Välkommen till Nordiska ministerrådet

Välkommen till Nordiska ministerrådet

En minihandbok om arbete och arbetsformer i Nordiska ministerrådet

2 Välkommen till Nordiska ministerrådet

Välkommen till Nordiska ministerrådet

En minihandbok om arbete och arbetsformer i Nordiska ministerrådet


Välkommen till Nordiska ministerrådetEn minihandbok om arbete och arbetsformer i

Nordiska ministerrådet

ISBN 978-92-893-4188-2 (PRINT)ISBN 978-92-893-4189-9 (PDF)http://dx.doi.org/10.6027/ ANP2015-753ANP 2015:753

© Nordiska ministerrådet 2015

Layout: Jette Koefoed Omslag: Jette KoefoedTryck: Strandbygaard Grafisk A/SUpplaga: 850Papper: Munken PolarTypsnitt: Meta LF

Printed in Denmark

www.norden.org/nordpub

Det nordiska samarbetet

Det nordiska samarbetet är ett av världens mest omfattande regionala samarbeten. Det omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt Färöarna, Grönland och Åland.

Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förank-rat och är en viktig partner i europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa. Det nordiska samarbetet ska stärka nordiska och regionala intressen och värderingar i en global omvärld. Gemensamma värderingar länderna emellan bidrar till att stärka Nordens ställning som en av världens mest innovativa och konkurrenskraftiga regioner.

Nordiska ministerrådet Ved Stranden 18 DK-1061 København K Telefon (+45) 3396 0200

www.norden.org

NO

RDIC ECOLABEL

5041 0751Printed matter

Innehåll

1 Förord och inledning 71.1 Historik

1.2 Vision – ”Tillsammans är vi starkare”

1.3 Nordisk nytta

1.4 Moderniseringsreformen

2 Organisation och struktur 182.1 Statsministrarna

2.2 Ministerråden

2.3 Ordförandeskapet

2.4 Färöarna, Grönland och Åland

2.5 Ämbetsmannakommittéerna

2.6 Generalsekreterarens roll och initiativrätten

2.7 Sekretariatet

2.8 Nordiska institutioner och samarbetsorgan

2.9 Nordiska ministerrådets internationella arbete

2.10 Nordiska informationskontor

3 Det praktiska arbetet 323.1 Budgetprocessen

3.2 Samarbetet mellan ordförandeskapet och sekretariatet

3.3 Det tvärgående samarbetet

3.4 Internationell profilering och positionering

3.5 Språkhantering i Nordiska ministerrådet

4 Nordiska rådet 384.1 Om Nordiska rådet

4.2 Ärenden som involverar Nordiska rådet

4.3 Nordiska rådets priser


Det nordiska samarbetet är på många

sätt unikt när det gäller politisk

samverkan. Någon motsvarighet till

stater som har så nära relationer finns

knappast någonstans i världen.

Foto: Karin Beate Nøsterud/Norden.org

Välkommen till Nordiska ministerrådet 7

Förord

Välkommen till Nordiska ministerrådet!Det nordiska samarbetet är på många sätt unikt när det gäller politisk samverkan. Någon motsvarighet till stater som har så nära relationer finns knappast någonstans i världen.

Det nordiska projektet initierades i skuggan av erfaren-heterna från andra världskriget. Det var då uppenbart att nationalismen hade nått vägs ände – den utgjorde ett ödesdigert hot, inte bara mot människans värdighet och kultur, utan till och med mot människans fysiska överlev-nad. Under åren som gick fördjupades det nordiska sam-arbetet och är idag under 2000-talets andra decennium mer vittomfattande än någonsin. Utvecklingen ser även fortsättningsvis ut att fordra alltmer nordiskt samarbete. Norden är utomordentligt rikt på tillgångar inom många olika områden. Positionen är stark och de tänkbara ut-vecklingslinjerna förgrenar sig i oräkneliga och komplexa mönster.

I en värld med ekonomisk ojämlikhet, med vacklande ekonomier och ett världssamfund under press, kan det nordiska samarbetet komma att bli allt mer aktuellt. Världens länder står inför den tvingande utmaningen att gemensamt utveckla sina politiska system på ett sätt som motverkar utanförskap och gynnar social jämlikhet, konkurrenskraft, hållbar tillväxt och demokrati. Här kan, i all ömsesidighet, den nordiska modellen utgöra en inspi-rationskälla. Många är intresserade av våra tillvägagångs-sätt och erfarenheter.

Det nordiska samarbetet framstår som en unik möjlighet: Att övervinna begränsningar och instängdhet. Att vidga perspektiv, att stimuleras, och inte slentrianmässigt inta försvarsposition när vi möter olikheterna i vår likhet. Nordiska ministerrådet är en internationell organisation i hjärtat av Norden och dess historia. Vår gemensamma


historia rymmer så mycket inom språk, kultur och politik, inom näringsliv och handel; ja överhuvudtaget i alla de ömsesidiga utbyten och kontakter som skapat dagens Norden. I Nordiska ministerrådet vill vi att både samstäm-migheten och kontrasterna ska gynna vitaliteten i vårt arbete.

Vår dynamiska omvärld ställer också krav på det nordiska samarbetet. Därför har samarbetet gåtts igenom och analyserats under åren 2013–2014, vilket resulterade i rapporten ”Nyt Norden”. Mot bakgrund av rapporten tog de nordiska samarbetsministrarna i juni 2014 beslut om ett ambitiöst reformpaket som ska implementeras under de kommande åren. Med denna moderniseringsreform säkrar vi att det nordiska samarbetet behåller sin relevans och att de nordiska länderna kan utveckla sin genom-slagskraft på den internationella arenan. Tillsammans ser vi till att stärka det nordiska samarbetet så att det fort-sättningsvis skapar mervärde för de nordiska invånarna. Vi visar att vår region är redo för framtida utmaningar, och därför har det nordiska projektet aldrig varit så spän-nande som det är nu.

