Väg 50 Mjölby – Motala - Gestaltningsprogram

1VÄG 50, MJÖLBY–MOTALA

GESTALTNINGSPROGRAM, 2009-04-15

Väg 50 Mjölby–Motala

GESTALTNINGSPROGRAM2009-04-15

Fram- och baksidesbild: 3D-bilder på den nya Vätterbron (Frenning & Sjögren Arkitekter AB)

Bilagor

1 Målbeskrivning – planteringar och slänter

2 Litteratur- och källförteckning

5.1 Delen Mjölby–Trafi kplats Hulje 46–47

5.2 Delen Hulje–Trafi kplats Skänninge södra 48–49

5.3 Delen förbi södra Skänninge 50–51

5.4 Delen förbi norra Skänninge 52–53

5.5 Delen Gripenberg–Stavgård 54–55

5.6 Delen Fågelsta–Ödegården 56–57

5.7 Delen Ödegården–Norrsten 58–59

5.8 Delen Norrsten–Trafi kplats Fors 60–61

5.9 Delen Trafi kplats Fors–Drottninggatan 62–63

5.10 Delen Drottninggatan–Trafi kplats Storgatan 64–65

5.11 Delen Carlsund Utbildningscentrum–

Trafi kplats Metallvägen 66–67

Innehåll

Förord .......................................................................... 3

1 Inledning ............................................................... 4

1.1 Vad är ett gestaltningsprogram? 4

1.2 Läsanvisning 4

2 Förutsättningar ..................................................... 5

2.1 Landskapets och vägens historia 5

2.2 Omgivande landskap 5

2.2.1 Omgivande landskaps huvuddrag 5

2.2.2 Landskapet kring väg 50 indelat i områden med oli-

ka karaktärer 6

3 Gestaltningsmål ................................................... 8

3.1 Vägens inre och yttre rum 8

3.2 Övergripande gestaltningsmål för väg 50 hela

sträckan Mjölby–Motala 8

3.3 Delområdesmål 8

4 Utformning – principer och krav ......................... 12

4.1 Vägar 12

4.1.1 Väg 50 12

4.1.2 Övriga vägar 14

4.1.3 Gång- och cykelvägar 14

4.1.4 Befi ntliga vägar som tas ur bruk 14

4.2 Övriga väganläggningar 14

4.2.1 Trafi kplatser 14

4.2.2 Informationsplatser 16

4.2.3 Terrängmodellering 17

4.2.4 Planteringsytor 18

4.2.5 Dagvattendammar 19

4.2.6 Öppna diken, bäckar och åar 19

4.3 Broar och stödmurar 20

4.3.1 Broar över väg 50 21

4.3.2 Broar över vägar på väg 50 24

4.3.3 Broar över gång- och cykelvägar 26

4.3.4 Broar över järnväg 28

4.3.5 Broar över vattendrag 28

4.3.6 Bro över Motalaviken–Vätterbron 28

4.3.7 Stödmurar 34

4.4 Belysning 34

4.4.1 Belysning av väg 50 34

4.4.2 Belysning av trafi k- och informationsplatser 34

4.4.3 Belysning av övriga vägar 37

4.4.4 Belysning av gång- och cykelvägar 37

4.4.5 Effektbelysning av Vätterbron 38

4.5 Anläggningskompletteringar 39

4.5.1 Räcken 39

4.5.1.1 Mitträcken 40

4.5.1.2 Sidoräcken 40

4.5.1.3 Broräcken 40

4.5.1.4 Gång- och cykelvägsräcken 40

4.5.2 Viltstängsel 40

4.5.3 Skyltning 41

4.5.4 Bländskydd 42

4.5.5 Bullerskydd 42

4.5.5.1 Bullerskärmar av glas 42

4.5.5.2 ”Grön” bullerskärm 43

4.5.5.3 Övriga bullerskärmar 43

4.5.5.4 Bullervallar 44

5 Utformning – planillustrationer ........................... 45

Medverkande:

Beställare:

Vägverket Region SydöstRune Petersson

Göran Öhlund

Jan Johansson (Vectura)

Göran Svantesson

Peter Hermansson

Hans Utstrand (VVÄ)

Kommuner:

Motala kommun

Barbro Eklund

Alf Johansson

Mjölby kommunDag Segrell

Helene Eriksson

Konsulter gestaltningsprogram:

Ramböll Sverige ABHenrik Undeland, ansvarig

Sivan Bergenstein, grafi sk redigering

Christina Beskow, planer

Karin Sjöberg, illustrationer

Per Petersson (Healthy Graphics), fotomontage/3D-bilder

Per von Koch (Effektfabriken), montagebild sid 3

1. Delen Mjölby–SkänningeVectura, Jönköping/LinköpingAnders Nordholm, uppdragsledare

Ingrid Löfkvist (Landskaparna AB), gestaltning

2. Delen Skänninge–MotalaVAP-konsulter, ÖrebroSven-Bertil Götwall, uppdragsledare

Helena Brämerson-Gaddefors (Ramböll), gestaltning

3. Delen genom MotalaRamböll Sverige AB, Malmö/GöteborgCaroline Barros, uppdragsledare

Ingrid Reimertz, gestaltning

4. VätterbronRamböll Sverige AB, GöteborgHenrik Undeland, gestaltning Frenning & Sjögren Arkitekter AB, GöteborgSven Magnus Sjögren, gestaltning

Rambölls uppdragsnummer: 61690830029

Dokument-ID: \44\MMA_UPPDRAG\61690830029_Vag50_

Motala\GP_V50_bok.indb



FörordVäg 50 mellan Jönköping och Örebro ingår i det nationella stam-

vägnätet. Nuvarande sträckning mellan Ödeshög och Motala har

en låg trafi kteknisk standard varför väg 50 nu ska få en ny sträck-

ning.

Vägverket ser det som ytterst angeläget att den nya vägen blir

det självklara vägvalet för näringslivets transporter och annan trafi k

mellan Ödeshög och Motala. En förutsättning för att så ska ske

är att vägen uppfattas som attraktiv. I det arbete som hittills har

utförts har grunden lagts för detta. Gestaltningsprogrammets del

i arbetet har varit att identifi era frågor om vägarkitektur och form-

givning. Gestaltningsfrågor har penetrerats och synen samordnats

på hur vägutformning – tekniska lösningar och gestaltning – ska

samordnas för att forma en attraktiv väg.

Med attraktiv menas inte enbart en god framkomlighet under

hela året, komfort och säkerhet utan också positiva trafi kantupp-

levelser. Det är den samlade bilden som trafi kanten får av vägen

i landskapet som räknas. Det är dock inte enbart trafi kantens

upp levelse av vägen som har vägts in i gestaltningen utan vägen

sedd i sin omgivning – Östgötaslätten och staden – har haft stor

betydelse.

Föreliggande gestaltningsprogram är en inriktning för det fort-

satta arbetet med att skapa den attraktiva vägen i denna entrepre-

nad. Gestaltningsprogrammet uttrycker därmed ambitionsnivån

för det fortsatta arbetet med projektering av vägrummets olika

element, anläggning och drift.

Jönköping 2009-04-15

Vägverket Region Sydöst

Rolf Johansson

Vägdirektör

Montagebild ur presentationsfi lm för vägprojektet (Per von Koch, Effektfabriken, Norrköping).



1 InledningVäg 50 mellan Jönköping och Örebro ingår i det nationella stam-

vägnätet. Både väg 50 förbi Vadstena och alternativvägen väg 32

via Mjölby och Skänninge utgör därmed viktiga leder för långväga

transporter på landsväg, samtidigt som vägsystemet i dessa delar

håller en alltför låg trafi kteknisk standard.

Genom att lägga väg 50 i ny sträckning, via Mjölby och Skän-

ninge samt bygga om delen genom Motala, erhåller man ett attrak-

tivt alternativ för trafi ken mellan E4:an och väg 50 norr om Motala.

Befi ntlig väg Mellan Mjölby och Skänninge byggs om till mötes-

fri fyrfältsväg.

Den nya sträckningen för en mötesfri trefältsväg mellan Skän-

ninge och Motala följer till stor del befi ntlig järnväg. Vid Fors söder

om Motala korsar den nya väg 50 järnvägen och dras på en ny bro

över Motalaviken och vidare genom Motala. Den nya delen genom

Motala byggs som en mötesfri fyrfältsväg med mitträcke.

På sträckan byggs totalt åtta trafi kplatser: vid Hulje, söder och

norr om Skänninge, öster om Fågelsta, Södra Freberga, vid Fors

samt vid Storgatan respektive Metallvägen inne i Motala.

Målet är att objektet ska utföras så att ny väg 50 på delarna

Mjölby–Motala och delen genom Motala blir ett attraktivt alternativ

för trafi ken mellan E4:an vid Ödeshög och väg 50 norr om Motala.

Väglängden, via väg 32, mellan Ödeshög och Motala är cirka 9

kilometer längre jämfört med en sträckning längs nuvarande väg

50. Detta faktum ställer stora krav på att hålla upp standarden på

den nya sträckningen för att trafi ken ska välja denna väg.

1.1 Vad är ett gestaltningsprogram?Vägverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett handlings-

program för att höja den arkitektoniska kvaliteten i väghållningen.

Sedan 1999 fi nns också inskrivet i väglagen att en estetiskt till-

talande utformning ska eftersträvas samt att hänsyn ska tas till

stads- och landskapsbild och till natur- och kulturvärden. En åtgärd

i denna riktning är att lyfta fram gestaltningsprogram för vägprojekt

som en generell metod.

Ett gestaltningsprogram är ett hjälpmedel och en metod i arbe-

tet med att utforma vägmiljöer på ett estetiskt tilltalande sätt. Syftet

är att identifi era frågor om arkitektur och formgivning i vägprojekten

så att de blir vägledande i det fortsatta arbetet. Metoden bidrar till

att komma fram till och förmedla en samsyn för alla inblandade på

hur vägen ska se ut. Ett gestaltningsprogram ska ta hänsyn till hur

vägen upplevs både av trafi kanten och av utanförstående betrak-

tare, inte minst av dem som bor och arbetar i vägens närhet.

Gestaltningsprogram kan vara mycket olika till innehåll och

inriktning. Skillnaden beror på vilken typ av projekt det gäller och

i vilket skede av processen som programmet upprättas. Detta

gestaltningsprogram, för väg 50 delen Mjölby–Motala, är ett program

för en totalentreprenad med drift- och underhållsåtagande i vilken det

ingår att utföra detaljprojektering och att upprätta bygghandlingar.

Syftet är att dra upp riktlinjer för vägens forsatta ut form ning

och att ligga till grund för projektering av vägen. Detta gestaltnings-

program avser att dokumentera det arbete som nedlagts i de tre

arbetsplaner som upprättats för olika delar i detta vägobjekt. En

viktig del i arbetet har varit att redovisa motiven till varför en viss

utformning är vald.

Några av huvudfrågorna i detta gestaltningsprogram är:

Hur ska vägens geometriska utformning i plan och profi l

an passas till den omgivande karaktären?

Hur ska vägens barriärverkan begränsas?

Hur ska vägens närområde utformas för att underlätta

trafi kantens orientering?

Hur ska vägen och dess närområde utformas för att ge en

tydlig känsla av förfl yttning, ankomst och avresa?

Hur ska vägens ”möbler” (= anläggningskompletteringar)

ut formas: mitt- och sidoräcken, belysning, bullerskärmar etc?

Hur ska broar och andra byggda delar gestaltas?

Hur ska övergångarna mellan vägområde och omgivning

utformas för att upplevas naturliga och estetiskt tilltalande för

resande på vägen och för människor i vägens närhet?

1.2 LäsanvisningDetta gestaltningsprogram har samma status som övriga beskriv-

ningar ingående i entreprenaden. Därför är det viktigt att läsa

programmet tillsammans med Beskrivning med funktionskrav, väg,

Beskrivning med funktionskrav, bro samt Beskrivning med funk-

tionskrav, drift och underhåll. Gestaltnings programmet ska fi nnas

tillgängligt för alla projektörer och avstämning ska ske vid aktuella

samgranskningar.

För att få en förståelse för målen för utformning av ny väg re kom -

menderas läsaren att läsa kapitel 2: Förutsättningar, som beskriver

landskapets förutsättningar för ny väg och hur människan påverkat

landskapet under lång tid. I kapitel 3: Gestalt ningsmål presenteras

gestaltningsmål längs sträckan kopplade till förutsättningarna. Mål

för respektive delområde längs sträckan formuleras.

I kapitel 4: Utformning – principer och krav förklaras principer

för utformning och ställs krav på utförande som har en visuell på-

verkan på den färdiga anläggningen med dess trafi kplatser, broar,

belysning, skyltar, sidoområden etc. ”Skall-krav” för entreprenaden

redovisas i grå rutor. Där krav ställs på särskilt utförande på en

speciell plats, markeras platsnamnet med fetstil. I några fall be-

skrivs också eftersträvansvärda utföranden inom grå rutor. Dessa

är i de fl esta fall endast möjliga att utföra om entreprenören kan

sluta avtal med markägare om åtkomst av mark.

För att få en överblick över väg projektet redovisas i kapitel 5:

Utformning – planillustrationer hela sträckan Mjölby–Motala på planer,

med ortofoto som grund för att kopplingen till omgivningen tydligt ska

framgå. Detta kapitel har underordnats i förhållande till många hand-

lingar i entreprenaden i den hierarki som gäller enligt kontraktet. Detta

för att tydliggöra tolkningsföreträde för till exempel vägritningar.

Sist fi nns en bilaga med målbeskrivning för ingående plante-

ringar och slänter.

•

•

•

•

•

•

•

0 1 2 3 4 5 km

Översiktskarta, skala cirka 1:130 000.



2 Förutsättningarmed landskapet så som vi ser det idag och med respekt för det

kulturhistoriska värdet. På vilket sätt detta låter sig göras är inte

alltid enkelt. Hur ska man i utformningen av en väg kunna förmedla

att här har stormän verkat och kungar hämtats som styrt över

riket? Man kan förstå att den bördiga jordbruksslätten har varit en

förutsättning för makt och rikedom. Man kan se det i kyrkobygg-

nader, klosterruiner och storgårdar. Vilken annan ort av Skänninges

storlek har en kyrka som Vårfrukyrkan?

Genom att så långt som möjligt låta vägen sjunka ner i myllan

förbi Skänninge försöker vi behålla ortens kontakt med omlandet.

Avsikten är att göra detsamma med trafi k platsen. Vägen går förbi

ruinen av Sankta Katarinas hospital från 1200-talet, den så kallade

Spetalen och passerar här Pilgrimsleden till Trondheim. Det är min-

nesmärken som det går att ta vara på.

Skänninge var också en hållpunkt på Eriksgatan, den väg kung-

arna red på sin ceremoniella resa från Gamla Uppsala runt Vättern

och tillbaka. Eriksgatans sträckning kan ha legat i väg 206 sträck-

ning. Går passagen av Eriks gatan att påvisa med en ny väg 50?

Eftersträvansvärt utförande

Det är i detta landskap vi ska lägga ny väg, en modern väg som

ska bidra till tillväxt och utveckling. Är det ”Folkunga vägen”? Är

det möjligt att låta resenären på väg 50 förstå vad som tilldragit

sig i detta landskap? Hur ser en utformning av vägen ut som har

denna kulturhistoriska bakgrund att bygga på?

Det får vara en extra utmaning för den blivande vägbyggaren av

detta projekt att fundera vidare på hur historiens vingslag kan tas

tillvara och synliggöras.

2.2 Omgivande landskapLandskapsanalyser har upprättats i samband med arbetet med

gestaltningsprogram för de tre arbetsplaner som upprättats för

objektet väg 50 Mjölby–Motala. Landskapsanalyserna som delvis

återges i det följande har legat till grund för de projektmål som har

ställts upp för projektet. I landskapsanalyserna beskrivs visuella

och sociala aspekter samt natur- och kulturvärden i området. En

landskapsanalys ska ge förståelse för landskapets karaktär, natur-

och kulturmiljövärden, samband och utveckling och utgöra under-

lag för hur vägen kan/bör förhålla sig till det omgiv ande landskapet

och dess karaktärsdrag.

Landskapet kring väg 50 kan delas in i delområden med olika

karaktärer. Karaktärerna ingår i ett större sammanhang i området

som beskrivs nedan och på kartan till höger. Denna karta visar

den västra delen av Östgötaslätten och de stora landformerna

i detta område. De långsträckta, fl acka höjdforma tionerna kring

Skänninge syns här tydligt och indikerar ett stråk som utgör vatten-

delare och läge för historiska vägar.

2.2.1 Omgivande landskaps huvuddragLandskapet som omger den planerade väg 50 utgör en del av

Östgötaslätten och består till stor del av storskalig åkerbygd med

I detta kapitel beskrivs de landskapliga förutsättningar na för

byggandet av en ny väg 50 mellan Mjölby och Motala. Inled-

ningsvis ges också en historisk tillbakablick för att förstå hur

landskapet i detta område har präglats av människan sedan

stenåldern.

2.1 Landskapets och vägens historiaVägen som nu ska byggas är inte vilken väg som helst. Det är en

väg som vi avser att placera i ett landskap vars betydelse i den

svenska historieskrivningen är omvittnad sedan länge. Senast i

berättelsen om riddar Arn i Jan Guillous romaner. Den planerade

väg 50 går över Öst götaslätten i en trakt varifrån medeltida kungar

har hämtats till den svenska tronen. Under tidig medeltid växlade

kungamakten genom strider mellan den sverkerska ätten och den

erikska ätten. Bjälboättens (även benämnd Folkungaätten i historie-

skrivning) jarl Birger Brosa hade band till båda rivaliserande ätterna

och en stark maktposition vilket ledde till att hans ätt några gene-

rationer senare övertog kungamakten. Magnus ”Ladulås” Birgers-

sons sonson Magnus Eriksson är känd för att ha infört den första

rikstäckande ”landslagen” från 1350. Den svenska fl aggans färger

återfi nns i Folkungaättens kungavapen från 1275. Väster om Skän-

ninge ligger Bjälbo ättens kyrka. Lämningarna efter ättens herresäte

har man dock inte kunnat lokalisera.

Under tidig medeltid fanns tre städer i Östergötland, marknads-

staden Skänninge som var landskapets kornbod, biskopssätet

Linköping och handelsstaden Söderköping.

Historien förpliktigar oss att skapa en väg som harmonierar

Landskapstyper i omgivande landskap. Kartan är hämtad från ”Översiktlig kulturmiljöanalys” av Schibbye Landskap AB.

fl ack, öppen mark och brukade jordar. Slätten är svagt böljande

genom mjukt formade moräner, som har överlagrats av kalkhal-

tig morän lera. I landskapet förekommer också större och mindre

skogbevuxna höjder på grövre jordar. Trakten är rik på fornläm-

ningar, exempelvis kring Södra Freberga, med bevarade gravfält

och boplatser. Vid Motalaviken har man hittat boplatser redan från

jägar- och samlarsten åldern. Som framgår av föregående avsnitt var

Skänninge tidigt en betydande handelsort där fl era vägar möttes.

Hela slätten var uppodlad redan under medeltiden. Sjösänkning

och täckdikning under sent 1800-tal gjorde slättlandskapet mer

stor skaligt och enhetligt. Motala stad är dock placerad i gränslandet

mellan slätten och skogen med tillgång till vattenkraft för industrin.

Bystrukturerna grundades redan före 1000-talet och många

byar ordnades geografi skt som radbyar. Bebyggelsen ligger ofta

högt i byar eller som utlokaliserade ensamgårdar. Vid laga skiftet

under 1800-talet uppfördes de ensamliggande storgårdar som

karaktäriserar området. Medeltida byar och kyrkor fi nns kvar, bland

annat Motala kyrka. Silhuetter av Bjälbo och Högby kyrkor liksom

Vårfrukyrkan i Skänninge präglar fortfarande landskapsbilden.

Andra landmärken är gårdsanläggningarna med sina alléer och de

samlade byarna.

Den nuvarande sträckningen av väg 32 mellan Mjölby och Skän-

ninge är ny och byggdes på 1990-talet. Merparten av övriga vägar i

det omgivande landskapet har en lång historia och kan återfi nnas på

kartor från 1700-talet. De följer höjdsträckningar och ägogränser och

är följsamma till topografi n. Stjärnformiga medeltida vägsystem mot

viktiga platser är avläsbara bland annat kring Skänninge. Motala stad

karaktäriseras av sin solfjäderformade stadsplan samt Göta kanal,

båda verk av Baltzar von Platen.

De viktigaste historiska byggnaderna i Skänninge.

Det delvis medeltida vägnätet runt Skänninge framgår än idag.



2.2.2 Landskapet kring väg 50 indelat i områden med olika karaktärer

På ortofotot till höger redovisas den indelning av landskapet som

gjordes i arbetsplanernas landskapsanalyser. Nedan följer beskriv-

ningar av dessa delområden, där särskilt intressanta landskapliga

kvaliteter lyfts fram. Kvaliteterna utgör också ofta grunden för de

gestaltningsmål som ställts upp för projektet i kapitel 3.

A. Öppet, odlat landskap mellan E4 och Hulje Detta område karaktäriseras av svagt böljande åkrar med ensam-

liggande gårdar, inbäddade i dungar, spridda i åkerlandskapet.

Högby kyrka är ett landmärke lite längre norrut och syns tydligt

från den nuvarande vägen när man kommer söderifrån. I den norra

delen fi nns ett industriområde på den östra sidan om vägen och

en by på den västra sidan. Befi ntlig väg 32 passerar genom detta

landskap i två mjuka svängar och följer relativt väl markens topo-

grafi . Vägen upplevs därför som en någorlunda väl integrerad del

av landskapet där marken odlas intill vägen. Väg 942, som tidigare

passerat som ett ”piskrapp” genom landskapet mellan Mjölby och

Skänninge, fi ck i och med ny väg 32 på 1990-talet ett brott på

vägsträckningen med förskjutna anslutningar till väg 32.

Kvaliteter

Utblickar över landskapet och Högby kyrka.

B. Skogsparti på MjölbyfältetMjölbyfältet är en av de mest betydande isälvsavlag ringarna inom

ett av de så kallade mellansvenska randbildningsstråken. Det är

av riksintresse för sina geologiska värden och har bland annat stor

betydelse för att man ska kunna tolka och beskriva förloppet under

inlandsisens avsmältning. Stora delar av området utgör skydds-

område för Mjölby kommuns vattentäkt. Skogssjöområdet direkt

öster om väg 32 är naturreservat och ett viktigt friluftsområde för

Mjölbyborna.

Som trafi kant utan närmare kunskap om Mjölbyfältet upp-

lever man området mest som en ordi när tallskog. Väg 32 utgörs

av långa raklinjer genom skogspartiet. Kortare utblick bjuds mot

Högby kyrka från vägen. En solitär ek nära vägen är ett viktigt land-

märke. Järnvägen Mjölby–Motala passerar skogen i skärning. Efter

korsningen med väg 977 öppnar landskapet åter upp sig västerut.

Vägen går här i kanten av den höglänta Högbymon mellan skog

och slätt och man ser för första gången Skänninges silhuett.

Kvaliteter

Den solitära eken i närheten av vägen. Utsikt över Skännninges

silhuett med Vårfrukyrkan.

C. Öppet, odlat landskap kring Skänninge Öster om Skänninge dominerar ett storskaligt fl ackt odlingsland-

skap som ger vida utblickar över slätten. Även här förekommer

spridda gårdar. Såväl nuvarande väg 32 som väg 206, den gamla

vägen in mot Skänninge öster ifrån, ligger mer eller mindre i nivå

med omgivande mark. Det fl acka landskapet gör området känsligt

för stora ingrepp som sticker upp i landskapet.

Skänninge var en historiskt betydande handelsort på medel-

tiden där fl era viktiga vägar möttes. Skänninges moderna utveck-

ling har formats av dess roll som handelscentrum i en rik jordbruks-

bygd vilket tydliggörs av de höga silobyggnaderna, som tillsam-

mans med kyrktornet på Vårfrukyrkan dominerar stadens silhuett.

Befolkningsökningen har varit relativt måttlig och Skänninge har

därför kunnat bevara sin prägel av småstadsidyll. Kring många stä-

der uppstår ett slags ingenmansland, där den gamla hävden upp-

hör utan att ny markanvändning kommer till. Detta gäller inte Skän-

ninge. Runt merparten av staden går jordbruksmarken på klassiskt

vis ända in till tomtgränserna för stadens bebyggelse. Skänninges

industriområde i öster visar dock delvis upp en stökig och oskön

framsida mot vägen som inte gör Skänninge rättvisa. Skänninges

silhuett är tydlig från alla vägar som leder till staden.

Kvaliteter

Ortssilhuetten med Vårfrukyrkan och silo anläggningen är en viktig

karaktäristisk kvalitet som ska tas tillvara vid vägombyggnaden.

Närheten till Spetalen och naturmiljön kring Skenaån och när-

liggande damm.

Det fortfarande synliga historiska vägnätet och sambanden

mellan odlingslandskapet, bebyggelsen och väg nätet.

Ortofoto över landskapet mellan Mjölby och Motala med delområdeskaraktärer.

D. Skogsdominerad höjdsträckning norr om SkänningeOmrådet präglas av skogspartier med insprängda mind re åkrar.

Vägarna går i ursprungligt läge längs höjderna. Bebyggelsen ligger

oftast intill vägarna men torpbebyggelse förekommer också spritt i

området.

Kvaliteter

Skogridåer på båda sidor om befi ntlig järnväg och planerad väg 50

kommer att dölja den nya vägen på håll och avgränsa vägrummet.

Möjlighet till vidsträckta utblickar från väg 50 mot öster över

öppet, odlat landskap.

E. Öppet, odlat landskap söder om MotalaDet öppna, odlade landskapet som berörs av planerad väg 50 kan

delas in i två karaktärer som skiljer sig något åt. Söder om Fågelsta

utgörs det öppna, odlade landskapsrummet av vidsträckta, fl acka

dalgångar. Bebygg elsen är lokaliserad dels i höjdlägen, dels längs

vägarna som ofta går tvärs dalgångarna. Norr om Fågelsta

karak täriseras landskapet av öppna, odlade marker i en kuperad

småskaligare bygd. Bebyggelsen följer i stort vägarna som ligger i

höjdlägen. Utblickarna är ofta korta och begränsas av gårdar, kullar

och träddungar.

Kvaliteter

Möjlighet till vidsträckta utblickar från planerad väg 50 ut i omgiv-

ande landskap.

I landskapet fi nns intressanta landmärken som kyrktorns-

silhuetter och vindkraftverk, som från den nya väg 50 kommer att

vara synliga på relativt långt håll.

A. Öppet, odlat landskap mellan E4 och Hulje

B. Skogsparti på Mjölbyfältet

MjölbyMjölby



F. Stadsnära landsbygd söder om MotalaOmrådet söder om Motala kännetecknas av öppna, fl acka slutt-

ningar ner mot Vättern. I nordost är Södra Freberga gård belägen

på en vegetationsklädd höjd och i anslutning till gården fi nns

betade hagmarker med ädellövträd. Området präglas dels av dess

historiska bakgrund, dels av närheten till Motala. Här gränsar en

rik natur- och kulturbygd till industriområde och området korsas av

vägar och järnvägen mellan Mjölby och Hallsberg.

