58
www.gu.s e Göteborgs universitet Upphandling och inköp 2010-09-28 - Introduktion till lagstiftningen - Upphandlingsprocessen - Ändringar i LOU - Ramavtal - Direktupphandlingar - Stöd till att göra bra inköp - Elias-projektet

Varför upphandling?

  • Upload
    keren

  • View
    61

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Göteborgs universitet Upphandling och inköp 2010-09-28 - Introduktion till lagstiftningen - Upphandlingsprocessen - Ändringar i LOU - Ramavtal - Direktupphandlingar - Stöd till att göra bra inköp - Elias-projektet. Varför upphandling?. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Varför upphandling?

www.gu.se

Göteborgs universitetUpphandling och inköp

2010-09-28

- Introduktion till lagstiftningen- Upphandlingsprocessen - Ändringar i LOU- Ramavtal- Direktupphandlingar- Stöd till att göra bra inköp - Elias-projektet

Page 2: Varför upphandling?

www.gu.se

Varför upphandling?

Inte för att ställa till problem!

• Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar all offentlig upphandling i Sverige och gäller sedan den 1 januari 1994. En större förändring genomfördes emellertid i början av 2008.

• Lagen bygger på EG-direktiv.

• Gemenskapsrättsliga principer påverkar också.

• GU:s skyldighet som statlig myndighet att följa LOU vad det gälller all anskaffning av produkter (varor, tjänster och entreprenader).

• Få ut så mycket som möjligt för våra skattepengar och anslag.

• Ta hänsyn till miljö- och sociala krav.

Page 3: Varför upphandling?

www.gu.se

Introduktion till lagstiftningen

• Redan på 1800-talet fanns det inom det militära bestämmelser för hur upphandling skulle gå till

• Det "definitiva genombrottet" för offentlig upphandling kan dateras till 1920 års upphandlingsförordning. Svensk vara

• 1952 – affärsmässighet, sysselsättning • 1973 – upphandlingskungörelsen, tjänster• 1986 – upphandlingsförordning uppgradering

• 1994 – Lagen om offentlig upphandling• 2008 – nya Lagen om offentlig upphandling

Page 4: Varför upphandling?

www.gu.se

Regelverk offentlig upphandling

• Lag (2007:1091) om offentlig upphandling - LOU• Lag (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster – LUF• Lag (2008:962) om valfrihetssystem - LOV--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------• Förordning om offentlig upphandling och upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och

posttjänster, SFS 2007:1099• Förordning om antidiskrimineringsvillkor i upphandlingskontrakt, SFS 2006:260• Förordning om statlig inköpssamordning, SFS 1998:796• Tillkännagivande (2008:32) av tröskelvärden vid offentlig upphandling, SFS 2008:32• EG-direktivet för de klassiska sektorn, Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/18/EG• EG-direktivet för försörjningssektorerna, Europaparlamentets och Rådets direktiv 2004/17/EG• EG-förordning om gemensam terminologi (CPV), Kommissionens förordning 2195/2002• EG-förordning om standardformulär vid annonsering, Kommissionens förordning 1564/2005• Direktiv om rättsmedel - överprövning och skadestånd, 89/665/EEG och 92/13/EEG--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------• Lag (1992:1528) om offentlig upphandling (ÄLOU)

Page 5: Varför upphandling?

www.gu.se

Övrig relevant lagstiftning

• Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (Avtalslagen)

• Köplagen (1990:931)

• Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400)

• Förvaltningslagen (1986:223)

• Kommunallagen (1991:900)

Page 6: Varför upphandling?

www.gu.se

Gemenskapsrättsliga principer

• Icke-diskrimineringsprincipen• Likabehandlingsprincipen• Transparensprincipen• Proportionalitetsprincipen• Principen om ömsesidigt erkännande

Page 7: Varför upphandling?

www.gu.se

GU:s Inköpspolicy, några utgångspunkter

• Verksamhetens behov och mål är styrande

– Anskaffning till rätt kvalitet och med minsta möjliga miljöpåverkan

– och till en kostnad som är långsiktigt mest ekonomiskt fördelaktig för universitetet.

