Varför inte!

Kurs 6

RUA 6 Kulttuuri ja sen tekijöitä

Kurssilla käsitellään kulttuuria laaja-alaisesti. Aihekokonaisuudet ”kulttuuri-identiteetti ja

kulttuurien tuntemus” ja ”viestintä- ja mediaosaaminen” tarjoavat näkökulmia kurssin aiheiden

käsittelyyn. Opiskelijat valmistavat valitsemastaan aiheesta laajahkon tuotoksen ja esittelevät sen.

Lukion tavoitteena on kaikissa osataidoissa vähintään B1.1. -taso, luetun ymmärtämisessä hieman

korkeampi B1.2. Osalle tämä on viimeinen kurssi, jonka jälkeen opiskelijalla tulisi olla toimiva

peruskielitaito. Ohessa B1.1. tasoisten taitojen kuvaukset.

Taitotaso B1 Selviytyminen arkielämässä

Kuullun ymmärtäminen Puhuminen Luetun ymmärtäminen Kirjoittaminen

B1.1 Toimiva

perus-

kielitaito

*Ymmärtää pääajatukset

ja keskeisiä

yksityiskohtia puheesta,

joka käsittelee koulussa,

työssä tai vapaa-aikana

säännöllisesti toistuvia

teemoja mukaan lukien

lyhyt kerronta. Tavoittaa

radiouutisten, elokuvien,

tv-hjelmien ja selkeiden

puhelinviestien

pääkohdat.

*Pystyy seuraamaan

yhteiseen kokemukseen

tai yleistietoon

perustuvaa puhetta.

Ymmärtää tavallista

sanastoa ja rajallisen

joukon idiomeja.

*Pitemmän viestin

ymmärtäminen

edellyttää normaalia

hitaampaa ja selkeämpää

yleiskielistä puhetta.

Toistoa tarvitaan silloin

tällöin.

*Osaa kertoa tutuista

asioista myös joitakin

yksityiskohtia. Selviytyy

kielialueella

tavallisimmista

arkitilanteista ja

epävirallisista

keskusteluista. Osaa

viestiä itselleen tärkeistä

asioista myös hieman

vaativammissa

tilanteissa.

Pitkäkestoinen esitys tai

käsitteelliset aiheet

tuottavat ilmeisiä

vaikeuksia.

*Pitää yllä

ymmärrettävää puhetta,

vaikka pitemmissä

puhejaksoissa esiintyy

taukoja ja epäröintiä.

*Ääntäminen on selvästi

ymmärrettävää, vaikka

vieras korostus on joskus

ilmeistä ja

ääntämisvirheitä esiintyy

jonkin verran.

*Osaa käyttää melko

laajaa jokapäiväistä

sanastoa ja joitakin

yleisiä fraaseja ja

idiomeja. Käyttää useita

erilaisia rakenteita.

*Laajemmassa vapaassa

puheessa

kielioppivirheet ovat

tavallisia (esim.

artikkeleita ja päätteitä

puuttuu), mutta ne

haittaavat harvoin

ymmärrettävyyttä.

*Pystyy lukemaan

monenlaisia,

muutaman sivun

pituisia tekstejä

(taulukot, kalenterit,

kurssiohjelmat,

keittokirjat) tutuista

aiheista ja seuraamaan

tekstin pääajatuksia,

avainsanoja ja tärkeitä

yksityiskohtia myös

valmistautumatta.

*Pystyy seuraamaan

tuttua aihetta

käsittelevän

parisivuisen tekstin

pääajatuksia,

avainsanoja ja tärkeitä

yksityiskohtia.

*Arkikokemuksesta

poikkeavien aiheiden

ja tekstin

yksityiskohtien

ymmärtäminen voi

olla puutteellista.

*Pystyy kirjoittamaan

ymmärrettävän, jonkin

verran

yksityiskohtaistakin

arkitietoa välittävän

tekstin tutuista, itseään

kiinnostavista todellisista

tai kuvitelluista aiheista.

*Osaa kirjoittaa

selväpiirteisen

sidosteisen tekstin

liittämällä erilliset

ilmaukset peräkkäin

jaksoiksi (kirjeet,

kuvaukset, tarinat,

puhelinviestit). Pystyy

välittämään tehokkaasti

tuttua tietoa

tavallisimmissa

kirjallisen viestinnän

muodoissa.

*Osaa useimpien tutuissa

tilanteissa tarvittavien

tekstien laadintaan

riittävän sanaston ja

rakenteet, vaikka

teksteissä esiintyy

interferenssiä ja ilmeisiä

kiertoilmaisuja.

*Rutiininomainen

kieliaines ja

perusrakenteet ovat jo

suhteellisen

virheettömiä, mutta

jotkut vaativammat

rakenteet ja sanaliitot

tuottavat ongelmia.

Kurssi on suunniteltu kielisalkkukurssiksi siten, että koko kurssin arviointi voi perustua salkkutehtäviin tai niitä voi

halutessaan täydentää kokeella. Kirjan viimeinen kappale sisältää ohjeita salkkutehtäviin, mutta kannattaa katsoa myös

Opetushallituksen verkkojulkaisua (www…?), jossa salkkutyöstä löytyy enemmän tietoa. Kirjan monet pienet suulliset

ja kirjalliset tehtävät sopivat yksilöllisiksi salkkutehtäviksi täydentämään vaativampaa tutkielmaa. Niiden lisäksi

aineistosta voi keksiä muita tehtäviä, esimerkiksi jonkin laulun tai runon suomennos, tai oppilaat voivat itse ehdottaa

tehtäviä. Opettaja sopii kunkin ryhmän kanssa, minkälaisia töitä, kuinka monta ja kuinka laajoja, salkkuun kootaan.

Kurssin alussa on myös tärkeää sopia, miten työt arvioidaan ja sopia aikataulu töiden jättämisestä.

Kieliopista tutkitaan kurssilla 6 verbinmuodostusta, erityisesti s-päätteisiä verbejä. Viimeisessä luvussa on myös pieni

kieliopin tarkistuslista salkkutöiden tueksi.

Del 1

Inledning

s. 9, övn 1

Fyll i med rätt ord i rätt form.

Tämän harjoituksen yhteydessä on hyvä katsoa kieliopista kohta adjektiivin t-muodosta.

a) Ingen reklam, tack! Om vi inte vill 1. lämna (jättää) soffan mellan favoritserien och 2. nyheterna (uutiset) har de 3.

antagligen (oletettavasti) lyckats, reklammakarna. Under pauserna på tv 4. brukar (olla tapana) vi

bre våra mackor. Reklam är 5. onödigt (tarpeeton) suckar vi på bio, då vi väntar att filmen 6. äntligen

(vihdoinkin) ska börja. 7. skräp (roskaa), smörja och omoral, säger vi då reklam påtalas. Men 8. i

hemlighet/ i smyg (salaa) älskar vi reklam. Ofta låter vi den 9. påverka (vaikuttaa) oss. Vi gillar

reklam som talar till oss och förkastar den som talar till 10. någon annan (joku muu). 11. Ur vår

synvinkel (meidän näkökulmastamme) är bra och dålig reklam en sak, ur marknadsförarens en annan.

Kanske ställs vi inför moraliska 12. problem (ongelma). Är reklam 13. ärligt (rehellinen)? Eller

skapar den bara onödiga 14. konsumtionsbehov (kulutustarve)? Det påstås ofta att det är

reklammakarna som får oss 15. att konsumera (kuluttaa).

b) (s. 10) En hel värld bakom skärmen

Ungdomar 1. tillbringar (viettää) mycket av sin tid framför datorn. De 2. allt billigare (yhä

halvempi) Internetkopplingarna gör det möjligt att sitta vid den 3. i timtal (tuntikausia) och köpa och

sälja varor samt träffa människor. 4. Det mesta (enin) går att köpa på nätet:skivor, kläder, böcker,

skor, filmer…. 5. De flesta affärer (useimmat liikkeet) är amerikanska och kräver att 6.

konsumenter (kuluttaja) är över 21 år samt har 7. kreditkort (luottokortti). De 8. inhemska

(kotimainen) skivaffärerna kräver inget annat än att du skall 9. konsumera (kuluttaa). Du behöver

inte intyga din ålder på något sätt och 10. räkningen (lasku) kommer med skivorna. Du kan alltså 11.

skaffa dig (hankkia) en hel hög med 12. obetalda (maksamaton) räkningar som dina föräldrar i

slutändan får 13. ta hand om (huolehtia) medan du sitter där med 14. den nyaste (uusin)

rock-skivan. Alla affärer har olika 15.villkor (ehto) för returrätt.

s. 10, övn 2 Fyll i med rätt preposition

a) Forskare varnar 1. för mobilen.

Mobiltekefonen ökar risken 2. för cancer 3. i hjärnan. Det visar en ny studie 4. från

Arbetslivsinstitutet. Det är statistiskt säkerställt att användare 5. av det 10 år gamla nmt-systemet

drabbas. Studien visar till exempel att risken att få cancer 6. i hörselnerven ökar 7. med 350 procent.

Studien omfattar 1 617 patienter 8. i Mellansverige och Göteborgsområdet. Drygt 1 400 har svarat 9.

på forskarnas frågor. Professor Kjell Hansson säger att det är den största studien någonsin 10. inom

det här området.

b) Reklam i mobilen kommer 1. på allvar.

Mobiltelefoner och kommunikatorer samt handdatorer är 2. på väg att befästa sin ställning som kanal

3. inom marknadsförningen.Enligt direktmarknadsförarnas förbund sändes 10 miljoner

sms-meddelanden 4. i marknadsförningssyfte i Finland 5. i fjol. Medddelandes andel 6. av den totala

sms-trafiken är forfarande liten men branschen börjar nog så småningom få vind 7. i seglen. Detta

betyder dock inte att meddelandena börjar strömma 8. in på konsumenternas mobiltelefoner. De

kräver nämligen mottagarens lov. Marknadsföraren kan be 9. om lov då den undertecknar ett kontrakt

10. med kunden. I Finland har en lag 11. om sms-reklamföring varit i kraft i tre år.

s. 13, övn 3

1. Färsaarelainen kirjallisuus miehet: työelämästä, yhteiskunnasta, kalastuksesta, maanviljelyksestä, elämästä ja vaaroista

merillä, kotoa poissaolemisesta

naiset: ensimmäinen romaani vasta 1971 (historiallinen romaani, Adalin, tanskaksi), 1982

ensimmäinen naisen kirjoittama romaani fäärin kielellä.