Befi ntlig väg 50 präglar landskapet både genom en djup

skärning under järnvägen och en relativt hög vägbank vid Södra

Freberga gård. Från den senare ges utblickar mot Vättern och det

brukade odlingslandskapet. Igenväxande och överblivna ytor mel-

lan väg och järnväg understryker karaktären av ett landskap som

präglas av infrastruktur. I sluttningarna ned mot Vättern fi nns en-

staka fornlämningar och kalkrikkärr.

Kvaliteter

Möjlighet till vidsträckta utblickar i det öppna landskapet bland

annat ner mot Vättern från planerad väg 50.

Det vegetationsklädda höjdpartiet vid Södra Freberga gård ger

stöd för och förankrar väganläggningen i landskapet.

Betade hagmarker med ädellövträd ger förståelse för gårds-

miljöns historiska förankring.

G. Området kring Skepparpinan (Motalaviken)Planerad väg 50 kommer att gå på en hög bank genom ett områ-

de med utvuxen blandskog med närhet till villabebyggelse, fram till

den planerade bron över det smala sundet i Motalaviken–Skeppar-

pinan. Sundet ingår i ett Natura 2000-område och har stora na-

turvärden på de grunda bottnarna som omger farleden för Göta

kanal. Längs stränderna fi nns strandvegetation av al och pil. Norr

om sundet sträcker sig ett vägreservat som idag utgör parkområde

mellan villabebyggelse.

Kvaliteter

Färden på bank och bro skapar goda tillfällen till utblickar över

Vättern i väster och Motala stad med den inre Motalaviken och

Motala Ström i öster. Från bron ges även goda möjligheter till

utblickar mot Motalas välkända radiomaster.

H. Stadsbygd i MotalaNorr om Drottninggatan kommer ny väg 50 att gå i ett fl ackt väg-

reservatet mellan ett villaområde i öster och ett verksamhetsområ-

de i väster. Norr om den planerade Storgatans trafi kplats kommer

vägen att gå i befi ntlig vägsträckning för väg 50 mellan verksam-

hetsområden och åkermark fram till den planerade trafi kplatsen vid

Metallvägen.

Kvaliteter

Utblickarna mot den karaktäristiska parkkullen Jätten utgör ett

karaktärsfullt inslag vid planerad trafi kplats Storgatan. Vid planerad

trafi kplats Metallvägen fi nns stora solitärträd.

Även den solfjäderformade stadsplanen med sina pelarformiga

stadsträd, liksom utblickarna mot radiomasterna, utgör karaktärs-

drag väl värda att förvalta.

I. Stadsnära landsbygd norr om Motala Norr om den planerade trafi kplatsen vid Metallvägen vidtar i be-

fi ntlig vägsträckning för väg 50 en sekvens av infartssträcka med

böljande bullervallar och vegetation i fria grupperingar/dungar.

Längre norrut övergår karaktären i ren landsväg med omväx-

lande öppna åkrar och slutna skogspartier i en småbruten terräng.

Kvaliteter

Denna sträcka har idag få landskapliga kvaliteter förutom utblickar-

na i det odlade landskapet. Det är därför av största vikt att infarts-

sträckan till Motala tillförs ett prydligt ordnat utseende och därmed

nya kvaliteter.

C. Öppet, odlat land-skap kring Skänninge

D. Skogsdominerad höjdsträckning norr om Skänninge

E. Öppet, odlat landskap söder om Motala

F. Stadsnära landsbygd söder om Motala

G. Området kring Skeppar-pinan

H. Stadsbygd i Motala

I. Stadsnära landsbygd norr om Motala

SkänningeSkänninge

FågelstaFågelstaMotalaMotala



3 Gestaltningsmål3.1 Vägens inre och yttre rumVägens inre och yttre rum handlar om trafi kantens närmiljö respek-

tive vägens relation till omgivande stad och landskap. Målen för

vägens utformning kan skilja sig åt beroende på om man vänder

sig inåt eller utåt i vägrummet.

Målen för vägens inre rum relateras till trafi kantperspektivet. Här

eftersträvas en tydlig och konsekvent utformning som underlättar

orienterbarheten och samspelar med trafi ksäkerhetsaspekter. Det

inre rummet präglas bland annat av den utrustning som är nödvän-

dig i vägrummet: bullerskydd, räcken, belysning och skyltar. Det kan

också präglas av en medveten plantering av grönska för att vackert

inrama och avgränsa vägrummet mot till exempel omgivande bebyg-

gelse. Detta är fallet för planerad väg 50:s passage genom Motala.

Några av dessa element påverkar också omgivningen, exempelvis

vänder sig bullerskydd och planteringar även mot vägens yttre rum.

Vägens yttre rum relateras till åskådarperspektivet. Målet med

utformningen av det yttre rummet är att anpassa vägen till stadens

och landskapets värden och struktur. En så tilltal ande miljö som

möjligt ska skapas för betraktaren vid sidan av vägen. Ett påtag-

ligt element som påverkar vägens yttre rum är de broar som ses

från omgivningen, framförallt vid trafi kplatser och vid passagen av

Motalaviken.

Utifrån dessa olika ”målgrupper” har formulerats ett antal över-

gripande gestaltningsmål samt delområdesmål för den nya vägen.

Dessa följs upp i kapitel 4 genom formulering av principer för ut-

formning och krav på utförande samt planillustrationer i kapitel 5

som visar hur målen tillgodoses genom geografi sk utformning på

respektive vägsträcka.

3.2 Övergripande gestaltningsmål för väg 50 hela sträckan Mjölby–Motala

Den nya väg 50 med tillhörande övriga förändringar på vägnät och

omgivningar ska utformas så att landskapets särprägel bevaras,

den historiska dimensionen kan upplevas och ekologiska funktio-

ner och samband utvecklas.

Väg 50 har övergripande gestaltats utifrån omgivande landskap

och stadsbygd. Växlingen mellan att färdas genom det skogspräg-

lade landskapet, öppet odlingslandskap, förbi och genom speciella

orter som Skänninge och Motala ska också prioriteras genom ut-

formning och gestaltning i det fortsatta arbetet med projektering inom

ramen för en totalentreprenad med drift- och underhållsåtag ande.

Planerad väg 50 och dess kringanläggningar ska i möjligaste

mån integreras i landskapet för att ge projektet ett gott eftermäle.

Föreslagen utformning av väglinjen i plan och profi l strävar efter en

anpassning till landskapets topografi och innehåll. Detta beskrivs

utförligt i avsnitt 4.1 Vägar under rubriken Plan och profi l.

Ett övergripande mål är också att ge vägen en god gestaltning

som skapar mervärde för de kringboende genom så väl utfor-

made bullervallar, planteringar etc så att dessa utgör en estetiskt

tilltal ande miljö. Se exempel i sektioner på sid 53 och 58. Med

mervärde avses här det värde som kan skapas utöver själva trafi k-

anläggningen. Med rätt åtgärder kan man mildra de kringboendes

uppfattning av ny väg som ett intrång. Detta beskrivs framför allt i

avsnitt 4.2 Övriga väganläggningar.

Vägens barriäreffekt kan inte undvikas men minimeras, såväl

upplevelsemässigt som funktionellt. Exempelvis innebär detta att

rekreationsstråk ska behållas i största mån och gång- och cykelpas-

sager utformas trygga. Särskilt viktigt är det att ge dessa ett ljust och

luftigt intryck när passagerna sker under ny väg 50 som till exempel

vid Skänninge och i Motala. Detta beskrivs utförligt i avsnitt 4.1.3

Gång- och cykelvägar.

Trafi kledens olika broar och stödmurar har getts en övergrip-

ande utformning som har grunden i ett par samlade gestalt -

nings uttryck med utgångspunkt i dels omgivningens karaktär

och dels bred vidligg ande portar för järnvägen. Syftet med tydliga

gestaltnings uttryck är att ge ny väg 50 en egenkaraktär på detta

vägavsnitt. Bron över Motala viken ska av samma skäl bli ett tillskott

i miljön kring Motalaviken genom en alldeles speciell brokaraktär.

Detaljerade utformningskrav för broar och stödmurar beskrivs i

avsnitt 4.3.

Väganordningar, övriga väganläggningar och anläggnings-

kompletteringar (som exempelvis skyltar, räcken och belysning)

ska ges en konsekvent och medveten gestaltning som ger en

lugn trafi kantupplevelse och minimerar väg anläggningens visuella

påverkan på omgivningen. Se vidare avsnitt 4.4 Belysning och 4.5

Anläggningskompletteringar.

Längs sträckan fi nns platser och vyer som kan tillföra trafi kan-

ten en upplevelse av landskapet. Den fortsatta utformningen av

vägen ska ge trafi kanten möjlighet att ta del av dessa intryck.

I det fortsatta gestaltningsarbetet ska också beaktas ett lång-

siktigt perspektiv för att säkerställa framtida kvaliteter. Förvaltnings-

aspekter och ekonomi är viktiga förutsättningar för projekteringen i

entreprenaden.

3.3 DelområdesmålFör de i kapitel 2 beskrivna delområdena A–D (se plan på sid 6–7)

formuleras nedan mål för det fortsatta gestaltningsarbetet som är

knutna till landskapets karaktär. Dessa mål kompletteras genom de

principer och krav på utformning av väganläggningarna som beskrivs

i kapitel 4 och sedan illustreras geografi skt på planer i kapitel 5.

A. Öppet, odlat landskap mellan E4 och HuljeÄven i ett perspektiv av omfattande exploatering kring Mjölby är

utblicken mot Högby kyrka viktig att bevara när man kommer

söder ifrån på planerad väg 50. Kyrkan syns som tydligast när man

passerat Hultegården. Utsikten är något som inte påverkas av

breddad väg men väl av kommunens planering.

Intryck av skyltar och annan utrustning ska minimeras i det

öppna landskapet. Exempelvis kan befi ntlig vegetation eller plante-

ringar ge ett visuellt stöd vid placering av utrustning.

Tallskog på Mjölbyfältet.

Öppet landskap mellan E4 och Hulje. Högby kyrka syns till höger om Hultegården.

Högby kyrka

Utblick mot Högby kyrka liksom den stora eken ska bevaras.



Vy mot Skänninge från nuvarande väg 32. Vårfrukyrkans silhuett syns.

Vårfrukyrkan

Spetalen, en sjukhusruin, ligger öster om Skänninge i anslutning till naturmiljön vid Skenaån.

Siloanläggningen och Vårfrukyrkan utgör en viktig del av Skänninges silhuett i landskapet.

Väg 50 tangerar betesmarker i ett ändmoränområde nordöst om Fågelsta.Vy mot Varv Kyrka som ligger i det öppna, odlade landskapet med vidsträckta, fl acka dalgångar.

Trafi kplats Hulje ska ges en medveten utformning med väl

utformade terrängmodelleringar och planteringar enligt krav som

beskrivs i avsnitt 4.2.1–4.2.4 och visas på planillustrationer i kapitel

5, sid 46–47. Detta för att inte bli dominerande i omgivningen utan i

stället så långt möjligt smälta in landskapet vid Hulje.

B. Skogsparti på Mjölbyfältet Den stora eken i vägens närhet är ett värdefullt landskaps element

och ska bevaras. Se läge på sid 48.

För att skydda vattentäkten i området ska en särskild vägsek-

tion utföras med ett skyddsdike som tar hand om dagvattnet från

vägen. Det är här viktigt att utforma anslutningar till omgivningen

på ett vackert sätt.

C. Öppet, odlat landskap kring SkänningeSåväl trafi kanter som betraktare i landskapet ska även fortsätt-

ningsvis kunna se och möta orten Skänninge. Både väg 50 och

väg 206 ska därför ha så låg profi l som möjligt.

Trafi kplatserna Skänninge södra och Skänninge norra ska ges

en medveten utformning med väl utformade terrängmodelleringar

och planteringar enligt krav som beskrivs i avsnitt 4.2.1–4.2.4 och

visas på planillustrationer i kapitel 5, sid 49 och 52. Detta för att

inte bli domi nerande i omgivningen utan i stället så långt möjligt

smälta in landskapet kring Skänninge.

Vägens barriäreffekt ska genom föreslaget utförande mini-

meras. Gående (exempelvis från orten och vandrare längs

Pilgrims leden) ska tryggt och enkelt kunna förfl ytta sig från Skän-

ninge, längs Skenaån, till natur- och kulturmiljön vid Spetalen, se

sid 52.

D. Skogsdominerad höjdsträckning norr om SkänningeUtblickar i det öppna landskapet i öster ska möjliggöras. Där emot

tillåts den västra skogsgränsen fl yttas österut till området mellan

väg och järnväg. Se exempel på planillustration på sid 53 och i

sektion på sid 54.

Skogspartiernas döljande effekt ska utnyttjas. Här placeras

med fördel de skyltar som krävs för ny väg 50:s växlingssträckor

då de får bra visuellt stöd av vegetation.

E. Öppet, odlat landskap söder om MotalaNy väg 50 och dess kringanläggningar ska utformas/gestaltas med

hänsyn till det omgivande öppna landskapet.

Utblickar i landskapet, även åt väster över järnvägsbanken,

ska möjliggöras. Detta åstadkommes genom att vägens profi l-



Norrstens industriområde visar upp en stökig sida mot landskapet och blivande väg 50. Åtgärder som kan minska detta negativa intryck är viktiga.

läge har anpassats i förhållande till järnvägens profi l och genom

upprätthåll ande av en öppen zon mellan väg och järnväg under

driftstiden. Längre sträckor av öppen mark mellan järnväg och

väg ska därför säkerställas där så är möjligt, med hänsyn till de

markavtal som entreprenören lyckats sluta. Se sektion på sid 55

samt planillustrationer sid 54–56 och sid 58–59. Inslag av an-

lagda vegetationsbevuxna åkerholmar ska utföras på strategiska

platser. Befi ntliga vegetationsdungar ska sparas. Se planillustra-

tioner i kapitel 5, sid 58.

Trafi kplatsen vid Fågelsta ska ges en medveten utformning

med väl utformade terrängmodelleringar och planteringar enligt

krav som beskrivs i avsnitt 4.2.1–4.2.4 och visas på planillustra-

tioner i kapitel 5, sid 56. Syftet här är att ge terrängmodelleringen

en småkullig karaktär som påminner om landskapets utseende i

ändmorän området nordost om Fågelsta.

Vid val av bullerskyddsåtgärder ska åtgärd anpassas till land-

skapets höjdformationer och befi ntlig bebyggelsemiljö.

Intryck av skyltar och annan utrustning ska minimeras i det

öppna landskapet. Exempelvis kan befi ntlig vegetation eller pla-

neringar ge ett visuellt stöd vid placering av anläggningskomplet-

teringar.

F. Stadsnära landsbygd söder om MotalaTrafi kplatsen vid Södra Freberga ska ges en medveten utform ning

med väl utformade terrängmodelleringar och mycket sparsmakade

planteringar enligt krav som beskrivs i avsnitt 4.2.1–4.2.4 och visas

på planillustrationer i kapitel 5, sid 60. Syftet här är att modellera

mellanrummen i trafi kplatsen (och viss del av omgivningen om

entreprenören lyckas sluta erforderliga markavtal) som en konst-

gjord åssträckning som ansluter till den befi ntliga höjdryggen nord-

ost om trafi kplatsen. Den konstgjorda åssträckningen ska beakta

de specifi ka värdena i området. Därmed kan också intrycket av det

idag stökiga industriområdet Norrsten mildras något.

Bevarandet av värdefull vegetation som träd i anslutning till

fastställt vägområde ska säkerställas och om möjligt integreras i

gestaltningen av platsen. Se vidstående foto.

Igenväxande och överblivna ytor mellan ny väg 50 och järn-

vägen ska utformas så att dessa kan ingå i omgivande odlings-

mark och åter hävdas. Nuvarande väg 50 och 987 som tas ur bruk

ska återställas till åker. Detta utförs så att det på ett naturligt sätt

smälter in i omgivande landskap. Inga rester av vägbankar, slänter

eller diken ska vara synliga efter återställandet.

G. Området kring SkepparpinanDen stora banken som bildar södra landfästet för bron över Motala-

viken kommer till del att döljas av bevarad skog vid bankfoten. Det

är därför av största vikt att denna vegetation skyddas väl under

byggtiden. Slänten ska också planteras, främst i nederdelen, för att

ytterligare minska den synliga delen av banken från kringliggande

bebyggelse och från centrala Motala.

Bron över Motalaviken ska ges en luftig, öppen konstruktion

med rakt, enkelt och stramt formspråk i enlighet med anvisningar i

avsnitt 4.3 för att ge området kring Motalaviken ett nytillskott med

stort symbolvärde. Brons utformning ska också underlätta utblickar

över Vättern och Motala med solfjäder staden och radiomasterna,

genom så lite sikthindrande vägutrustning som möjligt, till exempel

genom minimerad belysning och bullerskärmar av glas.

H. Stadsbygd i MotalaGestaltningsmålet för denna vägdel är att skapa en upplevelse-

rik resa för trafi kanten genom att knyta an till Motalas karaktärer

och symbolbildare. Till exempel genom att inte låta den planera-

de trafi kplatsen vid Storgatan dominera i höjd över parkkullen

”Jätten”. Ny väg 50 genom Motala ska utformas som en stadsväg.

Den föreslagna utformningen av vägrummet ska därför ges en

stadsmässig vägkaraktär genom en välskött prydlig parkkaraktär

i vägens sidoområden. Detta ska åstadkommas genom en sam-

manhållen sektion med trädrader och välskötta gräsytor, karaktärs-

givande belysning, väl utformade broar och murar med mera. I tra-

fi kplatserna ska högväxta pelarträd som karaktärsträd planteras,

eftersom dessa träd har en tradition i Motalas stadsmiljö. Ett viktigt

gestaltningsmål är också att tillse att tillgängligheten till friluftsområ-

det Fålehagen, till stranden runt Motalaviken, Varamon samt mellan

stadens olika delar blir god genom att gång- och cykelpassager

upplevs som ”inbjudande” och trygga. Se planillustrationer och

sektioner på sid 62–65.

I. Stadsnära landsbygd norr om Motala Denna del av ny väg 50 utgör också infartssträcka från norr till Mot-

ala. Det är därför viktigt att kringområdena terräng modelleras och

planteras på ett medvetet sätt enligt förslag på planillustrationer i

kapitel 5, sid 65, för visuell såväl som bullermässig avskärmning.

Anläggningskompletteringar ska ges en konsekvent och med-

veten gestaltning som minimerar väganläggningens visuella påver-

kan på platsen. Detta gäller särskilt utformningen av de bullerskydd

som här måste placeras längs den nya vägen.

Södra Freberga gård och plantskola ligger i sydsluttningen av en vegetationsklädd höjd med utsikt mot Vättern, vägar och järnväg in mot Motala. På den övre bilden syns också vägbanken för nuvarande väg 50 som delvis skymmer utsikten ned mot Vättern. Orange markeringar avser vegetation som ska skyddas och integreras i gestaltningen.



Vy över befi ntlig väg 50 strax norr om ”Jätten”. Detta vägavsnitt byggs om till ny väg 50 med förbättrad standard i princip i samma läge som dagens väg.

Bilden tagen mot söder över vägreservatet som sträcker sig mellan den planerade trafi kplatsenvid Storgatan och parkområdet ”Jätten” ned till Motalaviken.

Vy från befi ntlig väg 50 mot Vättern vid Södra Freberga. Ny väg planeras i detta parti i princip i samma läge som befi ntlig väg 50 dock med förbättrad standard.

Vy över det smala sundet Skepparpinan i Motalaviken, sedd från södra stranden. Bilden tagen i princip i läge för planerad framtida bro.



är av riksintresse. Planerad väg 50 passerar under väg 206 under

omgivande marknivå för att inte hindra utblickar mot Skänninges

silhuett för en betraktare ute i landskapet och på väg 206.

På den nya sträckningen av väg 50 norr om Skänninge har

väglinjen bearbetats så att linjeföringen ska bli mjuk utan tvära kur-

vor och profi len har anpassats vad avser sikt. Det ska inte före-

komma några skymda partier som döljer överraskningar. Även i de

områden då vägen går parallellt med järnvägen har en linjeföring

valts som upplevs som mjuk utan inslag av järn vägens ”rakhet”.

Vägen sträcker sig här genom ett svagt böljande landskap med

små höjdvariationer. Norr om Fågelsta passerar vägen genom ett

ändmoränområde där topografi n varierar. Profi len för väg 50 har i

möjligaste mån anpassats till denna topografi . På de sträckor där

vägen ligger parallellt med järnvägen har en profi l som möjliggör

utblickar för trafi kanten på väg 50 prioriterats. Då vägen passerar

öppna landskapsavsnitt och på speciella platser som avsnittet förbi

Spetalen vid Skänninge, har principen varit att undvika höga bank-

ar som påverkar omgivningen visuellt negativt.

Växlingssträckor har förlagts till horisontalkurvor, trafi kplatser

samt till vägens passage genom skogsmark.

Vid Södra Freberga går den nya väg 50 in i plan- och profi l-

läge för befi ntlig väg 50. Intrången för den erforderliga breddningen

i känsliga naturområden ska minimeras för att så långt som möjligt

bevara landskapets karaktär. De sidoområden som uppkommer

kring ny väg 50 ska i största möjliga mån anpassas till omgivning-

en. Karaktären på vägen ska upplevas som om den ligger på en

naturligt bildad avsats i den sluttande terrängen ner mot Vättern.

Vid den planerade trafi kplatsen vid Fors viker ny väg 50 av

norrut mot föreslagen bro över Motalaviken. Samtidigt stiger pro-

fi len kraftigt för att klara ställda krav på seglingsfri höjd under bron

för att norr om Skepparpinan sjunka kraftigt igen. Planläget gör att

bron över Motalaviken måste byggas i en svag kurva.

Vid skevningsövergångar mellan kurvor är det viktigt att inga

störningar på linjeföringen uppstår. Detta är särskilt viktigt på en

bro. Profi ler ska därför på detta avsnitt tas fram inte bara för väg-

ens mittlinje utan också för dess kanter.

Planläget genom Motala är givet genom det planlagda väg-

reservatet fram till anslutningen till nuvarande väg 50 vid den pla-

nerade trafi kplatsen vid Storgatan. På hela avsnittet genom Motala

eftersträvas en låg profi l för att dels minimera bullerspridningen

men också för att bibehålla en god visuell kontakt mellan de olika

stadsdelarna i Motala.

Krav på utförande

Linjeföreningen ska utföras ”mjuk” utan synliga ”knyckar” i kant-

linjer.

Skevningsövergångar ska utföras så att inga störningar på linje-

föringen uppstår.

Profi lläget ska följa det läge som angivits med hänsyn till land-

skapets karaktär med mera inom de toleranser som anges i

Beskrivning med funktionskrav, väg.

•

•

•

Krav på utförande

Slänter i sidoområdena närmast väg 50 ska ha en fl ack lutning

enligt typsektionsritningar, utom på partier med begränsat utrym-

me eller där betyd ande höjdskillnad måste tas upp till exempel

för bankar vid broar etc. Dessa slänter ska ha en maximal lutning

av 1:2 med sidoräcken intill vägen.

En fl ack vägslänt är fördelaktig eftersom sidoräcken kan undvi-

kas, vilket är särskilt viktigt i det öppna landskapet. Undantag

där räcken accepteras är där det krävs enligt Beskrivning med

funktionskrav, väg.

Samtliga släntfötter och släntkrön avrundas väl, radie 10 meter,

vilket gör att övergången från ytterslänt till befi ntlig mark blir så

osynlig som möjligt.

Vägdiken får utföras djupa med vattengång under vägkroppens

överbyggnad, men i trafi kplatser ska grunda diken utföras för

att ge trafi kplatserna ett mjukare intryck i landskapet och ytter-

slänter gröngöras.

Vägdiken ska gröngöras (se 31.D//1) enligt Beskrivning med

funktionskrav, väg och besås ända fram till stödremsan för att

minimera den upplevda vägbredden.

Ytterslänter ska utföras enligt typsektionsritningar och täckas

med vegetationsjord samt besås. Låg skötselintensitet ska be-

aktas vid val av grässorter.

I trafi kplatser ska ytterslänter fl ackas ut enligt princip i typsek-

tion på vidstående sida och planillustrationer i kapitel 5 för att

ge ett mjukare intryck i landskapet. Även i några andra partier

kan det vara aktuellt att göra ytterslänten fl ack för naturligare

anslutning till omgivande naturmark, till exempel i anslutning till

skogsbryn, tomtgränser med mera. På dessa partier höjdan-

passas hela ytan fram till den naturgivna gränsen, allt för att ta

bort intrycket av ”överblivna ytor”. Se vidare under avsnitt 4.2.3.

•

•

•

•

•

•

•

4 Utformning – principer och kravUnder denna rubrik beskrivs generella utformningsprinciper för de

olika områden inom vägprojektet som har en visuell påverkan på

den färdiga anläggningen. De övergripande projekt - och gestalt-

ningsmålen samt de mål som satts upp för respektive del område

i kapitel 3 har varit grunden för de olika utformningprinciper som

diskuterats för att åstadkomma en samordnad helhet för väg-

anläggningen. Dessa principer uttrycks som ”Krav på utförande”

inom en grå ruta under respektive rubrik. Då kraven gäller en ut-

pekad geografi sk del markeras detta särskilt texten med fetstil.

I några fall förekommer också grå rutor med rubriken ”Eftersträ-

vansvärt utför ande”. Detta kan till exempel gälla terrängmodellering

utanför fastställt vägområde. Avsikten är att uppmuntra entrepre-

nören att i dessa fall ta initiativ som gagnar väganläggningens arki-

tektoniska uttryck. Berörda områden visas på planillustrationerna i

kapitel 5 med texten ”Önskvärt utförande”.

Uppläggning av kapitel 4 utgår från nya väg 50:s sektion och

behandlar därefter kringliggande element som ingår i väganlägg-

ningarna. Utformningsprinciper na ska inarbetas i den bygghandling

som utarbetas av entreprenören inom ramen för totalentreprenad

med drifts- och underhållskrav.

4.1 VägarNy väg 50 med berörda ombyggnader av kringliggande vägar och

dess sidoanläggningar ska göra minsta möjliga intrång i omgivning-

en. Detta har förutom tekniska krav för vägens geometri varit en

utgångspunkt vid arbetet med vägarnas plan och profi l.

Plan och profi lNy väg 50 planeras på delen Mjölby–Skänninge bli en 16,5 meter

bred väg med fyra körfält och mitträcke som börjar norr om trafi k-

plats Mjölby Västra på väg E4.

Inga anslutningar utöver trafi kplatser kommer att fi nnas. Gång-

och cykeltrafi k samt långsamgående trafi k blir förbjuden. Drygt

halva sträckan utförs som breddning av befi ntlig väg.

Från trafi kplatsen Mjölby Västra vid väg E4 till järnvägen Mjöl-

by–Motala breddas nuvarande väg med 7,5 meter på väg ens väs-

tra sida. Västra sidan väljs för att det är trångt på den östra sidan

vid industriområdet vid Hulje men framförallt för att minimera in-

trång i vattenskyddsområdet för Mjölby kommuns vattentäkt.