Dagfinn HøybråtenGeneralsekreterare, Nordiska ministerrådet


Vår dynamiska omvärld ställer också krav

på det nordiska samarbetet. Därför har

samarbetet gåtts igenom och analyserats

under åren 2013–2014, vilket resulterade i

rapporten ”Nyt Norden”.

Nyt NordenAfrapportering på generalsekretærens moderniseringsopdrag

Ved Stranden 18DK-1061 København Kwww.norden.org

Gennem samarbejdet i Nordisk Ministerråd har de nordiske lande siden oprettelsen i 1971 opnået mange væsentlige resultater til gavn for borgerne i Norden. Det nordiske samarbejde må imidlertid være i fortsat fornyelse for at sikre, at samarbejdet på langt sigt forbliver et stærkt redskab for de nordiske regeringer til at håndtere politiske udfordringer.

På baggrund af mandat fra den nordiske samarbejdskomité, NSK, fremlagte Nordisk Ministerråds generalsekretær i april 2014 rapporten Nyt Norden, som indeholder en række anbefalinger til de nordiske samarbejdsministre med det formål:

• At styrke det nordiske samarbejde på ministerniveau, så der bliver mere politisk indhold• At sikre et effektivt sekretariat som støtter op om det politiske samarbejde• At skabe et nyt nordisk budget som er et reelt styrings- og prioriteringsredskab• At få mere nordisk nytte ud af Ministerrådets projekt- og programvirksomhed• At sikre en bedre styring af de nordiske institutioner.

Samarbejdsministrene behandlede Nyt Norden rapportens anbefalinger den 26. juni 2014 og vedtog på den baggrund en ambitiøs reformpakke, som skal sikre, at samarbejdet i Nordisk Ministerråd forbliver et stærkt og relevant redskab for de nordiske regeringer i mødet med nye politiske udfordringer.

Dette genoptryk af Nyt Norden rapporten indeholder samarbejdsministrenes reformpakke og gør det dermed muligt at se anbefalingerne og baggrunden for disse sammen med samarbejdsministrenes beslutninger.

Nyt Norden

ANP2014:754ISBN 978-92-893-3805-9

Med saMarbejdsMinistrenes

beslutninger

ANP2014:754

2014754 omslag.indd 1 23-09-2014 13:18:04

Foto: Imagesubscription


Helsingforsavtalet är den

juridiska grunden för det

officiella nordiska samarbetet.

Avtalet undertecknades

ursprungligen 1962 och har

uppdaterats ett antal gånger,

de senaste ändringarna trädde

i kraft 1996.

Helsingforsaftalen

Samarbejdsoverenskomst mellem Danmark, Finland, Island, Norge og Sverige

1996 Dansk

Ved Stranden 181061 København Kwww.norden.org

ANP 2010:741ISBN 978-92-893-2100-6



1 Inledning

Den här broschyren är avsedd att ge en introduktion och en kort presentation av arbetet i Nordiska ministerrådet. Texterna är medvetet mycket kortfattade och innehåller endast de mest nödvändiga upplysningarna. För ytterligare information hänvisas till webbplatsen www.norden.org, där man kan läsa mer om det nordiska samarbetet i allmänhet, men också hitta utförlig information om Nordiska ministerrådet och prenumerera på nordiska nyhetsbrev.

1.1 HistorikDe nordiska ländernas historia är nära sammanflätad. Länderna har snart i ett årtusende växelvis samarbetat, krigat och ingått i unioner med varandra men har under de senaste tvåhundra åren levt under fredliga förhållanden.

Det nordiska samarbetet är världens äldsta samarbete av sitt slag. De första stegen till det nuvarande formella, politiska samarbetet togs efter andra världskriget och 1952 grundades Nordiska rådet. Nordiska ministerrådet grunda-des i sin tur år 1971 som en formalisering av regeringarnas samarbete. Det nordiska samarbetet är, precis som FN och EU, av mellanstatlig karaktär och kännetecknas av den konsensusprincip som råder på så gott som alla nivåer inom samarbetet.

Många har svårt att skilja mellan Nordiska rådet och Nord-iska ministerrådet. Det finns också ett nära samarbete mellan de två − de är samlokaliserade i Köpenhamn, men är likväl separata organisationer: Nordiska rådet inne-fattar parlamentarikernas samarbete, medan Nordiska ministerrådet omfattar samarbetet mellan de nordiska regeringarna.

På samma adress som Nordiska rådet och Nordiska minis-terrådet, Ved Stranden 18 i Köpenhamn, finns även


Visionen fungerar som en ledstjärna för

arbetet vid Nordiska ministerrådet och

baseras på följande fyra pelare:


Ett gränslöst Norden

Ett innovativt Norden

- Ett synligt Norden

- Ett utåtriktat Norden

”Tillsammans är vi starkare”


Nordiska kulturfonden. Nordiska kulturfonden arbetar sedan 1966 med att dela ut kulturstöd för att skapa en grogrund för nordiska nätverk och relationer på längre sikt.

