Välkommen till världen - En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige

Den här rapporten beskriver de förhållanden som unga djur möter när de kommer till världen. De djur som föds upp av människor hålls för olika syften, vilket ger dem helt olika förutsättningar. Många gånger är verkligheten grym. Kalvar till mjölkkor tas från sin mamma direkt efter födseln, tuppkycklingar mals ner i en köttkvarn när de är ett dygn gamla och griskultingar får sina testiklar bortskurna helt utan bedövning.

Livsvillkoren för unga djur i livsmedelsindustrin, inom jakten, på djurparker och för vissa sällskaps- och tävlingsdjur beskrivs. Avslut-ningsvis föreslås en barnkonvention som gäller djurens ungar och Djurens Rätts krav på lagändringar presenteras.

Välkommen till världen

ISBN 978-91-88786-74-6

VÄLKOM

MEN TILL VÄRLDEN

Djurens Rätt

Djurens RättBox 2005125 02 Älvsjö[email protected] - 555 914 00

Välkommen till världenEn beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige


En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige

av Lena Lindström och Sara Asteborg


Copyright Djurens Rätt 2008

Tryck: Federativ Tryckeri AB, Stockholm, 2008

ISBN 978-91-88786-74-6

Omslagsfoto Hendrik Zeitler

InnehållSammanfattning 5

Avsnitt ett: Alla är vi barn i början 7 Barnsliga behov – vad alla ungar behöver 7 En riktig familj – om separationen av mammor och ungar 8 Barnmat – om däggdjursungar som inte får dia 10 Att lära för livet – om utebliven socialisering 12 Barnlekar – leken som naturligt behov 14 Barndomsvänner – djur har också bästisar 16 Ett barn blir till – om avel, genmanipulering och andra metoder för att göra fler djur 18

Avsnitt två: Barnsagor 21 Jag önskar mig en flicka – om handjurens förbannelse 21 När jag blir stor… – om alla djurungar som aldrig blir stora 23 Kalven som fick eget rum – om hanteringen av mjölkkalvar 25 Den långa ludna svansen – om att födas på en pälsfarm 28 Mamma kom hem – om barnen till jakttroféerna 30

Kycklingen som fick vara uppe hela natten – om ljusprogrammen i kycklingstallarna 31 Spring för livet – om tävlingshästarnas barndom 34 Kattungen som ingen ville ha – om alla de oönskade kattungarna 35

Avsnitt tre: Barnkonventionen 38 Rättigheter även för djurens ungar 38 Djurens Rätts krav 39

Källor 41 Djurens Rätt 47

Foto: Animalpix

5Djurens Rätt

SammanfattningGenom att föda upp djur har vi människor tagit makten över deras födsel, liv och död. Men vi förvaltar inte den makten på något särskilt bra sätt. Den värld som vi låter djuren komma till är alltför ofta hård och kall, kärlekslös och ovälkomnande. Många ungar växer upp utan kontakt med sina föräldrar, utan möjlighet att leka naturligt eller utforska världen på det sätt de är starkt motiverade att göra. Forskning visar att uppväxten, leken och de erfarenheter djur och människor gör som små är otroligt viktiga för resten av livet. Men sådana barnsliga behov tas sällan på allvar när det gäller djur.

Majoriteten av de djur som slaktas i Sverige är fortfarande barn. De 75 miljoner kycklingarna är bara drygt en månad gamla och har nätt och jämnt fått fjädrar när de transporteras till slakteriet. Varje år är det 150 000 av dem som inte ens överlever resan dit. De 30 000 kalvar som slaktas är yngre än sex månader och i sitt naturliga tillstånd skulle de fortfarande ha diat sin mamma.

Många djur föds oönskade och ovälkomna, och har ingen framtid. Det stora antalet hemlösa katter i vårt land är ett exempel på det. Äggindustrin har ingen nytta av tuppkyck-lingar, så dessa kastas rakt ner i en köttkvarn när de kläcks. De djurungar som inte dödas så tidigt stöter snabbt på andra svårigheter, till exempel nyfödda grisar som kastreras helt utan bedövning. Genom ensidigt avelsarbete har extrema djur avlats fram, som många gånger inte kan klara sig på egen hand på grund av sina medfödda handikapp. Att medvetet försöka avla bort vissa djurs modersegenskaper används som en metod för att lättare kunna utnyttja dem för våra syften.

Den här rapporten vill lyfta fram hur de unga djuren drab-bas specifikt av djurutnyttjandet. Vi avslutar med att föreslå en utökad barnkonvention, med rättigheter som gäller alla djurungar, inte bara våra egna.

Foto: Hervé de Brandenbere

7Djurens Rätt

Avsnitt ett: Alla är vi barn i början

Barnsliga behovVi som föds eller kläcks till den här planeten har väldigt mycket gemensamt. Samtidigt är det mycket som skiljer oss åt. Vilken art vi tillhör har betydelse för vilka behov vi har, men det är också avgörande för vilka förutsättningar vi får i det mänskliga samhället. Den nyfödda kalven vet kanske inte om så mycket annat än att han vill ha mjölk, och det gör knappast det nyfödda spädbarnet heller. Men den ena har erkända rättigheter, omfattas av FN:s barnkonvention och konventionen om de mänskliga rättigheterna, medan den andra ska tas ifrån sin mamma inom några timmar och skickas till slakt efter några månader. Han har inte ens rätt till sitt liv.

Vi är långt från en värld där alla föds till bra och jäm-lika förhållanden. Men det som sätter djuruppfödningen i en särställning är att det är helt och hållet på grund av oss människor som djuren föds – och det är också vi som skapar miljön där de lever. Vi har tagit makten över deras liv och död, och vi förvaltar den inte på något särskilt bra sätt. Den värld som vi låter djuren komma till är alltför ofta hård och kall, kärlekslös och ovälkomnande.

Det finns vissa saker som alla, eller nästan alla, ungar behöver. Man brukar prata om att alla djur förtjänar fem friheter.1 Dessa är:

1. Frihet från hunger, törst och undernäring2. Frihet från obehag 3. Frihet från smärta, skada och sjukdom 4. Frihet att utföra naturligt beteende 5. Frihet från rädsla och oro

Det här är väldigt grundläggande behov, men det är många djur i människans våld som inte ens får dem uppfyllda. För att få en bra livskvalitet räcker det inte med att man slipper rädsla, smärta och frustration, utan det krävs också positiva

8 Välkommen till världen – En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige

inslag i livet. Det kan vara att leka, att lära sig, att utforska sin omgivning. En annan sak är kärlek. Att vara nära någon man tycker om ger sänkt hjärtfrekvens och en frisättning av olika ämnen i kroppen som gör att man mår bra.2 Det gäller både människor och andra djur. Kärlek och omvårdnad är bara två av våra gemensamma behov.

En riktig familjAtt separera ungar från deras föräldrar är en klassisk teknik för att framkalla psykisk sjukdom hos djur.2 På 50-, 60- och 70-talen blev den amerikanske forskaren Harry Harlow ökänd för sina grymma försök på apungar. Där lät han bland annat rhesusapor växa upp helt isolerade i sterila gallerburar, och testade teorier om kärlek och om hur människor och andra djurs hälsa och beteende påverkas av förhållanden under uppväxten. Vissa av ungarna fick ”surrogatmammor” av tyg eller ståltråd, och det visade sig att ungarna hellre klängde sig fast vid den varma och mjuka tygmamman trots att det var ståltrådsmamman som hade maten.3 Försöken visade också att de apor som vuxit upp utan mamma fungerade dåligt i sociala sammanhang när de vid 6 eller 12 månaders ålder fick träffa andra apor för första gången.4 De flesta av dem kunde inte heller ta hand om sina ungar när de själva blev mödrar.5

Varje dag utsätts tusentals djur för just detta öde i den svenska livsmedelsproduktionen. Kalvar till mjölkkor tas från sina mammor direkt efter födseln och hålls sedan isolerade i små burliknande boxar, i upp till åtta veckor. Kycklingar som ska födas upp för kött- eller äggproduktion tas från hönan redan som ägg. De flesta andra fågelarter kläcks helt hjälplösa och är beroende av föräldrar som matar dem. Hönskycklingar däremot kan hitta mat själva redan när de är ett dygn gamla. Det är enbart därför det går att kläcka dem i maskiner och låta dem växa upp helt utan kontakt med sina föräldrar. I naturen skulle en liten kyckling ändå ha mycket svårt att klara sig själv bland alla faror som lurar, och där tas de också ordentligt omhand av sin mamma i åtminstone åtta veckor.6 Förutom att hönsmamman visar sina kycklingar vad de kan äta, ger hon dem också en social uppfostran som rustar dem för tillvaron. Kycklingar som vuxit upp utan mamma visar tidigt i livet mer aggressivitet än de som haft en mamma.7 Studier har visat att de är omkring fyra gånger mer benägna att hacka andra höns

9Djurens Rätt

som vuxna, är mindre socialt kompetenta och mer otrygga än andra höns.6 De har också högre dödlighet som vuxna, på grund av hackning och kannibalism.8

Griskultingar får i Sverige vara kvar hos sin mamma i ungefär en månad, vilket är mycket kortare än naturligt. Inte sällan tas också ”sällskapsdjur” som katter, hundar och gnagare från sin mamma mycket tidigare än vad som är bra för dem. Att förlora sin mamma är plågsamt på grund av de känslomässiga banden mellan individerna, och inte bara för att mamman är en viktig trygghet och resurs för ungen.2 Man har sett liknande reaktioner i hjärnan på marsvinsungar och mammor som separerats och hos människor i sorg.2 Möss som tas tidigt från sin mamma blir mer aggressiva och nervösa som vuxna.9 Minkar på pälsfarmer som tagits från modern extra tidigt utvecklar mer onormala beteenden, som stereotypier och självstympning.10 Grisar som tas tidigt från sin mamma blir också mer aggressiva och mindre socialt kompetenta.11, 12 På laboratorier och andra ställen där djur regelmässigt tas för tidigt från sina mammor, får det en förstärkt effekt över generationerna. De ungar som tagits för tidigt blir själva sämre mammor och sociala förebilder, vilket gör nästa generation ännu sämre rustad.9 Hos råttor har man bland annat sett mycket mer lekbeteende hos dem som haft en duktig och engagerad mamma än hos ungar som separerats tidigt.9

Foto: Nina Leen / Getty Images

Harry Harlow med en av sina rhesusungar i ett grymt experiment.