Efter järnvägpassagen övergår breddning successivt till östra

sidan av nuvarande väg fram till trafi kplatsen Skänninge södra. Sid-

bytet beror på att det blir för trångt mot järnvägen som löper paral-

lellt med vägen, särskilt när Banverket bygger ut ett nytt spår på

den östra sidan. Profi lläget där befi ntlig väg 32 breddas till ny väg

50 följer ungefär befi ntlig väg utom i och vid trafi kplatser.

Efter trafi kplats Skänninge södra läggs planerad väg 50 i ny

sträckning öster om den nuvarande vägen, som kommer att funge-

ra som lokalväg i fortsättningen. För delen i ny sträckning förbi

Skänninge har en så låg profi l som möjligt eftersträvats för att mini-

mera väg bankarna för korsande vägar i det öppna landskapet som

4.1.1 Väg 50Ny väg 50 kommer mellan Mjölby och Motala till större delen att

få karaktären av landsväg. Vid passagen över Motalaviken får vä-

gen en annan karaktär på den bank- och brodel som krävs för att

kunna passera Skepparpinan. Norr om denna del är avsikten att

ny väg 50 ska få en tydlig karaktär av stadsväg på delen genom

Motala. Vid anslutningen till befi ntlig väg 50 längst i norr övergår

karaktären på den nya vägen åter till landsväg. Nedan och i illustra-

tioner till höger beskrivs de typsektioner som föreslås för de olika

delarna och de krav på ut förande som ställs ur estetisk synpunkt.

Landsvägsdelen (km 0/0–31/300)Två principiella typsektioner förekommer på dessa delar:

1. Landsvägsdelen (traditionella vägdiken)

2. Landsväg i trafi kplats (grunda diken)

Generellt sett ska dikesutformning väljas så att sidoräcken,

som skymmer utblickar, kan undvikas. Utanför trafi kplatser får tra-

ditionella vägdiken utföras, men grunda diken är att föredra ur es-

tetisk synpunkt.

Den senare sektionen med grunda diken ska utföras på lands-

vägsdelarna genom trafi kplatserna för att ge dessa ett mjukare in-

tryck i landskapet. De grundare dräneringsdikena ger möjlighet att

utforma bakslänterna till väg 50 fl ackare upp mot ramperna vilket i

sin tur medför mindre krav på sidoräcken på ramperna i några fall.

Båda dessa sektioner förekommer med två bredder på kör-

banan, 16,5 respektive 14,0 meter, beroende på om vägen är fyr-

fältig eller trefältig.

Fotomontage på föreslaget utseende efter utbyggnad av väg 50 genom Motala. Bilden visar bullerskydd av glasskärmar på brodelen samt norrut vallar med låg skärm och vegetation längs vägen. Vy från väg 50 i höjd med Drottninggatan, sedd mot norr.



Bank- och brodelen (31/300–32/600)På bankdelen sker en övergång mellan vägsektionen för landsväg

till vägsektionen på bron över Motalaviken.

Vägsektionen på bankdelen begränsas i sidled av sidoräcken

som övergår i broräckena. På banken ska också en övergång ske

mellan det enkla mitträcket på landsvägssektionen och det dubbla

mitträcket på bron över Motalaviken. Det senare krävs också för att

kunna utföra en mittplacerad belysning enligt avsnitt 4.5.

3. Vägsektion på bro över Motalaviken–Vätterbron

Krav på utförande

Banken för bro över Motalaviken är hög och ska utföras med

släntlutningar på 1:2. Plantering på dessa ska utföras.

Vägsektionen på bron ska ha dubbla mitträcken placerade på

en 1,0 meter bred upphöjd ”refug” enligt 4.3.7 Bro över Motala-

viken–Vätterbron.

•

•

Stadsvägsdelen (32/600–35/500)För att ge ett stadsmässigt uttryck på de delar som vägen passe-

rar genom staden, är det väsentligt att vägsektionen utförs så att

anslutande grönytor kan ges en parklik karaktär, med fl acka gräs-

ytor och planteringar.

Genom att begränsa dikenas utbredning och djup förstärks

stadsmässigheten. Även bullerskyddsåtgärder som bullerskärmar

och bullervallar föreslås inordnas i denna parkkaraktär.

Det är väsentligt att terrasseringsarbeten och planteringar med

mera utförs så att det inte skapas en baksida mot den kringligg-

ande bebyggelsen eller att ”överblivna restytor” skapas. Speciellt

känsligt är det för den bebyggelse som hamnar bakom olika typer

av bullerskydd.

Två principiella typer av vägsektioner förekommer på dessa

delar:

4. Stadsvägsdelen (grunda diken)

5. Stadsvägsdelen i trafi kplats (inga diken)

Den senare sektionen ska utföras på stadvägsdelarna genom

de båda trafi kplatserna i Motala för att ge dessa ett distinkt intryck

i stadslandskapet.

Krav på utförande

Vägsektioner ska ha dubbla mitträcken för att kunna rymma

belysning samt ha sidoräcken på båda sidor för att medge

plantering nära vägen.

Vägdiken ska vara grunda för att möjliggöra en parklik karaktär.

•

•

Typsektioner:Landsvägsdelen (traditionella vägdiken).Landsvägsdelen i trafi kplats ( grunda diken).Bro över Motalaviken–Vätterbron.Stadsvägsdelen (grunda diken)Stadsvägsdelen i trafi kplats (inga diken).

1.2.3.4.5.

0,5 7,0 7,0

Vägbana 17,0 m

0,51,0

0,50,5

Varierar

Varierande fl ack slänt

Befi ntlig marknivå

Befi ntlig väg 32

Mjölby–Skänninge

0,5 7,0 7,0 0,51,5

2+1 körfält, vägbana 14,0 m

Befi ntlig väg 32

Mjölby–Skänninge

0,5 7,0 7,0


Viltstängsel

Mjuk släntfot R10

1,5 7,0

0,5

0,5

1,5

3,5

VägområdesgränsVägområdesgräns

Viltstängsel


Mjuk släntavrundning R10

1,5

7,0

Vägbana 18,5 m

0,52,50,5 7,0


7,0 7,0 2,25

Vägbana 22,0 m

2,25 2,5


Låg stödmur av betong

Positionsljus



1,5 7,0 0,53,5 1,5

Positionsljus

0,5 0,5

0,5 0,5

Grön bullerskärm

mellan tpl Storgatan

och tpl Metallvägen

Grön bullerskärm

mellan tpl Storgatan

och tpl Metallvägen



4.1.2 Övriga vägarVägsystemet kommer att bli väsentligt förändrat eftersom inga

anslutningar i plan medges till ny väg 50 och inte heller tillåter lång-

samgående trafi k eller cyklister. Det betyder att kompletterande

vägar behövs för att knyta ihop vägsystemet för ovan nämnda

kategorier och för lokal trafi k.

I projektet ska därför anläggas ett antal parallella allmänna

vägar. Flera enskilda vägar, skogsbilvägar, ägovägar och service-

vägar kommer också att dras om i anslutning till passager under

väg 50.

Omläggningar framgår översiktligt av planillustrationer i kapitel 5.

Krav på utförande

Övriga nya vägar och vägar som ska dras om ska gestaltas

med samma standard som de vägar de ansluts till.

Mjuka släntavrundningar ska utföras även för dessa vägar.

Slänter kring planerade omlagda och nya vägar gröngörs med

vegetationsjord från omgivande mark och besås med gräs. Låg

skötselintensitet ska beaktas vid val av grässorter.

För vägar som inte ansluts till nya väg 50 ska ett naturligt av-

slut en bit från nya väg 50 eftersträvas. Vallar och främmande

terräng modelleringar ska undvikas.

•

•

•

•

Krav på utförande

Gång- och cykelvägar utformas enligt principer för lokalvägar

men med en mindre dikesanvisning för avvattning. Avsikten är

att vägdragningarna (både för bilar och gång- och cykelbanor)

ska ha ett gemensamt utformning när de ligger inom samma

landskapsavsnitt.

Där gång- och cykelväg ligger helt intill väg ska den skiljas från

vägen med kantsten av granit och en rad med ljusa markerings-

plattor av betong alternativt smågatsten.

Handikappanpassning ska utföras i Motala tätort och på lands-

vägssträckan söder därom, där så är tekniskt möjligt.

Utmed väg 942 under ny väg 50 ska planerad gång- och cykel-

väg delvis byggas på stödmur för att få fl ackare lutningar på

gång- och cykelvägen. Muren ska ut föras lutande med ett tyd-

ligt mönster för att få ett estetiskt tilltalande utseende mot väg

942 och med tekniska krav enligt Beskrivning med funktions-

krav, väg. Se illustration på sid 24.

Inne i Motala fi nns vissa skillnader beträffande dragning av

gång- och cykelvägar vid jämförelse med detaljplaner. För att

klara kraven på tillgänglighet kan mindre avvikelser från de i

detaljplanerna redovisade sträckningarna behöva göras.

I trafi kplats Skänninge södra och söder om denna trafi kplats ska gång- och cykelväg skiljas från väg 977 av en gräsremsa

liksom befi ntlig anslutande gång- och cykelväg mot Mjölby.

Denna gång- och cykelväg kommer fortsatt att utgöra pend-

lingsstråk mellan Mjölby och Skänninge. Se bild nedan till vän-

ster.

På väg 206 byggs ingen separat cykelväg, men över bron ska

vägen utföras något bredare för att medge cykling.

Gång- och cykelvägar som ska byggas parallellt med ny väg 50 genom Motala utförs med ränndalar och dagvattenbrunnar

samt anslutande klippta gräsytor det vill säga utan dikesanvis-

ningar. Avsikten är att vägdragning, både för bilar och gång-

och cykelbanor, ska ha ett gemensamt släktdrag när de ligger

inom samma vägreservat.

•

•

•

•

•

•

•

•

4.1.4 Befi ntliga vägar som tas ur brukBefi ntliga vägar som tas ur bruk omförs till mark lika som anslut-

ande marksIag, så att inte vägrester ligger kvar som oläkta sår i

landskapet.

Krav på utförande

På de platser där befi ntlig väg ska återställas till åker eller bete

ska arbetet utföras så att dessa ytor på ett naturligt sätt smälter

in i omgivande landskap.

•

4.1.3 Gång- och cykelvägarFör att minska vägens barriäreffekt byggs ett antal gång- och cykel-

vägar. Gång- och cykelvägarna kan delas in i två grupper beroende

på dess funktion:

Primär gång- och cykelväg med god standard; anläggs

på prioriterade platser och väl frekventerade stråk som

till exempel vid trafi kplatser samt genom alla gång- och

cykelvägspassager i Motala, från informationsplatsen strax

söder om Fors och norrut.

Sekundära gång- och cykelvägar med mindre god stan-

dard; anläggs i mindre frekventerade stråk där målpunkter-

na utgörs av exempelvis rekreationsområden. Dessa gång-

och cykelvägar kan sägas vara vägar där förfl yttningen i

sig själv är målet. Dessa gång- och cykelvägar har sitt eget

formspråk anpassat till omgivande förutsättningar, som

exempelvis sträckningen utmed Skenaån.

Omfattning av ny- och ombyggnad av cykelvägnätet framgår

av planillustrationer i kapitel 5.

Tekniska krav som till exempel bredder framgår av Beskrivning

för funktionskrav, väg.

•

•

Befi ntlig gräsremsa mellan gång- och cykelväg och väg 977 mot Mjölby.

4.2 Övriga väganläggningarI det följande beskrivs gestaltningsprinciper för anläggningar i ny

väg 50:s närområde.

4.2.1 Trafi kplatserDe åtta trafi kplatser som ska nyanläggas i projektet ska gestaltas

utifrån den lokala omgivningens karaktär. Målet är att ge platserna

identitet och förstärka orienterbarheten för trafi kanterna samt att

göra minsta möjliga markintrång. Principer för fortsatt utformning i

totalentreprenad med drifts- och underhållskrav visas på planillus-

trationer i kapitel 5. Se sidhänvisningar nedan.

I befi ntlig trafi kplats Mjölby västra vid E4 ökas framkomligheten

genom att nuvarande ramper kompletteras med en avfart från ny

väg 50 åt söder på E4 respektive en ny avfartsramp från söder på

E4 mot ny väg 50.

Krav på utförande

Alla trafi kplatser ska vara medvetet gestaltade enligt intentioner

för respektive trafi kplats nedan samt planer och sektioner.

Terrängmodellering av ytor i trafi kplatser ska utföras så att mjukt

formade slänter erhålles. Se bild på sid 17.

Ramper ska utföras med samma utformningskrav som för

väg 50.

Belysningsanläggningar ska var tillgängliga för servicefordon.

Körbara ytor i gräsytor ska utföras med armerat gräs.

Planteringar ska tillföra estetiska värden samt vara robusta och

lättskötta på lång sikt.

•

•

•

•

•

Utbredning av landsvägsdelen, bank- och brodelen samt stads-vägsdelen på avsnittet genom Motala.

Landsvägsd

el

Bank- och brodel

Stadsvägsd

el



Översiktskarta med lägen för trafi k- och informationsplatser. Skala cirka 1:130 000.

Trafi kplats Hulje (km 2/000, sid 47)Målet för gestaltningen är att trafi kplatsen ske ge intryck av natur-

ligt bildade moränholmar med dungar av buskar och träd.Trafi k-

platsen ligger i gränsen mellan stad och vidsträckt åkerlandskap

vid Mjölby.

Ny väg 50 ska passera under väg 953 något sänkt jämfört med

dagens väg för att nå så stor trafi ksäkerhet som möjligt. Avfarter

från huvudvägen kommer i uppförsbacke med auto matisk in-

bromsning och påfarter i nedförsbacke vilket ger extra fart. Smal

så kallad ”ruterlösning” är vald för att minimera intrång i omgivning-

arna.

Modellering av ytor och slänter liksom planteringar ska utföras

för att i största möjliga mån anpassa trafi kplatsen till landskapet.

Gestaltningen av ytorna inom trafi kplatsen ska utgå från och efter-

likna de moränholmar med stenar, träd och buskar som förekom-

mer i närheten som öar i åkerlandskapet.

Befi ntlig damm för dagvatten ska fl yttas till ett läge utanför

trafi kplatsen. Detta arbete utförs av Mjölby kommun.

Krav på utförande

Terrängmodellering samt naturlika planteringar i dungar ska ut-

föras inom trafi kplatsen.

Dungarnas placering ska ta hänsyn till trafi kanternas utblickar

över öppet landskap.

Ytor i rondell och droppe utförs svagt förhöjda.


Modelleringar ut mot åkrarna utanför fastställt vägområde bidrar

till målet att minimera markintrång eftersom mer odlingsmark

tillskapas och exponerad bank för väg 953 minskar i höjd, vilket

också gör att trafi kplatsens anpassning i landskapet förbättras.

•

•

•

•

Trafi kplats Skänninge södra (km 5/800, planillustration sid 49)Målet för gestaltningen är att trafi kplatsen ske ge intryck av en god

anpassning till det omkringliggande mosaiklandskapet med om-

växlande öppen mark och skog/dungar.

Trafi kplatsen ligger vid Borneholm i en lågpunkt något inklämd

av järnvägen utan någon synlig kontakt med Skänninge. Ny väg 50

höjs gentemot befi ntlig väg 32 för att lokalväg ska kunna passera

under järnvägen. Runt om i landskapet fi nns såväl öppen åkermark

som skog och dungar. Terrängmodelleringar och planteringar ska

utföras i syfte att inpassa trafi kplatsen i landskapet.

Krav på utförande

Terrängmodelleringar och planteringar ska utföras inom

trafi k platsen.

Planteringar ska efterlikna och förstärka dagens karaktär av en

mosaik mellan öppet landskap och skog/dungar. Trädgårds-

mässighet ska undvikas.

•

•

Trafi kplats Skänninge norra (km 16/600, planillustration sid 52)Målet för gestaltningen är att trafi kplatsen ska ges en anpassning

till det öppna landskapet som synliggör Skänninges stadssilhuett.

Trafi kplatsen är belägen på respektfullt avstånd från Skänninge

tätort och har därför gestaltats utifrån omgivande karak tär i land-

skapet snarare än med en stadsmässighet. Det är silhuetten av

Skänninge i det öppna landskapet som ger platsen identitet snar-

are än det konstruerade. I Mjölby kommuns översiktsplan utpekas

området norr om trafi kplatsen som ett framtida handels- och in-

dustriområde. Detta kan komma att förändra bilden av Skänninge

sett från omgivande landskap. Då denna förändring kan komma att

genomföras långt fram i tiden gestaltas trafi kplatsen efter dagens

karaktär. Den föreslagna utformningen ger möjlighet till förändrad

gestaltning med en mer stadsmässig karaktär.

Krav på utförande

Planteringar ska undvikas i detta öppna landskapsrum.

Terrängmodelleringar inom trafi kplatsen ska utföras i syfte att

mildra trafi kplatsens dominans i landskapet.


Modelleringar ut mot åkrarna utanför fastställt vägområde bidrar

till målet att anpassa trafi kplatsen till det öppna landskapet och

minimera markintrång eftersom mer odlingsmark tillskapas.

•

•

•

Trafi kplats Fågelsta (km 23/300, planillustration sid 56)Målet för gestaltningen är att trafi kplatsen ska ges en egen identitet

genom gestaltade moränkullar och träddungar.

Öster om Fågelsta ska anläggas en trafi kplats. Fågelstas östra

gräns utgörs av en blandning av vegetationsridåer, idrottsplaner

samt impedimentytor, i anslutning till industritomter. Fågelsta småhus-

bebyggelse är belägen på en höjdrygg längs lokalvägen i Fågelsta.

Strax norr om trafi kplatsen och Fågelsta karaktäriseras land-

skapet av öppna, odlade marker i en kuperad småskaligare bygd.

Här tangerar väg 50 betesmarker i ett ändmoränområde nordöst

om Fågelsta.

Trafi kplatsen gestaltas utifrån omgivande karaktär – det öppna

odlingslandskapet med inslag av småkuperade betesmarker.

I identitetsskapande syfte gestaltas, i områden mellan ramper,

mindre moränkullar. I anslutning till dessa konstgjorda små morän-

kullar planteras mindre vegetationsdungar.

Krav på utförande

Mindre moränkullar ska anläggas i identitetsskapande syfte.

Träddungar ska planteras i anslutning till dessa moränkullar.

Övriga terrängmodelleringar utförs inom fastställt vägområde så

att föreslagna moränkullar framträder tydligt.


Terrängmodelleringar ut mot åkrarna utanför fastställt vägområ-

de mildrar trafi kplatsens dominans i det öppna landskapet och

minimerar markintrång eftersom mer odlingsmark tillskapas.

•

•

•

•

Trafi kplats Södra Freberga (km 29/400, planillustration sid 60 och 61)Målet för gestaltningen är att trafi kplatsen ska synliggöra och förstär-

ka befi ntliga terrängformer och vegetationsstrukturer i landskapet.

Södra Freberga trafi kplats ska anläggas på de öppna, fl acka

sluttningarna ner mot Vättern. I nordost är Södra Freberga gård

belägen på en vegetationsklädd höjd. Området präglas av när-

heten till Motalas stadsbebyggelse, vilket ytterligare kommer att

förstärkas genom närheten till den planerade bostadsbebyggelsen

väster om Södra Freberga gård. Målsättningen är att möta staden

på ett positivt sätt som överbryggar intrycket av industrins och in-

frastrukturens ingrepp i kulturlandskapet.

Trafi kplatsen ska i största möjliga mån se ut som en del av det

öppna sluttande landskapet ner mot Vättern. Väg 50 ska upplevas

som nedschaktad i landskapet. Terrängmodelleringarna ska följa

och utgå från de befi ntliga terrängformerna.

Planteringar ska utföras i syfte att förstärka vegetationstruktu-

ren på höjdryggen i norr. Planteringar utförs dock med sparsamhet

då det är de öppna vyerna mot Vättern som ger området dess

karaktär. Dessa är viktiga att säkerställa.

Krav på utförande

Planteringar inom trafi kplatsen ska anläggas i syfte att förstärka

vegetationsstrukturer i omgivande landskap.

Terrängmodelleringar ska utföras inom fastställt vägområde för

att synliggöra och förstärka befi ntliga terrängformer i landska-

pet.

Vyer mot Vättern säkerställs.


Terrängmodelleringar ut mot åkrarna utanför fastställt vägområ-

de mildrar trafi kplatsens dominans i det öppna landskapet och

mini merar markintrång eftersom mer odlingsmark tillskapas.

•

•

•

•



Trafi kplats Fors (km 31/200, planillustration sid 61 och 62)Målet för gestaltningen av trafi kplatsen är att synliggöra och för-

stärka befi ntliga terrängformer och vegetationsstrukturer i landska-

pet samt skapa avskärmning mot närliggande bostadsbebyggelse.

Fors trafi kplats anläggs på en halvöppen, svag sluttning ner

mot Vättern. Norrut fi nns mindre områden med bostadsbebygg-

else liggande nere vid Vätterns strand kringgärdad av blandskog.

I höjdområdena österut dominerar barrskog. Området präglas av

närheten till Motala; här gränsar landsbygd till stadens ytterområ-

den. Närheten till vatten är påtaglig. Området genomkorsas av

vägar och järn vägen mellan Mjölby och Hallsberg.

Trafi kplatsen ska i största möjliga mån se ut som en del av det

halvöppna sluttande landskapet ner mot Vättern. Ny väg 50 ska

i samband med trafi kplatsen övergå till att ligga på bank, då den

är på väg upp till landfästet för bron över Motalaviken–Vätterbron.

Terrängmodelleringarna ska följa och utgå från de befi ntliga terräng-

formerna.

Planteringar utförs i syfte att mildra intrycket av den höga bank-

en mot kringliggande bostadsbebyggelse samt att i övrigt ansluta

till kringliggande vegetationsstrukturer kring själva trafi kplatsen.

Krav på utförande

Planteringar och terrängmodelleringar inom fastställt vägområde

kring trafi kplatsen utförs i syfte att förstärka vegetationsstruktu-

rer i omgivande landskap samt att mildra intrycket av stora och

branta slänter.

Planteringar inom fastställt vägområde där väg 50 börjar gå på

hög bank med närliggande bostadsbebyggelse ska utföras för

att på sikt erhålla blandskog.

•

•

Trafi kplats Storgatan (km 33/800, planillustration sid 65)Målet för gestaltningen av trafi kplatsen är att skapa en park-

mässig/stadsmässig avskärmning mot närliggande bebyggelse

samt ge trafi kplatsen karaktären av ett ”smycke” på den nya

väg 50. Ytterligare gestaltningsmål är att trafi kplatsen ska bli en

värdig entré till staden samt bidra till trygghet och positiva vist-

elseupplevelser för alla trafi kslag.

Trafi kplats Storgatan ska anläggas inom ett begränsat väg-

reservat i den befi ntliga staden. Ny väg 50 ska delvis schaktas ned

för att kun na gå planskilt under lokalvägnätet som sammanbinds

i ett övre plan. Lokalvägnätet ska ”sväva” på en rund cirkulations-

plats över huvudvägen. Avgränsningar ska utföras med murar och

slänter. Karaktären ska ge ett påtagligt intryck av byggnadsverk.

På de begränsade slänter som bildas inåt huvudvägen planteras

växter med ett tydligt hortikulturellt inslag. Kring trafi kplatsen an-

läggs parkmark med både relativt branta, planterade slänter och

böljande gräsytor, solitärträd och avskärmande buskage. Fortsatt

detaljutformning ska ta hänsyn till de gång- och cykelvägar som

ska passera under ny väg 50 och som också i övrigt kommer att

genomkorsa området, så att miljön uppfattas som vacker, tillgäng-

lig och trygg.

Planteringar utförs i syfte att skapa identitet och karaktär åt

denna entrépunkt till Motala Stad samt att avskärma vägen från

kringliggande bebyggelse och parkmark Planteringarna ska ansluta

till stadens uttryck av hortikulturella och parkmässiga uttryck.

Krav på utförande

Planteringar inom och kring fastställt vägområde kring trafi k-

platsen ska utföras i syfte att förstärka parkkaraktären med ett

prydligt, välvårdat och vackert uttryck.

Terrängmodelleringar inom och kring fastställt vägområde ska

utföras med både branta, distinkta slänter och fl acka, svagt böl-

jande slänter som ansluter till kringliggande parkområden.

•

•

Trafi kplats Metallvägen (km 34/900, planillustration sid 67Målet för gestaltningen av trafi kplatsen är att skapa en parkmässig/

stadsmässig avskärmning mot närliggande bebyggelse samt ge

trafi kplatsen karaktären av ett ”smycke” på den nya väg 50. Ytter-

ligare gestaltningsmål är att trafi kplatsen ska bli en värdig entré till

staden norrifrån samt bidra till trygghet och positiva vistelseupplev-

elser för alla trafi kslag.

Trafi kplats Metallvägen ska anläggas inom ett begränsat väg-

reservat i den befi ntliga staden. Ny väg 50 ska delvis schaktas ned

för att kunna gå planskilt under lokalvägnätet som sammanbinds

i ett övre plan. Lokalvägnätet ska ”sväva” på en rund cirkulations-

plats över huvudvägen. Avgränsningar ska utföras med murar och

slänter. Karaktären ska ge ett påtagligt intryck av byggnadsverk.

På de begränsade slänter som bildas inåt huvudvägen planteras

växter med ett tydligt hortikulturellt inslag. Kring trafi kplatsen an-

läggs parkmark med både relativt branta, planterade slänter och

böljande gräsytor, solitärträd och avskärmande buskage. Fortsatt

detaljutformning ska ta hänsyn till de gång- och cykelvägar som

ska passera under ny väg 50 och som också i övrigt kommer att

genomkorsa området, så att miljön uppfattas som vacker, tillgäng-

lig och trygg.

Planteringar utförs i syfte att skapa identitet och karaktär åt

denna entrépunkt till Motala Stad samt att avskärma vägen från

kringliggande bebyggelse och parkmark. Planteringarna ska an-

knyta till stadens parktraditioner.

Krav på utförande

Planteringar inom och kring fastställt vägområde kring trafi k-

platsen ska utföras i syfte att förstärka parkkaraktären med ett

prydligt, välvårdat och vackert uttryck.

Terrängmodelleringar inom och kring fastställt vägområde ska

utföras med både branta, distinkta slänter och fl acka, svagt böl-

jande slänter som ansluter till kringliggande parkområden.

•

•

4.2.2 InformationsplatserNågra informationsplatser ska utföras. Placering framgår av plan

på föregående sida. Avsikten är att ge kommunerna en möjlighet

att sätta upp informationstavlor. Alla utom en, den vid Jerusalems-

badet för Motala kommun, ska utföras som enkla parkeringsfi ckor i

anslutning till avfartsramper i trafi kplatser.

Informationsplatsen vid Jerusalemsbadet söder om Motala

ligger i direkt anslutning till väg 50 och får därmed en större ut-

bredning samt ett bullerskydd mot väg 50. Dessutom ska parke-

ringsfi ckor och anslutningar till gång- och cykelväg till Jerusalems-

badet utföras. Se vidstående planillustration.

Krav på utförande

Samtliga informationsplatser ska utföras med belysning enligt

avsnitt 4.4.2 samt ges en välordnad närmiljö.

Ytorna ska ha en hög skötselintensitet för att ge ett prydligt

intryck.

