På följande sidor finns utdrag ur:

Vägvisare och Lathund för

Miljö- och Hälsoskyddtredje reviderade och utökade utgåvan 2001

Lasse Lind

Vägvisare och Lathund för Miljö- och Hälsoskyddbeställs genom

fahlitteraturtel 0143-24 810 fax 0143-13290

e-post info@fahlitteratur.comwww.fahlitteratur.com

Gulmarkering i innehållsförteckningen anger ungefär vad som ingår i utdraget

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING1 INTRODUKTION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11

Läsanvisning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11Förkortningar 12

2 LITTERATUR och INFORMATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Förklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Litteratururval . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Vägledning till information i denna bok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13Annan informationssökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14

Bibliotek 14; Förlag 15; Tidskrifter och nyhetsbrev 15; IT, databaser, Internet m.m. 15Information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

3 KONTAKTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Förklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18

MYNDIGHETER m.m.Riksdagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Regeringen / departementen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18Ombudsmännen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

STATLIGA VERK m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19Socialstyrelsen (SoS) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Strålskyddsinstitutet (SSI) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20Jordbruksverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21“Djurskyddsmyndigheten” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Livsmedelsverket (SLV) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21Kemikalieinspektionen (KemI) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22Naturvårdsverket (NV) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22Boverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23Övriga statliga verk m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24

Tillsyns- och föreskriftsrådet 24; Statens institut för ekologisk hållbarhet (IEH) 24;Gentekniknämnden 24; Miljöstyrningsrådet 24; Kammarkollegiet 24; StatistiskaCentralbyrån (SCB) 25; Statskontoret 25; Ekonomistyrningsverket (ESV) 25;Riksrevisionsverket (RRV) 25; Riksarkivet (RA) 25; Arbetsmiljöverket (AV) 25;Folkhälsoinstitutet 25; Konsumentverket 26; Fonden för fukt- och mögelskador 26;Giftinformationscentralen (GIC) 26; Centrala försöksdjursnämnden (CFN) 26;Smittskyddsinstitutet (SMI) 26; Läkemedelsverket 26; Överstyrelsen för CivilBeredskap (ÖCB) 26; Räddningsverket 26; Sprängämnesinspektionen (SÄI) 27;Kustbevakningen 27; Fiskeriverket 27; Skogsstyrelsen (SKS) 27; Riksantikvarie-ämbetet 28; Glesbygdsverket 28; Verket för näringslivsutveckling (NUTEK/ALMI)28; Post- och telestyrelsen (PTS) 28; Energimyndigheten (STEM) 28; SvenskaKraftnät 28; Elsäkerhetsverket 28; SGU 28; Bergsstaten 28; SMHI 29; Lantmäteri-verket 29; (SWEDAC) 29; Standardiseringen i Sverige (SIS) 29; Sverigesprovnings- och forskningsinstitut (SP) 29; Banverket 29; Järnvägsinspektionen 29;Luftfartsverket 29; Sjöfartsverket 30; Vägverket 30; Andra transportmyndigheter 30

Militära myndigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30Generalläkaren 30; Försvarsmakten Miljöavdelningen 30; Försvarsmaktenssjukvårdscentrum 30; Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) 30

EU, internationellt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30EU-kommissionens representation i Sverige 30; Europeiska kommissionen 30;Europaparlamentets kontor i Sverige 30; Riksdagens EU-upplysning 30; EU-informationen 31; Kommerskollegium 31; Nämnden för offentlig upphandling 31;Europeiska miljöbyrån (EEA) 31; IMPEL 31; CLEEN 31; Övrigt internationellt 31;WHO 31; UNEP 31; FAO 31; Codex Alimentarius 31; UNECE 31

4

REGIONALA ORGAN . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Länsstyrelserna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32Landstingen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33Andra regionala organ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33

Skogsvårdsstyrelser 33; Arbetsmiljöinspektionsdistrikt 33; Lantmäteri 34;Vägförvaltning 34

DOMSTOLAR M.M. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34Polis, åklagare och kronofogdemyndigheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 34

Polis 34; Åklagare 34; Kronofogdemyndigheter 35; Domstolsverket 35Allmänna domstolar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Tingsrätt 35; Hovrätt 35; Högsta Domstolen (HD) 35Förvaltningsdomstolar, specialdomstolar, andra organ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35

Länsrätt 35; Kammarrätt 35; Regeringsrätten 35; Miljödomstolar 35; Fastighets-domstol 36; Statens VA-nämnd 36; Inskrivningsmyndigheter 36

KOMMUNER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

INSTITUTIONER, ORGANISATIONER, FÖRETAGUTBILDNING OCH FORSKNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40

Universitet och högskolor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40Universitet, tekniska högskolor m.m. 40; Övriga högskolor 41

Yrkes- och miljömedicinska enheter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42Annan forskning och utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 42

Nordiska Hälsovårdshögskolan 42; Öresundsuniversitetet 42; StockholmsMiljöcenter 42; IVL 42; Industriforskning och utveckling AB (IVF) 42; Vinnova42; Formas 42; Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI) 42; Statens institut förkommunikationsanalys (SIKA) 43; Statens geotekniska institut (SGI) 43; SIK 43;Institutet för jordbruks- och miljöteknik 43; Stiftelsen för miljöstrategisk forskning(MISTRA) 43; Stockholm Environmental Institute (SEI) 43; NaturhistoriskaRiksmuseet 43; Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) 43; SIFU 43; RagnarSellbergs stiftelse 43

ORGANISATIONERKOMMUNFÖRBUND OCH LANDSTINGSFÖRBUND . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

Svenska Kommunförbundet (SK) 43; Kommunförbundet på länsnivå 43;Landstingsförbundet 44

KOMMUNALFÖRBUND . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44KOMMUNALTEKNISKA ORGANISATIONER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

VAV 44; RVF 44; Svenska Fjärrvärmeföreningen 45; Svensk Energi 45; SBF 45BRANSCHORGANISATIONER FÖR INDUSTRI m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 45

Svenskt Näringsliv 45; SINF 45; Företagarnas riksorganisation 45; Kemikontoret45; Jernkontoret 45; VI 45; Mekaniska Verkstädernas Riksförbund (MVR) 45;Skogsindustrierna 45; KYS 45; Branschföreningen för Industriell och InstitutionellHygien (IIH) 45; KTF 45; Plast- och kemikaliebranscherna 45

AVFALL, ÅTERVINNING, SANERING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46Sveriges bilskrotares riksförbund 46; Svenska Järn 46; Återvinningsindustrierna 46;STOR 46; Nätverket renare mark 46; Byggsektorns Kretsloppsråd 46

ORGANISATIONER FÖR JORD- VATTEN- OCH SKOGSBRUK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46LRF 46; Svenska Lantmännen 46; Hushållningssällskapen 46; EkologiskaLantbrukarna i Sverige 46; KRAV 46; Svenska Demeterförbundet 46; Biodynamis-ka föreningen 46; Förbundet organisk biologisk odling 47; VattenbrukarnasRiksförbund 47; Fiskhälsan 47; Sveriges Skogsvårdsförbund 47; Skogssällskapet 47

ORGANISATIONER FÖR LIVSMEDEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47Livsmedelsföretagen(Li) 47; Köttbranschens Riksförbund 47; Svensk Mjölk 47;Sveriges Livsmedelshandlareförbund (SSLF) 47; Normpack 47; Ekoköket 47

5

ORGANISATIONER FÖR DJURSKYDD, DJURHÅLLNING, JAKT m.m . . . . . . . . . . . . . . 47Djurens rätt 47; Sveriges Djurskyddsföreningars Riksorganisation (SDR) 47;Djurhemsföreningen 47; Föreningarna Djurens Vänner 47; Svensk Husdjursskötsel47; Svensk Fågel 47; Intresseorganisationer för smådjursägare 47; ZoobranschensRiksförbund 47; Svenska Kennelklubben 47; Sveriges Kattklubbars Riksförbund(SVERAK) 47; Svenska Ridsportförbundet 47; Svenska Jägareförbundet 47

HÄLSO- OCH KONSUMENTORGANISATIONER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48Astma- och Allergiförbundet 48; Unga allergiker 48; Hörselskadades riksförbund48; Artister och musiker mot tinnitus 48; Hälsofrämjandet 48; Sveriges Konsumen-ter i Samverkan 48

NATUR- OCH MILJÖVÅRDS- ORGANISATIONER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48Naturskyddsföreningen 48; Sveriges Ornitologiska Förening 48; Svenska BotaniskaFöreningen 48; WWF 48; Greenpeace 48; Miljöförbundet Jordens Vänner 48;Internationella försurningssekretariatet 48; Miljöbiblioteket 48; Håll Sverige Rent48; SEkom - Föreningen Sveriges Ekokommuner 48; Ekocentrum 48; Friluftsfräm-jandet 48; Vattenvärnet 48; Föreningen Vatten 49; Det Naturliga Steget 49;Föreningen för Agenda 21 och hållbar utveckling 49; Vattenvårdsförbund ochLuftvårdsförbund 49; Fiskevårdsområden och Viltvårdsområden 49

TRAFIK- OCH MILJÖ- ORGANISATIONER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49Nätverket för Transporter och Miljön (NTM) 49; Gröna Bilister 49

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDS- ORGANISATIONER m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49Förbundet för Allmänt Hälsoskydd (FAH) 49; Miljö- och hälsoskyddstjänsteman-naförbundet (MHTF) 49; Djurskyddsinspektörernas riksförening (DIRF) 50;Totalförsvarets hälsoskyddsförbund 50; Svenska inneklimatinstitutet (SIKI) 50;VVS Tekniska Föreningen 50; Näringslivets miljöchefer 50; Riskkollegiet 50;Institutet för miljörätt (IMIR) 50

FÖRETAGVatten-, livsmedels- och miljölaboratorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Konsulter och laboratorier hälsoskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52

Radonmätning 53Övriga laboratorier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

Statens kriminaltekniska laboratorium (skl) 53; Statens veterinärmedicinska anstalt(SVA) 53

Miljökonsulter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53Övriga konsulter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55Avfall, återvinning, sanering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55Mätinstrument m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57IT för miljö- och hälsoskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58Förlag m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59Andra företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

AIG Europe S.A. 60; Marsh & McLennan Matthiessen AB 60Litteratur myndigheter, organisationer, företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

4 LATHUND . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61Förklaringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

ADMINISTRATION och HANDLÄGGNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62Allmänt, serviceskyldighet m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 62Frågor rörande beslutsfattande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63

Delegation 63; Råd eller föreläggande 63; Sammanträde 63; Protokoll 64; Jäv 64;Justering 65; Expediering av beslut 65; Överklagandetid 65

Frågor rörande handlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66Allmän handling 66; Offentlig handling 66; Meddelarfrihet 66; Registrering 66;Arkiv 67

Organisation och verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67Reglemente 67; Delegationsordning 67

Tillsynsverksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

6

Sekretess och tystnadsplikt 68; Polishandräckning 69; Hur bedriva tillsyn? 69Avgifter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69Överklagande, överklagningsinstanser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70Ansvarsbestämmelser, vite, åtalsanmälan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71Information om administration . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

HÄLSOSKYDD, bostäder, lokaler, strålskydd, renhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75Folkhälsa - Hälsoskydd 75

Föreskrifter, anmälnings- och tillståndsplikt enligt MB för hälsoskydd . . . . . . . 75Tillsyn av vissa lokaler m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76

Tillgång till toaletter i olika anlägningar och arrangemang 79Inomhusklimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

Inledning 79; Var och när kan undersökningar göras? 79; Enkät- och intervjuunder-sökningar 80; Bidrag 80; Temperatur 81; Ventilation 83; Fukt 86; Lukt 89

Biologiska hälsorisker i inomhusmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 89Mögel m.m. 89; Alger 91; Dammkvalster 91; Legionella, legionärssjuka 91;Damm 92

Buller och vibrationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93Buller 93; Vibrationer 97

Strålskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99Översikt 99; Joniserande strålning 100; Radon 103; Icke joniserande strålning 108;UV-strålning 108; Mikrovågor och radiofrekvent strålning 111; Elektriska ochmagnetiska fält 112

Ljus och belysning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116Material/ämnen inomhus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117Ohyra och skadedjur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 119

Allmänt 119; Ohyra 119; Andra djur och växter 120Rökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 122

RENHÅLLNING OCH AVFALL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123Definitioner och klassificering 123; Några regler på avfallsområdet 125; Bygg- ochrivningsavfall 128; Sjukvårdsavfall 128; Skrot 130; Djurkadaver, matavfall m.m. 130;Avfall från fartyg och båtar 131; Radioaktivt avfall 132; Behandlingsmetoder 132;Avfallsslag och mängder 133

Information hela hälsoskyddsavsnittet inkl. avfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 134

DJURSKYDD, JORDBRUK . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140Tillstånd m.m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

Djurenheter 140; Tillståndspliktig djurhållning 141Huvudsakligen djurskyddsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142

Allmänna djurskyddsfrågor 142; Vissa normer och regler för djurhållning 142;Djurskyddstillsyn, allmänt 143; Sällskapsdjur, djurparker m.m 145

Huvudsakligen miljöfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 146Vattenbruk 146; Jordbruk allmänt 147; Gödselhantering, djurtäthet, höst-/vinterbevuxen mark 147; Ekologisk odling, miljöstöd 150

Information djurskydd och jordbruk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 151

LIVSMEDEL . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153HACCP-principen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153Tillstånd, avgifter, kontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153

Livsmedelslokal, "16 § " m.m. 153 ; Fria sortimentet 155 ; Översiktstabelllivsmedelslokaler 156 ; Klassning för tillsyn och avgifter 157 ; Personalhygien ochhälsokontroll 158 ; Tillsyn 159 ; Import och export 160 ; Köttkontroll 161

Temperatur, märkning, standard, bedömning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 162Temperatur 162 ; Mikrobiologisk bedömning av livsmedel 164 ; Främmandeämnen och tillsatser 164 ; Märkning 167 ; Livsmedel för särskilda näringsändamål 174 ; Nya livsmedel 174 ; Särartsskydd, ursprungs- och geografisk beteckning 175

Dricksvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 175Bedömning 175 ; Tillsyn, dricksvatten 182 ; Åtgärder vid akut dricksvattenförore-ning samt beredskapsplanering 185 ; Mineralvatten, förpackat vatten 185 ; Skyddav vattentäkter 185 ; Prövning av vattentäkter 186

Allmänt om livsmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 186

7

Livsmedelskemi 186 ; Vattentäkter och dricksvattenberedning 188 ; Livsmedels-burna sjukdomar 191

Information livsmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199

KEMISKA PRODUKTER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202Gränsvärden, bedömning och märkning av kemikalier . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202

Förekommande gränsvärden 202 ; Bedömning av kemikalier 203 ; Märkning ochklassificering av kemiska produkter 206 ; Varuinformationsblad och annaninformation om kemiska produkter 210 ; Utredningsöversikt och anmälan avprodukter och ämnen 211 ; Numreringssystem för kemikalier och produkter 211 ;Hitta uppgifter om ämnen 211

Farliga ämnen, avvecklingsämnen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 212Hälsofarliga ämnen 212 ; Miljöfarliga ämnen 212 ; Olycksfarliga ämnen 219

Vissa produkter, ämnen och ämnesgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221Batterier 221 ; Olja, bensin, brandfarliga varor 222 ; Tvätt-, rengörings- ochavfettningsmedel 225 ; Klimatpåverkande och ozonförstörande ämnen 225 ; Asbest 229;Tungmetaller 230 ; Organiska ämnen 231 ; Bekämpningsmedel 234 ; Bilkemikalier 238;Genetiskt modifierade organismer (GMO) 238 ; Andra produkter och ämnen 239

Farligt avfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 241Olyckor, räddningstjänst,

Sanering, riskanalys, förorenade områden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 243Förorenade områden, bedömningsgrunder för miljökvalitet 246

Allmänt om Kemiska produkter och kemi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 249Information om kemiska produkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 254

MILJÖSKYDD och vissa frågor enl. MB som rör flera områden . . . . . . . . . . . . . 260Miljömålen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 260Miljöövervakning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 271

Programmet för miljöövervakning 271 ; Regional och annan miljöövervakning 273 ;Handbok för miljöövervakning 273

Bedömningsgrunder för miljökvalitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 273Miljökvalitetsnormer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 274Avgifter, skatter och bidrag med anknytning till miljövård . . . . . . . . . . . . . . . 276Miljöfarlig verksamhet m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 281

Några regler enligt MB som rör miljöfarlig verksamhet 282 ; Ärendegång vidtillstånd, anmälan m.m. 285 ; Regeringens tillåtlighetsprövning enligt 17 kap. MB 289

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön . . . . . . . . . . . 290Tillsynsansvar enligt MB . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 291Information miljöskydd, allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 294Avloppsvatten och slam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 299

Hushålls-/kommunalt spillvatten 299 ; Enskilda avlopp 303 ; Kompletterande ochalternativa avloppslösningar 307 ; Principiella krav på miljöanpassade VA-system 308;Slam 310 ; Lakvatten 312 ; Industriella avloppsvatten 314 ; Andra avloppsvatten 316Information avlopp och slam . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 317

Grundvatten och mark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 320Grundvatten, halter av ämnen 320 ; Tungmetaller i mark, mossa och vattenväxter 322;Markförsurning 322 ; Avfallsdeponering 325 Information om grundvatten och mark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 331

Ytvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 332Recipientvatten: Sjöar, vattendrag, hav 332 ; Recipientkontroll 338 ; Badvatten 339 ;Avrinning, vattenföring, omsättningstid 342 Information ytvatten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 342

Vattenvård. Provtagning, analys, parametrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 344Information. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 348

Luftvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 349Förekommande halter, nedfall och riktvärden 349 ; Energi, förbränning 352 ; Trafik 359 ;Industri 363 ; Luftföroreningsutsläpp i Sverige 365 ; Försurning och kalkning 365 ; Allmäntom luftvård 367 Information om luftvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 370

8

Buller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 372Trafikbuller, alla trafikslag 372 ; Fritidsbåtar 375 ; Industribuller 375 ; Buller frånmotorsport och bilprovning 376 ; Buller från skjutbanor 376 ; Byggbuller 376 Information om buller . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 377

Trafik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 377Information om trafik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 377

Energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 378Olika energisystem m.m 378 ; Allmänt om energi 380 Information energi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 381

NATURVÅRD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 383Översikt över olika typer av områdesskydd 383 ; Samråd 387 ; Naturvårdsvakter 388 ;Skydd för växt- och djurarter 388 ; Terrängkörning 389 ; Vattenskoter 389 ;Nedskräpning 389 ; Jord- och skogsbruk 390 ; Dikning 391 ; Täkt 391 ; Jakt 392 ;Bedömningsgrunder för miljökvalitet, biologisk mångfald 392 ; Naturvårdsplane-ring 393 ; Inventering, undersökning, övervakning 393 ; Våtmarker, definitioner 393 Information naturvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 394

SMITTSKYDD . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 397Allmänt om smittskydd 397 ; Samhällsfarliga och andra anmälningspliktigasjukdomar 397 ; Zoonoser och epizootier 399 ; Smittrening, sanering 400 Information smittskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 401

PLANER, KRETSLOPP, RESURSHUSHÅLLNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 402Planer och områden enligt MB och PBL 402 ; Energiplan 402 ; Beredskapsplanm.m. 402 ; Räddningstjänstplan, m.m. 402 ; Smittskydds- och epizootiplaner 402 ;Andra planer och planunderlag av intresse för natur, miljö och hälsa 403 ; Plan- ochbygglovsgranskning 403 ; Riktvärden för skyddsavstånd 404 ; Bygglov 406 ;Miljökonsekvensbeskrivning 408

Agenda 21, hållbar utveckling, kretslopp m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 410Agenda 21 410 ; Kretsloppsprinciper, systemvillkor 411 ; Hållbar utveckling:myndighetsansvar enligt miljöbalken och miljömålen 411 ; Miljöledning 413 "Miljövänliga produkter"415 Några miljöanpassningsprojekt 416 ; Miljöanpassadupphandling 417 ; Producentansvar m.m. 417 Information planer, kretslopp, resurshushållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 420

ALLMÄNNA AVSNITT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 422Mätning och undersökning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 422

Krav på undersökningar 422 ; Mätning, analys och provtagning 422 ; Standard föranalys- och mätmetoder 422 ; Mätinstrument 423 ; Statistik och mätvärdesbehand-ling 424

Enheter, storheter, prefix etc . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 428Beteckningar på ritningar m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 429Kartor, skalor, koordinater . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 432Vissa matematiska, geometriska begrepp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 433

Skrivsätt 433 ; Trigonometri 433 ; Geometri 434 ; Potenser, rötter, logaritmer 434Information . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 435

5 LAGSTIFTNING . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 436Allmänt om lagstiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 436Internationella konventioner och avtal . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 438Försvaret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 438EU och EG-rätt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 439

Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 442FÖRFATTNINGAR . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 445

Allmänna författningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 445Regeringsformen 445 ; Kommunallag 445 ; Lag om kommunal redovisning 445 ;Lag om kommunala folkomröstningar 445 ; Lag om förfarandet hos kommunerna,förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m 445 ;Förvaltningslag 445 ; Förvaltningsprocesslag 445 ; Rättegångsbalk 445 ; Lag omrättsprövning av vissa förvaltningsbeslut 445 ; Tryckfrihetsförordning 445 ;Sekretesslag 445 ; Yttrandefrihetsgrundlagen 446 ; Lag med föreskrifter på tryckfrihets-

9

förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden 446 ; Brottsbalk 446 ; Lag omviten 446 ; Avgiftsförordning 446 ; Verksförordning 446 ; Förordning medlänsstyrelseinstruktion 446 ; Förordning med instruktion för ... 446 ; Arkivlag 446 ;Delgivningslag 446 ; Skadeståndslag 447 ; Personuppgiftslag 447 ; Lag om offentligupphandling 447 ; Lag om kungörande av lagar och andra författninga 447 ;Rättsinformationsförordning 447 ; Lag med anledning av Sveriges anslutning tillEuropeiska unionen 447

Miljöbalken . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 447Lag om införande av miljöbalken 447 ; Miljöbalk 448

Hälsoskydd, avfall, renhållning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 464Lag med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning 464 ; Jordabalk465 ; Bilskrotningslag 465 ; Lag om flyttning av fordon i vissa fall 465 ; Lag omhandel med begagnade varor 465 ; Lag om skatt på avfall 465 ; EG-förordning omavfallstransporter 465 ; VA-lag 465 ; Strålskyddslag 465 ; Förordning om bidragtill åtgärder mot radon i egna hem 466 ; Begravningslag 466 ; Bostadsförvaltning-slag 466 ; Tobakslag 466 ; Ordningslag 466 ; Lag om hotell- och pensionatsrörelse466 ; Hälso- och sjukvårdslag 466 ; Arbetsmiljölag 467

Djurskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 467Djurskyddslag 467 ; Lag om försöksverksamhet med ökade kommunala befogenhe-ter vid tillsyn enligt djurskyddslagen 468 ; Lag om kontroll av husdjur m. m. 468 ;Förordning om införsel av levande djur m.m. 468 ; Förordning om utförsel avlevande djur m.m 468 ; Lag om provtagning på djur 468 ; Lag om tillsyn överhundar och katter 468 ; Lag om märkning och registrering av hundar 468 ; Lag omfoder 469

Livsmedel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 469Livsmedelslag 469 ; Tillkännagivande om de EG-förordningar som kompletterasav livsmedelslagen 469 ; Förordning om ersättning från staten i vissa fall vidingripanden för att hindra spridning av smittsam sjukdom 470 ; Lag om måttenhe-ter, mätningar och mätdon 470 ; Lag om skydd för beteckningar på jordbrukspro-dukter och livsmedel m.m. 470 ; Lag om EG:s förordning om ekologisktframställda produkter 470

Kemiska produkter m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 472EG-förordning 793/93 om bedömning och kontroll av risker med existerandeämnen 472 ; EG-förordning 2037/2000 om ämnen som bryter ner ozonskiktet 472 ;Lag om transport av farligt gods 472 ; EG-förordning 2455/92 om export ochimport av vissa farliga kemikalier 472 ; Lag om brandfarliga och explosiva varor 472 ;Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieo-lyckor 473 ; Räddningstjänstlag 473 ; Produktsäkerhetslag 473 ; Produktansvarslag 473;Lag om vissa dryckesförpackningar 474 ; Lag om EEG-handelsgödsel 474 ; Lagom skatt på gödselmedel 474 ; Lag om skatt på bekämpningsmedel 474 ; Lag omavgifter för miljöfarliga batterier 474 ; Lag om återvinning av dryckesförpackningarav aluminium 474 ; Lag om tillämpning av det europeiska miljömärkningssystemet 474;EG-förordning om miljömärkning 474 ; Lag om CE-märkning 474