1.2 Vision – ”Tillsammans är vi starkare”De nordiska samarbetsministrarna antog i februari 2014 en visionsdeklaration för det nordiska samarbetet och Nordiska ministerrådet. Visionen, som går under namnet ”Tillsammans är vi starkare”, understryker att de gemen-samma nordiska erfarenheterna kan betyda mycket för andra i en värld där vikten av regionalt samarbete ökar.Visionen fungerar som en ledstjärna för arbetet vid Nord-iska ministerrådet och baseras på följande fyra pelare:

• Ett gränslöst Norden• Ett innovativt Norden• Ett synligt Norden• Ett utåtriktat Norden

Visionen är också vägledande för användningen av den så kallade prioriteringsbudgeten, vars syfte är att finansiera nya och större satsningar inom ramen för Nordiska minis-terrådets politiska prioriteringar. Prioriteringsbudgeten för 2015 är ca 74 miljoner danska kronor, varav ca 60 % går till att sätta igång ordförandeskapslandets satsningar medan de resterande 40 % används till t.ex. statsminist-rarnas och samarbetsministrarnas prioriteringar. För att ett projekt ska beviljas finansiering från prioriteringsbud-geten krävs bl.a. att det rör sig om en större strategisk och innovativ satsning som skapar nordiskt mervärde och att minst tre länder deltar i projektet. Bland de projekt som beviljats medel från prioriteringsbudgeten kan nämnas:

• NordMin, där man skapat ett nätverk för aktörer inomden nordiska gruvindustrin (satsning under Sveriges ordförandeskap 2013)

• Den nordiska spellistan, en samling av musik frånnordiska artister och kompositörer (satsning underIslands ordförandeskap 2014)


• Nordic Built Cities, som ska bidra till att skapahållbara byggnader och städer i Norden (satsningunder Danmarks ordförandeskap 2015)

• Hållbar nordisk välfärd, Nordiska ministerrådets program för nya välfärdslösningar

• Grön tillväxt, ett initiativ som ska göra Nordenledande i grön tillväxt.

1.3 Nordisk nyttaEn annan viktig ledstjärna för det nordiska samarbetet är begreppet nordisk nytta. De nordiska länderna har mycket att vinna genom samarbete. Med gemensamma insatser kan dessutom den nordiska genomslagskraften stärkas internationellt. Utgångspunkten är att samarbetet ska inriktas på områden där en gemensam nordisk insats skapar ett mervärde för de nordiska länderna och deras medborgare.

Utgångspunkten för all nordisk verksamhet ska vara att den ska uppfylla ett eller flera av dessa kriterier:

• Den ska avse verksamhet som annars skulle ske inationell regi, men där påtagliga positiva effekteruppnås genom gemensamma nordiska lösningar.

• Den ska manifestera och utveckla nordisk samhörighet.

• Den ska öka nordisk kompetens och konkurrenskraft.• Den ska stärka det nordiska inflytandet internatio-

nellt.

1.4 ModerniseringsreformenPå uppdrag av Nordiska samarbetskommittén (NSK) inled-de generalsekreteraren för Nordiska ministerrådet i april 2013 en moderniseringsreform i syfte att framtidssäkra det nordiska samarbetet. Verksamheten vid ministerrådet utreddes och analyserades grundligt, något som utmyn-nade i rapporten ”Nyt Norden” med 39 rekommendatio-ner som tog sikte på fyra huvudområden:


De nordiska länderna har mycket

att vinna genom samarbete. Med

gemensamma insatser kan dessutom

den nordiska genomslagskraften

stärkas internationellt.



Svanen är Nordens officiella

logotyp. Fjädrarna representerar

de fem nordiska länderna och

Färöarna, Grönland och Åland

Symbolen används också i en

reviderad version i den välkända

miljömärkningen Svanen. Det är

Nordens officiella miljömärkning,

som syftar till att visa på goda

miljöalternativ i det dagliga livet.

Foto: Magnus Fröderberg/norden.org


• förstärkt samarbete på ministernivå och en bättrebudget

• ett effektivare sekretariat som initierar och följer upppolitiska beslut

• mer målmedveten användning av nordiska projekt• tydligare ägandestyrning av de nordiska institutio-

nerna.

Baserat på rekommendationerna i rapporten tog de nordiska samarbetsministrarna i juni 2014 beslut om ett ambitiöst reformpaket som ska implementeras under de kommande åren.


2 Organisation och struktur

2.1 StatsministrarnaStatsministrarna har det övergripande ansvaret för det nordiska regeringssamarbetet, men har inga formalisera-de fasta mötestider. I praktiken är ansvaret för samarbetet delegerat till de nordiska samarbetsministrarna. Nordiska statsministermöten hålls ett par gånger per år, oftast ett under tidig sommar och ett under Nordiska rådets ordina-rie session.

2.2 MinisterrådenNordiska ministerrådet består av de nordiska länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Dessutom deltar Färöarna, Grönland och Åland. Trots namnet är Nordiska ministerrådet inte ett utan flera ministerråd. Arbetet är liksom i EU uppbyggt kring olika ministerråd som är ansvariga för frågor inom ett visst fackområde. Det finns totalt tio fackministerråd samt ytterligare ett ministerråd, Ministerrådet för samarbetsministrarna(MR-SAM), som på vägnarna av de nordiska statsminist-rarna tillvaratar det överordnade ansvaret. MR-SAM har även ansvar för Nordiska ministerrådets samlade budget och en rad andra koordinerande uppgifter.


Trots namnet är Nordiska ministerrådet

inte ett utan flera ministerråd.

Arbetet är liksom i EU uppbyggt kring

olika ministerråd som är ansvariga för

frågor inom ett visst fackområde.


Här följer en lista över ministerråden:

Samarbetsministrarna (MR-SAM) De nordiska samarbetsministrarna ansvarar på upp-drag av statsministrarna för samordningen av det nordiska regeringssamarbetet.

Nordiska ministerrådet för kultur (MR-K) Ansvarar för det nordiska kultursamarbetet inom Nordiska ministerrådet. Ett av de överordnade målen är att främja mångfalden av kulturuttryck och att förmedla kunskap om konstnärer och deras arbete över gränserna.

