Säljarens/köparens marknad

Konkurrens – kommunikation

Minska riskerna – segmentering

Förändringar vanor/värderingar

Mäta målsättningar

1

Varför marknadsundersökningar?

SMIF Föreningen Svenska MarknadsInformationsFöretag SMUF Svenska MarknadsUndersökningsköpares Förening ESOMAR European Society for Opinion and Marketing Research

2

Branschen inom marknadsinformation

• Kommersiella undersökningsföretag

• Statliga/kommunala myndigheter

• Organisationer

• Skolor/universitet/högskolor

• Telemarketingföretag

• Större reklambyråer

• Medieföretag

• De större företagen

3

Vem utför undersökningar?

Beslutsanalys

Tillgängligt beslutsunderlag:

Kunskap/erfarenhet/intuition/kreativitet Information Referensramar, modeller

Nytt beslutsunderlag:

Specificering och anskaffning av ytterligare information

4

En beslutssituation uppkommer

Inriktning Nivå Metod Försäljning Butiksledet Nielsen/MS

Inköp Hushållen Konsumentpanel

Kännedom, attityd Målgruppen Ad hoc

Påverkan Media Ad hoc

Omvärld Sociodemografi Stat. årsbok m fl

5

Integrering av data

Syfte?

Målgrupp?

Urvalsram?

Geografisk spridning?

Intervjuperson?

Visningsmaterial?

Tidsfaktorn?

Ambition?

6

Vilken metod

Personliga intervjuer

Lokaltest

Telefonintervjuer

Webbenkäter

Postala undersökningar

Skrivbordsundersökningar

Gruppdiskussioner

7

Adhoc-metoder

8

ASPEKT BREVENKÄT TELEFONINTERVJU PERSONLIG INTERVJU

Kostnad per undersökt enhet LÅG (Kan bli hög pga. påminnelser, betalda svar, etc.)

LÅG (Högre vid geografiskt spridda urval)

HÖG (Särskilt vid långa intervjuer eller geografiskt spridda urval)

Snabbhet LÅG HÖG GANSKA HÖG

Administration av fältarbetet ENKEL (Ingen fältorganisation erfordras)

GANSKA ENKEL (Lätt övervaka fältarbetet)

SVÅR (Svårt övervaka fältarbetet, intervjuarutbildning)

Risk för stort bortfall HÖG MÅTTLIG (Obs! dock risk för stort ramfel)

LÅG

Kontroll över vem som svarar DÅLIG (Respondennten ofta okänd)

GOD GOD

Kontroll över ”miljö” vid besvarandet

DÅLIG DÅLIG (Dock lätt att ”ringa” senare)

BEGRÄNSAD (God vid intervju i egna lokaler)

Anonymitet för respondenten MÖJLIG OMÖJLIG OMÖJLIG

Möjlig flexibilitet i utfrågningen INGEN GANSKA STOR STOR

Möjlig omfattning av utfrågningen

HÖGST 5-10 SIDOR HÖGST 5-30 MIN HÖGST 2-3 TIM

Begränsningar av möjliga frågetekniker

STORA (Endast enkla, helt självför-klarande frågor)

STORA (Endast muntliga frågor; skriftliga kan ev. skickas i förväg

INGA

Möjlighet att ställa kunskapsfrågor

DÅLIG (Respondenten kan fuska)

TVEKSAM

GOD

Figur 7. Jämförelse mellan några frågemetoder

• Bakgrund

• Syfte

• Genomförande

• Praktiskt genomförande

• Tidsplan

• Investering/kostnad

(Urvalsram, målgrupp, kriterier, metod, material, intervjuperson, alternativa lösningar)

9

Undersökningsplan

Ett projekts gång

Briefing

Uppläggningsförslag

Frågeformulär

Produktion/fält

Kontinuerlig information

Kontroller/listning

Bearbetning

Stansning/Registrering

Datakörning

Sekreterare/Rapport

Presentation 10

Marknadskartläggning Skrivbordsundersökningar

Ingen kunskap, vaga idéer Informella intervjuer, Gruppdiskussioner

Vilken målgrupp? Omnibus, Access Panel, Konsumentpanel

Hur uppfattas produktidén? Koncepttest

Hur uppfattas produkten? Produkttest

Vilken förpackning? Förpackningstest

Annonsutformning? Förtester, annonser

11

Vilken undersökningstyp?

