Nr 1990:7

Ulf-Peter Granö

Sveriges Lantbruksuniversitet

Röbäcksdalen, Umeå

Nr 1990:7

Våtlagring och hantering av

fuktig spannmål

2

Våtlagring och hantering av fuktig spannmål

Ulf-Peter Granö

Tidskrift/serie: Röbäcksdalen meddelar Utgivare: SLU Info/Växter, Röbäcksdalen Utgivningsår: 1990 Nr/avsnitt: 7 Författare: Granö Ulf-Peter. Ingår i: Titel: Våtlagring och hantering av fuktig spannmål Huvudspråk: Svenska Målgrupp: Rådgivare, praktiker

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper.

3

Våtlagring och hantering av fuktig spannmål Ulf-Peter Granö

1. Inledning

2. Krossensilering

2.1 Kort beskrivning av metoden

2.1.1. Vad är lämplig ts-halt

2.2 Lagringsmetoder

2.2.1. Fyrkantig lagersilo

2.2.2. Rund lagersilo

2.2.3. Plansilolager

2.2.4. Tornsilolager

2.2.5. Tillfälliga lager

2.3 Utrustning för krossning

2.3.1. Krossning på fältet

2.3.2. Krossning på gården

2.4 Tillsatsmedel vid ensilering

2.5 Olika typer av tillsatsmedel

2.5.1. Sockertillsatser

2.5.2 Syratillsatser

2.5.3. Ureakonservering

2.6 Transportörer för inläggning

och uttagning

2.7 Utrustning för utfodring

2.8 Fördelar och nackdelar med

krossensilering

2.9 Praktiska tips

2.9.1. Exempel på hela system

3. Ensilering av hela

kärnor

3.1 Kort beskrivning av metoden

3.2 Lagringsmetoder

3.3 Inomgårdsmekanisering

3.3.1. Inläggning

3.3.2. Uttagning

3.3.3. Krossning

3.3.4. Utfodring

3.4 Ureakonservering

3.5 För- och nackdelar med

ensilering av hela

spannmålskärnor.

3.6 För- och nackdelar med

ureakonservering

3.7 Exempel på hela system

4. Syrabehandling av

spannmål

4.1 Kort beskrivning av metoden

4.2 Olika lagringsmetoder

4.2.1. Planlager

4.2.2. Lagring i tornsilo

4.2.3. Lagring i formsilo av väv

4.2.4. Lagring i storsäck

4.3 Utrustning för inläggning

4.4 Utrustning för uttagning och

utfodring

4.5 Praktiska tips vid lagring och

hantering av syrabehandlad

spannmål

4.6 För- och nackdelar med

syrabehandling

4.7 Exempel på hela system

5. Ensilering av

spannmål

5.1 Grönensilering av spannmål

5.2 Helsädesensilering

5.3 Praktiska tips vid helsädes-

ensilering

6. Sammanfattning

7. Slutord

8. Referenser och

litteraturförteckning

4

1. INLEDNING

På alltför många gårdar i Norrland råkar man varje år ut för mycket dåliga skördeförhållanden under spannmålsskörden. De dåliga skördeförhållanden och de ökade kostnaderna för spannmålsproduktionen är de främsta orsakerna till det ökade intresset för våtlagring av spannmål genom ensilering, syrabehandling, lufttät lagring m m.

Ensilering av krossad spannmål gjordes redan under 1950-talet på några gårdar. Metoden fick en ny utbredning i norra Finland under 1970-talet, och har fått en viss spridning i norra Sverige under 1980-talet. Metoden utvecklades mest under slutet av 1970-talet med fabrikstillverkade krossenheter. Dessa består av kross, ekvator, syraapplikator och buffertsilo byggda i en enhet. Den kan användas ute på fältet eller hemma på gården.

De senaste årens utbredning av alternativa metoder för lagring av våt spannmål, t ex genom krossensilering beror främst på följande orsaker:

Låga lagringskostnader (jämfört med torkning av spannmål). Bristen på effektiva spannmålstorkar (under svåra skördeår). Arbetsbesparande metod vid skörd, krossning och inläggning. Önskan att komma ifrån dammigt kraftfoder. Önskan att tidigarelägga skörden.

