VSTFRONTEN VDRETSanta Maria flyttar frn Mlndal

SIDAN 5

Studenterna verger lrar-utbildningen

SIDAN 4

Hktas fr trippelmord i Uddevalla

SIDAN 2

Eftermiddag: Soligt. Cirka 9 grader. 7 m/s ostlig vind.

Kvll: Klart och till kvllen soligt. 1 plusgrader och 3 m/s ostlig vind.

Nra tv rs vntetid fr sexualrdgivningDet r inte ltt att boka tid fr sexualrdgivning i Gteborg. Bristande resurser hos Sexualmedicinskt centrum ligger till grund fr vntetider p upp till 22 mnader. Fr tillfllet har man endast tv och en halv heltidstjnst som arbetar med sexualrdgivningen i Vstra Gtaland. Behandlingsverksamheten har fo-

kus p sexuella frgestllningar, ngot som kan vara svrt att f hjlp med inom nrhlsan. Stefan Lack som r enhetschef p Sexualmedicinskt centrum tycker att trskeln fr att ta upp dessa frgor inom den allmnna sjukvrden r ondigt hg. Han anser att mnga av de frgor som deras patienter har hade

man kunnat f svar p inom nrhlsan. Sjlva har behandlingshemmet svrt att mta behovet av sexu-alrdgivning och de skulle sjlva grna utbilda perso-nalen p nrhlsan fr att enklare ska kunna hjlpa till med dessa frgor.

SIDAN 2

Nu trder de fram:

TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 En vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet

Mnniskorna bakom uniformerna SIDAN 3

2 GTEBORG 12 MARS 2014VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: FRIDA BERGSTEDT

Tv mn hktade fr trippelmordetGTEBORG: Idag hlls hkt-ningsfrhandlingarna i fallet kring Uddevallamorden. De tv mnnen som suttit anhllna fr morden hktas nu p sannolika skl. Frhandlingarna hlls i Gteborgs tingsrtt.

Igr lmnade chefsklagare Daniel Edsbagge in en beg-ran om hktning till Uddevalla tingsrtt. De tv mnnen som suttit anhllna sedan i sn-dags hktas nu p sannolika skl misstnkta fr de upp-mrksammade trippelmorden i Uddevalla. Det r den hgsta graden av misstanke.

DET VAR UNDER natten mot lrdagen som tre personer mr-dades i Uddevalla. Tv mn i 20-rsldern samt en 18-rig kvinna skts till dds. De hk-tade mnnen r 21 och 22 r gamla och r tidigare knda av polisen och dmda fr flera brott. Den ldre av mnnen be-

grdes hktad med alla restrik-tioner, ngot som inte gller fr den yngre.

HANS GAESTADIUS r fr-svarsadvokat till den ldre mannen. Han berttar fr Vst-fronten att hans klient nekar

till anklagelserna och att han r frvnad ver hktningsbe-slutet som kom igr frmiddag.

Han frnekar det hr mycket kraftfullt, han r inte iblandad i detta p ngot stt. Det som jag har sett hittills i utredningen gr att jag blir fr-

vnad ver beslutet. Men jag fr se vad som presenteras in-fr domstolen.

Hktningsfrhandlingarna kommer att hllas klockan 10 respektive klockan 11 i en s-kerhetssal i Gteborgs tings-rtt.

ANLEDNINGEN till att fr-handlingarna hlls i en sker-hetssal i Gteborg har trots va-rit p grund av en hotbild. Men enligt Hans Gaestadius finns inget uttalat mot hans klient.

Det r inget som jag knner till och som han heller har n-gon uppgift om. Men det r en liten ort relativt sett och det r en vldigt dramatisk hndelse som har intrffat, och om man blir misstnkt i ett sdant sam-manhang r det ganska konse-kvent att det kan uppst en s-dan hr situation. Men om det r konkret riktat mot honom, det vet inte jag.

Patricia Higson

Lng vntetid fr sexualrdgivning

GTEBORG: Sexualitet och sexuell hlsa r en naturlig och betydande del av mnniskors vlmende. Trots detta r det svrt att f tid hos en sexualrd-givare i Gteborg. D det hand-lar om ett mindre brdskande rende kan man enligt vissa uppgifter f vnta i upp till 22 mnader fr att f en tid.

Sexualmedicinskt centrum SMC r en s kallad halvtids-mottagning som erbjuder kli-nisk behandlingsverksamhet med fokus p sexuella frge-stllningar. Fr tillfllet anstl-ler de tv och en halv rsarbe-tare och verksamheten riktar sig till hela regionen.

Sexuell och reproduktiv hlsa r en mnsklig rttig-het och vi inom sjukvrden br uppfylla den rttigheten, s-ger Stefan Lack, enhetschef fr SMC i Gteborg.

HAN MENAR att personer med problematik kring sin sex-ualitet ocks ska f hjlp precis som alla andra patienter. Med de resurser som SMC har fr tillfllet klarar de inte av att mta det behov som finns fr sexualrdgivning och vrd av sexuell hlsa. Mnga av de fr-gor som patienterna har kunde besvaras av den allmnna sjuk-vrdspersonalen, men Lack be-rttar att trskeln fr att ta upp sexuell hlsa inom primr-vrden r ondigt hg.

Vi nskar att folk kunde vnda sig direkt till primrvr-den och Nrhlsan men det finns vldigt f som knner sig be-redda p att ta det samtalet med sjuk-

vrdspersonalen. Lack uppger att SMC gr-

na skulle utbilda och handleda personalen inom Nrhlsan s att de sjlv kunde ta hand om dessa samtal och mta patien-ternas frgestllningar.

IDASOFIA BOGREN r sam-ordnare fr sexualundervisning p RFSU i Gteborg. Hon tror att det stora behovet fr sexu-alrdgivning beror just p att

folk behver f prata om sin sexualitet. Det r en stor del av livet och precis som med alla andra saker kan man ib-land behva std och hjlp med sin sexu-alitet.

Ocks hon tyck-er att sexuell hlsa borde uppmrksam-mas bttre inom hl-

sovrden. Patienter borde till exempel bli bttre informerade om hur lkemedel kan pverka den sexuella hlsan.