Medieval Medieundersökningar

Uppmärksamhet, kampanj Eftertest, annonser, återköp Obs-/läsmätningar

Kännedom, köp, återköp Penetrationsmätningar

Lojalitet/Märkesväxlingar Konsumentpanel

Marknadsförändring Omnibus, kollektiv undersökning, Konsument-/Handelspanel

Attityder Imageundersökningar

Leverantörsled ÅF-studier

Potentiella marknader Int. undersökningar

12

Forts. Vilken undersökningstyp?

13

Förstadie Introduktion Tillväxt Mognad Stagnation

Löpande information

Informationscykel

Ad Hoc ”Skräddarsydda undersökningar”

Kvalitativa Kvantitativa Kollektiva

14

Etablerad

marknad Ny marknad

Ny produkt/tjänst

Etablerad produkt/tjänst

Omfattar: Kännedom Marknadsposition Positionering Image position 15

Marknadskartläggning

Inhämtande av sekundär statistik kompletterad med primärdata för att kartlägga marknaden

Hur ser marknaden ut vad gäller: Viktiga aktörer Volym, värde Konkurrenssituation Prissituation Distributionskanaler Regleringar/lagar Marknadsföring

16

Marknadskartläggning

Informella intervjuer / Djupintervjuer

Då ämnet är känsligt

När målgruppen är svåråtkomlig

Gruppdiskussioner

Då grupprelationen, den s k gruppdynamiken är viktig. Deltagarna reagerar på varandras synpunkter, en åsikt föder en annan.

17

Kvalitativa undersökningar

Hur ser målgruppen ut?

Sociodemografiska variabler

Målgruppens storlek

Vad kan målgruppen

Vad tycker målgruppen

Hur når man målgruppen

18

Målgruppsbeskrivning

”Sverige i miniatyr” - tvärsnitt av Sveriges kommuner (56 st) Fördelar:

Snabbhet Prisbild Många nedbrytningar Visningsmaterial Alla frågor möjliga

19

Personlig omnibus / CATI-omnibus

Koncept: Idé, pris, namn, tillverkare, produkt, annons, förpackning Hur uppfattas produktidén/konceptet? Allmän inställning

För-/Nackdelar

Attityder

Totalintryck

Behov/intresse

Köpbenägenhet

20

Koncepttest

Utvidgat koncepttest Målgrupp N = 500

Presentation av koncept

Köpintresse

Positiva 50%

Negativa 50%

Behov/intresse Behov/intresse

Ja

69% Nej

31% Ja

5% Nej

95%

Målgrupp 35% av hh

Ej målgrupp 65% av hh

Produkttest

Mycket nöjda 20% = 7% av hh

Nöjda 34%

= 12% av hh

Missnöjda 46%

= 16% av hh 21

Testobjekt:

Säljfärdig ny produkt

Ändrad befintlig produkt

Prototyp

Hur uppfattas produkten? Allmän inställning För-/Nackdelar Attityder Totalintryck Behov/Intresse Köpbenägenhet Preferensval

22

Produkttest

Koncept/Use test

Kombinerat koncept och produkttest från idé till färdig produkt. Överensstämmelse koncept – produkt • Vilka förväntningar skapar ett koncept? • Hur motsvarar produkten förväntningarna?

23

Attitydbedömning – Kycklingköttbullar

24

Konceptdel/Smakdel – Medelvärden, Bästa värde = 7

Praktiska frågeställningar

Konstruktion

Öppning/Förslutning

Hantering

Kommunikativa frågeställningar

Visuell nivå – överföring av vara/namn/tillverkare

Attitydnivå – bedömning av produktens kvalitet, funktion etc

Preferensnivå – val mellan testvarianter

25

Förpackningstest

Förpackningens visuella masskommunikations-egenskaper kan särskiljas i följande grundfunktioner: 1) Fånga uppmärksamhet

2) Fungera som identifieringsbas

3) Informera konsumenten

4) Associera med den förpackade produkten

5) Styra mot positiv attityd

6) Verka som igenkänningssignal

26

Förpackningstest

Förpackningstest

Takistoskop Foto Butikshylla Endast förpackning Fadometer (varierande ljusstyrka) Dominansmätare (exponering i par) Vinkelmätare (rotation av förpackning)

27

Visuell del

Förpackningstest Hur fungerar överföringen av: Vara Namn Tillverkare Illustration Övrig argumentering

Mäts på både ensam vara och vara med konkurrenter. Hur mycket försämras kommunikationsöverföringen då man för in konkurrentförpackningar? Vilken försämring kan accepteras? Vad faller bort? Vilka förpackningsvarianter är ”stryktåligast”, dvs. tål bäst konkurrensen?