Vid syrabehandlig av spannmål tillsätts syra till hela spannmålskärnor. Syramängden är beroende av spannmålens vattenhalt Vid hög vattenhalt blir ofta syrakostnaden hög och då kan alternativet vara att topptorka spannmålen. Det sker genom att torka ner spannmålens vh (vattenhalt) till 20-25% (75-80% ts).

Under senare år har bland jordbrukare rått osäkerhet om hur våtlagring av spannmål skall gå till. Hur skall man göra för att få en säker lagring och ett smakligt foder? Därför har rådgivare genom samarbete med tillverkare av utrustning och tillbehör gjort försök och följt upp enskilda jordbrukare som provat på olika metoder.

Denna skrift har tagits fram för att belysa en del av frågorna kring våtlagring och hantering av fuktig spannmål. Underlaget till skriften har fåtts från många olika håll, bl a kan nämnas Jordbrukstekniska Institutet (JTI), Sveriges lantbruksuniversitet/ Röbäcksdalen, Kortteen Konepaja i Finland samt inte minst från besök hos praktiska jordbrukare som använt olika lagringsmetoder för våt spannmål under några år.

Ett stort tack till alla er som bidragit med synpunkter, idéer och uppslag, framför allt ett ston tack till Torbjörn Pettersson, Röbäcksdalen som dessutom korrekturläst texten.

Författaren

5

2. Krossensilering

Vid utfodringsförsök till mjölkkor och köttdjur har krossensilaget visat sig jämförbart i smaklighet och produktionsnivå med torkad spannmål. Smältbarheten för krossensilaget har varit minst lika bra som för torkad spannmål, om konserveringen gjorts på rätt sätt.

2.1. Kort beskrivning av metoden

Spannmålen för krossensilering skördas i gulmognadsstadiet, när den fått sin fulla ts-mängd. Spannmålens vattenhalt är då ofta 30-40% (60-70% ts).

Till krossensilering används korn, havre eller blandsäd av korn och havre alternativt spannmål och ärtor. Vid krossensilering av blandsådd med spannmål och ärtor är det viktigt att skörden inte sker för sent för att undvika mögelangrepp i ärtskidorna. Om skörden däremot sker alltför tidigt försvåras krossningen av ärtorna.

Tröskningen sker med skördetröska så fort tröskningen kan ske utan att spillet blir onormalt stort. Tumregeln är att spannmålsfältet skall skifta i gul-grönt, eller att spannmålskärnorna skall "fjädra" när den kläms på längden mellan tummen och pekfingret

Tröskan kan behöva förses med större såll, luftmängden från rensfläkten behöver ofta ökas, samt framkörningshastigheten minskas vid större ytfuktighet

6

Krossningen kan ske ute på fältet eller i anslutning till lagringsplatsen hemma på gården. För krossning används speciella krossenheter avsedda för våt spannmål. Tillsättning av konserveringsmedel sker i samband med krossningen.

Krosset skall packas väl och täcks "lufttätt" för att hindra syretillförsel och mögling som följd.

Vid utfodring av krossensilage hämtas fodret ofta direkt från lagersilon till utfodringsplatsen i samband med utfodringen, utan att det behöver krossas eller efterbehandlas.

2.1.1. Vad är lämplig ts-halt

Direkt från tröskad spannmål görs vattenhaltsprov. Om vattenhalten (vh) är under 40%, tillsätts vatten efter krossningen så man när upp till minst 40% (60% ts). Vid vh som är mycket under 40% ökar risken för misslyckad lagring genom mögelbildning och varmgång.

För mycket vatten (över 50%) ökar igen risken för pressaftavgång och problem med feljäsning som försämrar smakligheten. För hög vattenhalt gör också att fodret fryser hårdare och uttagningen försvåras.

Tumregel för lämplig vattenhalt är:

Krama krossensilaget till en boll, bollen skall hållas samman ett ögonblick efter hopkramningen.

7

Vatten bör tillsättas tills "bollprovet" visar att vattenhalten är den riktiga. Om det däremot från den kramade "bollen" klart rinner vatten, är vattenhalten för hög. Fodret får inte bli till en degig massa.