En del av vrdpersonalen ser det som en sjlvklarhet att ta upp och stlla den typen av frgor medan andra kanske inte alltid tycker att det hr till ens profession.

ENLIGT STEFAN LACK har SMC gjort sitt bsta under det senaste ret fr att effektivera sin verksamhet och minska p kerna till mottagningen. Man har till exempel minskat p antalet besk som en enskild patient kan f och snvt in kri-terierna fr vem som fr tid hos sexualrdgivarna.

Vi har gjort det vi kan men det rcker inte. Vr personal behver mera tid fr att gra sitt jobb.

Laura Klingberg

I KORTHET

Sexualrdgivning rknas som ett mindre brdskande rende, vntetiden kan drfr vara upp till 22 mnader Foto: Victor Bergh Alvergren

Hktningsfrhandlingarna hlls i Gteborgs tingsrtt idag Foto: Patricia Higson

SMC vill utbilda Nrhlsan Foto: Laura Klingberg

McDonalds skrev blattekille p kvittoFarzad Morshedian gjorde sin bestllning i drive-in-luckan p McDonalds i Mlndal. Se-dan stllde han bilen p par-keringen, vntade och fick sin mat. Vl hem-ma upptckte han att ngon gjort noteringen blattekille hgst upp p kvittot, fr att bestllaren skulle knnas igen.

Ulf Ternstrm som ger res-taurangen beskriver hndelsen som ett misstag av en enskild medarbetare, som nu r djupt ngerfull.

Farzad Morshedian fick snabbt en urskt nr han hrde av sig till restaurangen. Men han vervger att ocks gra en anmlan till diskrimi-neringsombudsmannen.

DO:s pressekreterare Sonya Aho sger till tidningen att man mste bedma den spe-cifika situationen, innan det gr att avgra om Morshedian utsatts fr diskriminering.

TT

Alcazars show frn Rondo till StockholmAlcazars show Disco defen-ders har redan ftt nya datum p Rondo i Gteborg, och nu r det klart att showen ocks kommer till Stockholm i hst.

Den 24 september r det premir fr Disco defenders p Hamburger Brs.

Vi r s stolta ver vr su-pershow och hoppas mnga kommer att vilja komma och frsvara discon med oss ven i hst!, sger Alcazarmedlem-men Andreas Lundstedt i ett pressmeddelande.

Biljetterna till frestllning-arna i Stockholm slpps den 16 mars.

TT

Dd hittad i vattnet utanfr SaltholmenEn dd person har antrffats och plockats upp av rddnings-tjnsten ur vattnet p Asphol-marna utanfr Saltholmen.

Igr frmiddag fick SOS Alarm ett samtal frn en per-son som sade sig ha hittat en dd person vid vattnet lngst ut p Aspholmarna utanfr Saltholmen.

Polis och rddningstjnst ryckte ut och en dryg halvtim-ma senare uppger jourhavande befl vid Rddningstjnsten Storgteborg att man plockat upp en person ur vattnet.

- Jag kan bekrfta att man ptrffat en dd person p platsen men har fr nrva-rande inga uppgifter om lder och kn p den antrffade per-sonen eller ngra andra om-stndigheter kring ddsfallet, uppger polisens presstalesman Ulla Brehm.

GP

GTEBORG 312 MARS 2015 VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: FRIDA BERGSTEDT

Uniformer och ungdomar kommer nrmare varandraGTEBORG: I r r det fem r sedan verksamheten Mnniskan bakom uniformen (MBU) starta-des. Utvecklingen av projektet har gtt fort och en frsta utvr-dering har nu gjorts. Det har verkligen ftt mnga sr att lka fr olika mlgrup-per, sger kriminolog Rickard Silva, ansvarig fr analysen.

MNNISKAN BAKOM uni-formen grundades i Kortedala, i klvattnet av de oroligheter som drabbade Gteborgs fror-ter under hsten 2009. Syftet var att f ungdomar och myn-digheter att fra en dialog och skapa frstelse fr varandra.

Det var p ungdomarnas initiativ det startade. Man hr-de mycket om unga vuxna som var busiga och hittade p dum-heter, men det var en vldigt liten del av ungdomar-na i frorten som gjorde detta. De ungdomar som inte var involve-rade frde samtal med sina fritids-ledare och ville f till en frndring, sger Rickard Sil-va.

FRITIDSLEDARNA gick till-sammans med ungdomarna till brandstationen i Kortedala och frgade om de ville starta ett samarbete fr att f stopp p oroligheterna. Drefter in-volverades ven polisen, am-bulanssjukvrden och privata vktarbolag. Verksamheten Mnniskan bakom uniformen startades och nu hlls utbild-ningar fr unga dr de under tio veckor fr vara med i uni-formspersonalens vardagliga arbete.

Under det senaste har Rick-ard Silva arbetat med att ut-vrdera verksamheten MBU

ur ett brottsfrebyggande per-spektiv.

Fokus har varit att analy-sera personalens arbetsstt och hur ungdomarna pverkats av det frebyggande arbetet. Ung-domarna har en positiv instll-ning till MBU och det r ett stort tryck till utbildningsplat-serna. Man ser att bda vinster fr bda mlgrupperna.

Vad tycker ungdomarna om MBU?

De har en positiv instll-ning till arbetet och r vldigt intresserade av hur uniforms-personalen arbetar. Det r ett stort tryck till utbildningsplat-serna.

Ser ni ngon skillnad i brottsstatistiken i de berr-da omrdena?

Det r ingen-ting jag tittat p men det r givet-vis ngonting man kan underska i framtiden. Nu har det varit mer fokus p uniformsperso-nalens frdelar. De upplever att det blivit lugnare i de drabbade frorter-na och framfr allt knner de en strre

trygghet i att vara ute p fltet. Det gett dem trygghet att agera s som de nskar i sitt yrke.