Foto: Animalpix

BarnmatAlla däggdjursungar lever den första tiden på mjölk från sin mamma. Det är livsviktigt att ungen får i sig mjölk snabbt efter födseln, och därför är de nyfödda starkt motiverade att leta upp en spene och att dia. Behovet att suga finns kvar hos djurungarna under hela den naturliga digivningsperioden, och de som inte får möjlighet att dia riktar ofta om beteendet till något annat. Ett välkänt exempel är att katter som tagits för tidigt från sin mamma suger på tyg och annat.13

Onaturligt tidig avvänjning från mjölk praktiseras rutin-mässigt inom mjölk-, gris- och nötköttsproduktion, i viss hästhållning och på djurförsökslaboratorier. Vid avvänjningen utsätts djuret ofta för flera mycket stressande upplevelser på en och samma gång: förlust av mamma och ibland kullsys-kon, ett frustrerat sugbehov, att tvingas lära sig äta en annan föda än vad man är van vid och kroppen är anpassad för, och flytt till en ny miljö.14 Grisar diar naturligt i 9–20 veckor

11Djurens Rätt

och stannar hos mamman mycket längre än så,15 men i den svenska köttproduktionen tas de från mamman redan vid 4–6 veckors ålder16 och måste då gå över helt till fast föda. Det stora sugbehovet som inte får något naturligt utlopp riktas istället om mot de andra grisarna. Det leder till problem med sönderbitna svansar och öron, och smågrisar som försöker dia på varandra, så kallad belly-nosing.15 Det naturliga för grisar i den åldern är, förutom att dia och vara med sin mamma, att gå och böka och leta mat, leka samt utforska sin omgivning.17 I de trånga boxarna med betonggolv, som grisar lever i inom den moderna köttindustrin, får de inte utlopp för något av dessa beteenden. Det leder till ännu värre trakasserier av de andra grisarna, slagsmål, skador och avtuggade svansar.14 Minkar som avvänjs tidigt visar större frekvens svansbitning, som också det kan vara ett omriktat sugbeteende. Mink-valpar som nyligen separerats från sin mamma suger ofta på varandras svanstippar.18

Fåglar har ingen mjölk att ge sina ungar, men många fågel-föräldrar ser ändå till att förse sina ungar med lämplig mat. Duvor producerar en speciell näringsrik blandning, så kallad duvmjölk, som de stöter upp och matar sina ungar med.19 Hönsmamman är mycket aktiv i att hjälpa sina små att hitta mat, hon skrapar och pickar i marken och ger ifrån sig ett speciellt läte för att visa vad de kan äta.17 I den moderna höns- och kycklingindustrin börjar kycklingarna sina dagar i en kläckningsmaskin och får aldrig träffa hönan.

Foto: Vicky Alhadeff


Att lära för livetDen första tiden i varje djurs liv är otroligt viktig. De intryck och erfarenheter man får då är avgörande för hur man han-terar olika situationer senare i livet. Under den så kallade socialiseringsperioden lär sig unga djur till exempel vilka andra djur som ingår i flocken, och är mycket nyfikna och mottagliga för nya intryck. Därefter reagerar de oftare med misstänksamhet och rädsla mot nya företeelser och individer. Det här är väl dokumenterat hos de djur som används för sällskap – en hundvalp eller kattunge som inte haft positiv kontakt med människor under socialiseringsperioden, unge-fär 3–7 veckors ålder, blir rädd för människor och kan vara mycket svår att få helt tam.13, 17

På samma sätt fungerar det med många andra djur. Gri-sar till exempel lever naturligt i grupper bestående av flera suggor och deras ungar. När ungarna är ungefär tio dagar gamla får de träffa resten av flocken för första gången. De

Foto: Daniel Andres Forero

13Djurens Rätt

är då mycket kontaktsökande och lär känna alla de andra individerna i flocken.17 I modern grisproduktion däremot, får griskultingarna ofta inte träffa några andra grisar än sina kullsyskon förrän de är omkring tre månader gamla.16 Då sorteras de efter vikt och blandas med främlingar från andra kullar som väger lika mycket. De har mycket svårare att eta-blera nya relationer när de är såpass gamla, vilket leder till slagsmål och skador. Detta i kombination med flytten till en ny miljö, slaktsvinsstallet, är mycket stressande för smågri-sarna.17 Grisar som fått tillfälle att leka med smågrisar från andra kullar redan som små visar mer lekbeteende efter att de flyttats från mamman, vilket är ett tecken på att de klarar omställningen bättre än de som hållits isolerade eller bara med sina kullsyskon.20 De sociala erfarenheter som görs tidigt i livet har större betydelse än det som händer senare i livet, eftersom de unga djuren genomgår känsliga perioder då de är mycket mottagliga för nya intryck.13, 21

Foto: Animalpix


BarnlekarAtt leka är ett viktigt beteende för ungar av många arter. Leker gör de flesta däggdjur och fåglar, och man har även sett lek hos vissa reptiler, som sköldpaddor.22 Genom leken lär sig ungar sociala beteenden och regler, övar upp rörelsemönster och reaktionsförmåga, och inte minst har de roligt.23 Även vuxna djur kan leka, men det mesta lekandet sker under perioder då ungarnas hjärnor utvecklas som mest och ett stort antal nya nervkopplingar bildas.24 Leken utvecklar djurens känsloliv och förbereder dem för att hantera känslor av överraskning eller att förlora kontrollen.23 Djur arbetar aktivt för att få tillfälle att leka – det är inte bara nyttigt, det är roligt också, och det ger en omedelbar belöning.23

Djur leker när de är mätta, friska och känner sig tillräckligt trygga. Lek är smittsamt. I leken använder djur signaler som är unika för lek och som betyder ”detta är lek och inte allvar, jag tänker inte skada dig”.25 Hunddjur sänker ner framkroppen, hovdjur slänger med huvudet och primater, mårddjur med flera gör ett ”lekansikte” med öppen mun (vi människor kallar det

Foto: Animalpix

15Djurens Rätt

leende). Leksignalerna talar sitt tydliga språk och inte sällan kan individer av olika arter förstå varandras intentioner och leka tillsammans.23

Inom många former av djurhållning förnekas djurungar möjligheten att leka. Kalvar hålls ensamma de första veck-orna i livet, och får sedan stå i trånga boxar på hala golv med mycket små förutsättningar för de vilda språng som kalvar gör i leken.26 Grisar, minkar med flera djur orienterar mycket av sitt lekbeteende runt föremål27, 28 och behöver en mycket mer stimulerande miljö än vad de får i den kommersiella uppföd-ningen för att leka på ett naturligt sätt. I vetenskapliga studier där grisar på 5–6 veckor fick tillgång till en box med välkända föremål och en där det ständigt dök upp nya föremål valde de konsekvent boxen med nya föremål. Lekbeteendet ökade också markant i närvaron av de nya föremålen.29 I kommer-siell köttuppfödning lever grisarna i oerhört monotona och stimulansfattiga miljöer där de inte får utlopp för sin stora nyfikenhet och upptäckarlust.