Växtligheten måste vara tillräckligt "torr" för skörd, samt kärnorna skall ha fått fullt näringsvärde. För att minska tröskförlusterna bör inte spannmål med onödigt hög ytfuktighet tröskas.

Om man däremot försöker ensilera spannmål med vattenhalter under 25-30% kan ensileringen äventyras då spannmålen har mycket svårt att ta upp de vattenmängder som behövs för att få en säker lagring. (För att höja vattenhalten från 30% till 45% måste man tillsätta 2501 vatten per ton 30% spannmål).

Efter en noggrann fyllning i en plastbeklädd silo är 300 kg tyngd per m2 en lämplig belastning efter täckningen. Om fyllningen packningen och täckningen görs noggrant kan vattenhalten hållas under 40% (60% ts), men aldrig under 35% vh (65% ts).

8

2.2. Lagringsmetoder

Om man som exempel beräknar att använda 60-70% av kraftfodergivan som krossensilage och räknar med en densitet (volymvikt) på ca 700 kg/m3 alternativt 1000 kg/m3 (vid inläggning) har man följande lagringsbehov:

Antal kor st

Behov av krossensilage i kg foder

Behov av lagringsutrymmen i m3 vid olika densitet

700 kg/m3 1000 kg/m3

4 5000 - 5500 8 - 8,5 5 - 5,5

6 8500 - 9300 12 - 13 8,5 - 9

8 11000 - 12100 16 - 17 11 - 12

10 14000 - 15400 20 - 22 14 - 15

12 17000 - 18700 24 - 27 17 - 19

14 19000 - 20900 28 - 30 19 - 21

16 22000 - 24100 32 - 34,5 22 - 24

18 25000 - 27500 36 - 39 25 - 27,5

20 28000 - 30800 40 - 44 28 - 31

För varje ha spannmål behövs 6-8 m3 lagringsutrymme för lagring av krossensilage. Färdigt krossensilage som är välpackat väger ca 1100 kg/m3.

Olika typer av lagringssätt

Lagring av krossensilage sker vanligtvis i:

Fyrkantig lagersilo Rund lagersilo Plansilolager Tornsilolager Tillfälliga lager

2.2.7. Fyrkantig lagersilo

Silon byggs ofta med hörnenheterna av U-stålprofiler som ihopsvetsas. Sidorna av spånskivor (25 - 32 mm) eller av plankor. Sidorna dras ihop med gängade stänger, 3 - 4 st.

9

Åtminstone den ena sidan av silon bör göras demonterbar, det underlättar arbetet vid uttagningen.

Lämpliga mått per silofack har visat sig vara 1,5 x 1,5 m, med en höjd på 2,5 - 3 m. Silon skall invändigt kläs med plast.

En silo på 1,5 * 1,5 * 2,5 m rymmer då ca 5,5 m3.

Fördelar (+) och nackdelar (-),

+ Avskilda partier i silon ger mindre yta som kan skadas av mögel vid uttagning.

- Endast handskottning vid uttagning.

- Kan inte packas med traktor.

2.2.2. Rund lagersilo

Silon byggs i sektioner som kan staplas på varandra, två och två. Plywoodskivor av 1,5 x 3 m (fanér) förstärkta med bräder byggs i cirklar med ca 3 m diameter. (3 st skivor per cirkel)

Plywoodskivor med 6,5 mm tjocklek är lämpliga att använda till silon.

10

Varje sektion med 1,5 m höjd rymmer då ca 10 m3 krossensilage. Silon täcks invändigt med plast.

För 10-15 mjölkkor blir behovet ca 3 delar eller sektioner.

+ Enkel att uppföra. - Uttagning endast för hand.

- Kan inte packas med traktor.

2.2.3. Plansilolager

Vid nybyggnad och för större mängder krossensilage är ett plansilolager ett lämpligt alternativ. Silobredden och sektioneringen bör dimensioneras så att minst 2-3 cm kan tas ut per dag över hela den frilagda ytan.

Silobredderna 2,5 - 4 m väljs efter koantalet och den utrustning som är planerad för uttagning, (för hand till fodervagn eller med frontlastare till fodervagn). Silon bör kläs med plast invändigt.