28

Visuell del

Förpackningstest

Kan du berätta vad du såg för någonting?

Vem var tillverkare av produkterna?

Vilka slags produkter var det?

Kan du beskriva texten på förpackningen/ förpackningarna lite närmare?

Vad tror du … vill säga med den här texten?

29

Visuell del

Förpackningstest

7-gradiga attitydskalor av typ:

30

Attityd nivå

Dålig kvalitet Varken

eller

God kvalitet

Mycket Ganska Något Något Ganska Mycket

(1) (2) (3) (4) (5) (6) (7)

Jämförelse:

A) Mellan egna varianter B) Mot konkurrenter C) Med eventuellt eget uppbyggt index

Förpackningstest

31

Preferensnivå

Val mellan två testvarianter Vilken föredrar ni? Varför? På vilket sätt?

Val mellan flera testvarianter Vilken tycker ni bäst om? Varför? (följs upp) Vilken tycker ni sämst om? Varför? (följs upp)

A B

Förpackningstest

32

Intervjusvaren kan poängsättas med avseende på t.ex. följande innehållsdelar: Identifikationsdata Flaskans form Etikettens form Etikettens layout Etikettens färger

Förpackningstest

33

På varje innehållsdel beskrivs resultaten också i respondentens engagemang i informationen: g, grundpoäng = ytligt men korrekt svar p, penetrationsmätning = detaljerat svar t, tolkningspoäng = egna tolkande kommentarer v, värderingspoäng = positiva värderande omdöme

Förpackningstest

34

OBJEKT 1 OBJEKT 2 Utan

konkurrens Med

konkurrens Utan

konkurrens Med

konkurrens g 21 8 36 20 p 62 40 78 68 t 70 55 90 80 v 5 - 8 2

Förpackningstest

35

OBJEKT 1 OBJEKT 2 Utan

konkurrens Med

konkurrens Utan

konkurrens Med

konkurrens g 21 8 36 20 p 62 40 78 68 t 70 55 90 80 v 5 - 8 2

Förtest av Tidningsannonser

36

Nivå 1

Information: • Spontan erinran • Associationer • Budskap • Annonsör • Produkt/tjänst • Attitydbatteri

(jämfört mot GfK index)

Metod: • Lokaltest (personliga

intervjuer) • Gruppdiskussioner

Testmaterial: • Skisser med eller utan

brödtext

Förtest av Tidningsannonser

37

Nivå 2

Information: • Uppmärksamhet • Motivation • Budskap • Engagemang • Attitydbatteri

(jämfört mot GfK index)

Metod: • Lokaltest (personliga

intervjuer)

Testmaterial: • Testtidning

Förtest av tv-/filmreklam

38

Nivå 1 Information: Sponta erinran Associationer Budskap Annonsör/Avsändare Produkt/Tjänst Attitydbatteri

Testmaterial: Storyboard (video) Stillbildsskisser

Metod: Lokaltest (personliga intervjuer) Gruppdiskussioner

Förtest av tv-/filmreklam

39

Nivå 3 Information: Uppmärksamhet/erinran Budskap Annonsör/Avsändare Produkt/Tjänst Attitydbatteri

Testmaterial: Testfilm, den egna filmen i konkurrens med ”en hel tv-kväll”

Metod: Lokaltest (personliga intervjuer)

Recall, TV-reklam

40

”Vilken TV-reklam har du sett de senaste veckorna?”

(produktområde)

(produktnamn + produktområde)

Respondenten nämner ”rätt märke” … GfK Normvärden ca: 50 000 intervjuer

3 x 300 = 600 telefonintervjuer bland TV3/TV4-hushåll per mätomgång Tillkommer frågor om köpintresse, fördelat på …

Tidigare Tidigare köpare icke köpare Kommer absolut/troligen att köpa produkten X X Kommer troligen/absolut inte att köpa produkten X X

(målgrupp 2%)

(17%)

(20%)

(38%)

(13%)

(26%)

TV - Publik

41

Eftertest av tidningsannonser

42

Information: Spontan + hjälpt erinran Avsändare Förståelse av budskapet Engagemang Köpintresse

Testmaterial: Kopia av annons, bild av skyltreklam etc.