RICKARD SILVA ser inte att det finns ngra begrnsning-ar med arbetet som MBU gr. Snarare mjligheter. Han me-nar att MBU inte bara r till fr de stder dr det varit oro-ligheter utan att det ven kan vara ett stt att f ungdomar att intressera sig fr att arbeta inom uniformsyrken.

Man ser att det finns vin-ster fr bda mlgrupperna, s-ger Rickard Silva.

Kajsa Kalmus

Vad r Mnniskan bakom uniformen?GTEBORG: Stenkastning, bil-brnder och vld. De senaste ren har hndelserna regnat ttt och en ond cirkel uppsttt dr ungdomar och uniformsb-rande personal ftt smre kon-takt. Verksamheten Mnniskan bakom uniformen arbetar fr att bryta trenden.

Initiativet uppstod dels ur sam-tal mellan ungdomar och per-sonal p fritidsgrden Radar i stra Gteborg och dels ur de vldsamma hndelserna som drabbade ett antal stadsdelar under hsten 2009. I samtalen frstod man att mnga ungdo-mar i Gteborg visat sig bra p en misstnksam och i vissa fall hatisk attityd till framfr

allt polisen. Man kunde ocks konstatera att rddningstjnst och polis i vissa fall agerade med mer kraft och auktoritet n vad situationerna krvde.

EFTER SAMTALEN med ung-domarna tog stadsdelen stra Gteborg kontakt med bland annat rddningstjnst och po-lis. Tillsammans startade de ett samarbete dr syftet r att ungdomar och uniformsbran-de personal ska komma nr-mare varandra. Verksamheten fick namnet Mnniskan bakom uniformen (MBU).

Tv gnger om ret hller MBU utbildningar fr ungdo-mar i stra Gteborg. Under tio veckor fr ungdomarna ta

del av det vardagliga arbetet hos myndighetsutvare. De fr ven prva p en del praktiska moment som uniformspersona-len sjlva gnar sig t.

MLET R ATT ungdomarna ska f en insikt i arbetet och vilka vrdegrunder som ligger till grund fr det. Genom en p-pen dialog och utbildning ska ungdomar och uniformsbran-de personal komma nrmare varandra.

Efter fem rs tid finns MBU p fler stllen, bde i Gteborg och i vriga Sverige. Stder som Bors, Stockholm, Malm och Helsingborg har tagit efter konceptet.

Kajsa Kalmus

U

pplevelser

Rykten

Misstro Upptr

appn

ing

Upp

levelser

Positiva bilder/

Tilltro Ge

me

nska

p/

berttelser mob

iliser

ing

I MBU:s arbete frsker man motverka den s kallade kon-fliktspiralen (rd cirkel) och arbeta mot den positiva cirkeln (grn cirkel). Man vill frebygga sdant som frdomar, sned-vridna frvntningar, grupptryck, och negativa upplevelser vid tjnsteutvande.

AKTUELLT

Idag hller Rickard Silva en frelsning om bakgrunden till MBU och hur ungdomar och personal pverkats av arbetet. Frelsningen hlls klockan 17:30-19:00 p Utrikespolitiska Freningen i Gteborg.

MBU strvar mot en positiv spiral

Bilt: MBU, Gteborgs stad

Tv gnger om ret fr ungdomar ta del av arbetet hos bland annat rddningstjnsten fr attmta mnniskan bakom uniformen Foto: Rddningstnsten Storgteborg

Rickard Silva Foto: Kajsa Kalmus

2200 personer ska varslas frn Ericsson efter sparml p 9 mil-jarder. I Gteborg drabbas 140 personer.

I ett pressmeddelande som Er-icsson presenterade igr fr-middags meddelar de att 2200 tjnster varslas om uppsg-ning.

Det hr r s klart en svr dag nr vi varslar 2 200 perso-ner i Sverige, men det r ocks den vrld vi lever i, sger Erics-sons vd Hans Vestberg till TT.

I Gteborg drabbas 140 per-soner. Vrst drabbas Stockholm dr 1125 tjnster riskerar s-gas upp, och Katrineholm dr Ericsson avser avveckla hela verksamheten och 400 perso-ner varslas. Den fackliga or-ganisationen Unionen har 570

medlemmar p Ericsson. Fr Marie Robertsson-Jsson som r ordfran-de fr Unio-nen Gteborg kom det inte som en ver-raskning.

Att ngot skulle hnda var vntat. Vi fick besked i november om att det skulle sparas, s d kunde man ju rkna med ngot sdant hr, sger Marie Robertsson-Jsson.

Neddragningarna r en del av det globala kostnads- och

effektiviserings-programmet som offentliggjordes i novem-

ber 2014, som nu gr in i en ny fas dr de mnar arbeta fr att sk-ra ledarskap inom den bre-dare ICT-in-dustrin. Am-bitionen med det globala programmet r att uppn besparingar om cirka 9 miljarder kro-

nor. Frhandlingar med de fack-liga organisationerna om hur neddragningarna ska genom-fras och individuella besked

till anstllda som berrs av ned-dragningarna berknas ges i juni 2015.

Hur och vilka som drabbas vet vi inte n. Vi pbrjar fr-handlingar om hur det blir ns-ta vecka.

Det r inte bara fast anstll-das tjnster som r hotade. ven 850 konsulter har blivit varslade om uppsgning.

Normalt sett s lyckas man ofta frhandla ner det. Vi hoppas kunna lsa det med att frivilliga gr sjlvmant. Vi vill ju ha s mnga fast anstllda som mjligt kvar, sger Marie Robertsson-Jsson.

Karl-Oskar Skeppstedt

4 INRIKES 12 MARS 2015VSTFRONTEN

REDIGERAT AV: IDA STERBERG

Upp till en sjttedel av alla lrarstudenter vljer att hoppa av sin utbildning. Detta trots sannolikheten att f jobb efter utbildningen r vldigt stor.

Eftersom lrarbristen i Sverige r stor r sannolikheten att man fr jobb efter att man utbildat sig till lrare vldigt stor. Men allt frre sker till lrarutbildningarna ute i landet, visar statistik frn SCB. Samtidigt hoppar mnga lrarstudenter av sin utbildning.

