Embed Size (px)
Citation preview
NärmatskatalogLähiruokaluettelo2011-2012
V Ä S T N Y L A N D S • L Ä N S I - U U D E N M A A N
29–30.9.2012 Westerby Gård, Ingå / Inkoo
R U O K A M A R K K I N A TM A T M A R K N A D
2 3
A l k u s A n At
Vuonna 2010 julkaistu ensimmäinen Lä-hiruokaluettelomme sai hyvän vastaanoton ja on ollut ahkerassa käytössä läpi koko vuoden. Tämän vuoden luettelossa on edustettuina 30 enemmän tuottajia ja siitä olen iloinen ja ylpeä. Tämä kertoo, että työmme lähiruoan esiin nostamiseksi Länsi-Uudellamaalla on tuottanut hyvää tulosta.
Haluamme olla avoimia ja niinpä saatu-amme tuottajien taholta tiedusteluja, yhdis-tyksemme hallitus päätti toivottaa myös Es-poon tervetulleeksi mukaan Länsi-Uuden-maan alueeseemme. Lähiruokaluettelom-me sekä lähiruokamarkkinamme kuuluvat molemmat projektiin ’Länsi-Uudenmaan Maistiaiset’. Tässä projektissa painotamme selkeästi sitä, että tuotteet on tuotettu tai ja-lostettu Länsi-Uudellamaalla.
Ajattelemme mielellämme globaalisti mutta tärkeintä meille on tehdä työtä paikal-lisesti. Tämä on välttämätöntä erityisesti kun on kyse elintarviketuotannosta. Valitettavasti elintarviketuotantoa ohjaa nykyään pääosin muutama suuri yleismaailmallinen vaikutta-ja. Tätä kehitystä haluamme vastustaa ja siksi työskentelemme ahkerasti saattaaksemme paikallisen ruokatuotannon huomion koh-teeksi. Myös me kaikki kuluttajat voimme olla kriittisiä ja vaikuttaa paikallista tuotantoa tukien sillä mitä ja mistä ostamme. On hyvä tietää mistä oma ruoka tulee.
Tiedän, että tämä Lähiruokaluettelo 2011-2012 tulee olemaan suureksi avuksi, kun etsit hyvää, puhdasta ja oikeudenmukai-sesti tuotettua ruokaa Länsi-Uudeltamaalta.
Toivotan sinulle makuelämyksellistä vuotta!
F ö r o r d
Vår första Närmatskatalog 2010-2011 blev väl emottagen och har använts flitigt under hela året. I årets katalog finns 30 fler produ-center representerade. Jag är väldigt glad och stolt. Det visar att vårt arbete med att lyfta fram mat från Västnyland har skördat frukt.
Vi är måna om att vara öppna, så då vi fick förfrågningar från några producenter, bestämde vi i styrelsen att välkomna Esbo med i vårt Västnyland. I Närmatskatalogen och på närmatsmarknaden, som båda görs inom ramen för projektet ”Smaka på Väst-nyland”, är vi bestämda med att varorna är producerade och/eller förädlade i Västny-land.
I vårt arbete tänker vi gärna globalt och jobbar lokalt. Det är nödvändigt i synnerhet då vi pratar om livsmedelsproduktion. Den styrs i dag tyvärr till stor del globalt av ett få-tal stora aktörer. Det vill vi motverka. Där-för jobbar vi i Slow Food Västnyland flitigt med att sätta den lokala maten i fokus. Även alla vi som konsumerar kan påverka med att kritiskt välja vad vi köper och genom att stö-da lokal produktion. Det känns bra att veta vem som producerar.
Jag vet att denna Närmatskatalog 2011-2012 är till din hjälp då du söker god, ren och rättvis mat från Västnyland. Jag önskar dig ett smakrikt år!
F o r E W o r d
Our first Local Food Catalogue last year was warmly welcomed by many customers and has been in efficient use during the year. This year’s catalogue contains even more producers than last year. This makes me ex-tremely proud and happy. It shows that our work in promoting local food from Western Uusimaa indeed has been successful. We are keen to be open and inclusive. Consequent-ly, after requests by producers, we decided to include Espoo in our activities. The Local
Diana nyberg-LinDhoLm
Food Catalogue and the Food Festival, both results of the project “Smaka på Västnyland”
– Tasting Western Nyland - has made us de-termined to choose products that are pro-duced and/or processed and refined in the Western Nyland region.
We prefer to think both locally as well as globally in our efforts to promote local food. This is particularly necessary in the area of food production. On a global level, food production is, unfortunately, managed by a handful of actors. This is something we want to change. This is why Slow Food Västnyland is so keen on focusing upon lo-cal food. Consumers can have an impact by being educated, by choosing what to buy and by supporting local production. It feels important to know who the producer is. I know that this Local Food Catalogue 2011-2012 will be helpful when you are looking for delicious, clean and fair food from West-ern Uusimaa. I wish you all a year full of tasty food!
Ulrica Cronström
kArtA PÅ BAkFlIkEn
kArttA tAkAkAnnEllA
Ordförande i Slow Food Västnyland
Slow Food Västnyland rf:n puheenjohtaja
Chairwoman, Slow Food Västnyland
4 5
Bovikin lammasta, Fiskarssin peuraa, paikallisen kalastajan kuhaa, tule maistamaan!
Avoinna päivittäin: 08.04.11-01.01.12, klo 11-22. Öppet dagligen: 08.04.11-01.01.12, kl 11-22. Tykkää meistä facebookissa. Gilla oss i facebook.
Tervetuloa • VälkommenItäsatama • Östra hamnen10900 Hanko • Hangö, 019-2485 023Joanna & Jan • www.restaurant-origo.com
BrAssErIE Oy Bouquet garni Ab ........................Köpmansgatan/Kauppiaankatu 3, Karis/KarjaarEstAurAnt, CAFÉ, lunCH, À lA CArtE, tAkE AWAY, CAtErInG019-230290, 040-823 1887, 040-584 1782 ......................... [email protected] • www.brasserie.fi
1
MEllAnGÅrd HonunG .....................................Svedjavägen/Svedjantie 65, Tenala/TenholaHonunGsBodEn öppen må-fr 9-16 / HunAjAPuotI avoinna ma-pe 9-16019-2450 345 ..................................................... [email protected] • www.mellangard.com
3
nIls sjöBErG ................................................... Västankärrsvägen 40, Täktom, Hangö / HankoPotAtIs, äGG, kÅl M.M. / PErunAA, kAnAnMunAA, kAAlIA Y.M.019-2489 136, 040-585 4153
4
dönsBY BEd And BrEAkFAst ............................................... Dönsbyvägen 3, 10300 KarisB&B PÅ kArIs lAndsBYGd MEd närProduCErAt oCH Ekol. MorGonMÅl050-537 9584 ...........................................................nora.garusi@donsby.net • www.donsby.net
2
tIttIs korGAr ...................................................Åsgatan/Harjukatu 15 A, Ekenäs/TammisaariMArMElAdEr, MÅlAdE korGAr, trävAror / MArMElAdEjA, korEjA jA PuutuottEItA ...................0440-231 047, [email protected] • www.tittiskorgar.fi
5
6
7
8
kIvEn säästöPossu .................................................................................... TilateurastamoluoMulIHAA suorAAn MAAtIlAltA09-2256 819, 040-506 3012 ................................... [email protected] • www.luomupossu.fi
6 7
9 13
14
10 15
11 1612 17
8 9
18 19
10 11
21
23
24
22 23
20
12 13
Kungsgatan 11, Ekenäswww.papaya.fi 040-5008475
En hälsosam lunch,
med bl.a. hemodlat!