Metod: Personlig omnibus Lokaltest

Medieundersökningar

43

Kartlägga medievanor Genom vilka medier når jag min målgrupp?

Läsvanor TV-vanor Bio-vanor

Obs-/läsmätning

44

Kartlägger hur en tidningsläsare hanterar sin tidning Mäta nivåer på observationer och läsning Få inblick i vilka artiklar och annonser läsaren tagit del av och

i vilken omfattning

Uppdelat på: Sett/läst totalt Sett bild Läst rubrik Läst text helt eller delvis

Undersökningsmetod: Telefonrekrytering från utdrag ur prenumerationsregister 100 besöksintervjuer i läsarnas hem Läsaren visar sida för sida vad hon/han läst Intervjuaren passiv, markerar i frågeformuläret

Obs-/läsmätning

45

Syfte/Användbarhet: Få underlag för utvärdering av redaktionellt material

(innehåll placering)

Argument vid annonsförsäljning

Förstärka seriös image gentemot annonsörerna

Bemöta konkurrens från andra medier

Imageundersökningar

46

Kartläggande kunskap om och attityder till: Företaget

Produkterna

Tjänsterna

Var står man i förhållande till konkurrenterna?

Corporate image

47

Företagsperspektiv Omvärldsperspektiv

Framtid Vision Förväntan

Idag Profil Image

Corporate image

48

Ägare

Bank Anställda

Leverantörer Företag X Avdelningar

Massmedia Fackförening

Kunder

Framtidskunder Konkurrenter

Hur upplever skilda grupper företaget vad avser t.ex. framtidstro, lönsamhet, personalpolitik, miljöengagemang?

Överensstämmer företagets image med företagets önskade profil?

Customer Satisfaction Study

49

En undersökning om hur nöjda kunderna är vad gäller de produkter/tjänster som företaget erbjuder Undersöka de ”kontaktpunkter” kunden har med

företaget Segmentera de viktiga ”kontaktpunkterna” där kundens

förväntningar inte infrias Kontinuerligt följa upp kundens behov och intryck för att

anpassa företagets verksamhet efter dem

Kontaktpunkter: - Produkten/tjänsten - Bemötande - Service - Leveranstid - Garanti - Betalningsvillkor - etc.

Vad är Customer Satisfaction?

50

Förväntningar < Intryck Förväntningar = Intryck Förväntningar > Intryck Nöjd kund = Lojalitet Rekommenderar företaget till andra

Missnöjd kund = Kommer inte tillbaka Berättar om sina dåliga erfarenheter, klagar sällan direkt

till företaget i fråga

Vad undersöks?

51

Relationen mellan kunden och företaget mäts på olika kontaktpunkter. T.ex. Kund till återförsäljare X Försäljningspersonalen Beställningen av produkten Leverans av produkten Produkten Teknisk service osv. Intryck av företaget och de produkter och tjänster som

erbjuds

Genomförandet av själva undersökningen

52

Kunder (trogna/nya) Kunder – internt Kunder – återförsäljare Kunder – konkurrerande kunder Nationellt – internationellt osv. Referensvärden

Hur?

53

”Förundersökning” Få fram viktiga områden/kontaktpunkter FRÅGEFORMULÄRET Vilket intryck har kunden på de olika kontaktpunkterna? Hur viktiga är de olika kontaktpunkterna?

Exempel:

Satsa Befästa

Vidmakthåll ”Overkill”

Vikt 100

100 ”Nöjdhet”

PDS (Problem Detection Study)

54

En undersökning som belyser kundens upplevelse av en produkt eller tjänst Förstudie – problemområden Listning – problemområden Bedömning av målgruppen ger en ”rankinglista” av högt

prioriterade problem enligt dina kunders uppfattning Operativ åtgärdslista: • Förändringar • Förbättringar • Diskussionsunderlag • Kostnadseffektivitet

Internundersökning

55

Hur upplever medarbetarna företaget och sin egen situation i företaget? Medarbetarnas syn på: • Samarbete • Trivsel • Chefer • Information • Utveckling • Personalpolitik • Organisation

• Arbetsmiljö • Mål/Affärsidé • Kommunikation • Kolleger • Framtiden • Den egna avdelningen

Resultaten redovisas nedbrutet på t.ex. kön, ålder, avdelning, anställningstid.