Clara Johansson, som lser till lrare vid Gteborgs universitet, tror att det beror p att studenterna inte riktigt frstr hur mycket tid och energi man mste lgga ner p utbildningen.

Jag tror att mnga inte r beredda p vad det faktiskt handlar om, sger hon.

Flera av dem som sker till lrare tror att studierna inte kommer vara srskilt krvande. Mnga tnker nog att lra-re r ett soft yrke, det kan jag

bli, och s r det ett hgre tempo n man trodde frn brjan, sger Clara Johans-son.

Sjlv kommer hon inte hoppa av lrarutbildningen, trots att hon behver lgga ner mycket mer tid och arbete p studierna n vad hon frst trodde.

Estrid Wagersten

VD Hans Vestberg vid en presskonferens igr. Foto: Jonas Ekstrmer

Mnga lrarstudenter hoppar av

En sjttedel av alla lrarstudenter hoppar av sin utbildning. Bild: Estrid Wagersten

I KORTHET

Skatteanstlld hk-tad fr bedrgeri

VXJ: En anstlld p Skat-teverket i Vxj har hktats, misstnkt fr elva grova bedr-gerier och ett frsk till grovt bedrgeri.

Det kan inte uteslutas att det blir fler inblandade i utred-ningen, sger kammarklagare Thomas Forsberg vid Riksen-heten mot korruption till TT.

Vxj tingsrtt anser att misstankarna r av den star-kare graden och klagaren vill drfr inte avslja ngra detaljer kring utredningen. Ytterligare en tjnsteman p Skatteverket i Vxj r miss-tnkt, men slpptes p fri fot efter polisfrhr.

Det r trist nr saker och ting hnder i vr frvaltning, sger Lars Altster, chef fr Skatteverkets sdra region, till.

Han vill inte kommentera hur misstankarna uppstod, men framhller att den hktade inte hade en skerhetsklassad tjnst p Skatteverket.

TT

Forssmed lmnar KD:s partiledarstridSTOCKHOLM: Jakob Forssmed som var med i kampen om att bli Kristdemokraternas nya partiledare drar sig ur.

Jag bedmer att jag inte har frutsttningar att f till-rckligt std. Jag har ocks ringt Ebba [Busch Thor], med-delat henne detta, gratulerat till brett std och nskat henne lycka till, sger han.

Det innebr att det nu bara finns en kandidat kvar, Ebba Busch Thor. Fram till nu har 15 av de totalt 26 distrikten, samt ungdomsfrbundet, henne som favorit. Busch Thor r i dag kommunalrd i Uppsala och var partiets andranamn i EU-valet.

TT

Vilks frelser igen: blev skallad i UppsalaKARLSTAD: Den skandalom-susade konstnren Lars Vilks ska gra ett nytt frsk att frelsa i Karlstad. Han har tidigare blivit skallad nr han hll en frelsning i Uppsala, och hans hem har blivit utsatt fr en misstnkt mordbrand. Bakgrunden till hans kontro-vers r bland annat ett antal teckningar dr han avbildat profeten Mohammed som ron-dellhund. Frelsningen r tnkt att hllas nsta mndag.

TT

Tusentals svenskar varslas p Ericsson

Ericsson i Katrineholm ska avvecklas helt, det meddelades igr. Detta r en del av ett sparml p 9 miljarder som presenterades i hstas. I gteborg frsvinner ungefr 140 jobb. Bild: TT

Kontoret p bilden ligger i Stockholm Bild: TT

REDIGERAT AV: IDA STERBERG

Mndalsfabriken flyttar till Belgien och de anstllda kan tvingas flytta med. VD:n, Johan Sundelin, berttar att personalen p arbetsplatsen r upprrda av nyheten.

Santa Marias fabrik i Mndal r sliten och fr trng. Nu vill ledningen flytta produktionen. 81 personer kan bli arbetslsa, eller s kan de flja med till Belgien. Santa Maria unders-ker mjligheterna till att flytta sin fabrik i Mlndal till Bel-gien. Fabriken, som tillverkar tacoskal och chips, anses vara allt fr nedgngen och fr liten.

Vid en flytt erbjuds samtliga 81 anstllda att flytta med pro-duktionen.

Johan Sundelin r VD p Santa Maria i Mndal. Han berttar att stmningen varit upprrd p fabriken.

Generellt vcker det mnga frgor hos vra anstllda och mnga r oroliga infr framti-den. De berrda r ledsna och vriga anstllda knner stor sympati, sger Johan Sundelin.

Just nu pgr frhandlingar med facket om hur man ska ta hand om de anstllda som inte vill flytta

Om de tackar nej kommer

de leda till en situation med arbetsbrist, vi tittar ocks p andra lsningar.

Att bygga en ny fabrik i Sverige r i dagslget en lsning som ter sig avlgsen

Alla alternativ i Sverige har varit dliga ur ekonomisk synvinkel och det fanns ledig kapacitet i Belgien. Kommer du ocks att flytta?

Jag blir kvar i Sverige. Hu-vudkontoret kommer inte att flytta p sig. Det slutgiltiga beskedet fr Santa Marias an-stllda kommer i sommar.

Sebastian Sandstrm

INRIKES 512 MARS 2015 VSTFRONTEN

Det rder delade meningar om det var rtt eller fel av reger-ingen att bryta det s kallade Saudiavtalet. SKF:s press- och mediachef stller sig bakom fredagens debattartikeln i DN som menar att en uppsgning av avtalet ventyrar Sveriges trovrdighet som exportland.

Statsminister Stefan Lfven bekrftade i tisdags att det kontroversiella handelsavtalet med Saudiarabien inte kom-mer att frlngas. SKF:s chef fr press och media Theo Kjell-berg r negativt instlld. Han r osker p hur framtiden ser ut nu nr avtalet upp-hr d SKF r vldigt be-roende av ex-port.

Statsminis-tern anlnde till Ukrainas huvudstad Kiev i tisdags och meddela-de d att av-talet avslutas efter att det lper ut i mit-ten av maj. Beslutet ska inte ha ngot att gra med Saudiarabiens block-ering av utrikesministern Mar-got Wallstrms tal infr Arab-frbundet.