Ingen vet säkert vilka långsiktiga effekter lekbrist har på djuren, men vi vet att leken måste vara viktig på något sätt, annars skulle den inte ha utvecklats. Faktum är att lek ofta innebär stora risker. Till exempel tas 85 procent av de unga sälar som dödas av sjölejon just medan de leker, trots att de bara leker sex procent av tiden.30 Leken måste alltså ha lång-siktiga fördelar som väger upp nackdelarna, annars skulle det vara ett ohållbart slöseri med tid och energi och inte vara så vanligt förekommande som det är. Ett annat exempel kommer från oss människor: studier på unga män i USA som dömts för mord har visat att 90 procent av dem inte lekt normalt som barn. Hos resten av befolkningen ligger antalet på under tio procent.31


Barndomsvänner

Det är inte bara människor som har vänner, andra djur har det också. Djur gör skillnad på sina flockmedlemmar och har favoriter som de spenderar mer tid med.21, 33, 34 Individkän-nedom är viktig för alla sociala djur. Experiment har visat att får kan känna igen minst 50 andra får enbart på utseendet och kommer ihåg dem efter två år.35 I testerna bräkte fåren när de såg en tidigare, eller nuvarande, flockmedlem på bild men inte när de såg en främling. Däremot lärde de sig snabbt att vissa främlingars ansikten betydde att de skulle få mat. Även stimlevande fiskar känner igen individuella stimkamrater och gör skillnad på dem; guppyer kan till exempel känna igen 40 andra guppyer enbart på utseendet, och många fiskar visar en tydlig preferens för bekanta individer.36

Direkt efter födseln knyter den nyfödda/nykläckta ungen framför allt an till sin mamma eller pappa, men längre fram blir jämnåriga kamrater allt viktigare.21 Band som knyts ti-

Foto: Animalpix

17Djurens Rätt

digt i livet blir starkare än de som etableras senare,32 och kontakten med jämnåriga kamrater är desto viktigare för djur som förlorat sina föräldrar. En kalv som just separerats från sin mamma anstränger sig extra mycket för att få social kontakt med en annan kalv.21 På samma sätt är det för lamm som tagits från sina mammor – de söker sig till varandra och håller ihop.37

För många grupplevande djur är det helt onaturligt att vara ensam – man brukar till exempel säga att ”ett får är inget får”.17 Ensamheten är mycket stressande och förnekar djuren en lång rad av deras naturliga beteenden.38, 39 Kanske är vissa sociala djur ännu mer beroende av vänner än vad vi människor är, eftersom vi är mycket flexibla varelser och människor i alla kulturer ibland väljer att leva ensamma. Ingen kanin, sill eller råka väljer att leva ensam.

I dagens djurhållning är det framför allt kalvar som regel-mässigt utsätts för isolering, och får tillbringa de första veck-orna i livet utan vare sig mamma eller jämnåriga kamrater. Men det är inte heller ovanligt att hundar utsätts för långvarig ensamhet, även som valpar, och många hästar isoleras stora delar av livet. I djurförsöksvärlden drabbas många djur av isolering på grund av smittrisker. Handjur av olika arter som hålls för avel får ofta framleva sina dagar i ensamhet. Dessutom drabbas många djur av ständiga uppbrott från sina vänner när de sorteras, säljs vidare eller när vännerna skickas till slakt.

Foto: Iwan Beijes


Ett barn blir till Ända sedan människan började hålla husdjur har vi förändrat deras gener. Genom att vi bara låter utvalda djur leva och föröka sig har alla arter av husdjur förändrats på olika sätt. De har fått annan färg och kroppsstorlek och i regel blivit mindre rädda.40 De har kvar alla sina naturliga beteenden och behov men vissa beteenden har blivit mer framträdande och andra mindre vanliga.17

Under alla tusentals år av avel har de djur som producerar extra mycket av det människor har velat ha av dem – som mjölk, muskler, päls eller ungar – varit de vars egenskaper har förts vidare till nästa generation. Genom aveln har de korthåriga vildfåren blivit tamfår med en ständigt växande ull, gräsänder har blivit stora vita ankor och vildsvinen har som tamgrisar fått längre kroppar med mer kött.

Djungelhönsen från Asien har avlats till två skilda rastyper – en som växer otroligt snabbt de första veckorna, och en som kan värpa 300 ägg om året. Det går knappt att tro att de tillhör samma art. Raserna har bara varit åtskilda sedan 1920-talet, då avelsarbetet för specialiserade slaktkycklingar inleddes i USA.41 Idag väger slaktkycklingarna fyra gånger så mycket som de gjorde för bara 50 år sedan.42

Foto: CIWF

19Djurens Rätt

Uroxen, som nu är utrotad i det vilda, har också avlats till två rastyper – de som lägger på sig muskler och de som har överdimensionerade juver och kan producera mycket mjölk. Eftersom mjölkproducerande kor enbart värderas efter hur mycket mjölk de ger, och sällan eller aldrig får tillfälle att ta hand om sina kalvar, har deras modersinstinkter gradvis minskat. Avelsarbetet är istället helt fokuserat på mjölkpro-duktion. Hos köttproducerande kor, där kalven får gå kvar hos mamman de första månaderna, är korna bättre mammor.43

Det beror säkert delvis på att de flesta mjölkkor själva inte haft någon normal uppväxt, men även på att man medvetet försökt avla bort vissa modersegenskaper hos mjölkkor. Det gör man för att man vill att de ska låta sig mjölkas av en maskin och inte bara av en kalv.44 Moderna mjölkkor har så mycket större juver än naturligt att den nyfödda kalven kan ha svårt att hitta spenen, eftersom den inte sitter där kalven är ”programmerad” att leta.44 En modern ko kan producera 30–50 kg mjölk per dag, medan det naturligt skulle ha varit omkring 5–10 kg vilket är vad kalven behöver.

Avelsarbete innebär att man gynnar extrema individer. En modern mjölkko skulle ha mycket svårt att klara sig i det vilda. Köttproducerande kalkoner är så tunga att de inte kan para sig naturligt.45 Slaktkycklingarnas snabba tillväxt gör att de får skador och sjukdomar som gör att de knappast kan leva till vuxen ålder, åtminstone inte om de samtidigt ska få äta sig mätta.46 Man räknar med att produktionen per djur i genomsnitt har ökat med över 85 procent sedan 1960.40 Nötrasen Belgisk blå lider av en medfödd sjukdom som ger extrem muskeltillväxt, och som gör att de oftast inte kan kalva naturligt utan blir förlösta med kejsarsnitt. Idag importeras sperma och embryon av Belgisk blå till Sverige, men man får än så länge inte korsa två djur som bär på sjukdomen. Lag-stiftningen är dock enkel att gå runt, och idag bedrivs avel med Belgisk blå hos omkring 70 uppfödare i Sverige.47

Förutom den hårda och ensidiga aveln används numera andra tekniker för att föröka djur. Artificiell insemination, AI, används på så gott som alla mjölkkor. Sperma samlas från ett fåtal tjurar på en avelsstation, och säljs till mjölkbönderna som själva eller med hjälp av en seminatör för in sperman i kons livmoder. Seminatören för in hela armen i kons änd-tarm vid inseminationen, för att den vägen känna att röret kommer hela vägen in i kons livmoder. På senare tid har det


också blivit allt vanligare med embryoöverföring, också det framför allt hos mjölkkor. Tekniken innebär att man tar ägg och spermier från djur med speciellt efterfrågade egenskaper och skapar befruktade ägg på laboratorium. Sedan förs de befruktade äggen in i surrogatmödrar. På det sättet kan man få fram fler avkommor av en viss hona än om hon föder sina ungar på naturlig väg.

Genmanipulering och kloning av livsmedelsproducerande djur är än så länge inte tillåtet i EU, men det har nyligen blivit tillåtet i USA. Hos försöksdjur är genmanipulering däremot mycket vanligt. Framför allt är det fiskar och möss som gen-manipuleras. Några exakta siffror för antal genmanipulerade djur i Sverige finns inte, men det handlar om tiotusentals djur om året. Genmanipuleringen innebär många gånger ett stort lidande, både för de djur som används som donatorer eller surrogatmammor, och de som kommer till världen med förändrade gener. Konsekvenserna av en viss manipulering är många gånger okända för forskarna i förväg, vilket gör att det kan gå väldigt illa för djuren. Ofta dör de som unga eller redan innan de föds och många har svåra missbildningar och sjukdomar.48

Belgisk blå.

Foto: Sture Andersson

21Djurens Rätt

Avsnitt två: Barnsagor

Jag önskar mig en flicka Bland de livsmedelsproducerande djuren är det ofta honorna som är mest användbara. Det är honor som producerar mjölk, ägg och ungar, och dessutom är hanarna ofta bråkigare och svårare att ha att göra med. I vissa fall växer hanarna snabbare och blir större, och är därför mer eftertraktade som köttpro-ducenter. Men i många fall ses hanarna som en överflödig biprodukt. Allra tydligast är det hos värphönsen, där fem miljoner av de tio miljoner kycklingar som kläcks varje år är tuppkycklingar. De skickas direkt ner i en köttkvarn.

Även i mjölkproduktionen är det honorna man vill ha. För att en ko ska producera mjölk måste hon föda en kalv om året, och hälften av dessa är tjurkalvar. De behandlas ofta sämre än kvigkalvarna, får ännu mindre mjölkersättning och mindre omvårdnad eftersom deras ekonomiska värde är lägre. Många mjölkbönder skickar iväg sina tjurkalvar så fort det bara går – enligt svensk lag får de transporteras redan när de är 14 dagar gamla.49 Men vissa slakterier har satt i system att hämta kalvar som är ännu yngre än så, genom ett kryphål i lagen som säger att ”egna djur” får transporteras max 50 km från fem dagars ålder. Tjurkalvarna föds sedan upp på högenergifoder innan de slaktas som ”mellankalv” vid ca åtta månaders ålder, eller så föds de upp till ”ungnöt” och slaktas vid ca 1,5 års ålder.16 Varken kalvar under sex månader eller okastrerade tjurar omfattas av det lagstadgade beteskravet. De flesta av mjölkkornas söner får därför aldrig komma ut, utan lever hela livet inomhus. Ofta står de fastbundna eller på hårda, hala golv i kala boxar med många djur inträngda på ett litet utrymme.