2. Elämä Färsaarilla 50-luvulla – Noraa kiusataan, koska vanhemmat eivät uskonnollisia

– färsaarelaiset käyvät pohjoismaalaisista kaikkein ahkerimmin kirkossa

– poikkeaviin suhtaudutaan tylysti, toisaalta lämpöäkin löytyy, jos tapaa ihmisiä, joilla on terve

itsetunto

3. Naisten asema Färsaarilla – naisille tärkeämpi asema yhteiskuntaelämässä myöhään – naisia tarvittiin kotona, koska miehet

olivat pitkiä aikoja poissa.

nyt: vieläkin vähän naisia eduskunnassa, mutta tärkeissä yhteiskunnallisissa viroissa ollut jo naisia

4. Runojen kirjoittaminen / romaanien kirjoittaminen – paljon muuta tekemistä, runoja on helpompi kirjoittaa. Romaania ei ehdi kirjoittaa, sillä ei ole

helppoa elättää itseään kirjailijana.

s. 13, övn 4

–

s. 13, övn 5

–

s. 14, övn 6 1. –

2. Hurdan roll spelar språken i Heinesens liv?

känd utanför Färöarna p.g.a. att han skrev på danska.

avstod från nobelkandidaturen med hänvisning till att han inte skrev på färöiska.

hemmet tvåspråkigt (färöiska och danska)

3. Vad får du veta om färöiskan i texten?

– rötter i fornnordiskan

– spred sig med vikingarna

– medeltida skrifter

– liknar isländskan men har större likheter med norskan

– mellan 1400–1700-talen färöiska inte i skriven form p.g.a. danskans dominans

s. 15, Kuuntelu

Ett år vid världens minsta universitet

Att lära sig färöiska var inte lätt och jag fick ta privatlektioner, läsa tidningar, lyssna på radio och titta

på den färöiska tv-kanalen för att lyckas med utmaningen. Jag kunde förstås ha använt skandinaviska

som alla förstår men kunskaperna i färöiskan ger en så oändligt mycket mer. Färingarna uppskattar att

någon bryr sig om att lära sig deras språk och har stort överseende med språkfel. Man får helt enkelt

bättre kontakt med de 48 000 färingarna på deras modersmål.

Färöarna är för mig Tórshavn, som skiljer sig från de mindre orterna, där livet är mer traditionellt.

Staden, där det bor 18 000 invånare, kallas nedlåtande för ”Kontórshavn” av invånarna i landets

näststörsta stad, Klaksvík. Deras stad kallas av huvudstadsborna för ”Kloaksvík” kanske därför att

huvudstadsborna tycker att bryggeriet i Klaksvík luktar illa.

Färingarna tillbringar i allmänhet mycket tid i sina hem och det är där man umgås med varandra. I

Tórshavn är husen stora och påkostat inredda. En del av husen med stora panoramafönster är minnen

från den galna tiden på 80-talet då kasinoekonomin gjorde orealistiska husbyggen möjliga för

färingarna. När bankkrisen exploderade i början av 90-talet var en del av de luxuösa husen

halvfärdiga och det kunde hända att hela familjer lämnade sitt hus, sitt hemland och kanske också

arbetslösheten och utvandrade till Danmark.

Väder är ett viktigt samtalsämne på Färöarna. Det varierar inte mycket mellan årstiderna, men kan

förändras desto mer under en och samma dag. Under min vistelse på Färöarna lärde jag mig att fint

väder betyder att det inte regnar eller blåser. Några sommarveckor var t.o.m. soliga och varma och

under några veckor på vintern var det snö. Hela oktober regnade och stormade det.

Det som räknas som typiskt färöiskt, såsom fågelfjäll, grindvalsfångst och kedjedans, spelade inte

någon stor roll i mitt liv i Tórshavn. Så är det också för de flesta andra som bor där. Kedjedans dansar

man främst mellan jul och nyår, speciellt på annandag jul och

på nationaldagen 29.7. Traditionell mat, såsom torkad fisk, torkat fårkött, valkött och späck har

fortfarande en plats på menyn, men oftast i samband med festligare tillfällen.

Färöarna är en självstyrande del av kungariket Danmark. Frågan om självständighet väcker starka

känslor för och emot. Färingarna är stolta över sin kultur och ser sig absolut inte som danskar. De har

länge kämpat för sin egen kultur och kan nuförtiden redan se tecken på att de lyckats med det. Ett

exempel på framgången är systemet med namn. Först 1994 fick färingarna laglig rätt att återgå till det

gamla nordiska sättet att bilda namn med –dotter eller –son i stället för familjenamn. Reformen med

förnamnen som ägde rum på 1970-talet gav färingarna rätt att skriva sina förnamn på färöiska.

Prästerna kunde inte skriva färöiska och översatte därför de färöiska namnen i kyrkböckerna till

danska. De danska namnen var man tvungen att använda officiellt.

Det färöiska samhället befinner sig i nutiden, samtidigt som det är stadigt förankrat i det förflutna.

Familjesamhörigheten är stark, och då menar jag inte bara kärnfamiljen utan också de nära

släktingarna. Familjetillhörighet och härstamning från en viss del av Färöarna berättar en hel del om

vilket parti man röstar på, vilken religiös rörelse man tillhör eller om man kanske inte tillhör någon,

om vilka personer man kan eller inte kan umgås med.

Färingarna har i allmänhet en avslappnad inställning till livet. Att planera är onödigt för man vet ju

inte heller hurdant väder det blir följande dag. Det blir ändå aldrig som man tänkt sig.

(Martina Huhtamäki, Universitas Helsingiensis)

s. 15, övn 7

kielitaito – fäärin kielen opetteleminen hankalaa

– onnistuakseen otti yksityistunteja, luki lehtiä, kuunteli radiota, katseli färsaarelaista tv-kanavaa.

– olisi pärjännyt skandinaviskallakin, mutta jos osaa kielen, saa paljon enemmän. Färsaarelaiset

arvostavat.

Tórshavn – suurin kaupunki, 18 000 asukasta

– elämä kaupunkilaista

– suuria asuintaloja

– osa luksustaloista keskeneräisiä. Muistuttavat talouden hulluista vuosista 1980-luvulla, jolloin sai –

helposti lainaa.

– kun lama tuli 1990-luvulla moni muutti Tanskaan.

sää – tärkeä keskusteluaihe

– vaihtelee paljon vuodenaikojen mukaan

– voi vaihdella samanakin päivänä paljon

– hieno sää tarkoittaa, ettei sada tai tuule

tyypillistä färsaarelaista

– lintuvuoret, valassaaliit, ketjutanssi

– ketjutanssia tanssitaan enimmäkseen vain joulun ja uudenvuoden välissä, erityisesti tapaninpäivänä

ja itsenäisyyspäivänä 29.7.

– perinteistä ruokaa (kuivattua kalaa tai lampaanlihaa, valaanlihaa tai ihraa) syödään useimmiten

juhlallisemmissa tilaisuuksissa.

kulttuuri – färsaarelaiset ylpeitä kulttuuristaan

nimet – nimenmuodostus yksi esimerkki omasta kulttuurista: vasta 1994 färsaarelaiset saivat luvan palata

vanhaan nimisysteemiinsä, jossa ei käytetä erityisiä sukunimiä vaan vanhaan pohjoismaiseen tapaan

ollaan jonkun poika tai tytär.

– 1970-luvulla saivat luvan käyttää färsaarelaisia etunimiä. Aikaisemmin oli pakko käyttää

tanskankielisiä nimiä, koska tanskaa käytettiin virallisissa yhteyksissä.

färsaarelaiset ja perhe

– perhesiteet vahvoja

– siteet vahvoja myös lähimpiin sukulaisiin

– perhe ja kotipaikka Färsaarilla vaikuttaa paljon elämään (ketä äänestää vaaleissa, mihin

uskonnolliseen yhteisöön kuuluu, kenen kanssa voi tai ei voi seurustella)

s. 15, övn 8

Rätt eller fel eller ”sägs inte i texten”? Rätta de felaktiga påståendena.

1. ?

2. F

3. R

4. F

5. F

6. ?

7. F

8. F

9. F

10. F

s. 15, övn 9

–

s. 16, övn 10

Vilka fraser hör ihop?

1. Much ado about nothing. E

2. To beat about the bush. F

3. A bird in the hand is worth two in the bush. L

4. Birds of a feather flock together. H

5. To kill two birds with one stone. M

6. To let the cat out of the bag. G

7. It`s raining cats and dogs. C

8. He had the cheek to say it. D

9. To get the creeps. B

10. To have all one’s eggs in one basket. I

11. To drink like a fish. J

12. Head over heels in love. K

13. All is fair in love and war. N

14. To be up to mischief. U

15. Pride goes before a fall. P

16. I smell a rat here. Q

17. To sell like hot cakes. R

18. To have a thing up one’s sleeve. S

19. A storm in a tea-cup. T

20. Still waters run deep O

21. That was a close shave. A

a. Det var nära ögat. Se oli täpärällä.

b. Känna kalla kårar längs ryggraden. Tuntea kylmiä väreitä selkäpiissä.

c. Det ösregnar. Sataa kaatamalla.

d. Han hade mage att säga det. Hänellä oli otsaa sanoa niin.

e. Mycket väsen för ingenting. Paljon melua tyhjästä.

f. Gå som katten kring het gröt. Kiertää kuin kissa kuumaa puuroa.

g. Prata bredvid mun. Puhua ohi suunsa.

h. Lika barn leka bäst. Vakka kantensa valitsee.

i. Sätta allt på ett kort. Panna kaikki yhden kortin varaan.

j. Dricka som en svamp. Juoda kuin sieni.

k. Upp över öronen förälskad. Olla korviaan myöten rakastunut.

l. En fågel i handen är bättre än tio i skogen. Parempi pyy pivossa kuin 10 oksalla.

m. Slå två flugor i en smäll. Lyödä kaksi kärpästä yhdellä iskulla.

n. I krig och kärlek är allt tillåtet. Sodassa ja rakkaudessa on kaikki sallittua.

o. I det lugnaste vattnet går de största fiskarna. Tyynessä vedessä ne kalat kutee.

p. Högmod går före fall. Ylpeys käy lankeemuksen edellä.

q. Här ligger en hund begraven. Tässä on koira haudattuna.

r. Gå åt som smör. Mennä kaupaksi kuin kuumille kiville.

s. Ha något i bakfickan. Olla ässä hihassa. /

Olla jotakin yllätyksenä,takataskussa.

t. En storm i ett vattenglas. Myrsky vesilasissa.

u. Ha en räv bakom örat. Olla ketunhänta kainalossa.