Trackingmätningar

56

Kartlägger kännedom, attityder, köp/återköp, kommunikation

PRODUKT / TJÄNST/ FÖRPACKNING

Hur många känner till? Hur många har provat/använt? Hur uppfattas produkten/tjänsten/förpackningen? Hur många har gjort återköp? Hur många har sett reklam för produkten/tjänsten?

Återförsäljarstudie

57

Vad anser återförsäljarna om:

Marknaden/framtiden

Leverantörerna

Produkterna

Tjänsterna

Säljkåren

Simulerade inköp

58

Insamlande av information från återförsäljarledet:

Var står minprodukt i förhållande till konkurrenternas?

Hur argumenterar man för min produkt och mina konkurrenters?

Vad rekommenderar man?

Urvalsmetoder

59

Sannolikhetsurval Icke-sannolikhetsurval

Sannolikhetsurval OSU Systematiskt slumpmässigt urval Flerstegsurval Klusterurval Stratifierat urval

Icke-sannolikhetsurval Bortfallssubstitution Kvoturval Uppsökande urval Anvisningsurval Bedömningsurval Bekvämlighetsurval Självurval

Standardisering av frågorna

60

(Åtgärder för att göra svarssituationen så lika som möjligt.) STRUKTURERING Fasta svarsalternativ GENERELL FRÅGA Hur brukar ni … SPECIFIK FRÅGA Hur tog ni er till … FORMULERING AV FRÅGOR Ej ställa andra frågor än de man förväntar sig att respondenten har information om. ORDNINGSFÖLJD AV FRÅGORNA FILTERFRÅGOR KONTROLLFRÅGOR

Mätskalor

61

NOMINALSKALA Utgör klasser eller fack. (Endast ett svar per IP) ORDINALSKALA Skalan bildar en ordning. (Mera, Lika, Mindre, Helt bort) INTERVALLSKALA Avstånden mellan skalvärdena lika stora Bättre Lika Sämre KVOTSKALA Naturlig nollpunkt med intervallegenskaper

Exempel på frågeteknik

62

Fråga: Har du någon gång besökt och köpt något på ett IKEA varuhus?

Ja Nej Om Ja: Vad tycker du om IKEA? IP: ”Jag tycker att allt är bra där.” Kommentar: Det här är ett typiskt svar som inte säger oss någonting, mer än att IP är ganska nöjd, men inte varför han/hon är nöjd. Du: ”Vad är det som du tycker är bra?” IP: ”Jag gillar deras möbler.” Kommentar: Fortfarande har vi inte fått veta varför IP tycker om IKEA:s möbler. Du: ”Är det något speciellt med IKEA:s möbler som du tycker är bra? IP: ”Ja, de är billiga och snygga.” Kommentar: Nu börjar vi få veta lite mer om IP:s åsikt. Men säkert har IP mycket mer att säga. Du: ”Är det något mer som du tycker är bra?” IP: ”Ja, man kan själv gå och välja i lugn och ro och man kan ta möblerna med sig hem direkt.” Kommentar: Du ser hur mycket den här IP kunde säga till slut, fast han försiktigt började med ”allt är bra”. En sak återstår för dig och det är att sammanfatta. Du: ”Du har sagt att du tycker att IKEA är bra, att de har snygga möbler, att de är billiga och att det är bra att man kan ta möblerna med sig hem direkt. Är det något ytterligare du vill tillägga?” IP: ”Ja, det skulle kanske bara att det är lätt att parkera där och att man kan passa på att fika där ibland. Kommentar: Så här lätt går det givetvis inte alltid att få ett fylligt svar, men du kan räkna med att de allra flesta du intervjuar börjar med att ge dig ett ganska allmänt och flyktigt svar. Det är alltså utifrån det första svaret du skall jobbar vidare. OBS! Din iver att få fylliga svar får aldrig göra att du leder IP. Du får aldrig lägga orden i mun på IP!

Frågeformuläret

63

Betoning på postal enkät Intresseväckande

Lätt att förstå

Lätt att läsa

Lätt att fylla i

Rationell att hantera

• Presentera den som gör undersökningen • Tänk på att ange kontaktpersoner • Motivera undersökningen och frågorna • Tänk på lämplig inledning • Tänk på lämpliga övergångar mellan olika ämnesområden • Gör blanketten luftig • Tablåer ska vara överskådliga och lätta att förstå och fylla i • Ge anvisningar direkt i anslutning till frågan • Exempel är bra, men de ska vara enkla och vardagliga, inte styra • Hoppanvisningar – så få som möjligt och enkla • Utnyttja illustrationer • Tänk på logotyp – pappersfärg och papperskvalité TESTA FORMULÄRET!