Nyfödda grisar av hankön kastreras, delvis för att de ska bli lugnare men framför allt för att undvika en bismak på köttet, s k galtlukt. Kastreringen sker helt utan bedövning genom att pungen snittas upp med ett rakblad, testiklarna


dras ut och sädesledaren klipps av.50 Det här är naturligtvis mycket smärtsamt. Grisarna reagerar starkt på ingeppet. De skriker högt, mer än dubbelt så mycket som grisar som bara hålls fast.51 Efter kastreringen kurar grisarna ihop sig, skakar, får spasmer och skrapar bakdelen mot golvet.52 De undviker också kontakt med sina kullsyskon efter kastreringen och leker mindre. Man tror att de har ont i åtminstone fyra–fem dagar efteråt.52 Det finns bevis för att galtlukten delvis beror på att grisarna lever i instabila grupper, att de får dåligt foder och att de lever i sin egen avföring.50 Även kött från honsvin och kastrerade galtar kan få galtlukt om de hålls under riktigt dåliga förhållanden i kontakt med sin avföring och urin.50

Foto: Djurens Rätt

Kastrering av nyfödda hangrisar sker helt utan bedövning.

23Djurens Rätt

När jag blir stor...

Majoriteten av de djur som slaktas i Sverige är fortfarande barn. De 75 miljoner kycklingarna är bara drygt en månad gamla och har nätt och jämnt fått fjädrar när de transpor-teras till slakteriet. Varje år är det 150 000 av dem som inte ens överlever resan dit.53 De tre miljoner grisar som slaktas är heller inte mer än barn, bara sex månader gamla och knappt könsmogna. Omkring 30 000 kalvar slaktas varje år i Sverige.54 De är då yngre än sex månader och i sitt naturliga tillstånd skulle de fortfarande ha diat sin mamma.43

Det är också gott om oönskade djurungar i andra delar av samhället. Många minizoon i städer, ”barnens lantgård” etc, samt djuravdelningarna på naturbruksgymnasier låter djuren få ungar ohämmat för att det är gulligt och lockar publik. Men när hösten kommer (alternativt sommarlovet på gymnasieskolorna) har ungarna ofta ingen framtid.

Många djurparker låter sina djur få ungar som en form av berikning. Man menar att djuren ska få utlopp för sina naturliga beteenden och att fortplanta sig är ett sådant. En-ligt Kenneth Ekvall som är zoolog på Orsa Björnpark kan djur som inte får möjlighet att fortplanta sig ha högre halt av stresshormoner, oftare visa stereotypa beteenden och vara mer aggressiva eller apatiska. I övriga Europa är det vanligare att djurparksdjuren kastreras eller får p-piller jämfört med de nordiska länderna.55

Problemet som uppstår vid fortplantning är dock att det ibland inte finns plats för ungarna sedan de blivit stora och

Foto: Gunnar Fernlund


då de i naturen skulle ha utvandrat. Om det inte går att pla-cera djuret på någon annan djurpark händer det att djuret avlivas. Förutom platsbrist så kan det även vara så att indi-viderna inte är önskvärda ur ett genetiskt perspektiv. För att ta björnstammen på svenska djurparker som exempel har den problem med inavel, vilket är anledningen till att det varje år avlivas omkring 5–6 björnar.56 Ett exempel på björnungar som avlivats är Björne, Bolli och Bomba som föddes i Lycksele djurpark 2001.57 Kenneth Ekvall, som även är koordinator för björn på djurparkerna, förklarar att parkerna ibland tar hand om vilda övergivna björnungar, vilket med tiden ger en friskare björnstam i parkerna. Då ökar också möjligheterna att placera deras avkomma i andra parker.

På Nordens Ark låter man vargarna föröka sig fritt, trots att det är överskott på vargar i djurparkerna och det inte finns någon plats för valparna. Det leder till att många friska djur avlivas.58 Nordens Ark säger sig ha som främsta målsättning att rädda hotade arter, men deras vargar är varken utrotnings-hotade eller eftertraktade på djurparkerna.

Det som även är värt att tänka på är att ungarna utgör en stor attraktion för djurparken. Media rapporterar gärna varje år om de nya ungarna på djurparkerna, vilket drar besökare dit. Senast i år (2008) fick Skansen fem nya vargvalpar vilket visades i TV som ett nyhetsinslag. Då och då händer det även att media rapporterar om djurparksdjur som ska avlivas, som t ex lodjuren Assar och J-Lo som skulle avlivas om ingen an-nat zoo hade plats för dem.59 Lodjuren har dock inte avlivats utan har fått plats på ett zoo i USA, säger Linda Askelund som är djuransvarig på Skansen.60

Det som kan konstateras är att djurparksvärlden är en sluten värld där det kan vara svårt för allmänheten att få en bild av vad som faktiskt händer med djuren. Hur många djurparksdjur som avlivas varje år är inget som djurparkerna vill tala om i onödan.

”Vargarna får sköta fortplantningen som de vill och vi tar bort ett eventuellt överskott. Vi tror inte på p-piller.”

Mats Amundin, artkoordinator och stamboksförare på Sveriges djurparker.58

25Djurens Rätt

Kalven som fick eget rumInom mjölkproduktionen i Sverige är det brukligt att kalven tas från kon direkt efter födseln. Detta görs för att det ska bli mer mjölk till människorna, men också för att det är lät-tare att få en ko att låta sig mjölkas av en maskin om hon inte vant sig vid att ge di åt en kalv.61 Efter att kalven tagits från mamman hålls den isolerad på ett mycket litet utrymme, minsta måttet på en spädkalvsbox är 1,2 kvadratmeter.62 När kalvarna hålls en och en blir det enklare att få uppsikt över deras foderintag, och smittspridning mellan kalvar förhin-dras.61 Under sina första 6–8 veckor får kalven mjölk eller mjölkersättning ur hink ett par gånger per dag, istället för att som i det vilda suga i sig mjölk ett flertal gånger om dagen

Foto: Djurens Rätt

Foto: Djurens Rätt


från sin mamma.16 Man snålar med mjölken eller mjölker-sättningen till kalvarna, eftersom det är en utgift som inte ger någon direkt vinst tillbaka. Bland annat används mjölk från kor med juverinflammation, som innehåller för mycket bakterier för att skickas till mejeriet, som föda till kalvarna.63 Ofta får kalvarna mycket mindre mjölk än de skulle behöva, bara tillräckligt för att hålla dem vid liv. Många kalvar går ständigt hungriga.64

Liksom alla däggdjursungar är kalven anpassad för att suga och har ett mycket stort sugbehov. När de unga kalvarna blir lite äldre, som äldst åtta veckor, sätts de ihop i något större boxar och utfodringen med mjölk slutar samtidigt tvärt. Då de inte får utlopp för sitt stora sugbehov är det vanligt att de unga djuren försöker dia på allt de kommer åt, bland annat på varandra. Det leder till att tjurkalvar dricker urin från var-andra, och kvigkalvarna kan försöka dia på varandras spenar. Även diförsök riktade mot öron och svansar förekommer, vilket leder till hårbollar i magen.64 Det händer även att vuxna kor dricker mjölk från varandra, vilket naturligtvis är ett stört be-teende som beror på att de inte fått dia och avvänjas normalt. En sådan ko slaktas ofta då hon inte fungerar i besättningen.64 Kalvar som fått dia, även om de bara fick göra det i fyra dagar, har mycket lägre frekvens av onormalt sugbeteende riktat mot inredningen.65 Men trots att kalvarna vuxit upp på det här sättet, och trots att det är stressande för dem, så producerar de lika mycket mjölk, eller kanske till och med mer38 – och det är det som är det primära i produktionen.

Kalvar som får dia växer bättre och är friskare, och kor som får ge di är också friskare och löper mindre risk att drabbas av bland annat juverinflammation.61 Förutom behovet att suga i sig mjölk så har kalven också ett behov av själva kontakten med kon. Kvigkalvar som haft kontakt med sin mamma blir själva bättre mödrar, och de blir mer socialt kompetenta och mindre rädda för andra djur.65 De första dygnen efter kalvens födelse producerar kon en särskild mjölk, råmjölken, som är livsviktig för kalven. Genom den får kalven i sig antikroppar som skyddar den från sjukdomar. Studier har visat att kalvar som får vara tillsammans med kon tar upp dessa antikroppar bättre, även om de inte får dia utan får råmjölken ur hink. Det leder till att kalvar som vuxit upp med en mamma, men inte fått dia, har bättre immunförsvar och lägre dödlighet än kalvar som hållits isolerade.43 Kor och kalvar som lever tillsammans

27Djurens Rätt

men utan digivning är lika fästa vid varandra som om de får ge di respektive dia.37 Kalven växer dessutom dubbelt så fort om den får vara tillsammans med kon de första dagarna, oav-sett om den diar eller inte, som kalvar i ensambox.65 Kalvar i ensambox har också tre gånger så ofta diarré som de som går med kon, även om de har samma nivå av antikroppar.66 Själva närvaron av kon är alltså viktig för kalven.