25 31
33
32
2429 30
26
27
28
14 15
34 35 36
37
38
16 17
Sommarmöte &
Vinterdrömmar
www.call iola .com
Calliolasta lähiruokaa kokouksiin ja perhejuhliin!~ Huippulaadukkaat kokous- ja juhlapalvelut sekä hyvinvointitapahtumat~ Saaristolaishenkiset huvilat majoittumiseen isoille ja pienille ryhmille~ Lähiruokaa ja kauden makuja tarjoava korkeatasoinen tilausravintola
~ Catering-palvelut Raasepori-Inkoo alueella~ Upea sijainti ja yksilölliset tilat merenäärellä, Snappertunassa
Närmat för möten och familjefester hos Calliola!~ Högklassiga mötes- och festtjänster samt wellnessevenemang
~ Inkvarteringsstugor i skärgårdsstil för stora och små grupper~ Närmat och säsongsmaker i vår högkvalitativa beställningsrestaurang
~ Cateringtjänster i Raseborg- och Ingåområdet~ Vi befinner oss avskilt vid havet i det vackra Snappertuna
Conference & Event Center
Rågöntie (Rågövägen ) 31510710 Snappertuna
My ynti / SäljtjänStPuh./tel. 0201 600 [email protected]
39 42
4340
41
18 19
44 46
4745
20 21
48 49
22 23
50 51
24 25
OK VARUBODEN-OSLA HLG 2195 123456MEIKÄLÄINEN MAIJA
Mångsidigt tjänsteutbud nära dig Kattava palvelutarjonta lähellä sinua
www.varuboden-osla.fi
52
53
PARHAITA HERKKUJA!BÄSTA DELIKATESSER!
OBS ! HUOM! • Strömmingsmarknad • Silakkamarkkinat • lö/la 1.10 • kl./klo 10 - 14
65
PARHAITA HERKKUJA!BÄSTA DELIKATESSER!
OBS ! HUOM! • Strömmingsmarknad • Silakkamarkkinat • lö/la 1.10 • kl./klo 10 - 14
PARHAITA HERKKUJA!BÄSTA DELIKATESSER!
OBS ! HUOM! • Strömmingsmarknad • Silakkamarkkinat • lö/la 1.10 • kl./klo 10 - 14
26 27
SLC
28 29
Saskatoonmarja on maultaan uniikki. Saskatoon sisältää merkittäviä määriä kuituja, kivennäisaineita ja vitamiineja ja sen antioksidanttipitoisuus on erittäin korkea.
Puhtaasti suomalaista superfoodia.
Hälsobäret saskatoon har en unik smak. Superbär, som är oerhört rika på � ber, essentiella mineraler och
vitaminer samt har ett högt innehåll av antioxidanter.Ren � nsk superfood.
Saskatoon berry, a true Finnish superfood with a unique taste.
Täysmehu 100% Råsaft 100 % Juice 100 %
Siirappi Sirap Syrup
Marjajauhe Bärpulver Berry Powder
HyytelöGelé Jelly
Aitoa lähiruokaa
Lohjalta
Äkta närmat
från Lojo
LINNAN MARJATILAKittiskoskentie 129, 08500 Lohja/Lojo, puh./tel. 0500 444 106
[email protected], www.linnansaskatoon.�
HyytelöTäysmehu 100% Siirappi Marjajauhe
SUPERFRUIT SASKATOON
55 56
30 31
Marthaförbundets matkulturbroschyr
Rena råvaror utkommer i oktober.
Plocka upp ditt exemplar på matmarknaden
Smaka på Västnyland i Fiskars eller
läs mera på martha.fi /matkultur
57
59
58 60
61
32 33
62
63
34 35
www.novia.fi
36 37
biTTe WeSTerLUnD
s l ä P ä r t E r
Bjöd i somras gästerna från Slow Food Helsinki på släpärter. Förvånande nog hade ingen av dem ätit släpärter tidigare. Inte ens ”Mr Slow Food Finland”, kocken Jarmo Åke, som desstuom är lektor på restaurang-skolan Perho. Han kände inte alls till ”ap-poset” som de heter på finska.
Det hela började med ett besök på Ekenäs torg. Paret Ranta från Bromarf hade också vanliga ärter, men åkerärterna var litet dyra-re, för de är ju jobbiga att plocka. Köpte fem liter åkerärter.
Kokade ärtskidorna med mycket salt. Vi doppade dem sedan i små bägare med smält, åländskt smör, som sig bör. Och det var suc-cess!
Själv har jag som barn varje sommar plockat åkerärter ute på fälten i Mjölbol-sta. Vi åt släpärter två, tre gånger i juli. Jag har nu kommit fram till att släpärter kanske är en utdöende rätt som Slow Food borde skydda. Såsom Slow Food i Sverige har skyddat efterrätten kalvdans.
Började göra research.Frågade Sveriges förre finansminister
Kjell-Olof Feldt om han vet vad släpärter är. Nej, sa han. Men frun Birgitta von Ot-ter kom ihåg att hennes mamma brukade laga släpärter, så ordet existerar åtminstone i Sverige. Hon visste att man släpar ärtski-dorna mellan tänderna så att fibrerna blir kvar mellan fingertopparna. I Bonniers nya kokbok, nämns släpärter faktiskt , men det verkar som om de menar sockerärter efter-
som de ska kokas bara 5-8 minuter. Och det räcker, enligt mitt förmenande inte.
Hur länge ska släpärterna koka?Kenneth Oker-Blom avled ju plötsligt
i våras. Så här skrev han i en av sina kok-böcker:” Koka ärterna i saltat vatten 20-30 minuter så de mognar men inte kokar sönder. Vattnet hälls av och ärterna serveras rykande heta med en kopp klarerat smör till var och en och lite fliksalt på bordet.”(Ät hälsosamt, tänk ekologiskt, 2009). Han talar om åkerärter – och där står en hel mer. Nina Kaukonen har också släpärter som en lun-chrätt i sin kokbok Ninas mat.
I Finlandssvenska Matboken finns ett gammal recept:
Späda, men fullt matade åkerärter sättas i så litet kokande vatten som möjligt och efter ¾ timme profvas, om de går att släpa, då salt tillsättes, och de får härmed koka några mi-nuter. Tages sedan upp med durkslag och serveras ed skirdt smör i såsskål”.