•

•

Exempel på informationsplats med parkeringsfi cka, informationstavla och belysning. Gamla väg 27 öster om Borås.



4.2.3 TerrängmodelleringTerrängmodelleringar ska utnyttjas för att passa in och förankra väg-

anläggningarna i landskapet. För ny väg 50 på sträckan Mjölby–

Motala blir det aktuellt, förutom i trafi kplatser enligt ovan, också

som bländskydd när parallellvägar löper nära den nya vägen och

för att anpassa bullerskydd i form av bullervallar i landskapet. För

att ge området mellan järnvägen och ny väg 50 ett tilltalande utse-

ende ska terrängmodelleringar utföras.

På några platser saknas tillgängligt vägområde för att utföra

landskapsanpassning genom terrängmodellering på ett optimalt sätt.

Det är här en stor estetisk fördel för vägprojektet om entreprenören

kan sluta avtal med aktuella markägare så att åtkomst till önskade

områden kan erhållas.

Förslag till var terrängmodelleringar ska utföras visas på sektio-

ner och planillustrationer i kapitel 5.

Principiell och eftersträvansvärd utformning vid utförande av

bullervallar beskrivs också i avsnitt 4.6.5 Bullerskydd.

Krav på utförande

Massdisponering ska ske så att terrängmodelleringar kan

ut föras på föreslagna platser.

Bakslänter på terrängmodelleringar ska fl ackas ut för att ge ett

mjukare intryck i landskapet. På dessa partier bearbetas hela

ytan fram till den naturgivna gränsen, allt för att ta bort intrycket

av ”överblivna ytor”.

Terrängmodelleringar ska, om använda jordmassor inte är

lämpliga för föreslagen vegetationstyp, beklädas med lämplig

vegetationsjord samt besås. Låg skötselintensitet ska beaktas

vid val av grässorter.

Planteringar på terrängmodelleringar ska utförs i omfattning

enligt planillustrationer i kapitel 5. Vid val av arter och samman-

sättningar ska man utgå från att planteringarna ska vara robus-

ta och lättskötta.

I de fall slutmålet med terrängmodelleringen är att skapa ny

odlingsbar mark eller betesmark ska en växtbädd som mot-

svarar intilliggande ytor utföras.


Terrängmodelleringar av till exempel bullervallar ut mot landska-

pet utanför fastställt vägområde mildrar väganläggningens do-

minans i omgivningen och minimerar markintrången, eftersom

mer tillgänglig mark för odling och skogsbruk tillskapas.

I dessa fall är det en estetisk fördel för vägprojektet om en-

treprenören kan sluta avtal med aktuella markägare så att åt-

komst till önskade områden kan erhållas.

•

•

•

•

•

•

•

Informationsplats för Motala vid Jerusalemsbadet (km 30/300). Skala 1:2 000.

Terrängmodellering ska utföras med mjukt formade slänter som i detta exempel från Skrea trafi kplats på E6 i Halland.

1:6–1:10

Vallkrön minst

2,5 meter brett

Vall återställs till

åker/betesmarkSlänt besås med gräs alter -

nativt kläs med avbanings-

massor från öppen mark

Principsektion för terrängmodellering i det öppna jordbrukslandskapet. Vallkrön långt från dike innebär att vägens bakslänt kan odlas/betas.

30

/00

03

0/1

00

30

/20

03

0/3

00

30

/40

0

30

/00

03

0/1

00

30

/20

03

0/3

00

30

/40

0

Påfart

Läge för infor-

mationskarta

Avfartsramp

Cirka 10 st

parkeringsfi ckor

3 m hög buller-

skärm av glas

Anslutning till gång-

och cykelväg till

Jerusalemsbadet

Välordnade

grönytor



4.2.4 PlanteringsytorDe planteringar som ska utföras längs väg 50 och dess anslutande

områden ska uppfylla de mål och krav på tillväxt som ställs i bilaga

1 ”Målbeskrivningar – planteringar och slänter” samt vara av så-

dant slag att de har en god tillväxt och kräver en begränsad insats

vid skötseln. Vid fortsatt projektering ska såväl skötsel som arbets-

miljöperspektiv vägas in vid val av detaljutformning och val av arter.

Nedanstående rubriceringar följer målbeskrivningens uppdelning av

planteringar. Beteckningar som anges representerar typer av plan-

teringar och återfi nns såväl i mål beskrivningen som i kapitel 5.

Alléplantering(A1)

Alléplantering ska utföras längs huvudvägen genom Motala.

Parkplanteringar med buskar och träd(P1, P2)

Denna typ av planteringar ska utföras i Motala vid trafi kplatserna,

längs huvudvägen genom Motala, vid Drottninggatan och norra

landfästet samt längs gång- och cykelvägarna genom Motala.

Buskplanteringar på landsbygd(B1, B2, B3)

Buskplanteringar på landsbygd utförs i rondeller och droppar vid

trafi kplatser på landsbygd samt mellan nuvarande väg 32 och väg

50 på sträckan sektion 6/000–7/350. Planteringarna mellan vägar

utgör bländskydd där utrymmet är trångt och utrymmet inte med-

ger en avskärmande vall. Planteringarnas höjd anpassas till strax

över ögonhöjd på en bilist.

Naturlika planteringar(N1, N2, N3, N4, N5, N6, N7)

Målet med dessa planteringar är att i så stor utsträckning som möj-

ligt minska de negativa ingrepp som vägen ger, exempelvis då den

passerar genom skogsmark och där bullervallar anläggs. Plante-

ringar med naturkaraktär utförs vid trafi kplatser på landsbygden,

och i övrigt på landsbygden (med undantag av buskplanteringar

mellan nuvarande väg 32 och väg 50). Dessutom utförs dessa

planteringar längs infartssträckan i Motala norrifrån och söder om

Motalaviken.

Krav på utförande

Krav på måluppfyllelse och tillväxt ställs i bilaga 1 ”Mål beskriv-

ningar planteringar och slänter”.

Planteringar utförs i omfattning enligt planillustrationer i kapitel 5.

Vid val av arter och sammansättningar ska man utgå från att

planteringarna ska vara robusta och lättskötta på lång sikt.

En adekvat skötsel av vegetationsytor och trädplanteringar som

anläggs i entreprenaden ska utföras så att en estetiskt tilltalande

vägmiljö upprätthålles under den tid entreprenaden omfattar.

•

•

•

•

Befi ntlig vegetation och återställning av naturmarkBefi ntlig vegetation bör behandlas med stor hänsyn till dess funk-

tion och skönhetsvärde. Även historisk hävd bör beaktas. Där vägen

passerar genom större skogsområden krävs dock avverkning av

vegetation i vägens sträckning. Ur trafi kantperspektiv är det viktigt

att de nya bryn som uppstår behandlas på ett genomtänkt sätt.

Röjningar och gallringsåtgärder ska utföras i syfte att åter skapa

samma typ av bryn som förekommer på platsen idag. Genom

Mjölbyfältets pelartallskog är det viktigt att bevara detta ettstegsbryn

som ger insyn i skogen och inte skapa något främmande bryn med

buskar.

Solitära träd i vägens närhet är viktiga landskapselement att

behålla. Det gäller särskilt den stora eken väster om vägen vid

km ca 3/5. Alléer i anslutning till fastställt vägområde är viktiga att

skydda. Även vegetationsstrukturer i landskapet, såsom vegetation

längs Skenaån, utgör ett viktigt landskapselement och ska skyd-

das vid anläggandet av vägen och dess kringanläggningar. Åter-

ställning av naturmark ska utföras med växtlighet som ansluter till

omgivningens karaktär.

Krav på utförande

Befi ntlig vegetation som ska bevaras visas på planillustrationer

i kapitel 5.

•

Exempel på trädplantering längs stadsväg. Här väg E6 genom Gårda i Göteborg. Foto: Kajsa Persson

Exempel på konstgjorda anlagda moränkullar med planterade björkar. Intrycket av att björkarna är fl erstammiga åstadkoms genom att plantera fl era ungträd tillsammans i växtbädden.

Exempel på omsorgsfullt utförda planteringar i stadsvägsmiljö. Bärbyleden, Uppsala.



Exempel på nyanlagd damm med parkkaraktär inom reningssystem för dagvatten. Slottsskogen, Göteborg.

4.2.5 DagvattendammarSyftet med dammarna och ytor för tillfällig uppdämning av vägdag-

vatten är normalt att skapa en fördröjning och viss sedimentering

av dagvatten. Eventuellt tillhörande översilningsytor ska utformas

såväl för att utgöra biologiska som este tiska tillgångar i miljön. De

är ofta platser med stort ekologiskt värde och därigen om centrala

motiv i naturmarkspartier

Dammarna ska normalt utformas med en naturlik karaktär med

mjuka former och varierande släntutformning. Varierande släntlut-

ningar ger förutsättningar för olika livsmiljöer och ökar antalet väx-

ter och djur i och kring dammen. Slänter utförs så pass fl acka så

att stängsel kan undvikas.

Slänter ska gräsbesås. Planteringar ska inte utföras vid dam-

mar i jordbrukslandskapet. Målet är att vegetation anpassad till

platsen ska etablera sig spontant. Intill några dammar, i bland an-

nat vissa trafi kplatser, ska planteringar med dungar av buskar och

träd utföras i omfattning enligt planillustrationer i kapitel 5. Obser-

vera att dammarna endast visas symboliskt på dessa planer.

I projektet kommer en befi ntlig dagvattendam i trafi kplats Hulje

att behöva fl yttas något. Ny damm ska utföras av Mjölby kommun.

Dammar inne Motala och intill bron över Motalaviken ska utgöra

estetiska tillgångar i miljön, inte minst för de kringboende. Dammen

på den norra sidan av Skepparpinan kommer att utgöra ett centralt

motiv i parkanläggningen under den nya bron och ska därför utfö-

ras som en regelrätt parkdamm med terrasserande vatten ytor, som i

exempelbilden nedan till höger, avgränsade av murar av kalksten.

Krav på utförande

Dagvattendammar och översilningsytor ska i projektet normalt

utformas med en naturlik karaktär med mjuka, organiska former

och varierande släntutformning. Utformningen ska också tillgo-

dose målet att dammen ska utgöra en ekologiskt levande miljö.

Dammarnas slänter ska beklädas med lämpliga avbanings-

massor. Erosionsskydd får dock användas vid in- och utlopp

och ska bestå av naturligt rundad fältsten som tas tillvara i

projektets masshantering.

Dammen på norra sidan av Skepparpinan ska utformas med

en blandning av strikta former med murar av kalksten och slän-

ter, och med organiska former med fl acka strandzoner med

natursten och planterade med vatten- och våtmarksvegetation.

För att hålla en konstant vattenspegel ska denna anläggning ut-

föras med erforderlig tillförsel av vatten.

•

•

•

4.2.6 Öppna diken, bäckar och åarÖppna diken och omgrävda bäckar samt Skenaån anläggs med

avbaningsmassor för att få en naturlig vegetation att etablera sig

längs dikeskanter.

Exempel på nytt fördröjningsmagasin som ser naturligt ut i landskapet. Väg E6 norr om Ljungskile.

Idéskiss över dammläge i samband med norra brofästet norr om Motalaviken.

Krav på utförande

Dikeskanter och dylikt ska bekläs med avbaningsmassor för att

få en naturlig vegetation.

Skötsel ska inriktas på att befrämja vattenfl ödet och det biolo-

giska livet i vattendragen.

•

•

Skala cirka 1:1 250



4.3 Broar och stödmurarDe broar som kommer att byggas för och i anslutning till ny väg

50 mellan Mjölby och Motala är cirka 40 till antalet. En indelning av

dessa kan göras enligt nedan:

Broar över väg 50 (totalt 11 st)

Broar för allmänna vägar på väg 50 (totalt 7 st)

Broar för enskilda vägar och gång- och cykelvägar på

väg 50 med fl era vägar (totalt 16 st)

Broar över järnväg (2 st, varav en också går över allmän

väg)

Broar över vattendrag ( 5 st exklusive bro över Motala-

viken–Vätterbron)

Bro över Motalaviken–Vätterbron

Stödmurar (oftast kopplade till broar)

Nedan beskrivs vad som gäller generellt för samtliga dessa

broar vad avser estetisk utformning och i följande avsnitt beskrivs

vad som gäller generellt för respektive typ av bro i detta avseende.

Ljussättning av broar och stödmurar är viktigt för upplevelsen

av dessa och beskrivs närmare i avsnitt 4.4 Belysning.

Vad avser teknisk utformning hänvisas till Beskrivning med

funktionskrav, bro.

Utgångspunkt för nedan uppställda gestaltningsprinciper för

vägens samtliga broar och stödmurar ska ha grunden i ett samord-

nat gestaltningsuttryck. Ett viktigt mål för utformningen är att broar-

na ska ge ett diskret men samtidigt elegant och sparsmakat intryck

som underordnar sig det omgivande landskapet, då det är detta

som är huvudattraktionen längs sträckan för ny väg 50. Därför är

till exempel färgsättning av broarna inte aktuellt för att inte fram-

träda mer än nödvändigt. I stället ska broarna ha så stor spännvidd

som är möjligt med hänsyn till givna förutsättningar. Syftet är att ge

så stor öppenhet som möjligt mot framförliggande landskap längs

respektive väg.

Broarna ska också ha enkla, rena former och strama linjer tvärs

respektive väg. Betongytorna ska utföras så ljusa som möjligt och

inte mönstras utom i de fall en särskild effekt ska uppnås enligt det

följande.

Det är också viktigt att broräcken på broar utförs på ett sådant

sätt att de medger utblickar för trafi kanterna i landskapet.

Ett undantag från ovanstående gestaltningsprinciper är bron

över Motalaviken–Vätterbron, vars utformning är ett resultat av ett

parallellt arki tekt uppdrag 2002. Detta byggnadsverk är det klart

största inom detta vägprojekt och har ett stort symbolvärde för

Motala stad. Därför ska både en ovanlig stödkonstruktion och färg-

sättning utföras för denna bro. Grundtanken är dock även här att

Vätterbron inte ska dominera sin känsliga omgivning kring Motala-

viken.

Därför har bron fått en underliggand bärande konstruktion med

en bärande stomme av en stållåda där de V-formade huvudstöden

är integrerade. Konstruktionen och brons skala gör naturligtvis

att denna bro har ett alldeles eget uttryck som särskiljer den från

övriga broar. Ändock fi nns många kopplingspunkter till övriga

broar: linjespel med bland annat kantbalkar, betongarbeten en-

ligt ovan, broräcken med bullerskydd, brokoner, landfästesprinci-

per, materialval med mera, vilka har varit viktiga att samordna med

•

•

•

•

•

•

•

övriga broar för att en gestaltningsmässig helhet, där alla delar

samverkar, ska uppnås.

Utan att ge avkall på hänsyn till de särskilda förutsättningar

som råder för de olika broarna ska det ändå gå att utveckla den

”grammatik” som i det följande beskrivs avseende ingående kom-

ponenter: material, former och belysning av broar. Vid varje situa-

tion måste målet att tillgodose de olika trafi kant perspektivens öns-

kemål bevakas. Lika viktig som trafi kantupplevelsen på ny väg 50

är kontinuiteten för de som färdas på lokalväg- och gatunät och

på korsande gång- och cykelstråk, samt de närboendes utblickar.

Därför har det också vid utformningen av gång- och cykelvägs-

passagerna på vägsträckan varit viktigt att skapa gemensamma

drag med övriga byggda delar längs vägen.

Exempel på olika sätt att formsätta betong: Brädform (överst), plyfaform och infärgad betong (mitten) samt horisontellt reliefmönster.



Krav på utförande

Projektets olika byggnadsverk ska ges en övergripande utform-

ning som enligt ovan har grunden i ett samordnat gestaltnings-

uttryck.

Samtliga kantbalkar på broar och stödmurar ska utföras med

en sidoyta i lutning 6:1 och med en slät form, typ plyfa, samt

med väv eller duk för att bättre refl ektera himmelsljuset och

därmed ge en ljus och skarp markering av brons linjespel.

Mellanstöd ska utföras runda förutom på bro över Motalaviken–

Vätterbron som ska ha fyrkantiga pelarstöd.

Brädform ska generellt användas stående på mellanstöd samt

på landfästen. Liggande brädform ska generellt användas på öv-

riga betongytor på broar.

Släta betongytor ska utföras på pelarstöd och landfästen på bro

över Motalaviken–Vätterbron, på tak i gång- och cykelvägspas-

sager i Motala samt på anslutande stödmurar i trafi kplats Stor-

gatan och Metallvägen i Motala. Ytorna ska utföras med form-

stag och fogar placerade i symmetriska mönster. Ytorna ska

vara täta, släta och ljusa, vilket på traditionellt sätt endast kan

uppnås med stålform eller form av nya plyfaskivor. Alternativa

nya metoder kan diskuteras.

Ytor med horisontella ”reliefmönster” enligt vidstående bild ska

utföras på landfästen på broar i trafi kplats Storgatan och Metall-

vägen i Motala samt på väggarna i gång- och cykelvägspassa-

ger i Motala.

Ett undantag är också landfästen för broar i trafi kplats Storgatan

och Metallvägen i Motala samt väggarna i gång- och cykelvägs-

passager i Motala. Dessa ska ha horisontella ”reliefmönster” en-

ligt vidstående bild.

Betong ska infärgas med 6 procent titandioxid till följande ytor:

broar inklusive stödmurar för trafi kplats Storgatan och Metall-

vägen samt alla gång- och cykelvägspassager i Motala. Prov-

gjutningar ska godkännas av beställaren.

Broräcken på broar ska vara konsekvent utförda med samma

typ av nav- och toppföljare av rör för att medge utblickar för tra-

fi kanterna mot landskapet. Se även avsnitt 4.5.1 Räcken.

Släntlutningar kring brokoner får aldrig vara brantare än lutning

1:1,7 för att dessa ska gå att täcka med vegetationsjord. I för-

sta hand eftersträvas en maximal lutning på 1:2.

Brokoner ska under samtliga broar, utom under de över Skena-

ån, beläggas med mörkt grå (grafi tfärgade) betongplattor i rut-

mönster, inte förband. Plattytor avgränsas med en rad plattor

parallellt med broarnas dropplinje. Brokoner ska i övrigt i största

mån ansluta till vägens sidområdeskaraktär. Normalt utförs gräs-

sådd fram till plattyta. Inga slentrianmässigt utförda makadam-

ytor får förekomma.

Ändstöd ska utföras parallellt med underliggande väg där så

är möjligt.

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

3D-bilder som visar hur broar över ny väg 50 ska utföras. Observera hur en tydlig och stram linje ska åstadkommas över vägen genom små landfästen och indragen bärande brobalk.

4.3.1 Broar över väg 50 Gestaltningsmål för utformning av dessa broar har varit att ge ett

luftigt intryck som ger trafi kanterna på väg 50 goda möjligheter att

överblicka vägen och landskapet även på andra sidan bron.

För att ytterligare förstärka det luftiga intrycket ska eftersträvas

att profi len på korsande väg får sin högpunkt mitt över ny väg 50,

vilket även ger en spänst i konstruktionen.

Korsande broar över ny väg 50 ska utföras med två typer av

broar beroende på de geometriska förhållanden som råder på

platsen. Föreskrivna brotyper är trespannsbroar och enspanns-

broar. Tvåspannsbroar är inte möjliga då fullgod trafi k säkerhet inte

kan uppnås vid centralt placerade pelarstöd i den endast 1,5 meter

breda mittremsan.

TrespannsbroarTrespannsbroar ska utföras där det är svårt att uppnå erforderlig

spännvidd på grund av att korsande väg går snett eller i kurva över

ny väg 50.

Trespannsbroar ska ge en god luftighet i vägrummet för ny väg

50. Därför ska landfästena minimeras i storlek och får vara expo-

nerade med en höjd av mellan 0,6 och 1,0 meter i underkant land-

fäste.

Den bärande brobalken ska också ligga inskjuten under bron

med ett minsta avstånd på 1,0 meter från kantbalkens insida. Där-

med erhålls en tydlig och stram linje som spänner över ny väg 50.

Se principiellt utförande på 3D-bilder.

För att ytterligare förstärka det luftiga intrycket ska eftersträvas

att profi len på korsande väg får sin högpunkt mitt över ny väg 50,

vilket även ger en spänst i konstruktionen.

Pelarstöd för brotypen ska placeras med ett minimiavstånd på

2 meter från vägkant. I normalfallet ger då sidospannen utrymme för

att antingen fl acka ut slänterna på brokonerna kraftigt eller att fl ytta

ut dessa så att en planare yta uppstår intill ny väg 50. Här måste

förhållandena på platsen avgöra hur terrängmodellering ska utföras.

Brokoner ska här luta maximalt 1:2.

Sidoräcken längs ny väg 50 ska i anslutning till broarna und-

vikas. Där räcken blir nödvändiga vid trespannsbroar ska dessa

utföras som övriga sidoräcken enligt avsnitt 4.5.1 Räcken och prin-

ciper på 3D-bilder.

Krav på utförande

Profi len på korsande väg ska generellt sett ha sin högpunkt mitt

över ny väg 50. Några undantag fi nns där det inte varit möjligt

att åstadkomma en sådan profi l för korsande väg.

Pelarstöd ska ligga minst 2,0 meter från vägkant.

Broöverbyggnaden utförs med konsoler med en bredd av

minimum 1,0 meter räknat från insida kantbalk, för att få en tyd-

lig och stram linje som spänner över underliggande allmän väg.

Landfästen ska vara minimerade och ha en exponerad höjd

mellan 0,6 och 1,0 meter.

Ytan under sidospannen ska terrängmodelleras för största

öppenhet i vägrummet för ny väg 50.

Där räcken blir nödvändiga vid trespannsbroar ska dessa

utföras lika övriga sidoräcken.

•

•

•

•

•

•



EnspannsbroarDenna brotyp är möjlig där korsande vägar inte avsevärt avviker

från rät korsningsvinkel mot ny väg 50.

Även för denna brotyp är strävan att god luftighet i vägrummet

för ny väg 50 ska erhållas. Därför ska landfästena exponeras mini-

malt med en höjd av mellan 0,6 och 1,0 meter i underkant land-

fäste.

Broöverbyggnaden utförs med konsoler med en bredd av mini-

mum 1,0 meter räknat från insida kantbalk, för att få en tydlig och

stram linje som spänner över underliggande allmän väg. Se princi-

piellt utförande på vidstående 3D-bilder.

För att ytterligare förstärka det luftiga intrycket ska profi len på

korsande väg ha sin högpunkt mitt över ny väg 50, vilket även ger

en spänst i konstruktionen.

För att få maximal luftighet och hålla nere korsande vägs profi l

ska den bärande balkens undersida utföras parabel formad, enligt

funktionen y=x2/800.

Brokoner ska för denna brotyp luta maximalt 1:1,7. Bro koner

ska i möjligaste mån ansluta till vägens sidområdes karaktär, varför

en övergång till den normala lutningen 1:2 på ny väg 50:s ytterslänt

ska ske på en längre sträcka.

Krav på utförande

Profi len på korsande väg ska generellt sett ha sin högpunkt mitt

över ny väg 50. Några undantag fi nns där det inte varit möjligt

att åstadkomma en sådan profi l för korsande väg.

Den bärande balkens undersida ska utföras parabelformad

enligt funktionen y=x2/800.


mum 1,0 meter räknat från insida kantbalk, för att få en tydlig

och stram linje som spänner över underliggande allmän väg.

Landfästen ska vara minimerade och ha en exponerad höjd

mellan 0,6 och 1 meter.

Brokoner för enspannsbroar får luta maximalt 1:1,7.


Ett önskvärt utförande av väg 206 är att lägga dess högpunkt

mitt över ny väg 50 genom att krympa den rondell som ligger

vid infarten till Skänninge. Därmed erhålls en mer balanserad

bro. Detta kan även vara intressant för Mjölby kommun då

denna punkt får en förändrad funktion i staden och kan behöva

krympas av andra skäl till exempel för att ge ett bättre mark-

utnyttjande vid exploatering.

•

•

•

•

•

•

3D-bilder som visar hur enspannsbroar ska utföras över ny väg 50. Observera hur den parabelformade bärande balken och de små landfästena bidrar till luftigheten i vägrummet.



Planillustration över broar i trafi kplats Metallvägen.

3D-bilder som visar hur broar och stödmurar ska utföras i trafi kplats Storgatan och Metallvägen. Observera hur broarnas landfästen ska utföras med ett horisontellt reliefmönster.

Broar i trafi kplatser i MotalaEnspannsbroar ska också utföras på stadsvägsdelen i trafi k plats-

erna vid Storgatan och Metallvägen då spännvidden på dessa bro-

ar kan hållas nere av den trånga sektionen som kräver stöd murar

på sidorna. Två par broar bär i var och en av dessa trafi kplatser

delvis upp de två ovanliggande cirkulationsplatserna och har där-

igenom tydligt rundade former.

Broarna kommer att få stor betydelse som infarter till Motala

stad särskilt för trafi k norrifrån. Strävan har därför varit att fi nna

öppna brolösningar med tydligt släktskap med övri ga broar. Ett

gestaltningsmål har också varit att ge broarna med till hörande

rampmurar ett välbearbetat utseende med en egen karaktär så att

de kan utgöra värdiga entréportar till staden samt ge en upplevelse

utöver det vanliga vid färd genom Motala.

Därför är det viktigt att de överliggande cirkulationsplatsernas

runda form markeras tydligt i trafi kplatsens gestaltning.

Broöverbyggnaderna ska utföras med konsoler med en bredd

av 2,0 meter räknat från kantbalkarnas utsidor. Därmed erhålls

också här en tydlig och stram linje som spänner över ny väg 50.

Se vidstående illustrerande 3D-bilder.

När det gäller utförande av anslutande stödmurar i dessa trafi k-

platser hänvisas till avsnitt 4.3.7 Stödmurar.

Krav på utförande

Broarna ska betonas och framhäva de runda formerna i cirkula-

tionsplatserna. Därför ska den runda ”bärande balken” spänna

över hela det öppna utrymmet mellan rampmurarna.

Broarna ska utföras med en minsta spännvidd på 30 meter.

Alla betongytor ska ges en slät, ljus yta där formsättnings delar

som skarvar, formfästen med mera ska studeras väl för att bilda

med vetet formade geometrier. Krav på yta och infärgning enligt

krav under 4.3 Broar och stödmurar.

De underliggande landfästena ska vara lika övriga enpannsbroar

men något högre och därmed mer exponerade mot trafi kant-

erna samt formsatta med ett horisontellt ”ribbmönster” för att

ge en lokal prägel åt trafi kplatserna. Se princip på bild under

4.3 Broar och stödmurar.

Kantbalken på de inre murarna och på broarna i cirkulations-

plats erna ska ha en synlig höjd på 70 cm mot trafi kanterna i

rondell erna.

Broöverbyggnaderna och de inre murarna ska utformas med

konsoler med en bredd av 2,0 m räknat från kantbalkarnas

ut sidor. För att ytterligare förstärka den då erhållna ”ring effek-

ten” ska dessa murar vara effektbelysta nattetid. Se avsnitt

4.4 Belysning.

•

•

•

•

•

•



Sektion genom bro i trafi kplats Fors.