Nordiska ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) MR-FJLS består av ett ministerråd med fyra politik-områden. MR-FJLS huvudsakliga uppgifter består i att främja en hållbar användning av naturtillgångar och genetiska resurser.

Nordiska ministerrådet för lagsamarbete (MR-LAG) Justitiesamarbetet är ett verktyg för de nordiska länderna i arbetet med att främja grundläggande gemensamma principer inom nordisk lagstiftning.

Nordiska ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM) De nordiska ländernas gemensamma kulturhistoria och demokratiska traditioner har gjort det möjligt att utveckla ett nära och konstruktivt samarbete inom jämställdhetsområdet.

Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning (MR-U) Ministerrådet ska medverka till att säkerställa att Norden har en ledande position som kunskaps- och kompetensregion.


Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik (MR-S) Det nordiska samarbetet inom social- och hälsoom-rådet är baserat på gemensamma värderingar som utgör fundamentet i den nordiska välfärdsmodellen.

Nordiska ministerrådet för miljö (MR-M) Det nordiska miljösamarbetet ska bland annat bidra till att bevara och förbättra miljö- och livs-kvalitet i Norden och påverka det regionala och internationella samarbetet.

Nordiska ministerrådet för ekonomi- och finanspo-litik (MR-FINANS) Samarbetet lägger grunden för att främja nordiska intressen internationellt och för en mer omfattande global ekonomisk integration.

Nordiska ministerrådet för arbetsliv (MR-A) De nordiska regeringarnas samarbete inom sys-selsättnings- och arbetsmarknadsområdet samt områdena arbetsmiljö och arbetsrätt leds av de nordiska arbets- och sysselsättningsministrarna.

Nordiska ministerrådet för närings-, energi- och regionalpolitik (MR-NER) De nordiska ländernas samarbete inom områdena näringsliv, energi- och regionalpolitik ska bidra till att säkra regionens fortsatt goda tillväxt.

Alla beslut inom ministerråden fattas utifrån en konsen-susprincip, vilket betyder att alla länder ska vara eniga. Fackministerråden träffas en till två gånger om året medan samarbetsministrarna vanligtvis håller fyra till fem möten per år. Beslut fattas genom omröstning vid mötena, eller genom så kallad skriftlig procedur när ärendet är moget för beslut.


Ordförandeskapets roll i ministerrådet

är att aktivt leda arbetet inom samarbets-

områdena. Som stöd för detta utformas ett

ordförandeskapsprogram som är vägledande

för stora delar av det nordiska samarbetet

under året.

Foto: Adrian Joachim


2.3 OrdförandeskapetAnsvaret för ordförandeskapet inom Nordiska minister-rådet är roterande, och de fem länderna sköter uppdra-get i en bestämd turordning. Även Nordiska rådet har roterande ordförandeskap – dock har samma land aldrig ordförandeskapet samtidigt i de båda organisationerna.

Ordförandeskapets roll i ministerrådet är att aktivt leda arbetet inom samarbetsområdena. Som stöd för detta utformas ett ordförandeskapsprogram som är vägle-dande för stora delar av det nordiska samarbetet under året. Detta presenteras vanligtvis under Nordiska rådets ordinarie session. Ordförandeskapslandet ansvarar även för att genomföra prioriterade projekt. För det ändamålet disponerar ordförandeskapet över en del av den så kal-lade prioriteringsbudgeten. Alla möten i både ministerråd och ämbetsmannakommittéer leds av ordförandeskapet.

2.4 Färöarna, Grönland och ÅlandDe nordiska samarbetsministrarna antog 2007 ett beslut om att stärka Färöarnas, Grönlands och Ålands roll i det nordiska samarbetet på basis av det så kallade Ålandsdo-kumentet. Det innebär bland annat att Färöarna, Grönland och Åland kan leda ordet vid ministerrådsmöten, i ämbets-mannakommittéer och i arbetsgrupper. De har också alltid rätt att delta vid möten och yttra sig, men har ingen formell rösträtt.

2.5 ÄmbetsmannakommittéernaTill varje ministerråd hör en eller i några enstaka fall flera ämbetsmannakommittéer. Ämbetsmannakommittéernas roll är att förbereda och följa upp de ärenden som be-handlas i ministerråden. Nordiska samarbetskommittén (NSK) bistår de nordiska samarbetsministrarna (MR-SAM) och har ett motsvarande övergripande ansvar. Ämbets-mannakommittéerna består av nationella tjänstemän som fungerar som ministrarnas ställföreträdare. Det mesta av det konkreta arbetet utförs av ämbetsmannakommitté-erna, medan de politiska riktlinjerna dras upp av minister-råden.


Beslut i ämbetsmannakommittéerna fattas utifrån samma konsensusprincip och beslutsformer som i ministerrå-den. För att kunna sköta det mer konkreta arbetet träffas ämbetsmannakommittéerna oftare än ministerråden, vanligtvis håller man möten fyra till åtta gånger per år.

2.6 Generalsekreterarens roll och initiativrättenNordiska ministerrådets generalsekreterare utses av de nordiska regeringarna. Generalsekreterarens roll är att leda sekretariatets arbete. Ordförandeskapet och gene-ralsekreterarens arbete sker enligt riktlinjer utarbetade av Nordiska samarbetskommittén, men generalsekreteraren har enligt arbetsordningen för Nordiska ministerrådet rätt och plikt att ta egna initiativ. Detta kallas för initiativrät-ten och gäller hela sekretariatets arbete. Sekretariatet har alltså inte bara en passiv roll som praktisk samordnare för beslut tagna i ministerråden och ämbetsmannakommit-téerna, utan ska också själv komma med förslag och spela en aktiv roll i att driva samarbetet framåt.