Frågade mina Facebook vänner vad de vet om släpärter. Det kom 23 kommentarer! Här några av dem.
Magnus: ”Släpärterna hörde till min barndoms somrar, fortsatte med dem en tid som vuxen men blev trött på dem. Vi åt en gång i året. En del bjuder på släpärter åt skaldjurallergiker på kräftskivor, litet simpel ersättning tycker jag.”
Kristian visste besked: ”Släpärter är s.k. åkerärter dvs de som inte blir släpärter blir torkade ärter till foder eller ärtsoppa”
Yvonne skrev ”Min svåger brukade ser-vera skorpsmulor blandat i det heta smöret – och sen dippade man, mmmm Jag lärde mig att släpärter ska kokas av åkerärter (alltså sådana som blir ärtsoppsärter sen när de är mogna och torra) för att de håller bättre ihop. Kokas i saltat vatten, doppas i smör och dras mellan tänderna. Men det var förstås länge sen. Och åkerärter får man väl inte köpa….”
Någon annan skrev att visst få man köpa åkerärter tex på Mörby Gård i Pojo. Både färdigt plockade i gårdsbutiken och som självplock direkt från åkern.
Fiskarskonstnären Ron Nordström tar ut svängarna även på Facebook:
”Släpärter är det bästa. Kokas en stund så att ”ryggraden” blir kvar när man drar dem hela mellan tänderna. Som dipp flytande smör i olika milt kryddade dippskålar. Vitlök, basilika, chili, timjam, gräslök, mynta, pep-par… Lönar sej att djuprysa släpärter till kalla filmkvällar på vintern. Om man vill ha lite frasigare snacks så kan man även torka dem
Mici skrev: Jag föredrar faktiskt att koka vanliga ärter av god kvalitet. Det är mer ”kött på benen” så att säga. Och rikligt med smält smör i snapsglas, den optimala model-len anser jag vara de som är av samma serie som den traditionella Finlandia vodk…a flas-kan, Iittalas du vet, minns ej just nu namnet. Koka ärterna i saltat vatten, ev kunde man slänga i lite socker också. Koktiden minns jag inte, 10 min? Ja och duka med tesked för att samla upp det godaste, de förrymda ärterna, från glasets botten.
Någon annan menade också att det går bra med sockerärter eller små märgärter. Men det tyckte flera andra släpärtskon-nässörer inte om. Tillbehören spelar också en viktig roll:
Patrick: Jag har alltid använt åkerärter och skirat smör i snapsglas eller smala kop-par. Drickes med en torr Gewürtztraminer eller Riesling från Alsace/Elsass.
Johanna: Grannarna dukar med en gam-mal stor matsked på varje tallrik, att ha smöret i. Fungerar faktiskt bättre än äggkopp.
Anna får sista ordet: ”släpisar är det go-daste, särskilt de som fallit ur skidorna och som man får sleva i sig till sist med smörslurken. Släpärter hör till mina bästa matminnen, faktiskt!”
Boiled peas in the podBoiled field peas in the pod (”släpärter”) is a traditional Nordic seasonal food.
Boil field pea-pods in salted water for 20-30 minutes until they are tender but not falling apart. Drain and serve hot with small bowls of clarified butter and flake salt. Dip a pod in the butter, draw it between your teeth and put aside the unedible part of the pod.
Foto: Lorna Bartram.
38 39
B r A M At I v ä s t n Y l A n d
n ä r M At E n s k A l l H I t tA F r A M t I l l k ö PA r E n
Bra Mat i Västnyland är ett nystartat EU-projekt i Raseborg, Ingå och Hangö. Projektet jobbar med närmat som produkt i vardagen och som attraktion och regional tillgång för turister.
–Vi vill först och främst göra närmaten lättillgänglig, säger projektledare Ann-Lou-ise Erlund vid Yrkeshögskolan Novia i Ra-seborg.
Tanken är att producent och konsument skall hitta varandra med hjälp av väl utveck-lad logistik. Projektet verkar också för att fler unga blivande producenter skall bli intresse-rade av bland annat specialodlingar.
Närmat är garanterat färsk, man klarar sig med lägre transportkostnader, med min-dre och enklare förpackningar. Närmaten är hälsosam, innehåller färre tillsatsämnen, man känner varans ursprung och sist men inte minst handlar det om att försöka se till att pengarna stannar i den egna regionen och gynnar sysselsättningen. Närmat som tu-
B r A M At I v ä s t n Y l A n d (Hyvää ruoka Länsi-Uudellamaalla)
l ä H I r u o k A l ä H E M M ä s o s tA j A A l ä n s I - u u d E l l A M A A l l A !
Bra mat i Västnyland (Hyvää ruokaa Länsi-Uudellamaalla) – lähiruoka lähemmäs ostajaa Länsi-Uudellamaalla!
Bra mat i Västnyland- niminen EU-projekti on uusin yritys saattaa lähiruoka lä-hemmäs ostajaansa Raaseporissa, Inkoossa ja Hangossa. Projektissa lähiruokaa käsitellään jokapäiväisenä tuotteena sekä turisteja hou-kuttelevana voimavarana.
–Tarkoituksenamme on ennen kaikkea helpottaa lähiruoan saatavuutta, painottaa projektinjohtaja Ann-Louise Erlund Raase-porin Novia ammattikorkeakoulusta.
Logistiikkaa parantamalla toivotaan tuot-tajan ja kuluttajan löytävän toisensa. Projek-tin tarkoituksena on myös edistää erityisvil-jelyä alueella yhteistyössä nuorten viljelijöi-den kanssa.
Lähiruoan etuna on se, että se on taatusti tuoretta ja että kuljetus- sekä pakkauskulut pysyvät kohtuullisina. Lähiruoka on lisäksi terveellistä sillä siinä ei ole lisäaineita samas-sa määrin. Myös ruoan alkuperä on tiedossa. Rahallinen tuotto jää omalle alueelle ja näin voidaan vaikuttaa alueelliseen työllisyyteen.
rismprodukt innebär att lyfta fram Bra mat i Västnyland i samband med den regionala marknadsföringen.
–Projektet vill öka möjligheter att pro-duktutveckla råvaror i regionen och förädla lokala livsmedel, understryker Erlund. Vi vill gå i bräschen för ett samarbete och föra olika aktörer närmare varandra.
Allt tyder på att direktförsäljning och för-säljning via andra kanaler än de traditionella kedjorna nu vinner terräng. Ett produk-tionskök i Västankvarn för intresserade pro-ducenter och företagare ingår i projektpla-nerna. I samarbete med t.ex. Kocklandslaget tar man sikte på ett center för gastronomi.
En forskare är dessutom knuten till det tre år långa projektet, i syfte att följa med hur närmat påverkar miljön. Nätverket Bra mat i Västnyland vill utveckla sätt att minska miljöbelastningen.