4.3.2 Broar över vägar på väg 50På landsvägsdelen ska enspannsbroar utföras över vissa allmänna

väg ar samt i trafi kplats Fors medan bank- och brodelen i övrigt

kräver individuellt utformade broar för respektive gata. För övriga

allmänna vägar samt alla övriga vägar ska enklare plattrambroar

utföras. De olika brotyperna behandlas därför under tre separata

rubriker nedan.

EnspannsbroarPå landsvägsdelen ska enspannsbroar utföras över allmänna

vägar, dels för väg 942 nära Mjölby och dels i trafi kplats Skän-

ninge södra. Även i trafi kplats Fors på bank- och brodelen ska en

enspannsbro utföras.

Krav på utförande

Broarnas undersida ska utföras parabelformad enligt funktionen

y=x2/800 för att få att likartat utseende som enspannsbroar över

ny väg 50.


mum 1,0 meter räknat från insida kantbalk, för att få en tydlig

och stram linje som spänner över underliggande allmän väg.

Då samma krav på öppenhet i vägrummet som för ny väg 50

inte föreligger kan landfästena tillåtas exponeras mer. En expo-

nerad höjd på upp till 1,5 meter från underkant landfäste tillåts.

För bro i trafi kplats Fors gäller dock samma krav som för broar

över väg 50. Se avsnitt 4.3.1 samt vidstående illustrationer.

•

•

•

•

Exempel på utseende för enspannsbro över allmän väg under väg 50 på landsvägsdelen. Exemplet visar bro för väg 942. Gång- och cy-kelvägen utmed denna ska här förläggas ovan en stödmur för att få en fl ackare profi l. Stödmuren ska vara lutande och ha en tydligt mönstrad yta för att upplevas som omsorgsfullt gestaltad och inte så påträngande i vägrummet.

3D-bild som visar hur enspannsbro i trafi kplats Fors ska utföras. Principen är densamma som för en bro över väg 50 på landsvägs delen.

Individuellt utformade broarPå bank- och brodelen fi nns krav på en stor öppenhet i väg-/gatu-

rummen under broarna. Detta gäller broarna över Fabriksgatan och

Drottninggatan. Dessa båda broar ska vara estetiskt tilltalande för

framförallt trafi kanter på det lokala gatunätet. För trafi kanter på ny

väg 50 är det viktigt att ovandelen av broarna upplevs enhetliga

och prydliga.

Bron över Fabriksgatan ska också spänna över järnvägen

mellan Mjölby och Hallsberg, varför denna ska utföras med fem

spann. Utformningskraven är dock desamma som för trespanns-

bro över Drottninggatan som beskrivs i det följande. En viktig skill-

nad fi nns dock. Av utrymmesskäl är det inte möjligt att utföra mi-

nimerade landfästen och lite exponerade vingmurar. På denna bro

får landfäste och vingmurar därför vara större. För att klara ett krav

på släntlutningar på 1:2 på brokoner och slänter som ska planteras

måste också bron kompletteras med stödmurar i erforderlig om-

fattning längs med ny väg 50. Dessa murar får inte placeras utmed

Fabriksgatan, eftersom de där stör gaturummet. Principiellt utse-

ende framgår av elevation på sid 25.

Elevation på enspannsbro i trafi kplats Fors.



Elevation och sektion för bro över Drottninggatan.

Bro över Drottninggatan, sedd från väster.

Bro över Drottninggatan ligger i direkt anslutning till den norra

banken för bron över Motalaviken–Vätterbron, vilket skapar förut-

sättningar för ett till stora delar gemensamt uttryck. En viktig anled-

ning till det är att gång- och cykelvägen ska dras över Drottning-

gatan på en konsol.

Söder om bron över Drottninggatan ska gångvägarna kopplas

till södra sidan av Drottninggatan genom en trappa på östra sidan av

bron. Trappan har föreslagits diskret tillbakadragen på banken, så att

den inte ska störa det öppna brospannet. Den övre delen ska utföras

som en ståltrappa medan den nedre delen kan utföras av betong-

block på brobanken. Räcken ska ha samma karaktär som räcket ut-

med gång- och cykelbanan på Vätterbron. Låga planteringar ska ut-

föras för att bädda in den nödvändiga konstruktionen.

Se vidstående elevationer, 3D-bilder och fotomontage.

Södra landfästet på bro över Drottninggatan. Trappa till gång- och cykelbanan utmed väg 50 på Vätterbron.

Bro över Drottninggatan, detalj på landfäste, sedd från väster.

Krav på utförande

Broarna på stadsvägsdelen ska utföras med ett individuellt

formspråk anpassat för varje enskild situation. De ska dock ha

samma typ av lut ande kantbalk och liknande typ av landfästen,

räcken med mera.

Ytor på betong ska utföras enligt krav på utförande direkt under

4.3 Broar och stödmurar.

Kringliggande slänter utförs planterade med låga buskar och

träd eller med fl acka klippta/slagna grässlänter enligt planillus-

trationer i kapitel 5.

•

•

•

Elevation för bro över Fabriksgatan, gång- och cykelväg samt järnvägen mellan Mjölby och Hallsberg.

Gång- och cykelvägs - passage under

järnväg som utförs av Banverket



Principer för hur broar över vissa allmänna vägar samt övriga vägar på landsvägsdelen ska utföras.

PlattrambroarFör allmänna vägar, 962 och 981, samt alla övriga vägar ska enkla-

re plattrambroar utföras. Dessa ligger samtliga på landsvägsdelen.

Dessa broar ligger i direkt närhet av järnvägen och ska därför

utformningsmässigt ansluta till Banverkets järnvägsbroar. Se ned-

anstående enkla principritning.

Ur gestaltningssynpunkt är det viktigt att närområdena till

dessa broar utförs på ett omsorgsfullt sätt. Släntlutningar kring

dessa broar ska vara maximalt 1:1,7 för att de ska täckas med ve-

getationsjord och besås. Öppna makadamytor får inte förekomma

utanför broarnas dropplinjer.

Krav på utförande

Närområdena till dessa broar ska utföras på ett omsorgsfullt sätt,

vilket innebär att de ska täckas med vegetationsjord och besås.

Släntlutning får därför vara maximalt 1:1,7.

•

4.3.3 Broar över gång- och cykelvägarBroar för gång- och cykelvägar på landsvägsdelen respektive

stadsvägsdelen behandlas under separata rubriker nedan.

Broar för gång- och cykelvägar på landsvägsdelenFyra gångvägspassager ska byggas på landsvägsdelen. Två av

dessa ska utföras strax norr om trafi kplats Hulje och två norr om

Fågelsta under ny väg 50.

Dessa broar kan utföras som rörbroar enligt nedanstående

principskiss. Ändavslutningar ska anpassas efter vägslänter och

avslutas med en enkel men prydlig kantskoning. Då dessa passa-

ger inte är målpunkter kvällstid ska belysning inte utföras.

En större gång- och cykelvägspassage ska också utföras vid

Jerusalemsbadet söder om Motala. Denna ska utföras luftig med

god sikt före, genom och efter porten för att man som gående ska

känna sig trygg. Utformningen av denna ska samordnas med den

port som Banverket ska utföra under järn vägen mellan Mjölby och

Hallsberg. Anslutande stödmurar som ska platsgjutas krävs för att

en vattentät konstruktion ska kunna skapas.

Port och stödmurar ska gjutas med mönstersättning enligt

nedanstående principskiss. Denna port ska ha belysning.

Elevation och sektion för gång- och cykelvägspassage som ska utföras av Banverket under järnvägen vid Jerusalemsbadet.

Krav på utförande

Ändavslutningar ska anpassas efter vägslänter och avslutas med

enkel men prydlig kantskoning.

Närområdena till dessa broar ska utföras på ett omsorgsfullt sätt,

vilket innebär att de ska täckas med vegetationsjord och besås.

Bro för gång- och cykelväg vid Jerusalemsbadet ska utföras

med samma standard som Banverkets intilliggande bro enligt

nedanstående illustration.

•

•

•

Princip för hur rörbroar för gångvägspassager på landsvägs-delen ska utföras.



3D-bild som visar hur gång- och cykelvägspassager ska utföras på stadsvägsdelen i Motala.

3D-bild som visar hur de långa passagerna vid trafi kplats Storgatan och Metallvägen ska vidgas i mynningarna och trappas stegvis uppåt i taket.

Fotomontage som visar gång- och cykelvägspassage vid Kaptens-gatan samt hur väg 50 ska upplevas från kringliggande parkmiljö.

Broar för gång- och cykelvägar på stadsvägsdelen Gång- och cykelpassager ska utföras på fl era ställen i Motala för att

säkerställa goda möjligheter till passage. Dessa ska utformas så att

de upplevs vackra och öppna och bidrar till att minska den nya väg-

ens barriäreffekter. De ska kännas trygga och säkra nattetid bland

annat genom en väl avvägd belysning. Denna ska utföras som in-

direkt belysning av taken för att öka den upplevda höjden av taket i

passagen samt minimera risken för bländning. Se vidare beskrivning

och 3D-bilder i avsnitt 4.4 Belysning.

Passagerna ska ha en karaktär som är besläktad med övriga

brotyper för ny väg 50 genom Motala. De ska utföras med hög

kvalitet på material och ges en bearbetningsgrad som visar på

omsorg om trafi kanter och kringboende. Se vidstående 3D-bild.

Gång- och cykelpassagerna i anslutning till Metallvägens

och Storgatans trafi kplatser är extra långa då de även går under

rampvägarna. Då ramperna ligger betydligt högre än huvudvägen

behöver tunneltaket ta upp stora nivåskillnader samtidigt som

önskemålet är att uppleva gång- och cykeltunnlarna så korta

som möjligt. Därför ska mynningen vidgas som en tratt sett i plan.

Vidare ska taket trappas stegvis uppåt för att få in ljus och mot-

verka den upplevda nivåskillnaden. Se vidstående illustrationer.

Krav på utförande

Området utanför tunnelmynningarna utförs med fl acka, klippta

grässlänter och lågvuxna planteringar, för att upplevas öppna

och luftiga.

Vägkanter utanför och genom passagerna ska ges en hög

bearbetningsgrad med kantstenar eller ränndalar med dag-

vattenbrunnar.

Gång- och cykelpassagerna ska utföras med en generös bredd

inne i tunnlarna och med 1:2-slänter på ömse sidor om gång-

och cykelbanan, för öppenhet.

Tunnelmynningarnas fronter och tunnlarnas väggar ska utföras

med hög kvalitet och formsättas med ett horisontellt ”ribbmöns-

ter” för att ge en prägel av omsorg om användarna. Betongytor

och infärgning ska utföras enligt krav på utförande under 4.3

Broar och stödmurar.

Kantbalk och räcke med bullerskydd av glas ovan bron ska vara

av samma typ som på övriga nya broar för väg 50, för att ge ett

öppet och samordnat uttryck.

Slänterna inne i passagerna ska beläggas med betongplattor

enligt krav på utförande under 4.3 Broar och stödmurar.

Gång- och cykelpassagerna i anslutning till Metallvägens och

Stor gatans trafi kplatser ska vidgas i mynningarna och trappas

stegvis uppåt i taket.

•

•

•

•

•

•

•

Principsektion och elevation för gång- och cykelvägspassagerna under väg 50 vid trafi kplatserna Storgatan och Metallvägen.



Vätterbron ska utföras med ett öppet huvudspann uppburet av två kraftfulla V-stöd med en karaktäristisk silhuett.

Den kraftfulla stålbalken medger så stor spännvidd att endast två huvudstöd behövs i sundet, Skepparpinan.

4.3.4 Broar över järnvägFör ny väg 50 ska två broar över järnväg utföras. Den ena ska

också spänna över Fabriksgatan i Motala varför krav på denna

beskrivs under avsnitt 4.3.2. Den andra bron går över järnvägen

mellan Mjölby och Hallsberg strax söder om Skänninge.

Krav på utförande

Bro över järnväg strax söder om Skänninge ska uppfylla krav på

utförande under 4.3 Broar och stödmurar. Någon lutande kant-

balk behöver dock inte utföras.

•

4.3.5 Broar över vattendragFörutom bron över Motalaviken- Vätterbron, som behandlas i

sepa rat avsnitt 4.3.6 nedan, ska två andra större vägbroar samt en

mindre gångbro utföras över Skenaån.

De båda vägbroarna för väg 50 och väg 206 över Skenaån

ut for mas i syfte att skapa ett luftigt natur-, vilt- och rekreationsstråk.

Broarna ska utgöra gemensamma passager för å och gående längs

med ån. Syftet är att uppnå en kontakt med vatten och natur för de

gående. För att gångvägen ska rymmas krävs en stödmur för bro-

banken så att denna inte faller ut i Skenaån. Krav på denna beskrivs

närmare under 4.3.7 Stödmurar.

Landfästen ska placeras på vardera sidan om ån, om möjligt

med stöd i terrängen. Mellanrummet mellan de båda broarna ska

gestaltas omsorgsfullt.

Gångbron över Skenaån ska utföras i syfte att göra Spetalen

tillgänglig från den norra sidan av Skenaån. Bron kommer endast

att användas för gående, cyklister och eventuella mindre service-

fordon. Bron ska gestaltas så den smälter väl in i omgivande miljö.

Bron ska utföras av mörkbrunlaserat trä.

En bro för väg 50 över Hamrabäcken ska också anläggas.

Denna bro kan utföras som en rörbro.

Krav på utförande

De två vägbroarna över Skenaån ska utföras så luftiga som

möjligt, varför landfästen ska utföras fristående och brons un-

dersida ha en så utpräglad parabelform som är tekniskt möjligt.

Brokonerna under dessa båda broar ska inte beläggas med

betongplattor eller makadam utan rundad fältsten.

Detaljutformningen under och intill dessa broar är viktig för att

gående till Spetalen ska uppleva en rofylld miljö. Avtäckningar

med vege tationsjord, kompletteringsplanteringar och en väl

utformad stödmur ingår i dessa åtaganden.

Gångbron över Skenaån vid Spetalen ska utföras av mörkbrun-

laserat trä.

•

•

•

•

4.3.6 Bro över Motalaviken–VätterbronUtformningen av bron över Motalaviken–Vätterbron är ett resultat

av ett parallellt arkitektuppdrag 2002. Bron kommer att få ett stor

symbolvärde för Motala stad, men får samtidigt inte dominera den

känsliga omgivningen kring Motalaviken. Därför har bron fått en

underliggande bärande konstruktion med en stomme av en kraftig

stållåda där de två V-formade huvud stöden ger bron ett alldeles

eget uttryck som särskiljer den från övriga broar. Därmed behöver

bara två huvudstöd byggas i de skyddade vattenbiotoperna i

sundet Skepparpinan samtidigt som öppen vy från staden mot

Vättern med god symmetri skapas.

Såväl väglinje som vägprofi l vid passagen över Motalaviken

på bron har utformats så att trafi kanterna ska uppleva en jämn,

hel och fri rörelse utan rytmstörningar. Även belysning, räcken och

bullerskärmar har utformats med en ”låg” profi l för att så lite som

möjligt störa den jämna och hela rörelsen.

Bron manifesterar alltså inte ett starkt eget uttryck när man

befi nner sig uppe på själva bron utan vägbanan ska ledas så

smidigt som möjligt över vattnet. Däremot kommer de karakteris-

tiska V-stöden, formmässigt integrerade med lådbalkens sidor, att

bilda en tydlig silhuett såväl från staden som från Vättern.

Här ska även belysningen såväl på stöd och lådbalkssidor som

längs gång- och cykelbana och mellan mitträckena medverka till en

lågmäld men avläsbar gestalt i mörker. Se fotomontage sid 39.

Elevation för bro över Skenaån och gångpassage vid Skänninge.



Plan och elevation av bro över Motalaviken.

Motalaviken

Skepparpinan

Vättern



Fotomontage som visar hur Vätterbron landar i park området norr om Motalaviken. Till vänster anas de föreslagna dammarna under bron.

Elevation av väg 50 på delarna söder om respektive norr om Motalaviken. Den övre bilden illustrerar hur gång- och cykelvägarna ska utföras på den södra banken samt sammanhanget med bro över Fabriksgatan.Den nedre bilden visar hur gång- och cykelbanan på bankkrönet förbinder de sinsemellan helt olika brokonstruktionerna för Vätterbron respektive bron över Drottninggatan.

Den mörkt roströda och väl bearbetade stålkonstruktionen gör att Vätterbron ska tåla att ses på nära håll från de underliggande öppna stråken längs sundets stränder.

Tillgängligheten till stråken utmed stränderna norr och söder

om Motalaviken ska också säkerställas genom att befi ntligt gång-

vägssystem bibehålls och förbättras.

Nattetid ska brons konstruktion tydliggöras med en effektfull

belysning. Se fotomontage i avsnitt 4.4 Belysning.

Linjeföringen över bron ska av vägtrafi kanter upplevas som en

vacker, mjukt formad S-kurva.

Väglinjens geometri över Vätterbron har därför i arbetsplane-

arbetet studerats noga. En extra lång skevnings övergång har lagts

in på norra delen av bron för att inga ”knyckar” i broräcken och

kantbalkar ska upplevas av vägtrafi kanterna. Fortsatta studier av

dessa effekter krävs vid detaljutformningen

Möjligheten att erbjuda vägtrafi kanterna utblickar mot vattnet

och staden med dess symbolbärare har också varit viktigt att ta

tillvara. Den nödvändiga gång- och cykelbanan på brons östra sida

ska därför utföras något nedsänkt i förhållande till vägbanorna för

att förbättra utblicksmöjligheten för biltrafi kant erna. Genom nivå-

skillnaden och den föreslagna glasskärmen på broräcket skapas

också ett mer avskilt utrymme för gående och cyklande.

Trafi kplats Fors Fabriksgatan

Vätterbron

VätterbronDrottninggatan



De V-formade stålstöden ska ha en väl markerad fl äns i underkanten, som ska bilda en tydlig V-spets vid lagren på fundamenten i vattnet. Observera hur effektbelysning av stöden ska fällas in i fundamenten.

Sektion genom bro över Motalaviken–Vätterbron.

Den bärande stållådan med sina revbenslika stöttor ska ge ett symmetriskt och välbalanserat tvärsnitt.

Brobanan av betong stöttas av snedstag från underliggande

bärande stållåda. Stöttorna ger ett revbensliknande raster som ger

rytm och välgörande detaljering åt brons undersida. Omsorgen om

närmiljön ska också framgå av en vacker färgsättning av ståldelar-

na i bron (en mörkt roströd nyans) och väl genomtänkta konstruk-

tionsdetaljer för till exempel avvattning, belysning, lagerpunkter

med mera. Stållådan ska i underkant ha en markerad fl äns som

övergår i de V-formade stålstödens underkant. Stållådan mellan

V-stöden ska inte ha en sådan fl äns.



Sektion genom vägbanken norr om Motalaviken norr om bron. Nederst redovisas elevation mot det norra landfästet.

3D-bild som visar hur det norra brofästet för bro över Motalaviken–Vätterbron ska utföras.

Landfästena i bankarna på ömse sidor av viken ska utföras

som bastionslika betongfundament med lutande sidor. ”Tyst”

övergångskonstruktion och ljudabsorberande skivor inne i funda-

mentet ska minska bullerstörningarna för kringboende. Ytorna på

brokonen under bron ska bekläs med kalkstenshällar, för att ge

ett omsorgsfullt behandlat utseende för gående under bron. Häll-

arna kan utgöras av skrotsten från Borghamn vid Omberg (storlek

0,5–1,5 m2, tjocklek 0,1–0,3 meter), som läggs med genomgående

horisontella fogar. Viss bearbetning av hällarna kan därmed krävas.

Observera att en trappa till dörr till serviceutrymme också ska

utföras i kalksten på respektive brokon. Likaså ska en något ned-

sänkt och trappad ”bäck” utföras av kalksten på respektive bro-

kon. Avsikten med dessa ”bäckar” är att leda dagvattnet från land-

fästena på bron ned till respektive dagvattendamm på ett estetiskt

tilltalande sätt. Bäcken visas inte på 3D-bilden till höger.

Mellan Vätterbron och bron över Drottninggatan ska en bank

utföras för att erhålla bättre symmetri på Vätterbron och för att

undvika att få en ännu längre bro in över land mot Drottninggatan.

En låg bro skulle ge mörka, skuggade miljöer i parken mellan

bebyggelsen.

Gång- och cykelbanan ska ”sväva” in över denna bank på

den norra sidan och fästas på den mur som ska kröna den väl-

utformade och planterade vägbanken. Trappor ned till Drottning-

gatan ska utföras enligt fotomontage på sidan 25.

Krav på utförande

Bro över Motalaviken–Vätterbron ska utföras med en underligg-

ande brokonstruktion med stor fri spännvidd för att skapa en

öppen vy mot Vättern och som inte dominerar miljön kring

Motalaviken.

De två huvudstöden ska utföras med kraftfulla V-former som

ger en karaktäristisk silhuett med stort symbolvärde för Motala.

Väglinjens geometri över Vätterbron ska ges en extra lång skev-

ningsövergång på norra delen av bron för att inga ”knyckar”

i broräcken och kantbalkar ska upplevas av vägtrafi kanterna.

Entreprenören ska kunna visa att detta inte kommer att bli fallet

genom separata profi lkörningar för väg 50:s ytterkanter.

Brobanan av betong ska stöttas av snedstag från underligg-

ande bärande stållåda.

På östra sidan ska en gång- och cykelbana utföras något ned-

sänkt (cirka 0,6 meter) i förhållande till vägbanorna för att för-

bättra utblicksmöjligheten för biltrafi kanterna. Genom nivåskill-

naden och en bullerskärm av glas på broräcket skapas också

ett mer avskilt utrymme för gående och cyklande. Gång- och

cykelbanan ska fortsätta norrut och fästas på den mur som ska

kröna den välutformade och planterade vägbanken.

Bron ska ha omsorgsfullt utformade konstruktionsdetaljer för till

exempel avvattning, belysning, lagerpunkter med mera enligt

beskrivningar i detta avsnitt.

Landfästena i bankarna på ömse sidor av viken ska utformas

som bastionslika betongfundament med lutande sidor. ”Tyst”

övergångskonstruktion och ljudabsorberande skivor inne i

fundamentet ska minska bullerstörningarna för kringboende.

Ytorna på brokonerna under bron ska bekläs med kalkstens-

hällar från Borghamn vid Omberg.

Brons ståldelar ska målas i en mörkt roströd nyans.

Bron ska ha effektbelysning.

•

•

•

•

•

•

•

•

•

•

Kalksten från Borghamn vid Omberg som ska användas på brokoner under Vätterbron.



Elevation av broräcke med bullerskärmar av glas på bro över Motalaviken–Vätterbron respektive över Drottninggatan (nedan), samt 3D-bild på miljön på gång- och cykelvägen (till höger).

Broräcke med bullerskärm av glas och räcke för gångbana på bro över Motalaviken–Vätterbron. Gång-baneräcket ska övergå i den handledare som krävs för gångbanorna på bankarna upp till bron. Se nedan. Obs! Det visade broräcket uppfyller inte krav för kapacitetsklass H3.

Exempel som visar hur bullerskärm av glas kan monteras på broräcke. Svinesundsbron, väg E6.

Räcke för gångbana

2,5 meter hög

bullerskärm av glas



Stödmurstyper ingående i trafi kplats Storgatan och Metall vägen.

3D-bild som visar hur stödmurar ska utföras i trafi kplats Storgatan.

4.4 BelysningAllmänna mål för belysning är att ge god visuell ledning och över-

blickbarhet liksom trygghet och skönhet för alla trafi kant slag.

Nedan preciseras hur dessa mål ska uppfyllas för olika delar av

föreslagen belysningsanläggning.

För all effektbelysning ska provbelysningar utföras av entre-

prenören för att kunna godkännas av beställaren.

För tekniska uppgifter se även Beskrivning med funktionskrav,

väg.

4.4.1 Belysning av väg 50För ny väg 50 fi nns inga formella krav på belysning då trafi kmängd-

erna inte förväntas bli så stora att belysning måste ut föras enligt

Beskrivning med funktionskrav, väg.

För den visuella ledningens skull bedöms det dock som för-

delaktigt att utföra en ledande belysning på bro över Motala viken/

Vätterbron och på stadsvägsdelen. Se exempel på denna typ av

belysning på bild nedan till höger.

Motiven är dels att bron går i kurva och dels att för trafi kanten

störande belysning kan förekomma i verksamhets områdena intill ny

väg 50 genom Motala. Ett motiv är också att förstärka skillnaden

mellan landsvägsdelen och bank- och brodelen/stadsvägs delen.

En diskret belysning är också vald för att trafi kanterna ska uppleva

stadens ljus på håll.

Krav på utförande

På bro över Motalaviken och på stadsvägsdelen ska ledande

belysning utföras med låga stolpar med ”positionsljus” med dio-

der (LED) som ljuskällor. C/c- avstånd ska vara cirka 25 meter.

•

4.4.2 Belysning av trafi k- och informationsplatserTrafi kplatser på landsbygdsdelen samt trafi kplats Fors ska belysas

med en belysningsstolpe (höjd 10 meter) vid anslutning av respek-

tive av- och påfartsramp samt en centralt placerad belysning med

fl era armaturer i rondell/droppe/vägkorsning (höjd 12 meter). I tra-

fi kplats Skänninge norra måste denna princip frångås på grund av

rondellens storlek. Kompletterande belysning av punkter där gång-

och cykelvägar passerar trafi k platser ska utföras. Principiell place-

ring framgår av planillustrationer i kapitel 5.

Av dessa framgår också att effektbelysning ska utföras på

broar i respektive trafi kplats. Denna belysning får också en viktig

ledande funktion för trafi kanter på ny väg 50. Se illustrerande 3D-

bilder på sid 36. I de fall bro i trafi kplatsen ligger under väg 50, som

i Skänninge södra och Fors, uppnås inte denna effekt, men samti-

digt skymmer inte överliggande bro med tillhörande vägbank sikten

framåt på ny väg 50. I dessa fall ska ändå bro under ny väg 50 be-

lysas för att ge en välkomnande och vackert belyst entrépunkt från

söder till Skänninge respektive Motala.

4.3.7 StödmurarPå landsvägdelen föreligger krav på stödmurar på ett fåtal platser

enligt Krav på utförande nedan.

På stadsvägsdelen däremot krävs, i ett antal trånga sektioner,

stödmurar för nivåupptagning, särskilt för ramper i trafi kplats Stor-

gatan och Metallvägen.

För att dessa murar ska få ett estetisk tilltalande uttryck ska

deras utseende samordnas med intilliggande på dessa platser.

Se till exempel 3D-bild nedan. Observera att de fl esta murar inte

redovisas på separata ritningar utan endast beskrivs i Beskrivning

med funktionskrav, bro.

Krav på utförande

Vid stora höjdskillnader till exempel för ramper i trafi kplatserna

vid Storgatan och Metallvägen ska stödmurar av betong utföras

med kantbalk och broräcke av samma typ som för alla broar i

detta projekt.

Alla övriga betongytor ska ges en slät, ljus yta där formsätt-

ningsdelar som skarvar, formfästen med mera ska studeras väl

för att bilda medvetet formade geometrier. Krav på yta och in-

färgning enligt Generella krav under 4.3 Broar och stödmurar.

