Vårdtyngd Sverige (VTS) Vägen framåt …

Vårdtyngd Sverige (VTS)Vägen framåt ….

ARBETSGRUPP:Britt-Marie Persfalk, THIVA LinköpingMarita Lindén, THIVA LinköpingIngrid Corrigan, IVA LundHelene Berthelson, IVA KristianstadCecilia Glimelius Pettersson, IVA KristianstadCatarina Larsson, IVA MalmöSiv Stafseth, Kirurgisk Intensiv, Ullevål, OsloKarin Samuelson, IVA LundSten Walther, THIVA Linköping


Vårdtyngdeller vårdtid ?

2010-11-08 Svenska Intensivvårdsregistret - SIR 3

Protokoll med 11 indikatorer

Svenska Intensivvårdsregistret 4

Vårtid!


Vårdtyngd ellervårdtid??


Vårdtyngd Sverige - VTS

Utbildningsmaterial från SIR-webben: Bedömningen skall vara motiverad av ett behov hos patienten.

Ska spegla resursåtgång/åtgärder utförda av hela avdelningens personal

VTS avser mäta antal personer och tidsandel av arbetspass som behövs för att tillgodose patientens intensivvårdsbehov


Hygien, mobilisering

Utbildningsmaterial från SIR-webben: 2 usk och 1 ssk har använt mer än halva VTS-passet till att

renbädda, patienthygien och mobilisering– Svar: 3 poäng. Olika personalkategorier har tillsammans använt mer

än 50% av passet.

Nästan 25 % av passet har 1 ssk och 1 usk använt till att assistera rtg-personal vid flera undersökningar– Svar: 1 poäng. Upp till 25% av passet, alla personalkategorier

sammanräknas

1 usk hjälper en isolerad patient med hygienen.– Svar: 3 poäng. Isolering!

Innefattar både smittisolering och skyddsisolering.


Vad försöker vi mäta? Tidsåtgång!

(= arbetsmängd)

1974 TISS, 57 parametrar1976 Vårdmängd, ’vårdtyngd (1-5)’ x vårdtid

1978 NISS,12 kategorier 108 parametrar1981 TISS - 76, PRN (Canada)

1983 TISS - update 19831986 OMEGA (Frankrike)

1991 TOSS (Italien)1992 NCR (Danmark) - VTL

1994 TISS - intermediate1996 TISS - 28

1997 NEMS2002 SOPRA (UK)

2003 NAS2004 VTS 2004

Mätning av vårdtyngd

SFAI symposium 1988, Moderator Jan Eklund, KS Vårdtyngdsmätning inom intensivvården

Jan Eklund, Karolinska…….möjlighet till … korrekta jämförelser mellan enheter….

Ingvar Gustafsson, Lund…våra sjuksköterskor anser att läkare…..undervärderar omvårdnadsåtgärdernas tyngd och

personalbehov….. Øyvind Løes, Akershus, Oslo

…grunnlag før prioritert styring av den økonomiske innsatsen…. John Mälstam, Gävle

…vårdtyngd kan relateras till personalstaten…indikationer om personalresurserna är anpassade till verkligheten…

Björn Revenäs, Västerås…möjlighet till en faktaunderbyggd diskussion…resursfördelning och tillgång…

Björn Zarén, Uppsala…TISS behöver kompletteras...ytterligare åtgärder…behovet av kontakter med anhöriga…

…beskriva hela vidden av patient-relaterade aktiviteter…vara enkelt att använda…vara standardiserat…kunna uppdateras när helst det behövs

Det perfekta instrumentet för mätning av vårdtyngd ska …..

David Edbrooke, Peter Nightingale, Intensive Care Medicine 1998

Syfte

Övergripande syfte Beskriva och eventuellt förbättra VTS

mätegenskaper

Delmål Undersöka VTS validitet

Kan VTS mäta arbetsmängd inom intensivvård?

Steg I

12 IVA (Allmän, Barn, Neuro, Thorax) 2-3 veckor per avdelning 5-15 sjuksköterskor (undersköterskor) Dag-, kväll- och nattpass

Slumpmässig tidssampling 8-15 ggr/pass/person Aktivitet kategoriseras enligt protokoll

Fördelning av aktivitet per pass

Fördelning per personalkategori


Sammanfattning Steg I

Dessa resultat pekar på att VTS fångar drygt 60 % av arbetsmängden (ssk+usk) på IVA.

Adderas en indikator som beskriver patient-relaterad administration borde knappt 80 % av tiden fångas.

Sammanfattning Steg I

Dessa resultat pekar på att VTS fångar drygt 60 % av arbetsmängden (ssk+usk) på IVA.

Adderas en indikator som beskriver patient-relaterad administration borde knappt 80 % av tiden fångas.

Jfr TISS-28: 43.3 % (Miranda et al, Crit Care Med 1996; 24:64-73)

Validering av Vårdtyngd Sverige (VTS) Preliminära resultat från steg II

Britt-Marie Persfalk, Marita Lindén och Sten WaltherThoraxintensivvårdsavdelningen, Universitetssjukhuset, Linköping

Medverkande intensivvårdsavdelningar: IVA, Varberg; BIVA Drottning Silvias Barnsjukhus, THIVA, Linköping; THIVA, Uppsala Akademiska Sjukhus; IVA,

Danderyd; IVA, Kristianstad; IVA, Borås; IVA Karlstad

Material och Metod, steg II

8 IVA (Allmän, Barn, Thorax) 2-3 veckor per avdelning 5-15 sjuksköterskor (undersköterskor) Dag-, kväll- och nattpass

Slumpmässig tidssampling 7-8 ggr/pass/person Aktivitet kategoriseras enligt reviderat protokoll

(=’VTS plus’)

VTS plus

Cirkulation borttaget som separat indikator– Fångade endast 1.7 % av aktiviteten i VTS 2004– Gränsdragning mot andra indikatorer svår

VTS plus


Patientrelaterad administration tillagt– Utgjorde 18 % av aktiviteten i Steg I

Indikator 11 Patientrelaterad administration


Patientrelaterad administration innehåller: in- och utskrivning, muntlig överrapportering, journalarbete (skriva och läsa), rondarbete, vårdplanering, skrivande av dagbok, övrig dataregistrering, vårdkonferens och liknande aktiviteter.

1 poäng. Mindre tidskrävande motsvarande en person upptagen upp till 25 procent av passet

2 poäng. Måttligt tidskrävande motsvarande en person upptagen upp till 50 procent av passet.

3 poäng. Mycket tidskrävande motsvarande en person upptagen mer än 50 procent av passet.

VTS plus


Patientrelaterad administration tillagt– Utgjorde 18 % av aktiviteten i Steg I

VTS plus fortfarande 11 indikatorer

VTS 2004 vs. VTS plus

VTS plus fångar86.5% av arbetsmängden

när personlig tid exkluderats

VTS projektet

Tidsstudie VTS 2004 Revision av VTS 2004 (VTSplus) Tidsstudie med VTSplus

’Viktning’ av indikatorerna (Väger 3 poängarna lika mycket = tar de lika mycket tid?)

Reliabilitetstest (Poängsätter Du och jag lika?)

Arbetsgruppens förslag: VTS plus blir VTS 2014 och gäller från 2014 VTS 2014 kan börja användas 2013 Parallell användning av VTS 2004 och VTS 2014

blir möjlig under 2 år (2013 – 2014) VTS 2004 kan inte längre användas 2015

Vårdtyngd Sverige (VTS)Den fortsatta vägen framåt ….

Documents

Vårdtyngd Sverige (VTS) Vägen framåt …