Del 2

Kultur och kultur

s. 17, ”Kyltyyri”

Eino Leinon Kyltyyri julkaistiin Päivässä 2.7.1909. Isadora Duncan oli amerikkalainen tanssijatar, joka vastusti

klassisen tanssin muotoja. John Forsell oli aikansa merkittävin ruotsalainen oopperalaulaja.

s. 18, övn 1

Vilka svenska ord ligger bakom Eino Leinos ord på -yyri? Vad betyder de?

kyltyyri kultur 3 kulttuuri

syyri stor suuri

jyyri rimmar med syyri juuri

ooppera-kyyri kur 3 kuuri vrt. lääkekuuri

Tukholman-tyyri tur 3 matka

Forsellin figyyri figur 3 hahmo

Pariisin polityyri polityr 3 kiilto, hienostus (puhdistusaine)

Kiinan myyri mur 2 muuri

karrikatyyri karrikatyr 3 karrikatyyri, irvikuva

Berätta vad Leino säger om kulturen.

– alla vill ha kultur

– det är inte klart vad kultur är

– kultur betyder olika saker för olika människor

– Finlands kultur liknar inte andra länders kultur

s. 19, övn 2

Lyssna på texten och svara på frågorna innan du läser texten själv.

1. Kulttuuri tarkoittaa ensi sijassa taidetta ja oppineisuutta. F

2. Kulttuuri voi merkitä tietyn ryhmän elintapaa. R

3. Kulttuuristen sääntöjen noudattaminen on vaistomaista. R

4. Koulu on vastuussa kulttuuristen taitojen opettamisesta. F

5. Kaikissa kielissä on omassa kulttuurissa tarvittava sanavarasto. R

6. Oma tapamme toimia on paras. F

s. 21, övn 3 –

s. 23, övn 4 Käännösharjoituksissa on aina hyvä tilaisuus muistuttaa, ettei kieltä voi kääntää yksi yhteen, tässä on siis vain yksi

ehdotus.

Makuasioita

Miksi videotaide on muodikkaampaa kuin tekstiilitaide? Miksi loppusoinnuton runous hienompaa

kuin loppusoinnillinen? Ja klassinen musiikki ”parempaa” kuin rockmusiikki? Onko olemassa

objektiivisia kriteerejä vai onko kaikessa tässä kyse vain ”luokkaleimoista” tai sukupolvieroista?

Modernismi on esimerkiksi kapea taiteenlaji. Voisi jopa sanoa, että modernistista teosta pidetään sitä

hienompana mitä harvempi pitää siitä – hienolla tarkoitetaan tässä sitä, että kriitikot ja media

keskustelevat teoksesta, ja että se saa palkintoja.

Jokainen, joka on joskus antautunut esteettiseen keskusteluun tietää, kuinka helposti syntyy

erimielisyyksiä. Syystä sanotaankin, ettei makuasioista pidä kiistellä. Makuasiat liittyvät niin

kiinteästi ihmisen persoonallisuuteen, että tuntee helposti itsensä loukatuksi, jos joku esimerkiksi

arvostelee taidetta, jonka on omille seinilleen ripustanut.

Maku erottaa myös kulttuureja toisistaan. Se yhdistää sisäisesti ja rajaa ulospäin. Puhumme

mielellämme epämääräisesti afrikkalaisesta, kiinalaisesta tai itämaisesta taiteesta. Olemme niin

tottuneita oman kulttuurimme ilmaisukeinoihin, että muut tyylit tuntuvat aina jännittäviltä,

eksoottisilta tai vierailta.

Kulttuurin kuluttamien on tärkeimpiä tapoja osoittaa mihin ryhmään kuuluu. Tämä tulee erityisen

selvästi esiin, kun käännämme katseen nuorisokulttuuriin, missä markkinatalouden voimat jylläävät

täydellä teholla luodakseen uusia ilmaisuja. Punk, rock, reggae, hip-hop eivät ole pelkästään

musiikkisuuntausten nimiä vaan myös identiteettiä luovia malleja. Vaikutusvaltaisiin bändeihin

liitetään tiettyjen kappaleiden lisäksi tietty vaatemuoti ja elämänasenteet. Monille nuorille tällaisista

tyyleistä tulee tärkeämpiä kuin esim. poliittinen mielipide. Usein tämä menee niin pitkälle, ettei voi

kuvitellakaan seurustelevansa muiden kuin omiensa kanssa.

s. 23, övn 5

När du översatt texten, sök de svenska motsvarigheterna till orden nedan. Böj orden.

taide konst, -en runous poesi, -n sukupolvi generation 3

teos verk 5 tarkoittaa mena I palkinto pris 5

erimielinen osams maku smak 3 loukkaantunut såra/d, -t, -de

erottaa (sär)skilja II yhdistää förena I rajoittaa avgränsa I

tyyli stil 2 kuulua jhk tillhöra II selvä tydlig

luoda skapa I ilmaus uttryck 5 vaikutusvaltainen tongivande

kappale låt 2 muoti mode 4 asenne attiyd 3

mielipide åsikt 3 kuvitella tänka II sig seurustella umgås IV

s. 23, övn 6

–

s. 24, övn 7

Hur kulturell är du? Para ihop.

Selma Lagerlöf Nils Holgerssons underbara resa

Astrid Lindgren Bröderna Lejonhjärta

August Strindberg Röda Rummet

Henrik Ibsen Dockhem

H.C. Andersen Den fula ankungen

J.L. Runeberg Fänrik Ståls sägner

Island Edda

Björk Pabbi min

Tomas Ledin Sommaren är kort

Edvard Grieg Peer Gynt

Jean Sibelius Valse Triste

Arne Jacobsen Myran

Kaj Franck Teema-servisen

Vigeland Skulpturparken i Oslo

Ville Vallgren Havis Amanda

Eliel Saarinen Järnvägsstationen i Helsingfors

Reima och Raili Pietilä Talludden

Edvard Munch Skriket

Carl Larsson heminteriörer

Anders Zorn Midsommardansen

Helene Scherfbeck Självporträtt

Ingmar Bergman Fanny och Alexander

Lars von Trier Dancer in the Dark

Fares Fares Jalla, Jalla

Edvin Laine Okänd soldat

Thor Heyerdahl Kontiki

Kent Kärleken väntar

C.M. Bellman Fredmans epistlar

Evert Taube Brevet från Lillan

Tove Jansson Höstvisa

Eva Dahlgren Ängeln i rummet

Alfred Nobel dynamit

Vigdis Finnbógadottir den första kvinnliga presidenten i världen

Margarethe II den målande drottningen

Zacharias Topelius Sylvias julvisa

s. 27, övn 8

Gissa vem!

a) Han föddes den åttonde december 1865 i Tavastehus. Hans far var läkare. Tyvärr dog han när

sonen bara var tre år gammal. Pojken växte därför upp bland kvinnofolk. Hans hem var inte rikt

eftersom fadern lämnade dem ganska många obetalda räkningar./mycket skulder. De flesta

somrar tillbringade familjen i Lovisa hos morföräldrarna.

Hösten 1885 började han studera juridik vid Helsingfors universitet. Samtidigt skrev han sig in vid

Helsingfors Musikinsitut. Efter ett år var det klart att han inte skulle fortsätta sina studier vid

universitetet ty musiken hade tagit den unga mannen som gjorde sin första kompostion vid 14 års

ålder, med sig. Efter fyra år i Helsingfors började han studera utomlands, först i Berlin och sedan i

Wien. Han är säkert den mest berömda finländska kompositören och hans musik spelade en stor roll

i Finlands strävanden efter självständighet. Han komponerade t.ex. sju symfonier. Den mest berömda

kompositionen är säkert Finlandia hymnen som senare blev en symbol för Finlands självständighet.

Jean Sibelius

b) Han kommer från en borgerlig familj på åtta barn. Han var den enda i syskonskaran som tog

studenten. Pappan var ångbåtskomissionär och mamman var egentligen tjänsteflicka.

År1867 började han att studera vid Uppsala universitet och tre år senare fick han sitt första drama

uppfört på Den Kungliga teatern. Efter studierna i Uppsala började han jobba på sitt drama ”Mäster

Olof”. Han jobbade som journalist och skådespelare. En tid funderade han t.o.m. på att bli

lärare.Slutligen insåg han dock att han endast kunde och ville bli författare. Det sägs att han

förnyade det svenska skriftspråket.

I mitten av 1870-talet förälskade han sig i adelsflickan Siri von Essen. Siri blev den första av hans

tre hustrur. Alla hans äktenskap slutade i skillsmässa. Han dog den 14 maj i magcancer. Han blev 63

år gammal.

c) Hon växte upp på en gård i Småland.Barndomen var mycket lycklig, trygg och harmonisk.

Naturen spelade en enorm roll i hennes barndomsminnen.. Den och hela barndomen är med i hennes

talrika böcker. Hon flyttade senare till Stockholm , där hon utbildade sig till sekreterare. Hon

debuterade med boken ”Britt-Mari lättar sig hjärta”. Denna bok fick andra priset i Rabben&Sjögrens

flickbokstävling år 1944. Året därpå vann hon första priset med sitt manuskript om världens

starkaste flicka. I sina böcker behandlar hon de stora existentiella frågorna: det onda och det goda,

krig, mod och rädsla samt kärlek och död.