Miljöskydd, miljöövervakning, miljöarbete m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 474 Lag om frivillig miljöstyrning och miljörevision 474 ; EG-förordning om EMAS 474 ;Förordning om statliga bidrag till lokala investeringsprogram som ökar denekologiska hållbarheten i samhället 474 ; Lag om rätt för kommuner att ge stöd tillåtgärder i lokala investeringsprogram 475 ; EG-förordning om LIFE 475 ;Förordning om tillstånd för kraftverk avsedda att drivas med oljebränslen 475 ; Lagom teknisk kontroll 475 ; Förordning om införande av OECDs principer om godlaboratoriesed 475 ; Bilavgaslag 475 ; Fordonskungörelse 475 ; Lag om åtgärdermot buller och avgaser från mobila maskiner 475 ; Trafikförordning 476 ; Lag omtillfälliga bilförbud 476 ; Luftfartslag 476 ; Lag om miljöavgift på utsläpp avkväveoxider vid energiproduktion 476 ; Lag om skatt på energi 476 ; Förordningarom energibidrag/stöd 476 ; Sjölag SFS 1994:1009 476 ; Lag om åtgärder motförorening från fartyg 476 ; Förordning om statsbidrag för omhändertagande avoljeavfall m.m. från fartyg 476 ; Lag om vissa säkerhets- och miljökrav påfritidsbåtar 476 ; Lag om Antarktis 477 ; EG-förordning ang. Antarktis 477 ; EG-förordning om skydd av skogar (miljöövervakning) 477 ; EG-förordning om

10

europeiska miljöbyrån m.m 477 Naturvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 477

Regeringsformen 477 ; Skogsvårdslag 477 ; Terrängkörningslag 477 ; Lag medbemyndigande att meddela föreskrifter om trafik, transporter och kommunikationer 477;Vattenskoterförordning 477 ; Rennäringslag 477 ; Förordning om statsbidrag tillkalkning av sjöar och vattendrag 478 ; Lag om skatt på naturgrus 478 ; Lag omkulturminnen 478 ; Fiskelag 478 ; Lag om fiskevårdsområden 478 ; Jaktlag 478 ;Lag om viltvårdsområden 478 ; EG-förordning om artskydd 478 ; EG-förordningom miljöstöd, jordbruk 478 ; EG-förordning om landsbygdsutveckling 479

Smittskydd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 479Smittskyddslag 479 ; Karantänslag 479 ; Lag om ersättning till smittbärare 479 ;Lag om anmälan av vissa allvarliga sjukdomar 479 ; Epizootilag 479 ; Zoonoslag 480;EG-förordning om TSE 480

Planer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 480Plan- och bygglag 480 ; Lag om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk 481 ;Väglag 481 ; Förordning om nationell väghållningsplan 481 ; Lag om byggande avjärnväg 481 ; Lag om järnvägssystem för höghastighetståg 481 ; Lag om inrättande,utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn 481 ; Ellag 482 ; Lagom kommunal energiplanering 482 ; Lag om vissa torvfyndigheter 482 ; Rörled-ningslag 482 ; Naturgaslag 482 ; Lag om kärnteknisk verksamhet 482 ; Lag medsärskilda bestämmelser om vattenverksamhet 482 ; Lag om införande av lagen medsärskilda bestämmelser om vattenverksamhet 483 ; Minerallag 483 ; Lag omkontinentalsockeln 483 ; Lag om Sveriges ekonomiska zon 483 ; Lag om rätt tillsand-, grus och stentäkt inom vissa allmänna vattenområden 483 ; Expropria-tionslag 483 ; Lag om exploateringssamverkan 483 ; Fastighetsbildningslag 483 ; Lagom förvaltning av samfälligheter 483 ; Anläggningslag 483 ; Socialtjänstlag 484 ; Lag omcivilt försvar 484

Några internationella miljökonventioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 484Esbokonventionen 484 ; Århuskonventionen 484 ; Industriolyckskonventionen 484 ;MARPOL 484 ; Globala dumpningskonventionen eller Londonkonventionen 484 ;Nordostatlantkonventionen, OSPAR. 484 ; Östersjökonventionen HELCOM 484 ;Oljeansvarighetskonventionen 484 ; Konventionen om långväga gränsöverskridan-de luftföroreningar eller luftvårdskonventionen, LRTAP 484 ; Ozonskiktskonven-tionen, med Montrealprotokollet 485 ; Klimatkonventionen, med Kyotoprotokollet 485;CITES eller Washingtonkonventionen 485 ; Bernkonventionen 485 ; Baselkonven-tionen 485 ; Stockholmskonventionen om POP 485 ; Nordiska miljöskyddskonventionen485 ; Lag med anledning av miljöskyddskonventionen 485 ; 1971 års gränsälvsöve-renskommelse mellan Finland och Sverige 485 ; Lag med anledning av gränsälvsö-verenskommelsen 485 ; 1929 års vattenrättskonvention mellan Sverige och Norge 485;Lag med vissa föreskrifter angående .. 485

Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 485

LITTERATURREFERENSER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 487

APPENDIX, Checklistor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 507

INDEX . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 533

Sist: Akut och närkontaktlista

MYNDIGHETER - statliga26

Uppgifterna enligt alkohollagen har övertagits från dennu avvecklade Alkolholinspektionen, uppgifterna enligttobakslagen har övertagits från Socialstyrelsen. Folkhälsoinstitutet ger ut en stor mängd informations-material, rapporter, nyhetsbrev m.m. Här är exempel pådetta:Tidskrift: Folkhälsonytt 6 nr/årNyhetsbrev/periodiska publikationer: Alprosen (allergi-förebyggande arbete), Användbart (lokalt drogförebyg-gande), Mat- och Motionsnytt, Skadenyheterna (omskadeförebyggande arbete), HIV-aktuellt, Glöd (sex- osamlevnad för ungdom)

Konsumentverket /KO118 87 STOCKHOLM TEL 08-429 05 00 FAX 08-429 89 00konsumentverket@konsumentverket.se www.konsumentverket.seGeneraldirektören är konsumentombudsman, KO.Konsumentverket ska tillvara konsumenternas intressenoch arbetar med bl.a. reklam och avtalsvillkor, konsu-mentinformation, hushållsekonomi och varors säkerhet,kvalitet och miljöpåverkan.Konsumentverket utbildar kommunernas konsument-rådgivarnaVerkets författningssamling KOVFS innehåller bl.a.riktlinjer för olika varor och produkter.Konsumentverket ger ut faktablad, ibland av intresseför miljö- och hälsoskyddet.Faktablad och andra publikationer hittas på hemsidanunder Böcker & broschyrer, främst under dessa rubrikernär det gäller miljö- och hälsoskyddsfrågor: Hälsa, Mil-jö, Hus & hem, Energi & värme.Tidskrifter: "Råd & Rön" 10 nr/år, "Rättsinformation"4nr/år.

Fonden för fukt- och mögelskadorSmåhusskadenämndenBOX 2303 103 17 STOCKHOLM TEL 08-700 08 10 FAX 08-791 81 13kansli@smahusskadenamnden.se www.smahusskadenamnden.seStatlig myndighet som lämnar bidrag till kostnader föratt åtgärda fukt- och mögelskador i småhus.

Giftinformationscentralen (GIC)171 76 STOCKHOLM TEL FÖRFRÅGNINGAR 08-33 12 31AKUTTEL 112 FAX 08-32 75 84 TEL ADM. 08-610 05 66giftinformation@apoteket.se www.giftinformation.apoteket.seAkuta förfrågningar kan inte göras med fax eller e-post.Drivs av Apoteket AB genom avtal med staten. Lämnaruppgifter till allmänheten och sjukvårdsinrättningar ifrågor om behandling eller förebyggande av akuta för-giftningar. Även kunskapsförsörjning och informationtill andra myndigheter.På hemsidan finns information om bl.a. risker medmånga kemikalier och växter, ormbett m.m.Statens Veterinärmedicinska anstalt se sid 53.

Centrala försöksdjursnämnden (CFN)BOX 22015 104 22 STOCKHOLM TEL 08-651 19 90 FAX 08-10 9339 registrator@cfn.se www.cfn.seSamordnande och planerande myndighet för försöks-djursfrågor, huvudman för de djurförsöksetiska nämn-

derna. Sju nämnder finns i landet: Stockholm norra,Stockholm södra, Uppsala, Linköping, Malmö/Lund,Göteborg, Umeå. CFN ska också främja utvecklingenav alternativa metoder till djurförsök. CFNs föreskrifteroch allmänna råd publiceras i Jordbruksverkets författ-ningssamling SJVFS (tidigare LSFS).

Smittskyddsinstitutet (SMI)17182SOLNA TEL 08- 457 23 00 AKUTTEL 08-457 23 90 FAX 08-328330 infomaster@smi.ki.se www.smittskyddsinstitutet.seMyndighet med uppgifter att bevaka det epidemiologis-ka läget beträffande smittsamma sjukdomar, främjaskyddet mot sådana sjukdomar, informera om läget be-träffande sådana sjukdomar bland människor, ge förslagpå åtgärder, medverka till tillförlitlig diagnostik, bedri-va forskning och utbildning. Utför viss diagnostik motavgifter, men inte diagnostik av rutinkaraktär.SMI arbetar bl.a med frågor rörande livsmedels- ochvattenburna sjukdomar, och är en viktig kontakt vidutbrott av sådana.Allmän information om ett antal smittsamma sjukdomarges direkt på hemsidan.Ger ut Smittskydd 12 nr/år med aktuella notiser ochsmittsskyddsstatistik, finns även på hemsidan.

LäkemedelsverketBOX 26 751 03 UPPSALA TEL 018-17 46 00 FAX 018-54 85 66registrator@mpa.se www.mpa.seCentral myndighet för läkemedel, naturläkemedel ochläkemedelsnära produkter såsom hygieniska och kos-metiska produkter.

Läkemedelsverket har centralt ansvar för tillsynsväg-ledning vad gäller miljöbalkens tillämpning på följandeområden• MB 13 kap. Vissa genteknikfrågor.• Frågor enligt förordningen om försäljning och för-

varing av vissa flyktiga lösningsmedel m.m.• Frågor enligt förordningen om kosmetiska och hygi-

eniska produkter

För MHN är det främst kosmetiska och hygieniska pro-dukter som är av intresse.Läkemedelsverket för ett register över kosmetiska ochhygieniska produkter. Författningssamling: LVFS.

Överstyrelsen för Civil Beredskap (ÖCB)BOX 47333 100 74 STOCKHOLM TEL 08-691 10 00 FAX 08-691 10 01ocb@ocb.se www.ocb.seÖCB arbetar i förebyggande syfte för att minska sårbar-heten inom viktiga samhällsfunktioner. Samordnar be-redskapsförberedelser på central nivå. Arbetar medriskanalyser m.m. Stödjer kommunernas beredskapsarbete.

Räddningsverket(SRV)651 80 KARLSTAD TEL 054-13 50 00 FAX 054-13 56 00srv@kd.srv.se www.srv.seSamordning, föreskrifter, utbildning m.m. för rädd-ningstjänst enligt räddningstjänstlagen. Central myn-

MYNDIGHETER - statliga 27

dighet för landtransporter av farligt gods, ger ut föresk-rifter om transport av farligt gods på väg och järnväg.Central tillsynsmyndighet enligt lagen om åtgärder föratt förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemi-kalieolyckorTill verkets uppgifter hör också bl.a. följande: Metod-utveckling m.m. beträffande insatser vid olje- ochkemikalieolyckor, inkl. begränsning av miljöskador.Håller regionala oljeskyddsförråd. Samordning av bereds-kap mot kärnenergiolyckor. Ansvarig myndighet för befolk-ningsskydd och räddningstjänst inom civilförsvaret.De regionala oljeskyddsförråden sköts av följande rädd-ningskårer:

Östra Sverige (utom Gotland) BOTKYRKA RÄDDNINGSKÅR TEL08-530 628 00 TEL NATT 08-530 628 50Västra Sverige NORRA ÄLVSBORGS RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDVÄNERSBORG TEL 0521-26 59 00 OCH 031-25 09 51Södra Sverige KARLSKRONA RÄDDNINGSKÅR TEL 0455-30 39 80JOURTEL 0790-30 39 80Norra Sverige UMEÅ RÄDDNINGSKÅR TEL090-162200TEL NATT090-16 22 20Gotland GOTLANDS RÄDDNINGSKÅR VISBY TEL 0498-26 98 78OCH 0498-20 90 00 (SOS-ALARM)

Räddningsverket har centralt ansvar för tillsynsvägled-ning vad gäller miljöbalkens tillämpning på följandeområden• MB 9 kap. Frågor om tillstånd till miljöfarlig verk-

samhet i de fall frågorna regleras genom lag ochförordning om åtgärder för att förebygga och beg-ränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Mycket information kan fås direkt på hemsidan.Räddningsverkets författningssamling betecknasSRVFS. Allmänna råd publiceras i serien Meddelandefrån Räddningsverket, betecknas med år:nr. RIB - rädd-ningsverkets informationsbank, med information för öv-ning, planering och direkt vid räddningsinsatser, innehållerbl.a. information om ett stort antal kemiska ämnen och finnspå CD-rom. Därtill ges ett stort antal rapporter och andrapublikationer ut och flera nyhetsblad, bl.a. Farligt gods-bla-det 3 nr/år och Sirenen, SRVs tidning, 8 nr/år.F.d. Sprängämnesinspektionen (SÄI)SÄI sammanslogs med och inordnades under Räddning-sverket från oktober 2001, nedanstående adressuppgifterkommer fortsätta gälla till SÄI som avdelning underSRV med namnet avdelningen för brandfarliga och ex-plosiva varor (BEx-avdelningen). BOX 1413 171 27 SOLNA TEL 08-799 83 30 FAX 08-29 52 25 regis-trator@sprangamnes.se www.srv.se alt. www.sprangamnes.seFöreskrifter och tillsyn rörande brandfarliga och explo-siva varor. Författningssamling SÄIFS (tidigare SIND-FS, vissa SIND-FS alltjämt gällande), från oktober2001 SRVFS.

KustbevakningenBOX 536, 371 23 KARLSKRONA 0455 - 35 34 00 0455-105 21kcl@coastguard.se www.kustbevakningen.seBevakar rikets gränser till sjöss. Även miljöskyddsfrå-gor: övervakning av naturvårds-, vattenförorenings- och

dumpningsbestämmelser, räddningstjänst beträffandeoljeutsläpp m.m. se sid 243.Kustbevakningen har miljöskyddsfartyg och miljösta-tioner med saneringsutrustning på ett flertal orter längskusterna och i Vänern och Mälaren.

FiskeriverketBOX423 40126GÖTEBORG TEL031-7430300 FAX031-7430444 fiske-riverket@fiskeriverket.se www.fiskeriverket.se

Några enheter med annan lokalisering:Havsfiskelaboratoriet

453 21 LYSEKIL TEL 0523-187 00 FAX 0523-139 77Filial: Östersjölaboratoriet UTÖVÄGEN 5 371 37 KARLS-KRONA TEL 0455-142 30 FAX 0455-104 84

Sötvattenlaboratoriet 178 93 DROTTNINGHOLM TEL 08-620 04 00 FAX 08-759 03 38Kustlaboratoriet

GAMLA SLIPVÄGEN 19 740 71 ÖREGRUND TEL 0173-46 460Lokalkontor Göteborg: NYA VARVET BYGGNAD 31 426 71VÄSTRA FRÖLUNDA TEL 031- 697 820Lokalkontor Simpevarp: ÄVRÖ 16 572 95 FIGEHOLM TEL0491-342 47

Fiskeriverket verkar för yrkesfiske, vattenbruk, fiske-vård och fritidsfiske genom rådgivning, reglering, eko-nomiskt stöd, forskning, utbildning m.m.

Fiskeriverket har centralt ansvar för tillsynsvägledningvad gäller miljöbalkens tillämpning på följande områden• Frågor som rör fiske och vattenbruk med undantag

för 14 kap. (kemiska produkter och biotekniska or-ganismer) .

• MB 13 kap. Vissa genteknikfrågor

Fiskeriverket ger bl.a. ut Fiskeriverket informerar (Fin-fo år:nr) som även finns på hemsidan liksom Fiskeriver-kets författningssamling FIFS.

Skogsstyrelsen (SKS)551 83 JÖNKÖPING TEL 036-15 56 00 FAX 036-16 61 70skogsstyrelsen@svo.se www.svo.seCentral myndighet för skogsbruk och skogsvård enligtskogsvårdslagen. Utfärdar föreskrifter och allmännaråd. Informationsverksamhet.På SKS finns bl.a. dessa enheter: Skogsskötsel, Miljö,Skoglig service, AnalysMiljöenheten svarar bl.a för frågor rörande, flora- ochfaunavård, nyckelbiotoper, biotopskydd.

Regional organisation: Skogsvårdsstyrelser, 11 st i lan-det.Varje region är i sin tur indelad i skogsvårdsdistrikt,totalt ett hundratal i landet.

SVO står för skogsvårdsorganisationen d.v.s. Skogssty-relsen och Skogsvårdsstyrelserna.

Skogsstyrelsen har centralt ansvar för tillsynsvägled-ning vad gäller miljöbalkens tillämpning på följandeområden

MYNDIGHETER - domstolar m.m.34

e-post: arbetsmiljoinspektionen.xxx@av.sexxx=distrikets ortnamn, t.ex. malmo

Arbetsmiljöinspek-tionsdistrikt

Omfattarlän

Tel Fax

Malmö M 040-24 98 00 040-12 64 07Växjö F G H K 0470-74 80 00 0470-74 80 48Göteborg O N 031-743 72 00 031-13 50 60Linköping E D 013-37 08 00 013-10 44 20Örebro S T U 019-21 95 00 019-26 09 39Stockholm AB C I 08-475 01 00 08-764 49 72Falun W X 023-457 00 023-222 69Härnösand Y Z 0611-885 00 0611-184 10Umeå AC 090-17 07 00 090-77 40 19Luleå BD 0920-24 22 60 0920-24 22 99

LantmäteriUnder Lantmäteriverket (sid 29) finns en Lantmäteri-myndighet i varje län, oftast med kontor på flera orter.

Vägförvaltning, se under Vägverket sid 30.

DOMSTOLAR M.M.Här ges ingen systematisk redovisning av hela rättsvä-sendet, utan en orientering om åklagare, domstolar ochvissa andra organ med närstående uppgifter av intresseför miljö- och hälsoskyddet.Se också sid 70 f om överklagande och åtalsanmälan.

Polis, åklagare och kronofogde-myndigheterPolisRikspolisstyrelsenBOX 12256 102 26 STOCKHOLM TEL 08-401 90 00 FAX 08-401 99 90rikspolisstyrelsen@rps.police.se www.police.seI varje län finns en polismyndighet, chefen benämnslänspolismästare. Polismyndigheterna är indelade i an-tingen polismästardistrikt/polisområden och närpolis-områden eller enbart i närpolisområden. Inom polisenfinns ett antal specialiserade funktioner, däribland:Rikskriminalpolisens miljöbrottsrotelBOX 12256 102 26 STOCKHOLM TEL 08-401 90 00.

På polismyndigheterna finns ofta poliser som är specia-liserade på miljöbrott och anlitas av miljöåklagarna vidbrottsutredningar. Polisen stärker f.n. sin kompetens påområdet genom fortbildning av personal.

ÅklagareRiksåklagaren (RÅ) är åklagarväsendets högsta chef.

Riksåklagarens kansliBox 16370 103 27 Stockholm Tel 08-453 66 00 Fax 08-453 66 99registrator.riksaklagaren@aklagare.se www.aklagare.se

Åklagarväsendet är indelat i 6 åklagardistrikt. Varjedistrikt utgörs av en åklagarmyndighet med en överå-klagare som chef. Åklagarmyndigheterna är indelade iåklagarkammare, sammanlagt 38 i landet, vilka leds avchefsåklagare.Åklagardis-trikt.Åklagarmyn-digheten i

Omfattarlän

Tel Fax

Malmö K M 040-664 68 00 040-301 705

Göteborg N O 031-739 41 00 031-701 73 16

Linköping D E F G H 013-24 11 00 013-12 47 14

Stockholm AB I 08-762 10 00 08-762 11 00

Västerås C S T U W X 021-15 23 00 021-15 22 58

Umeå Y Z AC BD 090-15 20 00 090-15 23 01

Dessutom finns Ekobrottsmyndigheten som är en särs-kild åklagarmyndighet för ekonomisk brottslighet m.m.

! MiljöåklagareSedan 1 januari 2000 finns en särskild miljöbrottsorga-nisation inom åklagarväsendet. Central funktion är:Riksåklagarens miljöbrottsenhetBOX 22072 104 22 STOCKHOLMTEL 08 - 762 16 70 FAX 08 - 762 16 79registrator.miljobrottsenheten@aklagare.se

I vart och ett av de sex åklagardistrikten finns minst tvåsärskilda miljöåklagare. Miljöåklagarna ska enbart ägnasig åt miljöbrottslighet. Däremot kan andra åklagareockså komma att handlägga enklare miljöbrottsärenden.Vid misstanke om miljöbrott är det alltid till miljöåkla-gare som anmälan bör göras.Åklagarväsendet har definierat följande som miljöb-rott, och alltså ärenden för miljöåklagarna:1 Brott enligt miljöbalken 2 Brott enligt lagen (1980:424) om åtgärder mot förore-ning från fartyg 3 Brott enligt 1 och 2 även om de vid en granskningvisar sig falla under en svårare brottsrubricering i ex-empelvis brottsbalken 4 Jaktbrott som avser de fredade rovdjuren

Aktuella uppgifter om vilka som är miljöåklagare, derasdirekttelefon och e-post finns på riksåklagarens hemsi-da under Miljöbrott. E-postadresserna är enligt mallenfornamn.efternamn@aklagare.se.Miljöbrottsenheten ger tillsammans med polisens mi-ljöbrottsrotel ut ett informationsbrev om miljöbrott. Detkan läsas på hemsidan.

ORGANISATIONER - universitet m.m.40

INSTITUTIONER, ORGANISA-TIONER, FÖRETAGUrvalet här är mindre fullständigt än i ovanstående av-snitt om myndigheter m.m. Beskrivningarna är mycketkortfattade. Jämfört med förra upplagan har i de flestafall lokalkontor och liknande utelämnats, och andra fö-renklingar gjorts. Ett skäl till detta är att det i så gottsom samtliga fall finns hemsidor där närmare uppgifteroch ytterligare adresser lätt kan hittas.Se också föregående avsnitt, myndigheter. Uppdelning-en mellan avsnitten är inte solklar. Forsknings- ochuppdragsverksamhet förekommer t.ex. även hos vissamyndigheter.

För ytterligare vägvisning till institutioner m.m. kan Miljö-matrikel6 http://smn.environ.se/miljonat/vemvad/index ochIEHs hemsidai www.ieh.se användas.

UTBILDNING OCHFORSKNINGMiljömatrikel6 ger utförlig information om universitetoch högskolor och andra forskningsorgan.

Hos Högskoleverket på www.hsv.se/verksamhet/adress.htmlgår det lätt att hitta adresser och hemsidor till samtligauniversitet och högskolor.KY-utbildningar kan sökas hos Myndigheten för Kvali-ficerade yrkesutbildningar www.ky.gov.se

UNIVERSITET OCH HÖGSKOLORForskning/utbildning med miljö-/hälsoskyddsanknyt-ning förekommer på alla universitet och på alla eller ivarje fall de flesta högskolor. Man kan troligen räknamed att hitta specialister på flertalet miljöfrågor på allauniversitet. Nedan angivna exempel på institutioner ochenheter är därför just bara exempel.

Universitet, tekniska högskolor m.m.

Umeå Universitet901 87 UMEÅ TEL 090-786 50 00 FAX 090-786 99 95umea.universitet@adm.umu.se www.umu.se•Institutionen för utbildning i biologi, miljö- och geo-vetenskap med bl.a. Miljö- och hälsoskyddsprogram-met: 4-årigt (160 p) program anpassat för utbildning avmiljö- och hälsoskyddsinspektörer m.m. ). Även fort-och vidareutbildning av yrkesverksamma miljö- och

hälsoskyddstjänstemän, i egen regi och i samarbete medbl.a. statliga verk och andra universitet.På universitetet finns även bl.a. följande institutio-ner/enheter: •Umeå miljöhögskola • Miljökemi • Cen-trum för Miljövetenskaplig forskning (CMF), • UmeåMarina Centrum (UMF) med miljöövervakningsuppgifter.

Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)100 44 STOCKHOLM TEL 08-790 60 00 FAX 08-790 65 00info@kth.se www.kth.seMiljöinriktad utbildning/forskning rör bl.a. värmeteknik(ex. rökgasrening), VA-teknik (ex. avloppsrening), kemi(ex. analysteknik)Industriellt miljöskydd (under inst. för kemiteknik) harbl.a. utbildning i miljöskyddsteknologi, ren produktions-teknik, reningsutrustning m.m. Ger ut Kompendium iMiljöskyddd406.