– Alla inköp och alla upphandlingar skall ske i enlighet med riktlinjer och gällande lagstiftning.

Page 8: Varför upphandling?

www.gu.se

Upphandlingsprocessen enligt oss…

Behovs-analys

Marknads-analys

Förfrågningsunderlag

AnnonseringAnbuds-öppning

KvalificeringAnbuds-

utvärdering

Tilldelnings-beslut Avtalsspärr

Avtals-tecknande

Leverans Uppföljning

Page 9: Varför upphandling?

www.gu.se

Beställning avupphandling

Page 10: Varför upphandling?

www.gu.se

Upphandlare påbörjar processen

• Kontaktar beställaren• Informerar om förutsättningarna med upphandling• Beställaren informerar om beställningens syfte• Enas om tillvägagångssätt och tidplan

Page 11: Varför upphandling?

www.gu.se

I praktiken

Behovs-analys

Marknads-analys

Förfrågningsunderlag

Page 12: Varför upphandling?

www.gu.se

Vad ska ett förfrågningsunderlag innehålla?

• Del 1 Inledning och bakgrund• Del 2 Administrativa bestämmelser• Del 3 Anbudshandläggning/Tilldelning av kontrakt• Del 4 Leverantörskvalificering (krav på leverantör)• Del 5 Kravspecifikation (krav på produkt)• Del 6 Kommersiella villkor• Del 7 Bilagor

Page 13: Varför upphandling?

www.gu.se

I praktiken

Behovs-analys

Marknads-analys

Förfrågningsunderlag

Annonsering

Page 14: Varför upphandling?

www.gu.se

Annonsering

• Annonstid under tröskelvärdet*: ca 3 veckor• Annonstid över tröskelvärdet: minst 40 dagar

* = ca 1,2 milj. för varor och tjänster

Page 15: Varför upphandling?

www.gu.se

I praktiken

Behovs-analys

Marknads-analys

Förfrågningsunderlag

AnnonseringAnbuds-öppning

Page 16: Varför upphandling?

www.gu.se

Anbudsöppning

• Den upphandlande myndigheten får inte ta del av innehållet i anbuden förrän tidsfristen för att komma in med anbud har gått ut.

• Vid anbudsöppningen skall minst två personer delta. • Anbuden skall föras upp i en förteckning, som skall bestyrkas av dem

som deltar vid anbudsöppningen.

Page 17: Varför upphandling?

www.gu.se

I praktiken

Behovs-analys

Marknads-analys

Förfrågningsunderlag

AnnonseringAnbuds-öppning

Kvalificering

Page 18: Varför upphandling?

www.gu.se

Kvalificering

1. Leverantörskvalificering: Först prövas att anbuden uppfyller administrativa krav och de krav som ställs på leverantören

2. Krav på produkt: Kvalificerad anbud genomgår därefter en prövning av att de obligatoriska kraven på produkten är uppfyllda

Page 19: Varför upphandling?

www.gu.se

I praktiken

Behovs-analys

Marknads-analys

Förfrågningsunderlag

AnnonseringAnbuds-öppning

KvalificeringAnbuds-

utvärdering

Page 20: Varför upphandling?

www.gu.se

Utvärdering av anbud

• Lägsta pris

• Ekonomisk mest fördelaktigt ( t.ex. pris, kvalitet, service och support)

Page 21: Varför upphandling?

www.gu.se

I praktiken

Behovs-analys

Marknads-analys

Förfrågningsunderlag

AnnonseringAnbuds-öppning

KvalificeringAnbuds-

utvärdering

Tilldelnings-beslut

Page 22: Varför upphandling?

www.gu.se

Tilldelningsbeslut

En upphandlande myndighet skall snarast möjligt skriftligen underrätta anbudsgivarna om de beslut som fattats om att sluta ett ramavtal eller att tilldela ett kontrakt och om skälen för besluten.