Astrid Lindgren

d) Den här författaren föddes till en fattig skomakarfamilj år 1805. Först drömde han om att bli en

berömd skådespelare. Han misslyckades dock på scenen. Efter många problem, mest ekonomiska,

lyckades han ta studenten 1828. År 1835 publicerade han sin första roman på namnet ”

Improvisatoren”. Samma åre kom ut samlingen ”Läsning för barn.” Han blev senare berömd om sina

sagor. Vi alla känner väl till sagorna ”Prinsessan på ärten, ”Vildsvan” och ”Tumme-Lisa”.

Den sorgligaste är kanske sagan om den lilla tändsticksflickan. I sina sagor använde han både

danskt, tyskt och grekiskt material. Han skrev också romaner, skådespel och dikter.

H.C. Andersen

Del 3

En dikt säger mera ...

s. 29, övn 1

Läs texten och välj det ord som passar i sammanhanget.

I begynnelsen var ordet

I begynnelsen var ordet. Och så kom man på att det gick att 1. sätta samman ord till sagor och

historier.Och så kom man på att det gick att 2. trycka sagorna och historierna i böcker. Och så kom

man på att sätta böckerna i händerna på barn. Och då hände det något 3. märkligt med orden. I

strålglansen av barnens fantasi började de 4. lysa, de fick ett liv som de inte 5. förut hade. Det

behövdes ett visst slags 6. samarbete mellan orden och barnen för att ur de där små 7. förunderliga

krumelurerna mellan ett par bokpärmar bilder skulle manas fram, så klara som bara ett barns fantasi

kan måla dem.Barnen 8. skapade bilder – från dunkla sagoskogar och gröna indianstigar, av

lägereldar som för länge sedan 9. slocknat och av piratskepp som för länge sedan gått i kvav, bilder

från kända världar och okända, av nära ting och fjärran 10. underverk och det var en styrka, en

intensitet i bilderna, som överträffade allt som fanns i ”verkligheten”.

Sådana bilder är 11. nödvändiga för människan. Den dag barnens fantasi inte längre orkar skapa

dem, den dagen blir mänskligheten 12. fattig. Allt stort som skedde i världen, skedde först i någon

människas fantasi, och hur morgondagens värld skall se ut, beror i hög grad på det 13. mått av

inbillningskraft som finns hos de där som just nu håller på att lära sig läsa. Därför behöver barnen

böcker som låter deras fantasi växa. Det finns inget medel som kan 14. ersätta boken som grogrund

för fantasin.

Nutidens barn ser film, hör på radio, ser television, läser serier – allt det där är nog roligt och 15.

vädjar väl också till fantasin, men det är upplevelser på ytplanet. Ett barn ensamt med sin bok skapar

sig någonstans inne i själens hemliga rum egna bilder, som överträffar allt annat.

s. 29, övn 2

–

s. 30, övn 3

–

s. 34, övn 4

Sök i texten ord som motsvarar följande.

1. en föregångare 5

2. ha inflytande på ngt

3. brokig

4. en kosmopolit 3

5. avbryta IV

6. förbereda II

7. bota I

8. lidelsefull

9. förbrylla I

10.djärv

11. ett förbund 5

12. fullständigt

13. förvärras I

14. begripa IV

15. håna I

s. 34, övn 5

–

s. 35, övn 6 –

s. 35, övn 7

–

s. 35, övn 8

Läs följande dikter som är skrivna ungefär samtidigt. Kan du hitta likheter i dem?

Molemmissa etsitään jotain, rakkautta tai onnea. Kuvakielessä on yhtäläisyyksiä: etsiä, löytää,

luontovertaukset blomma, ros jne. Edith Södergran kertoo etsijästä, joka löytää enemmän tai erilaista

kuin etsii, ja joka on pettynyt. Maria Wine etsii itse ja löytää kaiken, kun ei yritä liikaa. Molemmissa

voisi nähdä naisen, joka haluaa olla oma itsensä.

Runotehtävän voi valita yhdeksi kirjalliseksi kielisalkkutehtäväksi. Runojen vertailu kirjoitetaan silloin ruotsiksi. Jos

tehtävä tehdään tunnilla, voidaan ajatukset koota vaikka miellekarttaan pienryhmissä suomeksi ja sen jälkeen tehdä

tiivistelmä niistä ruotsiksi. Runotehtävissä tärkeintä on lukijoiden oivallukset. Tässä ei ole tarkoitus esittää mitään

esimerkkiä kirjallisesta analyysistä, vaan nostaa esiin muutama asia runoista.

s. 36, övn 9

Tage Danielsson och Ragnwei Axellie hör till en senare generation. De skriver om pappor. Jämför

författarnas pappafigurer.

Ragnwei Axellie

Barnet älskade sin pappa men vågade inte vara lycklig, för pappan var alkoholist och man kunde inte

veta hur länge lyckan varade. En otrygg unges dikt om sin pappa.

Tage Danielsson

Pappa är klok men verkar ibland dum i en tonårings ögon. Det är inte alltid roligt när han bestämmer,

men man får ju bestämma själv när man blir vuxen. En trygg, vanlig unges dikt om sin pappa.

s. 38, övn 10

Besvara frågorna på svenska.

1. Det är ett slags dikt som alltid innehåller ett ortnamn och rimmet upprepas två gånger efter

varandra.

2. Det finns olika slags uppfattningar om ursprunget. Antingen skulle den ha uppstått i staden

Limerick på Irland eller för mycket länge sedan i Skandinavien.

3. Den lär ha spritt sig genom vandrande studenter.

4. Man kan hitta limericker t.ex. i svenska veckotidningar.

5. Den får sitt namn efter temat i dikten.

s. 38, övn 11

–

Del 4

... än tusen ord

s. 40, övn 1

Ääntäminen Leta fraserna i texten och bilda meningar med dem. Tarkoitus on harjoitella sanaryhmien painotusta. Esimerkkisanat tekstistä ovat pääosin partikkeliverbejä. Samalla

kannattaa käsitellä prosodiaa ja painotusta yleensäkin.

huvittaa känna II för

tehdä, puuhata ägna I sig åt

jäädä pois gå IV av

jäädä istumaan sitta IV kvar

kirjautua logga I in

pukeutua joksikin klä III ut sig

saada joku tekemään jotain få IV ngn att göra ngt

puhdistaa meikki sminka I av

lisätä meikkiä måla I på

s. 40, övn 2

–

s. 40, övn 3

–

s. 40, övn 4

–

s. 42, övn 5

Sök orden i texten. Förhör varandra på ord och fraser ur texten på nästa lektion. Böj ordet!

asunnoton uteliggare 5a

hahmo karaktär 3

hullu galning 2

jnk haastattelu intervju 3 med ngn

julkaista ge IV ut

järjestys ordning, -en

kaivata sakna I

kamppailla jnk kanssa brottas I med ngn/ngt

kerrontatyyli berättarstil 2

kiehtoa inspirera I

kiirehtiä skynda I (sig)

kirjailija författare 5a

kohdata mötas II

kulkea ohi passera I

käsitellä jtk behandla I ngt

lastenkirja barnbok 3 (ö)

luoda skapa I

lupaava lovande

mainita nämna II

nauttia njuta av ngt

nuortenkirja ungdomsbok 3 (ö)

nyökätä nicka I

näkyä märkas II

paneutua sätta II sig in i ngt

suhtautua jhk förhålla sig till ngn/ngt

sulautua flyta IV (ö-u) ihop

syntyä tillkomma IV

tarkkailla betrakta I, iaktta IV

tarkoitus mening 2

tartunnan saanut smitta/d,-t,-de

tila utrymme 4

todellisuus verklighet 3

toistuva återkommande

tuntua kännas II

poikkeava udda tpmt

unohtunut kvarglöm/d, -t, -da

voittaa vinna IV (a-u)

ympäristö omgivning 1

s. 43, övn 6

Översätt texten. Edellisen harjoituksen sanat muodostavat käännöstehtävän keskeisen sanaston. Tässä yksi käännösesimerkki.

Författarens berättarstil inspirerar mig enormt. Jag njuter varje gång (som/när) hon ger ut en ny

roman. Det känns som om vi möttes i verkligheten. Hon iakttar förbipasserande människor och

berättar deras historia. I synnerhet är figurerna/karaktererna i hennes barn- och ungdomsböcker galna

och roliga på samma gång. Det syns i böckerna att hon sätter sig grundligt in i sitt ämne och förhåller

sig med värme/varmt till sina gestalter. I böckerna behandlas livets mening, författaren försöker

skapa ordning i sin huvudpersons liv.

s. 43, övn 7

Johanna Nilsson berättar i intervjun hur händelserna omkring henne blir en del av hennes böcker. Ge

exempel på några sådana.

– Johanna Nilsson sitter vid ett fönsterbord i Teaterbaren precis som romanens Ela och betraktar

människorna som passerar.

– Teaterbaren är Johanna Nilssons arbetsplats, likaså Elas och Jimmys.

– En person i hennes romaner är mannen som hoppar längdhopp på plattan och hela tiden vinner

OS-guld.

– Hon känner vakterna som har ett utrymme för kvarglömda saker, men riktigt allt som finns i

romanen kan man inte hitta där.

s. 45, övn 8

Yhdyssanat

Romandiagnostik. Fyll i de sammansatta orden!

1. läkarstuderande

2. mammafigur

3. hjärnskadade

4. initiativtagare

5. undervisningsmetoden

6. samhällsmiljön/-omgivningen

7. skönlitteratur

8. fallstudier

9. litteraturälskare

10. litteraturteoretiskt

s. 46, övn 9

Besvara frågorna.

1. Där finns en hel rad briljanta deckarförfattare som också är kända och lästa utanför Sveriges

gränser.

2. De tar ställning till samhälleliga frågor. / De läses också utanför Sveriges gränser.

3. Han tar ställning t.ex. till den förändring som pågår i det svenska samhället.Han kritiserar det och

undrar vart Sverige är på väg och varför landet har blivit en nation av främlingar.