C a r i ta P e t t e r s s o n
Lähiruoka matkailutuotteena tähtää omien ruokatuotteiden esiin nostamiseen Länsi-Uudenmaan alueellisessa matkailumarkki-noinnissa.
–Projekti pyrkii edistämään tuotekehit-telyn mahdollisuuksia alueella”, sanoo Er-lund. Haluamme johtaa yhteistyötä ja ennen muuta luoda uusia verkostoja, joiden avulla saatamme eri alojen toimijoita lähemmäs toisiaan.
Kaikki seikat viittaavat siihen, että suora-myynti ja myynti perinteisten ruokaketjujen ohi on kovassa nousussa. Projektisuunnitel-mien mukaan Inkoon Västankvarniin nou-see uusimuotoinen tuotantokeittiö tuottajien ja yrittäjien käyttöön. Yhteistyössä Suomen Kokkimaajoukkueen kanssa kehitellään gast-ronomian keskusta.
Projektin puitteissa työskentelevän tutki-jan on tarkoitus kolmen vuoden seurata ajan lähiruoan ympäristövaikutuksia. Bra mat i Västnyland- verkosto tähtää haitallisten ym-päristövaikutusten vähentämiseen.
C a r i ta P e t t e r s s o n
64 54
40 41
r u o A n l A I t t o tA I t o
AvA I n t E r v E Y t E E n , k u lt t u u r I s E E n M o n I M u o t o I s u u t E E n j A H Y v I n v o I n t I I n
Onko mahdollista syödä terveellisesti jos ruoanlaittotaito ja terveellisen ravitsemuksen perustiedot ovat hukassa? Voi toki, mutta kalliimmaksi se tulee. Voiko ihminen olla rikas, jos hän ei tunne taustaansa ja juuria-an? Kyllä vain, mutta onnekkaampi on hän, joka tuntee historiansa ja on osa sitä kulttuu-ria ja niitä perinteitä, jotka hänen ympäril-lään vaikuttavat. Onhan kulttuuri, mukaan lukien ruokakulttuuri, tärkeä osa ihmisen identiteettiä.
Perinteisellä suomalaisella ruokakulttuu-rilla on paljon yhteistä muiden pohjoismai-den ruokakulttuurien kanssa. Paikallinen vaihtelu on kuitenkin merkittävää ja venä-läiset vaikutteet selviä varsinkin itärajaa lä-hestyttäessä. Monet suomalaiset tuntevat tänä päivänä huonosti oman ruokakulttuurinsa. Syynä on ruokatottumusten kansainvälis-tyminen ja pikaruokakulttuuri. Heikentynyt ruoanlaittotaito väestön keskuudessa ei mi-tenkään paranna asiaa.
Kun ruoanlaittoon ja ravitsemukseen liit-tyvät perustaidot ovat kunnossa, on häm-mästyttävän helppoa syödä terveellisesti. Sil-loin voi jättää nippelitiedon pohtimisen (ku-ten kalorien laskemisen ja E-koodien opet-telun) vähemmälle ja keskittyä oleelliseen eli maukkaisiin ja terveellisiin aterioihin. Pari nyrkkisääntöä kannattaa kuitenkin muistaa ja soveltaa päivittäin. Sääntö 1: Täytä puolet lautasesta kasviksilla, hedelmillä, marjoilla ja yrteillä. Sääntö 2: Suosi täysjyvätuotteita ja pehmeitä rasvoja. Sääntö 3: Syö usein rasva-ista kalaa. Näitä sääntöjä noudattamalla olet jo pitkällä terveellisen ruokavalion palape-lissä. Tällaisella ruokavaliolla on myös muita
etuja. Se on iloksi silmille, koska se on ul-konäöltään värikästä ja se maistuu raikkaalta. Sen koostumuskin vaihtelee. Ruokailu on myös hitaampaa, mikä on tärkeää painonhal-linnan kannalta. Mainitunlaisen ruokavalion terveellisyys on tiedetty jo kauan. Sellaista noudatettiin aiemmin Välimeren alueella ja monet pitävätkin perinteistä Kreetalaista ru-okavaliota maailmaan terveellisimpiin kuu-luvana.
Ensimmäinen askel kohti terveellisempää ruokavaliota on konkreettisen ja realistisen suunnitelman tekeminen. Sellaisen, joka so-pii juuri sinulle ja johon voit myös sitoutua. Kannattaa käydä tutustumassa hedelmä-, vi-hannes-, ja kalatiskien tarjontaan ja pohtia miten niiden antimia voisi hyödyntää moni-puolisemmin. Edellä mainittujen elintarvik-keiden tarjonta on tänä päivänä suhteellisen hyvä. Monet kaipaavat kuitenkin monipuo-lisempaa paikallista tarjontaa, lähiruokaa ja sesonkien tuomaa vaihtelua. Mielikuvitusta, uusia ratkaisuja ja aktiivisuutta tarvitaan nyt sekä kuluttajien että tuottajien taholta.
Lähiruoka lisää kulttuuripääomaasi. Suosi siis lähiruokaa silloin kun se on mahdollista. Ole ylpeä omasta kulttuuritaustastasi, mutta suo se oikeus myös muille – tätä kutsutaan suvaitsevaisuudeksi. Yllätykseksesi saatat oi-valtaa mikä oikeasti tekee ihmisestä rikkaan ja hyvinvoivan. Sateenkaaren päästä löytyvä aarre onkin maailmassa vallitseva kulttuurien monimuotoisuus. Löydät sen myös jokaisen kohtaamasi kulttuurikantajan eli ihmisen ai-nutlaatuisuudesta.
iriS erLUnD
Specialforskare, Institutet för hälsa och välfärd.
Erikoistutkija, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos
At t k u n n A l A G A M At
n Y C k E l n t I l l H ä l s A , k u lt u r E l l M Å n G FA l d o C H v ä l F ä r d
Kan man äta hälsosamt utan att kunna laga mat och utan att förstå grunderna i nä-ringslära? Säkert, men svårt är det och dess-utom dyrt. Kan man vara rik utan att känna sin bakgrund och historia? Sannolikt, men lyckligare lottad är den som känner sina röt-ter och är delaktig i den kultur och de tra-ditioner som finns runtomkring. Kulturen, även matkulturen, är ju en viktig del av vår identitet.
Traditionell finländsk mat är relativt lik den man finner i andra nordiska länder. Matkulturen varierar dock lokalt och en rysk influens är uppenbar i östra Finland. Många finländare känner tyvärr dåligt till sin lokala matkultur. Det beror delvis på att globala mattrender och snabbmatskulturen vinner allt mera terräng. Det minskade matlagnings-kunnandet bland en del av befolkningen gör inte saken bättre. Det är synd, för utan bas-kunskaper i matlagning och näringslära är det svårt att äta hälsosamt och ekonomiskt.