Inom ekologisk produktion får kalven tas ifrån mamman först efter råmjölksperioden, eller minst tre dagar.67 Detta gör att kalv och ko hinner utveckla ett band och det gör separationen svårare för båda två.68 Även om kons närvaro under kalvens första dagar är viktigt för kalvens hälsa och välmående, kan det alltså vara jobbigare känslomässigt för de båda om de får vara tillsammans några få dagar än om kalven tas direkt.61 En studie har visat att det räcker att kon får chans att lära känna kalven i fem minuter för att hon ska reagera på att den tas ifrån henne, genom att ropa och röra sig oroligt ett helt dygn efteråt. Kor som bara träffat sin kalv i fem minuter kände genast igen sitt eget barn tolv timmar senare. De som däremot inte hunnit ha någon kontakt alls med kalven reagerade inte på separationen.69 Ju längre de fått vara tillsammans, desto svårare blir det att skiljas åt. Även en kalv som är åtta månader och inte diar så mycket längre får bland annat höjda nivåer av stresshormoner och en störd dygnsrytm när den skiljs från sin mamma.21

I naturen diar kalvar i 6–12 månader.43 Tjurkalvarna läm-nar sin mammas flock kort därefter, medan kvigkalvarna ofta stannar med kon hela livet.61 Man vet att korna känner igen sina egna barn och har en särskild relation till dem även som vuxna.70

”Vi märker att det är enklare att separera dem när kalvarna flyttas till ett annat stall. Får de stå och ropa till varandra kan kalven hoppa ur boxen”.

Ekologisk mjölkbonde om separationen av fyra dagar gamla kalvar och deras mammor.71


Den långa ludna svansenDen som har oturen att komma till världen på en minkfarm börjar sina dagar i en bur som är 45 cm hög och 30x90 cm stort gallergolv. Faktum är att han eller hon inte bara börjar sina dagar där, utan lever hela livet i en sådan bur. Där finns inget annat än en bohåla och en vattennippel, och minkarna får inget utlopp för en lång rad av sina naturliga behov: klättra, simma, röra sig över stora områden, utforska, krypa i tunnlar, dra sig undan från artfränder med mera.18 Den understimule-rande miljön leder till stora mentala problem för minkarna. Många av dem utvecklar stereotypa rörelsemönster, kanske som ett sätt att hantera sin frustration och sin stress.18

Till en början delar ungarna bur med 4–5 kullsyskon och sin mamma, men vid 6–8 veckors ålder flyttas de två eller tre till andra burar.72 Redan då börjar många minkvalpar visa sina första stereotypier och tugga på sina egna svansar, samtidigt som lekbeteendet drastiskt minskar.18 Man vet att lekandet har betydelse för utvecklingen av stereotypier senare.

Foto: Anton Krag

29Djurens Rätt

Minkvalpar som har tillgång till vattenbad leker betydligt mer, och de visar också mindre stereotypier som vuxna.28 Vilken inverkan livet på gallergolv har på ungarnas lekbeteende är inte känt.18

I naturen lämnar minkvalparna boet första gången när de är 6–7 veckor gamla, och ger sig iväg för att hitta ett eget revir när de är 11–14 veckor. Vissa unga honor stannar dock kvar i sin mammas närhet upp till ett år.18 Det här kan vara en orsak till att minkhonorna utvecklar fler stereotypier än hanar, eftersom den tidiga avvänjningen kan vara ännu mer problematisk för dem än för deras bröder.18

Dödligheten hos unga minkar på farmer är mycket hög. En europeisk studie fann att dödligheten hos unga minkar på farmer kan vara mycket hög.18 En starkt bidragande or-sak till den höga dödligheten är att minkhonorna inte visar normalt modersbeteende.73 Detta kan delvis bero på avel; till exempel är minkar av vissa färgvarianter döva, de hör inte sina ungar och blir därmed sämre mödrar. Mödrar som visar mycket stereotypa beteenden har många gånger sämre modersegenskaper, men vissa studier har visat på raka mot-satsen.18 Honor som utsatts för svält under vintern, vilket inte är ovanligt på minkfarmerna, har också fler sjuka ungar och högre dödlighet i sina kullar.18

De flesta minkarna dödas när de är ett halvår gamla, och är då fortfarande mycket unga. En mink kan bli åtminstone 7–8 år.74

”Buren är ej speciellt stor, men tillräckligt stor för minken att motionera ordentligt och känna trivsel.”

Sveriges Pälsdjursuppfödares riksförbund.72


Mamma kom hemOla ställer frågan ”Hur klarar sig älgkalven om älgmamman blir skjuten på jakten?” på Svenska Jägareförbundets hemsida. Malin Meirik svarar och skriver bland annat ”Det kan bli ganska besvärligt, så många kalvar går på egen hand. Det är inte säkert att alla ensamma kalvar klarar sig. Jägare är noga med att kontrollera att älgkor inte har med sig kalvar innan de skjuter, för man vill inte göra kalvar moderlösa”.75 Varje år skjuts omkring 100 000 älgar vilket är ungefär en tredjedel av den totala älgstammen i Sverige.76 År 2005/2006 sköts

Foto: Michael Schat

31Djurens Rätt

24 000 älgkor77 och det är svårt att tänka sig att ingen av dessa skulle ha haft en eller flera kalvar som blev moderlösa. Dess-värre finns ingen statistik som visar hur vanligt förekommande detta är. De vilda djuren omfattas inte av djurskyddslagen och det finns ingen officiell tillsyn av jakten. Därmed finns det ingen oberoende instans som kan granska jakten.

Jakttiden reglerar vilken tid på året som det är tillåtet att jaga, och de flesta djur får jagas under höst och vinter medan de är fredade under vår och sommar. Detta gäller dock inte alla djur, t ex får årsungar av vildsvin jagas året om.78 Vildsvin kan föröka sig året runt vilket innebär att det kan vara mycket svårt att bedöma om det är en årsunge eller inte.79 Svenska Jägareförbundet skriver följande om jakt på årsungar: ”Det är alltså i hög grad upp till varje jägares eget omdöme att beakta denna problematik och att vildsvinsjakten genomförs med inriktning på god jaktetik.” Det låter bra men man kan ställa sig frågan hur det ser ut i verkligheten. Vildsvinssuggor med ungar är däremot fredade året om. Suggorna lämnar dock ofta sina ungar för att ge sig ut och söka föda och det är ofta svårt att skilja suggan från en galt till utseendet.80 Därmed finns det en stor risk att suggan skjuts trots att hon har ungar som väntar på henne hemma.

Kycklingen som fick vara uppe hela natten

De kycklingar som hålls för köttproduktion lever i nästan konstant ljus. Uppfödarna vill ha det så för att djuren äter mer när det är ljust, och därmed växer ännu snabbare. I den svenska lagen finns inget krav på att djuren överhuvudtaget ska få ha natt någon gång, men det finns ett allmänt råd:

”Slaktkycklingar bör med undantag av första och sista uppfödningsveckan ha en sammanhängande mörkerperiod på minst fyra timmar per dygn.” 62

Första och sista uppfödningsveckan utgör en stor del av kycklingarnas liv, då de bara lever i omkring fem veckor. Dessa två veckor anses det alltså helt okej att kycklingarna har lamporna tända dygnet om.

För att förstå vilken påverkan det har på kycklingarna måste man veta lite om vilken stor betydelse ljus och mörker har för dem. De vilda fåglar som kycklingarna härstammar


från, djungelhönsen, lever i Sydostasien nära ekvatorn. Dags-längden varierar inte mycket under året, och de är anpassade för ett liv med ungefär tolv timmar mörker och tolv timmar ljus året om. I mörker ser de dåligt och är otrygga, och de vilar därför under hela den mörka tiden. Fåglarna har krävor, en påse i matstrupen, som de fyller med mat innan de ska sova. När det börjar skymma flyger de upp i sitt sovträd och sätter sig bekvämt tillrätta på en gren. Där sover de tätt intill varandra tills morgonen kommer och tupparna börjar gala. De små kycklingarna sover på marken under sin mammas trygga vingar en stor del av dygnet den första tiden.

Det finns en mängd olika ljusprogram som kycklingupp-födare använder sig av. De kan ha ljust dygnet om, plötsligt minska ner till bara åtta timmars ljus per dygn, tända och släcka lamporna om vartannat med några timmars mellanrum, och så vidare.81 Konstant ljus och frånvaro av stabil dygns-rytm är en klassisk tortyrmetod för att det är så plågsamt och stressande för oss människor. Ett exempel på ljusschema på

Foto: Djurens Rätt

33Djurens Rätt

svenska kycklingfarmer är att man har helt ljust de två första dygnen, mörkt två timmar per dygn de följande dygnen och sedan låter man kycklingarna ha natt i fyra timmar per dygn fram till sista veckan före slakt, då de får ha ljust dygnet om. Konstant ljus ger ögonskador hos kycklingar.82 Eftersom de inte får sova tillräckligt på natten försöker de sova även på dagen, men det är svårt i de överfulla stallarna där det inte finns några sittpinnar eller någonstans att söka skydd. De störs ständigt av att andra kycklingar kliver på dem.

