Varför  finns  religion?  

VARFÖR  FINNS  RELIGION?  

Varför  finns  religion?  

Är  människan  av  naturen  religiös?  •  I  alla  kända  kulturer,  både  historiska  och  nuHda,  finner  vi  

spår  av  någon  form  av  religion  eller  religiositet.  Människor  har  dyrkat  gudar  under  både  historisk  och  förhistorisk  Hd.  

•  Sekulariseringen  har  inte  inneburit  aM  vi  förlorat  vårt  religiösa  intresse  eller  aM  vi  inte  skulle  vara  religiösa.  Däremot  har  den  inneburit  aM  religionen  i  större  utsträckning  blivit  en  privat  angelägenhet.  

•  Av  befolkningen  på  ca  7  miljarder  så  Hllhör  staHsHskt  seM  ca  6  miljarder  olika  religiösa  livsåskådningar.  

•  Religion  och  religiositet  har  i  alla  Hder  hjälpt  människan  aM  tolka,  förstå  och  utstå  Hllvaron  och  livet.  (existenHella  frågor)  

Vår  religiösa  värld…  

Religioner  i  världen  2010  Unaffiliated  –  ingen  religion  Övriga  religioner**  -­‐  t  ex      jainister,  sikher,  shintoister,  daoister    zoroastrier  m  fl  Inhemska  tradi6onella  religioner*    -­‐  i  Afrika,  Kina,  Amerika    och  Australien.  Inom  de  världsreligionerna  finns    det  dessutom  stora  varia6oner    Vad  har  dessa  termer  med  ämnet  a-  göra    tror  du?  Vad  betyder  orden?  Globalisering-­‐  Migra2on  -­‐  Polykulturella  samhällen-­‐  Sekularisering-­‐  Priva2sering  –  Förklara  genom  exempel…    

Sociologi  –  religionens  roll  i  samhället  och  samspel  mellan  människor.  

Naturvetenskap  –jämförelse  med  hur  jorden  skapades  och  utvecklades  

Filosofi  –  de  stora  frågor  om  livet,  existenHella  frågorna  

Teologi-­‐  religionsvetenskap  

Psykologi  –  hur  påverkas  människan  i  siM  inre  av  aM  ha  en  tro  

Historia  –religioners  ursprung  och  utveckling.  Likheter  och  skillnader  

Konst  –  konst  och  arkitektur  är  svår  aM  förstå  utan  kunskap  om  religioner  

Juridik  –  lagar  

Religion  en  vetenskap  som  går  över  alla  gränser  

Vad  ska  vi  lära  oss?  KURSINNEHÅLL  

•  Kristendomen,  de  övriga  världsreligionerna  och  olika  livsåskådningar,  deras  kännetecken  och  hur  de  tar  sig  uMryck  för  individer  och  grupper  i  samHden,  i  Sverige  och  i  omvärlden.  

•  Olika  människosyn  och  gudsuppfaMningar  inom  och  mellan  religioner.  •  Religion  i  relaHon  Hll  kön,  socioekonomisk  bakgrund,  etnicitet  och  sexualitet.  •  Individers  och  gruppers  idenHteter  och  hur  de  kan  formas  i  förhållande  Hll  religion  

och  livsåskådning  uHfrån  Hll  exempel  skrialiga  källor,  tradiHoner  och  historiska  och  nuHda  händelser.  

•  Olika  uppfaMningar  om  relaHonen  mellan  religion  och  vetenskap  i  den  aktuella  samhällsdebaMen.  

•  Tolkning  och  analys  av  olika  teorier  och  modeller  inom  normaHv  eHk  samt  hur  dessa  kan  Hllämpas.  EHska  och  andra  moraliska  föreställningar  om  vad  eM  goM  liv  och  eM  goM  samhälle  kan  vara.  

•  Analys  av  argument  i  eHska  frågor  med  utgångspunkt  i  kristendomen,  övriga  världsreligioner,  livsåskådningar  och  elevernas  egna  ställningstaganden..  

hMp://www.ur.se/Produkter/173980-­‐Himmel-­‐och-­‐jord-­‐Varfor-­‐finns-­‐religion  

”Fisken  vet  inte  aM  den  simmar  i  vaMen  förrän  den  tagit  eM  hopp  ovanför  ytan”    Uppgia:  Vilken  funkHon  tycker  du  aM  religionen  verkar  fylla  i  människors  liv?    Ge  konkreta  exempel  ur  filmen.  MoHvera  diM  svar.  Max  1  A4  sida.  Glöm  inte  skriva  namn  och  klass!    