2.7 SekretariatetNordiska ministerrådets sekretariat i Köpenhamn har ansvar för den dagliga driften av det nordiska reger-ingssamarbetet under ledning av generalsekreteraren. Huvuduppgiften är att förbereda ärenden som tas upp i ämbetsmannakommittéerna och ministerråden. Dess-utom ansvarar man för att fattade beslut blir genomförda. Ungefär hundra personer från hela Norden arbetar vid sekretariatet.

Det strävas efter en jämn fördelning mellan de nordiska länderna vid rekryteringar utan att ge avkall på kompe-tens. Alla anställda vid Nordiska ministerrådets sekretari-at är anställda på tidsbegränsade kontrakt och kan arbeta i organisationen i högst åtta år.


Sekretariatet antog i december 2013 följande missionsförklaring:

Nordiska ministerrådets sekretariat är ett redskap för att förverkliga samarbetet mellan de nordiska regeringarna. Vi ska bidra till resultat som skapar mervärde och gör Norden synligt inåt och utåt genom att

• initiera, verkställa och följa upp politiska beslut • utveckla kunskap till grund för gemensamma

lösningar• bygga nätverk för utbyte av erfarenheter och idéer.

Missionen är ett sätt att förverkliga de nordiska samarbetsministrarnas vision ”Tillsammans är vi starkare” i det dagliga arbetet vid sekretariatet. Arbetet vid sekretariatet är uppdelat på sex olika avdelningar, där tre är fackavdelningar med ansvar för fackministerråden.

På varje avdelning finns en avdelningschef, ett antal seniorrådgivare och rådgivare, koordinatorer samt studentmedarbetare. Dessutom finns projektanställda på kortare tidsperioder som arbetar med tidsbegränsade arbetsuppgifter.

Generalsekreterarens kontor (GSK) bistår generalsekreteraren i hans ansvar för att leda och samordna sekretariatets arbete under ledning av stabschefen. GSK:s arbete betjänar även MR-SAM och Nordiska samarbetskommittén (NSK). De övriga ministerråden betjänas av fyra fackavdelningar:

• Avdelningen för kultur och resurser (KR) ansvarar för MR-K, MR-FJLS och MR-JÄM.

• Avdelningen för kunskap och välfärd (KV) ansvarar för MR-U och MR-S.

• Avdelningen för tillväxt och klimat (VK) ansvarar för MR-NER, MR-A, MR-M och MR-FINANS.

• Avdelningen för HR, administration och juridik (HRAJ)ansvarar för MR-LAG.



2.8 Nordiska institutioner och samarbetsorganEn stor del av det nordiska samarbetet föregår genom institutioner placerade i olika nordiska länder. Det nordiska samarbetet finansierar tretton institutioner och har omkring tjugo samarbetsorgan. En dryg tredjedel av ministerrådets totala budget går till denna verksam-het. Institutionerna driver verksamhet inom specifika områden som definierats av de nordiska regeringarna. Institutionerna finansieras helt eller delvis av Nordiska ministerrådet, i de flesta fall är andelen över 50 procent. Övrig finansiering kommer främst från nationella statliga medel, men även genom EU-medel och andra bidrag.

De grundläggande reglerna gällande institutionerna finns i Rättsställningsavtalet som ingicks mellan de nordiska länderna 1988. Därutöver finns mer detaljerade bestäm-melser i de så kallade normalstadgarna. Normalstadgarna antas av MR-SAM men kan anpassas till institutionernas verksamhet. Varje institution har således egna specifice-rade stadgar som beskriver institutionens syfte och som samtidigt fungerar som etableringsdokument för institu-tionen.


De nordiska institutionerna är

• Nordens hus i Reykjavik (NOREY)• Nordens hus på Färöarna (NHFØ)• Nordens institut i Grönland (NAPA)• Nordens institut på Åland (NIPÅ)• Kulturkontakt Nord (KKN)• Nordiskt informationscenter för medie- och

Kommunikationsforskning (NORDICOM)• Nordregio• Nordiska institutionen för vidareutbildning

inom arbetsmiljöområdet (NIVA)• NordForsk• Nordic Innovation• Nordisk energiforskning (NEF)• Nordens välfärdscenter (NVC)• Nordiskt Genresurscenter (NordGen)

Förutom institutionerna finns ett antal samarbetsor-gan som inte uppfyller kriterierna för en institution och som därmed inte omfattas av det ovannämnda rätts-ställningsavtalet. Dessa styrs på andra sätt, men är fortfarande en del av det nordiska samarbetet. Samar-betsorganen är helt eller delvis finansierade av Nordiska ministerrådet.

Exempel på samarbetsorgan:

• Miljömärkningen Svanen• Nordiska film- och TV-fonden• Nordiska kulturfonden• Nordiska miljöfinansieringsbolaget• Nordiskt Atlantsamarbete (NORA)

Velkommen til Nordisk ministerråd 27


Nordiska ministerrådet har ett tätt

samarbete med en rad interna-

tionella, regionala och nationella

organisationer i Norden och utan-

för Norden. Utveckling och tillväxt i

Östersjöregionen fyller en stor del

av det internationella arbetet.

Foto: Klaus Munch Haagensen


2.9 Nordiska ministerrådets internationella arbeteNordiska ministerrådet har ett tätt samarbete med en rad internationella, regionala och nationella organisationer i Norden och utanför Norden. Utveckling och tillväxt i Östersjöregionen fyller en stor del av det internationella arbetet. Bland annat är man med och stöder och bidrar till genomförandet av EU:s Östersjöstrategi och den nordliga dimensionen. Därutöver strävar Nordiska ministerrådet också efter att delta i andra relevanta sammanhang.