Inte nog med att kycklingarna får en rubbad dygnsrytm, det ljus de ständigt lever i är inget ljus utan snarare dunkel. Ljusstyrkan ligger ofta omkring 10–20 lux, vilket kan jämföras med dagsljus en vanlig dag som ligger runt 30 000 lux. Vanlig inomhusbelysning ligger mellan 50–80 lux. Den låga ljusstyr-kan kan ge fåglarna ögonskador, det gör dem mer rädda, och fler blir sjuka.81 Det ljus fåglarna ser är inte detsamma som vi ser. Fåglar ser ett bredare spektrum än vi människor, och kan se ultraviolett. I UV-ljus är inte allt vi kallar vitt vitt, utan vita kycklingar och hönor ser mönster i varandras fjäderdräkt som gör det lättare för dem att se skillnad på varandra.83 Fåglar uppfattar också en högre ljusfrekvens, vilket gör att ett lysrör som skiner med ett stadigt ljus för oss flimrar för en kyckling eller höna. Vilka effekter det eviga flimrande ljuset har på kycklingarna är inte känt.81

Enligt svensk lag har alla djur rätt till dagsljus.84 Men det ljus som kommer in genom fönster, och ser ut som dagsljus för oss, är inte dagsljus för kycklingarna eftersom UV-ljus inte går igenom glas. Dessutom är alla fönster i kycklingstallar försedda med persienner som ofta är nedfällda, för att ljus-mängden som släpps in ska vara anpassat till ljusprogram-men. Kycklingar som lever i artificiellt ljus utan UV lider av kronisk stress, förmodligen på grund av att de ser dåligt.85

Kanske går det att jämföra med om vi hade levt hela livet i ett svagt, rött ljus.


Spring för livetTiden för avvänjning är en känslig tid för fölet och det är viktigt att separationen från mamman inte sker för tidigt. Om stoet är dräktigt sker avvänjningen naturligt då fölet är mellan 8–10 månader.86 Det är dock vanligt att föl avvänjs redan då de är mellan 4–6 månader gamla.87 En studie som varade i fyra år och omfattade 225 föl visade att det finns flera olika faktorer under avvänjningen som kan öka risken för utvecklandet av onormala beteenden. Dessa faktorer är bland annat om avvänjningen var abrupt, om fölet fick tillgång till kraftfoder och om fölet stod uppstallat istället för att gå på bete.88 Det är viktigt att avvänjningen sker gradvis och att fölets behov av social kontakt tillgodoses.89

Foto: Hovtramp/Lasse Karlsson

35Djurens Rätt

Det förekommer att människor hanterar nyfödda föl ge-nom att stryka dem över hela kroppen för att vänja dem vid människor. Det har dock visat sig att dessa föl blir mer restriktiva i sitt beteende gentemot människor jämfört med normalt hanterade föl.90

Då det gäller inridning och träning av unghästar finns det stora variationer beroende på olika raser och användnings-område. Ridhästar rids in då de är omkring tre år gamla medan islandshästar vanligen rids in senare. Inom trav- och galoppsporten börjar träningen då hästarna är omkring ett år och de börjar ofta tävlas när de endast är två år gamla.91 Att tävla med tvååringar är omdebatterat och det finns helt klart stora risker sammankopplade med att börja tävla så pass unga hästar. Risken är att de tränas för hårt, drabbas av skador och att de skickas till slakt i förtid. Då det är förknip-pat med stora kostnader att hålla trav- och galopphästar i träning finns det självklart ett intresse från sportens utövare av att kunna starta hästarna så tidigt som möjligt.

Kattungen som ingen ville ha

I Sverige finns ett enormt problem med hemlösa katter. Ingen vet hur många de är, men en försiktig uppskattning ger en siffra på minst 100 000 individer. De flesta av de här katterna är inte kastrerade, vilket gör att de snabbt blir fler.

Utöver de hemlösa finns det gott om katter som faktiskt har en ägare, men ändå får föröka sig okontrollerat. Lågt värderade ”stallkatter” på bondgårdar är sällan kastrerade. Istället föder de kull efter kull med ungar vilket sliter hårt på dem. Under sin livstid kan en enda katthona ge upphov till 120 kattungar, och då är inte hennes barnbarn inräknade.92 Mycket sällan finns det 120 kärleksfulla och livslånga hem åt de här ungarna – istället dödas de ofta brutalt som små, eller dör efter någon tid av svält och sjukdomar. Studier i andra länder har visat att omkring 75 procent av de vildlevande kattungarna dör eller försvinner innan sex månaders ålder.93

Enligt en konvention utfärdad av Europarådet,94 som Sve-rige skrev under redan 1989, är det förbjudet att överge ett sällskapsdjur. De länder som skrivit under förbinder sig också att kontrollera bestånd av hemlösa djur på ett sätt som inte or-


sakar djuren ”onödig smärta, lidande eller oro”. Konventionen rekommenderar att man på nationell nivå ser till att alla djur märks och registreras, och att man förhindrar att oönskade ungar föds genom att uppmuntra till kastrering. I Sverige har inte myndigheterna gjort mycket för att uppfylla kraven i den konvention vi skrev på för nästan tjugo år sedan.

Idag finns det i princip ingen hjälp för de hemlösa kat-terna att få från stat eller kommun. Det bästa kommunen kan åstadkomma är ofta att bekosta en jägare som skjuter katter som uppfattas som ett problem. Istället är det helt ideella krafter på katthemmen som försöker hjälpa katterna. De kämpar mot ett överskott på katter och ett underskott på goda hem där de kan leva ett bra liv efter sina förutsätt-ningar. Det här är extra problematiskt när det gäller katter som inte är socialiserade till människor och därför skygga. Det är inte många som vill ta hand om en sådan katt, och det är mycket svårt att ge dem att bra liv i fångenskap. Faktum är att både den nämnda konventionen från Europarådet och svensk djurskyddslagstiftning95 avråder från att hålla djur i

Foto: Daniel Moyano

37Djurens Rätt

fångenskap som är förvildade och inte kan anpassa sig till att leva inne.

Djurens Rätt anser att det bästa sättet att hjälpa skygga hemlösa katter är att kastrera dem och se efter dem, men låta dem fortsätta leva fria. På det sättet hindrar man oräkneliga kattungar från att födas till en värld där de inte är välkomna och där de inte har någon framtid. Samtidigt visar man att problem med djur inte alltid behöver lösas genom att döda. Kastrering kan dessutom vara mer effektivt än avskjutning för att hantera och minska populationen på lång sikt.93, 96 De katter som inte kan anpassa sig till ett liv i fångenskap får istället fortsätta leva det liv de gjort hittills, som vilda djur, men under överinseende och med tillsyn från människor. Metoden kallas TNR (trap-neuter-return, fånga-kastrera-återplacera) och används i stor omfattning i flera länder. I Italien är det enligt lag förbjudet att döda friska hemlösa katter, istället kastrerar man dem och ser efter dem.97 I Danmark har man med stor framgång bedrivit TNR-projekt i över 20 år.98 I Sverige praktiseras TNR i liten skala men metoden stöter ofta på motstånd från myndigheterna.99


Avsnitt tre: Barnkonventionen

Rättigheter även för djurens ungar I FN:s barnkonvention fastslås vilka rättigheter som varje barn (definierat som människa under 18 år) har. Djurens Rätt anser att även andra djur borde omfattas av vissa okränkbara rättigheter från den stund de kommer till världen. Men olika arters behov ser olika ut. Vi föreslår en ”barnkonvention” även för djur – där alla djurungar tillerkänns vissa grundläggande rättigheter. Dessa punkter borde vara självklara i hanteringen av både människors barn och andra djurs ungar.

Alla djur har rätt att vara välkomna till världen.•Alla djur har rätt att överleva och att utvecklas. •Alla djur har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt •våld och mot vanvård eller utnyttjande. Alla djur har rätt till lek, vila och fritid. •Alla djur har rätt till trygghet.•Alla sociala djur har rätt till en fungerande social gemen-•skap.Alla däggdjursungar har rätt att dia till tiden för naturlig •avvänjning.Alla ungar har rätt till en intressant miljö att utforska och •att få utlopp för sin nyfikenhet.Alla djur som kommer leva med människor har rätt till •positiva kontakter med människor under sin första tid.Alla djur som sköts av människor har rätt att skyddas •från sjukdom och att få nödvändig vård, skötsel, mat och vatten.Alla djur har rätt att betraktas som individer med ett egen-•värde.

39Djurens Rätt

Djurens Rätts krav

Djurens Rätt strävar efter en värld där djurs rättigheter, som de ovan nämnda, respekteras och följs av samhället. Alla verk-samheter som strider mot ”barnkonventionen” skulle därmed förbjudas. Den utopin ligger än så länge långt bort. Därför kräver vi som ett första steg vissa omedelbara förändringar i dagens djurhållning och lagstiftning:

Att lagstiftningen ändras så att djur ses som subjekt och •inte som varor. Ett djur ska kunna vara målsägande, genom ett juridiskt ombud, när ett brott har begåtts mot honom eller henne.Att även de vilda djur som människan utnyttjar ska om-•fattas av djurskyddslagen och jakt och fiske granskas av offentlig djurskyddskontroll. Att djurskyddslagens skrivning om djurs rätt till naturligt •beteende tillämpas i verkligheten, till exempel genom att: – isolering av sociala djur, till exempel kalvar, av annat än veterinärmedicinska skäl förbjuds.– alla kycklingar får sex till åtta timmars sammanhängande mörker per dygn.– alla grisar får möjlighet att böka.– beteskravet för kor ska omfatta även kalvar och tjurar.– alla djurungar får stanna med sin mamma så länge som de i naturen är beroende av henne. – definitionen av dagsljus för fåglar ändras till att inte gälla ljus som passerat genom ett fönster.Att djurskyddslagens skrivning om att djur ska skyddas •mot onödigt lidande tillämpas i verkligheten, till exempel genom att:– alla operativa ingrepp utan bedövning på unga djur, som kastrering av smågrisar, upphör.– samhället bekostar insatser för att förbättra situatio-nen för landets hemlösa katter, till exempel genom TNR-projekt.