Det stmmer att det kom-mer att avbrytas. Fr oss har det varit klart en tid. Det hand-lar inte om det som har hnt de senaste dagarna, sger Stefan Lfven.

SAUDIARABIEN har ankla-gats fr att bryta mot grund-lggande mnskliga fri- och rttigheter. Saudiavtalet inne-fattade bland annat vapenhan-del och insyn i militrpolitik. Miljpartiets riksdagsgrupp

har drfr varit starkt emot att avtalet frlngs medan so-cialdemokraterna antytt att avtalet eventuellt skulle kunna omfrhandlas.

EN GRUPP svenska nrings-livsfretrdare argumenterade fr avtalet p DN debatt i fre-dags. ver trettio namn frn ngra av de stora fretagen str bakom artikeln. De menar att en uppsgning kan venty-ra vr export och trovrdighet som samarbetspartner. Kul-lagerfretaget SKF:s chef fr press och media Theo Kjellberg

r av samma sikt.

Vr SKF-fabrik hr i Gteborg har ungefr nittio procent av vr produktion som gr till export. S avtal som gynnar export och svenska nringslivet p det sttet ser vi ju som positiva. Vi

r vldigt beroende av bde vrt eget rykte men ven Sveriges rykte som land. Som en lngsiktig ekonomisk handelspartner med mnga olika lnder. Det ryktet kan vl tnkas pverkas av det beslutet som nu har fattats. Han fortstter:

Det terstr att se dels hur saudierna reagerar men ock-s vilken stllning de svens-ka politikerna tar i framtiden vad gller kommersiella avtal med lnder som Saudiarabien. S det r tyvrr lite fr tidigt att sga exakt just nu vad som kommer bli. Carolina Sandsten

Santa Maria, som tillverkar tacoskal ska flytta sin fabrik till Belgien Bild: Wikimedia commons

Santa Maria i Mlndal flyttar till Belgien

Avbrutet Saudiavtal:SKF vill ha det kvar

Stefan Lfven i Ukraina. Bild: TT

Press- och mediachefen p SKF hller med debattartikeln i DN som stller sig emot avslutandet av Saudiavtalet. Bild: Wikimedia commons

REDIGERAT AV: VICTOR BERGH ALVERGREN

Iraks mobiliserar mot den Islamiska Staten

IRAK: Iraks arm har i en om-fattande offensiv mot extre-mistmilisen IS nu gtt in i sta-den Tikrit, meddelar militren i Bagdad enligt AFP.

Offensiven inleddes fr n-gon vecka sedan, och beskrivs som den strsta sedan Islamis-ka staten (IS) ervrade stora delar av norra Irak frra ret.

TT

Man gripen efter det norska bombfyndetNORGE: Skol-och frskolebarn har evakuerats i norska Vler kommun, drygt tta mil sder om Oslo, efter det att polisen funnit sprngmedel utanfr ett hus i omrdet. En bombgrupp har kallats till platsen fr att underska vilken sorts sprng-medel det rr sig om, skriver nyhetsbyrn NTB.

I anslutning till insatsen har en man ocks gripits av bevp-nad polis i Rygge kommun, en dryg mil sder om platsen dr sprngmedlet hittades. Det framgr nnu inte vad han misstnks fr.

TT

Ryanair vljer gammal spansk spkflygplats

SPANIEN: Flygplatsen Cas-tellnCosta Azahar anses av mnga vara en sinnebild av den spanska finanskrisen.

Bygget har kostat ver 150 miljoner euro och flygplatsen ska klara av tv miljoner flyg-ningar per r. Men sedan in-vigningen 2011 har den sttt vergiven. Nu ska det irlnd-ska lgprisflygbolaget ta sig an flygplatsen, med avgngar till och frn London och Bristol.

TT

Bollproffs: Avlyssning frstrde hela mitt livENGLAND: Den frre engelske fotbollsstjrnan Paul Gascoig-ne drevs till alkoholism sedan han avlyssnats av engelska skandaltidningar. Det hvdade han i domstol.

Han r en av mnga kndi-sar som vittnat i Londons High Court dr domstolen ska avg-ra vilken kompensation Mirror Newspapers betala till de drab-bade i den omfattande avlyss-ning som pgick i flera r.

TT

I KORTHET

6 UTRIKES 12 MARS 2015VSTFRONTEN

UKRAINA: Ovanp kriget i stra Ukraina str landets folk nu infr ett ekonomiskt stlbad, med bland annat hgre gas- och vr-mepriser och pensionststram-ningar. Allt fr att IMF och andra lngivare ska g med p att rd-da landet undan statsbankrutt.

Sverige kommer i dag att erbjuda Ukraina ett ln p 100 miljoner dollar, erfar TT.

Statsminister Stefan Lfven har inte velat bertta vad han har med sig till sina vrdar un-der det dygnslnga besket i Kiev som bland annat innehl-ler mten med president Petro Porosjenko och premirminis-ter Arsenij Jatsenjuk.

Vi ska prata frst med vra vnner hr i Ukraina om det, sger han till journalister p ambassaden i huvudstaden, in-fr ett mte med unga ukrain-ska parlamentariker.

TT erfar dock att Sverige kommer att erbjuda Ukraina ett ln p 100 miljoner dollar, som regeringen hoppas kunna betala ut om ett r.

LNET KOMMER att vara kopplat till IMF:s nya stdpa-ket till Ukraina, som IMF:s styrelse vntas fatta beslut om i dag. Kopplingen till IMF-pa-ketet gr att utbetalningen gr att lnet villkoras av reformer i Ukraina.

Rntan p lnet kommer att subventioneras, vilket ger Ukraina en mer frmnlig rn-ta n vad landet hade ftt be-tala p marknaden. Sverige har tidigare erbjudit liknande stats-finansiella stdln till Lettland, Island och Irland.

HGRE PRISER p gas och uppvrmning, och drastiskt lg-re statsbidrag till det ukrain-ska gasbolaget Naftogaz r tv tgrder i stlbadet, som bland annat ska balanseras med kat

std riktat srskilt till de fatti-gaste hushllen.