4. Den heter ”Mördare utan ansikte” och Mankell skrev den i Mosambique.

5. Han är en kommissarie som är med i alla de deckare som mankell skrivit sedan sitt genombrott.

Han är ingen hjälte utan mycket mänsklig med sina brister och fel.

s. 47, övn 10

Skriv på svenska.

1. en rad författare

2. syn på livet

3. ta IV ställning till ngt

4. en nation av främlingar

5. gå med förlust

6. ingen perfekt hjälte

7. med sina brister och fel

s. 47, övn 11

–

s. 49, övn 12

Testa dina rovdjurskunskaper. Rätt svar får du av läraren.

1. C

2. B

3. B

s. 49, övn 13

–

s. 49, övn 14

Översätt de understrukna meningarna. Fundera på vilken typ av s-verb det är frågan om.

Kieliopista kannattaa katsoa refleksiiviverbit ja s-päätteiset verbit: passiivi, mediaaliverbit (usein -ua, -yä),

resiprookkiverbit, deponenttiverbit, absoluuttinen käyttö. Tarkoitus ei ole opetella termejä, vaan nähdä, että verbin

s-pääte ei tarkoita pelkästään passiivia. Suomennoksissa voi korostaa juuri suomen ua-/yä-johtimia.

HUOM! VIRHE: TRO > TROR

Och varför finns det så många rovdjur i sagorna?

1. Redan i tidig ålder väcks känslor för rovdjur. Jo varhaisella iällä herää tunteita petoeläimiä

kohtaan. mediaaliverbi, jotain tapahtuu itsestään

2. ... eller så beskrivs de som lite dumma, mjuka och kramgoa. …tai ne kuvataan vähän tyhminä,

pehmeinä halittavina. passiivi

3. I sagorna bearbetas vår ängslan. Saduissa käsitellään/muokataan pelkoamme. passiivi/mediaali

4. Rovdjuren finns i vår närhet. Pedot ovat lähellämme. löytyä > olla olemassa mediaali verbi

5. – Vi törs inte. Emme uskalla. töras > deponenttiverbi

6. I sagans rovdjur ryms dock motsatser. Sadun villieläimiin mahtuu kuitenkin vastakohtia.

mediaali 7. Faran har förvandlats till trygghet. Vaara on muuttunut turvallisuudeksi. mediaali

8. Mången sagoprinsessa har tvingats att leva med en varg på grund av att kungafadern i

oförstånd lovat för mycket. Moni satuprinsessa on joutunut elämään suden kanssa, koska

kuningasisä on ymmärtämättömyyttään luvannut liikaa. mediaali

9. ... när det visar sig att under vargskinnet finns en stilig prins. … kun käy ilmi, että suden puvun

alla onkin komea prinssi. visa sig = osoittautua, mediaali

10. Många små sagoflickor har lyckats lirka med björnen… Monet pienet tytöt ovat onnistuneet

lirkuttelemaan karhun kanssa… mediaali

11. Rödluvan som lät sig luras av den lockande och lismande vargen, kom undan med blotta

förskräckelsen, en erfarenhet rikare. Punahilkka, jota viekotteleva ja lipevä susi onnistui

huijaamaan selviytyi pelkällä säikähdyksellä kokemusta rikkaampana. passiivi ja agentti

s. 52, övn 15

Försök förstå sagan på danska. När du läst den fyll i luckorna i den svenska översättningen.

Prinsessan på ärten

Det var en gång en prins som ville gifta sig med en prinsessa, men det skulle vara en riktig prinsessa.

Så han reste hela världen runt för att hitta en, men överallt var det något som var fel. Prinsessor fanns

det gott om, men var de riktiga prinsessor? Det var svårt att avgöra, alltid var det något som inte

stämde. Så kom han då hem igen och var så bedrövad, för han hade så gärna velat finna en riktig

prinsessa.

En kväll blev det ett förskräckligt oväder; det blixtrade och dundrade, regnet öste ner, det var

alldeles förskräckligt! Då bankade det på slottsporten och den gamle kungen gick dit och låste upp.

Det var en prinsessa som stod utanför. Men så hon såg ut! Vattnet strömmade nedför hennes hår och

kläder, det rann in genom tåhättorna och ut genom hälarna på skorna, och så påstod hon ändå att hon

var en riktig prinsessa.

”Ja, det ska vi nog ta reda på,” tänkte den gamla drottningen, men hon sa ingenting, gick bara in i

gästrummet, lyfte bort alla sängkläderna och la en ärta i botten på sängen. Sedan la hon tjugo

madrasser ovanpå ärtan och så tjugo dynor, stoppade med ejderdun, ovanpå madrasserna.

Där skulle nu prinsessan sova.

Morgonen därpå frågade de henne om hon hade sovit gott.– Å nej, förskräckligt dåligt, sa

prinsessan, jag har nästan inte fått en blund i ögonen! Gud vet vad som fanns i sängen. Jag har legat

på något hårt, så jag har blåmärken över hela kroppen. Det är alldeles förfärligt!

Så fick de då veta att hon var en riktig prinsessa, eftersom hon hade känt ärtan genom tjugo madrasser

och tjugo dynor, stoppade med ejderdun. Så ömhudad kunde ingen annan än en verklig prinsessa

vara. Prinsen gifte sig förstås med henne eftersom han nu var säker på att ha funnit en riktig prinsessa,

och ärtan kom på museum där man än i dag kan få beskåda den, om ingen har stulit den.

H.C. Andersen http://www.ur.se/svx2/var01/saga.htm

s. 52, övn 16

Sagor och fabler brukar alltid följa ett mönster som består av tre element: situationen

och personerna, problemet som ska lösas samt sensmoralen (opetus). Sammanfatta

H. C: Andersens saga med hjälp av detta mönster.

1. situationen och personerna

– en prins som inte kan hitta en riktig prinsessa att gifta sig med

– prinsen, kungen, drottningen, prinsessan

2. problemet – Prinsen har åkt land och rike runt men har inte hittat en riktig prinsessa. Många har försökt lura

honom.

– Det kommer en ung kvinna till slottet och säger sig vara en riktig prinsessa. Hur ska man kunna vara

säker på det?

3. sensmoralen – Den som känner en ärta under en hög av madrasser måste vara en riktig prinsessa!

s. 54, övn 17

Koko tehtävään menee aika paljon aikaa. Kuuntelutehtävät voidaan jakaa ryhmille niin, että kukin pienryhmä

keskittyy vastaamaan pariin kysymykseen ja tiivistämään ne. Lopuksi esitetään koko sadun tiivistelmä kalvoilla tai

vain suullisesti.

De tre flugorna • tilanne

Köyhä kerjäläispoika tulee kuninkaan kaupunkiin. Tapaa miehen joka antaa työtä.

• poika ja avainnippu

Mies antaa myös pojan käyttöön talonsa sillä ehdolla, että tämä ei mene puuverstaaseen. Poika ei voi

vastustaa kiusausta, vaan kokeilee avainnipun avaimia ja avaa vertaan oven.

• poika ja kärpäset

Poika säikähtää kärpäsiä ja käskee niiden mennä takasin rasiaan. Ei voi kuitenkaan unohtaa kärpäsiä,

vaan palaa ja pyytää saada prinsessan luokseen niin, ettei kukaan tiedä siitä mitään. Paljastuttuaan

hän pyytää kärpäsiä viemään kuninkaan vankilaan. Sadun lopussa poika saa kärpäset takaisin ja

lähettää miehen autiolle saarelle.

• prinsessan vierailut pojan luona

Prinsessa kertoo olleensa yöllä pojan luona, vaikka kukaan ei ollut nähnyt hänen poistuvan. Vierailut

jatkuvat.

• kuningas ja prinsessan yölliset vierailut

Kuningas haluaa selvittää asian. Hän pyytää apua tietäjäeukolta. Prinsessaan kiinniteään hernepussi,

jonka pohjassa on reikä. Seuraavana aamuna kuningas näkee missä prinsessa on ollut ja raivostuu.

Hän päättää antaa tappaa pojan.

• prinsessa ja poika

Kuningas antaa heidän mennä naimisiin papin neuvosta.

• mies ja poika

Mies huomaa pojan rikkoneen lupauksensa ja haluaa kostaa. Hän saa viekkaudella rasian takaisin ja

lähettää pojan autiolle saarelle, tappaa kuninkaan ja ryhtyy itse kuninkaaksi.

• millä sadun hahmoilla oli maagisia taitoja?

Kärpästen lisäksi vanhoilla naisilla. Yksi auttaa kuningasta, toinen auttaa pojan pois autiolta saarelta

hiiripalvelijansa avulla.

Sensmoral (lärdom)

Pojasta tulee kuningas ja prinsessasta kuningatar. Paha mies joutuu autiolle saarelle.

De tre flugorna

Det var en gång en fattig pojke, som gick omkring och tiggde. En dag kom han till en fin stad med ett

kungaslott.

Pojken gick från hus till hus och bad om lite mat. I ett av husen öppnade en man och sa: "Du kan få

arbete hos mig." Det ville pojken gärna.

Efter en tid skulle mannen åka bort. Han gav pojken en stor nyckelknippa och sa: "Du får gå i alla

rummen, men du får inte gå in i min snickarverkstad, för då går det dig illa!"

Pojken lovade att göra som mannen sa.

När pojken så var ensam i huset blev han mycket nyfiken. Han gick runt och tittade i alla rummen.

När han kom till snickarverkstan stannade han och bara såg på dörren. Han stod så länge och han fick

bara mer och mer lust att titta in. Till sist tog han fram nyckelknippan, satte nyckeln i låset och

öppnade dörren.

Det såg underligt ut därinne – väggarna var tomma och det var skräp på golvet. Mitt i rummet stod en

stor låda.

Skulle han våga öppna locket? Ja, han gick fram och öppnade det. Inuti fanns en svart kista! Han

öppnade locket på den också. I botten på kistan låg en liten dosa. Skulle han våga öppna den? Jo, han

böjde sig ner, tog dosan och öppnade den. Oj!