För att ta upp en mindre höjdskillnad närmast väg 50 i trafi k-

platser vid Storgatan och Metallvägen ska en cirka 70 cm hög

sidobarriär med slät och tät betongyta och lutande framsida ut-

föras. Lutningen ska vara lika den som utförs för alla kantbalkar,

det vill säga 6:1.

För gång- och cykelbana utmed väg 942 ska en stödmur ut-

föras vid passagen under ny väg 50. Denna ska utföras med

en tydligt mönstrad yta ( till exempel i form av armerad betong-

blockskonstruktion) i en svag bakåtlutning. Därmed erhålls en

öppnare väglösning och stödmuren får en mer levande yta. Se

illustration i avsnitt 4.3.2 Broar över vägar på väg 50.

För gångväg längs Skenaån vid Skänninge för ny väg 50 krävs

vid passage under ny bro över Skenaån en stödmur för bro-

banken så att denna inte faller ut i Skenaån. Då denna gång-

väg förväntas bli frekventerad ska stödmuren utföras på ett

välordnat sätt som inte konkurrerar estetiskt med brokonstruk-

tionen. Därför ska denna stödmur utföras som en gabionmur,

med fyllning av rundad fältsten, som arbetas in i slänten på ett

snyggt sätt.

•

•

•

•

•

Exempel på ledande belysning i tätortsmiljö. Väg E4, Sundsvall–Timrå. Utförd med ”positionsljus” med dioder (LED).



Trafi kplatser på stadsvägsdelen ska belysas på ett funktionellt

och effektfullt sätt. Det senare för att nattetid markera de viktiga entré-

punkterna till Motala i trafi kplatserna vid Storgatan och Metallvägen.

Principen här är att tydligt markera av- och påfartsramper för

att också få fi na övergångar mellan den relativt mörka nya väg 50

och Motalas gatubelysning. Inga stolpar ska placeras i vägrummet

för väg 50. Därmed kommer den effektbelysning av broarna som

ingår i de ”svävande” cirkulationerna att framhävas och få ett stort

symbolvärde för Motala.

Effektbelysningen ska placeras under den inre vägbanan som

en kontinuerlig lysande ring. Se illustrerande 3D-bilder på sid 36.

Av dessa framgår också den belysning av murar för ramperna som

ska utföras.

Man kan här också ana den belysning som ska utföras i de inre

broräckena för att tydliggöra cirkulationsplatserna för trafi kanter i

det ovanliggande gatuplanet. De karaktäristiska pelarformiga trä-

den som ska planteras inne i cirkulationsplatserna ska också bely-

sas. Se vidstående 3D-bild.

Informationsplatser ska belysas separat, både de som är place-

rade utmed ramper i trafi kplatser och den informationsplats som är

lokaliserad intill Jerusalemsbadet.

Principiell placering av belysning framgår av planillustrationer i

kapitel 5.

Krav på utförande

Trafi kplatser på landsbygdsdelen ska belysas på ett enkelt sätt

enligt principer ovan och planillustrationer i kapitel 5.

Trafi kplatserna på stadsvägsdelen ska belysas på ett funktionellt

och effektfullt sätt enligt principer ovan och planillustrationer i

kapitel 5.

Belysningsstolpar ska samordnas med övrig vägutrustning

avseende material, ytbehandling, form, skala och så vidare.

Fackverksstolpar får inte användas. Formspråket ska vara rakt,

enkelt och rent. Även armaturerna ska vara enkla och rena i sitt

uttryck, ha planglas samt monteras utan armar.

Informationsplatser ska utföras med väldesignade belysnings-

stolpar med cirka 6 meters höjd samt belysning av informa-

tionstavlor som respektive kommun ansvarar för.

Den stora rondellen i trafi kplats Skänninge norra ska belysas

med stolpar runt denna.


Alternativa utföranden av belysning i cirkulationsplatser på

landsbygdsdelen kan diskuteras, då det fi nns en önskan att

hålla denna belysning lågmäld för att inte dominera intrycken

nattetid och konkurrera med ortens/landskapets kvaliteter dag-

tid. Kopplingar till utmaningen i avsnitt 2.1 kan göras. Samtidigt

måste krav på trafi ksäkerhet uppfyllas. En enhetlig, tydlig ljusbild

måste uppnås, så att det hinder en rondell utgör klart framgår.

•

•

•

•

•

•

Genom ljussättning av murarna i rondellerna ovan väg 50 i trafi kplats Storgatan och Metallvägen tydliggörs cirkulationsplatserna för trafi kanter i det lokala gatunätet. Belysningen ska fällas in i räcket enligt exempel nedan.

Exempel på belysning infälld i broräcken. Munksjöbron, Jönköping.Exempel på hur en cirkulationsplats ska belysas på landsbygdsdelen ska belysas genom en centralt placerad 12 meter hög stolpe med fl era armaturer för att understryka rondellen. Rångedala trafi kplats, väg 40 mellan Borås och Ulricehamn.



3D-bild som illustrerar hur trafi kplatserna Storgatan och Metallvägen ska ljussättas. Observera också principen för ledbelysning av väg 50 på stadsvägsdelen.

Exempel på hur ljussättning av enspannsbro under väg 50 i trafi kplats ska ljussättas. Trafi kplats Nääs, väg E20 vid Floda utanför Göteborg.

3D-bild som visar hur den cirkulära formen på trafi kplatserna Storgatan och Metallvägen ska understrykas genom ljussättning.3D-bild som illustrerar hur bro över väg 50 i trafi kplats på landsvägsdelen ska ljussättas för att tydligt markera väg 50 genom respek-tive trafi kplats.



4.4.3 Belysning av övriga vägarÖvriga vägar ska normalt inte belysas. Undantag är till trafi kplatser

anslutande gatunät som ska belysas på nya delar med minst

samma nivå som anslutande belysning, väg 206, samt gator inne i

Motala. Undantag är också broar på väg 50 i trafi kplats Skänninge

södra och trafi kplats Fors samt bro över Drottning gatan. Dessa ska

belysas enligt princip i vidstående illu strerande 3D-bilder och bild-

exempel, det vill säga med ljussättning av bro undersida.

Krav på utförande

Broar för vägar under väg 50 i trafi kplatser Skänninge södra,

Fors samt bro över Drottninggatan ska belysas genom ljussätt-

ning av broundersida.

Till trafi kplatser anslutande gatunät samt korsande väg-/gatunät

ska belysas på nya delar med samma belysning som på befi nt-

liga gator. Detta gäller i trafi kplatserna Hulje, Skänninge söd-

ra, Skänninge norra, Fors, Storgatan och Metall vägen samt

på väg 206 och på Drottninggatan i Motala. Denna belys-

ning är inte markerad på planillustrationer i kapitel 5.

•

•

4.4.4 Belysning av gång- och cykelvägarGång- och cykelvägar på landsbygd ska inte belysas. Detta gäller

också broar för gång- och cykelvägar.

Från och med gång- och cykelvägspassagen under väg 50

vid Jerusalemsbadet och norrut ska samtliga gång- och cykel-

vägar, inklusive passager under väg 50, belysas. Standard på

belysning ska vara av samma typ som belysning på anslutande

gång- och cykelvägar för att upplevas säkra och trygga.

Gång- och cykelvägar som passerar under ny väg 50/övriga

gator inne i Motala ska ges en högkvalitativ belysning för att un-

derlätta kontakten mellan stadens olika stadsdelar. Ljussättning av

passagernas tak ska utföras enligt principer på vidstående illustre-

rande 3D-bilder.

Gång- och cykelväg på bro över Motalaviken ska belysas med

armaturer infällda i betongmuren mellan väg 50 och gång- och cykel-

banan, med ett c/c-avstånd på cirka 6 meter. Se sektion på sid 33

och 3D-bilder i avsnitt 4.4.5. Även anslut ande gång- och cykelvägar

på den södra brobanken ska belysas med lågt sittande armaturer på

pollare (höjd cirka 1,2 meter) för att inte blända bilister på nya väg 50.

För gångtrafi k utmed väg 206 som passerar på bro i det käns-

liga öppna landskapet öster om Skänninge ska en enkel be lys ning

på broräckena utföras för att undvika den ytterligare visuella påver-

kan som stolpar skulle medföra. Vandaliseringsrisken ska beaktas.

Krav på utförande

Från informationsplatsen vid Jerusalemsbadet och norrut ska

samtliga gång- och cykel vägar som byggs belysas. Denna be-

lysning är inte markerad på planillustrationer i kapitel 5.

Samtliga gång- och cykelpassager under vägar inne i Motala

ska ges en högkvalitativ belysning genom ljussättning av

passagernas tak.

Skyddsanordningar, till exempel skyddsgaller, ska utföras för att

motverka vandalism.

För gående på bro för väg 206 ska en enkel belysning utföras i

broräckena.

Gång- och cykelväg på bro över Motalaviken samt den södra brobanken ska belysas med lågt sittande armaturer på mur och

på pollare, för att inte blända bilister på nya väg 50.

•

•

•

•

•

Bra exempel på belysning i gångtunnel vid Kungsbacka station.

3D-bild som illustrerar hur ljussättning sker av de två långa gångpassagerna vid trafi kplatserna Storgatan och Metallvägen i Motala. 3D-bild som illustrerar hur gång- och cykelvägspassager inne i Motala ska belysas genom ljussättning av passagernas tak.



4.4.5 Effektbelysning av VätterbronBron över Motalaviken ska belysas underifrån från sidan för att

nattetid utgöra ett effektfullt blickfång från staden. Föreslagen belys-

ning ska tydliggöra själva konstruktionen och de V-formade huvud-

stöden. Det är viktigt att sidan på dessa stöd kontrasterar mot den

i övrigt mörka undersidan av bron. Se principer på vidstående illu-

strerande 3D-bilder. För att uppnå denna effekt krävs förutom strål-

kastare i stödfundamenten, enligt 3D-bild på sid 31, också längs-

riktade strålkastare på brons undersida. För att förenkla underhållet

av dessa kan de göras åtkomliga från gång- och cykelbanan.

Obser vera att längsriktade strålkastare endast ska utföras på östra

sidan mot Motala.

Denna effektbelysning ska utöver formen även framhäva brons

färgsättning.

Viktigt är att alla dessa stråkastare avbländas precist så att

ingen bländning mot omgivningen uppkommer.

Även den föreslagna belysningen för gång- och cykelvägen ska

ingå i brons effektbelysning, då denna ska uppfattas inifrån Motala

som ett lysande ”pärlband” över sundet. Se 3D-bilder nedan och

på sid 39.

En värdig belysning av bron över Motalaviken är synnerligen

viktig för att skapa ett mervärde för projektet och för Motala stad.

Här kan direkta jämförelser göras med värdet av effekt belysningen

av Uddevallabron för Uddevalla stad.

Krav på utförande

Effektbelysning som på håll synliggör den bärande rödbruna

stållådan, inklusive de V-formade huvudstöden med en jämn

belysning, ska utföras. Åt väster ska endast V-stöden belysas

underifrån.

Belysningen för gång- och cykelvägen ska ingå i brons effekt-

belysning, då denna ska uppfattas inifrån Motala som ett

lysande ”pärlband” över Skepparpinan.

Alla stråkastare ska avbländas precist så att ingen bländning

mot omgivningen uppkommer.

•

•

•

Visualisering av nattmiljö på bro över Motalaviken.

Den bärande brobalken och de V-formade huvudstöden på Vätterbron föreslås belysta med strålkastare.

V-stöden föreslås belysta underifrån med strålkastare i stödets ovala fundament, se 3D-bild nederst på sid 31. Den låga gångbanebelysningen bildar från sidan sett ett ”pärlband” över bron.



Ljussättning av bron över Motalaviken–Vätterbron ska framhäva brons form och färgsättning och därmed utgöra en viktig symbol för Motala även under dygnets mörka timmar.

4.5 AnläggningskompletteringarAlla anläggningskompletteringar ska väljas så att ett enhetligt och

väl samman hållet estetiskt intryck erhålles vid färd på ny väg 50

och tillhör ande vägsystem. Det är en stor fördel om anläggnings-

kompletteringarna tillhör samma ”familj”, det vill säga har ett ge-

mensamt formspråk som grund. Härvidlag utgör det system för

vägutrustning som Vägverket tog fram i samband med en stor ar-

kitekttävling under arkitekturåret 2001 en förebild som med fördel

kan användas i detta projekt. Tävlingen resulterade i systemet ”Sa-

feline” och har bland annat använts i vägprojektet med ny väg mel-

lan Sverige och Finland i Haparanda.

Nedan preciseras de krav på utförande som ställs på respek-

tive vägutrustning.

Krav på utförande

Alla anläggningskompletteringar ska kännetecknas av ett ge-

mensamt formspråk.

Alla anläggningskompletteringar i stål ska vara rostskyddsbe-

handlade med en blank silvergrå kulör.

•

•

4.5.1 RäckenRäckens utbredning är principiellt visade på planer i kapitel 5.

Observera att exakta längder och lägen avgörs av krav i Beskriv-

ning med funktionskrav, väg.

Krav på utförande

Räckestyper ska vara desamma för hela vägsträckan Mjölby–

Motala, med undantag av nedan preciserade delar. Detta gäller

även på korsande vägar.

En enhetlig typ av räcken ska väljas med följare av rör på alla

nivåer för att ge ett luftigt intryck med god genomsikt ut i om-

givande landskap. W-balkar får inte förekomma. Vajerräcke som

mitträcke tillåts dock på landsbygdsdelen.

•

•



Sidoräcken ska vara av typ rörräcke, normalt med i sidled kraftigt utvinklad avslutning, som i exemplet nedan från E6 väster om Dingle.

Mitträcke av typen linräcke med väl designade stålpelare. Observera övergången till dubbla rörräcken. Laganbron, E4 vid Markaryd.

Mitträcke av typen enkelt rörräcke.

4.5.1.1 MitträckenMitträcke ska utföras på hela sträckan för ny väg 50. Två typer

förekommer.

På landsvägsdelen mellan Mjölby och banken för bro över

Motala -viken norr om trafi kplats Fors är mittremsan 1,5 meter bred

och asfalterad. På denna del får ett val, med hänsyn till bland annat

driftsaspekter, av mitträcke göras mellan ett vajerräcke med c/c-

avstånd på minst 4 meter och ett enkelt rörräcke med en följare

som omsluter ståndarna. På bank- och brodelen och stadsvägs-

delen genom Motala är mittremsan 1,0–1,5 meter bred respektive

2,5 meter bred och består av en upphöjd betongyta. I denna ska

dubbla rörräcken med två följare utföras för att möjliggöra monte-

ring av vägbelysning i mittremsan.

Krav på utförande

På landsvägsdelen får ett val av mitträcke utföras mellan ett va-

jerräcke med c/c-avstånd på minst 4 meter och ett enkelt rör-

räcke med en följare som omsluter ståndarna.

På bank- och brodelen och stadsvägsdelen ska som mitträcke

utföras dubbla rörräcken med två följare.

•

•

4.5.1.2 SidoräckenAnvändning av sidoräcken ska minimeras. Sidoräcken i öppet

landskap ska undvikas då det begränsar kontakten med det omgi-

vande landskapet.

Omsorg ska läggas vid avslutningar av räcken, genom att

dessa dras ner mot trafi ken i ytterslänten på vägdiket. Se exempel

på vidstå ende bild.

Enligt ovan är det viktigt att sidoräcken och broräcken är av

samma typ för att få fi na övergångar vid anslutning till broräcken.

Därför är så kallade slänträcken inte önskvärda ur estetisk syn-

punkt, då dessa blir iögonfallande för trafi kanten och inte har-

monierar med broräcken. Detta gäller inte minst på de stora väg-

bankarna kring landfästena för bron över Motalaviken.

Genom Motala eftersträvas ett sammanhållet vägrum med

trädplanteringar nära vägen, som begränsar vägens skala och

anpassar den till skalan hos den omgivande staden. Därför ska

sidoräcken användas konsekvent.

Krav på utförande

Användning av sidoräcken ska minimeras.

Sidoräcken ska vara av typen rörräcke med två följare.

•

•

4.5.1.3 BroräckenBroräcken ska väljas inom samma ”familj” som sidoräcken, det vill

säga rörräcken med tre följare som minimerar intrycken och inte

begränsar trafi kanternas utblickar. Öppenhet eftersträvas för att

säkerställa utblickarna från alla broar. En räckestyp väljes som även

möjliggör montering av bullerskärmar av glas. Detta gäller även

delar av vägbankarna kring landfästena för bron över Motalaviken.

Se vidare exempel i avsnitt 4.3.6 Bro över Motalaviken–Vätterbron

och 4.5.5 Bullerskydd.

Krav på utförande

På samtliga broar, exklusive bro över Motalaviken–Vätterbron,

ska broräcken av typ rörräcke med tre följare utföras.

Där stänkskydd krävs ska dessa normalt utföras av standard enheter

i sträckmetall samt över gång- och cykelvägar med täta skärmar.

Där stänkskydd krävs i trafi kplatser i Motala ska dessa ut-

föras av härdat, laminerat glas för god sikt i cirkulationsplatser.

Observera underhållskrav beträffande rengöring.

Räcken på utsida gång- och cykelbana på bro över Motala-viken ska utföras som luftiga spjälräcken. Se detaljer i avsnitt

4.3.6 Bro över Motalaviken–Vätterbron.

På bro över Motalaviken och tillhörande bankar ska broräcke

utföras av H3-klass. Detta ska specialutformas så att det står i

samklang med brons övriga utformning.

•

•

•

•

•

4.5.1.4 Gång- och cykelvägsräckenRäcken för gång- och cykelbanor ska utföras på nedanstående

specifi ka platser.

Krav på utförande

Utmed gång- och cykelbana ovan mur som ska utföras längs

väg 942 under ny väg 50 ska ett enkelt räcke utföras. Se illus-

tration i avsnitt 4.3.2.

På gång- och cykelbanor på bankarna utanför brokonstruk-tionerna norr och söder om bro över Motalaviken ska ett

enkelt, luftigt räcke med cirka 1,5 meters avstånd mellan stånd-

arna utföras. Material och dimensioner väljs för att anknyta till

anslut ande spjälräcke. Se illustrationer på sid 33.

•

•

4.5.2 ViltstängselI skogspartiet vid Mjölbyfältet ska viltstängsel fi nnas. Befi ntligt vilt-

stängsel ska fl yttas samt förlängas enligt planillustrationer i kapitel

5. Placering av viltstängsel påverkar i hög grad trafi kantens upp-

levelse av vägrummet. Vid placering eftersträvas ett harmoniskt

intryck, särskilt vid anslutning till broar.

Placeringen av stängslet anpassas så att man slipper knyckar

upp och ner eller i sidled.

Krav på utförande

Placering av viltstängsel ska utföras på ett harmoniskt intryck så

att man slipper knyckar upp och ner eller i sidled.

Anslutning av viltstängsel mot broar ska ske med omsorg så att

estetiskt tilltalande utseende erhålls.

•

•



4.5.3 SkyltningAll skyltning är ett komplement till vägutformningen för att under -

lätta trafi kantens orientering och ge underlag för att fatta relevanta

beslut om körningen. I dagens trafi kmiljöer utsätts trafi kanten ofta

för en mängd konkurrerande budskap och det blir viktigt att inte

skylta mer än nödvändigt.

Ett viktigt gestaltningsmål vid skyltning är också att minimera

intrycket av skyltar i landskapet och värna utsikter i landskapet.

All skyltning ska vara tydlig och konsekvent.

Skyltportaler ska inte användas inom detta vägobjekt. Mindre

vägvisningstavlor vid sidan av vägen ska i stället användas. Se vid-

stående exempel på typ av vägvisningstavlor.

Placering av skyltar ska utföras med stor omsorg utifrån plat-

sens förutsättningar och får inte förta upplevelsen av landskapet.

Topografi , vegetation och bebyggelse bör användas för att ge

vägmärket visuellt stöd. Generellt bör placering framför broar, på

backkrön och innerkurvor undvikas. Inför exakt placering av skyltar

ska en analys göras av var eventuella konfl iktpunkter fi nns mellan

upplevelsevärden och vägmärket för att kunna välja såväl optimal

placering som storlek på skylt.

Det är viktigt att komma ihåg att baksidan av skyltar har

lika stor yta som framsidan och att den också behöver ingå i

analysen. För ett genomarbetat, lugnt och enhetligt, helhets-

intryck med tilltalande estetiska värden krävs att all vägutrust-

ning samordnas i ett system. Detta ska alltså även omfatta sta-

tiv för stolpar för skyltsättning. Lämpliga platser söder och norr

om Skänninge för kommunens skylt visas på planillustrationer i

kapitel 5.

Exempel på föredömlig, låg skyltning i cirkulationsplats. Väg 158 vid Vallda utanför Kungsbacka.

Exempel på väl placerad informationstavla med vegetationsstöd. E6 vid Dingle i Bohuslän.

Exempel på formgivet stativ för skyltar och portaler, vilket samordnats med övrig utrustning längs väg 45 på delen Angeredsbron–Älvängen, norr om Göteborg. 3D-bild: Arcitec, Göteborg.

Kommunernas informationsskyltar om Mjölby, Skänninge

och Motala ska placeras intill avfartsramper i trafi kplatserna Hulje,

Skänninge södra, Skänninge norra, Fors och Metall vägen. Kom mu-

nerna ansvarar för framtagning och uppsättning av dessa tavlor.

Utmed väg 50 ska så kallade animeringsskyltar med vit och brun

kulör som anknyter till traktens attraktioner sättas upp efter mönster

från turistvägen utefter Vätterns östra sida och väg E6 i Halland.

Krav på utförande

Stativ för stolpar för skyltar ska samordnas med övrig utrustning

avseende form, färg, skala, material och så vidare. Formspråket

ska vara rakt, enkelt och rent. Fackverksstolpar tillåts endast på

landsbygdsdelen.

Antalet skyltar och skyltstorlekar minimeras. Skyltplaceringen

studeras noga så att skyltar inte hamnar mitt i synfältet för

intressanta utblickar.

För de tre städerna Mjölby, Skänninge och Motala samt ”trakt-

namnet Folkungabygden” ska så kallade animeringsskyltar

ut föras för båda körriktningarna.

Den befi ntliga välkomstskylten för Skänninge, som idag står

skymd vid infarten från öster ska placeras vid infartsvägarna till

staden, dock inte utmed väg 50.

Skyltportaler får inte användas i detta vägobjekt.

•

•

•

•

•



4.5.4 BländskyddBländskydd där ljus från trafi k på parallellvägar till nya väg 50 ska

i första hand utföras som markmodelleringar. Där utrymme inte

räcker till för markmodellering utförs planteringar som ger funge-

rande bländskydd på sikt. I väntan på att planteringarna sluter sig

ska temporära bländskydd utföras.

Dessa ska utföras som enkla träplank med horisontellt liggande

fyllningar mellan bärande stolpar som kan vara av trä eller stål. Trä

ska laseras i en diskret brun eller mörkgrå kulör.

Krav på utförande

Temporära bländskydd ska utföras om enkla träplank med hori-

sontell liggande fyllning och laseras i brun eller mörkgrå kulör.

•

Exempel på animeringsskylt.

4.5.5 BullerskyddBullerskyddsåtgärder ger generellt bättre effekt ju närmare

buller källan de kan placeras.

För projektet kan åtgärderna behöva utföras nära vägen, ofta

långt från bebyggelsen som ska skyddas. Bullerskyddsåtgärderna

ska samtidigt ta hänsyn till omgivande landskapsbild. Bullervallar och

olika typer av bullerskärmar är bullerskyddsåtgärder som blir tydliga

visuella inslag i landskapet och för trafi kanten.

I det oftast öppna landskapet på landsvägs delen är jordvallar

ett mer naturligt element än bullerskärmar och är därför att föredra

ur landskapssynpunkt.

I de fall vallar inte kan anläggas (vid utrymmesbrist till exem-

pel på och intill broar, vid dåliga grundförhållanden med mera) ska

bullerskydd utföras av skärmar enligt avsnitt 4.5.5.4.

På bank- och brodelen ska bullerskydd utföras med bullerskärmar

av glas för att säkerställa utblickarna från bron.

På stadsvägsdelen genom Motala ska bullerskydd utföras

genom en kombination av relativt fl acka buller vallar, cirka 1 meter

höga sett från huvudvägen, med ”gröna bullerskärmar” på krönen,

cirka 1,5 meter höga. Se typsektion 4 i avsnitt 4.1.1. I trånga sek-

tioner, över broar och gång- och cykelpassager eller där önskemål

om genomsikt och utblickar i övrigt föreligger, ska bullerskärmar av

glas utföras.

Lägen, typer och höjder på bullerskydd framgår av planillustra-

tioner i kapitel 5.

Nedan beskrivs krav på respektive typ av bullerskydd.

4.5.5.1 Bullerskärmar av glasPå bank- och brodelen samt på ett antal andra platser inklusive

anslutningar till bullervallar ska bullerskärmar av glas utföras för att

säkerställa utblickar från vägen.

Vyer från Vätterbron är synnerligen viktiga för att skapa mer-

värde till projektet och till Motala stad. Lägen och höjder på dessa

skärmar framgår av planillustrationer i kapitel 5. Observera att höj-

der på dessa skärmar anges över mark/bro.

Skärmarna, 1,2–3,0 meter höga, ska i de fl esta fall monte ras

direkt på broräcken i anslutning till vägbanan, varför in fästningar

måste konstrueras för att klara vindlaster och säker hetskrav. Vid

placering på mark ska en prydlig betongsockel av erforderlig höjd

utföras. Se principsektioner i avsnitt 4.3.6 Bro över Motalaviken–

Vätter bron och exempel på liknande konstruktioner på vidstående

bilder.

Glas ska vara härdat och laminerat.

Krav på utförande

Bullerskärmar av glas ska utföras i lägen och med höjder enligt

planillustrationer i kapitel 5.

Glas ska vara härdat och laminerat.

•

•

Exempel på hur övriga bullerskärmar ska utföras, det vill säga med bärande konstruktion av stål och varierande skärmutbredning av glas och aluminiumkassetter. Exemplet visar bullerskärmar ovan en gång- och cykelvägspassage under E20 i Partille.



Exempel på ”grön” bullerskärm av föreslagen typ. Vid foten är murgröna planterad som ”inklädnad”.Fotomontage som visar hur bullerskydd ska utföras på den östra sidan av väg 50 norr om Drottninggatan. Bullerskärmen av glas på broräcke ska här övergå i en låg bullervall med 1 meter hög och kringplanterad ”grön” bullerskärm.

Bostadsområde vid Hildedal, Göteborg. Vid foten är klätterväxter planterade som ”inklädnad”.

4.5.5.2 ”Grön” bullerskärmFör att ge ett bra bullerskydd med ett parkmässigt uttryck och för

att begränsa intrycket av instängdhet ska det erforderliga buller-

skyddet utmed stadsvägsdelen på ny väg 50 genom Motala på

merparten utföras som del av den gröngjorda parkmarken, i form

av en ”grön bullerskärm” uppe på en fl ack vall.

Detta för att begränsa vallarnas utbredning samt ge ett öppna re

intryck mot både väg 50 och bebyggelsen.

Denna lösning skapar också avskildhet mot den bakomligg-

ande bebyggelsen. Sektion genom bullervall med mur framgår av

typsektion 4 i avsnitt 4.1.1.