Chalmers Tekniska högskola AB (CTH)412 96 GÖTEBORG TEL 031-772 10 00 FAX 031-772 38 72

www.chalmers.seochGöteborgs UniversitetBOX 100 405 30 GÖTEBORG TEL 031-773 10 00 FAX 031-773 10 66

www.gu.sedriver gemensamt Göteborgs MiljöVetenskapliga centrum412 96 GÖTEBORG TEL 031-772 28 90 FAX 031-772 28 53office@miljo.chalmers.se www.miljo.chalmers.seGenom denna sektion kan de flesta specialiteter medmiljöanknytning hos CTH och universitetet sökas.Avdelningen för tillämpad miljövetenskap, Göteborgsuniversitet, har bl.a. kompletteringsutbildning av miljö-och hälsoskyddsinspektörer.Göteborgs univ. Marina Forskningscentrum www.gmf.gu.se

Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska institutetBOX 210 171 77 STOCKHOLM TEL 08-728 64 00 FAX 08-32 90 41info@imm.ki.se www.imm.ki.seBedriver forskning och utredningar inom miljömedicin(miljöfaktorer och hälsoeffekter). samt viss utbildning.Många rapporter finns tillgängliga direkt på hemsidan.

Linköpings universitet581 83 LINKÖPING TEL 013-28 10 00 FAX 013-28 28 25, 013-14 94 03liu@liu.se www.liu.seTema vatten i natur och samhälle har forskning och ut-bildning med miljöinriktning.

Lunds Universitet, BOX 117 221 00 LUND TEL 046-222 00 00 FAX 046-222 47 11(e-post se resp. avd via hemsidan) www.lu.seTill universitetet hör/är knutet bl.a. Lunds TekniskaHögskola (LTH), Internationella miljöinstitutet (IIIEE,International Institute for Industrial Environmental Eco-nomics) www.iiiee.lu.se, Stiftelsen TEM (Tek-nik-Ekonomi-Miljö) www.tem.lu.se, Ekologiska institutio-nen www.biol.lu.se/ekologi/www_ekologi.html, Livsmedelscen-trum www.lu.se/lcl

i Klicka Ämnesområden. Välj önskat ämnesområde.Klicka Vem vet vad.

ORGANISATIONER - bransch 47

Förbundet organisk biologisk odling (FOBO)FOBO EKOCENTRUM S:T JÖRGENS VÄG 20 422 49 HISINGS BACKATEL 031-705 07 40 ekocentrum@ekocentrum.nu www.fobo.nuTidskrift: Odlaren.

Vattenbrukarnas Riksförbund (VRF)FISKEBÄCKSHAMN 4 426 58 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL 031 - 29 04 68FAX 031 - 29 57 74info@vattenbrukarna.se www.vattenbrukarna.se

Fiskhälsan810 70 ÄLVKARLEBY TEL 026-726 30 FAX 026-726 65mail@fiskhalsan.se http://home.swipnet.se/eyvind/fiskhals.htm

Sveriges Skogsvårdsförbund (SSF)BOX 1159 111 81 STOCKHOLM TEL 08-412 15 00 FAX 08-412 15 15info@forestry.se www.forestry.seIdeell organisation för skogsbruk. Tidskrift: Skogen.

SkogssällskapetBOX 5083 402 22 GÖTEBORG TEL 031-335 66 00 FAX 031-335 89 07info@skogssallskapet.se www.skogssallskapet.seIdeell stiftelse för skogsbruk. Stöder forskning och arbe-tar aktivt med skogsbruk och naturvård på uppdrag avmarkägare. Kontor på flera orter.

ORGANISATIONER FÖR LIVSMEDELSe också organisationer för JORD- VATTEN- OCH SKOGSBRUKovan och DJURSKYDD, DJURHÅLLNING nedan.För uppgifter om fler organisationer, se Livsmedelssve-rige www.livsmedelssverige.org under Länkar.

Livsmedelsföretagen(Li)BOX 16347 103 26 STOCKHOLM TEL 08-762 65 00 FAX 08-762 65 12info@li.se www.li.seBransch- och arbetsgivarorganisation för livsmedelsin-dustrin.

Köttbranschens RiksförbundBOX 5093 121 16 JOHANNESHOV TEL 08-659 00 05 FAX 08-659 21 82Ger ut tidskriften Köttbranschen, med artiklar om bl.ateknik- och hygienfrågor.

Svensk Mjölk105 46 STOCKHOLM TEL 0771-191900 FAX 08-218363

www.svenskmjolk.seSamverkansorgan för mejeriföretag, husdjursföreningar m.fl.

Sveriges Livsmedelshandlareförbund (SSLF)BOX 1311 111 83 STOCKHOLM TEL 08-441 91 90 FAX 08-441 91 99

www.livsmedelshandlare.seGer ut nyhetsbrevet Livsviktigt.

Normpack (under Packforsk)BOX 9 164 93 KISTA TEL 08-752 57 00 FAX 08-751 38 89packforsk@packforsk.se www.packforsk.seFörpackningsmaterial för livsmedel.

Ekoköket - föreningen för Ekologiska StorkökBOX 162 63 103 24 STOCKHOLM TEL 08-21 88 09 FAX 08-21 88 08

ORGANISATIONER FÖR DJURSKYDD,DJURHÅLLNING, JAKT m.m.Se också organisationer för JORD- VATTEN- OCH SKOGSBRUKovan samt DIRF sid 50

Djurens rättf.d.Nordiska Samfundet mot Plågsamma DjurförsökBOX 2005 125 02 ÄLVSJÖ TEL 08-555 914 00 FAX 08-555 914 50info@djurensratt.org www.djurensratt.org Länkar till många andra organisationer på hemsidan.

Sveriges Djurskyddsföreningars Riksorganisation(SDR) MARKVARDSG. 10 113 53 STOCKHOLM TEL 08-673 35 11FAX 08-673 36 66 sdr.anita@swipnet.se

Djurhemsföreningen, se SDR. Stöd till djurhem - föromhändertagande av övergivna sällskapsdjur.

Föreningarna Djurens VännerDAVIDHALLSGATAN 12 211 45 MALMÖ TEL 040-12 60 00

home8.swipnet.se/~w-83886/Svensk Husdjursskötsel Se Svensk Mjölk ovan

Svensk FågelBOX 55633 102 14 STOCKHOLM TEL 08-667 17 20 FAX 08-667 17 06

www.svenskfagel.seBranschorganisation för kläckeriföretag, uppfödare, fo-dertillverkare, slakterier inom matfågelsmarknaden.

Intresseorganisationer för smådjursägare (burfåglar,marsvin, ormar etc.): Se ZOORFs hemsida under Länkar.

Zoobranschens Riksförbund (ZOORF )BOX 8221 200 41 MALMÖ TEL. 040 - 92 92 91 FAX. 040- 92 92 01info@zoorf.org www.zoorf.org

Svenska Kennelklubben163 85 SPÅNGA: 08-795 30 30, FAX: 08-795 30 40info@skk.se www.skk.seIntresseförening, som också har Jordbruksverkets uppdragatt handha den obligatoriska registreringen av hundar

Sveriges Kattklubbars Riksförbund (SVERAK)ÅSBOGATAN 33 504 56 BORÅS TEL 033-10 15 65 FAX 033-10 08 99sverak@sverak.se www.sverak.se

Svenska RidsportförbundetRIDSPORTENS HUS 730 40 STRÖMSHOLMTEL 0220-456 00 FAX 0220-456 70kansliet@ridsport.se www.ridsport.se

Svenska JägareförbundetBOX 1 163 21 SPÅNGA TEL 08-795 33 00 FAX 08-761 20 15

www.jagareforbundet.seIntresseorganisation, som dock även har riksdagensuppdrag att svara för upplysning m.m. i jakt- och viltvårds-frågor. Har en länsjaktvårdskonsulent i varje län.

ORGANISATIONER - företag56

startbatterier). Ger råd och information om bl.a. myndig-hetskontakter och insamling av batterier.

BoströmsBOX 188 751 04 UPPSALA TEL 018-13 90 60 FAX 018-69 41 63TEL LARMCENTRAL 018-155155 eller via SOS Alarm 112rescue@bostroms.se www.bostroms.seSaneringsinsatser vid olje- och kemikalieolyckor, efterbrand- och vattenskador och mycket mer. Arbetar överhela landet. Dygnet-runt jour.Gotthard Nilsson se Stena Metall

Industri- och skadeservice (ISS)BOX 219 601 04 NORRKÖPING TEL 011-12 98 50 FAX 011-13 39 75

www.iss-sverige.seISS är ett rikstäckande företag med många verksamhets-grenar, däribland sanering av oljeskador, asbest, fukt-och brandskador m.m. inom affärsområde Industri- ochskadeservice med flera dotterbolag (Gävle sanering, NFI,Ocab, Hjulsbro Sanering m.fl.). Bland andra verksamhetsgre-nar kan städning/lokalvård nämnas.

Orbit MiljölogistikUMESTANS FÖRETAGSPARK 366 903 47 UMEÅ TEL 090-71 86 00 FAX

090-71 85 99 info@mtorbit.se www.mtorbit.seAvfallshantering, farligt avfall, sanering av oljeskadorm.m. (Förvärvat av Ragn-Sells 2001)

Ragn-SellsBOX 952, 191 29 SOLLENTUNA, TEL 08-625 47 00 FAX 08-612 65 92info@ragnsells.se www.ragnsells.seAvfalls och återvinningsföretag med verksamhet imånga kommunerRagn-Sells SpecialavfallBOX 2062 176 02 JÄRFÄLLA TEL 08-795 45 00 FAX 08-795 45 98info.spec@ragnsells.se www.ragnsells.seRikstäckande verksamhet med kontor på ett flertal orter.Arbetar med farligt avfall (egna anläggningar), industri-ell slamsugning, cisternkontroll, olje-/kemikalie-/klot-ter-/marksanering m.m.Andra verksamheter i Ragn-Sellskoncernern: • Ragn-Sells Metall, • Ragn-Sells Elektronikåtervinning m.fl.

RECI Industri ABELEMENTVÄGEN 1470227ÖREBROTEL 019-20 85 00 FAX 019-27 04 19info@reci.se www.reci.seInsamling, mellanlagring och behandling av farligt av-fall från hela landet

RenovaBOX 156 401 22 GÖTEBORGTEL 031 - 61 80 00 FAX 031 - 61 86 84renova@renova.se www.renova.seAvfalls- och återvinningsbolag (Göteborg och krans-kommuner).

Returbatt ABGRANBACKSVÄGEN 218233DANDERYD TEL08-7533341FAX 08-75333 42info@returbatt.se www.returbatt.seAv flera företag gemensamt ägt företag för insamlingav startbatterier för blyåtervinning.

SAKAB (Sydkraft SAKAB AB)692 85 KUMLA TEL 019-30 51 00 FAX 019-57 70 21Info.sakab@sydkraft.se www.sakab.se/Omhändertagande av farligt avfall. Central behandling-sanläggning i Kumla. Regionkontor och mottagningsan-läggningar på flera orter i hela Sverige. Även marksane-ring m.m.

SRVBOX 1173, 141 24 HUDDINGETEL 08-608 90 00 FAX 08-608 90 15info@srv-atervinning.se www.srv-atervinning.seAvfalls och återvinningsföretag i södra Storstockholm-sområdet.

Stena Metall-koncernenBOX 4088 400 40 GÖTEBORG TEL 031-775 20 00 FAX 031-1459 56

www.stenametall.seStort återvinningsföretag med verksamhet i hela landetoch flera verksamhetsområden och dotterbolag bl.a. • Ste-na Fragmentering (bilskrot, vitvaror m.m.) • Stena Re-turpapper • Stena Gotthard (metallskrot m.m.) • StenaMiljö (fotoavfall m.m.) • Stena Technoworld (elektroni-kavfall)

SYSAVBOX 50344 202 13 MALMÖ TEL 040-680 18 00 FAX 040-680 18 10epost@sysav.se www.sysav.seAvfalls- och återvinningsbolag (Malmö och kranskom-muner).Också olje- och kemikaliesanering m.m. genomSYSAV Kemi (Kemiavfall i Skåne).

SITA SverigeTEL 08 - 519 330 00 Lokalkontor: se hemsidan.info@sita.se www.sellbergs.se www.sita.seAvfalls och återvinningsföretag med verksamhet imånga kommuner från Skåne till Norrbotten. Sellbergsingår numera i SITA

ORGANISATIONER OCH BOLAG MED UPPGIFTER ENLIGTREGLERNA FÖR PRODUCENTANSVARObservera att flera av de företag som nämnts ovan ocksåmedverkar i insamling m.m.

• ReturpapperPressretur ABgenom bl.a:I L Recycling BOX 5388, 102 49 STOCKHOLM TEL 08-671 27 00 FAX 08-671 27 30recycling@ilrecycling.com www.ilrecycling.seAnläggningar på flera håll i landet för källsortering,transport och återvinning av returpapper.

• FörpackningarREPA (även benämnt Repa-registret)HTB 121 101 52 STOCKHOLM TEL 08-566 144 00 FAX 08-566 144 40 in-fo@repa.se www.repa.se

ORGANISATIONER - företag 59

SMHI adress se sid 29SMHI tillhandahåller program för spridningsberäkning-ar m.m:DISPERSION, föroreningars spridning i atmosfärenKUSTZON, analys av miljötillståndet i kustzonenIndic AIRVIRO (www.indic-airviro.smhi.se), omfattande pro-

gramsystem för luftföroreningsdata.samt program för spridningsberäkningar i sjöar och kus-

tområden.

Enger KM-konsult ABBLIXTGATAN 9 754 31 UPPSALA TEL 018-20 99 84ALARM, omfattande programsystem för luftförorenings-data, med funktioner också för att beräkna spridningfrån olyckor och tillfälliga utsläpp, avsett för räddning-stjänstens behov.

Information om fler beräkningsmodeller m.m. förluftföroreningar finns i Vägverkets Beräkningshand-bok för vägtrafikens luftföroreningar se sid 359.

SP, se sid 29 säljer programpaketet SoundPLAN för beräkning av bul-ler från industrier, vägtrafik och tågtrafik.

FÖRLAG m.m.Se också adresserna till respektive myndighet, som iallmänhet ger ut sin litteratur på eget förlag.

Byggdok - institutet för byggdokumentationSANKT ERIKSGATAN 46 112 34 STOCKHOLM TEL 08-617 74 50 FAX08-617 74 60info@byggdok.se www.byggtorget.se Inget förlag, utan ett institut för informationsförsörjninginom byggande, samhällsplanering, VVS, energi, miljö.Konsultverksamhet i form av nyhetsbevakning m.m.Svarar för databasen Byggdok, och andra databaser.Bokhandel via hemsidan.

FAH-LitteraturBOX 80 592 22 VADSTENA TEL 0143-248 10 FAX 0143-132 90info@fahlitteratur.com www.fahlitteratur.comLagstiftning på ett lättillgängligt sätt inom miljö- ochhälsoskydd, djurskydd, livsmedel, administration.Se vidare under FAH sid 49.

Natlikan förlagDROTTNINGGATAN 104 111 60 STOCKHOLM TEL 08-24 04 79 FAX

08-24 05 54forlag@natlikan.se www.natlikan.seGer ut “Miljöbokhyllan”, en samling böcker i digitalform på CD/Internet (betaltjänst) med lagstiftning, lagkom-mentarer, miljöteknik, miljöekonomi, miljöledning m.m.

Norstedts Juridik med FritzesNORSTEDTS JURIDIK AB KUNDSERVICE 106 47 STOCKHOLM TEL08-690 96 96 FAX 08-690 90 30njab@liber.se www.fritzes.se www.njab.se

Juridisk litteratur, offentligt tryck, myndighetspubli-kationer, lagsamlingar på CD-rom m.m.

Fakta Info Direkt BOX 6430 113 82 STOCKHOLM TEL 08-587 670 00 FAX 08- 587 671 72info@faktainfo.se www.faktainfo.seOrder: TEL 08-58767100 FAX 08-58767171 order@faktainfo.seSvensk Författningssamling (SFS), juridisk litteratur,lagsamlingar på CD-rom m.m.

Bibliotekstjänst (BTJ)221 82 LUND TEL 046-18 00 00 FAX 046-18 01 25btj@btj.se www.btj.seTillhandahåller EUs officiella tidning EGT. EGs författ-ningar publiceras i EGT L-serien.

Förlags AB VVS BOX 5501 11485 STOCKHOLM TEL 08 - 783 83 88Se VVS Tekniska Föreningen sid 50

IndustrilitteraturBOX 27204 102 53 STOCKHOLM TEL 08-522 253 00,08-522 253 13 (kundtjänst) FAX 08-660 59 11,08-783 05 19 (kundtjänst)info@industrilitteratur.se www.industrilitteratur.seFörlag för Industriförbundet, Sveriges verkstadsindustri-er och Exportrådet. Distribuerar också publikationer förbl.a. VVS Tekniska Föreningen, Kemikontoret, IVF m.fl.

Kommentus Förlag117 99 STOCKHOLM TEL 08-709 59 00Kudtjänst TEL 08-709 59 90 FAX 08-709 59 80forlagorder@kommentus.se www.kommentus.seLitteratur för kommunal verksamhet och förvaltning.

Svensk ByggtjänstS:T ERIKSGATAN 117 113 87 STOCKHOLM TEL 08-457 10 00 FAX 08-457 11 99Försäljning TEL 08-457 11 00 FAX 08-457 11 99forsaljningen@byggtjanst.se www.byggtjanst.seOmfattande utgivning av egen och andras litteratur rö-rande bostäder, planering, byggande och kommunalteknik.Bland Byggtjänsts egen litteratur kan nämnas AMA(Allmän Material- och Arbetsbeskrivning). AMA ärreferensverk för upprättande av bygg- och installations-beskrivningar inom teknikområdena Mark, Hus, VVS,Kyl och El. AMA är ett standardverk för alla somsysslar med projektering och byggande. Nyheter publi-ceras i AMA-nytt.

Novator / Bioenergi Förlag Befab ABTORSGATAN 12, 111 23 STHOCKHOLM TEL 08-441 70 90 FAX 08-44170 89info@novator.se www.novator.seFörlags- och konsultverksamhet på bioenergiområdet.

Ekokultur förlagBOX 383 791 28 FALUN TEL 023-260 10 FAX 023-655 35Miljö- och kretsloppslitteratur (förlaget vilande 2001)

BokskogenBOX 7048 402 31 GÖTEBORG TEL 031-14 94 13 FAX 031-031-775 69 50Miljövård, ekologi m.m.(begränsad utgivning på senare år)

ADMINISTRATION - HANDLÄGGNING 63

lämnas. Om den ges med reservationer kan den knap-past var grund för skadestånd.

Frågor rörande beslutsfattandeDelegation: att beslutsrätt delegerats från nämnd tillutskott, ledamot, ersättare eller anställd hos kommunen.Blandad delegation, d.v.s. delegering av gemensambeslutsrätt till både politiker och tjänstemän är inte tillå-ten. Reglerna för kommunikation, delgivning etc. gälleräven för delegerat beslutsfattande. Delegerat beslut skaanmälas till nämnden (KL 6 kap 35 §). Mer om delegering, se under delegationsordning sid 67.

Kommunikation. Kommunikationsprincipen: Ingenska dömas ohörd. Ärenden som gäller myndighetsut-övning mot enskild får inte avgöras utan att den som ärsökande, klagande eller annan part har underrättats omen uppgift som har tillförts ärendet genom någon annanän honom själv, och han har fått tillfälle att yttra sigöver det (FVL 17 §). Formerna och tiden för kommuni-kation är inte preciserade. Normalt kan skriftlig kom-munikation minst 14 dagar före beslutstillfälletrekommenderas. Den berörde har då möjlighet att in-komma med synpunkter innan beslutet tas. Synpunkterkan lämnas skriftligen eller muntligen till handläggare.Om synpunkter ges muntligt måste handläggaren doku-mentera vad den berörde framför genom noggrannaanteckningar.Till sådant som ska kommuniceras hör utredningar,yttranden från andra myndigheter m.m., även ickeallmänna handlingar kan behöva kommuniceras. Enförvaltnings eller ett arbetsutskotts förslag till beslutbehöver inte kommuniceras, sådana förslag är övervä-ganden och ställningstaganden, och inte sakuppgiftersom tillförts ärendet. Sakutlåtande i underlag till beslutbör däremot kommuniceras. Den berörde ska naturligt-vis också upplysas om att ett beslut kommer att fattas.Inget hindrar heller att ett förslag till beslut sänds föryttrande till den det berör.Vissa undantag från kravet på kommunikation finnsangivna i FVL 17 §.

Observera också att sökande, klagande eller annan parthar rätt att ta del av det som tillförts ärendet även innandet är aktuellt med kommunikation (FVL 16 §).

Råd eller föreläggande. Före miljöbalken fanns i någ-ra av de med den upphävda lagarna uttryckliga bestäm-melser om att tillsynsmyndigheten kunde eller måstemeddela råd, innan ett tvingande beslut som föreläggan-de om åtgärd eller förbud togs. Detta är nu borttaget.Det är alltså helt klart att tvingande beslut kan tas utanföregående råd, vilket också gäller övriga lagar MHNhar att arbeta efter, utöver MB. Observera dock kravenpå kommunikation.

Rådgivning är ändå möjlig, och enligt MB t.o.m. anbe-fallen som en av tillsynsmyndigheternas uppgifter, mendet bör då avse mer allmän information, och inte varaett alternativ till föreläggande eller förbud i ett enskiltärende.Rådgivning är således inget beslutsfattande, och därförbehövs heller ingen delegation från nämnd till tjänste-man för att denne ska få ge råd.12

Tid för sammanträde bestäms av nämnden. Samman-träde ska dessutom hållas om minst en tredjedel av le-damöterna begär det, eller ordföranden anser att detbehövs (KL 6:18)

Kallelse till sammanträde. Ordföranden ansvarar förkallelse. När kallelse ska vara ledamöter tillhanda ärinte lagreglerat, men kan vara bestämt i nämndens reg-lemente. Kallelse ska gå till nämndens ledamöter, ochdess ersättare ska underrättas om sammanträdet. Dess-utom ska eventuella personalföreträdare kallas, se när-varorätt nedan.

Kallelsens innehåll. Kallelse ska omfatta tid och platsför sammanträdet. Övriga uppgifter är frivilliga. Nor-malt ingår givetvis föredragningslista.

Sammanträdeshandlingar. Vilka handlingar som skagå med kallelsen är inte lagreglerat.

Stängda dörrar eller offentligt sammanträde. Ennämnds sammanträde ska hållas inom stängda dörrar.Men om fullmäktige medgett det får nämnden beslutaatt sammanträden ska vara offentliga. I ärenden somavser myndighetsutövning, eller ärenden i vilka det fö-rekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sek-retess enligt sekretesslagen ska sammanträden alltidhållas inom stängda dörrar (KL 6:19 a)

Närvarorätt vid sammanträde (KL 4:23, 6:11, 19, 7:8-17):- Nämnds ledamöter och ersättare (suppleanter), ävenicke tjänstgörande ersättare, samt den personal nämn-den bestämmer (föredragande, sekreterare etc.).- Personalföreträdare, om facket utsett sådana, har rättatt närvara och ska i så fall kallas till sammanträdet.Deras närvarorätt gäller ärenden som rör förhållandetmellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetsta-gare (vissa undantag finns), och andra ärenden omnämnden särskilt bestämmer det. - Annan förtroendevald än nämndens ledamöter ellerersättare som kommunfullmäktige utser, får närvara ochdelta i överläggningarna men inte i besluten. Det före-kommer t.ex. att kommunalråd på detta sätt ges rätt attdelta. Fullmäktige kan begränsa denna närvarorätt så attden endast gäller för vissa typer av ärenden.- Andra sakkunniga som nämnden kallar att närvara vidett sammanträde för att lämna upplysningar.

ADMINISTRATION - HANDLÄGGNING 73

! Handbok. En handbok för hantering av miljöbrotts-ärenden planeras, se under Litteratur

INFORMATION om administration och handläggning

LITTERATURSe även litteratur i lagstiftningskapitlet sid 485.

Kommunal Nämndadministration15. Lättillgänglig läro-bok/handbok i det mesta, om än inte allt, som hör tilladministration och beslutsfattande i kommuner.

Kommunal vardagsjuridik för förtroendevalda i full-mäktige, styrelse och nämnder16. Kortfattad handbokrörande sammanträden, beslutsfattande m.m.

