2070 2071-2100

EC

HA

M4 B

2

E

CH

AM

5 A

1B

E

CH

AM

4

A2

23-0

4-21

Ändring i 2m-temperatur jämfört med 1961-1990

RCA3 ECHAM5 A1B

1981-2010 2011-2040 2041-2070 2071-2100K

JJA

DJF

23-0

4-21

Ändring i nederbörd 2071-2100 jämfört med 1961-1990

DJF MAM JJA SON%

RC

A3

EC

HA

M4

B2

RC

A3E

CH

AM

5 A

1B

RC

A3

EC

HA

M4

A2

23-0

4-21

Årstiderna förändras

1961-90 2011-40

2041-70 2071-2100

Referensperiod och framtida förändring i växtsäsongens längd, T2m > 5 oC (RCA3 ECHAM4 A2)

23-0

4-21

Ökad risk för översvämningar: det blir blötare på många håll …

1961-90 2011-40

2041-70 2071-2100

Referensperiod och framtida förändring i maximal nederbörd under 7-dagarsintervall i DJF (RCA3 ECHAM4 B2)

23-0

4-21

… och torrare på andra håll (vattenbrist)

1961-90 2011-40

2041-70 2071-2100

Referensperiod och förändring i högsta antal konsekutiva dagar med mindre än 1mm nederbörd under JJA (RCA3 ECHAM5 A1B)

23-0

4-21

Stormar är en omdiskuterad fråga

Gudrun den 8 januari 2005

23-0

4-21

Antal fall med geostrofisk vind större än 25 m/sek för hela

Sverige. Det har inte blivit blåsigare!

23-0

4-21

För Sveriges del pekar klimatscenarierna i

huvudsak på:

• Det blir varmare, framförallt på vintern och i norr

• Kalla dagar påverkas mest

• Det blir mer nederbörd, framförallt i väster och norr

• Skyfallen blir intensivare

• Havet stiger

• Det är oklart hur det blir med vind och stormar

23-0

4-21

…vilket påverkar:

• Solskenstimmar

• Värmebölja

• Uppvärmningsbehov

• Behov av kylning

• Sista vårfrostdatum

• Vegetationsperiodens längd

• Längsta torrperiod

• Antal dagar med extrem dygnsnederbörd

• Extrem 7-dagars nederbörd

• Antal dagar med snötäcke

• Snöns vatteninnehåll

• Dagnr för islossning

• Maximal byvind

23-0

4-21

I Sverige påverkas nästan alla sektorer,

t.ex:

Energi

Fysisk planering

Kommunikationer

Skogs- och jordbruk

Vatten och avlopp

Miljö

Hälsa

23-0

4-21

Annual mean SST changes for the

ensemble average (ECHAM4 and

HadAM3H) of the B2 (lower left) and A2

(lower right) emission scenarios. The

figure is taken from Meier (2006,

Figs.13 and 14) with kind permission of

Springer Science and Business Media.

Ändrad ytvattentemperatur i framtiden

Utsläpp B2 Utsläpp A2

23-0

4-21

Mean number of ice days averaged for RCAO-H and RCAO-E: control (left panel), B2 scenario (middle

panel), and A2 scenario (right panel). Figure is adopted from Meier et al. (2004).

Antal dagar med havsis

Idag I slutet av 2000-talet

23-0

4-21

Beräknad ändrad salthalt

23-0

4-21

Slutsatser för Östersjön i framtiden

• Vattnet blir varmare

• Det blir mindre is

• Det blir högre vattenstånd längs kusterna i söder

• Det är osäkert om stormarna blir värre

• Salthalten påverkas

• Vattenkvalitén påverkas

• Ekosystemet påverkas, risker för nya arter

23-0

4-21

Framtida medel och Högvattenstånd i (Skåne

och) Blekinge (SMHI-rapport 2007-53, S. Nerheim)

Kungsholmsfort

10 år 50 år 100 år

1886-2006 100 118 125

”Low case”

2070-2100122 141 147

”High case”

2070-2100161 180 186

23-0

4-21

Det finns många dammar i södra Sverige

Källa: SMHIs dammregister

23-0

4-21

23-0

4-21

EA2 EB2

HB2

Max

Min

Lokal tillrinning

HA2

23-0

4-21

Skogsbruket – en vinnare?

+ Högre tillväxt

+/-Sämre kvalitet för barrträd, bättre för löv

+/-Nya trädslag men

Vilt hindrar ädellöv

Torka ger problem för gran i Sydsverige

Större vindskador

Rotröta, granbarkborre, snytbagge

Ökad risk för omfattande skogsbränder

Svårare drivningsförhållanden (mindre tjäle, blöta vintrar)

Gran

Produktionsförändring 2071-2100 med A2-scenariet (%)

BjörkTall

tillväxt-ökning

Gran

Produktionsförändring 2071-2100 med A2-scenariet (%)

BjörkTall

Källa: Klimat och sårbarhetsutredningen 2007

Source: U.N. Population Division

Megacities 1950

Tokyo

Shanghai

Moscow

London

Paris

Rhine-Ruhr

New York

Buenos Aires

Population Trends

Seoul

Moscow

London

Paris

Rhine-Ruhr

New York

Buenos Aires

Tokyo

Los Angeles

Mexico City

Guatemala City

Toronto

Chicago

Lima

Bogotá

Santiago

Sao Paulo

Rio de Janeiro

Belo Horizonte

Luanda

AbidjanLagos

Istanbul

Cairo

Baghdad

Jeddah

Tehran Bandung

Jakarta

Osaka

Ho Chi Minh City

BangkokYangon

Kabul

Surat

Lahore

Delhi

Mumbai

Kolkata

Dhaka

Karachi Beijing

Tianjin

Shanghai

Megacities 2015

Source:

U.N. Population Division

Population worldwide in cities

1950 30%

2007 50%

2030 60%

Population Trends

23-0

4-21

Florida2005

18 million residents

Florida1920

Sources:http://www.awesomeflorida.com/history.htm(http://www.esig.ucar.edu/rp_senate) - Wendler Collection; Roger Pielke http:\\www. worldweb.com; http://www.napa.ufl.edu/98news/bioland.htmhttp://www.bettertransportation.org/Issues/1999/additional_funding.htm

Cause and effects

0 tourists

100 000 residents

40 million tourists

Florida slide compiled by: W. Kron, Munich Re. Storm picture from NASA.

23-0

4-21

Kalmar Karlstad

Västerås Kristinehamn