Silon kan packas med traktor om den är tillräckligt bred, 3,5-4 m. Är silon under 3,5 m bred måste man trampa till krossensilaget väl mellan hjulspåren från traktorn.

Lagringen kan göras säkrare om silon delas i fack/sektioner. Gavlarna bör göras lätta att demontera, för att underlätta uttagningen. Exempel på indelning: är silon 2,5 m bred bör den för 10-15 kor indelas i fack med max 2 m djup, (5 m2). För 15-20 kor kan varje fack vara max 2,5 m djup (ca 6 m2).

11

+ Enkel inläggning - Bra packning om traktor

+ Enkel uttagning om frontlastare kan användas.

- Stor foderyta som kräver bra täckning.

2.2.4. Tornsilolager

Lagring av krossensilerad spannmål i tornsilo är fortfarande tveksamt, men kan vara ett alternativ för större gårdar. Tornsilolager kräver stora investeringar.

Det stora problemet är fruset foder. Det är önskvärt att silon kan isoleras bra eller att man kan använda någon enkel och effektiv upptiningsmetod under vintern för att lättare få ut fodret.

För att mekanisera uttagningen ur silon behövs en yttömmare som matar ut fodret till ett centrumschakt, då uttagningen endast kan ske uppifrån. För krossensilage i tornsilo behövs bl a:

en lufttät lagringssilo, ett centrumschakt för manuell uttagning (alt sidoschakt), eller ett centrumschakt för maskinell uttagning med en topptömmare med

fräskedja.

12

Fyllningen av silon kan göras med en skrap eller skopelevator. Vid fyllningen leds krosset till centrum av silon. Man får jämna och packa för hand.

Vid intagningen sköter topptömmaren losstagningen av krosset och för det till centrumröret

Under centrumröret finns en transportskruv som för ut materialet till fodervagnen eller en buffertficka för ett par dagar.

I genomsnitt måste minst 2-3 cm, över hela ytan, tas ut varje dag.

+ Kan ofta högmekaniseras. - Höga investeringskostnader.

- Problem med fruset foder.

2.2.5. Tillfälliga lager

Under mycket regniga höstar, med mycket svåra skördeförhållanden kan man ha behov av tillfälliga lösningar för lagring av krossensilage. Lagringen kan då t ex ske i

storsäck limpa

13

Lagring i storsäck

Storsäck kan användas till lagring av krossensilerad spannmål. Storsäckens yttersäck skall vara av kraftig väv, försedd med rejäla lyftöron. Innersäcken skall vara av bra kvalitet och tillräckligt stor.

För att fyllningen skall underlättas bör traktorns frontlastare ha pallgafflar, där en speciell fyllningstratt för storsäck monteras. Storsäckens lyftöron fästs till trattens lyftöglor och innersäckens övre del kläms fast mellan trattens "hals".

Vid fyllning av storsäcken skall man försöka hindra innersäcken från att rasa ner i yttersäcken, och då rivas sönder.

Tillslutningen av säcken skall ske med stor noggrannhet. För knytningen kan sisalgarn, plastbeklädd najtråd, speciella plastlås eller ett speciellt "snörlås med käppar" användas. Se också sid 59 och 61.

Säckarna bör helst lagras under tak eller täckt med en pressenning.

Hanteringen av storsäckarna, vid fyllning och tömning, kan vara rätt så besvärlig.

+ Kan användas för lufttät lagring. - Krossad spannmål måste grävas ut för hand och det kan vara rätt så besvärligt.

Lagring i limpa

Att lagra krossensilage i limpa medför alltid risk för stora lagringsförluster. Därför är det mycket viktigt att inläggningen, packningen och täckningen görs synnerligen omsorgsfullt.

14

Limpan kan lagras hemma på gården eller ute på åkern, på en lämplig torr och stenfri plats. Under limpan bör man breda ut en kraftig och hel plast, som är så bred att minst 1 m av plastens sidor kan vikas upp på limpan.

Packningen bör ske med stor omsorg utan att man gör hål på plasten. Täckningen sker så att man först viker upp bottenplasten och därefter täcker limpan med plast som når minst 1/2 m utanför limpans största bredd. Runt limpans kanter läggs jord eller sand på plastkanten.