64

Att granska

65

Begrepp och variabler

Tänk på att hitta ett grepp som tar hänsyn till problemställningen, urval av uppgiftslämnare och datainsamlingsmetod

Begrepp och variabler ska vara väl definierade

Bestäm vilja som ska tillfrågas, undersökningsobjekt

Se till att bakgrundsvariablerna stämmer med standarder och rekommendationer

Undersök och utnyttja erfarenheter av mätinstrument från andra undersökningar

Använd gärna ”flerindikatorsbegreppet” för att öka mätkvaliteten (flera frågor om samma sak)

Frågorna

66

• Ta inte med frågorna bara för att de kan vara bra att ha. • Tänk på språket – enkelt och begripligt • Ställ korta och konkreta frågor • Definiera mångtydiga uttryck • Placera frågorna i logiska block • Tänk på ordningsföljden • Fråga om en sak i taget – undvik summerade frågor • Bestäm frågor i tid och rum • Var försiktig med hypotetiska (t.ex. frågor om framtiden) och

retrospektiva frågor (frågor bakåt i tiden) • Undvik frågor som inbjuder till ett visst svar (instämma, hålla med) • Undvik laddade ord och ledande formuleringar • Frågorna får inte uppfattas som kränkande, närgångna

Svarsalternativ

67

Att utforma svaren Svarsalternativen ska täcka alla möjliga svar

Tänk på at svarsalternativen ska fånga upp den faktiska variationen så långt som möjligt

Tänk på behovet av förankringspunkter

Överväg att använda svarsskalor

Använd bara öppna frågor då det är klart motiverat

Givna/fast svarsalternativ

68

Allmänna krav

Uttömmande – ta med ”Annat svar”

Ömsesidigt uteslutande

Överblickbara – tänk på korttidsminnets begräsningar i mängden information och antal alternativ

Vid val av svarsalternativ Vid ja/nej-svar. Tänk på att urvalspersonen kan uppleva alltför

grova kategorier.

Tvinga inte i onödan fram ställningstaganden.

Ge personen möjlighet att välja t.ex. mittkategori ”varken eller” och att uttrycka osäkerhet ”vet ej”.

Vid klassindelning Följ standarder

Var försiktig med olika stora klasser

Var försiktig med öppna klasser

69

Intervjuareffekter

70

Gissar Ledande frågor Avsiktligt svara fel Trötthetseffekter Positionseffekter Ointressant område Gruppåsikter Intervjuarens klädsel Minspel Ålder Kön Intervjuarens tolkning av svaren etc. INSTRUMENTEFFEKTER Mätinstrument Frågornas formulering

71

DATAN TILLGÄNGLIG FÖR ANALYS Förkodning Numrering Efterkodning KVALITETSKONTROLL Manuell Prüfprogram Kontrollstansning Tolkning av sifferbearbetning (Informationsinsamling. Frågorna ställdes. Målgrupp relevant) STATISTISKA BEARBETNINGEN CENTRALMÅTT: Medelvärde Median (mittvärde) TYPVÄRDE Vanl. värdet i fördelning VARIATIONSVIDD: Avstånd högsta – lägsta värde

Analystekniker

72

KORSTABELLER REGRESSIONSANALYS (Hur variabler är relaterade till varandra) DISKRIMINANTANALYS (Vilka variabler som förklarar olika samband) KLUSTERANALYS (Naturliga grupper) FAKTORANALYS (Hur hänger olika variabelvärden ihop?) MDS (Finns dim. som förklarar preferensen för olika produkter)

73

74

75

76

77

Karaktär hos data och analys

På djupet i enskilda fall Fallstudier

På bredden Tvärsnittsstudier

Över tiden Tidsseriestudier

Kvalitativa

Ingående beskrivning och analys av inköpsbeteende hos fyra nyckelkunder

Djupintervjuer om köpmotiv med 20 konsumenter

Analys av utvecklingen de senaste 10 åren vad avser sätt att organisera produktutveckling i en bransch

Kvantitativa Analys av huvud-konkurrenternas årsbokslut

SURVEY Attitydundersökning av 200 konsumenter EPERIMENT Prövning av effekter av butiksexponering

Analys av 10 års tidsserier över marknadens efterfrågan per produktgrupp och segment

Huvudintresse av att undersöka/analysera

78