Vad  är  det  för  källa?  Vem  har  gjort  undersökningen?  Hur  har  man  gjort  undersökningen?  Vad  är  syaet  med  undersökningen?  Är  det  en  pålitlig  källa?  Vad  har  den  för  eventuella  brister?  

Vad  är  religion?  Hur  förklarar  vi  vad  det  är?  Hur  definierar  vi  religion?  

•  Innehållsliga  religionsdefini6on:  tro,  lära,  riter,  organisaHon,  tradiHon,  eHk..  

Vad  är  det  ”de”  tror  på?    T  ex  aM  det  bara  finns  en  gud  eller  aM  människan  har  en  odödlig  själ.    

•  Funk6onella  religionsdefini6on:  Vad  har  religionen  för  syae/  funkHon  för  individen  och  samhället?  

Vilken  roll  spelar  religionen  i  en  människas  liv  eller  vilken  funkHon  har  den  för  en  grupp/eM  samhälle  

 

•  Slå  upp  ordet  religion  i  olika  uppslagsverk  och  jämför  hur  det  definieras.  

Kända  religionsdefiniHoner  •  En  grupps  symboliska  sä=  a=  dyrka  sig  själva,  a=  religionerna  handlar  om  

individens  underordnande  under  gruppen,  vilket  de  u=rycker  med  religiösa  symboler.  (  Emile  Durkheim  d.  1917)  

•  Religion  är  känslan  av  det  heliga.  (  Micea  Eliade  d.  1986)  •  Religiös  är  den  för  vilken  något  är  heligt.  (  Nathan  Söderblom  d.  1931)  •  Religion  är  en  infan2l  fixering  vid  en  kosmisk  nallebjörn  (fader)  (  Sigmund  Freud  d.  

1939)  •  Religion  är  folkets  opium.  (Karl  Marx  d.  1883)  •  Religion  kan  definieras  som  e=  system  av  trosföreställningar  som  gör  det  möjligt  

för  en  grupp  människor  a=  komma  2ll  rä=a  med  livets  y=ersta  frågor.  (Gustavsson)  

•  Även  gudar  dör  när  ingen  längre  tror  på  dem.  (Jean  Paul  Sartre)  •  Religionen  är  människans  största/  bästa  uppfinning.  •  “He  who  has  Art  and  Science  also  has  religion.  But  those  who  do  not  have  them  

be=er  have  religion.”  (Subrahmanyan  Chandrasekhar    d.1995)  

Uppgia:  Ta  ställning  Hll  dessa  religionsdefiniHoner.  Vilka  tycker  du  är  värde  neutrala,  posiHva  respekHve  negaHva,  och  varför?  Vilken  tycker  du  är  bäst?  Diskutera  med  din  kamrat.  Genomgång  Hllsammans.  

Religionens  funk6oner  

•  Social  funk6on  –  Människans  behov  av  Hllhörighet  och  gemenskap.  

•  Moralisk  funk6on  –  vad  är  räM  och  oräM.  Levnadsregler.  

•  Rituell  funk6on  –  behovet  av  gemensamma  säM  aM  genomföra  vissa  ritualer  kan  stärka  känslan  av  ordning  och  struktur  i  Hllvaron.  

•  Existen6ell  funk6on  –  besvarar  frågor  som  t  ex  vad  är  meningen  med  livet?  Lidandets  orsak?    

De  flesta  religioner  utgår  ifrån:  Heliga  texter/  urkunder  innehåller  bland  annat  informa6on  om:  

•  Det  gudomliga  •  Världens  skapelse  •  Människans  Hllkomst  •  Livet  och  döden  •  Vad  som  sker  vid  världens  slut.  

Olika  säR  aR  läsa  och  tolka  de  heliga  skriSerna  

•  Bokstavligt  –  Orden  är  absoluta  och  sanna  –  ingen  omtolkning    –  Ortodoxa,  renläriga  -­‐  Bokstavstroende,  ingen  specifik  anpassning  Hll  det  nya  

och  moderna  samhället  ska  göras  av  de  heliga  texterna.  