Tre små flugor flög ur dosan, surrade runt hans huvud och frågade: "Vad befaller min herre? Vad

befaller min herre? Vad befaller min herre?" Pojken blev rädd. "Jag befaller er att ni kryper ner i

dosan igen", sa han, och genast kröp flugorna ner.

Pojken lade snabbt tillbaka dosan, stängde de båda locken och gick ut ur rummet och låste dörren.

Men pojken kunde inte glömma flugorna, som kunde tala. På kvällen gick han tillbaka till

snickarverkstan och tog fram den lilla dosan. "Vad befaller min herre? Vad befaller min herre?" sa

flugorna och surrade runt hans huvud.

"Jo", sa pojken, "jag befaller er att hämta hit kungens dotter och lägga henne i min säng i natt och sen

bära henne tillbaka. Men ingen ska kunna säga var hon har varit."

Och på natten när pojken låg i sin säng kom flugorna med kungens dotter och lade henne bredvid

honom. På morgonen kom de och hämtade henne tillbaka till slottet.

Prinsessan sa till kungen: "Jag förstår inte, men jag tycker att jag har sovit hos en pojke i natt."

"Det kan inte vara sant", sa kungen, "för jag har vakter runt hela slottet. Ingen kommer varken ut eller

in."

Den natten satte kungen dubbla vakter runt slottet.

Nästa dag hände samma sak. Pojken tog fram dosan, flugorna surrade kring hans huvud och pojken

befallde att kungens dotter skulle komma på natten. På morgonen klagade prinsessan igen för sin far:

"Jag förstår inte, men jag tycker att jag har sovit hos en pojke i natt igen."

Nu blev kungen bekymrad. Han skickade efter en trollpacka och frågade henne till råds. Trollpackan

visste vad man skulle göra. Hon fyllde en liten säck med ärter, gjorde ett hål i botten på säcken och

band fast den på prinsessan.

På kvällen gick pojken till snickarverkstan och tog fram dosan. "Vad befaller min herre? Vad befaller

min herre?" surrade flugorna runt hans huvud. "Jo," sa han, "jag befaller er att hämta hit kungens

dotter i natt igen och ingen ska kunna säga var hon har varit".

Flugorna gjorde som pojken hade befallt.

Men den här gången kunde alla se att prinsessan varit borta på natten, för det var en hel väg med ärter

mellan slottet och pojkens hus. Kungen blev topp tunnor rasande och tog pojken till fånga och tänkte

döda honom.

Men innan han skulle hugga huvudet av honom, sa han till en präst att gå och tala med pojken. Prästen

gick till fängelsecellen och bankade på. Men hör och häpna! Då kom ingen mindre än själva kungen

ut ur cellen!

"Å herre min gud", sa prästen och ramlade nästan omkull. "Å herre min gud", sa kungen också och

visste inte vad han skulle göra. Pojken, han hade förstås tagit hjälp av flugorna för att bli fri.

Till slut sa prästen: "Det är nog lika bra att du låter honom gifta sig med prinsessan." Kungen höll med

och så blev det. Pojken fick flytta in till slottet och sov bredvid prinsessan varje natt.

Nu kom mannen, som ägde dosan med flugorna hem. Han förstod att pojken hade lurat honom, men

han tänkte lura honom tillbaka. Han gick upp till slottet och bad att få prata med prinsessan. "Jo," sa

han, "din man råkade ta min snusdosa när vi träffades. Här är hans. Kan du byta tillbaka?" "Jovisst",

sa prinsessan och gav mannen den förtrollade dosan.

Mannen öppnade dosan och befallde flugorna att föra pojken till en ö femtio mil ut i havet.

Pojken blev förstås ledsen. Men så fick han se en gammal käring på ön. "God dag, kära mor!" sa

pojken. "Tack! Tack, Tack! Tack, så mycket för det", sa käringen. Och pojken han berättade vad som

hade hänt.

" Jag ska hjälpa dig," sa käringen och kallade på sin piga, som var en liten mus. Musen rodde pojken

tillbaka till slottet och staden. Där, på stranden utanför slottet gick prinsessan och vallade kor och

hade bara trasor på sig. Mannen med flugorna hade dödat kungen och gjort sig själv till kung.

Pojken gick fram till slottet och bad musen ta tillbaka dosan. Musen kröp in i slottet och fram till ett

stort skåp. Där låg dosan och pojken fick den tillbaka. Han tackade musen och öppnade locket. De tre

flugorna surrade runt hans huvud: "Vad befaller min herre? Vad befaller min herre?" "Jo, sa pojken,

"jo, ni ska föra mannen till en ö tusen mil ut i havet!"

Så blev pojken kung och prinsessan drottning och behövde inte valla korna mer.

http://www.ur.se/svx2/var01/saga.htm

s. 56, övn 18

1. Varför trodde människorna att de nordiska sagorna var sanna?

– placerades ofta tydligt i både tid och rum

– samma människor uppträdde i olika texter

2. Varför kan vandringshistorierna vara farliga?

Man inser först senare att vandringshistorien inte är sann.

3. Vad är typiskt för dessa?

– lokaliseras ofta till en namngiven plats

– huvudpersonen en bekant till en bekant eller myndighet eller det handlar om en nyhet i tidningen.

4. Varför sprids vandringshistorierna så lätt?

– deras struktur gör att de är lätta att minnas och tacksamma att återge

– deras innehåll motsvarar människornas förutfattade meningar om tillvaron.

5. Vilka fenomen i dagens värld förekommer i vandringshistorier?

Oro för det främmande i form av farliga spindlar och invandrare, ny teknologi som kan bjuda på

obehagliga överraskningar, under krigstiden historier om heroism.

s. 56, övn 19

1. Historien är fylld av underliga händelser eller märkliga sammanträffanden

2. Slutet av historien är antingen roligt eller skräckinjagande.

3. Den är trovärdig och det finns inga ologiska element i den / den saknar lösa ändar

4. Historien kan ha verklighetsanknytning men är nästan alltid mycket vidareutvecklad.

5. Huvudpersonen är någon nära berättaren eller historien har stått i tidningen.

6. Orten är ofta sådan som alla känner men den exakta platsen anges/nämns inte.

OBS! Be eleverna berätta en vandringshistoria som de har hört någonstans! Fråga om de kände den som

berättade historien vem var huvudpersonen i historien, en bekant till en bekant eller stod det i tidningen hur det

kändes att lyssna på historien om de trodde att allt var sant och om de inte trodde det, hur betedde de sig då –

vågade de säga det?

s. 56, övn 20

–

s. 57, övn 21

1. C

2. B

3. B

4. A

s. 59, övn 22

–

s. 59, övn 23

–

s. 59, övn 24

–

s. 59, övn 25

–

s. 59, övn 26

–

s. 64, övn 27

–

s. 64, övn 28

–

s. 64, övn 29

–

Del 5

... och en bild säger ännu mer

s. 66, övn 1

–

s. 69, övn 2

Verbin s-muodot. Översätt till svenska. Verbin s-päätteisiä muotoja, suomen ua-yä-johdoksia, harjoitellaan lisää tässä käännöstehtävässä.

1. Helen Schjerfbeck föddes på 1800-talet.

2. Hennes skolgång avbröts tidigt på grund av/till följd av en allvarlig olycka.

3. När hon studerade utomlands utvecklades hon som målare.

4. Senare isolerade hon sig på landsbygden.

5. Schjerfbeck målade långsamt, blommorna i vasen vissnade och frukterna förstördes/förfors innan

tavlan var färdig/klar.

6. Hennes porträtt förändrades under årtiondenas gång/lopp.

7. Till slut avtecknades bara några drag på duken.

s. 71, övn 3

Sök motsvarigheten till det finska ordet i texten. Böj också orden. Orden följer den ordning de

förekommer i texten.

kuvanveistäjä en skulptör 3

pitää ensimmäinen näyttely debutera I

saada vaikutteita ta IV intryck av ngn

senaikainen dåtida

mestari mästare 5a

teos verk 5

raamatullinen biblisk

aihe motiv 5

veistos skulptur 3

kuvata skildra I

tunnettu kän/d, -t, -da

aloittaa påbörja I

yleisö allmänhet, -en

suihkulähde fontänanläggning 2

ihmisen elämä mänskligt liv, det mänskliga livet

tyyli-ihanne stilideal 5

maalauksellinen målerisk

väistyä vika, viker, vek, vikit

karkea grov

muotokieli formspråk, -et

leimata prägla I

mielikuvituksellisuus fantasirikedom, -en

ilmaisuvoima uttrycksfullhet, -en

saattaa loppuun fullfölja II

mestariteos mästerverk 5

elämänvaihe livsskede 4

kolkka, kulma hörn 5

kokea uppleva II

pohdiskelu eftertanke

s. 72, övn 4

Relatiivilause määritteenä. Fyll i enligt anvisningarna. Märk att det finns både restriktiva och andra

relativsatser.

En kulturresa till Stockholm och Uppsala.