Foto: Animalpix

41Djurens Rätt

Källor1. Farm Animal Welfare Council, hemsida: www.fawc.org.uk/freedoms.htm.

Sidan besökt 2008-06-07.

2. Newberry R & Swanson J, 2008. Implications of breaking mother-young social bonds. Applied Animal Behaviour Science 110:1–2, 84–108.

3. Harlow H F, 1958. The Nature of Love. American Psychologist 13, 673–685.

4. Chamove A S, Rosenblum L A, Harlow H F, 1973. Monkeys (Macaca Mulatta) raised only with peers. A pilot study. Animal Behaviour 21, 316–325.

5. Harlow H F, Harlow M K, Dodsworth R O, Arling G L, 1966. Maternal behavior of rhesus monkeys deprived of mothering and peer associations in infancy. Proceedings of the American Philosophical Society 110:1, 58–66.

6. Perré Y, Wauters A-M, Richard-Yris M-A, 2002. Influence of mothering on emotional and social reactivity of domestic pullets. Applied Animal Behavi-our Science 75, 133–146.

7. Fält B, 1978. Differences in aggressiveness between brooded and non-broo-ded chicks. Applied Animal Ethology 3, 211–221.

8. Brinch Riber A, Wichman A, Braastad B O, Forkman B, 2007. Effects of broody hens on perch use, ground pecking, feather pecking and cannibalism in domestic fowl (Gallus gallus domesticus). Applied Animal Behaviour Science 106:1-3, 39–51.

9. Kikusui T, 2008. A review of the behavioral and neurochemical consequen-ces of early weaning in rodents. Applied Animal Behaviour Science 110:1–2, 73–83.

10. Jeppesen L L, Heller K E, Dalsgaard T, 2000. Effects of early weaning and housing conditions on the development of stereotypies in farmed mink. Applied Animal Behaviour Science 68, 85–92.

11. Fraser D, 1978. Observations on the behavioural development of suckling and early-weaned piglets during the first six weeks after birth. Animal Beha-viour 26, 22–30.

12. D’Eath R, 2005. Socialising piglets before weaning improves social hierarchy formation when pigs are mixed post-weaning. Applied Animal Behaviour Science 93, 199–211.

13. Fogle B, 1993. I huvudet på en katt; kattens psykologi och beteende. Forum.

14. Weary D, Jasper J, Hötzel M, 2008. Understanding weaning distress. App-lied Animal Behaviour Science 110:1–2, 24–41.

15. Widowski T, Torrey S, Bench C, Gonyou H, 2008. Development of ingestive behaviour and the relationship to belly nosing in early-weaned piglets. App-lied Animal Behaviour Science 110:1–2, 109–127.

16. Lärn-Nilsson J (red), 2006. Naturbrukets husdjur, del 2. Natur och kultur.

17. Jensen P, 1993. Djurens beteende och orsakerna till det. LT förlag.

18. European Commission, 2001. The Welfare of Animals kept for Fur Pro-duction. Report of the Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare.

19. Jensen P, 2001. Parental Behaviour. I boken Social behaviour in farm ani-mals, ed L J Keeling & H W Gonyou. CABI Publishing.

20. Donaldson T, Newberry R, Spinka M, Cloutier S, 2002. Effects of early


play experience on play behaviour of piglets after weaning. Applied Animal Behaviour Science 79:3, 221–231.

21. Veissier I, Boissy A, Nowak R, Orgeur P, Poindron P, 1998. Ontogeny of social awareness in domestic herbivores. Applied Animal Behaviour Science 57, 233–245.

22. Burghardt G, 1998. The evolutionary origins of play revisited: lessons from turtles. I boken Animal Play: Evolutionary, comparative and ecological per-spectives, ed Bekoff M & Byers J A. Cambridge University Press.

23. Spinka M, Newberry R & Bekoff M, 2001. Mammalian play: training for the unexpected. The Quarterly Review of Biology 76, 141–168.

24. Byers J A, 1998. Biological effects of locomotor play: getting into shape, or something more specific? I boken Animal Play: Evolutionary, comparative and ecological perspectives, ed Bekoff M & Byers J A. Cambridge University Press.

25. Bekoff M & Allen C, 1998. Intentional communication and social play: how and why animals negotiate and agree to play. I boken Animal Play: Evolu-tionary, comparative and ecological perspectives, ed Bekoff M & Byers J A. Cambridge University Press.

26. Jensen M B, Vestergaard K, Krohn C 1998. Play behaviour in dairy calves kept in pens: the effect of social contact and space allowance. Applied Ani-mal Behaviour Science 56, 97–108.

27. Newberry R C, Wood-Gush D W M, Hall J W, 1988. Playful behaviour of piglets. Behavioural Processes 17:3, 205–216.

28. Vinke C, van Leeuwen J, Spruijt B M, 2005. Juvenile farmed mink (Mustela vison) with additional access to swimming water play more frequently than animals housed with a cylinder and platform, but without swimming water. Animal Welfare 14, 53–60.

29. Wood-Gush D G M, Vestergaard K, 1991. The seeking of novelty and its relation to play Animal Behaviour 42:4, 599–606.

30. Harcourt R, 1991. Survivorship costs of play in the South American fur seal. Animal Behaviour 42:3, 509–511.

31. Brown S, 1998. Play as an organizing principle: clinical evidence and perso-nal observations. I boken Animal Play: Evolutionary, comparative and ecolo-gical perspectives, ed Bekoff M & Byers J A. Cambridge University Press.

32. Raussi S, Niskanen S, Veissier I, Siirvonen J, Hänninen L, Hepola H, Jan-hiainen L, 2008. Are long lasting social relationships significant for calves? Proceedings of the 42nd Congress of the ISAE.

33. McLeman M, Mendl M, Jones B, White R, Wathes C, 2005. Discrimination of conspecifics by juvenile domestic pigs, Sus scrofa. Animal Behaviour 70:2, 451–461.

34. Weidt A, Hofmann S E, König B, 2008. Not only mate choice matters: fitness consequences of social partner choice in female house mice. Animal Behavi-our 75:3, 801–808.

35. Kendrick K, Da Costa A P C, Leigh A E, Hinton M R, Pierce J W, 2001. Sheep don’t forget a face. Nature 414, 165–166.

36. Griffiths S & Ward A, 2006. Learned recognition of conspecifics. I boken Fish cognition and behavior, ed. Brown C, Laland K & Krause J, Fish and aquatic resources series 11, Blackwell publishing.

37. Veissier I & Le Neindre P, 1989. Weaning in calves: Its effects on social organization. Applied Animal Behaviour Science 24:1, 43–54.

38. Creel S R & Albright J L, 1988. The effects of neonatal social isolation on the behavior and endocrine function of Holstein calves. Applied Animal Behaviour Science 21:4, 293–306.

43Djurens Rätt

39. Heleski C R, Shelle A C, Nielsen B D, Zanella A J, 2002. Influence of hou-sing on weanling horse behavior and subsequent welfare. Applied Animal Behaviour Science 78:2–4, 291–302.

40. Jensen P & Andersson L, 2005. Genomics meets ethology: a new route to understanding domestication, behaviour and sustainability in animal bree-ding. Ambio 34, 320–324.

41. Lärn-Nilsson J (red), 2005. Naturbrukets husdjur, del 1. Natur och kultur.

42. Ambrosen T, 2008. Hvordan påvirkes kyllingernes velfærd når der avles for øget brystkødmængde? Föreläsning på konferens om djurskydd och livsmed-elskvalitet, anordnad av Jordbruksdepartementet 2008-04-16.

43. Newberry R & Swanson J, 2001. Breaking social bonds. I boken Social be-haviour in farm animals, ed L J Keeling & H W Gonyou. CABI Publishing.

44. Edwards S & Broom D, 1982. Behavioural interactions of dairy cows with their newborn calves and the effects of parity. Animal Behaviour 30, 525–535.

45. Weaver T, 1998. Spotting top-notch toms. Agricultural Research, July 1998.

46. Savory C J, Maros K, Rutter S M, 1993. Assessment of Hunger in Growing Broiler Breeders in Relation to a Commercial Restricted Feeding Programme. Animal Welfare 2:2, 131–152.

47. Esping T, 2007. Alla slaktar belgisk blå. ATL Lantbrukets affärstidning 2007-05-03.

48. Persson S, 2005. Om detta vill de inte tala; en rapport om utnyttjandet av genmanipulerade djur i Sverige och lite om kloning och xenotransplantation. Djurens Rätt.

49. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om transport av levande djur (DFS 2004:10, saknr L 5).

50. European Food Safety Authority, 2004. Opinion of the Scientific Panel on Animal Health and Welfare on a request from the Commission related to welfare aspects of the castration of piglets.

51. Marx G, Horn T, Thielebein J, Knubel B, von Borell E, 2003. Analysis of pain-related vocalization in young pigs. Journal of Sound and Vibration 266:3, 687-698.