JO om språket i de kommunala protokollen17. Mycketbra vägledning för tydlig och enkel protokollsskriv-ning

Nämndreglementen och delegationsordningar enligtmiljöbalken m.m. – underlag för lokala bedömning-ar12. Redovisning av de juridiska förutsättningarnaför reglemeneten och delegation inom miljöbalkensområde. Bilagor med beskrivning av nämndernasverksamhetsområden (underlag för nämndreglemen-ten) och förteckning av ärendegrupper/beslut (under-lag för delegationsordningar). Kompletteras vad gäl-ler andra lagar än miljöbalken av Kommunförbun-dets cirkulär 1996:162, Delegering på miljö- och häl-soskyddsområdet.

Kommunala samverkansformer18. Redovisar möjlighe-ter till samverkan mellan kommuner. Interkommuna-la avtal, samverkan enligt speciallag (bl.a. miljöbal-ken), interkommunala företag, gemensamma nämn-der och kommunalförbund behandlas. Juridiska fö-rutsättningar, vad som behöver regleras i avtal m.m.redovisas. I bilagor ges exempel på avtal, reglemen-ten och förbundsordningar.

Bevara eller gallra - Råd för kommunernas miljö- ochhälsoskyddsverksamhet19. Ger förutom råd om beva-rande och gallring allmän information om olika slagshandlingar, registrering och förvaring och refererararkivlagens regler. Olika sakområden (miljöskydd,hälsoskydd, djurskydd etc) behandlas i särskilda av-snitt, med exempel på handlingar/information sombör bevaras respektive kan gallras. Boken är skrivenföre miljöbalken, men bör ändå vara mycket an-vändbar och ge god vägledning. Boken hänvisar till"Bevara eller gallra? Gallringsråd Nr 1. Råd förkommuner och landsting" vad gäller bl.a. allmännaadministrativa handlingar och dokumentation tillADB-system.

# AvgifterTaxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens områ-

de - underlag för lokala bedömningar20. Redovisarde juridiska förutsättningarna m.m. Skriften ska varaett stöd för att införa enhetligt avgiftssystem förkommunal tillsyn och tillståndsgivning inom helamiljöbalkens tillämpningsområde och att öka självfi-nansieringen. Bilagor med objektsfaktorer (bedöm-ning av antal tillsynstimmar/år för olika slags tillsyn-sobjekt).

Finansiering av kommunal prövning och tillsyn inommiljöbalkens område - underlag för lokala bedöm-ningar21. Fristående bilaga till ovannämnda "Taxaför prövning och tillsyn...". Pläderar för ökad kost-nadstäckning genom avgifterna, och redovisar vadsom kan räknas in i timkostnaden, och ger exempelpå detta.

Avgifter för prövning och tillsyn. Handbok med all-männa råd22. Handboken behandlar frågor om avgif-ter för statliga myndigheters, fr.a. länsstyrelsernas,prövning och tillsyn enligt MB. Boken ska till vissadelar också vara till hjälp för kommunerna vid debi-tering av avgifter för verksamhet enligt MB. NFS2000:8 Naturvårdsverkets allmänna råd till förord-ningen (1998:940) om avgifter för myndighetersprövning och tillsyn enligt miljöbalken ingår i hand-boken. De allmänna råden gäller endast länsstyrelser-na.

Handläggning av ärenden om miljösanktionsavgift.Handbok med allmänna råd23. Handboken är skrivenför NVs ansvarsområde för tillsynsvägledning menprinciperna är tillämpliga även för andra tillsynsom-råden enligt miljöbalken. NFS 2000:10, Naturvård-sverkets allmänna råd till 30 kap. miljöbalken och tillförordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifteringår i handboken. Utförligt om juridiken och hand-läggningen. Kommentarer till vissa slag av överträ-delser.

# Tillsyn/tillsynsmetodik, åtalsanmälan m.m.

Underlag för kommunal tillsynsplanering. Miljöbalken.Livsmedelslagen. Djurskyddslagen24. Genomgång avvad tillsynen omfattar, vad tillsynsutredningar böromfatta och i bilagor blanketter för tillsynsplaner

Kommunenes tilsyn med virksomheter som skal etterle-ve regelverkskrav innen miljørettet helsevern25. Envägledning för hur tillsyn av hälsoskyddsfrågor ochinnemiljö bör bedrivas på skolor m.m. En mycket

HÄLSOSKYDD - lokaler m.m. 77

som är viktiga frågor vid tillsynen tas tas inte upp härutan i de följande avsnitten med början på sid 81.

1. BostäderI 33 § FMH ställs följande allmänna krav. En bostadska särskilt1. ge betryggande skydd mot värme, kyla, drag, fukt,

buller, radon, luftföroreningar och andra liknandestörningar

2. ha tillfredsställande luftväxling genom anordningför ventilation eller på annat sätt.

3. medge tillräckligt dagsljus4. hållas tillfredsställande uppvärmd5. ge möjlighet att upprätthålla en god personlig hygien6. ha tillgång till vatten i erforderlig mängd och av

godtagbar beskaffenhet till dryck, matlagning, per-sonlig hygien och andra hushållsändamål

*CHECKLISTA I APPENDIX*

Lägsta godtagbara standard för hyreslägenhet enligt 12kap 18 a § jordabalken: Lägenheten ska vara förseddmed anordning inom lägenheten för1. kontinuerlig uppvärmning, 2. kontinuerlig tillgångtill varmt och kallt vatten för hushåll och hygien, 3. avlopp för spillvatten, 4. personlig hygien, omfattan-de toalett och tvättställ samt badkar eller dusch,5. försörjning med elektrisk ström för normal hushålls-förbrukning, 6. matlagning, omfattande spis, diskho,kylskåp, förvaringsutrymmen och avställningsytor. Dessutom krävs att det finns tillgång till förrådsutrym-men inom fastigheten och till anordning för hushåll-stvätt inom eller nära fastigheten. Huset får inte ha så-dana brister i fråga om hållfasthet, brandsäkerhet ellersanitära förhållanden som inte skäligen kan godtas.

I BBR141, avsnitt 3:21, finns krav på utrymmen i nyabostäder.

Någon allmän skrift från myndigheterna om bostadshygien,i befintliga bostäder, finns inte för närvarande. "Sanitära kravpå våra bostäder" från 1966 upptas inte längre i Socialstyrel-sens förteckning över gällande skrifter.

2. Lokaler för undervisning, vård och annat omhändertagandeFöljande är exempel på vad som omfattas, sammanfat-tat från34. Lokaler för:Undervisning: grundskolan, gymnasier, högskolor,

folkhögskolor, internatskolor, kurslokaler, elevhem,samt lokaler för lägerverksamhet: barnkolonier,konfirmationsläger, idrotts- och ridläger

Barnomsorg: förskolor, fritidshem och öppna förskolor.Omsorg eller vård i bostäder: familjedaghem eller

vård/boende enligt socialtjänstlagen, bör inte betrak-tas som anmälningspliktiga men i övrigt är MB til-lämplig.

Service och omvårdnad för äldre: sjukhem, ålder-domshem, servicehus , gruppboende, dagverksam-het.

Vård eller boende enligt socialtjänsten: mödra- ochspädbarnshem, ungdomsvårdsskolor, behandling-shem för missbrukare samt olika öppenvårdsformer.

Boende m.m.för människor med funktionshinder:gruppbostäder, servicebostäder, korttidshem, lokalerför daglig verksamhet

Annat omhändertagande: polisarrest, häkte och krimi-nalvårdsanstalt.

Hälso- och sjukvård, tandvård och liknande. Lokalernaomfattas av anmälningsplikten, och påpekanden kansom svar på anmälan behöva göras om städbarhet,ventilation m.m. Men större verksamheter, somsjukhus, som också är anmälningspliktiga enligt21 § FMH bör inte anmälas enligt 38 § FMH, efter-som tillsynsmyndigheten ändå får kännedom omdemi. Då verksamheten i hälso- och sjukvårdslokaleri regel bedrivs av personal med kunskap om hälso-och miljörisker bör hälsoskyddstillsyn enligt MB avdessa kunna vara lågprioriterad.

I Tillsyn av lokaler för undervisning, vård och annatomhändertagande35 informeras om vad MHNs tillsyn kanomfatta. I Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fri-tidshem och fritidsgårdar149 ges råd om städmetoderm.m. Det anges också bl.a. att heltäckningsmattor, päls-djur och fåglar inte bör förekomma inom skola ellerförskola. Kompletteras av Städboken144.Viss vägledning beträffande förskolor m.m. finns också i Socials-tyrelsens Allmänna råd om lokaler och miljö i förskola och fri-tidshem110, dessa är dock inte längre gällande AR vilket beror påatt delar av det som de tar upp numera hör till Skolverkets ansvar-sområde.

*CHECKLISTA I APPENDIX*

Några andra myndigheter än MHN med uppgifterrörande ovanstående lokaler 34.Tillsyn beträffande vården på sjukhus m.m. utövas avSocialstyrelsens regionala enheter, och det finns ocksåen anmälningsplikt till SoS för hälso- och sjukvård ochtandvård.

För verksamheterna i vissa av ovannämna lokaler krävstillstånd från länsstyrelsen enligt Socialtjänstlag m.m.Länsstyrelsen utövar också tillsyn, ur ett klientperspek-tiv, över vård m.m. i flera av verksamheterna.

Tillsyn av arbetsmiljön utövas av Arbetsmiljöinspektio-nen (AMI) på samtliga lokaler. När det gäller skolan så

i Sjukhus som tillståndsprövas får MHN inte kännedomom direkt på samma sätt, efterom tillståndsansökan går tillLst och inte till MHN. Lst ska dock meddela MHN att enansökan gjorts.

HÄLSOSKYDD - inomhusklimat. 81

TemperaturTermiskt inomhusklimat i bostäder m.m

BEDÖMNING, JÄMFÖRELSER!Olägenhet för människors hälsa bedöms enligt SoSAR 1988:243 vid noggrann mätning av operativ tempe-ratur (OT), eller vid enkel mätning av lufttemperatur.Deundre värdena vid enkel mätning tillämpas bara när detär kallt utomhus. Som tillägg till bedömningen av sani-tär olägenhet finns golvtemperaturer angivna i SoSMeddelandeblad 1/90.

! AR 1988:2 anger även vissa värden som bör klarasför OT, vertikal temperaturskillnad, strålningsasymme-tri och lufthastighet.

! I Boverkets Byggregler, BBR141, anges som råd vissakrav på riktad operativ temperatur, golvtemperaturersamt högsta lufthastighet. Dessutom anges att kravet påtillfredsställande termiskt klimat normalt kan anses varauppfyllt om utrymmet har normal fönsterarea och upp-värms med radiatorer, tak- eller golvvärme samt inver-kan av köldbryggor beaktas vid byggnadens utform-ning.

Sammanfattning av ovannämnda samt några andra jäm-förelsevärden ges i tabellen.

Temperatur Befintliga lokaler enl.Sos AR 1988:2 a)

Nybyggnad enl. BBR Bostäderkomfort c) e)Bostäder Barnstugor Allmänt Badrum Barnlokal

Operativ temp. (OT) °C 18 - 24 (26) 20 vinter:20 - 24sommar:20 - 26

tillfälligt godtas 18 - 26 (28)

OT, börvärde 20 - 24

Lufttemperatur °C 18 - 28 20 20 - 24

Golvtemperatur °C 15 17 b) 16 - 27 18 - 27 20 - 27 >19

Vertikal temperaturdifferens1,1 - 0,1 m över golv °C 3 <3

Strålningsasymmetri vidTakvärme °C 5Fönster °C 10

Riktad OT min °C 18 20 20

Lufthastighet m/s 0,15 0,15 <0,15

Varmvatten °C d)Tappställe 50 50 - 60

VV-beredare 60

a) Avvikelser från tabellens värden vad gäller OT och lufttemperatur ska kunna bedömas som olägenhet för människorshälsa.OT-värden inom parentes avser högsta godtagbara värde sommartid. I AR 1988:2 anges också att för vissa lokaler/bostäder bör lägsta OT vara 20 °C och att man också vid bedömning ienskilda fall ska ta hänsyn till känsliga grupper av människor, exempelvis personer med lågt blodtryck, rörelsehindrade.Börvärdena för OT samt värdena för vertikal temperaturdifferens, strålningsassymetri och lufthastighet är rekommendationer. Ibarnstugor gäller också värdena för bostäder, men kompletterat med de särskilda värden som anges i kolumnen förbarnstugor.

b) I ett meddelandeblad från Socialstyrelsen har angivits 16 °Cc) Rekommenderade värden för termisk komfort i Kriterier för sunda byggnader och material44. Beträffande lufttempera-

tur anges också att den boende ska ha möjlighet att själv påverka temperaturen.d) För låg temperatur kan medföra risk för legionellabakterier, vid för hög temperatur finns risk för brännskador.e) I standarden ISO 773045 finns ytterligare rekommendationer för vilka krav som ska ställas på det termiska

inneklimatet för att uppnå komfort. Hänsyn ska då också tas till klädsel och aktivitet.

HÄLSOSKYDD - inomhusklimat. 97

Är väggens Rw-värde 10 dB bättre än fönstrets, räknarman med fönstrets yta och inte fasadens.

! Total reduktion, ljudisolering och rumsabsorption.I normalfall med hänsyn tagen endast till fönster medytan 2 m2, och med hänsyn till rumsabsorptionen i ettnormalmöblerat rum (A=10 m2), gäller ungefär

LF = RA,tr - 1LF = Rw + 4

För andra fönsterytor och rumsabsorptioner (fortfarandebeaktas endast fönster, fasaden antas ha minst 10 dBbättre reduktion än fönstren):

LF = -[RA,tr -10lg(Sr/A) - 6]

LF är totala reduktionen, skillnaden mellan ljudnivåinne och ute.Sr är fönstrets yta i m2

A är rumsabsorptionen i m2

RA,tr och Rw är fönstrets reduktionstal

Se vidare Rapport 3300167 och Beräkningsmodell förvägtrafikbuller157.

Tumregler och enkla beräkningar:

Generell formel för summering av dB-värden:Att beräkna summan, s, av dB-värdena a, b, c ... görsenligt

S 10×lg(10a10 10

b10 10

c10 . . . )

8-10 dB ökning uppfattas av människan som en för-dubblad ljudnivå, men 10 dB ökning är en 10-dubblingav energin.En fördubbling av avståndet till en punktformig ljud-källa medför en sänkning av ljudnivån med 6 dB.En fördubbling av avståndet till en linjeformig ljudkäl-la, t.ex. en väg, medför en sänkning av ljudnivån med3 dB.Två lika starka ljudkällor ger tillsammans en för-dubbling av energin (givetvis), men i dB blir höjningenendast 3 dB.

Flera olika bullerkällor kan summeras genom parvissummering. Då gäller att till det högre värdet ska läggas3 dB om skillnaden mellan källorna är 0 dB2.5 dB - - " - - 1 dB2 dB - - " - - 2 dB1.7 dB - - " - - 3 dB1.5 dB - - " - - 4 dB1.2 dB - - " - - 5 dB1 dB - - " - - 6 dB försummas - - " - - 10 dB

Exempel: 30 dB + 35 dB = 36,2 dB

För att få fram en given källas bulleralstring i bullrigbakgrundsnivå mäts ofta med bullerkällan (t.ex. enmaskin) på- respektive avslagen. Då gäller att från to-talbullernivån ska dras3 dB om skillnaden mellan total- och bakgrundsnivå är 3 dB2 dB - - " - - 4 - 5 dB1 dB - - " - - 6 - 9 dB

VibrationerHuvudsakligen enligt Vibrationsstörningar i bostäder168,där inte annat anges.

BEDÖMNING

Riktvärden från myndigheter finns för spårbundentrafik, se sid 375, men saknas i övrigt (utanförarbetsmiljön). Dock finns svensk standard SS 460 48 61"Mätning och riktlinjer för bedömning av komfort ibyggnader" se nedan.

Människor kan förnimma vibrationer från ca 0,1 - 1mm/s vid frekvenser över 10 Hz. Känseltröskeln är nå-got högre vid lägre frekvenser.

Gräns för irriterande vibrationer är ca 2 mm/s, för starktirriterande ca 6 mm/s466.

Vid helkroppsvibrationer kan yrsel och illamåendeuppträda vid frekvenser mellan 0,1 och 1 Hz. Vid frek-venser mellan 1 och 100 Hz kan mer diffusa obehags-känslor förekomma46.

Skador på byggnader uppstår från 10-15 mm/s och uppåt.

Fler data från olika undersökningar redovisas i 168 somockså refererar olika gränsvärden som satts av länssty-relser för begränsning av vibrationer från bergtäkter:från 2 - 70 mm/s.

Möjlighet till (förenklad) omräkning, till mm/s om an-nat mått angetts, se nedan.

! Uppgifter om svensk standard SS 460 48 61, samtförslag till ny standard63:

Riktvärden i befintlig standard:Vägd vibrationshastighet

Känseltröskel < 0,4 mm/sMåttlig störning 0,4 - 1,0 mm/s Sannolik störning > 1,0 mm/s

Befintlig standard uppges otillräcklig eftersom männi-skor upplever störningar vid lägre nivåer.

HÄLSOSKYDD - avfall 129

I AR till AFS 1999:11 finns också råd om hantering avriskavfall som utgörs av läkemedelsrester m.m.! Föreskrifter från SSIFöreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet radioak-tivt avfall, SSI FS 1983:7. Gäller bl.a. avfall från sjuk-vård och laboratorier. Under förutsättning att de aktivi-tetsgränser som anges i föreskrifterna klaras får sådantavfall deponeras på kommunal deponi eller släppas uti kommunalt avlopp. Avfall som lämnas till kommunalavfallsanläggning ska vara förpackat och märkt medvarselsymbol för joniserande strålning, och uppgifterom innehåll, aktivitet m.m.Enligt SSI FS 2000:1 om allmänna skyldigheter vidmedicinsk och odontologisk verksamhet med joniseran-de strålning; ska sjukhuset ha en strålskyddsorganisa-tion och en expert, sjukhusfysiker, ska finnas och varakontaktperson mot SSI. Sjukhussfysikern bör kunna kontaktas i alla frågor somrör bedömning och hantering av radioaktivt avfall frånsjukvården.! Naturvårdsverkets AR 90:16, Sjukhusens miljös-kyddsfrågor, har också ett avsnitt om avfall med råd omhantering som alltjämt bör vara tillämpliga, även omförfattningshänvisningarna är inaktuella. ! Aktuella regler från SocialstyrelsenAR om hantering av riskavfall inom hälso- och sjukvården,SOSFS 1987:7, har nu upphävts och ersatts av dessa båda:• Föreskrifter och AR om hantering av smittförande

avfall från hälso- och sjukvården, SOSFS 1999:27. • AR om försiktighetsmått vid hantering och märkning

av sådant biologiskt avfall som kan medföra olägenhetför människors hälsa enligt miljöbalken, SOSFS 2001:8.

Båda är tillämpliga på hälso- och sjukvård (1999:27även på tandvård), annan medicinsk verksamhet samtundervisning och forskning förknippad med sådanaverksamheter, men inte på sådant som omfattas av beg-ravningslagen (1990:1144) eller foster eller abortmate-rial som omhändertagits efter abort.

Smittförande avfall (SMA) enligt SOSFS 1999:27! Definition. SMA är • avfall som är eller bedöms kunna vara förorenat med

– organiskt material från vård eller undersökning avmänniskor med känd eller kliniskt misstänkt sjuk-dom som är orsakad av mikroorganismer som tillhörskyddsklass 3–4i

– artificiellt och till signifikanta mängder förmerademikroorganismer som tillhör skyddsklass 2–4

• avfall med skärande/stickande egenskaper som variti kontakt med kroppsvätskor, t.ex. använda kanyler,lancetter, knivblad och skalpeller som inte behandlatsså att de smittförande egenskaperna upphört.

! Hantering och märkning• SMA får inte ingå i återvinningssystem, komprimeras

eller deponeras.• SMA ska konverteras till icke smittförande avfall så

tidigt som möjligt i hanteringen. Detta kan bl.a. ske iautoklav och avfallet kan sedan hanteras som ickesmittförande.Om det innehåller skärande/stickandematerial ska det dock hanteras som riskavfall enligtAFS 1989:2.

• SMA ska samlas upp i slagtåliga, fukttäta förpack-ningar/behållare i anslutning till den verksamhet därdet uppkommer.

• Skärande/stickande SMA ska samlas upp i förpack-ningar/behållare som skyddar mot skador.

• Lokala skriftliga rutiner ska finnas för personal somhanterar SMA.

• I hemsjukvården ska personalen medföra förpack-ning/behållare för insamling av smittföran-de/skärande/stickande avfall.

• Förvaring: Krav på kylförvaring efter 1 dygn, frys-ning efter 5 dygn (i högst 1 år) av SMA, utom förstickande/skärande.

• Utrymme för insamling och förvaring av SMA (merän ett dygn) ska var låst, lätt att rengöra och tåla des-infektion. Golvavlopp och varmt- och kallt vatten skafinnas i eller intill utrymmet.

• Utrymmen och förpackningar för SMAska märkas med internationella sym-bolen för biologisk fara, placeradpå en gul triangel med svart kant,och med texten “Smittförandeavfall”. Märkningen ska av-lägsnas från förpackning omkonvertering till icke smittförande skett. Anm: Vid tran-sport av smittförande ämne som farligt gods gäller märkningmed samma symbol, men i fyrkant stående på ett hörn, jfr medannat exempel för farligt-godsmärkning sid 209

• Anteckningar ska föras enligt reglerna i FFA.• SMA som inte konverteras ska förbrännas.• På förbränningsanläggningen får inte SMA förvaras

tillsammans med annat avfall, det ska snarast förbrän-nas.

Biologiskt avfall (BIA). Enligt SOSFS 2001:8För BIA som också är SMA gäller också SOSFS 1999:27.

! Definition. BIA är fast ämne eller fast substans frånmänniska.

! Olägenhet för människors hälsaVid bedömningen av om BIA innebär en olägenhet förmänniskors hälsa enligt MB bör hänsyn tas till om detgenom lukt, utseende eller på annat sätt i inte ringaomfattning, fysiskt eller psykiskt, kan påverka männis-i Skyddsklass enligt AFS 1997:12 om biologiska ämnen

DJURSKYDD • JORDBRUK 141

Tillståndspliktig djurhållningHär redovisas olika tillstånds-/förprövningskrav fördjurhållning. Andra uppgifter om vissa former av djur-hållning ges sedan under rubrikerna Huvudsakligendjurskyddsfrågor och Huvudsakligen miljöskydd

Djurstallar inom animalieproduktion m.m.! Tillstånd för miljöfarlig verkamhet, eller anmälan,

enligt MB krävs efter vad som anges i bilagan tillFMH. Se de två vänstra spalterna i tabellen ovan.Tillstånd söks hos MPD på länsstyrelsen. Anmälangörs till MHN. Observera att det enligt de nya regler-na från 1 dec. -01 uttryckligen gäller alla djurhållan-de verksamheter, inte bara inom jordbruket. Tidigarehar funnits en särskild prövningspunkt för ridskoloroch andra häststallar utanför jordbruket.

! Stallar kräver godkännande enligt djurskyddsförord-ningen (DjF), 5§. Undantag: Förprövning behövs in-te,om antal djur är mindre än vad som anges i denhögra spalten i tabellen ovan. Antalen syftar på samt-liga djur som ryms på anläggningen efter åtgärden,inte endast på de som direkt berörs av den prövning-spliktiga åtgärden.Länsstyrelsen prövar. Gäller uppförande, till- ochombyggnad och andra ur djurhälso- och djurskydd-ssynpunkt väsentliga ändringar.

Vattenbruk! MB:• Fiskodling. Enligt bilagan till FMH krävs

Tillstånd (B-verksamhet): Produktion >20 ton fisk/år.Anmälan (C-verksamhet): Produktion >1 ton - 20ton/år, eller övervintring > 1 ton.

• Kräftodling. Tidigare (före 1999) var större odlingar an-mälningspliktiga. Detta är nu borttaget.

• Tillstånd kan även krävas enligt 11 kap. MB till vat-tenverksamhet för landbaserade anläggningar medavledning av vatten, och eventuellt enligt 7 kap MB(strandskyddsdispens och tillstånd till verksamhetinom vissa områden enligt 27 §). Se också SNV AR93:10204 som refererar till äldre bestämmelser men äralltjämt gällande allmänna råd.

! Tillstånd enligt F. om fisket, vattenbruket...(1994:1716) krävs för fiskodling, sådant tillstånd sökshos länsstyrelsen. Med fisk enligt fiskelagen avsesockså vattenlevande blötdjur (t.ex. musslor) ochkräftdjur.