Också över hela limpan bör ca 10 cm sand läggas för att få en så bra tillslutning som möjligt och inget lufttillträde. Görs en liten jordvall vid limpans långsidor underlättas packning med traktor.

+ Enkel att göra i ordning. - Spillet kan bli stort vid uttagningen.

- Uttagning endast för hand.

15

2.3. Utrustning för krossning

Krossning av spannmål kan ske endera ute på fältet eller hemma på gården i anslutning till lagringsplatsen.

För krossensilering bör en speciell kross användas. Den har punkträfflade valsar, som gör att våt och hal spannmål bättre matas in i krossen. Att spannmålsinmat-ningen fungerar är en förutsättning för att hålla hög kapacitet på krossningen.

Valstrycket måste alltid vara så ston att också torrare kärnor blir tillplattade. "Krossningens hårdhet" måste kunna ställas in genom att variera avståndet mellan valsarna, utan att förändra valstrycket. Om man endast kan ändra valstrycket för att ändra krossningsgraden, (krossningens hårdhet) blir fuktiga kärnor lätt till en deg och hårda kärnor går igenom okrossade. Då blir krossningsresultatet dåligt både ur lagrings- och utfodringssynpunkt.

2.3.1. Krossning på fältet

Krossenheten består av kross med buffertficka, preparatdoserare, och elevator. Krossutrustningen drivs av en traktor och den körs ut på fältet i anslutning till tröskningen.

Tröskans spannmålstank töms direkt i krossens buffertficka. Spannmålen krossas och konserveringsmedel tillsätts, elevatorn lyfter därefter det färdiga fodret upp på en

16

släpvagn. Hemma på gården tippas fodret direkt i t ex en plansilo. Med en högtippande släpvagnen kan man också fylla lågbyggda runda- eller fyrkantiga lagersilon.

2.3.2. Krossning på gården

Krossenheten är försedd med elevator och preparatdoserare men saknar en stor buffertficka ovanpå krossen. Krossen kan placeras intill lagersilon, så att elevatorn når in över silokanten. Spannmålen från tröskan körs med släpvagn hem till gården och tippas i krossen under krossningen. Används inte en högtippande vagn kan man göra en uppbackningsramp för vagnen.

Ett annat alternativ är att förse vagnens bakläm med en avlastarelevator som lyfter spannmålen till krossen. Man kan också ha en spannmålsskruv försedd med en uppträtt - man tippar spannmålen i tratten och skruven lyfter spannmålen till krossen.

Doseringsutrustningens (applikatorns) munstycket sitter på krossens bottenskruv.

17

Via munstycket sprids konserveringsmedlet till spannmålskrosset, som blandas ytterligare i skrapelevatorn när den lyfter krosset till silon, (eller vagnen om krossningen sker ute på fältet).

Om vatten behöver tillsättas sker det också bäst via krossens bottenskruv, detta för att få en jämn inblandning av vatten och konserveringsmedel till spannmålen. En bra inblandning av konserveringsmedlet är en förutsättningen för att få ett bra foder av jämn kvalitet.

Det är en fördel om man har graderat kärlet för konserveringsmedlet Då är det lättare att hålla kontroll på att den inblandade mängden konserveringsmedel blir den avsedda.

18

2.4. Tillsatsmedel vid ensilering

Genom tillsättning av konserveringsmedel ökar garantin för ett lyckat resultat. Med rätt mängd och bra inblandning av t ex melasslösning eller propionsyra brukar ensileringen lyckas.

Konserveringsmedlet (melasslösningen eller syran) skall spridas så jämnt som möjligt på krossensilaget och inblandas väl vid fyllningen av silon. Tillsättningen sker bäst på krossens bottenskruv.

Myrsyra bör inte användas på grund av risk för mögelgifter, dessutom krävs tillstånd. Välj sockerprodukter före syra.

Används propionsyra, så tillsätts ca 31 per foderton (2-3 l/m3). Syran tillsätts utspädd med vatten helst med en syraapplikator i samband med krossningen. Tänk på säkerhetsrisken vid hantering av syror.

På små gårdar tillsätts konserveringsmedlet kanske för hand med sprutkanna och då måste mycket stor försiktighet vidtas för att undvika olyckor speciellt om syra används.