Med baskunskaperna i skick är det förvå-nansvärt lätt att äta tämligen hälsosamt. Då kan man koncentrera sig på helheten och
förbise detaljerna. Men ett par tumregler är viktiga att hålla i minnet och enkla att för-verkliga dagligen. Regel 1: Fyll halva tallri-ken med grönsaker, frukt och bär. Regel 2: Föredra spannmålsprodukter av fullkorn och mjuka fetter. Regel 3: Ät fisk flera gånger i veckan. Följer man dessa regler faller saker och ting på sin plats nästan av sig själv – med allt från näringsmässig kvalitet till variation och nyanser i smak och färg, och dessutom långsammare måltider – allt det som gör ätandet till en njutning. Att en sådan kost är hälsosam är inget nytt – den traditionella Medelhavskosten (som ofta kryddas med en stimulerande social samvaro i samband med måltiderna) anses ju höra till de mest hälso-samma i världen.
Den första etappen på vägen mot en bättre kost och hälsa är att du gör en kon-kret och realistisk plan som passar just dig. Studera gärna utbudet på vegetabilier och lär dig hur du kan använda dem i matlagning på ett mångsidigare sätt. Utbudet på grönsa-ker, frukter, bär, örter, svamp och rotfrukter är ju faktiskt relativt bra. Men många kon-sumenter önskar sig idag ett bredare lokalt sortiment. Fantasi och nytänkande krävs nu från både producenternas och konsumenter-nas sida.
Närmat ökar ditt kulturella kapital. Före-dra alltså lokalt, när det är möjligt. Var stolt över din kulturella bakgrund, men för all del, unna också andra den rätten – det kallas för tolerans. Kom ihåg att det som väntar i an-dra ändan av regnbågen, det som verkligen gör dig rik, är ju den kulturella mångfalden i världen och det unika i varje kulturbärare (d.v.s. människa) du möter.
42 43
Ekologiskt odlad mat och närmat trampar i barnskorna i Finland, av flera olika skäl. För det första håller en amerikansk-inspirerad livsstil snabbt att ta över i Finland, med en matkultur som leder till livsstilssjukdomar i likhet med övervikt och diabetes. Bland EU-länderna toppar vi i det närmaste listan på andelen män med övervikt och finländ-ska kvinnor återfinns på plats sex. Det är en stil som är förknippad med snabbmat och bunkring av effektiva halvfabrikat. Ett snabbt tempo, billiga priser, stora mängder och lätta smaker är de värden som omhuldas. I takt med den stigande levnadsstandarden har det varit modernt att överge allt gammalt och traditionsbundet.
Å andra sidan anammas koncept som ekologisk mat och närmat långsamt i Finland för att finländarna helt enkelt automatiskt ut-går från att all finländsk mat per definition redan är ren.
I Franrike (och Italien) uppskattas mattra-ditioner och lokala delikatesser alltjämt högt. Det framgår av flera olika faktorer: fransmän är villiga att offra tid och energi för att få råvaror från en lokal producent de känner och litar på. I mataffärerna dignar det av va-ror i råvaruavdelningen, medan hyllorna för halvfabrikat och färdigmat gapar tomma. I Finland är det just precis tvärtom. Fransmän är redo att fylla på råvarulagren så gott som dagligen. En egen TV-kanal har helt tilläg-nats maten och via den kan man oavbrutet stifta bekantskap med regionala och tradi-tionella delikatesser av olika slag. Fransmän-nen tror att jordmånen och mikroklimatet i alla regioner ger maten olika egenskaper och smaksensationer.
Man är redo att ägna tid och energi för matlagning och måltiderna. Slow Food
rörelsen fick sin början uttryckligen i nor-ra Italien. I Frankrike uppmuntras och lärs barn redan i förskolåldern att uppskatta mat och måltider. De serveras dagligen minst tre maträtter. Lunch- och middagstiderna är heliga för fransmän – hela landet stannar upp mellan klockan 12 och 14 och på mots-varande sätt under middagstiden. I min hem-stad Antibes upphör till och med parkering-sautomaterna att kassera in pengar kl 12-14, då parkerar man gratis.
Finland skulle ha ypperliga möjligheter att utvecklas till ett producentland som går i bräschen för närmat och ekologisk mat. Det-ta förutsätter dock att man kulturellt förstår att uppskatta och värna om egna traditioner. Alla som någonsin smakat på jordgubbar i Finland och i Sydeuropa förstår att den finländska jordmånen åstadkommer något närmast magiskt med jordgubbarna och att slutresultaten inte ens kan jämföras. Själv är jag beredd att tro de närmatsexperter som hävdar att skapelsen, människorna inbegrip-na, automatiskt anpassar sig till jordmånen och klimatet i sin omgivning och att lokal mat följaktligen lämpar sig för invånarna och är hälsosam.
to i v o ä i j ö
Prof. (ekon) och CEO, Top Trainers Group, Helsingfors och Antibes, Frankrike
Luomu- ja lähiruoka ovat Suomessa yhä lasten kengissä monestakin syystä. Ensinnä-kin Suomessa ollaan valitettavasti menossa kovaa vauhtia amerikkalaiseen elämäntyylin ja syömiskulttuurin tietä kohti elintasovaivo-ja (ylipaino, diabetes jne.). EU-alueen mie-histä ylipainoisten osuus on yksi korkeim-mista ellei korkein ja suomalaiset naisetkin ovat jo sijalla kuusi. Tähän tyyliin kuuluu, että syömisestä on tullut tehokasta ja pikaista valmisruokien tankkausta, jossa nopeus, hal-pa hinta, suuret määrät ja helpot maut ovat tärkeitä arvoja. Elintason nopean nousun myötä on ollut modernia hylätä kaikki vanha ja perinteinen. Toisaalta luomu- ja lähiruu-an hyväksymistä Suomessa hidastaa myös se, että suomalaiset olettavat automaattisesti, että kaikki suomalainen ruoka on jo puhdasta.
Ranskassa (ja Italiassa) ovat ruokaperin-teet ja paikalliset erikoisuudet yhä korkeas-ti arvostettuja. Sen näkee monesta asiasta: ranskalaiset ovat valmiita uhraamaan aikaa ja energiaa saadakseen tuntemansa ja luotta-mansa paikallisen valmistajan ruoka-aineita. Ruokakaupoissa tuoreraaka-ainehyllymetrit ovat runsaat ja puolivalmiste- ja valmisruo-kahyllyt olemattomat, kun Suomessa on juu-ri päinvastoin. Tuoretarvikkeita ollaan val-miita ostamaan lähes päivittäin. Ruualle on omistettu oma televisiokanava, joka näyttää taukoamatta erilaisia alueellisia ja perinteisiä herkkuja. Ranskalaiset uskovat, että joka alu-een oma maaperä ja mikroilmasto antaa ruu-alle erilaiset ominaisuudet ja makuvivahteet.