Tillståndsplikt för viss djurhållning enligt djur-skyddslagen (DjL) 16§Prövas av MHN och gäller den som yrkesmässigt ellerannars i större omfattning:1. Föder upp eller säljer hundar eller tar emot hundar

för förvaring och utfodring.Enligt SJVFS 1999:111 ska det anses yrkesmässigteller i större omfattning i följande fall:

• Uppfödning: Om den som föder upp hundar samti-digt äger eller håller >2 avelstikar. Avelstik är en tiksom valpat minst en gång och avses att användas för fort-satt avel.• Försäljning: Om den som säljer hundar säljer > 5hundar årligen från uppfödning som inte är egen• Hundpensionat etc: Om den som tar emot hundarför förvaring och utfodring gör detta med avsikt attsamtidigt och regelbundet kunna omhänderta >3hundar.I SJVFS 1999:111 finns regler om vad ansökan skainnehålla

2. Upplåter hästar eller använder hästar i ridskoleverk-samhet.

3. Föder upp pälsdjur.

Tillstånd inom detaljplanelagt område39 § FMH. Kommun kan i lokala föreskrifter införatillståndsplikt inom detaljplanelagt område för

1. nötkreatur, häst, get, får eller svin 2. pälsdjur eller fjäderfä som inte är sällskapsdjur 3. orm.

Sådana tillstånd prövas av MHN.Allmänt om lokala föreskrifter, se sid 290.

Förprövning av ny teknik.Nya tekniska system och ny teknisk utrustning för djur-hållning ska ha godkänts från djurhälso- och djurs-kyddssynpunkt innan de får användas. Prövas av Jord-bruksverket. (DjF 7-8 §§)

Användning av djur för vetenskapligt ändamålm.m.DjL 19-23§§, DjF 40-55§§. Avser forskning, undervis-ning, sjukdomsdiagnos, framställning av läkemedel,kemiska produkter och jämförligt. Sådan användning ärtillståndspliktig och får ske bara under förutsättning attdet syfte som avses med verksamheten inte kan uppnåstillfredsställande utan användning av djur, att djureninte utsätts för större lidande än vad som är absolutnödvändigt, och att det inte används andra djur än såda-na som fötts upp för ändamålet. Tillstånd prövas avJordbruksverket (SJV).! Innan användning påbörjas ska det dessutom ske enetisk prövning av en djurförsöksetisk nämnd. Centralaförsöksdjursnämnden (se sid 26) meddelar närmareföreskrifter. Ur dessa (LSFS 1988:45): Berörd länssty-relse och miljö- och hälsoskyddsnämnd ska underrättasom och får yttra sig vid sammanträde med djurförsökse-tisk nämnd.! Tillståndskrav gäller även för att föda upp, förvaraeller tillhandahålla djur för dessa ändamål. Prövas avJordbruksverket.

DJURSKYDD • JORDBRUK 152

der. Tar upp bl.a biologisk mångfald, påverkan på luftoch vatten, växtnäringsläckage, bekämpningsmedel.

SNV AR 1989:6 Miljöskydd vid djurhållning194. Kon-kreta råd om växtodling, lagring och spridning avgödsel, djurtäthet m.m. Gällande AR 2001, men inak-tuell i de delar som rör lagstiftningen.

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet i olikadjurhållningssystem för svin210. Detaljerade uppgifterom gödselmängder och lagringsbehov vid olika sys-tem för djurhållning och gödselhantering. I särskildaavsnitt behandlas djurtäthet samt djurskydds- ochmiljöskyddsfrågor för utegrisar.

Gödselproduktion, lagringsbehov och djurtäthet vidnötkreatursshållning211. Detaljerade uppgifter omgödselmängder och lagringsbehov vid olika systemför djurhållning och gödselhantering. Också uppgifterom nederbörd, disk- och spolvatten m.m., samt inne-håll av växtnäringsämnen i träck och urin. I två särs-kilda kapitel behandlas djurskydds- och miljöskydds-frågor som underlag för betesföreskrifter och riktlin-jer för system där nötkreatur hålls utomhus hela ellerstora delar av året.

# Alternativ / Ekologisk odlingSe i första hand information via www.sjv.se och KRAV påwww.krav.se. Nedanstående skrifter är kanske inte helt aktu-ella.Ekologiskt lantbruk212. Liten skrift i serien Jordbruksinfor-

mation. Vad ekologiskt lantbruk innebär, råd om omlägg-ning, kontroll. Uppgifter, med tel.nr, om intresse-, kontroll-och försäljningsorganisationer för ekologiskt lantbruk.

Biologisk odling - odlingssystem med helhetssyn213. Presen-tation av olika riktningar, föreningar, odlingsmetoder.

KONTAKTER

Länsstyrelsens lantbruksenhet eller motsvarandeLänsveterinären (på länsstyrelsen) DistriktsveterinärerBesiktningsveterinärer på slakterier (iakttagelser av

tecken på vanvård) DIRF- djurskyddsinspektörernas riksföreningLRFHushållningssällskapet i länet Djurskyddsföreningar och andra organisationer för

djurhållningVattenbrukarnas riksförbundMejerierna (iakttagelser av tecken på vanvård)NaturvårdsverketJordbruksverketSLU (Lantbruksuniversitetet, många institutioner och

avdelningar för olika områden, inklusive vattenbruk)Statens veterinärmedicinska anstalt, SVAKRAVOrganisationer för ekologisk odling.

LIVSMEDEL162

Sammanfattning av besiktningstvång för kött som säljs påden inhemska marknaden (undantag, se texten ovan)

Grupp Djurslag som omfattas

Tamboskap Nötkreatur inkl. vattenbuffel ochbison, svin, får, get och häst inkl.åsna, mula och mulåsna

Hägnat vilt Hjort, vildsvin och annat klövbä-rande vilt i hägn

Frilevande stor-vilt

Björn, dov- och kronhjort, vild-svin, älg.

Ren RenTamkanin TamkaninFjäderfä Slaktkycklingar, höns, kalkoner,

pärlhöns, ankor och tamgäss samtandra hönsfåglar och duvor.

! Obesiktigat kött i livsmedelslokal (Lokalföreskrif-terna 20 §):Det är inte tillåtet att hantera obesiktigat kött i en livs-medelsokal, t.ex. en livsmedelsbutik eller restaurang.Med följande två undantag:• Kött från djurslag som det inte finns besiktningstvång för.• Rökning av obesiktigat älgkött som en konsumentlämnar in och som ska konsumeras i dennes hushåll,under förutsättning att hanteringen är åtskild i tid ellerrum från annan hantering i lokalen. Om åtskilt i tidkrävs noggrann rengöring innan annan hantering återsker i lokalen.

! Djurskyddsregler vid slakt, se sid 144.

Småskalig slakt och styckningBestämmelserna finns i SLV FS 1996:32 och 1994:11.Kött från småskaliga anläggningar får endast säljas påden inhemska marknaden. Kraven på lokaler är någotlindrigare för småskalig hantering. Definition av smås-kalighet, se översikten sid 156. Även småskaliga slakte-rier ska vara godkända av SLV, och besiktningstvånggäller enligt ovan, dock med något enklare krav.

Charkanläggningar (Köttproduktanläggningar), seLivsmedelsverkets checklista258 för vägledning om kra-ven, och vad som gäller för småskalig (icke industriell,definition sid 156) respektive annan verksamhet.Rapportering vid fall av livsmedelsburen sjukdom,se sid 397.

Temperatur, märkning, standard, bedömningTemperaturer

Definitioner (Hanteringskungörelsen och SLV FS1993:16 om inte annat anges):Kylvara: livsmedel som för sin hållbarhet är beroende

av att förvaras i kyla men inte är fryst eller djup-fryst. I flertalet fall gäller högst + 8 °C, se vidareschemat nedan.

Kylkonserv: Hermetiskt förpackad kylvara som behandlatsså att den vid kylförvaring är hållbar i minst sex måna-der.

Helkonserv: Livsmedel som förpackats hermetiskt ochvärmebehandlats så att mikroorganismer och enzy-mer inte kan göra livsmedlet otjänligt eller i övrigtnämnvärt förändra livsmedlet under minst ett årsförvaring i temp. upp till + 20 °C.

Djupfrysta livsmedel, är livsmedel som: -har genomgått en nedfrysningsprocess i vilken varan

nedfryses så snabbt som kan krävas för respektivevara.

-alltid håller i alla delar - 18 °C eller kallare tempera-tur.

-saluhålls som djupfrysta livsmedelFrysta livsmedel, i styckningsanläggningar m.m, skahålla högst - 12 °C (SLV FS 1996:32 m.fl).

Temperaturgränser finns angivna i flera olika författ-ningar. I tabellen sammanfattas ett antal temperaturbe-stämmelser.

LIVSMEDEL - sjukdomar196

VIRUSLIKNANDE ORGANISMERSmittämnen med ännu enklare struktur än virus harupptäckts under senare år. En benämning på sådana ärprioner, strukturförändrade proteiner som påverkar and-ra proteiner, viket medför sjukdomen (detta är inte heltklarlagt)TSE (Transmissibel spongiform encefalopati) är sam-lingsnamn för sjukdomar orsakade av prioner. Blanddessa finns BSE hos nötkreatur (Bovin spongiform en-cefalopati, “galna kosjukan”), Scrapie hos får ochCWD (Chronic wasting disease) hos hjortdjur.

Del 6 BSE bedöms via förtäring av smittförande material från nötkreaturkunna orsaka en variant av Jacob Creutzfeltds sjukdom(vCJD) hos människa. Denna sjukdom är obotlig och dödlig.Smittämnet, prionerna, finns hos djuren bl.a. i hjärna, rygg-märg och tunntarm. Dessa delar, som kallas specificerat risk-material (SRM), tas bort vid slakt och styckning, och kanäven tas bort i butik. Se SLVFS 2000:35 och EG-förordning999/2001 samt information från SLV247.Prionerna är mycket värmetåliga och kokning/stekningskyddar inte mot smitta (inte heller frysning).Se också under Zoonoser sid 399, djurkadaver, matavfall sid130, och ursprungsmärkning av nötkött sid 171.BSE har inte konstaterats i Sverige (aug 2001).

S))))))))))Q

PARASITER kan överföras med föda som innehållerparasiter, eller med mat, vatten som förorenats med av-föring innehållande parasiter från djur, människa.

Närmare om parasiter, och om fler arter än som med-tagits i tabellen, se 237 245 246

Del 7 MaskarPARASITER: MASKAR Bandmask,

Taeniasaginata(och T.so-lium)

Echinococ-cus

Dvärgband-mask,Hymeno-lepis nana

Fiskbinni-kemask,Diphyllo-botriumlatum

Trichinellaspiralis

Spring-mask, En-terobiusvermicula-ris el. oxy-uris

Spolmask,Ascaris

Anisakis

Sjukdomsbenämning Hydatido-sis. Blås-masksjuka

Trikinos

Överlevnad i mat m.m. Generellt för parasiter gäller att de dödas vid upphettning till > 65 , och i de flesta fall vid djupfrysning till -20 (frysning några dagar)

Reservoar Människa,nötkreatur(solium:svin, män-niska)

Får, nöt,räv, älg,hund, ren

Människa,råttor

Människa,hund, katt,sötvatten-fisk

Människa,svin, hund,katt, vildadjur

Människa Människa,jord

Larvstadieri havsfsk(t.ex. sill,makrill,torsk)

Överföring Nötkött (solium:svinkött)

Mat, "hund-slick"

Direkt, mat,dryck

Rå el. dåligtupphe t t adfisk, särsk.g ä d d a ,a b b o r r e ,lake

Fläskkött Direkt,(mat,dryck)

Direkt,grönsaker,vatten

Rå, gravadeller lättsal-tad fisk

Inkubationstid 6-8 v månader-år 3-4 m 2-28 dygn 2-4 v 2-3 mSymptom T r ö t t h e t ,

illamåeen-de, klåda(Solium kange allvar-ligare sym-tom)

Muskel-värk, lever-förstoringm.m.

Ofta inga Trötthet,viktminsk-ning, diarrém.m. oftalindrigt

Feber, mus-k e l v ä r k ,svullnad vidö g o n e n ,magbesvär

Klåda kringändtarmen

Hosta,mag-tarm-besvärm.m.

Illamåendekräkningar,mag-tar-msmärtor

Diagnosprov faeces serol. faeces faeces biopsi, se-rol., mat

"tejptest" faeces

Anm. om förekomst F ö r e k o m-mer, menofta oupp-täckt p.g.a.inga påtag-liga obehag.( S o l i u m :dynt intesedan längepåvisat)

"Inte sär-skilt aktu-ell"

Idag mindrevanl. medsjukdoms-fall.Vanligtmed dynt ifisk

<10 infek-teradedjur/årpåträffasvid köttbe-siktning

"Enstaka" Fall före-kommer iSverige

KEMISKA PRODUKTER204

OBS OVANSTÅENDE UPPGIFTER REDOVISAS SOM ORIENTERINGOM MÅTT OCH STORLEKSORDNINGAR, FÖR NÄRMARE UPPGIFTEROM DE KRITERIER SOM SKA ANVÄNDAS VID KLASSIFICERING AVÄMNEN/PRODUKTER SE KIFS 1994:12

Bioackumulerbart Mycket bioackumulerbart

logKow 3 (=Kow 1000)BCF 100

logKow 5

Koc-värde Förväntad rörlighet i jord

0-50 mycket hög

50-150 hög

150-500 medium

500-2000 låg

2000-5000 något rörlig

>5000 orörlig

OBS OVANSTÅENDE UPPGIFTER REDOVISAS SOM ORIENTERING OMMÅTT OCH STORLEKSORDNINGAR, FÖR NÄRMARE UPPGIFTER OMDE KRITERIER SOM SKA ANVÄNDAS VID KLASSIFICERING AVÄMNEN/PRODUKTER SE KIFS 1994:12

EXPLOSIONSGRÄNSER anges i volym-% eller,hellre, i g/m3. Den lägsta och högsta gränsen för kon-centration av gas eller ånga i luft som är explosiv.

TERMISK TÄNDPUNKT. Vid den temperatur somkallas termisk tändpunkt kan ett brännbart ämne antän-das spontant (d.v.s. utan att låga eller gnista tänder).

FÖRDELNINGSKOEFFICIENT n-oktanol/vatten,Kow, betecknas även Pow. Anges vanligen i logaritmeradform logKow (log Pow). Hur ett ämne vid jämvikt förde-lar sig mellan oktanol och vatten, kvoten mellankoncentrationerna i dessa medier. Kow är viktigt för be-dömning av ämnets förekomst i miljön. Indirekt mått påfettlöslighet (ämnen som är fettlösliga kallas lipofila).Visar god korrelation med bioackumulerbarhet.

BCF, bioackumuleringsfaktor, eller biokoncentra-tionsfaktor, kan testas i laboratorium, i allmänhet påfisk. Uttrycker halt i testorganism genom halt i vattnet.

ADSORPTION, Ka och Koc. Ka=(µg ämne/g jord)/(µgämne/ml vatten). Koc är motsvarande mått uttryckt påbasis av jordens innehåll av aktivt kol.Används för attbeskriva ämnens adsorption till jordpartiklar, och där-med bedöma deras rörlighet.

NEDBRYTBARHET. Biologisk, fotokemisk och ke-misk nedbrytning.! Den viktigaste kemiska nedbrytningen är hydrolys.Hydrolys är reaktion med vatten. För organiska ämnenär hydrolys förenad med en sönderdelning av ämnet.Kan undersökas vid olika pH och temp.

! Biologisk nedbrytbarhet testas genom mikrobiologisknedbrytning.

Lätt nedbrytbart a) Icke lätt nedbrytbart

BOD28/ThOD > 60% BOD5/CODCr <0,5 270

DOC-minskning >70% BOD7/CODCr <0,43 524 b)

a) 28 dygns nedbrytningsförsök. Enligt KIFS 1994:12som istället för BOD/ThOD anger tester baserade påsyreförbrukning eller koldioxidbildning.b) denna uppgift avser test på sammansatta avloppsvattenoch är därför ev. inte jämförbar med de övriga uppgifter-na

- Att ett ämne inte är lätt nedbrytbart behöver inte bety-da att det är svårnedbrytbart.

- Vid resultat icke lätt nedbrytbart finns ytterligaretestmöjligheter.

AKUT TOXICITET. Data oftast från tester påförsöksdjur. En mängd olika tester förekommer.

LD50. L står för letal, dödlig, D för dos. Anger vid vil-ken dos 50 % av försöksdjuren dör, anges ofta img/kg kroppsvikt

LC50 Anger vid vilken koncentration 50 % av försöks-djuren dör, anges ofta i mg/l luft, eller mg/l vatten

LDLo Lägsta dos som observerats orsaka dödsfallEC50. E står för effekt, C för koncentration. Anger vid

vilken koncentration 50% effekt fås. För test medDaphnia (litet kräftdjur) när 50% av djuren upphör attröra sig.

IC50. I står för inhibition. För test med alger avses denkoncentration som medför 50 % minskning av tillväxteller tillväxthastighet.

! Bedömning av akut toxicitet för hälsofarlighetsklass-ning, några uppgifter i KIFS 1994:12.

Mycketgiftig

Giftig Hälsoskadlig Måttlighälso-skadlig

LD50 oralt,råtta, mg/kg

25 25 - 200 200 - 2000 2000 -3000 a)

LD50 dermaltråtta el. kaninmg/kg

50 50 - 400 400 - 2000

LC50 inhala-tion råtta mg/l 4 tim. b)

0,5 0,5 - 2 2 - 20

a) För området 3000 - 5000 ska en bedömning göras i varjeenskilt fall.b) Avser gaser, för aerosoler och partiklar gäller halva dessavärden

KEMISKA PRODUKTER - märkning 209

O För förvaring på arbetsplatser i förpackningar, be-hållare och rörledningar får förenklad märkning tilläm-pas för hälsofarliga eller brandfarliga produkter, enligtKemiska arbetsmiljörisker (AFS 2000:4): Endast äm-nets namn samt farosymbol farobeteckning och risk-fraser enligt KIFS 1994:12 och SÄIFS1995:5. Detta ären skärpning jämfört med tidigare föreskrifter då ingariskfraser krävdes. I de allmänna råden till föreskriften rekom-menderas dessutom att radioaktiva ämnenmärks med varselsymbolen för joniserandestrålning.

O Föreskrifter från SÄI (SÄIFS 1996:3) finns omförbuds- och varningsanslag vid hantering av brand-farliga varor och om märkning av rörledningar för såda-na varor. Varningsskyltarna har samma symboler somvid märkning vid överlåtelse, men med triangulär form.Jfr skyltningen på bensinstationer. Dessutom ska cister-ner för brandfarliga varor enligt SÄIFS 1997:9 ha entillverkningsskylt med uppgifter om bl.a. tillverkare,tillverkningsår, volym och certifieringsbeteckning (iförekommande fall).

O För transport av farligt gods gäller föreskrifterutfärdade av Räddningsverket. Föreskrif-terna benämns ADR (landsvägstranspor-ter), RID (järnvägstransporter). Dessaföreskrifter gäller även farligt gods som äravfall. De märkningssymboler som skaanvändas är snarlika de ovannämnda för hälsofarligarespektive brandfarliga varor, men något annorlundautformade (i kvadrater stående på ett hörn) och upp-delade på något fler varianter.

Motsvarande bestämmelser finns för sjöfart, IMDG,och för flygtransporter, ICAO-TI. I lagstiftningskapitlet sid 472 finns de svenska föresk-rifter som innehåller betsämmelserna för farligt godsangivna

Märkning av fordon: Vägfordon ska vara märkta medrektangulära orange skyltar. Vid styckegodstransport:inga siffror på skylten. Vid tanktransport (>3 m3) medtvå siffergrupper på skylten: - överst farlighetsnummer med två eller tre siffror, med

följande betydelse 0 ingen annan risk, (1 används inte), 2 Gasutveckling pågrund av tryck eller kemisk reaktion, 3 Brandfarlighet hosvätskor (ångor) och gaser, eller självupphettande vätska, 4Brandfarlighet hos fasta ämnen eller självupphettande fastämne, 5 Oxiderande (brandunderstödjande) verkan, 6 Gif-tighet eller smittfara, 7 Radioaktivitet, 8 Frätande egenska-per, 9 Risk för spontan, häftig reaktionOm någon siffra är fördubblad är den risken förstärkt.Exempel 266= Mycket giftig gas. Vissa kombinationer hardessutom speciell innebörd. Ett X före siffrorna inne-bär att ämnet reagerar med vatten så att fara uppstår.

- underst ämnets UN-nr

33 Mycket brandfarlig vätska

1294 Toluen

Handlingar som ska medfölja vid vägtransport:- godsdeklaration- skriftliga instruktioner till transportören med faroup-

plysning och hur man ska förfara vid läckage etc.För närmare upplysningar om reglerna för farligt gods,se t.ex.274 och information från Räddningsverket påhemsida och i broschyrer. Om säkerhetsrådgivare, sesid 242.

O Märkning av kosmetiska och hygieniska produkterregleras i Läkemedelsverkets LVFS 1996:7. Märkningska omfatta följandea. Namn och adress till inom EES-området etablerad

tillverkare eller person sam ansvarar för saluförandet.b. Vikt /volymc. Bäst före-datum, om kortare hållbarhet än 30 månaderd. Varningsmärkning, om sådan krävs. (Vilkor för an-

vändning och varningstexter anges i bilagor till fö-reskrifterna om förbud och begränsningar för vissaämnen att ingå i kosmetiska eller hygieniska produk-ter, LVFS 1993:2). Fullständig infor-mation som inte ryms på förpackning-en ska finnas i bifogad folder el. dyl.På konsumentförpackning ska då upp-märksammas på detta antingen genomförkortad upplysning eller varselsymbo-len.

e. Tillverkningspartiets nummer, eller satsnummer.f. Användningsområde, om det inte tydligt framgår i

presentationen av produkten.g. Ordet “Ingredienser” följt av innehållsförteckning

med alla ingredienser i fallande ordning. Ryms detinte på förpackningen ska det finnas i bifogad folderel. dyl. På förpackningen ska då uppmärksammas pådetta antingen genom förkortad upplysning eller var-selsymbolen. För tvål och andra små produkter får ingrediensupp-gifterna i stället för på förpackning eller i folder fin-nas skyltade omedelbart intill produktens säljbehålla-re.

Uppgifter enl. b, c, d och f ska vara på svenska. Närmare regler om benämningar, undantag m.m. finnsi föreskrifterna.Operativ tillsyn över kosmetiska och hygieniska pro-dukter har Läkemedelsverket och MHN. Läkemedels-verket har också ett produktregister för dessa produkter.

O Positiv miljömärkning, se sid 415.

O Annan märkning och klassningenligt system som förekommer utomlands eller somvissa branscher har eller har haft, kan man ibland finna

MILJÖSKYDD - miljömål260

MILJÖSKYDD och vissa frågorenl. MB som rör flera områdenFörst behandlas här några övergripande frågor som mil-jömålen, miljöövervakning, miljöfarlig verksamhetm.m. Därefter följer avsnitt om avlopp, vatten, luft, bul-ler m.m.Se vidare Litteratur, även för frågor som inte alls be-handlas i texten.Se också avsnittet Planer, kretslopp, resurshushållningsid 402 ff. där också sådant som miljöledning och mil-jömärkning tas uppEU och miljö, se i Lagstiftningskapitlet sid 439 f omgrunderna för EUs miljöpolitik, EG-regler m.m.

MiljömålenMål för återvinning enligt reglerna för producentansvar, se sid 417.BakgrundInnan riksdagens beslut om 15 nationella miljökvali-tetsmål i april 1999, grundat på regeringens proposition1997/98:145381, var floran av miljömål som regeringoch riksdag i olika sammanhang beslutat om svårövers-kådlig. En del av de äldre ca 170 miljömålen hadedock viss giltighet även efter att de femton miljökvali-tetsmålen infördes, enligt vad som framgick av bilaga57 till proposition 1997/98:145.När riksdagen beslutat i enlighet med den nya miljö-målspropositionen, prop. 2000/01:130382, ska alla deäldre miljömålen vara avförda, och de behandlas därförinte här.

Underlag till den nya miljömålspropositionen har tagitsfram av Miljömålskommittén, SOU 2000:52383. För mil-jökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan har under-lag i stället tagits fram av Klimatkommittén, SOU2000:23384 (proposition väntas hösten 2001) och förGiftfri miljö av Kemikaliekommittén, SOU 2000:53385

(proposition387 lagd och antagen av riksdagen).

Det finns en mängd rapporter och andra dokument somtagits fram av Naturvårdsverket och andra myndigheterinför ovannämnda utredningar och propositioner.Många av dessa är fortfarande användbara som fakta-källor och för bakgrundsbeskrivningar, men de återgernaturligtvis inte alltid vad som gäller efter riksdags-besluten med anledning av dessa propositioner.

Här ges en översikt över de nu aktuella miljökvalitets-målen, inklusive de delmål som föreslagits av regeringen,men som med undantag för några delmål under Giftfri miljöalltså ännu inte beslutats. Huvudsakligen efter den nya mi-ljömålspropositionen samt information på Naturvårdsverketshemsida, med kompletteringar från bl.a.766, 386.