Samtidigt ska bland annat pensionsldern hjas, medan mjligheten att f ut pension trots att man fortstter att job-ba begrnsas.

UKRAINA HAR vidtagit alla tgrder som krvts och ser nu fram emot ett positivt beslut av IMF:s styrelse om det nya lnet p 17,5 miljarder dollar, skriver Ukrainas finansminister Nata-lie Jaresko till TT.

Jaresko, som tilltrdde pos-ten efter nyvalet i Ukraina i

hstas, r en i raden av politi-ker som statsminister Stefan Lfven trffar under sitt dygn i Kiev.

HON STLLER upp p lngi-varnas hrda linje, trots krig, hyperinflation och recession, trots att de kommer gra livet nnu krvare fr miljontals Ukrainska invnare.

Det r viktigt fr oss att pri-oritera reformer som skapar ett mer rttvist samhlle dr alla bidrar, skriver den Ukrainska finansministern Natalie Jarsko i sin kommentar.

DEN UKRAINSKA valutans ras, som skakar landets bank-system i sina grundvalar, beror enligt Jaresko p marknadsoro och spekulation. Och nr IMF-ln och annat nytt std kommer rknar hon med att bde valu-taturbulensen och inflationen ska dmpa sig.

Vi rknar med en frsta ut-betalning bara ngra f dagar efter IMF-styrelsens mte och godknnande av programmet, skriver hon.

Hon tillgger att cirka 60 pro-cent av IMF-lnen, kommer att betalas ut redan i r.

Mngmiljonln till

Stefan Lfven mot Majdantorget i Ukraina, dr massiva protester gde rum frra ret. OBS! Bilden r ett montage och inte autentisk.

Saudiambassadren hemkalladSTOCKHOLM: Saudiarabien kallar hem sin ambassadr frn Sverige. Det efter bland annat Margot Wahlstrms kritik mot hur landet respekterar mnsk-liga rttigheter och ett uppsagt vapenavtal.

Sverige och Saudiarabiens re-lation har blivit allt mer an-strngd under senare tid. I janauri i r gav Sveriges utri-kesminister Margot Wallstrm stark kritik mot piskrapps-

pryglingen av bloggaren Raif Badawi.

Hon beskrev straffet som nrmast medeltida. Saudia-rabien svarade med att kall-la Wallstrms uttalanden som oansvariga och oacceptabla till den statliga nyhetsbyrn SPA.

MEN DET R inte bara landet Saudiarabien som r missnjda med utrikesministern. Hon fr-bjds ven under tisdagen att tala infr samarbetsorganet

Arabfrbundet i Kairo. Samt-liga tjugotv medlemslnder frdmde hennes kritik mot den s kallade sharialagstift-ningen.

Den frklaring vi har ftt r att Sverige uppmrksam-mat situationen fr demokrati och mnskliga rttigheter och det r drfr som de inte vill att jag ska f tala, sger Mar-got Wallstrm till TT.

UNDER GRDAGEN beslu-tade de att skicka hem sin ti-digare ambassadr i Sverige, Ibrahim bin Saad bin Ibrahim al-Brahim.Enligt Margot Wall-strms pressekreterare Per Boman r det av samma anled-ning som gavs infr Arabfr-bundets mte.

- Det skl som angetts r Sveriges kritik och uttalanden om mnskliga rttigheter och demokrati, allts samma skl som angavs i Kairo, sger han till SvD.

I TISDAGS bekrftades det ven att Sverige inte kommer att frlnga sitt frsvarssamar-bete med Saudiarabien.

Trots protester av mnga svenska fretagsledare beslt statsministern att sga upp det tio r gamla och skandal-omsusade vapen- och frsvars-avtalet. Enligt Stefan Lfven sades avtalet upp p grund av att Saudiarabien inte fljer de mnskliga rttigheterna.

Under ret skickades ven en annan ambassadr frn mellanstern hem. Men Isra-els ambassadr har nu kommit tillbaka efter att han skickats hem p grund av att Sverige er-knt Palestina som stat.

Men den israeliska ambas-sadren r nu tillbaka. Jag har trffat honom personligen och suttit en timme och diskuterat med honom, sger Lfven till TT.

John FalkirkSveriges utrikesminister Margot Wallstrm Foto: TT Nyhetsbyrn

Irakiska armn Foto: TT Nyhetsbyrn

Spkflygplatsskulptur Foto: Sanbec

REDIGERAT AV: VICTOR BERGH ALVERGREN

UTRIKES/SPORT 712 MARS 2015 VSTFRONTEN

Ukraina

Och i planen ingr att fr-handla till en skuldlttnad med Ukrainas privata lngiva-re, som ska dra ned landets l-nekostnader med cirka 15 mil-jarder dollar. Frhandlingarna inleds s snart IMF-paketet r p plats. Lfven understryker att stdet frn IMF r viktigt.

Inte minst beroende p konflikten s har ekonomin krympt drastiskt och fortstter att krympa i r.

Att stdja ett land ekono-miskt som samtidigt befinner sig i krig ser han inte som n-got konstigt.

Vi str ju upp fr Ukrainas rtt att fatta sina egna beslut. Ukraina har rtt att vlja vg och vi mste st upp fr Ukrai-nas suvernitet, integritet. Dr r vi vldigt tydliga, sger han.

YTTERLIGARE sanktioner mot Ryssland kan bli aktuellt och det r en frga som Lfven rknar med tas upp p nsta veckas EU-mte. Han pongte-rar ocks att det r mnga som lider fruktansvrt spren av i konflikten och att bistndet drfr r vldigt viktigt.

TT

Foto: Frankie Fouganthine och .

TYSKLAND: Underlge och vndning har blivit ett beprvat segervapen fr Sverige. Men i kampen med om tredjeplatsen i Algarve Cup gick det inte vgen.

Sverige fll med 12 och slutar fyra i turneringen.

Det brjade precis som senast mot Tyskland. Redan i den fr-sta minuten skapade tyskorna sin frsta farliga mlchans och i den tredje satte Anja Mittag 10 till Tyskland.