Ruuanlaittoon ja ruokailuun ollaan val-miita uhraamaan aikaa ja energiaa. Käsittääk-seni slow-food liike alkoi juuri Pohjois-Ita-liasta. Ranskassa jo esikoululaiset opetetaan arvostamaan ruokaa ja ruokailua: heille tarjo-taan joka päivä vähintään 3 ruokalajia. Lou-
nas- ja päivällisajat ovat ranskalaisille pyhiä ja koskemattomia – koko maa pysähtyy klo 12 ja 14 väliseksi ajaksi ja taas päivällisen ajaksi. Kotikaupungissani Antibesissa jopa parkki-mittareissa kadulla lukee, että parkkeeraus on ilmaista lounasaikana eli klo 12-14.
Suomella olisi loistavat mahdollisuudet kehittyä lähi- ja luomuruuan tuottajamai-den eturintamaan, mutta se myös edellyt-täisi että kulttuurissa ymmärretään arvostaa ja vaalitaan omia perinteitä. Jokainen, joka on maistanut mansikoita Suomessa ja Etelä-Euroopassa ymmärtää, että suomalaisessa maaperässä ja yöttömän auringon alla niille tapahtuu jotakin maagista eikä lopputuloksia voi edes verrata toisiinsa. Itse olisin valmis uskomaan niitä lähiruoka-asiantuntijoita, jotka väittävät, että luomakunta, ihmiset mukaan luettuna, sopeutuvat automaattisesti ympäristönsä maaperään ja ilmastoon ja pai-kallinen ruoka on tästäkin syystä niille sopi-vaa ja terveellistä.
to i v o ä i j ö
44 45
H Å l l B A r t F I s k E I v ä s t n Y l A n d ?
I somras jobbade jag på uppdrag av Ra-seborgs stad med ett fiskefrämjande utred-ningsprojekt inom ramen för ESKO-projek-tet med yrkesfisket och kustnäringarna i fo-kus. Målet för mitt projekt är att bidra till att 20-talet yrkesfiskare i Raseborg och Hangö får bättre möjligheter att saluföra sin fisk. Pa-rallellt med utredningsprojektet planeras en hel del satsningar på fisk i Västnyland. Här ett plock:
EU-projektet Gastro Nostra med Kock-landslaget planerar ett nytt, nationellt evene-mang ”Fiskens Fest” inkommande mars, i Norra hamnen i Ekenäs. Skolbarnen är en målgrupp som ska få mer information om den nyttiga, inhemska fisken nu i höst. De kommer att tillreda fiskrätter inom ramen för undervisningen i huslig ekonomi och skådespelaren Anders Slotte turnerar i gym-nasierna med ett föredrag om mat där fisken har sin givna plats.
Fisk i alla former är både god och hälso-sam mat. Och numera vet vi att reducerings-fisket med braxen och mört som fångst är en alldeles utmärkt kostnadseffektiv fosfor-renare. Dessutom håller braxen igen på att positionera sig som en läcker matfisk. Medan konsumenterna behöver inspiration för till-lagningen av fisk, gagnas fiskarna av bättre förutsättningar att utöva sitt yrke.
Yrkesfiskare Klaus Berglund från Ingå började hösten 2008 utveckla effektiva stor-ryssjor för braxenfiske som fiskarna nu börjat använda. Därtill har han utvecklat en helt ny praktisk logistik-kedja för daglig hantering av stora mängder braxen och en och annan mörtfisk. Genom sitt samarbete med poli-tiker och tjänstemän nationellt och på EU-
nivå har nya verksamhetsförutsättningar för kustfisket kunnat skapas.
Fisktorghandeln skulle inte löna sig utan tillskottet av importfisk. Fiskaren som sat-sar på torghandel och som vill göra pengar på sin kommers väljer den lösningen, och konsumenterna frågar sällan om fiskens ur-sprungsland. Importfisken dominerar också i snabbköpens fiskdiskar. Som konsument är det alltid av intresse att notera fiskens ur-sprung.
Fiskare som inte har tillgång till stora fry-sar kan inte ta till vara stora fångster och för-ädla anefter för sin försäljning, utan säljer sin fångst till fiskuppköparen till ett billigt pris. Och fastän handelsmännen i de västnyländ-ska supermarketarna ställer sig välvilliga till att köpa dagsfärsk fisk direkt av våra fiskare, sker sådan rättvis handel sällan, för fiskarna har inte tid eller de transportbilar som be-hövs för fisktransporten.
I en nära framtid kommer livsmedels-förädlingen att ha tillgång till storköket i Västankvarn, där man t. ex. kan steka stora mängder braxenbullar och –biffar. Det får väl ändå inte bli så att nästan all braxen från reduceringsfisket säljs billigt till Estland där den alltid varit en populär matfisk? Förhopp-ningsvis hittar fiskarna på nya produkter av braxen som gör det lättare att sälja den till de västnyländska konsumenterna.
Jag som har diskuterat med yrkesfiskarna vet att flera av dem kombinerar fisket med andra arbetsuppgifter. Bland dem finns både yngre och äldre, män och några kvinnor, många är nära pensionsåldern och medelål-dern är hög. Snabbt decimeras yrkeskåren. Kanske trenden vänder i och med satsning-
S U n n i Va e K b o m
en på fiskarna i Hangöby hamn och Hangö Mbi:s nya kurssatsning Yrkesfiskare vill jag bli.
Kära fiskkonsumenter, bli medvetna om fiskens ursprungsland, ge handelsman beröm om han annonserar med dagens fisk fångad av den lokala fiskaren! Och var inte rädda för att välja braxen som middagsfisk!
Raseborgsfiskaren Anders Lindqvist säljer fisk på Ekenäs torg, här till Saara Hyytiäinen, ett bevis på att fiskarna i Västnyland inte bara hör till den äldre generationen.
46 47
Mitt bland åkrar och krokiga sandvägar hit-tar Du Westerby Gård, en levande gård med anor från 1600-talet. Idag fungerar gården som en avstickare i vardagen för såväl företag som privatpersoner som vill njuta av en rofylld mil-jö och äkta mat. Utöver restaurangverksam-heten, som i huvudsak fungerar i det gamla karaktärshuset, finns även ett nybyggt hotell och en liten inredningsbutik på gården. Un-der sommarmånaderna fungerar restaurangen som à la carte restaurang och håller öppet alla dagar. Den resterande delen av året håller res-taurangen öppet enligt förhandsbeställningar och därtill ordnas olika evenemang under året. Hotellet är öppet året runt.
Westerby Gård har i långa tider varit be-bodd av människor som på olika sätt har levt i samverkan med naturen. Huvudnäringarna på Westerby har under årens gång främst varit jord- och skogsbruk, boskapsskötsel och även en del sjöfart. Det kännspaka karaktärshuset, som idag fungerar som restaurang ,stod färdigt år 1857.
År 2005, då generationsskifte genomfördes på Westerby Gård, var en klar milstolpe i går-den historia. Gården öppnades för allmänhe-ten till morsdagen 2007. Det nybyggda gårds-hotellet stod färdigt senhösten 2008 och går i samma stil som karaktärshuset . Förutom den hotell- och restaurangverksamhet som idag fungerar på Westerby Gård idkas även jord- och skogsbruk i liten skala.