AllmäntMiljökvalitetsmålen avser den ekologiska dimensionen ihållbar utveckling. (Mer om hållbar utveckling på sid 410)

Miljökvalitetsmålen och delmålen utgår från femgrundläggande värden:• främja människors hälsa• värna den biologiska mångfalden• ta till vara de kulturhistoriska värdena• bevara ekosystemens långsktiga produktionsförmåga• trygga en god hushållning med naturresurserna

Strukturen. Miljömål på olika nivåer! NationelltDe femton nationella miljökvalitetsmålen är överordna-de och ramen för övriga miljömål, de definierar det till-stånd som miljöarbetet ska sikta mot.Som preciseringar på nationell nivå finns (eller kommeratt finnas) ett antal delmål angivna för vart och ett avdessa femton miljömål. I ett tidigare skede talades detäven om etappmål, men nu används endast termen del-mål. Delmålen anger inriktning och tidsperspektiv i detkonkreta miljöarbetet.

! Regionalt och lokaltPå länsnivå ska de nationella miljömålen anpassas tillregionala miljömål. De innebär preciseringar av de na-tionella miljökvalitets- och delmålen, efter förhållande-na i respektive län.På motsvarande sätt förväntas kommunerna ta framlokala miljömål.

! SektorsvisDe nationella miljömålen ska även anpassas för olikasamhällssektorer, i s.k. sektorsmål. Flera rapporter frånolika myndigheter har tidigare redovisat sektorsmål,som också varit en del av underlaget för prop.2000/01:130.När delmålen fastställts av riksdagen kan det bli aktu-ellt att berörda myndigheter tar fram reviderade ochkompletterande mål för respektive sektor.

Miljömålens juridiska status. Kopplingentill miljöbalkenMiljöbalken och miljömålen är tänkta att samverka fören hållbar utveckling. Miljökvalitetsmålen ska kunnavara vägledande i bl.a. tillsyns- och. prövningsärendenenligt balken. En sådan tillämpning finns angiven i bal-kens förarbeten, några direkta regler om detta finnsdock inte i lagtexten. Miljökvalitetsmålen, eller delmå-len, har alltså ingen absolut, juridiskt bindande status.Det kan för vissa delmål dock bli fråga om en tvingan-de tillämpning i de fall miljökvalitetsnormer med stödav balken införs och anger delmålens kravnivåer. Na-turvårdsverket får enligt propositionen i uppdrag att seöver hur miljökvalitetsnormer kan knyta miljömålen tillbalken.

Också i många andra avseenden kommer givetvis bal-ken och annan lagstiftning att användas för att nå miljö-kvalitetsmålen. Som framgår under delmålen i redovis-ningen nedan föreslås i propositionen också översyn av

MILJÖSKYDD - tillsynsansvar292

Övriga myndigheters operativa tillsyn enligt MB (utom MHN, NV och Generalläkaren) Förklaringar, se sid 291

Naturvård Verksamheter m.m. Kemiska prod. m.m. Avfall o. prod.ansv.

Länsstyrelsen• Nationalparker• Djur- och växtskyddsområden slb • Områden och föremål med interimis-tiskt beslut om naturreservat etc. slb• Jordbruksmark vad gäller skötsel enligt7, 8 och 12 kap. miljöbalken • Samrådskyldighet enl. MB 12:6 för åt-gärder som väsentligt kan ändra natur-miljön, utom de där SVS har tillsynsan-svar• Strandskyddsområden• Vattenskyddsområden slb• Naturreservat slb • Miljöskyddsområden (vissa undantag)• Vilthägn• Verksamheter med marinvetenskapligforskning .• Växt- och djurskyddsbestämmelser en-ligt MB 8:1-4• Stängselgenombrott m.m. enligt MB26:11• Verksamheter och åtgärder som kanpåverka miljön i särskilt skyddade områ-den enl. MB 7:27 (om inte SVS har till-syn eller om det inte annars omfatts avtillsyn enl. MB)• Kulturreservat slb• Naturminnen slb • Biotopskyddsområden utom där SVShar tillsyn• Skyddet av arter av vilda djur och väx-ter genom kontroll av handeln med demenl EG-förordningarna 338/97och939/97

SVS• Samrådskyldighet enl. MB 12:6 föråtgärder som väsentligt kan ändra natur-miljön och som omfattas av skogsvård-slagen och avser avverkning, ..., skogs-bilvägar, skogsgödsling ... eller andraskogsbruksåtgärder• Verksamheter och åtgärder som kanpåverka miljön i särskilt skyddade områ-den enl. MB 7 :27 (om det inte annarsomfatts av tillsyn enl. MB)• Biotopskyddsområden på mark somomfattas av bestämmelserna i skog-svårdslagen

Länsstyrelsen• Miljöfarliga A- och B-verksamheter enl. bilagantill FMH samt annan verk-samhet som kräver tillståndenligt “Sevesolagen”(1999:381) a)• Tillståndspliktiga täkter,• husbehovstäkter för vilkatillståndsplikt föreskrivits.och • ej tillståndspliktigatäkter• Efterlevnaden av vad sombeslutats med stöd av MB17 kap. om inte tillsyns-myndighet är utpekad enligtannan bestämmelse.• Förorenade områden därföroreningarna härrör frånpågående A- eller B-verk-samhet (enl. bilagan tillFMH), eller från sådanverksamhet som upphörtefter 30 juni 1969 och därtillsynen när verksamhetenupphörde inte hade överlå-tits• Tillståndspliktiga vatten-verksamheter, utom grund-vattentäkter som kommu-nen föreskrivit om till-ståndsplikt för• Vattenverksamheter sominte kräver tillstånd

Länsstyrelsen• Skydd av den yttre mil-jön vid hantering av ke-miska produkter etc. i mil-jöfarliga A- och B-verk-samheter (med undantagför den tillsyn som bl.a.KemI har över tillverkareoch andra primärleveran-törer).

KemI• Tillverkare och andraprimärleverantörer, somsläpper ut kemiska pro-dukter, varor och biotek-niska organismer påmarknaden. Utom beträf-fande ... c)• Tillverkare och importö-rers skyldigheter enligtEG-förordning 793/93 ombedömning och kontrollav risker med existerandeämnen.• Efterlevnaden av EG-förordning 2455/92 omexport och import av vissafarliga kemikalier.

SLV• Material och produktersom är avsedda att kommai kontakt med livsmedel,• Nappar

Läkemedelsverket• Tillverkare och andraprimärleverantörer avkosmetiska och hygienis-ka produkter

Sjöfartsverket• Anläggningar m.m. ifartyg vad gäller ämnensom bryter ned ozonskik-tet (utom där generalläka-ren har tillsynsansvar)

Arbetsmiljöv• Bekämpningsmedelsan-vändning, när tillståndprövas av AV

Länsstyrelsen• Sjöfarten och luftfarten be-träffande dumpning och för-bränning av avfall enl. MB15:31-33 (tillsyn i samv. medTullverket och Kustbevakning-en)• Farligt avfall • Gränsövers-kridande transporter av avfall;• Skydd av den yttre miljön

Övrigt b)• Övervakning och kontroll avavfallstransporter inom, tilloch från Europeiska gemens-kapen enligt EG-förordning259/93

Genteknik

KemI• Avsiktlig utsättning av och• utsläppande på marknaden avgenetiskt modifierade mikroor-ganismer, nematoder, spindel-djur och insekter

SLV• Utsläppande på marknadenav livsmedel med GMO

Läkemedelsverket• Utsläppande på marknadenläkemedel med GMO

Fiskeriverket• Användning, • utsättning,• utsläppande på marknaden avvattenlevande GMO

Skogsstyrelsen• Avsiktlig utsättning av gene-tiskt modifierade skogsträdavsedda för virkesproduktionoch • utsläppande på markna-den av dito

Jordbruksverket• Innesluten användning, • av-sättlig utsättning av eller• utsläppande på marknaden avövriga GMO• Utsläppande på marknadenav foder med GMO

Arbetsmiljöverket• Innesluten anv. av GMO

a) alltså C- eller U-verksamheter (Tillsyn av dessa kan enligt“Sevesolagen” överlåtas till MHN)

b) “Enligt den uppdelning som framgår under rubriken E” i bila-ga till tillsynsförordningen (Inte solklart, men kommunalnämnd och statlig myndighet berörs)

c)... utom beträffande: 1. Kosmetiska- och hygieniska produkter(Läkemedelsverket), 2. Material o prod. avsedda komma ikontakt med livsmedel (SLV), 3. Nappar (SLV), 4. Drivmedeloch bränslen (NV), 5. Ämnen som bryter ned ozonskiktet(NV), 6. Batterier (NV)

VATTEN - avlopp306

tjocklek under ledning för att få större utjämningsvo-lym.

12. 13. 14. 15. Dräneringsgrus/finsingel. Tvättat material.16. Markbäddssand läggs 30 cm i taget och vattnas och

packas försiktigt. Tvättat material.17. Singel eller makadam. Tvättad om infiltration öns-

kas.19. Markavloppsrör om infiltration skall undvikas, drä-

neringsrör om infiltration önskas.

! Flöden till avloppsanläggningNormalt räknas med spillvattenflöden 200 l/pe×d omKl+BDT, 150 l/pe×d om endast BDT. Dygnsbelast-ningen skall antas fördelad på 8 timmar för att bestäm-ma dimensionerande flöde (för bedömning av ytbelast-ning och uppehållstid i slamavskiljare).

Dimensionerande spillvattenflöde för ett standard-hushåll (5 personer) med KL+BDT blir alltså 1m3/8 h= 0,125 m3/hVid större anläggningar eller långa tilloppsledningarkan hänsyn till inläckande vatten behöva tas: 5 l/m×dvid nya ledningar, mer vid gamla ledningar, skall läg-gas till spillvattenflödet, och antas jämnt fördelat överdygnet.

! Plast- och betongmaterial (i rör och brunnar)Kontrollerade varor märks med

gaffel (betong), respektive (plast)

! Jordprov/siktkurvaJordprov för att bedöma infiltrerbarhet redovisas avlaboratoriet som en siktkurva i ett kornfördelningsdiag-ram. En siktkurva inom fält A i kornfördelningsdiag-rammet innebär relativt grovt material och god infiltra-tionskapacitet, inom fält B finare material men ändåmöjligt att infiltrera. Till höger om fält A är materialetför grovt för att ge tillräcklig rening, till vänster om fältB är det för fint, d.v.s för tätt.

Siktkurvan är en kumulativ fördelningskurva, jfr sid427, man kan avläsa hur stora delar (i viktsprocent) avprovet som passerat de olika maskvidder som anges påx-axeln, motsvarande kornstorlek finns på den övre x-axeln.Med t.ex. d50 avses den kornstorlek som <50 vikts-% avprovet har.Ett, något förenklat, kornfördelningsdiagram med ettfingerat exempel på siktkurva visas nedan.

! Skyddsavstånd.* Horisontellt avstånd mellan avloppsanläggning och

brunn ska motsvara grundvattnets transportsträckaunder 2-3 månader. I avsnittet grundvatten, sid 320 ff,finns tabell över hur detta avstånd kan variera. Om avlopp är placerat nedströms vattentäkt ochgrundvattenytan ligger på lägre nivå underinfiltrationsanläggningen än i vattentäkten ska

skyddsavståndet vara 20 - 50 m, beroende på marklut-ning och jordart. I andra fall måste det vara längre.Närmare uppgifter för bedömning av skyddsavståndges i455.

* Vertikalt avstånd från infiltrationsyta till grundvatten(eller till berg) skall vara minst 1 m. I avsnittet grund-

VATTEN - lakvatten 313

Föroreningsinnehåll i obehandlat lakvatten från kommunala avfallsupplagHalt i mg/l (=g/m3) om ej annat angesPARAMETER Median-

värde a)

Intervall

a)

Median-värde b)

Intervall

b)

Median-värdec)

Intervall

c)

Medelv.ung tipp (<5 år) d)

Medelv.äldre tipp(>10 år) d)

Stabila / Va-rierande para-metrar e)

pH 7,5 6,4-8,5 8,0 7,1-8,3 7,1 5,2-8,7 6,7 7,4 V >Kond. mS/m 913 490-2730 448 112-1150 340 50-1400 163 295 V >Färg 630 140-5600 213 269 V <>Susp. mtrl 26 9-210BOD7 13 4-110 24 4-130 600 90-4200 259 148 V <>CODCr 900 250-1300 285 140-1000 800 180-4700 393 723KMnO4 500 40-4600 285 244 V <>TOC 320 52-490DOC 300 49-460POC 9,6 0-20NH4-N 230 93-870 140 33-360 23 0,2-800 5,9 42NO3-N 1,7 <0,01-9,9 0,6 0,06-8 0,31 4,5 STot-N 240 98-860 142 34-390 80 8,6-600 41 46 V <> STot-P 0,66 0,16-4 0,34 0,07-2,0 1,1 0,07-6,5 0,52 1,5 SKalium 170 44-3500 S (10-2500)Natrium 290 77-1730 S (50-4000)Kalcium 96 21-340 26Klorid 870 360-4900 500 50-1300 138 313 V > SSulfat 160 22-460 156 34Alkalinitet 42 11 V <> SCyanid µg/l 13 0,01Järn 3,1 0,2-43 0,32 0,11-2,3 30 0,7-290 13 14Mangan µg/l 700 180-5200 480 50-2500 2500 <50-40000 6900 1700 V <Zink µg/l 46 16-340 18 <2-320 600 3-6700 510 260Arsenik µg/l 1,9 <1-11 22 1 SBly µg/l 3,8 <0,6-15 <28 40 <10-220 53 61 SKadmium µg/l 0,2 <0,05-1,4 <3 <3-14 5 <0,5-2700 158 196 V > SKvicksilver µg/l 0,022 <0,02-0,10 33 <3-49 <0,1-3 370 51 V < SKoppar µg/l 12 5,8-80 7 <1-150 50 <10-840 77 37 SKrom µg/l 9,7 1,5-45 12 <3-40 50 <10-210 49 51 SNickel µg/l 22 9,8-91 46 8-140 50 <10-3000 59 44 SSilver µg/l 0,050 0,026-0,11Olja 0,1 0,2Fenol µg/l 180 0,067 V <AOX 0,12-0,9 SEOX 0,005 <0,001-

0,030EGOM 1,6 <0,05-10Toluen µg/l 0,80 <0,2-590PCB µg/l 28 0,11 V <DDT µg/l 0,017Bakt. coli44st/100ml

356 1945

Bakt. tot. 22 st/ml 6128 20475a) Handbok för lakvattenbedömning477. Värden från ett antal (6-30 st) deponier vars lakvatten karakteriserats med hand-

bokens metod. Har uppgifter om avsevärt fler parametrar än som redovisas här, bl.a. många organiska ämnen samttoxicitetstester. Även uppgifter om lakvattensediment. Jämförelsevärden yt- och grundvatten m.m.. Handboken gerutförlig vägledning till planering av undersökningar, genomförande av provtagning m.m.

b) SNV Rapport 3702458, 8 deponier. Rapporten redovisar även toxicitetsdata, förekomst av svårnedbrytbara ämnen m.m.c) SNV Medd. 2/1982478, prover från 26 svenska upplag. d) SNV Rapport 3760479 20-tal deponier. Rapporten redovisar även variation med hänsyn till tippens mäktighet, läge i

landet m.m. Alla parametrar inte från samtliga upplag. Ytterligare några parametrar redovisas i rapporten.e) Med S har markerats sådana parametrar som inte varierar mellan sur inledningsfas och stabil metanfas enl. tysk under-

sökning ref. i SNV rapport 3588480. Med V har markerats enligt SNV rapport 3760 statistiskt säkerställd variationmellan unga och gamla upplag, eller mellan medelålders (5-10 år) och gamla upplag. Haltintervall enligt 3588 inomparantes endast för parametrar som saknas i övriga kolumner. V < = halten minskar från yngre till äldre upplag, V > =halten ökar från yngre till äldre upplag. V <> = halten högst från medelålders upplag.

GRUNDVATTEN och MARK 323

Bedömningsgrunder för miljökvalitet Tillståndsklasser för skogslandskapet 391

JämförvärdenParameter 1 2 3 4 5 b) Surhetsgrad i skogsmark Låg Måttlig Hög Mkt hög a) V Ö N

pH (H2O) c) 5,5 4,4–5,5 4,0–4,4 < 4,0 Po 4,6 4,9 5,2Brj 5,0 5,2 5,2

Effektiv basmättnadsgrad % d) 50 10–50 6–10 < 6 Po 15 20 32Brj 21 41 38

Utbyrtbart aluminium mmol/kg TS 3 3–10 10–12 > 12 Po 8,6 6,4 4,5Brj 6,9 5,3 6,4

Långsiktig skaderisk för respektive surhetsklass enl. ovan till följd av deposition av antropogent svavel

kg S/ha/år klass 1-2 3-4 5

Låg deposition 2,5 Liten Liten MåttligMåttlig depositin 2,5 - 12 Liten Måttlig HögHög deposition >12 Måttlig Hög Hög

Metallhalter i skogsmark Låg Måttl. hög Mkt hög Skattat ursprungsvärde

Cd i mårskiktet µg/g TS 1 1–10 > 10 0,2Cu “ ” 15 15–500 > 500 6Hg “ ” 0,2 0,2–2 > 2 0,07Pb “ ” 25 25–1000 > 1000 8Zn “ ” 300 300–500 > 500 60

Risk för kväveläckage Mkt liten Betydande Mkt stor

Nedfall (krondropp) kg N/ha/år 10 10-25 >25

Bedömd utlakning kg N/ha/år 1 >1 >10Nedfallet används för grundläggande bedömning av risk för N-läckage. Årsmedelhalt NH4-N + NO3-N imarklösning i B-horisonten mg N/l 0,1 0,1-0,5 0,5-1 1-2 >2

Ungefärl. N-läckage kg N/ha/år 0,3 0,3-1 1-3 3-6 >6I bedömningsgrunderna ges fler alternativ för komletterande bedömningar grundat på analys av barr

I bedömningsgrunderna finns också bedömningsgrunder för biologi/artrikedom: Gammelskog, lö-vinslag, död ved, grova träd och mulmträd.

a) Egentliga jämförvärden saknas för försurningstillstånd i skogsmark (svårt hitta eller beräkna opåverkad bakgrund, ochdessutom är den naturliga variationen stor). Här är andra värden, som redovisas i bedömningsgrunderna, nämligenmedianvärde för olika delar av landet. Po = podsol, Brj = brunjord. V, Ö, N = Västra, östra resp. norra skogsregioner-na. V avgränsas mot Ö ungefär av en linje östra Blekinge - norra Värmland, Ö mot N ungefär av linje norra Uppland- norra Dalarna.

b) Äldre och medelålders skog på fastmark, torr, frisk och fuktig mark. Prov från övre delen (0-5 cm) av B-horisonten.Inplacering i tillståndsklass utgår från pH: Klassas i den identifierade pH-klassen om minst en av de båda andra para-metrarna faller inom samma klass, eller om en faller över och en under. Om båda de övriga två parametrarna faller ihögre eller lägre klass justeras pH-klassen ett steg upp eller ner.

c) pH (H20): pH mätt i vattenlösning (jordprov skakat i vatten där den fasta fasen separerats bort). d) Effektiv basmättnadsgrad: 100 × (Na+ +K+ + Ca2+ + Mg2+) / (Na+ +K+ + Ca2+ + Mg2+ + Al3+). Alla halter räknade i

ekvivalenter.

LUFTVÅRD - utsläpp354

Avfallsförbränning

Avfallsförbränning, riktvärden a)

Parameter

mg/m3 ntg b)

NFS 2000:6Alla anläggningar efter 1994, samt större ( 6ton/h) med tillstånd före 1994. Grundas på EG-direktiv 89/369 och 89/429

NFS 2000:5Små anläggningar (<6 ton/h) som fick tillståndföre 1994. Grundas på EG-direktv 89/429

<1 ton/h 1 - < 3 ton/h 3 ton/h < 1ton/h 1 ton/h

Stoft, totalt 200 100 30 600 100

Tungmetaller Pb+Cr+Cu+Mn - 5 5 Ni+As - 1 1 Cd+Hg - 0,2 0,2

Klorväte (HCl) 250 100 50

Fluorväte (HF) - 4 2

Svaveldioxid (SO2) - c) c)

Kolmonoxid (CO) 100 d) 100 d) 100 d) 100 e) 100 f)

Organiska ämnen, somtotalt kol g)

20 20 20

Temperatur 850 °C h) 850 °C h) 850 °C h) 850 °C i) 850 °C i)

“Dioxiner” l)

a) Riktvärden: Ska klaras under viss tidsperiod. Om överskridande ska tillsynsmyndigheten snarast underrättas för samrådom åtgärder. Vilka tidsperioder som avses framgår närmare av föreskrifterna. För flera av parametrarana är det rullandesjudygnsmedelvärden som avses, med högst 30 % överskridande som dygnsmedelvärde.

b) Vid följande betingelser: temp 273 K, tryck 101,3 kP och, 11 % O2 eller 9 % CO2, torr gas.c) Enligt bestämmelserna i svavelförordningen se tabell Svavel i bränsle, utsläpp av svavel ovan. Innebär alltså högst 0,19

g S/MJ bränsled) Riktvärde timmedelvärde. Dessutom högst 150 mg/m3 i 90 % av alla värden som uppmätts under 24 h-period för anlägg-

ningar >1 ton/h e) Riktvärde dygnsmedelvärde (står timmedelvärde i NFS 2000:5, felskrivet)f) Riktvärde timmedelvärde (står dygnsmedelvärde i NFS 2000:5, felskrivet)g) Gäller anläggningar som fått tillstånd efter 1994-01-01.h) Under minst 2 sekunder vid närvaro av minst 6 % O2. Möjlighet till undantag om förbränningen ändå ger motsvarande låga

utsläpp av PCDD (polyklorerade dibensodioxiner), PCDF (polyklorerade dibensofuraner), detta ska anmälas till NV. i) Samma villkor som i h), dock ingen tvåsekundersregel.l) Riktvärden för dioxiner finns inte angivna, men se not h) om temperatur. I tidigare s.k. ENA-riktlinjer (Energi ur avfall570

1986) angavs för dioxiner som riktvärde vid besiktning 0,5 - 2,0 ng/m3 för befintliga anläggningar och 0,1 ng /m3 vidnytillkommande.

Kontroll: I NFS 2000:5 och 2000:6 finns detaljeradekrav på kontroll omfattande både kontinuerliga mät-ningar och besiktningar.

Spillolja och annat farligt avfall: Se avsnittet omfarligt avfall sid 241 för särskilda regler om förbrän-ning av dessa avfallsslag.

LUFTVÅRD - utsläpp 363

FlygtrafikFör flygtrafik gäller, på ett motsvarande sätt som försjöfartens farledsavgifter, avgasrelaterade landningsav-gifter. Se tabellen sid 276 f.

Industri m.m.Utsläpp från förbränning redovisas inte här utan på sid352 f.Gräns- eller riktvärden, i föreskrifter eller allmänna råd,för industriers utsläpp till luft saknas, med några un-dantag som redovisas efter tabellen nedan. SNVs Publikation Riktlinjer för luftvård 1973:8 angavriktvärden för olika utsläpp (främst stoft) från olika verksam-heter, men har inte längre status av allmänna råd.

Genom tillståndsärenden och i andra sammanhang hardock praxis och målsättningar formulerats, vilka kanvara vägledande som riktvärden vid förelägganden ellertillståndsprövning.Det följande är en ofullständig exempelsamling på så-dana riktvärden, huvudsakligen hämtad från faktabla-den i serien Branschfakta460. Branschfakta redovisarofta även mer branschspecifika utsläppsparametrar, ochriktvärden för utsläpp per ton produkt eller motsvaran-de, som inte refereras här.

Exempel på utsläppsriktvärden till luft för industriell verksamhet Huvudsakligen efter NVs branschfaktabladStoft ! I gjuteri, verkstadsindustri o liknande, vanligen

10 mg/m3 ntg efter textilt spärrfilter (nyare torrfilter klarar 5 mg/m3 ntg vilket bör vara krav förnya anläggningar583)20 mg/m3 ntg efter annan rening eller orenat.