Nordiska ministerrådet har i många år haft ett tätt sam-arbete med Estland, Lettland, Litauen och nordvästra Ryssland. Man har kontor i Tallinn, Riga, Vilnius och i nordvästra Ryssland (Sankt Petersburg). Detta arbete inleddes under första halvan av 1990-talet och inled-ningsvis låg fokus på utbyte av information om Norden. Under de senaste åren har samarbetet dock utvecklats och utvidgats.

Fokusområden för samarbetet är bland annat problem-ställningar av gränsöverskridande karaktär, såsom be-kämpandet av människohandel, smittsamma sjukdomar, organiserad kriminalitet samt miljöfrågor. För Vitrysslands del finns även ett antal aktiviteter som siktar på att stödja unga vitryska studenters möjligheter att studera utom-lands och främjandet av demokrati.

På grund av att de ryska myndigheterna under de senaste åren gjort det svårare för utländska organisationer att bedriva verksamhet i Ryssland, så beslöt samarbets-ministrarna (MR-SAM) 2015 att aktiviteten vid Nordiska ministerrådets informationskontor i nordvästra Ryssland ska avvecklas på obestämd tid. Minimibemanningen upprätthålls dock vid ett av kontoren för att ha en grund att bygga på då det politiska klimatet så tillåter och det igen blir möjligt för Nordiska ministerrådet att bedriva verksamhet. Nordiska ministerrådet fortsätter dock med ett antal samarbetsaktiviteter, t.ex. gällande journalistik och forskning, som inte bedrivs via kontoret i nordvästra Ryssland.


Nordiska ministerrådet har observatörsstatus i Arktiska rådet och samarbetar även med länderna kring Arktis. Ministerrådet håller också på att utveckla samarbetet med grannarna i väst, framför allt Kanada. Nordiska minister-rådet ses ofta som en förebild inom regionalt samarbete och bjuds därför flitigt in till föreläsningar och konferen-ser. Det unika regionala samarbetet har också initierat ett inledande samarbete med Visegradgruppen, som är ett samarbete mellan fyra centraleuropeiska länder (Tjeckien, Ungern, Slovakien och Polen).

2.10 Nordiska informationskontorDet nordiska samarbetet har ett antal informationskon-tor utspridda i de olika länderna. De har till uppgift att samordna den nordiska verksamheten i de aktuella om-rådena, informera om det nordiska samarbetet och agera som distriktskontor för de lokala Norden-föreningarna. Det finns informationskontor i Akureyri, Umeå, Göteborg, Jyväskylä, Vasa, Arendal, Alta och Flensburg. De adminis-treras av Föreningarna Nordens Förbund, men är delvis finansierade av Nordiska ministerrådet.

Välkommen till Nordiska ministerrådet 31Foto: Imagesubscription

Nordiska ministerrådet har

observatörsstatus i Arktiska

rådet och samarbetar även

med länderna kring Arktis.

Ministerrådet håller också på

att utveckla samarbetet med

grannarna i väst, framför allt

Kanada.


Finland 15,5%

Danmark 20,0%

Island 0,7%Norge 31,5%

Sverige 32,3%

Fordelingsnøgle 2015, % af BNIFördelningsnyckel 2015, % av BNI

3 Det praktiska arbetet

3.1 BudgetprocessenBudgeten för Nordiska ministerrådet uppgår till drygt en miljard danska kronor. Annorlunda uttryckt kostar det nordiska samarbetet varje invånare i Norden ca 36 danska kronor årligen. Finansieringen sker nästan ute-slutande genom bidrag från de nordiska länderna enligt en fördelningsnyckel som baseras på ländernas andel av den totala nordiska bruttonationalinkomsten. Fördel-ningsnyckeln för 2015 visas nedan.


3.1.1 Exempel på budget – Budget 2015

Som det framgår av siffrorna nedan domineras budgeten av utbildning och forskning, kultur samt närings-, energi- och regionalpolitik. Prioriteringsbudgeten består av två delar: ca 60 % går till att finansiera ordförandeskapets satsningar medan resterande medel går till att sätta igång större och prioriterade satsningar. Posten gemensamma aktiviteter täcker en rad diverse aktiviteter som minister-rådet finansierar, bland annat informationsaktiviteter.

Andel av den totala budgeten (2015)

0,2%

0,2%

1,0%

1,6%

2,7%

4,6%

4,7%

5,1%

8,5%

10,8%

14,3%

19,1%

27,2%

0,0% 5,0% 10,0% 15,0% 20,0% 25,0% 30,0%

Lovgivningssamarbejde

Finanspolitik

Ligestilling

Arbejdsliv

Nordisk Ministerråds fælles aktiviteter

Socialpolitik

Fiskeri og havbrug, jordbrug, levnedsmidler ogskovbrug

Miljø

Prioriteringsbudget

Nabopolitik/Internationalt samarbejde

Erhverv, energi og regional

Kultur

Uddannelse og forskning

Andel af det samlede budget (2015)

Utbildning och forskning

KulturNärings-, energi- och

regionalpolitik

Grannpolitik/internationellt samarbete

Prioriteringsbudgeten

Miljö

Fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk

Socialpolitik

Nordiska ministerrådets gemensamma aktiviteter

Arbetsliv

Jämtställhet

Finanspolitik

Lagstiftningsarbete


Budgetprocessen

Fjärde kvartal

Förhandlingar mellan Nordiska rådet och ordföranden för MR-SAM om Nordiska ministerrådets budgetförslag.