Ägarna, Gunilla Wikström och Jeanette Bäckström värdesätter att de kan servera lo-kalproducerad och äkta mat i sin restaurang. De lokala producenterna levererar råvarorna direkt till köket.
Vi önskar att alla våra gäster skall känna av vår varma omtanke och att Du åker härifrån inspirerad och utvilad med en längtan tillbaka.
Vi ser fram emot att få stå värdar för Smaka på Västnyland matmarknaden 2012! Vi hälsar alla hjärtligt välkomna till Westerby Gård!
Jag ser närmaten som en del i ett stort projekt som gäller både mat, odling, djurhantering, natur och livsmiljö. När-maten är en pärla i ett halsband, en vision som uppföljd av hela den södra sydvästra regionen kan skapa en unik helhet. Genom att samarbeta kan producenter, näringsliv, utbild-ning och beslutsfattare på lite längre sikt attrahera inte bara nya invånare till regionen utan också långväga besökare och nya intressegrupper. Att attrahera tillfälliga besökare genom filosofin ”min market är större än din” är småskaligt, kort-siktigt tänkande som jag inte tror på.
Peltojen keskellä mutkittelevat hiekkatiet vievät Westerby Gårdiin, tilalle, jonka juuret ulottuvat 1600-luvulle. Nykyään sinne voivat poiketa niin yksityishenkilöt kuin yritykset halutessaan irrottautua arkipäivästä ja tul-la nauttimaan aidosta ruoasta ja rauhallisesta ympäristöstä. Vanhassa v. 1857 valmistunees-sa päärakennuksessa tapahtuvan ravintolatoi-minnan lisäksi tilalla on myös uudisrakennuk-sena hotelli sekä pieni sisustusliike. Kesäkuu-kausina ravintola toimii à la carte-periaatteella ja on auki kaikkina viikonpäivinä. Kesäajan ulkopuolella ravintola on auki ennakkoti-lauksille ja pitkin vuotta siellä järjestetäänkin erilaisia tapahtumia. Hotelli on auki koko vuoden.
Luonto on aina ollut osa Westerby Går-din asukkaiden elämää. Tilan pääelinkeinoina ovat olleet maa- ja metsätalous, karjanhoito ja osittain myös merenkulku.
Vuonna 2005 tapahtunut sukupolvenvaih-dos oli merkittävä virstanpylväs tilan histori-assa. Yleisölle tila avattiin Äitienpäivänä 2007. Myöhäissyksyllä 2008 uusi Kartanohotelli valmistui. Hotellissa on kymmenen persoo-nallisesti sisustettua kahden hengen huonetta. Hotelli- ja ravintolatoiminnan lisäksi harjoi-tetaan edelleen myös pienessä mittakaavassa maa- ja metsätaloutta.
Omistajille, Gunilla Wikströmille ja Jea-nette Bäckströmille, on tärkeää voida tarjo-ta ravintolassaan paikallisesti tuotettua, aitoa ruokaa. Paikalliset tuottajat toimittavat raaka-aineet suoraan ravintolan keittiöön.
”Tilan isäntinä odotamme innokkaina tu-levia ruokamarkkinoita ’Länsi-Uudenmaan Maistiaiset’ 2012 ja toivotamme kaikki sydä-mellisesti tervetulleiksi Westerby Gårdiin!
Toivomme, että kaikki vieraamme ko-kevat lämpimän huolenpitomme ja lähtevät täältä virkistyneinä ja - ja kaipaavat takaisin!”
g u n i l l a w i k s t r ö m
W E s t E r B Y G Å r dtA n k A r o M n ä r M At
For me eating local produced food is a question of fla-vour, nourishment, ecology and sustainability; simply a question of enjoying life to the full! Long transportation distances of fruits and vegetables mean unripe harvesting and thus flavourless and non nourishing foods on our super-market shelves. Supporting local farmers of your own living quarters and reducing pollution with short transportation ways topped with full flavour and a face to the product is worth a penny more for me!
Marianne Elfving, dipl.ekon, företagare.
Christine Linder, who runs Svartå Manor together with Filip Linder.
48 49
HolMqvIsts trädGÅrd .............................................Koskisvägen 885 B 25560 Koski as.säsonGEns GrönsAkEr PÅ tEnAlA soMMArtorG lö 8-12040-510 1441 .....................................................................................bjorn.holmqvist@pp.inet.fi
70
InGrId träskMAn ......................................... Damsvägen/Damsintie 53, Ingå st./Inkoon as.GrönsAkEr PÅ FrIlAnd / AvoMAAn vIHAnnEksEt0400-998 682 ........................................................................................ [email protected]
83
ukkolAn vuoHItIlA .......................................................................... Puusentie 71, KarjaatIlAllA vAlMIstEttujA säIlöntäAInEEttoMIA vuoHEnMAItotuottEItA044-992 1067 .................................... [email protected] • www.ukkolanvuohitila.com
85
PArGAs GÅrd .................................................................. Pargasvägen 101 A, 10600 EkenäsdIrEktFörsäljnInG Av Ekol. BIFFkött/ luoMu PIHvIlIHAn suorAMYYntIä040-530 5953, best. / til.: 0400-127 174 [email protected] • www.pargasgard.fi
78
F:MA stEFAn lIndHolM ................................... Smedstået/Sepänraitti 18 B, Tenala/TenholajordGuBBsFörsäljnInG oCH självPloCk050-524 1385 ...................................................................................stefan.lindholm2@pp.inet.fi
75
SVARTÅ KVARN • MUSTION MYLLY ............ Nykärrsvägen/Uudensuontie 34, Svartå/MustioMAlnInG oCH EGEt Mjöl tIll sAlu / jAuHAntA jA oMAt jAuHot MYYnnIssä019-348 262, 040-555 2087 ......................................................... [email protected]
82
HEnrIk kEvIn.....................................................Lindsbyvägen/Lindsbyntie 17, Tenala/TenholanYPotAtIs oCH vIntErPotAtIs / uudEt PErunAt jA tAlvIPErunAt040-511 6975 ..............................................................................................henrik.kevin@2me.fi
72
tYrIs GÅrd .....................................................Solbergsvägen/Päivöläntie 633, Solberg/PäivöläjordGuBBAr, oCksÅ självPloCk / MAnsIkAt, MYös ItsEPoIMIntA0500-850 825
84
jAn WEstErHolM ...................................Kamparholmsvägen 116 B, Box, Ekenäs/TammisaariFörsäljnInG Av Färsk FIsk / tuorEEn kAlAn MYYntI0400-762 861
86
HAssE BloMqvIst ..............................................................Padvavägen 842, 10570 BromarfFärsk, GrAvAd oCH rökt FIsk040-540 8974 ........................................................................Ekenäs torg onsdagar och lördagar
66
ovE oCH AndErs lIndqvIst yrkesfiskare ...................... Kimisviksvägen 47, 10600 EkenäsFärsk oCH FörädlAd FIsk0400-528 794 .........................................Ekenäs torg onsdagar och lördagar, Karis torg onsdagar
76AnkIs torG- oCH HEMsErvICE, Ann-Christin Hägg ................................................... KarisHEMBAkAt Bröd0440-238 260 ...................................................Alla helgfria onsdagar och lördagar på Karis torg