! Vid lackering (av metall), stoft från sprutboxar 5 mg/m3 ntg! I stålverk, gjuterier m.m. vanligen 0,1 - 0,3 kg stoft/ton producerad/smält metall! I asfaltverk, rökgaser 20 mg/m3 ntg ! I bergkrossverk o. dyl, efter stoftavskiljning 20 mg/m3 ntg ! I betongindustri 10 mg/m3 ntg ! I spånskiveindustri, 50 mg/m3 ntg efter textila spärrfilter vid slipning och bearbetning. 150

mg/m3 ntg efter cyklonavskiljare vid tork.! Träindustri. Vid slipning m.m. efter filter 10 mg/m3 ntg ! Torrmjölksfabrik 100 (30 vid ny- och ombyggnad) mg/m3 ntg.! Snickerier, hyvlerier etc: jämför spånskiveindustri. ! Fastbränsleeldade panncentraler, se ovan sid 352! I oljeeldade panncentraler vanligen 1 g/kg olja! Spannmålsanläggningar: Förbränning av rensavfall riktvärde 35 maxvärde 100 mg/m3 ntg,

andra stoftutsläpp 10 mg/m3 ntg om textilt spärrfilter, annars 50 mg/m3 ntg! Glasbruk 10 mg/m3 ntg efter reningsutrustning

Fluorväte, HF Glasbruk 10 - 20 mg/m3 ntg efter reningsutrustning (i förekomande fall)Oljedimma (aerosol) Från diverse operationer i metallbearbetande industri, vanligen 5 mg/m3 ntgLösningsmedel Vid avfettning av metall högst 0,2 - 0,5 kg/kvadratmeter badyta och timma, och högst 20 mg/m3 i

utgående luft från ytbehandlare med ur miljösynpunkt högprioriterade lösningsmedel (SNV AR93:9). Dessa AR gäller än, men nu finns dessutom de tvingande reglerna i NFS 2001:11, se ne-dan.

Styren I branschfakta för plastindustri anges att krav sätts individuellt beroende på lokalisering. Data för beräkningar av luktstörningar på olika avstånd vid olika utsläpp ges.

Luftöverskott (CO2-halt)

Kan mätas i rökgaser för att kontrollera väl fungerande förbränning. För asfaltverk rekommende-ras 7±2 % CO2

NATURVÅRD388

Exempel på åtgärder som normalt bör samrådsanmälas (i defall de inte prövas enligt andra bestämmelser i MB):

• Luft- och markledningar, vattenkablar • Rörledningar• Master för telefoni, radio m.m.(även om bygglovspröv-ning sker) • Vindkraftverk • Golfbanor, skidbackar, cam-pingplatser och liknande anläggningar om inte detaljplanupprättats • Enskilda vägar • Husbehovstäkter • Utfyllnadav mark • Undersökning enligt minerallagen • Anläggan-de av dammar, viltvatten och andra våtmarker • Kulverte-ring av vattendrag • Muddring, upplag av muddermassor• Rensning av vegetation i sjöar och vattendrag, dikesrens-ning • Energiskogsodling m.m. • Borttagande av bruk-ningshinder m.m. i jordbrukslandskapet

Exempel på åtgärder som i vissa fall kan behöva samrådsan-mälas:

• Bygglovpliktiga byggnader m.m. • Ej bygglovpliktigabyggnader m.m. • Anläggning av vandringsleder, cykelle-der och ridstigar i känslig natur • Naturbaserad turistverk-samhet • Större tävlingar, organiserat friluftsliv och läger-verksamhet

Exempel på åtgärder som prövas enligt annan lag, och ocksåkan omfattas av samrådsskyldighet (särskild samrådsanmä-lan kan utgå om tillsynsmyndigheten underrättats i sambandmed prövningen och om det en anmälan ska innehålla dåfinns med):

• Genomförande av en detaljplan (byggnation m.m.) • Byg-gande av allmän väg enligt väglagen • Järnväg enligt lagenom anläggande av järnväg • Elledning med linjekoncessionenligt ellagen • Rörledning enligt rörledningslagen • Natur-gasledning enligt naturgaslagen • Torvbrytning m.m. • Be-arbetning av mineralfyndigheter enligt minerallagen

NaturvårdsregisterFOM 33 §. För varje län ska länsstyrelsen föra ett na-turvårdsregister. Det ska omfatta alla beslut enligt 7kap. MB (områdesskydd m.m.) och andra förhållandenpå naturvårdsområdet. Naturvårdsverket meddelar fö-reskrifter om registren och ska självt föra ett motsvaran-de nationellt register. Detta blir alltså ett mer omfattan-de nationellt register, än det som omfattar särskildaskyddade områden.

! Några andra områden och begrepp• Domänreservat. Avsattes av dåvarande Domänverket.Ej skydd enligt lag. Efter det Domänverket upphört somstatligt verk och blivit skogsföretaget Assi Domän ABtogs 1995 ett beslut att överföra 362 domänreservat tillnaturreservat.• CW-områden, benämns numera Ramsar-områden.Våtmarker av internationell betydelse som ska skyddasenligt en internationell konvention (Convention onWetlands, Ramsar-konventionen). Ca 30 områden finnsi Sverige. Ramsar-områdena omfattas också av EGsfågeldirektiv, och bör därmed ingå i Natura 2000.• LIFE. EG-bidrag till miljöprojekt Se sid 475. Dendel av LIFE som avser naturvård ska gå till prioriteradearter och habitat.

NaturvårdsvakterBestämmelser om naturvårdsvakter finns i 26 kap. MBoch i terrängkörningslagen. Länsstyrelsen förordnarnaturvårdsvakt. Rikspolisstyrelsen har i föreskrifterangivit krav för förordnande, bl.a krävs genomgångenutbildning. Ansökan om att bli förordnad ska göras ge-mensamt av personen samt dennes uppdragsgivare(länsstyrelse, skogsvårdsyrelse, naturvårdsstiftelse etc.).Ansökan görs till länsstyrelsen.Naturvårdsvakter har tillsyn inom skyddade områden,har befogenheter att bl.a. avvisa personer där tillträdes-förbud råder och får beslagta jakt- och fångstredskap,fortskaffningsmedel m.m. om någon ertappas med attbryta mot föreskrifter som gäller för området.För område som kommunen har tillsyn över, t.ex. ettkommnalt bildat naturreservat, får naturvårdsvakterutses av länsstyrelsen efter framställan av kommunen.

Skydd för djur- och växtarterMånga bestämmelser i balken, och också i annan lags-tiftning, syftar till eller har särskilda bestämmelser omskydd för djur- och växtarter. En uppräkning av sådanaförfattningar finns i Miljöbalksutbildningens kompen-dium 4 Natur&Kultur766. Här nämns som exempel: Skog-svårdslag, jaktlag, fiskelag, bestämmelserna om områdes-skydd i MB (se ovan). Flera internationella konventioner rörockså skydd av växter och djur, se sid 484.I MB har särskilda regler om artskydd samlats i 8 kap.samt följdförfattningar, se schemat sid 459. Bestämmel-serna har nyligen skärpts bl.a. genom att flera bestämel-ser om fridlysning tagits in i förordningen.De träder ikraft 1 juli 2002. Här är endast en mycket summarisk uppräkning av deolika slags regler som dessa författningar i huvudsakinnehåller, inklusive i vissa fall det som först träder ikraft 1 juli 2002. • Fridlysning. Får beslutas av NV (gjort genom föresk-rifter om artskydd) eller länsstyrelse (se respektivelänsstyrelses författningssamling). Fridlysningsbeslutinnebär förbud mot att döda, skada, fånga etc levandedjur, deras bon m.m., eller att ta bort, skada etc. växterinkl. frön m.m. Observera också jaktlagens grundregelom att alla djur är fredade om det inte finns särskildabestämmelser om jakt.Dessutom finns direkt i artskyddsförordningen genomnya bestämmelser (1b och 1c §§) vissa fridlysningar avväxter och djur efter vad som närmare framgår av bila-gan till förordningen.• Utsättning av djur- och växtarter i miljön. Föreskriftermed förbud mot eller särskilda villkor för kan införas.Sådana bestämmelser finns redan i bl.a. skogsvårdslagoch fiskelag, och gäller då före föreskrifter som medde-las med stöd av MB.

SMITTSKYDD 397

SMITTSKYDD• Livsmedelsburna sjukdomar, se livsmedel sid 191.• Smittskydds- och epizootiplaner se sid 402.

• Sjukvårdsavfall, se sid 128• Råttor, se sid 120• Se också lagstiftning sid 479.

Allmänt om smittskyddDen senaste smittskyddslagen (1988:1472) trädde ikraft 1989. Smittskyddslagen är nu, 2001, under utred-ning och en ny smittskyddslag kan kanske komma omett par år.Följande är de viktigaste myndigheterna/funktionernainom smittskyddslagens tillämpningsområde, med enmycket komprimerad sammanställning av några avderas uppgifter:

! SMI, Smittskyddsinstitutet: Följer det epidemiolo-giska läget och föreslår åtgärder, lämnar informationoch bedriver forskning och utbildning.Anm: SMIs uppgifter framgår inte av smittskyddslagen utan avF. med instruktion för Smittskyddsinstitutet SFS 1996:609.

! Socialstyrelsen: Central tillsynsmyndighet, med rättatt utfärda föreskrifter.

! Landstinget (landstingets hälso- och sjukvårdsnämndeller motsvarande): Ansvar för bekämpning av smitt-samma sjukdomar bland människor. Övergripandeansvar för planläggning och organisering av smittskyd-det och att det finns erforderliga resurser.

! Smittskyddsläkaren (utses av landstingets hälso- ochsjukvårdsnämnd): Har ansvaret för att i detalj planeraoch organisera verksamheten, och ska operativt ledasmittskyddsarbetet. Ska samverka med och biträdaMHN, läkare och andra som är verksamma inom smitt-skyddet.

! MHN, miljö- och hälsoskyddsnämnden: Ansvar föratt smittskyddsåtgärder vidtas mot djur, livsmedel,vattentäkter, avloppsvatten, ventilationsanläggningaroch andra objekt som sprider eller misstänks spridasmittsamma sjukdomar (SmL 9§). Kan ge vitesföre-lägganden om smittskyddsåtgärder, och förbud motverksamheter, får vidta vissa åtgärder för att förhindraspridning av samhällsfarlig sjukdom (SmL 33, 34§).Åtgärder ska alltid ske i samråd med smittskyddsläka-ren.MHNs skyldigheter och befogenheter är alltså objekt-inriktade, ej inriktade mot människor.Men observera att MHN i livsmedelslagen ges befogen-het att stänga av personal från arbete (se allmänna rådtill 4 § i SLV FS 1996:36 om personalhygien). Gällerperson som har eller misstänks ha sår eller smitta somkan medföra att livsmedel blir otjänligt eller sjukdomeller smitta som kan överföras med livsmedel.

! Behandlande läkare: Är skyldig att utföra de under-sökningar som behövs för att fastställa om en patient är

smittad med allmänfarlig sjukdom. Ska ge förhållnings-regler för att hindra smittspridning. Söka ta reda på hurden smittade smittats och vilka andra som kan ha smit-tats. Anmäla fall till smittskyddsläkaren och SMI, ochi vissa fall till MHN. Under vissa förutsättningar lämnasmittskyddsläkaren och i vissa fall MHN de upplys-ningar de begär i enskilda fall.

! Inom försvarsmakten har generalläkaren tillsyn översmittskyddet.

Samhällsfarliga och andra anmälningspliktiga sjukdomarI smittskyddslagen (SmL) finns angivna vilka sjukdo-mar som är samhällsfarliga och därmed anmälning-spliktiga. Före 1996-01-01 angavs även andra anmäl-ningpliktiga sjukdomar än samhällsfarliga i SmL. Nuhar det överlåtits åt regeringen att ange vilka andrasjukdomar som ska vara anmälningspliktiga, och vilkaandra sjukdomar än samhällsfarliga som ska anmälastill MHN. Regeringen har beslutat om detta i smitt-skyddsförordningen (SmF).

Schemat på nästa sida redovisar därför:1. Vilka sjukdomar som enligt SmL är samhällsfarliga,och vad som gäller beträffande anmälan av dessa. 2. Vilka övriga sjukdomar som enligt SmF är anmäl-ningspliktiga och vad som gäller beträffande anmälanav dessa.

Observera, utöver den anmälningsplikt som framgår avschemat, så bör MHN i sin tur rapportera till Livsme-delsverket (biologiska enheten) när fall av livsmedels-buren sjukdom inträffar. Uppgifter om antal drabbade,misstänkt livsmedel och omständigheterna i övrigt bördå redovisas till SLV. Denna rapportering är dock intefastställd i någon författning, men SLV har vid fleratillfällen uppmanat miljö- och hälsoskyddsinspektörer-na att rapportera på detta sätt.*CHECKLISTA I APPENDIX*Också SMI vill gärna få information direkt från MHNi sådana fall.

PLANER404

! Prövning enligt andra lagar, och anmälan för samrådVerksamheter som aktualiseras i samband med planar-bete eller bygglov berörs naturligtvis ofta också av and-ra lagar än PBL. Olika anläggningar som kräver bygg-lov, och/eller verksamheter som ska förekomma i dessa,måste i många fall också prövas enligt annan lagstift-ning, t.ex. livsmedelslokaler enligt livsmedelslagen,miljöfarlig verksamhet enligt MB, djurhållande verk-samheter enligt djurskyddslagen.

Ibland krävs prövning enligt flera av dessa lagar samti-digt.Även när ingen uttrycklig prövningsplikt finns enligtdessa eller andra lagar gäller krav på anmälan för sam-råd enligt 12 kap. MB för verksamhet eller åtgärd somkan komma att väsentligt ändra naturmiljön. Ett blandmånga exempel är master för mobiltelefoni m.m. Sevidare om samråd på sid 387. Om just mobiltelemaster, se Boverkets rapport695.

Bättre plats för arbete712: Riktvärden för skyddsavstånd mellan miljöstörande verksamheter och bostäder. Förklaring sid 403Verksamhet Undergrupper Avstånd m Några motiv för skyddsavstånd a)Djurhållning Lantbruk 500 Lukt, buller från bl.a fläktar och djur,

flugor. Vid minkanläggningar ocksåbuller från karbidkanoner. Allergi-risk, särskilt vid hästanläggningar.

Minkfarm 500Ridanläggning 500Hundgård/kennel 200

Utvinning av mal-mer, mineraler, berg-material och grus

Gruva 1000 Stoft och buller från de direkta verk-samheterna och transporterna, vibra-tioner (vid sprängningar), stenkast(vid ovanjordssprängning). Vid kul-sintring också utsläpp till luft av SO2,NOx, HF, HCl

Anrikningsverk 1000Kulsinterverk 1000Täkt av berg, sten och sand 500

Livsmedelsindustri Bearbetn. av slaktbiprod. el. animaliskt avfall 1500 Lukt, dammning, buller. Från raffine-ring av livsmedelsfett, kryddextrak-tion och bagerier även utsläpp avVOC.Buller finns vid nästan alla anlägg-ningar och härrör från t.ex. fläktar,kompressorer och trafik.

Raffinering av livsmedelsfett 500Slakteri 400Mejeri 400Grönsaksfabrik 400Bryggeri 400Anl. för färdiglagad mat 200Kafferosteri 200Kylanläggning 200Bageri 50Charkuteri 50

Garverier Garveri och pälsberederi 400 Lukt och bullerTextilberedning Beredning med prod. >200 ton/år 400 Buller, lukt (ibland vid värmebehand-

ling) , VOC (ibland från tryckningoch värmebehandling av tyg) Beredning med prod. < 200 ton/år 200

Varuproduktion (spinning, stickning, vävning m.m) 200Träbearbetnings-industri

Impregneringsanläggn med kreosot 1000 Buller från maskiner, fläktar, truckar,lastbilar, dammning, lukt (från kreo-sotimp.) stoft och sot från fast-bränslepannor , VOC (från lackeringoch vakuumimp.)Förorenad mark runt impregnering-sanläggningar.

Övrig impregnering 300Spånskivefabrik 500Plywoodfabrik 400Sågverk 400Lackering med utsl. av lösn.medel > 50 ton/år 600Lackering med utsl. av lösn.medel 10 - 50 ton/år 400Lackering med utsl. av lösn.medel < 10 ton/år 200

Cellulosaindustri Tillverkning av kemisk massa (sulfat, sulfit) > 1000 Buller från en rad källor (t.ex. vir-keshantering, fläktar, kompressorer,ångblåsning), lukt (fr.a. från sulfat-fabrik), stoft, NOx, SO2.

Tillverkning av mekanisk massa 500Pappersbruk 500Boardfabrik 500

AGENDA 21 KRETSLOPP414

Företagarnas Kvalitets- och miljöråd utfärdar intyg ochgodkänner revisorer. Revision genomförs årligen.

! 6E är ett miljöledningssystem som handhas av TCODevelopment och integerar miljö- och arbetsmiljö. 6Estår för ekologi, energi, ekonomi, ergonomi, effektivitetoch emission.

! Miljöhusesyn. Kanske inte riktigt ett miljöledning-ssystem men ett hjälpmedel för jordbruksföretagensegentillsyn av miljöfrågorna. Består av en faktadel och enchecklista. Miljöhusesyn finns tillgänglig på LRFs hemsidaför registrerade medlemmar.

! Svenskt Sigill. Svenska Lantmännens (sid 46) miljö-och kvalitetssäkringssystem för jordbruk. Pro-dukter med råvaror från anslutna gårdar märksmed Svenskt Sigill-märket som kanske kananses vara en miljömärkning typ II.

! Miljöledning och miljöpåverkanAtt ett företag är certifierat enligt ISO 14001, registre-rat mot EMAS eller har godkänts för FR2000 innebärinte automatiskt att företagets miljöpåverkan är låg.Däremot innebär det bl.a. att företaget har bra och do-kumenterade rutiner avseende miljöfrågor.

! Miljödiplomering.Flera olika miljödiplomeringssystem förekommer. Dehandhas ofta av kommuner. Det kanske mest kända ärdet som miljöförvaltningen i Göteborg ansvarar för.Genom avtal tillämpas det också i andra delar av landet.Principerna för de olika miljödiplomsystemen varierar,men kriterierna för att en verksamhet ska få miljödi-plom innefattar ofta någon form av miljöledning. Menmiljödiplomeringen kräver, till skillnad från de renamiljöledningssystemen, också att en viss nivå ska hauppnåtts på miljöarbetet. Det kan gälla exempelvis åter-vinningsgrad, energiförbrukning och användning avmiljöanpassade produkter. Miljödiplomering kan alltsåockså sägas vara en form av miljömärkning typ I, senedan.

! Övriga upplysningarMånga företag har antagit en miljöpolicy utan anpass-ning till något etablerat system för miljöledning, och påmotsvarande sätt arbetar en del företag med intern mi-ljörevision utan knytning till något standardiserat sys-tem. Ett flertal konsultföretag arbetade med miljörevi-sion åt industrier m.fl. redan innan ovannämnda stan-darder m.m. börjat formuleras.Det finns också fler system och modeller för miljöled-ning och andra verktyg för företagens miljöarbete än desom här nämnts. Flera sådana, exepelvis riskanalys,nyckeltal och miljöaspektsvärdering, redovisas kortfat-tat i Miljöverktyg719.

Miljömärkning och andra produktinrikta-de miljöverktyg

! Livscykelanalys, LCALCA innebär att studera och värdera en produkts miljö-påverkan genom hela dess livscykel “från vaggan tillgraven”. LCA kan användas både för bedömning avenskilda varor, och för planering av produktionsproces-ser m.m. Standarder för LCA finns i ISO 14000-serien(se rutan ovan). Olika system för förenklad LCA finnsäven. Oavsett metod kräver LCA både omfattande dataoch beräkningar. Eftersom val av systemgränser (exem-pelvis hur långt bak i råvarukedjan analysen sträckersig) och säkerheten i de data som används kan skiljasig mellan olika LCA-studier krävs försiktighet vidjämförelser mellan olika beräkningar. Arbeten med attta fram databaser för standardiserat LCA-arbete pågårbl.a. hos CPM på Chalmers, www.cpm.chalmers.se.

! Miljömärkning, översikt (huvudsakligen efter701)Man skiljer på tre typer av miljömärkning:

Miljömärkning typ IVänder sig i första hand till konsumenter som upplysesom produktens miljöegenskaper genom att den märktsmed en symbol. Miljömärkning typ I handhas av från producenternaoberoende organisationer som fastställer kriterier för attprodukter ska få organisationens miljömärke. Kriterier-na avser ett urval egenskaper som värderas ur ett livscy-kelperspektiv, men bygger inte på en reglerätt LCA. Entillverkare som ansöker om miljömärkning måste kun-na visa att produkten omfattar organisationens kriterierför aktuell produkttyp.

Egna miljöuttalanden, miljömärkning typ IIEgna miljöuttalanden innebär att tillverkaren själv redo-visar en produkts miljöegenskaper i valda delar, exem-pelvis energiförbrukning eller komposterbarhet. Egnamärkningssymboler kan förekomma. Uppgiftslämnarenska kunna verifiera informationen, men någon oberoen-de kontroll förekommer inte.

Miljövarudeklarationer, miljömärkning typ IIIGenom miljövarudeklarationer kan saklig, objektiv ochjämförbar beskrivning av väsentliga miljöegenskaperhos produkter ges. Beskrivningarna ska baseras på be-räkningar baserade på en LCA. Miljövarudeklarationerriktar sig främst till proffessionella inköpare. De inne-bär ett standardiserat sätt att beskriva miljöpåverkan,men innehåller inga värderingar eller förutbestämdakravnivåer som ska uppfyllas. Systemet administrerasav oberoende organ som sköter registrering av pro-duktspecifika regler och godkända deklarationer.

ALLMÄNNA AVSNITT428

Några vanliga beteckningarMedelvärde, sampel Variationsskoefficient Cvx- " - population µ Kvartilavvikelse Q

Median m el. Md Variationsvidd R el.w

Geometriskt medelv. µg Storlek av ett prov, sampel n

Typvärde T - " - av en population N

1:a och 3:e kvartil Q1 Q3 Korrelationskoefficient, sampel r

Standardavvikelse, sampel s - " - population p

- " - population t-fördelning t

Varians, sampel s2 chi-två-fördelning 2

Varians, population 2 sannolikhet P

ENHETER, STORHETER, PREFIX ETC

Storhet, enhet, mätetal- Storhet är en egenskap som kan anges talmässigt ge-

nom mätning eller beräkning. T.ex. längd, vikt.- Enhet (eller måttenhet) är referens för att ange storhet.

T.ex. meter, kilogram.- Mätetal är den faktor som enheten multipliceras med.- För såväl storheter som enheter finns standardiserade

beteckningar. Storhetsbeteckningar bör anges medkursiv stil

Exempel: en 12 m lång ledningSTORHET STORHETS-

BETECK-NING

MÄTETAL ENHET ENHETS-BETECK-NING

längd l 12 meter m

Denna bok innehåller ingen övergripande sammanställ-ning av enheter. I olika avsnitt finns upptaget vad somfrämst är av intresse i sammanhanget.

Multipelprefix

Talfaktor Prefix Beteckning Talfaktor Prefix Beteckning

1018 exa E 10-1 deci d

1015 peta P 10-2 centi c

1012 tera T 10-3 milli m

109 giga G 10-6 mikro µ

106 mega M 10-9 nano n

103 kilo k 10-12 piko p

102 hekto h 10-15 femto f

101 deka da 10-18 atto a

Exempel: 1 megajoule skrivs 1 MJ, är lika med 106 J, detsamma som 1 000 000 joule1 mikrogram skrivs 1 µg, är lika med 10-6 g, detsamma som 0,000001 gram

LAGSTIFTNING - allmänt och EG440

- Övriga institutioner, redovisas inte här. Nämnas kanatt det bl.a. finns vissa kommittéer som vid sidan avparlamentet ger råd när nya regler ska beslutas.

! Beslutsfattandet. Beslutsfattandet inom EU kan ske efter flera olika pro-cedurer. Den grundläggande beslutsgången är: Förslag från kommissionen granskning av parlamen-tet beslut i ministerrådet. Parlamentets roll varierar,beroende på ärendeslag och tillämplig procedur: enbartlämna yttrande, eller ha rätt att ändra i förslag, ellerkunna stoppa ett förslag enligt den s.k. medbeslutande-proceduren.

Grönböcker och vitböcker, kan ges ut av kommissionen. Engrönbok tar upp ett politikområde som underlag för debattoch samråd, men innehåller inga beslutsförslag. En vitbokinnehåller förslag till åtgärder inom ett specifikt område. Deföljer ofta på en grönbok som utfärdats inom samma område.

Förordningar, direktiv och beslutMinisterrådet kan fatta flera slags beslut, de viktigasteär:- Förordning, som blir omedelbart gällande som laginom hela EU.- Direktiv, som anger mål som de enskilda länderna skauppfylla inom viss tid. Direktiven blir inte gällandeinom de enskilda länderna förrän de där omsatts i natio-nell lagstiftning.Detta är grundregeln. Emellertid har det visat sig attäven direktiv kan ha direkt rättsverkan i ett enskilt land.Detta efter några utslag i EG-domstolen. Direktiv somkan ha sådan direkt effekt är sådana där den skyldighetsom följer av direktivet är klar och entydig och ovill-korlig och inte förutsätter vidare åtgärder från gemens-kapen eller nationella myndigheter. Exempel inom mi-ljöområdet på direktiv med direkt effekt är direktivsom innehåller bestämmelser om gränsvärden förutsläpp eller miljökvalitet.