52. Llamas Moya S, Boyle L, Brendan Lynch P, Arkins S, 2008. Effect of surgical castration on the behavioural and acute phase responses of 5-day-old piglets. Applied Animal Behaviour Science 111:1–2, 133–145.

53. Livsmedelsverket. Personligt meddelande 2007-03-07.

54. Statens Jordbruksverk 2008. Animalieproduktion. Års- och månadsstatistik - 2008:4. Sveriges officiella statistik, JO 48 SM 0806.

55. Nisse Helldén, chefszoolog på Ölands djurpark. Personligt meddelande 2008-07-25.

56. Kenneth Ekvall, koordinator för brunbjörn och zoolog på Orsa Grönklitt. Universitetslektor, Institutionen för biologisk grundutbildning. Personligt meddelande 2008-07-04.

57. Lycksele djurpark. Personligt meddelande 2008-07-08.

58. Winberg L, 2008. Kan tvingas avliva vargungar – Inte lätt för Nordens ark att hitta nya hem innan de blir könsmogna. Bohusläningen, 11 Juli 2008.

59. Stenhammar S, Bergdahl B, 2008. Assar ska ersättas – med finare ungar. Aftonbladet Nya medier 2008-02-23.

60. Linda Askelund, djuransvarig på Skansen. Personligt meddelande 2008-07-08.

61. Flower F & Weary D, 2003. The effects of early separation on the dairy cow and calf. Animal Welfare 12:3, 339–348.


62. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m.m. (DFS 2007:5, saknr L100).

63. Karlsson L, 2008. Du tjänar på att pastörisera mjölken. Husdjur nr 6–7, 2008-07-25.

64. Nielsen P P, 2008. Behaviours related to milk intake in dairy calves. The ef-fect of milk feeding and weaning methods. Doctoral thesis no 2008:11. Acta universitatis Agriculturae Sueciae.

65. Krohn C C, Foldager J, Mogensen L, 1999. Long-term Effect of Colostrum Feeding Methods on Behaviour in Female Dairy Calves. Acta Agriculturae Scandinavica (Section A) 49:1, 57–64.

66. Rajala P, Castrén H, 1995. Serum immunoglobulin concentrations and health of dairy calves in two management systems from birth to 12 weeks of age. Journal of dairy science 78:12, 2737–2744.

67. KRAV, 2008. Regler för KRAV-certifierad produktion.

68. Weary D M, Chua B, 2000. Effects of early separation on the dairy cow and calf 1. Separation at 6 h, 1 day and 4 days after birth. Applied Animal Behaviour Science 69, 177–188.

69. Hudson S J, Mullord M M, 1977. Investigations of maternal bonding in dairy cattle. Applied Animal Ethology 3:3, 271–276.

70. Veissier I, Lamy D, Le Neindre P, 1990. Social behaviour in domestic beef cattle when yearling calves are left with the cows for the next calving. App-lied Animal Behaviour Science 27, 193–200.

71. Eder K, 2008. Tjurkalvar bra komplement. Husdjur nr 6-7, 2008-07-25.

72. Sveriges pälsdjursuppfödares riksförbund, hemsida: www.spr.nu. Sidan besökt 2008-07-09.

73. Malmkvist J, Gade M, Iversen Damm B, 2006. Parturient behaviour in far-med mink (Mustela vison) in relation to early kit mortality. Applied Animal Behaviour Science, doi:10.1016/j.applanim.2006.09.018.

74. Gerell R, 1972. Mink; en artmonografi. Bonniers naturböcker.

75. Svenska Jägareförbundet, hemsida: http://www.jagareforbundet.se/akila/de-fault.asp?pageid=13821. Sidan besökt 2008-07-09.

76. Svenska Jägareförbundet, hemsida: http://www.jagareforbundet.se/viltve-tande/artpresentation/algpopulation.asp Sidan besökt 2008-07-09.

77. Kindberg J, Holmqvist N, Bergqvist G. Årsrapport Viltövervakningen. Vilt-forum # 2/2008. Svenska Jägareförbundet, Jakt och fauna.

78. Jaktförordning (1987:905).

79. Svenska Jägareförbundet, hemsida: http://www.jagareforbundet.se/jakttider/arsungeavvildsv/default.asp. Sidan besökt 2008-07-09.

80. Bengtsson G, Jensen P-E, Karlsson B, Meirik M, Mörner T, Wirdheim A. 2004. Viltet, Nya Jägarskolan. Svenska Jägareförbundets kursbok för jägar-utbildningen. Jägareförlaget.

81. European Commission, 2000. The Welfare of Chickens Kept for Meat Pro-duction (Broilers). Report of the Scientific Committee on Animal Health and Animal Welfare.

82. Li T, Troilo D, Glasser A, Howland H, 1995. Constant light produces severe corneal flattening and hyperopia in chickens. Vision Research 35:9, 1203–1209.

83. Prescott N B, Wathes C M, 1999. Reflective properties of domestic fowl (Gallus g. domesticus), the fabric of their housing and the characteristics of the light environment in environmentally controlled poultry houses. British Poultry Science 40, 185-193.

45Djurens Rätt

84. Djurskyddsförordningen (SFS 1988:539).

85. Maddocks S, Cuthill I, Goldsmith A, Sherwin C, 2001. Behavioural and phy-siological effects of absence of ultraviolet wavelengths for domestic chicks. Animal Behaviour 62:5, 1013–1019.

86. Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om hästhållning (DFS 2007:6, saknr L 101).

87. Planck C, Rundgren M, 2005. Hästens näringsbehov och utfodring. Natur och Kultur/Fakta etc.

88. Waters A J, Nicol C J, French N P, 2002. Factors influencing the develop-ment of stereotypic and redirected behaviours in young horses: findings of a four year prospective epidemiological study. Equine Veterinary Journal. 34, 572–579.

89. Waran N, Clarke N, Farnworth M, 2008. The effects of weaning on the domestic horse (Equus caballus). Applied animal behaviour science. 110, 42–57.

90. Henry S, Richard-Yris M A, Hausberger M, 2006. Influence of various early human-foal interferences on subsequent human-foal relationship. Develop-mental Psychobiology 48, 712–718.

91. Berglund S, 2006. Vägen till vinnarcirkeln; Travhästen och dess människor mellan sport och spel. Gidlunds förlag, sid 91.

92. Djurskyddet Sverige, hemsida: www.djurskyddet.se. Sidan besökt 2008-06-25.

93. Nutter F, 2005. Evaluation of a Trap-Neuter-Return Management Program for Feral Cat Colonies. PhD Dissertation, North Carolina State University.

94. Council of Europe, 1987. European convention for the protection of pet animals. Strasbourg, 13.XI.1987. European Treaty Series 125.

95. Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt (SJVFS 2008:5, Saknr L 102).

96. Robertson, S 2007. A review of feral cat control, Journal of Feline Medicine and Surgery, doi:10.1016/j.jfms.2007.08.003.

97. Natoli E, Maragliano L, Cariola G, Faini A, Bonanni R, Cafazzo S, Fantini C, 2006. Management of feral domestic cats in the urban environment of Rome (Italy). Preventive Veterinary Medicine 77, 180–185.

98. Kattens Vaern, hemsida: www.kattens-vaern.dk. Sidan besökt 2008-07-09.

99. TNR-metoden, hemsida: www.tnr-metoden.se. Sidan besökt 2008-07-09.

47Djurens Rätt

Djurens RättDjurens Rätt bildades 1882 och är idag Sveriges största djur-rättsorganisation med omkring 36 000 medlemmar. Vi är partipolitiskt fristående och arbetar med opinionsbildning för ett samhälle som inte förtrycker djur.

Djurens Rätt anser att djur ska respekteras som individer med egna intressen. Djur är levande, kännande varelser – inte saker som människan kan utnyttja. Det är oacceptabelt att människan kränker djurs rätt till ett naturligt liv. Huvud-områdena för vårt arbete är djurförsök, livsmedelsindustrin, pälsindustrin och konsumentfrågor/veganism.

Djurens Rätt är helt beroende av frivilliga bidrag. Därför är vi mycket tacksamma om du stödjer oss. Varje ny medlem och varje ny gåva för oss ett steg närmare ett djurrättssamhälle.

www.djurensratt.seTel: 08-555 914 00Plusgiro: 90 10 87-7

Den här rapporten beskriver de förhållanden som unga djur möter när de kommer till världen. De djur som föds upp av människor hålls för olika syften, vilket ger dem helt olika förutsättningar. Många gånger är verkligheten grym. Kalvar till mjölkkor tas från sin mamma direkt efter födseln, tuppkycklingar mals ner i en köttkvarn när de är ett dygn gamla och griskultingar får sina testiklar bortskurna helt utan bedövning.

Livsvillkoren för unga djur i livsmedelsindustrin, inom jakten, på djurparker och för vissa sällskaps- och tävlingsdjur beskrivs. Avslut-ningsvis föreslås en barnkonvention som gäller djurens ungar och Djurens Rätts krav på lagändringar presenteras.


ISBN 978-91-88786-74-6

VÄLKOM

MEN TILL VÄRLDEN

Djurens Rätt


Välkommen till världenEn beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige

Documents

Välkommen till världen - En beskrivning av unga djurs livsvillkor i Sverige