Melass och andra sockerrika produkter kan användas som konserveringsmedel, enskilt eller tillsammans med propionsyra. Melass har allmänt ökat smakligheten hos fodret. En del av sockret ombildas dock till mjölksyra under ensileringsprocessen.

Om däremot spannmålen är för våt åtgår socker under jäsningsprocessen och näringsförlusterna kan bli rätt stora. När man använder melass kan spannmålen ha lägre vattenhalt, 35-40% (60-65% ts). Förutsättningen är att man vid fyllningen och packning av silon är mycket noggrann, samt täcker väl och belastar foderhögen.

19

Var noggrann vid packningen. Plansilon kan packas med traktor om den är tillräckligt bred. Smala och mindre silon måste trampas manuellt. Jämna ut och trampa med jämna mellanrum under fyllningen så packar sig materialet lättare.

20

2.5. Olika typer av tillsatsmedel

Till "krosskonservering" används både sockerprodukter och syror. Från praktiska försök har man sett att båda metoderna, (vid noggrann utförd inläggning och lagring), fått foder med relativt god foderhygien.

Det bör påpekas att variationerna mellan hygienkvaliteterna har varit stora i försöken.

2.5.7. Sockertillsatser

a. Melass

Vid inläggning tillsätts 2,5-5 kg per foderton. Det motsvarar 5-10 kg melass per foderton eller 3,5-7 kg/m3 foder. Vid tillredningen av melasslösningen används l del melassirap och 2 delar varmt vatten, (1/3 melass och 2/3 vatten). T ex i en 6001 blandning har tillsatts 2001 melass. Av melasslösning åtgår 15-301 per foderton (ca 10-20 l/m3 foder).

Melasslösning

Socker kg/foderton l/foderton l/m3

2,5 - 5 15 - 30 10-20

För att melasslösningen skall vara lättflytande bör man bara blanda till melass för ca 1 lass spannmål i taget. Vid större inläggningsmängder kan man hålla melasslösningen lättflytande genom att t ex göra blandningen i en begagnad mjölktank med omrörare. Blanda dock endast för 1 dag åt gången.

Träsocker, som idag också förekommer som konserveringsmedel, har visat sig till viss del försämra smakligheten i krossensilaget.

21

b. Vassle

Om gården finns i närheten av ett ostmejeri så kan man ha tillgång till vassle. Vasslen passar utmärkt som konserveringsmedel vid krossensilering.

Dosering

Vassle ts % l/foderton l/m3

6 15 - 45 10-30

c. Vasslekoncentrat

Mängden vasslekoncentratet som skall tillsättas är beroende av dess ts-halt.

Dosering

Vasslekoncentrat ts % l/foderton l/m3

20 15 - 30 10-20

Riktvärdet för Vasslekoncentrat är att det skall tillsättas 2,5-5 kg socker per varje foderton.

d. Vasslepulver

Av vasslepulvret används 10-15 kg/foderton eller 7-10 kg/m3. Undersökningar av vasslepulvrets användning till krossensilering pågår fortfarande. En absolut förutsättning för ett bra foder är att spridningen sker jämnt.

Vasslepulvrets användning som konserveringsmedel har hitintills inte varit helt problemfri. Därför bör tills vidare melass användas i första hand.

2.5.2. Syratillsatser

I samband med krossningen av spannmålen tillsätts ca 31 propionsyra (eller myrsyra) per foderton (2-3 l/m3 foder). Fodrets pH sjunker då snabbt och varmgången i fodret blir ytterst liten.

För att använda myrsyra till spannmål i Sverige krävs att man har tillstånd och dispens från Lantbruksstyrelsen. Utan tillstånd är myrsyran förbjuden att användas då det finns risk att giftsvampar utvecklas i spannmålen.

Propionsyran skall tillsättas spannmålskrosset med en tillförlitlig syradoserare, då helst en pumpförsedd utrustning med flödesmätare och doseringsventil.

Vid avslutad inläggning skall ytterligare syra spridas utöver foderytan för att hindra syret att tränga in. Utspridningen kan ske med sprutkanna för hand, blanda 50% vatten och 50% syra. Efteråt täcks fodret och belastas.