Page 23: Varför upphandling?

www.gu.se

I praktiken

Behovs-analys

Marknads-analys

Förfrågningsunderlag

AnnonseringAnbuds-öppning

KvalificeringAnbuds-

utvärdering

Tilldelnings-beslut Avtalsspärr

Page 24: Varför upphandling?

www.gu.se

Avtalsspärr

Förbud för den upphandlande myndigheten att ingå avtal.

Möjlighet för leverantörer att ansöka om överprövning.

• 10 dagar från det att tilldelningsbeslut skickats elektroniskt• 15 dagar om beslutet skickats på annat sätt.

Page 25: Varför upphandling?

www.gu.se

I praktiken

Behovs-analys

Marknads-analys

Förfrågningsunderlag

AnnonseringAnbuds-öppning

KvalificeringAnbuds-

utvärdering

Tilldelnings-beslut Avtalsspärr

Avtals-tecknande

Page 26: Varför upphandling?

www.gu.se

Case

• Avtalstecknande

Page 27: Varför upphandling?

www.gu.se

Nya regler i upphandlingslagstiftningen

• Avtalsspärr• Möjlighet begära ogiltighet av ingångna avtal• Olika slags överprövningar - olika  tidsfrister för ansökan• Upphandlingsskadeavgift på talan av Konkurrensverket• Nya upphandlingsförfaranden: konkurrenspräglad dialog och

elektronisk auktion• Fasta beloppsgränser för direktupphandling• Otillåtna direktupphandlingar• Miljöhänsyn och sociala hänsyn• Åberopa annans kapacitet • Förenklad bevishantering • Köp från egna bolag

• Ovanstående gäller från 2010-07-15

Page 28: Varför upphandling?

www.gu.se

Syftet med förändringarna i LOU

Förhindra otillåtna direktupphandlingar!

• Med direktupphandling menas ”upphandling utan krav på anbud i viss form”. Målet uppnås via nedanstående tre vägar:

1. Genom ett effektivare förfarande för prövning av offentlig upphandling.

2. Införa en sanktionsavgift (upphandlingsskadeavgift).

3. Förenkla upphandlingsförfarandet.

Page 29: Varför upphandling?

www.gu.se

Ogiltighet av avtal

• Ett avtal har tidigare setts som civilrättsligt bindande oavsett hur det har uppkommit mellan parterna.

• Nu kan en förvaltningsdomstol ogiltigförklara en avtal om det inte har gjorts någon annonsering innan eller gjorts fel vid en förnyad konkurrensutsättning av ramavtal.

• Prestationer ska återgå och om möjligt ska även förmögenhetsvärdet återställas. En leverantör som varit i god tro kan i sin tur begära skadestånd mot myndigheten.

• Undantag finns från ogiltighet om det finns särskilda allmänintressen att ta hänsyn till.

Page 30: Varför upphandling?

www.gu.se

Upphandlingsskadeavgift

• Påförs myndigheter vid överträdelser mot LOU.

• Avgiften är lägst 10.000 kronor och högst 10.000.000 kronor, dock högst 10 % av kontraktets värde.

• Konkurrensverket för talan vid förvaltningsdomstol och avgiften tillfaller staten.

• Obligatoriskt vid domslut, men frivilligt vid otillåtna direktupphandlingar där informationen framkommit via ”tips” eller motsvarande.

• Observera! Inga centrala medel finns enligt Lars Nilsson, ek.direktör.

Page 31: Varför upphandling?

www.gu.se

Konkurrenspräglad dialog

• Avsikten är att skapa en flexibel procedur för särskilt komplicerade kontrakt när de normala upphandlingsformerna (öppen eller selektiv) inte räcker till.

• Den upphandlande myndigheten känner ofta till vilket slutresultat som önskas, men inte hur det ska uppnås på bästa sätt i form av exempelvis finansiering, rättsfrågor eller tekniska lösningar.

• Problem? Hur hålls sekretessen och vill leverantörer verkligen dela med sig utan att vara säker på att få ett avtal?

Page 32: Varför upphandling?

www.gu.se

Elektroniska auktioner

• Elektronisk auktion är inte ett fullständigt upphandlingsförfarande. En elektronisk auktion kan föregå tilldelningen av kontrakt där man efter bedömningen av anbuden inleder en auktion med hjälp av särskilda datasystem.