Resan började med en sjöfärd från Åbo till Stockholm. Det var synd att 1. den färja/färjan som vi

tog var framme i Stockholm kl. 6.30 eftersom vi var tvungna att stiga upp så tidigt. Det blev ingen

frukost ombord på färjan, men 2. reseledaren som vi kände från förut lovade oss en rejäl frukost efter

rundturen i stan. Efter 3. frukosten som var jättegod tog vi in på 4. ett hotell/hotellet som låg centralt

in vid Hötorget. Dagen var fri för egna strövtåg och vi tog en lång promenad till Södermalm som är 5.

en/ den stadsdel som bebos av konstnärer. Kring Östermalms torg besökte vi en rad spännande

butiker liksom 6. saluhallen där det finns massor av läckerheter att välja emellan. På kvällen fick vi

se och höra 7. revyn/den revy som var vårt huvudmål för resan. Och visst var det höjdpunkten på vår

kulturresa som vi hade planerat att göra sedan vi hört att det var just 8. det stycke där huvudrollen

gjordes av de bästa svenska skådespelarna. Följande dag åkte vi till Uppsala där vi skulle se en

musikal på Oscarsteatern. Visst var föreställningen bra där också, men den gick inte att jämföra med

9. de rollprestationer/rollprestationerna som vi hade upplevt föregående kväll. Men å andra sidan

var det trevligt att få se Uppsala, staden med gamla anor och 10. domkyrkan/en domkyrka som

enligt guiden är nordens största. Det är faktiskt 11. den kyrka där Gustav Vasa är begraven. Efter

dessa två dagar var vi mättade med all slags kultur och tog bussen till hamnen följande dag. Det

visade sig att 12. färjan/den färja som skulle ta oss hem hade fått motorfel. Således fick vi vänta

några extra 13. timmar som några av oss använde för shopping. Efter frukost ombord följande

morgon var det dags att ta bussen hem.

s. 75, övn 5

Gunilla Brodrej Thomas Anderberg

svar svar motfråga, behöver inte förklaras var som helst

motivering motivering behöver inte motiveras det fysiska rummet sätter inga gränser

slutsats det finns ingen äkta musik eller lämplig lokal

Mikael Strömberg Tony Lundman

svar svar svårt att svara konsumentupplysning

skäl 1 precisering har inte hört eller sett L. B. motiverade åsikter

skäl 2 argument det går inte att jämföra Bartók och Berghagen kritikerna vet mycket och har lång erfarenhet

slutsats vill inte svara

motivering vill inte vara en snobb

s. 75, övn 6

–

s. 75, övn 7

–

s. 77, övn 8

–

s. 81, övn 9

Intervju med jazzsångerskan Emma Salokoski

I det här hörförståelseprogrammet berättar Emma Salokoski om sin karriär som jazzsångare. Du får

höra programmet två gånger. Följ med ordlistan och avgör sedan om påståendet är rätt eller fel.

Hej, jag heter Emma Salokoski. Jag är sångerska. Min musiker karriär började väl någon gång när jag

var ungefär 11 år, när jag började spela violin på Brages musikskola. I något skede bad de mig att byta

om till altviolin och så spelade jag då altviolin i några år. Men jag upplevde då aldrig det instrumentet

riktigt som mitt eget, utan sången kände jag liksom att det var liksom närmare mig och närmare mitt

hjärta. Jag hade alltid sjungit ända sedan jag var liten, hade uppträtt på skolans morgonsamlingar och

alla möjliga tillställningar. Men i ett skede i tonåren hade jag faktiskt en paus i sjungandet för jag

tyckte att det var litet löjligt att sjunga. Det var då en del av min tonårskris, men sedan i något skede

när jag var ungefär 15 så kom det så småningom tillbaka igen och så kom jag liksom ihåg hur härligt

det faktiskt var att sjunga.

Någon gång i gymnasiet så fattade jag att det här säkert kommer att bli mitt yrke för att jag kunde inte

tänka mig att jag skulle kunna göra något annat än att sjunga. Det var liksom inget annat yrke som jag

kände att jag skulle kunna göra från nio till fem varje dag. Jag gick på Sibelius gymnasiet och därefter

så for jag till Stockholm och studerade på Kulturama. Där gick jag på musikteaterlinje i två år. Där

hade vi alla möjliga ämnen från dans till teater och scenframställning, och texttolkning, sånglektioner

och allt möjligt sådant. Det var en väldigt intressant period i mitt liv.

Kulturama var intressant på det sättet att det var väldigt annorlunda än utbildningen här i Finland.

Själva mentaliteten i Sverige är ganska annorlunda, man ställer sig in till musiken på ett annat sätt.

Medan man här i Finland är ganska teoretiskt inställd, så var det i Sverige ganska liksom

uppmuntrande undervisning och man koncentrerade sig ganska mycket på att förstärka varje elevs

egen strävan efter att finna den egna rösten och det egna sättet att uttrycka sig själv på. Och det tyckte

jag var mycket berikande och det här jag har fått väldigt mycket ut av den sidan.

Efter Kulturama så fick jag jobb på Tammerfors teater i musikalen Rent och då bar det av tillbaka till

Finland. Där jobbade jag i ett år samtidigt som jag också jobbade på Helsingfors stadsteater i

musicalen Les Misserables. Jag hade små ensembleroller i båda musikalerna. Efter ett år så kände jag

att nu har jag fått tillräckligt för tillfälle av arbetserfarenhet och så ville jag tillbaka till skolbänken.

Och så sökte jag in till Pop och jazz konservatoriet för att studera sång och teoriämnen och

ensemblespel och allt. Där gick jag då i två år och under de åren fick jag ganska bra grepp om

arbetslivet i Helsingfors. Jag fick ganska bra kontakter och fick en del spelningar och så vidare. Det

var väldigt bra för min framtid. Men därifrån sökte jag ändå vidare till Sibeliusakademins jazzlinje.

Jag kom in på jazzen litet av misstag. Jag har alltid varit ganska bred i min musiksmak. Jag har tyckt

om väldigt olika slags musik, allt från folkmusik till hiphop och allt möjligt som passar däremellan.

Kanske en orsak till varför jag sökte mig till jazzlinjen var att det är liksom den enda skolning på

högskolenivå inom pop- och jazzmusik, inom afroamerikansk tradition i Finland. Jag ville då

vidareutveckla mina kunskaper inom den här musiken. Jag har alltid tyckt om allmöjlig litet udda

musik; tyckt om musik som hamnar litet i marginalen så att säga. Jag har sökt upp skivor och artister

som inte hela tiden spelas på radio.

Ja, mina idoler. Den här frågan om idoler är ganska intressant. Jag tycker att det är viktigt att man har

förebilder att se upp till som sporrar en att utveckla sig själv. En av mina förebilder är t.ex. Jonny

Mitchel som jag beundrar för att hon är en väldigt mångsidig artist som både skriver sina egna låtar

och sina texter och hon producerar också sina skivor och så målar hon faktiskt också skivfodralen

eller bilderna till skivfodralen själv. Hon har också utvecklats under flera årtionden från en folkartist

till jazzsångerska och allt möjligt däremellan. En annan idol som jag också har, eller jag tycker inte

om att kalla det idol, men förebild är ett bra ord, är då Erykah Badu som flera kanske eller många

människor har ofta jämfört mig med henne. Det har nu inte varit min avsikt att låta som hon, men det

där hennes sångsätt är väldigt starkt och det kan kanske inte hjälpas att det har fastnat litet.

Svårigheten med jazz är ju att man får söka sin plats i jazzen som sångare eftersom musiken har

utvecklats hemskt långt av instrumentalister under flera årtionden. Och själva stilen bygger liksom

hemskt mycket på harmonier och olika sätt att uttrycka de här harmonierna inom improvisationen.

Och på ett instrument är det litet enklare att göra det här; man kan spela skalor och man kan spela ut

de här harmonierna, ackorden och man kan göra väldigt snabba passage på t.ex. ett piano, medan det

med människorösten är litet svårare, eftersom man inte ens har någon sådan här stödpunkt. Man har

inget instrument att … Hur ska jag nu säga det här? För det första så är människorösten ett litet trögare

instrument. Man kan inte göra lika snabba trillar med människoröst som med ett instrument. Och

dessutom går allting på gehör. Man kan inte kolla det från piano varje gång. Man undrar var man

befinner sig i harmoniföljden. Så det är en utmaning som är väldigt intressant.

Ja min framtid, jag tycker det viktigaste är att man hålls igång och alltid vill utveckla sig själv. För

mig är det åtminstone viktigt att jag alltid försöker vidareutveckla de kunskaper jag redan har och

dessutom vill jag gärna bredda mina kunskaper. Jag skulle gärna lära mig spela något instrument till

exempel. Jag vill utveckla mig också därför att det är viktigt att hålla sinnet skarpt och intresserat. Det

är väldigt viktigt att en artist är intresserad av vad som händer runtomkring. Och det är nog en

utmaning också eftersom man väldigt lätt blir trött på musik när man hela tiden har att göra med

musik. Men man får väl kämpa med den utmaningen.

Rätt eller fel? 1. Emmas karriär började när hon var 11 år. (R)

2. Emma hade alltid sjungit och visste hela tiden att hon skulle bli sångerska. (F)

3. På Kulturama studerade hon på linjen för musik. (F)

4. I Sverige är man inte så teoretiskt inställd som i Finland. (R)

5. Emma upplevde undervisningen på Kulturama som berikande. (R)

6. Efter att ha jobbat några år i musikaler ville Emma tillbaka till skolbänken. (F)

7. Emma anser att arbetslivet i Helsingfors är intressant. (F)

8. Emma har en bred musiksmak. (R)

9. Eftersom Emma tycker om allslags musik tycker hon om musiker som ofta spelas på radio. (F)

10. Det är många som har jämfört Joni Mitchell med Erykah Badu. (F)

11. Då man använder sin egen röst har man inte någon stödpunkt. (R)

12. Allt går på gehör då man använder sin egen röst. (R)

13. Emma kan aldrig bli trött på musik. (R)

s. 84, övn 10

Läs texten och svara på frågorna.

1. Varför mottsatte man sig musik i film?

Man menade att ljudfilmen skulle komma att förstöra konstnärligheten inom filmskapandet och

skådespeleriet.

2. Hur kan regissören ge antydningar som inte syns utanpå?

Med hjälp av musiken kunde regissören ge antydningar om egenskaper hos rollkaraktärerna som inte

syntes direkt utanpå. Hotfull musik kunde t.ex. tyda på att en till synes jättetrevlig person i själva

verket hade onda avsikter eller att lugnet var skenbart och en katastrof av något slag var i

annalkande.

3. Vilka funktioner kan musiken i film ha? Ge några exempel.

Musiken kan vara stämningsskapande, genom att förstärka eller motverka bilderna, eller rent

effektförhöjande så att en händelse i bild blir extra starkt markerad.

4. Vad är en signalpunkt? Vilket exempel på en signalpunkt ges i texten?

En signalpunkter är det stället i filmen då bild och ljud måste sammanfalla. T.ex. när tittaren ser

bildörren slå igen så måste han rimligtvis samtidigt också höra ljudet av en bildörr smälla igen.