22

2.5.3. Ureakonservering

Vid konservering av krossad spannmål med urea sker ingen ensilering utan fodrets pH stiger till 7,5-8,5. Under lagringen bildas ammoniak som dödar mögelsvampar. Ureat ökar protein- och kväveinnehållet i fodret.

Gödselurea kan användas till krosskonservering av spannmål men passar bättre till ureabehandling av helsäd och ureabehandling av halm.

För ureakonservering av hela spannmålskärnor, se sid 54.

23

2.6. Transportörer för inläggning och uttagning

Krossenhetens elevator kan användas för att direkt lyfta spannmålskrosset in i silon - om man med krossenheten kan komma tillräckligt nära den. Elevatorn kan förlängas med 1 m långa sektioner upp till 5-6 m.

Frontlastare med snöskopa

Driftsäker metod för inläggning och uttagning i plansilo.

Med frontlastarens snöskopa kan också krosset flyttas in till en lågt byggd silo från krossen.

Elevator

Både skop- och skrapelevator (kedjeelevator) kan användas. Vid vattenhalter kring 45%, samt när riklig mängd av melass har använts, kan det bli problem med kapaciteten. Till skopelevatorn kan det vara svårare att ordna en jämn tillmatning, då vått material lätt bakar på i inmatningstratten. Kladdigt material bakar också lätt på plattremmens baksida och förorsakar stopp.

24

Skrapelevatorn kan endast matas med våt spannmålskross om den har försetts med sidoskruvar, då sker en tvångsmatning. Det är skäl att krosset matas till sido-skruvarna med en jämn materialström annars bildas valv ovanpå skruvarna.

I elevatorutloppet i toppen på silon skall störtröret vara av stor diameter eller bestå av en öppen ränna med kraftig lutning för att materialet skall rinna undan.

Skruvtransport

För att spannmålsskruvarna skall fungera tillfredsställande skall de matas med en jämn materialström. De bör dessutom ha en stor diameter. Om skruvens spiral har större stigning mot utloppet är risken för stopp mindre.

Fläkttransport

Direktfläkt eller fläktar, där krosset går genom fläkten, fungerar dåligt - materialet bakar fast i fläkthuset, bojar och i cyklon. Speciellt stora kan problemen bli om vatten-halten är över 45% och rikligt med melass har använts.

25

2.7. Utrustning för utfodring

För att kunna utfodra rätt fodermängd till de olika djuren behövs en foderanalys och en kontinuerlig kontroll av fodrets ts-halt (vattenhalt). Se också sid 51, beskrivningen av utrustning för utfodring.

Utrustning för portionering av fodret kan t ex vara,

Skottkärra eller fodervagn + ställbar volymskopa

Passar små fodermängder.

+ Enkel och billig i anskaffning.

+ Bra framkomlighet i trånga utrymmen.

- Utportioneringen blir tröttsam för handleden.

Manuell fodervagn + skyffel och fjädervåg

Passar små fodermängder.

+ Enkel och billig utrustning.

+ Funktionssäker.

- Kräver högre byggd fodervagn för långa personer för att skona ryggen.

26

Manuell viktportionering från en rälshängd fodervagn

Passar för en medelstor gård.

+ Lätt att transportera stora fodermängder på rälsen.

+ Rätt fodergiva är lätt att portionera ut.

- Rälsen kräver rätt takhöjd i stallet

- Passar inte stallar som är trånga och har smala gångar.

27

Datafodervagn (för grovfoder) som är rälshängd

För stora fodermängder.

+ Utfodringen "sköter" sig själv.

+ Fodervagnen kan ofta samanvändas för grovfoder och krossensilaget.

- Mycket dyr i inköp.

- Risk för att "kladdigt" foder bakar på i vagnen.

28

2.8. Fördelar och nackdelar med krossensilering

Fördelar

Krossensileringen har en del fördelar som kan delas in i följande grupper,

Låga kostnader Snabb och tidig skörd Hela spannmålsskörden kan tas tillvara Färdigt foder Övriga fördelar

Låga kostnader

Krossensilering är den enda lagringsmetoden där vattenhalten inte påverkar lagringskostnaden.