• Auktionen är omvänd och syftet med auktionen är att med hjälp av nya priser eller andra matematiskt mätbara värden sålla ut det fördelaktigaste slutresultatet för den upphandlande myndigheten.

• Elektronisk auktion är inte lämplig för byggentreprenader eller upphandling som förutsätter intellektuella prestationer.

• Upphandlingsbolaget i Göteborgs stad har redan prövat detta på bland annat telefoni och bussdäck.

Page 33: Varför upphandling?

www.gu.se

Fasta beloppsgränser för direktupphandling

• Tidigare ägde varje myndighet att fritt sätta sina egna gränser. Vid GU gällde då 4 prisbasbelopp för varor och tjänster samt 10 prisbasbelopp för byggentreprenader. (Prisbasbeloppen är just nu 42.400 kronor.)

• Den fasta beloppsgränsen är nu satt till 15 % av det så kallade tröskelvärdet för varor, tjänster och byggentreprenader.

• Tröskelvärdet justeras vartannat år och 15 % av detta skulle just nu ligga på 287.000 kronor.

• Man ska se till det totala beloppet för hela kontraktstiden. Vet man inte tiden ska man räkna med 4 år.

Page 34: Varför upphandling?

www.gu.se

Otillåtna direktupphandlingar

• Exempel– Ett renodlat direktköp (trots att borde ha annonserats)– Uppdelning av avtal i mindre delar– Förlängning av upphandlat avtal utan option– Avrop av varor och tjänster som inte ingår i ramavtal– Avrop från ramavtal trots att inte ursprungligen part– Anser sig inte lyda under LOU, LUF

Page 35: Varför upphandling?

www.gu.se

Miljöhänsyn och sociala hänsyn

• Det införs en målsättningsbestämmelse i LOU om att miljöhänsyn och sociala hänsyn bör beaktas där upphandlingens art motiverar detta. Bestämmelsen syftar till att uppmuntra upphandlande myndigheter att utnyttja de möjligheter att ta sådana hänsyn som finns i LOU.

Page 36: Varför upphandling?

www.gu.se

Uppförandekod för leverantörer – VGR, SLL, Region Skåne

• Våra leverantörer (avtalspartners) ska respektera grundläggande sociala krav i sin verksamhet. Produkter som levereras till landstinget/regionen skall vara framställda under förhållanden som är förenliga med:

– ILO:s åtta kärnkonventioner nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182

– FN:s barnkonvention artikel 32– Det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i

tillverkningslandet– Den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det

socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet

Mänskliga rättigheterLeverantören ska respektera de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition.

Page 37: Varför upphandling?

www.gu.se

Köp från egna bolag

• Upphandlande myndigheter behöver inte tillämpa LOU vid köp av varor eller tjänster från bolag som de helt eller delvis äger.

• Två kriterier behöver dock vara uppfyllda (Teckal-kriterierna).• 1. Kontrollkriteriet: Myndigheten måste utöva samma kontroll över

bolaget som utövas över den egna förvaltningen.• 2. Verksamhetskriteriet: Bolaget måste bedriva huvuddelen av sin

verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som är ägare.

• En analys måste göras i varje enskilt fall om kriterierna är uppfyllda eller inte. Bestämmelserna tolkas strikt och den som åberopar dem har bevisbördan.

Page 38: Varför upphandling?

www.gu.se

LOU 5 kap. – ramavtal

I LOU stadgas tre olika typer av ramavtal:

1. Ramavtal med en leverantör (5.4)

2. Ramavtal med flera leverantörer där samtliga villkor för senaretilldelning av kontrakt är fastställda (5.6) = rangordning

3. Ramavtal med flera leverantörer där samtliga villkor för senaretilldelning av kontrakt inte är fastställda (5.7) = förnyad konkurrensutsättning

Page 39: Varför upphandling?

www.gu.se

Exempel rangordning och förnyad konkurrensutsättning

Page 40: Varför upphandling?

www.gu.se

Direktupphandling – att tänka på

Upphandling av lågt värde – under 287 000 kr Både varor och tjänster

• Offerter• Leveransvillkor• Betalningsvillkor• Pris• Garanti• Ev. avtal

Page 41: Varför upphandling?

www.gu.se

Stöd till att göra bra inköp…..