Nordiska rådet godkänner budgetförslaget.

MR-SAM tar det slutliga beslutet om godkännandet av nästa års budget.

Första kvartal

Dialog med Nordiska rådet gällande nästa budgetår (kan även hållas under fjärdekvartalet året innan).

Budgetanvisningar presenterasför och godkänns av MR-SAM.

Andra kvartal

Sektorerna ger inspel tillGeneralsekreterarensbudgetförslag.

Generalsekreteraren lägger framtill budgetförslag. Förslagetsänds till Nordiska rådet och tillländerna för kommentarer.

Tredje kvartal

Generalsekreteraren göreventuella justeringar i budgetförslaget baserat på kommentarer från länderna.

MR-SAM godkännerbudgetförslaget som därefterkallas Nordiska ministerrådets budgetförslag och sänds tillNordiska rådet för kommentarer.


3.2 Samarbetet mellan ordförandeskapet och sekretariatetSamarbetet mellan ordförandeskap och sekretariat ska bygga på ett nära samarbete och ömsesidigt förtroende. Man bör hålla varandra informerade om alla väsentliga pågående aktiviteter och initiativ. Mötesdagordningar formuleras i nära samråd mellan ordförandeskapet och sekretariatet baserat på förslag från sekretariatet. Se-kretariatet ansvarar för att kalla in till möten samt för att utarbeta och skicka ut mötesmaterial. Ordförandeskapet och sekretariatet bör före mötena informera varandra om förslag som de vill lägga fram vid möten i ministerråd eller ämbetsmannakommittéer.

3.3 Det tvärgående samarbetetDet finns ett antal projekt som överskrider de traditionella sektorsgränserna och därför involverar flera ministerråd och avdelningar. Dessa koordineras av en rådgivare som ser till att involvera alla fackområden. Bland dessa kan nämnas Nordiska barn- och ungdomskommittén (NORD-BUK) samt arbetsgrupperna för hållbar utveckling, män-niskohandel och arbete med jämställdhetsintegrering.

3.4 Internationell profilering och positioneringNordiska ministerrådet och Nordiska rådet samarbetar om det kommunikativa uppdraget och har valt att satsa gemensamma resurser för att få största möjliga offentliga genomslag för det officiella nordiska samarbetet. Detta arbete synliggörs bland annat genom www.norden.org som är gemensam för de båda organisationerna.

De senaste åren har Norden och de nordiska länderna fått mycket positiv uppmärksamhet världen över. Under 2014 antog samarbetsministrarna därför en strategi för inter-nationell profilering och positionering av Norden. Syftet med strategin är att tillsammans stärka Nordens och de nordiska ländernas konkurrenskraft och internationella inflytande.


3.5 Språkhanteringen i Nordiska ministerrådetAlla som anställs vid Nordiska ministerrådet förväntas tala och skriva ett av de skandinaviska språken (danska, norska eller svenska). Dessa språk är enligt långvarig praxis Nordiska ministerrådets officiella arbetsspråk. Vissa dokument och handlingar översätts till finska, isländska och engelska. Ministerrådsmöten och andra möten kan tolkas vid behov. Till hanteringen av detta arbete finns en tolk- och översättarenhet, placerad på kommunikationsavdelningen vid Nordiska ministerrådets sekretariat. Engelska används som arbetsspråk i interna-tionella sammanhang.

Velkommen til Nordisk ministerråd 37

Alla som anställs vid Nordiska

ministerrådet förväntas tala och

skriva ett av de skandinaviska

språken (danska, norska eller

svenska). Dessa språk är enligt

långvarig praxis Nordiska

ministerrådets officiella arbetsspråk.


4 Nordiska rådet

4.1 Om Nordiska rådetNordiska rådet arbetar som Nordiska ministerrådet för att främja nordisk nytta, men på parlamentarisk nivå. Detta gör man först och främst genom att lägga fram förslag och genom att påverka och ge råd till de nordiska regeringar-na i form av uttalanden och frågor. De viktigaste arbets-redskapen för att göra detta är förslag och frågor som kan riktas antingen till Nordiska ministerrådet eller till en eller flera av de nordiska regeringarna.

Nordiska rådet består av 87 parlamentariker från de nordiska länderna. Plenarförsamlingen är Nordiska rådets översta beslutande organ. Man tar beslut eller uttalar sig vid någon av de två årliga sessionerna. Den ordinarie sessionen hålls kring månadsskiftet oktober/november, dessutom hålls en minisession på våren. Som tidigare nämnts godkänner Nordiska rådet Nordiska ministerrå-dets budget vid den ordinarie sessionen. Nordiska rådets presidium är det beslutande organet mellan sessionerna. Under presidiet arbetar fem utskott inom olika fackområ-den. Samarbetet mellan Nordiska rådet och ministerrådet sker i flera olika former.

4.2 Ärenden som involverar Nordiska rådet

4.2.1 Rekommendationer, framställningar och betänkanden

Rekommendationer och framställningar är förslag som utarbetas av Nordiska rådet och läggs fram till Nordiska ministerrådet eller till en eller flera av de nordiska länder-nas regeringar. Huvudregeln är att sekretariatet ansva-rar för att besvara de rekommendationer som ställs till Nordiska ministerrådet, och ordförandeskapet ansvarar för att besvara de som ställs till ländernas regeringar. Rekommendationerna delegeras ut till avdelningarna på sekretariatet som koordinerar svar (även kallat meddelan-

Välkommen till Nordiska ministerrådet 39Foto: Johannes Jansson/norden.org. Session i Riksdagen i Sverige

Nordiska rådet består av 87

parlamentariker från de nordiska

länderna. Plenarförsamlingen är

Nordiska rådets översta beslutande

organ. Man tar beslut eller uttalar

sig vid någon av de två årliga

sessionerna.


den) inom sina respektive områden. Svaren ska behand-las av relevant ämbetsmannakommitté, och är frågan tvärsektoriell ska ansvarig fackrådgivare involvera andra relevanta sektorer.