Tyskland ppnade i ett hgt tempo, och Sverige hade svrt

att hnga med.Frbundskaptenen Pia Sund-

hage valde att starta med Ko-sovare Asllani p bnken, och i stllet ha Therese Sjgran som anfallare bredvid Lotta Schelin framfr ett mittflt med Sofia Jakobsson, Hanna Folkesson och Lisa Dahlkvist.

UNGEFR HALVVGS in i den frsta halvleken bytte Sj-gran och Jakobsson plats, och Sverige fick ett bttre tryck i anfallsspelet.

TT

GTEBORG: Ikvll startar kvartsfinalerna i SHL. Frlunda Indians vntar motstnd frn fysiska Lule framfr publiken i Scandinavium. Men trnare Roger Rnnberg har tilltro till sitt lag.

Vi ska spela p vrt vis och f dem att anpassa sig efter oss, sger Roger Rnnberg.

I tisdags stod det klart att det blir Lule som Frlunda fr mta i ssongens kvartsfinal-serie. Ett Lule som har spkat fr Frlunda under de senaste mnaderna.

Frst fll man fr norrln-ningarna i finalmatchen av Champions Hockey League, ef-ter ett ifrgasatt matchstraff p Frlundas Oscar Fanten-berg. I den sista matchen i SHL:s grundserie mttes man igen och hade svrt att hitta motivationen till en vinst d an-draplatsen redan var skrad.

SENAST Frlunda vann mot Lule var den 22 januari. Trots detta verkar Rnnberg bestmd att inte lta sig pverkas.

Vi knner till Lules iden-titet. De jobbar hrt. De har till uppgift att krypa in under skinnet p oss.

Vi vet exakt vad vi mter. Men vi har vr egen identitet. Vrt spel bygger p fart, krea-tiv skicklighet och att vara ett offensivt hot, sger han.

Rnnberg fortstter att be-skriva Lules trend efter julup-

pehllet och pongterar att de r ett lag som slppt till f ml-chanser mot sig. Men Frlunda lgger ingen fokus p hur Lule-s senaste matcher har sett ut.

Vi ska bekymra oss mindre om dem, de ska f rtta sig ef-ter oss. Vi ska vara konsekven-ta i det vi har byggt upp och bi-behlla initiativet i spelet, s-ger Rnnberg.

VEN nyckelspelaren Robin Figren stller sig bakom sitt lag och strategin infr kvartsfi-nalen. Han tror inte att Lule-motstndet kommer bli mer fy-siskt n om laget ftt en annan motstndare.

Det r alltid smutsigt, hett och tight i ett slutspel. Det spe-lar nog inte s stor roll vilka vi hade ftt. Jag ser mest fram emot att det ntligen r dags fr slutspel, sger han.

Figren r fortfarande ska-dad efter en nrkamp med Fr-jestads Ole-Kristian Tollefsen fr drygt tv veckor sedan.

HAN HAR kommit igng med istrning, men det r fortfaran-de en bedmning frn dag till dag som gller.

Jag r ledsen, men det r allt jag kan sga just nu.

Det r smrtnivn som av-gr. Jag ska vara med p mat-chuppvrmningen s fr vi se, sger Figren till Frlunda-TV.

RNNBERG FLIKER in och sger att de egentligen inte har rd att avvara Figren. Det r vinna eller frsvinna. Men det gller att vara klok och inte ta ngra frhastade beslut.

Robin vill s det vrker, men jag vet ocks att han vill gra sig sjlv rttvisa nr han r p isen. Han r oerhrt vik-tig fr oss men vi mste tnka lngsiktigt, sger Rnnberg.

KLOCKAN 18:30 ikvll fr vi se om Robin Figren ker med de vriga indianerna in p isen till hg musik och pyroteknik.

Eller om han tar det skra fr det oskra och avvaktar ett par dagar till. Oavsett vad r det ikvll allvaret drar igng p riktigt.

Kajsa Kalmus

Slutspurt fr Frlunda

Frlundatrnaren Roger Rnnberg visar hur vrlden skall ledas. Foto: TT Nyhetsbyrn

Robin Figren Foto: TT Nyhetsbyrn

Spelet i Algarve. Foto: TT Nyhetsbyrn

Frlundakvartsfinaler

12/3 18:30 Hemma (1)14/3 17:15 Borta (2)16/3 18:30 Hemma (3)18/3 18:30 Borta (4)20/3 18:30 Hemma (5)22/3 18:30 Borta (6)24/3 18:30 Hemma (7)

Bst av sju. Kvartfinal 5-7 kan utebli beroende p hur snabbt kvartsfinalserien avgrs.

Norge slog NilssonNORGE: Stina Nilsson var den enda av de svenska skidkarna som frmdde ge rda armn en match i den klassiska vrlds-cupsprinten i norska Drammen.

Men dr blev den norska vermakten fr stor ven fr henne.

Efter sin silversucc i VM hem-ma i Falun blev den trefaldiga VM-tvan Stina Nilsson frkyld.

Hon missade vrldscuphel-gen i Lahtis och kom till Dram-men sder om Oslo med blott fyra friska dagar i bagaget.

ND VAR HON den enda som ndde final av tolv svenskar. Med tanke p den uppladd-ning jag har haft r jag jt-tenjd, sger Nilsson till TT.

I finalen blev hon femma bakom Maiken Caspersen Fal-la, Heidi Weng, Marit Bjrgen och Ingvild Flugstad stberg.

NILSSON HADE bara slo-venskan Katja Visnar bakom sig och var njdare med sin se-mifinal, dr hon vann i kamp med VM-ettan Bjrgen. Jag r vldigt, vldigt njd

ver min semifi-nal. Den var hur bra som helst.

Samtidigt r det inte dr det avgrs. Jag fick inte alls till det lika bra i fi-nalen, sger Sti-na Nilsson i ett uttalande till

TT.INSPIRERAD AV finalen vill sprintspecialisten Nilsson gr-na ka ssongens sista vrlds-cuplopp ocks, tremilen i fristil i Holmenkollen p sndag.