–  KonservaHva/Moderata  -­‐  medelväg,  alla  ursprungliga  regler  och  riter  som  kan  följas  ska  bevaras  medan  de  som  inte  längre  fungerar  kan  anpassas  

–  ReformisHska  /Liberala  -­‐  texterna  bör  anpassas  och  omtolkas  Hll  eM  modernt  samhälle  

•  Symboliskt-­‐  Orden  är  symboler  för      en  djupare  mening  som  människan      själv  måste  söka.  –omtolkning  av    

           innehållet  Hll  eM  modernt  samhälle  

Om  Kvinnan  ur  Manus  lag  3:  60-­‐62,  5:147-­‐150,  156-­‐158  

Förbannelsen  över  Kanaan  och  Noa  och  hans  söner  ur  Bibeln  1  Mos  9:20-­‐27,  10:32  (  bilden  föreställer  Noas  ark)  

Uppgia  i  söka  svar  s.42  -­‐44.  

 Kursmål:  Individers  och  gruppers  idenHteter  och  hur  de  kan  formas  i  förhållande  Hll  religion  och  livsåskådning  uHfrån  Hll  exempel  skrialiga  källor.    

• Vad  handlar  texten  om?  

• Till  vem  eller  vilka  vänder  sig  texten?  Vilket  syae  har  den?  

• Hur  kan  texten  tolkas?  Vilken  människosyn  har  den?  

• Texterna  skrevs  för  väldigt  länge  sedan,  men  hänvisas  forqarande  Hll:  • Vilken  legiHmitet  har  texten  i  det  moderna  Indien  tror  du?  

• Ta  reda  på  hur  exvis  Ku  Klux  Klan  i  USA  och  den  Hdigare  apartheidregimen  i  Sydafrika  hiMade  stöd  för  sina  åsikter  i  Bibeln.  

Uppgia:  Läs  texten  och  försök  besvara  följande  frågor:  

Den  gyllene  regeln  –  är  en  gemensam  e6sk  princip/idé  som  återfinns  i  de  flesta  religioner  

Ingen  är  rä=rogen  förrän  han  älskar  sin  broder  som  sig  själv  (Islam)  

Plåga  inte  andra  med  det  som  pinar  dig  själv.  (  Buddhism)  

Gör  inte  mot  andra  vad  du  inte  vill  a=  de  ska  göra  mot  er.  (  Konfucianism)  

Det  som  är  skadligt  för  dig  själv,  gör  det  inte  mot  din  medmänniska.  (  Judendom)  

Gör  inte  mot  andra  något,  som  skulle  vålla  dig  smärta,  om  det  gjordes  mot  dig.  (  Hinduism)  

Allt  vad  ni  vill  a=  människorna  skall  göra  för  er,  det  ska  ni  göra  för  dem.  (Kristendom)  

Religionskri6k  ü Motsägelsefulla      (olika  skapelseberäMelser,  olika  motsägelsefulla  bud)  

ü Frihetsberövade  (t  ex.  Freud  och  Marx  religionsdefiniHoner.)  

ü Konflikskapande  (intolerans  –  räMa  läran)  ü Könsdiskriminerade  (kvinnans  roll)  ü Sexuellt  intoleranta  (homosexualitet,  sex  utanför  ü   äktenskapet)  

När  kursen  är  slut  hoppas  jag  aM  ni…  

•  AM  ni  bidrar  Hll  aM  toleransen  i  samhället  och  förståelsen  mellan  människor  ökar.  

•  AM  kunskaperna  ni  förvärvat  vidgat  era  vyer  och  aM  världen  blivit  både  ”större”,  färggladare  och  mer  begriplig.  

•  AM  ni  fåM  förmåga  aM  analysera  religioner  och  livsåskådningar  uHfrån  olika  tolkningar  och  perspekHv.  Så  aM  er  bild  av  en  religion  nyanserats.  

•  AM  ni  har  kunskaper  om  människors  idenHtet  i  relaHon  Hll  religioner  och  livsåskådningar,  så  aM  ni  läMare  kan  förstå  och  respektera  andra  säM  aM  se  på  Hllvaron.  

•  AM  ni  har  kunskaper  om  hur  du  själv  kan  ta  ställning  i  eHska  frågor,  samHdigt  som  du  lärt  dig  hur  andra  kan  resonera  i  samma  frågor.  

•  Jessica