MAGnus lIGnEll ................................................................Pålarvvägen 47, 10570 BromarvFärsk oCH rökt FIsk, dIrEktFörsäljnInG040-501 5921 .......................... Pojo torg lördagar 8-11, sommartid Präskulla torg lördagar 9-12
74
PorkkAlAn MArjA jA vIHAnnEs - PorkAlA Bär oCH GrönsAkEr MAnsIkoItA Y.M. / jordGuBBAr M.M.050-320 9582 Elina Kontti ...........................................Billskog: Degerbyntie 408 10160, Degerby
80
PICkAlA GÅrd / PIkkAlAn kArtAno ... Pickala gård/Pikkalan kartano 1, Siuntio/Sjundeå SOKERIMAISSI / SOCKERMAJS • SUORAMYYNTI / DIREKTFÖRSÄLJNINGMinna och Thure Lindeberg, 0400-700 868 ...........................................................www.maissia.fi
79
MAts nYMAn .............................................................. Ovanmalmsvägen 131, Tenala/TenholaEkoloGIskA GrönsAkEr044-299 4598 .................................................................................... [email protected]
77
HElEnIus FIskdElIkAtEssEr ..........................................Padvavägen 165, 10570 BromarfFörsäljnInG Av FIsk PÅ torG oCH MArknAdEr0400-539 264, 040-538 7181 ............................................................gosta.helenius@gmail.com
68
kIlA GÅrd ............................................................................Kila gårds väg 57, 10820 LappvikEkoloGIskt nötkött, kÅsErIBöCkEr019-24 48026 ......................................................................................................info@kilabok.fi
73
HEnrIk’s GArdEn .......................................................................Sommarövägen 76, EkenäsEkologiska GrönsAkEr, Bär oCH soMMArBloMMor på sommartorg & direktförs.040-820 6041 .... Förfrågn. & beställningar: [email protected] • www.HenriksGarden.com
69
ErIksGÅrd ...............................................................................Eriksgårdsvägen 155, VeikkolajordGuBBAr oCH ärtEr. PS. Dom är goda0400-489 907 ......................................................... [email protected] • www.eerikinkartano.fi
67
jänIsjärvEn tIlA Katja ja Niko Tammi ................................................................. KarjalohjakArItsAnlIHAA jA lAMMAstuottEItA050-498 9085 .................................................. [email protected] • janisjarvi.nettisivu.org
71
PorkkAlAn MArjA jA vIHAnnEs - PorkAlA Bär oCH GrönsAkEr MAnsIkoItA Y.M. / jordGuBBAr M.M.050-320 9582 Elina Kontti ................................Porkkala: Porkkalantie 800A 02480 Kirkkonummi
81
50
Slow Food is a non-profit, eco-gastro-nomic member-supported organization that was founded in 1989 to counteract fast food and fast life, the disappearance of local food traditions and people’s dwindling interest in the food they eat, where it comes from, how it tastes and how our food choices af-fect the rest of the world.To do that, Slow Food brings together pleasure and respon-sibility, and makes them inseparable. To-day, we have over 100,000 members in 132 countries.
Our mission: Slow Food works to defend biodiversity in our food supply, spread taste education and connect producers of excel-lent foods with co-producers through events and initiatives. Slow Food is good, clean and fair food. We believe that the food we eat should taste good; that it should be produced in a clean way that does not harm the envi-ronment, animal welfare or our health; and that food producers should receive fair com-pensation for their work.
We consider ourselves co-producers, not consumers, because by being informed about how our food is produced and ac-tively supporting those who produce it, we become a part of and a partner in the pro-duction process.
Slow Food on ei-kaupallinen jäseniensä ylläpitämä eko-gastronominen liike. Kan-sainvälinen Slow Food-liike perustettiin vuonna 1989 vastapainona pikaruoalle, kii-reiselle elämäntyylille ja paikallisten ruoka-tapojen katoamiselle. Lisäksi perustaminen oli vastapainoa ihmisten vähentyneelle kiin-nostukselle syömäänsä ruokaa kohtaan ja vä-hentyneelle kiinnostukselle sitä kohtaan, mi-stä ruoka on peräisin, miltä ruoka maistuu tai miten ruokavalintamme vaikuttavat muihin maailmassa. Slow Food-liike yhdistää naut-innon ja vastuun ja tekee niistä erottamat-tomat. Tällä hetkellä jäseniä on yli 100 000 kaikkiaan 132 maassa.
Toiminta-ajatuksemme: Slow Food edi-stää biologisen monimuotoisuuden säilymi-
Slow Food är en ideell, eko-gastrono-misk organisation, som upprätthålls av sina medlemmar.
Slow Foodrörelsen grundades år 1989 som motvikt till snabbmaten och den snabba livsstilen, förlusten av lokala mattraditioner och mänskors minskande intresse för maten de äter, var den kommer ifrån, hur den sma-kar och hur våra val av mat påverkar resten av världen. Slow Food kombinerar nöje med ansvar och gör dem oskiljaktiga. Idag har vi mer än 100 000 medlemmar i 132 länder.
Vårt uppdrag: Slow Food arbetar för att bevara den biologiska mångfalden i vår mat-försörjning, sprida smakfostran och samman-föra producenter av högklassiga matvaror med samproducenter, genom att arrangera evenemang och ta initiativ. Slow Food är god, ren och rättvis mat. Vi vill att maten vi äter skall smaka gott, produceras rent så att miljön, djurens välbefinnande och vår hälsa inte skadas och att matproducenterna skall få en rättvis ersättning för sitt arbete.
Vi ser oss själva som medproducenter, inte som konsumenter. Genom att vi har kunskap om hur den mat vi äter produceras och genom att aktivt understöda dem som producerar den, blir vi en del av och en part-ner i produktionsprocessen.
stä ruokahuollossamme, levittää makukas-vatusta ja kokoaa yhteen korkealuokkaisten ruokatuotteiden tuottajia sekä yhteistyöta-hoja järjestämällä tapahtumia ja laatimalla aloitteita. Slow Food tarkoittaa hyvää, puh-dasta ja reilua ruokaa. Uskomme, että ruoan, jota syömme, tulee maistua hyvältä, tulee olla tuotettua siten, että ympäristö, eläinten hyvinvointi ja terveytemme ei vahingoitu, ja että ruoantuottajien tulee saada oikeuden-mukainen korvaus työstään.
Pidämme itseämme yhteistyökumppani-na, emmekä kuluttajina. Koska meillä on tie-toa siitä, miten syömämme ruoka tuotetaan, ja koska aktiivisesti tuemme ruoantuottajia, olemme yksi lenkki tuotantoketjussa.