5. Vad är typiskt för Ennio Morricones filmmusik?

Typiskt för Morricone är den speciella stämning han får fram genom att arrangera för

symfoniorkester med en slags "schlagerkompositörsinställning"; tydliga melodilinjer genom

harmonierna och "krokar" i form av ovanliga instrumentljud. Han använder även ljud som är

främmande för den "normala symfoniorkestern": skrik, piskrapp, munspel samt rockband med

trummor, bas och elgitarr.

s. 84, övn 11

–

s. 85, övn 12

Fyll i luckorna enligt anvisningarna.

Med hjälp av musik kan 1. regissören/en regissör skapa stämning som inte går att få fram med andra

medel. Med musik kan man t.ex. 2. förstärka eller 3. motverka en viss stämning. I Psyko sker

mordet på motellgästen under 4. effektförhöjande ljud som påminner om skrik. Det är 5. klart att

utan musiken skulle situationen inte alls kännas så 6. hotande. På samma sätt finns det romantiska

kärleksscener där musiken blir en 7. betydelsebärande del av helheten. Många gånger lever

filmmusiken längre än själva 8. filmen. I dag har musiken blivit en del av hela filmproduktionen och

t.ex. musiken till filmtrilogin ”Sagan om ringen” gjorde dess 9. kompositör om inte känd så i alla fall

rik, eftersom musiken som sådan sålde bra.

s. 88, övn 13

Läs texten och samla i häftet allt du får veta om

den första guldåldern under stumfilmsperioden

– började på 1910 talet

– Sverige verkade för att utveckla filmen konstnärligt

– Regissörerna Sjöström och Stiller utvecklade en miljökänsla som väckte internationell beundran

– naturen blev ett drama i själva dramat

– Svensk films första klassiker (Ingborg Holm av Sjöström 1913) skapade debatt och bidrog till

ändringar i den dåvarande fattigvårdslagstiftningen.

– Sjöström filmade Selma Lagerlöfs och Hjalmar Bergmans verk

– Sjöström fick ett amerikanskt kontrakt och filmade också i Hollyvwood

Ingmar Bergman

– född 1918

– en otrolig karriär inom teater och film

– nyskapande filmregissör, betydande författare och storslagen teater- och operaregissör

– genombrottsfilm Smultronsstället (1959) där Viktor Sjöström spelade sin sista huvudroll

den andra guldåldern vid millenieskiftet

– ett antal nästan jämnåriga regissörer inledde sin karriär

– publiken älskade deras filmer

s. 88, övn 14 Rita en tankekarta över Lukas Moodysson (produktion – dokumentärfilmen – åsikter

om världspolitiken) och presentera honom för en klasskamrat.

Lukas Moodysson (f. 1969)

produktion debut med diktsamling, också andra diktsamlingar

en roman: Vitt blod 1990

Filmer: Fucking Åmål, Tillsammans, Lilja 4-ever

dokumentärfilmen heter ”Terroristerna – en film om de dömda”

fick idén från Göteborgskravallerna där aktivisterna inte fick säga sina åsikter i medierna

åsikter om världspolitiken

vägrade visa sin film Lilja 4-ever i Israel eftersom han inte fick skriva att han fördömer ockupationen

av Palestina

Demonstrerade mot president Bushs Irakpolitik

s. 88, övn 15

Läs texten och välj det alternativ som passar bäst 1. Ondskan är en självbiografi 1. där man får följa Jan Guillou (f. 1944), som i boken heter Erik

Ponti, under 2. hans skoltid. I början av boken går Erik i skolan i Stockholm men råkar i svårigheter

som ledare för ett gäng. Gänget håller på med diverse olagligheter och 3. när de åker fast säger de

andra att Erik tvingade 4. dem att vara med. Erik blir relegerad från skolan och tänker bara på hur illa

5. hans styvpappa kommer att misshandla honom när han kommer hem från jobbet och hör om saken.

Pappan brukade misshandla honom dagligen 6. utan orsak. Men hans mamma ordnar honom redan 7.

samma dag plats på en internatskola.

8. Under tågresan till internatskolan bestämmer sig Erik för att det får vara slut på våldet för hans del.

Han ska börja om från början och ingen känner honom där – han ska bli en lugn ung man som sköter

sig och läser 9. sina läxor. Att det inte blir 10. så i den nya skolan beror inte på honom 11. utan på

skolan och 12. dess system med kamratuppfostran. Han försöker uppvigla 13. de andra till uppror

men misslyckas med det. Orsaken är grym: alla de lidande eleverna vet att den inbyggda automatiken

i systemet ska göra dem själva till de äldsta i skolan 14. en vacker dag och då ska de bara ha

undersåtar och ingen kan sätta sig upp mot dem. Och de får hämnas 15. allt de fått uppleva själva.

Jan Guillou vikarierade som ung på 16. herrtidningen FIB Aktuellt och skickades 1966 til Solbacka

– skolan som stått förebild för 17. internatskolan i Ondskan – för att göra 18. ett reportage om de

missförhållanden som sades råda på 19. skolan. Guillou lyckades och skolan lades ner några år

senare, mycket tack vare 20. reportaget. I sin bok ”Det stora avslöjandet” (1974) beskriver Guilou

just den tid då han jobbade i 21. veckotidningsvärlden. Guillous alter ego Erik Ponti är 22. en ung

journalist som nästan blir berusad av den starka maktkänslan då han inser vad hans texter kan leda

till. Han märker att han säkert har mera inflytande som 23. journalist än som 24. forskare i juridik

som han ursprungligen tänkte bli.

Ondskan är enligt Jan Guillou hans bästa roman 25. hittills och dess betydelse är stor 26. eftersom

den läses i många skolor. Der franska utgåvan av Ondskan tilldelades franska radions pris år 1990 för

den bästa översatta romanen. Boken kom ut 1981 och har 27. sedan dess sålt i nästan två miljoner

exemplar. Historien om Erik Ponti i internatskolan är aktuell 28. nu igen på grund av filmatiseringen

år 2003. Mikael Håfström (f. 1960) har skrivit manuset och regisserat filmen. Som vanligt har det

gjorts en del anpassningar till filmformatet men regissören lyckas 29. ändå lyfta fram tragedin och

smärtan i Eriks tillvaro.

Det är inte 30. ofta en författare är nöjd med filmadaptionen. Den här gången fick medierna ändå veta

att Jan Guillou blev så gripen att han inte kunde hålla tårarna tillbaka de första gångerna han såg

filmen. Om det var sant eller bara ett försäljningstrick är 31. oklart. Filmen gjorde i alla fall stor

succé och valdes till Sveriges bidrag till Oscarsnomineringen för bästa utländska film. Framgångens

slagsida var att filmen 32. enligt tidningarna rev upp gamla sår i familjen. Jan Guillous mamma 33.

dementerade uppgifterna om styvpappans misshandel i en intervju i samband med filmpremiären.

Jan Guillou sade i tidningsintervjun att han varit beredd på det här men att det 34. trots allt är

plågsamt och typiskt i familjer där det förekommer misshandel.

s. 91, övn 16 Sök följande ord i texten.

pinnallinen ytlig

juoni handling, en 2

kuvaus inspelning, en 2

lavasteet scenografi, -n

rekvisiitta rekvisita, -n

ääni ljud, -et 5

nauhoittaa uppta IV (o-a)

kuva bild, -en 3

kuvauspaikka inspelningsplats, -en 3

käsivarainen handbur/en, -et, -na

juonen kehitys handlingförlopp, -et 5

ajallinen tidsmässig

poikkeama avvikning, -en 2

s. 91, övn 17

Passiivi, Verbin s-muodot

Leta alla passiva verb i texten och översätt de satser där passiven finns.

Passiivia käytetään juuri tyypillisemmillään ohjeissa, säännöissä ja kun jokin on tapana, kuten oheisessa tekstissä.

Huomaa, että kaikki s-verbit eivät ole puhtaasti passiiveja esim. utspelas.

... filmskaparkollektiv som hade bildats i Köpenhamn … filmitekijäryhmä joka oli

muodostettu/muodostunut Kööpenhaminassa …

Den ytliga handlingen och den ytliga filmen hyllas också för mycket …

Pinnallisia tapahtumia ja filmejä ylistetään myös liikaa…

Filmer som har gjorts enligt den här principen kallas för dogmafilmer.

Filmejä jotka on tehty tällä periaatteella kutsutaan…

… att scenografi och rekvisita inte får tillföras.

…että lavastusta ja rekvisiittaa ei saa lisätä.

Ljud ska upptas samtidigt som bilden så musik får användas bara ...

Ääni nauhoitetaan samaan aikaa kuin kuvakin joten musiikkia saa käyttää vain ...

... för filmen ska inte utspelas där kameran är placerad, ...

…sillä filmin tapahtumia ei saa sijoittaa sinne, mihin kamera on sijoitettu, ...

… filmen utspelas här och nu.

filmin tapahtumat tapahtuvat tässä ja nyt.

Den här roliga historien brukade sedan berättas inom familjen.

Tätä hauskaa juttua tavattiin sitten kertoa perheen piirissä.

s. 91, övn 18

Verbin muodostus, Komparaatioverbit

Översätt satserna. Kielioppi: passiivi, verbin s-muodot, verbin muodostus, komparaatioverbit. Komparaatioverbeistä kannattaa

muistuttaa, että niiden objekti on aina määräinen.

1. I Köpenhamn samlades en filmgrupp som ville förbättra filmerna.

2. De tyckte att den moderna tekniken förvrängde verkligheten och förstörde filmens trovärdighet.

3. Med den kunde filmaren förstärka effekterna på ett onaturligt sätt.

4. Allt detta minskade berättelsens trovärdighet/tilliten till berättelsen.

5. Regissören kan förlänga eller förkorta scenerna efter behov i studion.

6. När man filmar på platser där händelserna utspelas kan de inte förskönas.

7. Overkliga studiobilder ökar kanske glansen och mångdubblar vinsterna.

8. Dogmafilmerna försöker i stället fördjupa budskapet.

9. Knappast förringar Lars von Trier heller pengarnas betydelse nu när han har blivit/efter att ha blivit

berömd.

s. 92, övn 19

–