Page 42: Varför upphandling?

www.gu.se

Inköpsroller, exempel från en institution

Anställd som har behov

Inköpsansvarig

Beställare

Inköpssamordnare (fakultet)

Page 43: Varför upphandling?

www.gu.se

Hemsida

www.ea.adm.gu.se/upphandling

eller

A-Ö, sök t.ex.

”Avtalsdatabas”

”Inköp”

”Upphandling”

A-Ö

Page 44: Varför upphandling?

www.gu.se

Avtalsdatabas

A-Ö, sök

”Avtalsdatabas”

Page 45: Varför upphandling?

www.gu.se

Page 46: Varför upphandling?

www.gu.se

GU:s kontaktperson

Vägledning till beställning

Lämna kommentarer!

Page 47: Varför upphandling?

www.gu.se

Miljötips vid inköp

Page 48: Varför upphandling?

www.gu.se

Inköpshandboken

www.ea.adm.gu.se/upphandling

Tips! Sök i pdf-filen!

Page 49: Varför upphandling?

www.gu.se

Inköpsnytt

Prenumerera via hemsidan

eller GU:s brevlistor

Page 50: Varför upphandling?

www.gu.se

Ska du köpa varor eller tjänster?

Sök iAvtalsdatabasen

Köp frånavtalsleverantör

Köp från valfri leverantör

Kontaktaupphandling och inköp

Finns avtal?

Belopp under287 000 kr

Ja

Nej

Ja

Nej

Page 51: Varför upphandling?

www.gu.se

ELIAS – Elektroniskt Inköps och Avrops System

• Bakgrund• Mål• Projektorganisation• Tidplan

Page 52: Varför upphandling?

www.gu.se

Regeringsbeslut

• Regeringen har beslutat att alla statliga myndigheter (med fler än 50 anställda) ska ha infört e-handel senast 2013

• Ekonomistyrningsverket (ESV) har fått i uppdrag att leda och samordna införandet samt att göra en gemensam upphandling

Page 53: Varför upphandling?

www.gu.se

Projektidé

Projektet bidrar till att frigöra tid och resurser för utbildning och forskning genom att införa ett e-handelssystem samt en ny inköpsprocess.

Page 54: Varför upphandling?

www.gu.se

Effektmål

- Att frigöra tid och resurser för utbildning och forskning- Att kvalitetssäkra inköpsprocessen

• Förenklad hantering• Bättre utnyttjande av tid • Tydlighet• Ordning och reda• Komplett arbetsflöde• Bättre uppföljning• Affärsmässighet

Page 55: Varför upphandling?

www.gu.se

Tidplan• 2009

– Projektstart

• 2010– Kartläggning av nuvarande inköpsprocess– Reviderad inköpspolicy– Förslag till kommande inköpsprocess– Förfrågningsunderlag med GU specifika anpassningar– Avrop från avtal (tecknade av ESV)

• 2011– Installation påbörjas

• 2012– Införande på hela GU

• 2013– Avslut och överlämning till förvaltningsorganisation

Page 56: Varför upphandling?

www.gu.se

Frågor?

Page 57: Varför upphandling?

www.gu.se

Hör av dig till oss!

• E-post (allmänna frågor): [email protected]

• www.ea.adm.gu.se/upphandling

Upphandling och inköp

Johan Pettersson

Sussanne Hulthén

Elin Alm (vikariat)

Ulf Lamberg

Gustav Bertilsson Uleberg (tjänstledig)

Staffan Sjöholm

Ulrica Carlsson

Ebba Melchior

Linnéa Almqvist (vikariat)

Maria Hedlund (föräldraledig)

Page 58: Varför upphandling?

www.gu.se

Tänkvärt

”Det är ingen rättighet att handla,

däremot en skyldighet att handla på rätt sätt”