”Grön bullerskärm” ska i regel vara 1,5 meter hög (några högre

förekommer) och vara av en typ med bärande konstruktioner av

varmförzinkat stål och fyllningar av varmförzinkat stålnät med fukt-

hållande isolerskivor som underlättar för klätterväxter. Klätterväxter

ska planteras på ömse sidor för att överväxa skärmen. Se exempel

på vidstående bilder.

Krav på utförande

”Gröna bullerskärmar”, av typ enligt ovan, ska utföras i lägen

och med höjder enligt planillustrationer i kapitel 5.

•

4.5.5.3 Övriga bullerskärmarI de fall vallar inte kan anläggas (vid utrymmesbrist till exempel på

och intill broar, vid dåliga grundförhållanden med mera) på lands-

vägsdelen samt i vissa lägen på stadsvägsdelen ska bullerskydd

utföras med samma typ av bärande konstruktion och betongsock-

el som bullerskärmar av glas enligt ovan. Fyllning i dessa ska dock

utföras med lätta aluminiumkassetter utan färginslag samt med ett

cirka 0,7 meter högt krön av glasskärmar.

Skärmarna ska utförs med horisontella, eventuellt trappade,

avslutningar och dess utformning bör vara neutral i sitt uttryck och

tillhöra vägrummets möblering, det vill säga anknyta till övrig vägut-

rustning. Se avsnitt 4.5.

Krav på utförande

Övriga bullerskärmar (det viss säga inte rena glasskärmar) ska

utföras med fyllning av lätta aluminiumkassetter utan färginslag

samt med ett cirka 0,7 meter högt krön av glasskärmar där val-

lar inte kan an läggas. Lägen framgår av planillustrationer i ka-

pitel 5.


Den höga bullerskärmen utmed väg 50:s västra sida norr om trafi kplats Metallvägen kan med fördel ersättas med ”gröna

bullerskärmar” som kopplas till befi ntliga bullervallar. Entrepre-

nören ska verifi era en likvärdig bullerreduktion. En sådan föränd-

ring kräver bygglov.

•

•



Principutformning av bullerskyddsvall då vägen passerar genom skogsmark.

Principsektion för bullervall i skogsmark med uppvuxen vegetation.

Anslutning till

omgivande

mark med

minsta radie

20 m

Minst 1:6

gärna1:10

Vall ansluts mjukt mot

omgivande mark med minsta

radie 10m

Vallkrön avrundas mjukt med

minsta radie 10 m

1:2

-1:3

1:2

,5-1

:3

1:4

2,5

m

3,5

m

En lutning på 1:2,5-1:3 ger bättre

förutsättningar för etablering och

tillväxt av plantering än en lutning

på 1:2.Anslutning till

omgivande

mark med

minsta radie

20 m

Minst 1:10

Vall ansluts mjukt mot

omgivande mark med minsta

radie 10 m

Vallkrön avrundas mjukt med

minsta radie 10 m

1:3

Min

st

1.6

vid

bete

sm

ark

min

st

1:1

0 v

id å

kerm

ark

2,5

m

3,5

m

”Baksidan” på vall återställs till åker

respektive betesmark

Principsektion för bullervall i öppen jordbruksmark.

Principutformning av bullerskyddsvall då vägen passerar genom öppen jordbruksmark. Baksidans utformning med fl acka slänter kräver överenskommelse med markägare, då detta område ligger utanför vägområde.

1:2,5-1:3Vallkrön minst

2,5 meter brett

Vegetation anpassas till

den naturliga vegetationen

på platsen

Slänt gräsbesås, alternativt

kläs med avbaningsmassor

från skogsmark

1:6–1:10

Vallkrön minst

2,5 meter brett

Vall återställs till åker/

betesmark (kräver över-

enskommelse med

markägare)

Slänt gräsbesås,

alternativt kläs med

avbaningsmassor från

öppen mark

4.5.5.4 BullervallarBullervallar längs väg 50 ska så långt det är möjligt underordna sig

landskapet och utformas som en del av den omgivande terrängen.

Vallarnas utformning och eventuella planteringar ska anpassas efter

omgivande landskapskaraktär och innehåll. Natur lika terrängforma-

tioner eftersträvas vid anläggande av vallar. Detta är särskilt viktigt

vid utformningen av baksidan och vid vallarnas ändar. Se vidstå-

ende illustrationer.

Regelbundet ”limpformade” vallar ska undvikas.

Bullervallar i öppen jordbruksmarkDå vallar ska utföras i det öppna jordbrukslandskapet är det sär-

skilt viktigt att vallformen anpassas till det omgivande landskapets

terrängformer. Risken är annars att vallarna blir ett främmande ele-

ment väl synligt i landskapet. Stor omsorg ska läggas vid mjuka

anslutningar till omgivande mark så att åtgärderna inte blir alltför

dominerande och onaturliga. Vallarnas baksida ska helst utföras

med fl acka slänter (lutning 1:6–1:10) så att marken kan återföras

till betesmark eller odlad mark. Denna släntutformning minskar den

visuella barriäreffekten påtagligt. Åtgärden kräver tillgång på lämp-

liga massor och avtal med berörda mark ägare, men är enligt ovan

mycket eftersträvansvärd.

Bakslänter på bullervallar utföras så fl ackt som möjligt med

hänsyn till fastställt vägområde men maximalt med lutning 1:2.

I de fall vägen passerar i skärning kan skärningen förlängas

och anpassas så den ger en mjuk och naturlig övergång till befi ntlig

marknivå.

Planteringar på vallar i det öppna landskapet ska undvikas.

Undantag är då bullervallen kan inordnas i befi ntliga vegetations-

strukturer på platsen och/eller då vallen blir ett dominerande inslag

i landskapet.

Krav på utförande

Bullervallar i det öppna jordbrukslandskapet ska, så långt det

är möjligt inom tillgängligt fastställt vägområde, anpassas till det

omgivande landskapets terrängformer.

I de fall vägen passerar i skärning kan bakslänter förlängas ge-

nom utfyllnad och anpassas så den ger en mjuk och naturlig

övergång till befi ntlig marknivå.


Vallarnas baksida ska helst utföras med fl acka slänter (lutning

1:6–1:10) så att marken kan återföras till betesmark eller odlad

mark. Åtgärden kräver tillgång på lämpliga massor och avtal

som sluts av entreprenören med berörda markägare.

•

•

•

Bullervallar i skogsmarkSkogsområden medför att vägen och dess anläggningar inte är

synliga på håll i landskapet. Vallarna tillåts därför en utformning

som bryter mot naturliga terrängformer. Syftet är att minska väg ens

intrång och påverkan på omgivande vegetation och mark.

Krav på utförande

För att mildra den onaturliga vallformen ska dessa vallar an-

läggas med vegetation. Se nedanstående illustrationer, plan-

illustrationer i kapitel 5 och planteringstyper i bilaga 1. Vegeta-

tionen har en maskerande effekt och mildrar ingreppet fysiskt

och visuellt särskilt på nära håll.

•

Bullervallar i Motalas stadsmiljöPå stadsvägsdelen genom Motala ska bullerskydd utföras genom

en kombination av relativt fl acka bullervallar, cirka 1 meter höga

sett från huvudvägen och ”gröna bullerskärmar” enligt ovan. Se

typsektion 4 i avsnitt 4.1.1. Denna lösning skapar också avskildhet

mot den bakomliggande bebyggelsen.

Vallarna planteras mot vägen med enhetlig plantering av läg-

re buskar och alléträd samt utformas i enlighet med planillustra-

tioner i kapitel 5 mot bebyggelsen för en parkkaraktär. Närmast

skärmplanteringens klätterväxter etableras buskar och marktäckare

för att gynna klätterväxter nas utveckling.

Krav på utförande

Utanför dräneringsdikena på stadsvägdelen i Motala ska buller-

vallar utföras med fl acka, klippta gräsytor och frodiga plante-

ringsytor med prydliga trädrader för att erhålla en park karaktär

mot väg 50. Detaljplanens höjd- och planläge avgör vilken lut-

ning dessa slänter får.

Föreslagna bullervallar ska utföras med bakslänter med slänt-

lutning 1:3 eller fl ackare, för att kunna skötas effektivt.

•

•



Beteckningar

Broräcke/Mitträcke/Sidoräcke

Grön bullerskärm. Höjder anger totalhöjd över mark/

bro. Punkter anger delning mellan olika höjder.

Stödmur av betong

Gång- och cykelväg

Dubbelt mitträcke

Bullerskärm av glas/aluminium. Höjder anger totalhöjd

över mark/bro. Punkter anger delning mellan olika höjder.

Broräcke med stänkskydd av glas

Viltstängsel

Vall. Höjder på bullervall anges i förhållande till profi l-

höjd.

Slänt

Belysning – 12 m stolpe med fl era armaturer

Belysning – 10 m stolpe

Gräs

Buskage/Landskapsplantering

Träd

Damm för vägvatten/yta för tillfällig uppdämning av

vägdagvatten

Översilningsyta

Bilväg

Alléplantering enligt målbeskrivning

Parkplantering enligt målbeskrivning

Gräs-/ängsyta enligt målbeskrivning

Typ av A/N/P/G/Ä enligt målbeskrivning

A

N

P

G/Ä

1/2/3...

5 Utformning – planillustrationerI detta kapitel illustreras hela sträckan för ny väg 50 mellan Mjölby

och Motala, totalt 28 kilometer, genom att väganläggningen

lagts in på ett ortofoto som täcker närområdet till vägen. Därmed

kan specifi k utformning för varje enskild plats och kopp lingar till

befi ntliga vägsystem avläsas översiktligt.

Hur indelningen av sträckan och därmed avsnitt i detta kapitel

är gjord framgår nedan. Sidnumreringar har gjorts för att det ska

vara lätt att hitta sökt del.

Konnektionslinjer mellan de olika vägdelarna är inlagda med vita

streckade linjer på planillustrationerna. Även vägens längdmätning

har lagts in i tabellen nedan. Observera att två olika längdmät-

ningar förekommer. 0/000–9/000 omfattar sträckan mellan Mjölby

och Skänninge. Sträckan Skänninge–Motala har längdmätning

15/840–35/652.

Delen km ca sida

5.1 Mjölby–trafi kplats Hulje 0/000–3/300 46–47

5.2 Hulje–trafi kplats Skänninge södra 3/300–6/300 48–49

5.3 Förbi södra Skänninge 6/300–9/000 50–51

5.4 Förbi norra Skänninge 15/900–19/000 52–53

5.5 Gripenberg–Stavgård 19/000–22/000 54–55

5.6 Fågelsta–Ödegården 22/000–25/200 56–57

5.7 Ödegård–Norrsten 25/200–28/300 58–59

5.8 Norrsten–Trafi kplats Fors 28/300–31/000 60–61

5.9 Trafi kplats Fors–Drottninggatan 31/000–32/600 62–63

5.10 Drottninggatan–Trafi kplats Stor-

gatan

32/600–34/100 64–65

5.11 Carlsund Utbildningscentrum–

Trafi kplats Metallvägen och norrut

34/100–35/652 66–67

Huvuddelen av sträckan omfattas av landsvägsdelen, det vill säga

sträckan mellan Mjölby och trafi kplats Fors, strax söder om Motala.

Denna del presenteras på åtta uppslag med planer, i skala 1:4 000,

med utsnitt för respektive trafi kplats i skala 1:2 000.

Bank- och brodelen samt stadsvägsdelen genom Motala

omfattas av tre uppslag med planer i skala 1:2 000 för att anslut-

ningar i stadsmiljön ska framgå väl.

Beteckningar på planerna framgår till höger. Det område som

ska bearbetas i funktionsentreprenaden framgår genom att raster

i någon form täcker dessa ytor eller genom att en textkommentar

hänvisar till respektive yta/åtgärd. För trafi kplatserna beskrivs ock-

så kortfattat vilken karaktär som avses att uppnå vid den fortsatta

gestaltningen av dessa platser. Där broar redovisas täcks/döljs

underliggande körbana/utformning. Denna ska dock förutsättas

vara utformad på samma sätt som anslutande vägavsnitt. Sidräck-

en/broräcken är principiellt visade. Utbredning och dimensionering

ska utföras enligt krav i Beskrivning med funktionskrav, väg.

Fastställt vägområde enligt antagna arbetsplaner framgår ge-

nom en röd tydlig gräns. Därmed kan också avläsas om arbeten

Övrig belysning till exempel pollare eller lägre belysningsstolpar.

Ljussättning av bro/mur

Positionsljus i mittremsa

utanför detta område ingår i funktionsentreprenaden.

I vissa fall har också markerats hänvisningar till ytor som inte

är tillgängliga enligt gällande avtal. För dessa områden anges

önskvärd utformning på planerna. Typen av åtgärder i dessa om-

råden beskrivs också under rubriken Eftersträvansvärd utformning

i kapitel 4 Utformning – principer och krav. Åtgärderna kan gälla

till exempel terrängmodellering för att uppnå en bättre landskaps-

anpassning av trafi kplatser eller buller vallar i öppet jordbruksland-

skap. I dessa fall uppmuntras entrepre nören till att upp rätta avtal

med aktuella markägare så att åtkomst till önskade områden kan

erhållas samt att disponera massor så att dessa anpassningar kan

komma till stånd.

Planteringsytor och andra vegetationsytor som ska utföras

efter vägsträckan visas också med kopplingar till bilaga 1 som

närmare förklarar hur dessa ytor ska gestaltas och anläggas samt

vilka krav som ställs för respektive typ av plantering. De anges i mål-

beskrivningar för respektive typ av planteringsyta eller gräs-/ängs-

yta. Ortofotot ger också en uppfattning om hur viktiga dessa plante-

ringar är för att uppnå en god landskapanpassning av vägen.

Längs sträckan har även ett antal sektioner tagits fram som be-

lyser de principiellt olika typerna av planteringar samt släntbehand-

lingarna längs sträckan. Respektive läge är visat med sektions-

markeringar med bokstavsbeteckningar som återfi nns vid aktuell

sektion i anslutning till läget på plan.

Gräns för fastställt vägområde

Område önskvärt för terrängmodellering utanför arbetsplanens

fastställda vägområde

Bro

Naturlik plantering enligt målbeskrivning

Ridväg

Skogsbilväg/Serviceväg/Ägoväg

Damm med parkkaraktär och konstant vattenspegel

G2

Trafi kplats MJÖLBY VÄSTRA

E4

2,5 m hög bullervall enligt

princip ”öppen jordbruks-

mark”. Önskvärt förhöja

åkermark bakom bullervall.

Bro 5-1237-1 över

väg 942 och gc-väg

Väg

942

Ny gång-

och cykelväg

Allé till Hultegården.

Två träd tas ned inom

vägområdet, res-

terande träd skyddas.

2,5 m hög buller-

skärm på bro

MJÖLBY

Väg 32

Väg rivs och

återställs till åker

HULTEGÅRDEN

McDonalds

HULJE

Ny planskild

sträckning

väg 942

Vägen breddas

västerut.

Åker

Sektion A-A, 2/000, Trafi kplats Hulje

Önskvärd utfyllnad

Väg 953

G2 G2

G2

N1

G2G2 G2

N1

N2N2

Väg 50

Ursprunglig marknivå

Informationsplats

Avfartsramp från norr

46

Ny ridväg

Serviceväg

Påfartsramp

Bro 5-1061-1 över

befi ntlig väg 32

Skala 1:4000

Trafi kplats HULJEKaraktär: Ge intryck av

naturligt bildade morän-

holmar med dungar av

buskar och träd.

Bro 5-1238-1

över väg 50

Driftvändplats

Befi ntligt viltstängsel

fl yttas ut och komplet-

teras 2/500–4/500Vägen breddas

västerut.

Ny ägoväg placeras i

terrängen med hänsyn

till nivåer, vegetation

och fornlämningar

G2

G2

G2

G2

G2

G2

G2

G1

G1

N2

N2

N2

N2

N1

N1

N1

N1

N1N1B1

B1

Informationsplats

Önskvärd förhöjd

åkermark

Befi ntligt viltstängsel kom-

pletteras 2/500–4/500

Bro 5-1263-1

över gångväg

Sektion B-B, 1/940, rondell

Stensatt

yta

Svagt

välvd yta

Plantering B1

Granit-

kantstöd

Belysning

G2

G2 G2

N1

Ny lokalväg

G2

Trafi kplats HULJE

47

HA

GLU

ND

SG

ATA

N

B B

A

A

ServicevägKun

gsv

ägen

Väg

953

Skala 1:500

Skala 1:250

Skala 1:4000

Skala 1:2000

Befi ntligt viltstängsel

sektion 2/500–4/500

fl yttas ut

Bro 5-1239-1

över enskild väg

Mjö

lby

Väg

977

Bro 5-5-2

över järnväg

Järn

väg

Solitär ek skyddas

under byggtiden

Väg breddas

västerut

MJÖLBYFÄLTET

geologiskt intressant

område, grusås

Väg som rivs åter-

ställs till skogsmark

Bro 5-1264-1

över gångväg

Befi ntligt viltstäng-

sel kompletteras

2/400–4/500

Nytt viltstängsel

på båda sidor

4/500–5/100

48

Skala 1:4000

Skylt Skänninge

Driftvändplats

Bro 5-1240-1 över

väg 955 och gc-väg

Befi ntlig gång- och cykelväg

Gång- och cykelväg

Väg 977

Allé. Två träd inom vägom-

rådet tas ner. Resterande

träd skyddas.

Järnväg

Trafi kplats SKÄNNINGE SÖDRAKaraktär: Anpassning till det om-

kringliggande mosaiklandskapet

med omväxlande öppen mark

och skog/dungar.

Nuvarande väg 32

blivande lokalväg

Bländskydd enbart

plantering i slänt

6/000–6/250

Önskvärt förhöja

åkermark

Väg rivs återställs

till skogsmark

Nytt viltstängsel

på båda sidor

4/500-5/100

ÖDEGÅRDEN

Informationsplats

3,0 m hög

bullervall enligt

princip ”öppen

jordbruksmark”

N1

N2

N2

N2G2

G2

G2

G2

G2

G2

G1

G1

G1

G1

B1

B1

G3

B3

N2

N2

ÖRBACKEN

Sektion C-C, 5/700Trafi kplats Skänninge södra

Skala 1:500

Åker

Påfartsramp

mot söder

Väg 50


Avfartsramp från

söderN2 N2

N1

Väg 977

Gång- och

cykelväg

Åker

G2

G2 G2

G2 G2G2

E

E

C

C

D

D

Informationsplats

Trafi kplats SKÄNNINGE SÖDRA

G2G2

49

Skala 1:2000

Skala 1:4000

Artrika vägkanter öster om

befi ntlig väg 32 6/000–

6/800 bevaras

Driftvändplats

Järnväg

Bländskydd vall

+ plantering

6/250–7/350

Rekreationsskog Skänninge

IDROTTSPARKEN

2,5 hög buller-

vall enligt princip

”skogsmark”

Önskvärt förhöja åker

Svårbrukad kil, önskvärt om-

råde för terrängmodellering

2,0 m hög bullervall

enligt princip ”öp-

pen jordbruksmark”

Skala 1:250

Sektion D-D, 6/000–6/250Principsektion med bländskydd mellan lokalväg

och väg 50, där mellanrummet mellan vägarna

inte medger vall och plantering

Tillfälligt

bländskydd

Ä

Väg 50Lokalväg

Plantering N3 i slänt

(ej dikesbotten)Bef. artrik

slänt bevaras

Sektion E-E, 6/250–7/350Principsektion med bländskydd

mellan lokalväg och väg 50

(12 m mellan vägar)

Bef. artrik slänt

bevaras

Lokalväg

Bef. väg 32Ä

Låg vall och

plantering N2Tillfälligt bländskydd, skärm

el. dyl. tills buskar ger skydd


Väg 50

Skala 1:250

E

50

50

E

Ny ägoväg

Skala 1:4000

N3 N3

16/00

0

16/10

0

16/20

0

Man

torp

Väg

206

Bro 5-1241-1

över väg 50

Landmärke: Silo

Väg 5

0 M

otala

Bländskydd mellan väg 50 och väg

206 utformas som mjuka vallar/

terrängmodelleras 8/600–16/240

Ny sträckning väg 206

Önskvärt förhöja åker

SKÄNNINGE




G3

Driftvändplats

SPETALEN

G2

Sektion F–F, 8/700-16/240 Principsektion med bländskydd mellan väg 50 och väg 206 vid Skänninge mjukt formad vall.

Väg 206Väg 50

Väl avrundat

vallkrön

G2

Ursprunglig marknivåSkala 1:250

F

F

G2G2

51

Skala 1:4000

16/000

16/100

16/200

16/300

16/400

16/500

16/600

16/700

16/800

16/900

17/00017/100

17/200 17/300 17/400 17/500

9/00015/840.63

16/000

16/100

16/200

16/300

16/400

16/500

16/600

16/700

16/800

16/900

17/00017/100

17/200 17/300 17/400 17/500

9/00015/840.63

16/400

16/500

16/600

16/700

16/400

16/500

16/600

16/700

N4

Område för

terräng-

modellering

Önskvärt område

utanför vägområde för

terrängmodellering

Driftvändplats

Trafi kplats SKÄNNINGE NORRA

Järnväg

Driftvändplats

Väg 206

SPETALEN

SK

EN

AÅ

N

Ny s

träcknin

g

Väg 3

2

Väg 206

Trafi kplats SKÄNNINGE NORRA Karaktär: Anpassas till det öppna

landskapet med gräsbeklädda

mjuka slänter.SKÄNNINGE

Väg rivs återställs

till åkermark

Informationsplats

Bro 5-1244-1

över väg 50

Bro 5-1245-1

över enskild väg

Bro 5-1243-1över Skenaån

Bro för gångväg

över Skenaån

Befi ntlig vegetation

utmed Skenaån skyd-

das under byggtiden

G1

G2

G2

G2

G2

G1

Sektion G-G, 16/640 Trafi kplats Skänninge norra

Cirkulation Påfartsramp

mot söder

Väg 50 Påfartsramp

mot norr

G2 G2

G1


G

G

52

G2G2

G2

F

F

Område för terräng-

modellering

Bro 5-1242-1över Skenaån

Skala 1:500

Skala 1:4000

Skala 1:2000

17/400 17/500 17/60017/700

17/80017/900

18/00018/100

18/20018/300

18/40018/500

18/60018/700

18/80018/900

19/000

17/400 17/500 17/60017/700

17/80017/900

18/00018/100

18/20018/300

18/40018/500

18/60018/700

18/80018/900

19/000

Område mellan järnväg och

väg 50 terrängmodelleras

enligt princip på sektion I-I

Önskvärt område utanför

vägområdet för modellering/

baksida av bullervall

2,5 m hög buller-

vall enligt princip

”skogsmark” och

sektion H-H

Järnväg

GRIPENBERG

Önskvärd plats utanför

vägområdet för ter-

rängmodellering enligt

princip på sektion J-J

N1

N1N3

N3

N3

N3

N3

VRETA

Skylt Skänninge

Bro 5-1245-1

över ägoväg

H

H

Slänter gröngörs lika

omgivande fältskikt.Önskvärd terräng-

modelering utan-

för vägområdet

Plantering N1Sektion H–H, 17/520Huvudväg och bullervall typ skogsmark

53G2 G2 G2

I

I

Skala 1:250

Skala 1:4000

18/900 19/000 19/100 19/200 19/300 19/400 19/500 19/600 19/700 19/800 19/900 20/000 20/100 20/200 20/300 20/400 20/50018/900 19/000 19/100 19/200 19/300 19/400 19/500 19/600 19/700 19/800 19/900 20/000 20/100 20/200 20/300 20/400 20/500


väg 50 terrängmodelleras

enligt princip på sektion J-J

Önskvärt område

utanför vägområde för

terräng modellering enligt

princip på sektion I-I

Önskvärt område mellan järn-

väg och väg 50 utanför vägom-

rådet för terrängmodellering


Lämpligt område för

terrängmodellering enligt


Järnväg

Bro 5-1247-1

över väg 981

54

Sektion I-I, 18/000–19/100, 19/400–20/050 Principsektion terrängmodellering/plantering mellan järnväg väg 50 genom skogsmark

Järnväg Väg 50

JärnvägsområdeÖnskvärd terrängmodel-

lering och plantering

utanför vägområdet N3

Säkerhetszon enl VGU

Slänter gröngörs enligt

omgivande karaktär

Maxhöjd markmodellering som mest 2 m

över vägbanan.

Slänter gröngörs

enligt omgivande

karaktär


omgivande karaktär

Skala 1:250

J

J

I

I

I

G2G2

G2

Ny serviceväg

för Banverket

Solitär ek

ska bevaras

Skala 1:4000

00 20/500 20/600 20/700 20/800 20/900 21/000 21/100 21/200 21/300 21/400 21/500 21/600 21/700 21/800 21/900 22/000

00 20/500 20/600 20/700 20/800 20/900 21/000 21/100 21/200 21/300 21/400 21/500 21/600 21/700 21/800 21/900 22/000

Område mellan järnväg och väg

50 terrängmodelleras/formas


Önskvärt område att terräng-

modellera som bullervall enligt

princip ”öppen jordbruksmark”

Mellanrumszon terräng-

modelleras/formas enligt


Järnväg

Ny väg 981

Väg i skärning

utgör bullerskyddSTAVGÅRD

55

Sektion J-J, 19/100–19/400, 20/050–22/250, 26/000–28000Principsektion terrängmodellering mellan järnväg väg 50 i öppet jordbrukslandskap

Järnväg

Avbaningsmassor

öppen mark



omgivande karaktärMarkhöjd får ej blockera sikt över banvall, dvs max 1 m över köryta

Önskvärd terrängmodellering

utanför vägområdet

(avstånd varierar)

Väg 50

Skala 1:250

G2G2

Vegetation i anslutning

till vägområdet skyddas

under byggtiden

G2 Skala 1:4000

22/00022/100

22/20022/300

22/400 22/500 22/60022/700

22/800

22/900

23/000

23/100

23/200

23/300

23/400

23/50023/600

22/00022/100

22/20022/300

22/400 22/500 22/60022/700

22/800

22/900

23/000

23/100

23/200

23/300

23/400

23/50023/600

23/100

23/200

23/300

23/400

23/100

23/200

23/300

23/400

23/100

23/200

23/300

23/400

23/100

23/200

23/300

23/400

Önskvärt område för

terrängmodellering enligt



terrängmodellering

med fl acka slänter

Värdefull allé

skyddas under

byggtiden.

K

K

Sektion K–K, 23/250Trafi kplats Fågelsta

Väg 50

Järnväg

Driftvändplats

FÅGELSTA

Trafi kplats FÅGELSTA

Trafi kplats FÅGELSTAKaraktär: Gestaltade

moränkullar med dungar

av träd. Marken modelle-

ras mjukt i trafi kplatsens

ytor.