- Andra typer av beslut som ministerrådet kan fatta ärbeslut, rekommendationer och yttranden. Beslut är barabindande för den part det riktar sig till, t.ex. ett landeller ett företag.

I vissa fall kan även kommissionen fatta beslut, t.ex. iförordnings- eller direktiv-form, för att verkställa så-dant som ministerrådet beslutat om.

! Strukturen i direktiv och förordningarEtt direktiv (eller förordning) inleds alltid med en s.k.preambel, d.v.s. en introducerande text. Preambelnsammanfattar bakgrund, syfte och det huvudsakligainnehållet i direktivet. Preambeln utgör en hjälp förtolkningen av artiklarna. Till skillnad från vad som gäl-ler för svensk lagstiftning ska förarbeten inte tillmätasnågon betydelse vid tolkning av direktiv och förord-ningar.

Själva direktivet är uppbyggt av artiklar, som motsvararparagrafer i svensk lagstiftning. Det är också vanligtmed bilagor med tekniska regler o.dyl.

! Beteckning av EG-reglerFörordningar betecknas med nr och år t.ex. Förordning(EEG) nr 793/93.

Direktiv betecknas med år och nummer, t.ex. direktiv91/632/EEG.

Fr.o.m. 1999 anges årtalen med fyra siffror.

Tilläggen EEG eller EG behöver inte anges för att man skaveta vilken författning som avses. EG används för reglerefter 1 november 1993, EEG dessförinnan (detta gäller utgå-va på bl.a. svenska, beteckningarna är annorlunda på en delandra EU-språk, exempelvis är motsvarigheterna i engelskutgåva EC respektive EEC). Direktiv och förordningar utfär-dade med stöd av andra fördrag än EG-fördraget har andrabokstavstillägg, t.ex. Euratom för Euratomfördraget, meningår i samma nummerserie som EG/EEG.

För både förordningar och direktiv kan dessutom angesvar i EGT (se nedan) det är publicerat, t.ex. EGT nr L259, 15.10 1979, s. 10 och nummer i databasen CE-LEX. Register till författningssamlingar ska alltid angeCELEX-nr.

CELEX-nummerDirektivet 647/84 har som exempel Celex-nummer384L0647. Det är uppbyggt enligt följande

3 84 L 647Sektor, en siffra

Årtal, tvåeller fyrasiffror a)

Rättslig form,en- eller två-bokstavskod b)

Löpnr. fyrasiffror

1 = fördragen3 = sekundärrätt (2 och 4 finnsäven)

D = beslutL = direktivR = förordning(fler finns, t.ex.B =budget)

a) Registreringen har hittills varit med två årtalssiffror,men man kommer att gå över till fyra.b) Dessa bokstavskoder är lika på alla språk.

Var man finner EG-författningarAlla författningar publiceras i Europeiska gemenska-pernas tidning, EGT, i dess L-del där L står för legisla-tion. De övriga delarna är C som innehåller referat avkommissionsförslag, parlamentets yttranden m.m. ochen tilläggsdel S som innehåller anbudsförfrågningarm.m. EGT ges ut dagligen. EGT erhålls genom Biblio-tekstjänst, se sid 59.

Official Journal, OJ, är samma som EGT, men på engelska.

Enstaka rättsakter, t.ex. ett direktiv, på svenska beställsgenom Kommerskollegium, se sid 30.

CELEX är en EU-databas som omfattar EGT och en heldel annat, man kan där alltså bl.a. hitta alla EG-författ-ningar.

LAGSTIFTNING - författningar 469

Lag om märkning och registrering av hundarT

.)) F. om märkn. och reg. av hundar SFS 2000:538T

.)) f. om märkn. och reg. av hundar SJVFS 2000:171

Lag om foderT

.)) F. om foder SFS 1998:213T

.)) f. om foder SJVFS 1993:177

Syftet är att kunna fastställa vem som är ägare till hund.Tullen, ,Jordbruksverket, länsstyrelser, polisen ochMHN ska ha direkt åtkomst till registret. Polisen fåromhänderta omärkt eller oregistrerad hund. Se ocksåsid 145.

# Lag om foder SFS 1985:295, och förordning omfoder SFS 1998:213 Tillämplig på foder och fodertill-satser, men inte hanteringen i enskilda hem av foderavsett för sällskapsdjur. Med foder menas också vatten.Har bl.a regler om förbud mot antibiotika i foder annatän när det föreskrivs av veterinär, och förbud mot attsjälvdöda djur eller obesiktigade djur används till foder.Tillsyn: Jordbruksverket och länsstyrelsen.

# Jaktlag, se sid 478.

LivsmedelEn del regler som följer av författningar i detta avsnitthar sammanfattats i Livsmedel, kapitel 4, sid 153 ff.

EG-direktivDe flesta författningar i detta avsnitt berörs av EG-di-rektiv, ofta många för varje författning. Det har intevarit möjligt att ge en enkel översikt över det och därföranges, med något undantag, inga EG-direktiv här. An-vänd genomförandedatabasen742 när uppgifter om dettaönskas.

# Livsmedelslag (LL) SFS 1971:511SYFTE: Att livsmedels beskaffenhet och hanteringskall vara sådan att livsmedlen inte är skadliga att förtä-ra, smittförande eller eljest otjänliga till människoföda.Till syftet hör också redlighet i handeln med livsmedel.TILLÄMPLIGHET: Hantering av livsmedel, utom ienskilt hushåll och i fritidshem/förskola med högst tvåavdelningar.HUVUDREGLER: Livsmedels beskaffenhet, hante-ring, märkning, saluhållande. Personalhygien. Livsme-delslokal. Regler om föreläggande och förbud. Avgif-ter.TILLSYN: SLV centralt, Lst regionalt, MHN lokalt. Tillsynsansvaret omfattar också de EG-förordningarsom kompletteras av livsmedelslagen.

Vissa tillsynsuppgifter kan överlåtas på enskilt kontrol-lorgan.

Schema över livsmedelslagen finns på sid 471 Det ärinte fullständigt. SLVFS är mycket omfattande. Dess-utom finns en del SLVFS som ligger under andra lagarän dem i schemat. SLV ger årligen ut en författning (se-naste lydelse SLVFS 2001:4) som redovisar vilka för-fattningar som gäller, med sökordsregister. SLV använder sig också av Jordbruksverkets sorte-ringssystem för såväl lagar och förordningar som SLVFS. SLVs författningar finns i detta system i en H-nr-serie, och en J-nr-serie. J-nr avser export/import m.m.SLVs Allmänna Råd publiceras också som SLVFS, ochkan sökas på samma sätt som övriga SLVFS. Ofta ärföreskrift och Allmänna Råd intagna i samma författ-ning.Se vidare SLV i kap. 2

# Tillkännagivande om de EG-förordningar som kom-pletteras av livsmedelslagen SFS 2000:737Förtecknar de 20 förordningar till vilka hänvisas i livs-medelslagen 4a § där det anges vilka bestämmelser ilivsmedelslagen som kompletterar förordningarna. Des-sa bestämmelser är sådana som rör tillsyn, avgifter ochansvar (straff) och det innebär bl.a. att tillsynsmyndig-heternas befogenheter och skyldigheter är desammasom vid tillsyn av efterlevnaden av livsmedelslagensbestämmelser.Följande förordningar förtecknas (med ibland avkortaderubriker):1. 136/66 ..... organisationen av marknaden för oljor

och fetter2. 1898/87 om skydd av beteckningar .... mjölk och

mjölkprodukter 3. 1576/89 .... definition, beskrivning och presentation

av spritdrycker4. 2136/89 om gemensamma marknadsnormer för kon-

serverade sardiner5. 737/90 om ... import av jordbruksprodukter med

ursprung i tredje land efter ... Tjernobyl6. 1906/90 om vissa handelsnormer för fjäderfä 7. 1907/90 om vissa handelsnormer för ägg8. 2377/90 .... fastställa gränsvärden för högsta tilllåtna

restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livs-medel ..

9. 1601/91 ... definition, beskrivning och presentationav aromatiserade viner, aromatiserade vinbaseradedrycker ..

10. 1536/92 om gemensamma marknadsnormer förkonserverad tonfisk och bonit

11. 315/93 av den 8 februari 1993 ... gemenskapsförfa-randen för främmande ämnen i livsmedel

12. 2991/94 om regler för bredbara fetter

LAGSTIFTNING - författningar476

Lag om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vidT energiproduktion SFS 1991:339.))) F. om miljöavgift....... SFS 1991:339

/)) f. om mätutrustning för bestämmande av* miljöavgift.... SNFS 1991:5 .)) f. om inbetalning av miljöavgift ..SNFS 1992:7

Lag om åtgärder mot vattenförorening från fartyg.)) F. om åtgärder mot förorening från fartyg SFS 1980:789

f. om åtgärder mot vattenförorening från fartyg SJÖFS 1985:19f. och AR om mottagning av avfall från fartyg SJÖFS 2001:12f. om mottagning av avfall från fritidsbåtarSJÖFS 2001:12

# Trafikförordning SFS 1998:1276Har ersatt vägtrafikkungörelsen (1972:603)Har bestämmelser för trafik på väg och i terräng, menkompletteras av bl.a. terrängkörningslag, se sid 477.Trafikförordningen reglerar bl.a. vilka myndighetersom får besluta om olika trafikregleringar. Också vissaregleringar med hänsyn till miljön kan göras med stödav trafikförordningen. Exempelvis hastighetsreglering,beslut om särskilt miljökänsliga områden inom tätbe-byggt område (“miljözoner”) och lokala trafikföreskrif-ter för transport av farligt gods. Beträffande trafik i ter-räng finns bl.a. krav på att anpassa färdväg, hastighetoch färdsätt så att människor och djur inte störs i onö-dan och så att skada på annans mark eller växtlighetundviks.

# Lag om tillfälliga bilförbud SFS 1990:1079 Möjlig-het av regeringen, eller efter regeringens bemyndigan-de, kommun att införa tillfälligt förbud mot biltrafik omluftföroreningar innebär akuta hälsorisker. I förordning-en (1990:1080) bemyndigas Göteborgs kommun attinföra tillfälliga bilförbud, vid vissa angivna luftföro-reningshalter.

# Luftfartslag SFS 1957:297, och luftfartsförordning1986:171. Reglerar även att flygplan skall vara miljö-värdiga (inte orsaka skada genom buller, luftföroreningeller annan liknande störning) och ha miljövärdighets-bevis som utfärdas av Luftfartsverket. Stadgar också attytterligare krav på flygplans miljövärdighet inte fårställas med stöd av MB.Tillståndskrav för flygplatser, med krav på MKB, hän-visning görs till regler i MB för MKB och planering-sunderlag.Luftfartsverket kan besluta om restriktionsområden förluftfart, bl.a. av hänsyn till naturmiljö och friluftsliv.

# Lag om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider videnergiproduktion SFS 1990:613.

# Lag om skatt på energi SFS 1994:1776, och förord-ning 1994:1784. Innehåller bl.a de regler om skatt påsvavel och koldioxid som tidigare fanns i separata la-gar.

# Förordningar om energibidrag/stöd:• F. om statligt stöd till energiteknik SFS 1998:653• F. om energiteknikbidrag SFS 1998:654• F. om statligt bidrag till teknikupphandling av energi-

effektiv teknik och ny energiteknik SFS 1999:344

• F. om statligt bidrag till vissa investeringar inomenergiområdet SFS 1998:22

• F. om bidrag till kommunal energirådgivning SFS1997:1322

• F. om statligt bidrag till investeringar i solvärme SFS2000:287

• F. om statligt bidrag till vissa investeringar för attminska elanvändningen i bostäder och vissa lokalerSFS 1997:635

• F. om statligt bidrag till investering för ombyggnadoch anslutning av eluppvärmda byggnader till fjärr-värme SFS 1997:634

• F. om statligt bidrag för utbyggnad av fjärrvärmenätetSFS 1999:1383

• F. om stöd till småskalig elproduktion SFS 2000:614• F. om statligt stöd till energiförsörjningen i Sydsveri-

ge SFS 1999:213

# Sjölag SFS 1994:1009Regler om sjövärdighet, registrering av fartyg, befäl,ansvarighet vid skador m.m. Har också, i 10 kap., reglerom oljeskador som tidigare fanns i nu upphävd lag omansvarighet för oljeskada till sjöss (1973:1198). Skadaersätts av fartygets ägare. Gäller skada i Sverige ellerannat land som undertecknat 1992 års ansvarighetskon-vention. Regler om försäkring m.m.

# Lag om åtgärder mot förorening från fartyg SFS1980:424. Bestämmelser om förbud mot vattenförore-ningar från fartyg, mottagning av skadliga ämnen frånfartyg, fartygs konstruktion m.m.Bl.a. krav på att mottagning av oljehaltigt barlast- ochtankspolvatten skall finnas där olja lastas eller fartygrepareras. Vattenföroreningsavgift, om någon brytermot de förbud som finns i lagen, prövas av kustbevak-ningen.EG-direktiv 95/21/EG (bl.a. om förorening från fartyg)

# Förordning om statsbidrag för omhändertagande avoljeavfall m.m. från fartyg SFS 1983:140. Bidrag kanges till hamnar. Söks hos Sjöfartsverket.

# Lag om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtarSFS 1996:18Tillämplig på fritidsbåtar med längd 2,5 - 24 m. De när-mare kraven, rör huvudsakligen säkerhet, finns i förord-ningen och föreskrifterna från Sjöfartsverket och grun-das på EG-direktiv 94/25/EG. Krav på CE-märkning,av nya båtar, som visar att de uppfyller kraven. Sjö-fartsverket är tillsynsmyndighet.

526 APPENDIX checklistor - Kemiska produkter

CHECKLISTA HANTERING OCH SPRIDNING AV BEKÄMPNINGSMEDEL i JORDBRUK m.mFastighetsbeteckning: Firmanamn: Tfn: Ansvarig/ägare:Ev. iakttagelser av företagets besprutning i fält före besöket:

1. Kemikalieförvaring KIFS 1998:8, Kemi AR 1994:3,AFS 1998:6, AFS 2000:4På företaget används: Klass 1L preparat, Klass 2L prepa-

ratKemikalierna förvaras i: Speciell sprutbod, AnnatFörvaringsutrymmet har: Låsbar dörr, Låst vid inspek-

tionstillfället? Ventilation, Tröskel, Hård-gjort/avloppslöst golv

Ryms 1/3 av preparatens volym innanför tröskeln alt. slu-tande golv?

Om avlopp finns, var mynnar det?Förvaras bekämpningsmedel i originalförpackning? Sker förvaring skilt från foder och livsmedel? Sker förvaring tillsammans med eldfarliga eller explosiva

ämnen? Finns bekämpningsmedel som ej är godkända för använd-

ning? (ex. utgånget datum)Hur sker förvaring under pågående bekämpningsarbete?Finns förteckning över de kemikalier som används? Bedömning

2. Sprutförare SJFVS 1993:59, AFS 1998:6, AFS 2000:4Sprutningen utförs av: Företagaren, Familjemedlem, An-

ställd(a), Annan, t ex maskinstationSprutföraren(na): Namn & Personnr, Tillstånd för klass

1L-medel, Kunskapsbevis för klass 2L-medel Personlig skyddsutrustning: Handskar, Andningsskydd,

Ögon- och/eller ansiktsskydd, SkyddskläderBedömning

3. Tillredning av sprutvätska SNFS 1997:2, NV:s AR97:3Påfyllnad av vatten sker från: Tank, Vattentäkt, AnnatSprutan står vid påfyllnad på: Platta kopplad till uppsam-

lingsbrunn/urinbrunn, Biobädd Biologisk aktiv mark,Annat

Avstånd till vattendrag/brunnar Används: Sprutans egen pump, Separat pumpBedömning

4. Utrustning m.m. SNFS 1997:2, NV:s AR 97:3Vattentank för rengöring i fält PreparatpåfyllareVattentank för förarhygien DroppskyddVindmätare, Termometer, Vindflöjel el. liknandeSprutan funktionstestades år... Finns kontrollmärke? Är brister vid ej godkänd funktionstest åtgärdade? Bedömning

5. Fältarbetet SNFS 1997:2, NV:s AR 97:3PreparatFöljs föreskrifterna för resp. preparat (användningsområde,

begränsning av användningstid, appliceringsmetodetc.?)

Markanpassat skyddsavstånd (m): Diken och dränerings-brunnar, Sjöar och vattendrag, Vattentäkter

Används permanenta skyddszoner? Vindanpassade skyddsavståndFinns tekniska hjälpmedel för att minska vindavdriften?Används NVs “Hjälpreda för att bestämning av vindanpas-

sat skyddsavstånd”?Ligger marken inom vattenskyddsområde?Används fasta körspår?Bedömning

6. Efter sprutningen SNFS 1997:2, NV:s AR 97:3Rengöring av spruta och traktor sker: I fält, På platta kopp-

lad till uppsamlingsbrunn/urinbrunn, På biologiskt aktivmark, Biobädd, Annat

Avstånd till vattendrag och olika typer av brunnarSprutan förvaras under säsongen: Inomhus, På biobädd, På

bevuxen mark, På gårdsplanen, AnnatBedömning

7. Dokumentation SNFS 1997:2, NV:s AR 97:3, SJVFS1999:94Finns korrekt utförd dokumentation (sprutjournal) enligt

Naturvårdsverkets spridningsföreskrifter omfattande desenaste tre åren?

Verkar dokumentationen stämma med tidigare iakttagelserav miljökontoret? (fältinspektion av besprutning)

Finns löpande anteckningar från användning av bifarligamedel för de tre sista åren enligt SJVFS 1999:94, omsådana används?

Används LRF:s Miljöhusesyn? Bedömning

8. Bekämpning på gårdsplaner SNFS 1997:2, NV:s AR 97:3Vilken/vilka metoder används? Mekanisk, Termisk, Ke-

misk, AnnanBedömning

9. Hur sker omhändertagande av restprodukter SFS1996:971Överbliven sprutvätska Preparat som är förbjudna eller ej längre aktuella för före-

tagetTomemballageBedömning

10. Växthus, golfbanor o.dyl. SNFS 1997:2, NV:s AR 97:3Vilken/vilka bekämpningsmetoder används? Maskinellt,

Manuellt, Sprinkel, Dimning, Biologisk, Annat Används: Handspruta, Ryggspruta, KärrsprutaInformeras allmänheten genom anslag vid bekämpning där

allmänheten kan färdas fritt?Bedömning

INDEX18 Kontakter - 62 Admin - 75 Hälsosk - 123 Avfall - 140 Djur - 153 Livsm - 202 Kemi - 260 Miljö - 383 Natur - 397 Smitta - 402 Plan/kretsl. - 422 Allmänt - 436 Lagar - 507 Check536

INDEXKemiska ämnesnamn är medtagna bara i begränsad omfattning, se därför också ämnesförteckningar i avsnittetKemiska Produkter.

1,1,1-Trikloretan 225 , 229 , 233 , 247 1,2-dikloretan 247 , 350 1,4-Diklorbensen 240 16 §-tillstånd livsmedel 154 6E 414 A-horisonten 329 Absorbans, definition 345 ABVA 314 Accelerationen

vid vibrationer 98Accelerometer 98Aceton 165 , 223 , 247 , 252 Acetonitril 252 Acetylen 220 , 252 Ackreditering 29, 227 , 344 , 422 , 472

, 474 , 475 Ackumulatortank

bidrag till 281 Actinomycetes 90ADB 15, 73

dataföretag 58Adenovirus 195 ADR

ex på märkning 209 Adsorption 204 , 315 , 370

reningsteknik 315 till jord 204

Aerob 187 , 194 , 302 , 303 , 314 ,321

Aeromonas 193 AFDW = Ash Free Dry Weight, kol-

massa 346 Aflatoxiner 166 , 198 AFS = Arbetsmiljöverkets författ-

ningssamling 25Agenda 21 410

Föreningen för 49Aggressiv kolsyra 189 Aggressivitet 177 Aggressivitetsindex

asbest 229 AIG Europe 60Ajournering 64Akrylnitril 214 , 350 Aktinolit 229 Aktinomyceter 176 , 181 , 184 , 347

i vattenanalys 347 Aktivitet (Bq) 101Aktivt klor 184 , 189

badvatten 341 Aktivt slam 302 Akustikbyrån 54Akvarier 91, 235 ALcontrol 51Aldehyder 89, 252 , 256 , 369 Alfastrålning 101Alger 91, 92, 174 , 180 , 184 , 198 ,

201 , 204-205 , 235 , 334 , 340 ,342-343

inomhus 91sjöar, bedömning 334 toxiner, livsmedel 198

Algtoxiner 51, 53, 198 , 343 analys av 53livsmedel 198

Alifater 247 , 252 Alifatiska kolväten 165 , 233 , 334 ,

348Alkali 250 Alkalinitet 177 , 180-181 , 184 , 229 ,

250 , 313 , 320 -321 , 332 , 336 ,339 , 345 , 365-366

mått på 345 Alkalisk 250 Alkalitet 250 , 345 Alkaner 252 , 256 Alkener 252 , 256 Alkoholer 118, 233 , 252 , 256 , 371 Alkyl 251 Alkylatbensin 222 Alkyner 252 Allergenanalys 52Allergi 24, 48, 75, 83-85, 90- 91, 134,

139, 181 , 207 , 212 , 225 , 254 ,509 , 511

allergiframkallande ämnen 212 kemiska produkter 254

Allmän handling 66, 445 Allmän ordningsstadga 466 Allmänna domstolar 35Allmänna gaslagen: 368 Allmänna råd 437 ALMI 28Alternativ odling 150, 279 Aluminium 177 , 180 -182 , 184 , 188

, 247 , 249 , 320 , 322 , 323 , 337 ,417 , 418 , 474

Aluminiumsulfat 302 Alv 329 AMA =Allmän Material- och Arbets-

beskrivning 59Amalgam 231 Amider 252 Aminer 214 , 252 , 405 Ammoniak 86, 117, 143, 147, 149,

214 , 226 , 228 , 247 , 252 , 265 ,296 , 309 , 336 , 367 , 378

ammoniakavgång 147, 149från gödsel 149

Ammonium 178 , 182 , 184 , 300 , 303, 312 , 336 , 351

Ammoniumjon 250 Ammoniumkväve 311 , 346 Ammoniumnitrat 220 , 390 AMMOT = Artister och musiker mot

tinnitus 48Amosit 229 Amöbainfektion 398 Anaerob 193 , 194 , 314 Anaeroba 184 , 187 , 302 , 303 , 316 ,

321AnalyCen 51Analysmetoder 43, 200 , 256 , 325 ,

344 , 346 , 348 , 471 Analytica 51Andreaskors 208 Anhydrider 252 Anilin 223 Animalieproduktion 141Anisakis 196

Anjon 250 Ankor 140, 148, 151, 162 Anläggningskontroll 296 , 297 Anläggningslag 483 , 484

beskrivning av 483 Anmälningspliktiga sjukdomar 120,

397 , 400 , 479 lista 397

Anrikningsverk 404 Anslag 209 Ansvarsbestämmelser 71Antarktis 477 Anthrax 398 , 399 Anticimex 52Antifoulingprodukter 234 , 237 , 240 Antimikrobiella medel 258 Antofyllit 229 AOC =assimilerbart organisk kol 345 AOX 313 , 315 , 337 , 338 , 346 , 348

, 351 def. 346

AR =Allmänna råd 438 Arbetsfordon 361 Arbetsmiljöinspektionen

beskrivning av 33Arbetsmiljölag 25, 33, 210 , 221 ,

413, 467, 473 beskrivning av 467

Arbetsmiljöverketbeskrivning av 25gränsvärden 202

Arcustangens 433 Aritmetiskt medelvärde 424 Arkiv 67Arkivlag 446

beskrivning av 446 Aroclor 232 Aromater 222 , 233 , 247 , 252 , 256 ,

315Arsenik 178 , 182 , 213 , 220 , 230 ,

237 , 247 , 249 , 313 , 320 -322 ,334 , 350

ArtDatabankenbeskrivning av 41

Aryl 251 Asbest 52, 56, 84, 118, 128, 175 , 202

, 207 , 229 , 258 , 350 , 462 , 467 avfall 229 i bostäder 118översikt 229

Ascaris 196 Asfaltverk 296 , 363 , 405 Asfalt- och oljegrusanläggningar 295 ,

296Askarel 232 ASS =Arbetarskyddsstyrelsen 25Astma- och Allergiförbundet 48ATK =Allmänna tillämpningskungö-

relsen 153 Atmosfären

sammansättning 367 Atomvikt 249 Avdrivning 315 Avfall

animaliskt 130, 131