Till följd av den nya process som beslöts av samarbets-ministrarna (MR-SAM) och Nordiska rådets presidium i februari 2015 ska rekommendationerna framöver besva-ras löpande inom 12 veckor. I svaren anges om Nordiska ministerrådet anser att rekommendationen är uppfylld, delvis uppfylld eller inte kan imötekommas. Nordiska rå-det beslutar baserat på svaret om man anser att svaret är tillräckligt, varefter behandlingen av rekommendationen avslutas, eller om man önskar upprätthålla rekommenda-tionen. Om Nordiska rådet väljer att upprätthålla rekom-mendationen inleds en politisk dialog – vanligen genom att en minister från ordförandeskapslandet diskuterar rekommendationen på ett relevant utskottsmöte eller på en session. Efter att den politiska dialogen är avslutad bortfaller rekommendationen.

Nordiska rådet avger betänkanden om bland annat revi-sionsberättelser från Nordiska ministerrådet. Detta är en del av den kontroll- och uppföljningsfunktion som man har gentemot ministerrådet.

4.2.2 Skriftliga frågor

Medlemmar av Nordiska rådet har rätt att ställa frågor till regeringarna eller Nordiska ministerrådet. Frågan ska röra det nordiska samarbetet och inte vara av nationell karaktär. Frågorna skickas till generalsekreterarens kontor som sedan ansvarar för att frågan blir besvarad. En skriftlig fråga ska oavsett mottagare vara besvarad inom sex veckor. 4.2.3 Ministerrådsförslag

Ministerrådsförslag är omvänt de förslag som Nordiska ministerrådet eller en av de nordiska regeringarna riktar till Nordiska rådet, i vanliga fall i samband med sessio-nerna. Frågorna ska vara av större och viktigare karaktär, t.ex. budgetar och olika handlingsplaner, och ska vara nationellt förankrade även om ministerrådet formellt står som avsändare.


4.3 Nordiska rådets priserNordiska rådet delar varje år ut ett litteraturpris, ett musikpris, ett filmpris samt ett natur- och miljöpris. Det senaste tillskottet är ett barnlitteraturpris som delas ut sedan 2013. Prismottagarna har tidigare offentliggjorts vid olika tidpunkter under året, men under 2013 provades för första gången att offentliggöra prismottagarna vid en tv-sänd ceremoni i Oslo operahus.

Syftet med Nordiska rådets priser är att öka intresset för de nordiska ländernas litteratur, språk, musik och film. Natur- och miljöpriset ges till personer eller organisatio-ner som har tagit speciella initiativ på natur- och miljö-skyddsområdet. Varje pris uppgår till 350 000 danska kronor. Det är Nordiska ministerrådet som ansvarar för administrationen av priserna.

42 Välkommen till Nordiska ministerrådetFoto: Johannes Jansson/norden.org

www.norden.org – Det officiella nordiska

samarbetets webbplats. Här finns nyheter

och arrangemang, men också publikationer

och djupgående information om det nordiska

samarbetet. Dessutom finns kontaktuppgifter

till relevanta personer.



Styrdokument

• Helsingforsavtalet

– samarbetsöverenskommelse

mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

• Rättsställningsavtalet för sekretariaten

– avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska minister-

rådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat

• Rättsställningsavtalet för institutionerna

– avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige

om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner

och deras anställda

• Arbetsordning för Nordiska ministerrådet

• Arbetsordning för Nordiska ministerrådets sekretariat

• Institutionshandboken

– handbok i hur institutioner regleras


CBSS Council of the Baltic Sea States

GSK Generalsekreterarens kontor

(Nordiska ministerrådet)

HRAJ Avdelningen för HR, administration och

juridik

KOMM Kommunikationsavdelningen

KR Avdelningen för kultur och resurser

KV Avdelningen för kunskap och välfärd

MR-A Ministerrådet för arbetsliv

MR-FINANS Ministerrådet för ekonomi-

och finanspolitik

MR-FJLS Ministerrådet för fiske och vattenbruk,

jordbruk, livsmedel och skogsbruk

MR-JÄM Ministerrådet för jämställdhet

MR-K Ministerrådet för kultur

MR-LAG Ministerrådet för lagsamarbete

MR-M Ministerrådet för miljö

MR-NER Ministerrådet for närings-, energi- och

regionalpolitik

MR-S Ministerrådet för social- och hälsopolitik

MR-SAM Ministerrådet för samarbetsministrarna

MR-U Ministerrådet för utbildning och forskning

NMRS Nordiska ministerrådets sekretariat

NR Nordiska rådet

NSK Nordiska samarbetskommittén

VK Avdelningen för tillväxt och klimat

ÄK/EK-xx Ämbetsmannakommittéer

Förkortningar

Ved Stranden 18DK-1061 København K

www.norden.org

ANP 2015:753SBN 978-92-893-4188-2 (PRINT)ISBN 978-92-893-4189-9 (PDF)

Välkommen till Nordiska ministerrådetDen här broschyren är avsedd att ge en introduktion och en kort presentation av arbetet i Nordiska ministerrådet. För ytterli-gare information hänvisas till webbplatsen www.norden.org, där man kan läsa mer om det nordiska samarbetet i allmänhet, men också hitta utförlig information om Nordiska ministerrådet.

Documents

Välkommen till Nordiska ministerrådet