Planerad ny sträck-

ning ägoväg

Bro 5-1248-1

över ägoväg




Bro 5-1249-1

över väg 50

56

Påfartsramp

mot söder

Påfartsramp

mot norr

Ursprungligt marklinje

Ä Ä Ä

J

J

Ä

N5N5 N5

ÄN5

N5

N5

N5

N5

N5

Ä

Ä

Ä

Ä

N5

Banverket utför

åtgärder väster

om denna gräns

Skala 1:2000

Skala 1:4000

23/60023/700

23/80023/900 24/000 24/100 24/200 24/300 24/400

24/500

24/600

24/700

24/800

24/900

25/000

25/100

25/20

0

25/30

0

23/60023/700

23/80023/900 24/000 24/100 24/200 24/300 24/400

24/500

24/600

24/700

24/800

24/900

25/000

25/100

25/20

0

25/30

0

Bro 5-1250-1

över gångväg


terrängmodellering

enligt princip ”öppen

jordbruksmark”

Skala 1:250

Driftvändplats

Önskvärt område

för terrängmodel-

lering med fl acka

slänter

Väg 987

Bro 5-1251-1

över väg 50

FÅGELSTA

2,5 m höga buller-

vallar enligt princip

”öppen jordbruks-

mark”Betesmark på änd-

moränområde med

höga naturvärden

57

Bro 5-1260-1

över gångväg

ÖDEGÅRDEN

Avfartsramp

från söder

Påfartsramp

mot norrÖnskvärd

förhöjd

åkermark

Ä Ä Ä

2,5 m hög buller-

skärm på bro

Skala 1:4000

24/900

25/000

25/100

25/200

25/30

0

25/40

0

25/500

25/600

25/700

25/800

25/900

26/000

26/10026/200

26/30026/400

26/500 26/600 26/700

24/900

25/000

25/100

25/200

25/30

0

25/40

0

25/500

25/600

25/700

25/800

25/900

26/000

26/10026/200

26/30026/400

26/500 26/600 26/700




Om terrängmodellering

utförs ska området med

befi ntlig vegetation sparas


enligt sektion L-L

Bro 5-1252-1

över väg 962

Järnväg

Väg 987

NYCKELBY

Sektion L-L, 26/600Huvudväg och bullervall i öppet jordbrukslandskap

58

Skala 1:250


omgivande karaktär


omgivande karaktär

Önskvärd

odlingsbar

terräng-

modellering

utanför

vägområdet

G2

Väg 50


L

L

G2

G2

Bro 5-1251-1

över väg 50

Skala 1:4000

26/700 26/800 26/900 27/000 27/100 27/200 27/300 27/400 27/500 27/600 27/70027/800

27/900

28/000

28/100

28/200

28/300

26/700 26/800 26/900 27/000 27/100 27/200 27/300 27/400 27/500 27/600 27/70027/800

27/900

28/000

28/100

28/200

28/300





väg 50 formas mjukt enligt




princip på sektion J-JJärnväg

Väg 987

N2

59

J

J

Skala 1:4000

00

28/300

28/400

28/500

28/600

28/700

28/80028/900 29/000

29/100

29/200

29/300

29/400

29/500

29/600

29/700

29/800

29/900

30/000

00

28/300

28/400

28/500

28/600

28/700

28/80028/900 29/000

29/100

29/200

29/300

29/400

29/500

29/600

29/700

29/800

29/900

30/000

Terräng modellering

N2

Slänter i anslutning till

Hamrabäcken mod-

elleras och planteras

Återställning av

väg till åkermark

Järnväg

Bro 5-1253-1

över väg 50

Driftvändplats

Väg rivs åter-

ställs till åker


terrängmodellering

NORRSTENS

INDUSTRIOMRÅDE

Bro 5-1255-1

över väg 50

Gång- och cykelbana

HA

MR

AB

ÄC

KEN

Befi ntlig

väg 50

Återställning av

väg till åker- alter-

nativt betesmark

Befi ntliga solitära träd och

befi ntlig betesmark skydd-

as under byggtiden. Mark-

modelleringar får ej utföras

på betade hagmarker.

Omläggning av

befi ntlig väg 50

Trafi kplats SÖDRA FREBERGAKaraktär: Ge intryck av att vara en

del av landskapets terrängformer

genom terrängmodelleringar.

Planteringar av dungar ansluter till

befi ntliga vegetationsstrukturer.

60

N4

N4

Sektion M-M, 29/380 Trafi kplats Södra Freberga

Väg 987 Påfartsramp

mot söder Väg 50

Ursprunglig

marknivå

M

M

Ä ÄÄ

N2

N2

N2

N2

Banverket utför åtgärder

väster om denna gräns

Bro 5-1254-1 över

Hamrabäcken

Skala 1:4000

29/900

30/000

30/100

30/200

30/300

30/400

29/900

30/000

30/100

30/200

30/300

30/400

30/500

30/60030/700

30/800

30/900

31/000

31/100

31/200

31/300

31/400

31/500

31/600

29/200

29/300

29/400

29/500

29/600

29/200

29/300

29/400

29/500

29/600

29/200

29/300

29/400

29/500

29/600

29/200

29/300

29/400

29/500

29/600

Önskvärd plats för

terräng modellering

Område för terräng-

modelleringar

JERUSALEMSBADET

Önskvärd markmodellering

till brukbar åker

61

Bro 5-1190-1

över gc-väg

Skala 1:500

Avfartsramp

mot norr

G1

G1Ä

Ä

Ä

Ä

N6

N6 N6

Trafi kplats SÖDRA FREBERGA

3,0 m hög grön buller-

skärm på 3,0 m vall

3,0 m hög grön buller-

skärm utförs i samråd

med fastighetsägarna

2,0 m hög buller-

skärm av glas

1,5 m hög buller-

skärm av glas

SÖDRA FREBERGA

3,0 m hög buller-

skärm av glas

Avfart för underhåll

av översilningsyta

och grönytor

Informationsplats,

detaljritning se sid 17

Bro 5-1191-1

över lokalväg

Skala 1:2000

Skala 1:4000

METER

0 10 20 30 40 50 100 150

31/000

31/100

31/200

31/300

31/400

31/500

31/600

31/700

Sektion N-N, 31/100 Trafi kplats Fors

N

N

O

O

Skala 1:250

Bullervall höjd

3,0-3,5 m

över gatan

Översilningsyta

för vägvatten

Trafi kplats FORSKaraktär: Ansluta till kringlig-

gande halvöppna kulturlands-

kap samt slutna skogspartier.

Befi ntlig bullerskärm

Bro 5-1192-1 och 5-

1192-2 över järnväg,

lokalväg och gc-väg.

Belysta gång-/

cykelvägar går

på skrå ned

för banken

1,5 m hög bullerskärm av glas

monteras på bank och broar

G2

1:

Ursprunglig marknivåG2

Plantering

N6

Plantering

N6

G2

Träd

N6

G2

G2

N7

N7

N7

N7

N6

N6

N6

N6G2

G2

G2

G2

G2

G2

G2

G2

G2N6

N6

G2

G2

G1

G1

N6

FA

BR

IKS

GATA

N

FORS

62

Järnvägsbro över

gång-/cykelväg samt

gång-/cykelväg utförs

av Banverket

1,2 m hög buller-

skärm av glas

N6

N6

N6

N6

Yta som får användas för

terrängmodellering. Anpass-

ning till platsen och återplan-

tering ska utföras i samråd

med Motala kommun.

N7

N6

Avfart för underhåll

av översilningsyta

och grönytor

Bro 5-1191-1

över lokalväg

Skala 1:2000

METER

0 10 20 30 40 50 100 150

31/800

31/900

32/00032/100 32/200

32/300

32/40032/500

32/600

Sektion O-O, 31/600Bank vid södra landfästet

Sektion P-P, 32/460Bank vid norrra landfästet

P

Skala 1:250

Skala 1:250

1,2 m hög bullerskärm av glas

monteras på bankens båda sidor

VÄTTERBRON

1,2 m hög bullerskärm av glas monteras mellan

väg och gång-/cykelväg. Gång- och cykelväg

belyses med lågt sittande punktbelysning.

Översilningsyta

för dagvatten

Parkdamm för väg-

vatten med murar,

växter, stenblock m m

Området under och kring

bro och vägbank iordning-

ställs till park

Plantering

N7Plantering

N7

Plantering

P2

Plantering

P2



Plantering

N7

Solitärträd

P2

G1 G1 G1

N7

N7

Drottninggatan

G1

G1G1

G1 P2G1

P2

P2

P2

P2S

KE

PPA

RP

INA

N

MOTALAVIKEN

P

2,5 m hög bullerskärm

av glas monteras mellan

väg och gång-/cykelväg

63

Höga naturvärden

i strandbrinken

Utformningen av parken görs

med beaktande av utblickar mot

vattnet. Buskar sätts företrädes-

vis i de brantare slänterna.

Prydnadsträd i fria grupperingar

för ett vackert parkrum.

Bro 5-1193-3 över Motalaviken

Skala 1:2000

METER

0 10 20 30 40 50 100 150

32/50032/600 32/700 32/800 32/900 33/000

33/10033/200

33/3

Sektion Q-Q, 32/ 800Mellan 32/600 och Kaptensgatan

Q

Q

Skala 1:250

Bro 5-1193-6 över

DROTTNINGGATAN. Trappor

och ramper förbinder Drottning-

gatan med gång-/cykelväg

längs brons ena sida till område

söder om Motalaviken.

Mellan sektion 31/450-

35/500 sätts positions-

ljus i mittremsa

Stadsmässig alléplantering

längs vägens sidor. Under-

vegetation av låga buskar.

Parkstråk med belyst gång-/

cykelväg. Flacka böljande slänter.

Luftiga friväxande planteringar.

2,5 m hög bullerskärm.

Grön bullerskärm 1,5 m

på fl ack vall 1 m.

Bro 5-1195-1

över gc-väg

2,0 m hög buller-

skärm av glas


G1 G1G1G1

G1

Plantering

A1

Plantering

A1

Plantering

P2

Grön skärm

1,5m på fl ack

vall 1m

2.5m

G1

G1 G1G1

G1

G1

G1

G1

G1

G1

G1G1

P2P2

P2

P2

P2P2P2P2

P2

A1

A1 A1

A1

A1

A1

A1

A1

KAPTE

NSGATA

N

DROTTNINGGATAN MOTALA

64

Positionsljus

Skala 1:2000

METER

0 10 20 30 40 50 100 150

/300

33/400

33/500

33/600

33/70033/800

33/90034/000

34/100

Sektion S-S, 33/900 Trafi kplats Storgatan

S

S

Skala 1:250




Gång- och cykel-

passager förläggs

under väg 50/gator

2,5 m högt bullerskydd.



Parkstråk med belyst gång-/cykelväg.

Flacka böljande slänter. Luftiga

friväxande planteringar.

2,5 m hög buller-

skärm av glas

Brant genväg


G1G1G1

Plantering

P2 Plantering

P1

Plantering

P2

Sektion R-R, 33/510Mellan Kaptensgatan och trafi kplats Storgatan.

Skala 1:250Ursprunglig marknivå

Grön mur

1,5 m på fl ack

vall 1 m

Plantering

A1

Plantering

A1

Plantering

P2

G1 G1

A1

A1

A1

A1

A1

A1

P1

P1

P1

P1

P1

P1

P2

P2

P2

P2P2

P2

P2

P2 G1G1

G1

G1G1

G1

G1

G1

G1

G1

G1

P2

A1

A1

P2

G1

G1

G1

2,5 m högt bullerskydd.



2,5 m hög

bullerskärm

av glas

JÄTTEN

ST

OR

GA

TA

N

NORRA HERRGÅRDSGATAN

AGNESHÖGS INDUSTRIOMRÅDE

65

Bro 5-1199-4 och 5-

1199-7 över väg 50

Trafi kplats STORGATANKaraktär: Stadsmässighet

med två broar och stramt

formspråk. Pelarformiga

träd som utropstecken.

Kringliggande parkytor.

P

R

R

2,0 m hög buller-

skärm av glas

2,0 m hög buller-

skärm av glas

G1

Positionsljus

Positionsljus

2.5m

Lokalväg byggs

av kommunen

Bro 5-1199-1 över gc-väg

Bro 5-1196-1 över gc-väg

Bro 5-1196-1

över gc-väg

Skala 1:2000

METER

0 10 20 30 40 50 100 150

34/00034/100

34/20034/300

34/400

34/500

34/60034/700

34/8002,5 m hög bullerskärm.


på fl ack vall 1,0 m.




Yta för rening av

kommunalt dagvatten

2,0 m hög buller-

skärm av glas

Bro 5-1201-1

över gc-väg

CARLSUND UTBILDNINGSCENTRUM

A1

A1

A1

A1

A1

A1

A1

A1

G1

G1

G1 G1

G1G1

G1

66

Yta för rening av

vägdagvatten

Sektion T-T, 34/250Mellan Kaptensgatan och trafi kplats Storgatan.

Plantering N6 Plantering N6

G1G1 G1

Grön mur

1,5 m på fl ack

vall 1 m

2.5m

Ursprunglig marknivåSkala 1:250

Skala 1:2000

METER

0 10 20 30 40 50 100 150

34/80034/900

35/000

35/100

35/200

35/300

35/400

35/500

35/600

35/652

Sektion U-U, 35/200 Norr om trafi kplats Metallvägen Skala 1:250

Fördröjningsyta

vägdagvatten

Bro 5-1205-1

över gc-väg

Trafi kplats METALLVÄGENKaraktär: Stadsmässighet

med två broar och stramt

formspråk. Pelarformiga

träd som utropstecken.

Kringliggande parkytor.

Flack slänt med

landskapsplant-

eringar

3,0 m hög bullerskärm

Gång-/cykelvägar samt passager

under vägen belyses genomgående

Plantering N6 Plantering N6

G1

G1G1


3 m hög

bullerskärm

2,0 m hög buller-

skärm av glas

G1

G1

G1G1

G1

G1

G1

G2

G2

G1G1

G2

G2

G2

G2

G2

N1

N1

N1

N1

G1

N1

N1

N1

N1

N1

N1N1

P2P2

P1

P2

P2

P2

P2

P2P2

P1

P1P1

P1

P1

ME

TA

LLV

ÄG

EN

MOTALA

67

U

U

G2

Positionsljus

Bro 5-1202-9

över gc-väg

Bro 5-1202-3

och 5-1202-6

över väg 50

Mellan sektion 31/450-

35/500 sätts positions-

ljus i mittremsa.

Skala 1:2000

Bilaga 1

Målbeskrivning – planteringar och slänter



Beteckning/typ

Alléplantering

A1

Längs huvudvägen genom Motala

Mål som ska uppfyllas

Strikt jämnt vuxen allé med uppstammad lind Under allén sätts en jämn matta av 1 m

höga buskar, exempelvis stefanandra,

snöbär eller måbär, vars enda syfte

är att bilda en inramning. Där allén är

kombinerad med en bakomligg ande bul-

lerskärm (på fl ack vall) ska buller skärmen

gröngöras med klätter växter, merparten

vintergröna, till exempel murgröna, vild-

vin, vintertry. Planteringarna ska ge ett

stadsmässigt och prydligt intryck samt

vara välskötta, välstädade och ogräsfria

under hela entreprenadtiden.

Beteckning/typ

Parkplanteringar med buskar och träd

P1

I trafi kplatserna Storgatan och Metallvägen

samt längs huvudvägen genom Motala


Strikt gestaltade planteringarStrikt jämnt vuxna pelarformiga träd som

utropstecken vilka syns på håll. Karak-

tärsart ska vara pelar asp. Under sätts en

något varierad buskplantering vilken väljs

för blom-/höstfärg med mera och fram-

häver årstidsväxlingarna. Trafi kplatsernas

planteringar ska utgöra ”smycken” längs

vägen. Karaktärsarter som aronia, rosor,

snöbär, spirea, oxbär, tok, idegran, näva,

sedum, vintergröna, murgröna, vildvin

med mera kan användas.

Ytan ska ge ett stadsmässigt väl-

städat, ogräsfritt och prydligt intryck

året om. Planteringarna ska ge ett fack-

mannamässigt välskött intryck under hela

entreprenadtiden.

Tillväxt

År 0

Planteringen ska ge ett prydligt uttryck

redan från början. Trädkvalitet ska vara

Populus tremula ’Erecta’ kl 3x ompl,

so 16–18.

År 3

Buskytan ska ha slutit sig så att växt-

bädden ej syns. Träden ska vara väl

rotade så att den årliga skottillväxten är

minst 15 cm.

Från och med År 10–

Planteringen ska ge ett färdigt uttryck

och träden börjat sträcka på sig ordent-

ligt.

Beteckning/typ

Parkplanteringar med buskar och träd

P2

Vid Drottninggatan och Vätterbrons norra

landfäste samt längs gång- och cykel-

vägarna genom Motala


Busk- och trädplanteringar med parkkaraktärDe branta 1:2-slänterna planteras med

varierade buskplanteringar. Robusta arter

väljs med trädgårdsanknytning. Buskar

planteras i övrigt i mindre buskage för att

bryta siktlinjer och skapa rumslighet.

Träd planteras som solitärträd av

varierade arter som lönn, apel, ask,

hagtorn, ek med fl era arter, både upp-

stammade och fl erstammiga. Kvaliteten

på träden ska motsvara kl 3x ompl,

so 16–18, sh 180. Arterna på den en-

skilda platsen väljs för att bryta siktlinjer

och skapa rumslighet. Artvalet bör knyta

an till kringliggande vegetation.

Ytan ska ge ett stadsmässigt väl-

städat, ogräsfritt och prydligt intryck året

om. Planteringarna ska ge ett fackman-

namässigt välskött intryck under hela

entreprenadtiden.

Tillväxt

År 0

Planteringen ska ge ett prydligt uttryck

redan från början.

År 3

Planteringen ska ge ett prydligt uttryck.

Buskytan ska i princip ha slutit sig så att

växtbädden ej syns. Träden ska vara väl


minst 10 cm.

Från och med År 10

Planteringen ska ge ett färdigt uttryck och

träden börjat sträcka på sig.

Tillväxt

År 0

Planteringen, både träd och buskar, ska

ge ett prydligt uttryck redan från början.

Trädkvalitet ska vara Tilia x europaea

kl 3x ompl, so 16–18, sh 180.

År 3


bädden ej syns. Träden ska vara väl


minst 15 cm.



och träden börjat sträcka på sig.

Beteckning/typ

Buskplantering landsbygd

B1

Trafi kplats Hulje och Skänninge södra


Tät, blandad buskplantering av naturkaraktärHöjd: 1–3 m

Lämpliga arter är sådana som fi nns i land-

skapet runt omkring.

Exempel på tänkbara arter: snöbär,

måbär, äppelros.

Ytan ska ge ett städat, ogräsfritt in-

tryck i planteringens kanter.

Tillväxt

År 3

Planteringen ska ha slutit sig så att växt-

bädden inte syns. Den årliga skottillväx-

ten ska vara minst 10 cm.


Planteringen ska ge ett färdigt uttryck,

växterna ska ha nått sin arttypiska slut-

höjd.

PLANTERINGAR



Beteckning/typ

Buskplantering landsbygd

B2 (1 rad )

B3 (2 rader)

Sektion km 6/000–7/350


Tät, ensartad buskplantering av naturkaraktär som, bländskydd mellan vägar En till två rader med buskar, höjd 2–3 m

över vägnivå.

Lämplig art är äppelros, som ger tät-

het, blomning, doft och fruktsättning.

Ytan ska ge ett städat och ogräsfritt

intryck.

(Planteringen kompletteras de första

åren med tillfälligt byggt bländskydd.)

Tillväxt

År 3

Planteringen ska ha slutit sig så att

den upplevs som en tät plantering.

Den årliga skottillväxten ska vara

minst 10 cm.


Planteringen ska ge fullgott bländ-

skydd och växterna ska ha nått sin

arttypiska sluthöjd.

Beteckning/typ

Naturlika planteringar

N1

Trafi kplats Hulje och Skänninge Södra,

åkerholmar mellan järnväg och väg 50,

bullervall vid Gripenberg samt längs

infartssträckan norr ifrån in i Motala


Högre, fl erskiktade, täta dungar alternativt större sammanhäng-ande planteringsytorPlanteringen innehåller buskar,

buskträd och träd av naturkaraktär

liksom i omgivande landskap.

Exempel på arter: fl äder, hägg,

måbär, snöbär, nyponros, hagtorn,

vildapel, ek, lönn, ask med fl era.

Minst 10 % ska vara bärande träd.

Gråal får ej förekomma.

Ytan kan behöva röjas/gallras

någon gång under 20-årsperiod.

Ytan ska ge ett städat intryck

med ogräsfria kanter.

Tillväxt

År 0

5 % av växterna ska ha en minsta höjd av

1,25 m.

År 3


täckningsgraden är minst 80 %.

Träden ska vara väl rotade.

Den årliga skottillväxten ska vara minst

10 cm för minst 80 % av plantorna.



enligt målbeskrivningen.

Mindre luckor i beståndet kan accepte-

ras. Täckningsgrad minst 75 %.

Beteckning/typ


N2

Planteringar i anslutning till bro för

väg 987


Flerskiktad tät dunge med buskar och buskträd av natur karaktärLämpliga arter är sådana som fi nns i

landskapet runt omkring.

Karaktärsarter ska vara måbär,

nyponros, hagtorn hägg, vildapel.

Ytan ska ge ett städat och ogräsfritt

intryck i planteringens kanter.

Tillväxt

År 3






Från och med År 10 –



Beteckning/typ


N3

Mellanrumszon skog


Flerskiktad vegetation av skogskaraktärHöjden på vegetationsridån (max

7–10 m) anpassas så att risken att

träd stormfälls blir minimal.

Lämpliga arter är arter som

fi nns i omgivande natur, exempel-

vis rönn, fl äder, rundhagtorn, sälg,

hägg, oxel, slån, nypon ros, måbär.

Minst 70 % ska vara bärande

träd/buskträd.

Ytan ska ge ett städat och

ogräsfritt intryck i planteringens

kanter.

Tillväxt

År 3









Mindre luckor i beståndet kan accepte-

ras. Täckningsgraden är minst 50 %.



Beteckning/typ


N4

Skenaån och Hamrabäcken


Träd längs strandkantLämpliga arter är sådana som fi nns i

landskapet runt omkring.

Karaktärsarter ska vara klibbal, ask

och asp. Gråal får ej förekomma.

Ytan kan behöva röjas/gallras

någon gång under 20-årsperioden.

Ytan ska ge ett städat och ogräs-

fritt intryck.

Tillväxt

År 0

5 % av växterna ska ha en minsta höjd

av 1, 25 m.

År 3


täckningsgraden är minst 80 % med en

årlig skottillväxt av 10 cm för minst 80 %

av plantorna.

Träden ska vara väl rotade så att

den årliga skottillväxten är minst 10 cm.




Mindre luckor i beståndet kan accep-

teras. Täckningsgrad minst 75 %.

Beteckning/typ


N5

Fågelsta trafi kplats


Flerstammiga träd i grupperKaraktäristiska grupper av träd där

en art dominerar.

Lämpliga arter är sådana som

fi nns i landskapet omkring, exem-

pelvis björk, rönn, oxel.

Ytan ska ge ett städat och

ogräsfritt intryck.

Tillväxt

År 0

Växterna ska ha en minsta höjd av

1,25 m.

År 3

Träden ska vara väl rotade så att man

kan ta bort planteringsstöden.


10 cm.




Beteckning/typ


N6

Söder om Motalaviken, utom banken vid

Vätterbrons södra landfäste


Naturlik plantering med solitärträdSammanhängande planteringar med

arter hämtade från det kringliggande

landskapet där spontan föryngring fått

råda så ett stabilt växtsamhälle utveck-

lats. Karaktärsarter ska vara nyponros,

hagtorn, vildapel, ek, lönn, ask med

fl era arter.

Ytan ska ge ett städat intryck med

ogräsfria kanter.

Tillväxt

År 0

Kvaliteten på träden ska motsvara

ungträd th 125–150, kl. Enstaka solitär-

träd ska dock ges so 16–18, sh 180,

3x ompl.

År 3

Träden ska vara väl rotade så att den

årliga skottillväxten är minst 10 cm.



bädden ej syns.


och träden börjat sträcka på sig.

Beteckning/typ


N7

På banken vid Vätterbrons södra land-

fäste


Skogsplantering med kompletterande solitära trädArtvalet ska karaktärisera en blandskog

med främst tall (50 % – dominerande

på de övre delarna) men även stort

inslag av löv i form av lönn, ek, björk,

asp, ask, hagtorn med fl era arter.

Planteringen ska vara väl blandad

och sammanhängande med arter som

knyter väl an till det kringliggande land-

skapets spontant föryngrade växtsam-

hällen. För ett prydligt uttryck de första

åren kompletteras med solitära träd

som tall och ek i strategiska lägen.

Ytan ska ge ett städat intryck med

ogräsfria kanter.

Tillväxt

År 0

Totalt antal stora träd ≥ so 18–20 ska

vara 50 st.

År 3

Träden ska ha rotat sig väl med en årlig

skottillväxt om 10 cm på minst 80 % av

plantorna.


Planteringen ska ge ett uppvuxet uttryck

så att vegetationen uppfattas som ung-

skog som slutit sig.



Beteckning

Gräs

G1

På sträckan genom Motala. I rondel-

ler, droppar med mera, även sträckan

Mjölby –Skänninge.

Mål/typ

Välklippt lägre (max 15 cm) park-

liknande gräsyta.

Tillväxt


Hela ytan ska vara gräsbevuxen,

100 % täckningsgrad.

Beteckning

Gräs

G2

Trafi kplatser och delvis vid bländskydd

Mål/typ

Klippt mager gräsyta (max 20 cm).

Tillväxt




Beteckning

Gräs

G3

Bullervallar

Mål/typ

Gräsyta, årlig slåtter.

Tillväxt




Beteckning

Äng

Ä

Sektion km 6/000–7/350

Trafi kplats Fågelsta

Mål/typ

Årligt slåttrad torräng/vägslänt med

stor andel örter.

Slåttertillfälle ska gynna örterna.

Tillväxt


Hela ytan ska vara gräs-/ört-

bevuxen, 100 % täckningsgrad.

SLÄNTER OCH SIDOOMRÅDEN

Bilaga 2

Litteraturförteckning



LitteraturförteckningVägar. Kvalitetsprogram för vägarkitektur, 1999:102, Vägverket,

1999

Gestaltningsprogram. En vägledning, 2001:65, Vägverket, 2001

Mål och mått för väg 50, Scandiaconsult Sverige AB,

2002-08-15

Översiktsplan för Motala kommun, 2006-05-22.

Östanå i Skänninge, Mjölby kommun 2003

Översiktsplan, Mjölby kommun 2001

Väg 32 blivande väg 50 Mjölby–Skänninge, Väg 50 Skänninge–

Motala – arbetsplaner med MKB och gestaltningsprogram,

Vägverket 2008

Riksväg 50 och 32 mellan E4 och Motala – Vägutredning,

Vägverket 2004

Gestaltning – en vägledning, 2001:65, Vägverket

Gestaltningsprogram – en hjälpreda, 2007:26, Vägverket

Process för välgestaltade vägar i staden, Arkus 2006, Bengt Pers-

son, Tomas Saxgård, Bengt Schibbye, Laila Reppen, Susanne

de Laval

Vägverket Region Sydöst

551 91 JÖNKÖPING

Telefon: 0771-119 119 · Fax: 036-16 16 18

Documents

Väg 50 Mjölby – Motala - Gestaltningsprogram