Om jag blir uttagen vill jttegrna ka. Jag har aldrig krt en tremil i vrldscupen. Om jag inte fr ka den s kr jag tremilen i SM i Kalix nsta helg.

SPRINTSSONGEN r dock avklarad och den slutade med fjrde plats i sprintcupen, som vanns av Marit Bjrgen.

Charlotte Kalla har troligen bst mjlighet att hota redan klara vrldscupsegraren Bjr-gen och vriga norskor i Hol-menkollens tremil. Kalla var snabbast av svenskorna i ons-dagens tidskval, men kte ut i kvartsfinal. Hanna Falk gick till semifinal, men en trasig stav frstrde hennes chanser.Skidkning i kvllsljus Foto: Arild Vgen

Nytt Bollfiasko

Vrlandskap utanfr lgergrden Koitjrve i Kungsbacka. Foto: Annsaa

SISTA SIDAN

VSTFRONTENEn vningstidning frn JMG, Gteborgs universitet.

Box 710, 405 30 GteborgTel: 031-786 49 66

http://www.vastfronten.se

REDIGERAT AV: VICTOR BERGH ALVERGREN

DAGREDAKTIONENNyhetschef: Beata Thor

Reportrar: Alice Nilsson, Patricia Higson, Kajsa Kalmus, Karl-Oskar Skeppstedt, Carolina Sandsten, Laura Klingberg, Estrid Wagersten, Therese Irebck & Sebastian Sandstrm

Ansvarig utgivare: Per Alm

KVLLSREDAKTIONENNyhetschef: Filip Lyrheden

Reportrar: John Falkirk & Andreas Hedbck

Redigerare: Victor Bergh Alvergren, Frida Bergstedt & Ida sterberg

KRNIKAAlice Nilsson

12 MARS 2015VSTFRONTEN

Tidig vr i rAxlarna r uppdragna till ronen dr jag str och vntar p tget. Halsduken r virad likt en stdkrage kring halsen.

Om man tittar sig omkring s ser vi likadana ut allihop, stendes dr p perrongen. En sorg-lig syn. Vi r trtta och glmiga, nstintill gr. Vi rr oss lngsamt och tyst, med undantag fr ngra grymtanden. Zombies, skulle man ha kallat oss. Fram till frra veckan.

5 MARS. DAGEN D. Jag kommer alltid minnas det som dagen d jag sg ljuset i tunneln. Ett hallelujah-moment i Slottsskogen. P tv pratade meteorologerna om att solen skulle skina hela helgen och att vren faktiskt var p vg.

Hoppet vxte i takt med att solen vrmde ryggen genom vinterjackan. Om man var mo-dig nog lmnade man tumvantarna hemma p hatthyllan och bytte ut stdkrage-halsduken mot en tunn scarf.

MEN LIKA MYCKET som vi alla lskar vren, s lskar vren inte alltid oss. Den gillar att luras. Har du testat att stlla dig i skuggan p vren?

Den kylan man knner d, den r som en vns knivhugg i ryggen. Den r frrdisk. Vi behller nog vantarna p ett par veckor till.

NGRA VRTECKEN att rkna med r krokus och sndroppar. Tnk att lite ogrs kan gra en s lycklig? Men om sanningen ska fram, vad slr d egentligen solglasgonen p vrtecken-fronten?

Det har alltid varit lite pin-samt att plocka fram solglas-gonen redan i mars, tycker jag.

Varfr? Kanske fr att jag r rdd att misstol-kas som en av dem som tror att SOMMAREN r hr.

D det r 25 grader varmt och shortsen r din bsta vn. Shortsen r inte din bsta vn i mars. Det r vren som skrattar oss i ansiktet och tnker Du gick p den!.

UNGEFR SAMMA sak gller uteserveringar-na. Srskilt varmt r det faktiskt inte. S lnge du inte har ftt en vindstilla plats i solen och har ngot varmt att dricka framfr dig.

Jag vill inte vara en pessimist, utan endast resonera kring att vi ibland har lite fr brt-tom. Vi blir helt utom oss eftersom vi har lngtat i flera mna-

der efter varmare vder. Nstan s exalterade att

vi inte riktigt tnker klart.

VREN KANSKE r hr trots allt. Men vi mnnis-kor? Vi r fortfa-rande zombies, som har rkat ta p oss shortsen tre mnader fr tidigt.

Alice Nilsson

VREN KOMMER ALLT TIDIGARE. Mnga firar det glatt men andra r oroliga ver vad orsakerna r, och ven vad konsekvenserna blir.

Bjrn Aldn r vetenskaplig intendent i Botaniska Trdgrden i Gteborg, han berttar vad som hnder nr klimatfrndringarna gr att vi gr mot ett helt nytt klimat.

I fjol var det en ganska vanlig vr nu fr tiden, de senaste 25 ren har det varit tidiga vrar. Vi r vl ngot tidigare till och med, n i fjol.

LNGST MED DEN soltorkade asfalten blser hstl-ven. Lparna och skolbarnen njuter av de frsta rik-tiga vrdagarna i Botaniska Trdgrden i Gteborg. Men vad innebr de allt tidigare vrtecknen?

Det r ju ingen tvekan om att naturen kommer att frndras och mste anpassa sig till det hr klima-tet och det ser vi att man kanske mste ha vxter frn andra klimatomrden. Det vi har idag kanske inte alls passar s bra lngre.

MEN DET KAN vara svrt att veta vad man som pri-vatperson kan gra fr att motverka frndringarna. Enligt Bjrn Aldn finns det inte s mycket man kan gra, utver det som de flesta av oss redan knner till. Som att tervinna och inte frbruka fr mycket. Och forskarna vet nnu inte vad konsekvenserna blir.

Vi vet inte hur det kommer drabba mnga av vra arter men det pgr arbeten ver hela klotet.

Therese Irebck

Dagens vrsiffrorAntal tranor vid Hornborgasjn

Foto: och Gunnar Creutz

Foto: LotusHead

Foto: Victor Bergh Alvergren

7 mars 8 mars 9 mars 10 mars7

67 74

180