Också under regniga höstar kan spannmålen lagras till rätt låga kostnader. Krossensileringens enda specialmaskin är krossen, och den ersätter gårdens

tidigare kvarn eller kross. En effektiv kross kan samägas av några jordbrukare, varför maskinkostnaderna

inte behöver bli så höga. Lagringssilon kan placeras i eventuell befintlig plansilo som blivit för liten. En

enkelt byggd silo i plywood som placerats i logen är ett annat alternativ. En nybyggd plansilo i anslutning till plansilon för ensilage är ett bra nybyggnadsalternativ.

Snabb och tidig skörd

Tröskningen kan påbörjas tidigt, när kärnorna kan urtröskas, eller när vattenhalten är 35-40% (60-65% ts).

Krossning med de nya högkapacitetskrossarna bromsar inte skörden utan tröskningen kan fortgå obehindrat

Den korta trösktiden minskar risken för drösning, sen liggsäd och risk för regn på senhösten.

Efter frostskada kan spannmålen tröskas direkt. Då kan man bärga en större fodermängd av bättre kvalitet - om man skördar innan "nedbrytningen av spannmålskärnorna" sätter in.

Hela spannmålsskörden kan tas tillvara

Vid krossensilering tar man också tillvara gröna, små samt skadade kärnor, som vid torkning ofta avlägsnas och följer med avrenset.

All spannmålen kan ofta skördas från fältet, också eventuella liggsädesfläckar med hög vattenhalt kan tas rätt på.

29

Färdigt foder

Krossensilaget är färdigt krossat vid inläggningen. Ensileringen ger fodret hög smaklighet. Fodret dammar inte, vilket ger en bättre miljö vid foderhanteringen för

djurskötaren och djuren. Det krävs ingen efterberedning av fodret vid uttag ur silo, fodret kan portioneras

ut direkt till djuren, (vintertid efter ev upptining).

Övriga fördelar

Den tidigare skörden ökar möjligheterna för att insådden skall blir bra. Skörden kan ökas genom att man kan använda större gödselgivor. Skörden kan också ökas genom att använda senare sorter med högre avkast-

ning eller genom att ha blandsäd med tidig havre och sent korn. Mera tid och bättre effekt av stubbearbetningen. Plöjningen kan komma igång före det att höstregnen börjar. Spannmål som annars kanske förstörs, när vattenhalten är hög och torkkapaci-

teten låg, kan räddas genom krossensilering. Bättre möjlighet att ta tillvara en blandgröda av ärtor och spannmål.

Nackdelar

Krossensilering passar inte på många gårdar. Därför att en eller flera av nackdelarna gör metoden mindre intressant.

Nackdelarna kan grupperas enligt följande:

Passar endast foderspannmål. Kräver noggrann krossning och inläggning. Uttagningen kräver rätt rytm.

Passar endast foderspanmnål

Kärnorna krossas och fodret är endast användbart som djurfoder. Proteinkvaliteten för svin försämras (lägre lysininnehåll). Krossensilerad spannmål är inte lämplig som handelsvara. Krossensilaget kan minska foderintaget av direktskördat gräsensilage. Man bör

utöka hömängden i foderstaten om samtidigt vått gräsensilage utfodras. Övergången mellan krossensilerad spannmål och torr spannmål bör ske etappvis

under ca 1 vecka. Detta för att undvika foderstömingar hos djuren.

Kräver noggrann krossning och inläggning

Lagringssilon måste kunna göras helt lufttät med plastbeklädnad för att hålla lagringsförlusterna nere.

Tillsättning och inblandning av konserveringsmedel måste ske snabbt och med stor noggrannhet.

Risken för olyckor är stor vid användning av syror.

30

Utjämning, packning och täckning av silon måste ske med minsta möjliga luft-tillträde.

Silon bör belastas så att inte syretillförsel under lagringen skall orsaka feljäs-ningar och skada fodret.

Uttagning kräver rätt rytm

Från silons frilagda yta måste minst 2-3 cm tas ut varje dag, för att vara steget före nedbrytningen.

Under varma vårdagar, med plusgrader, måste uttagningen hålla minst 10 - 20 cm varje dag för att bibehålla foderkvaliteten någorlunda. Det är dock stor risk för förstört foder.

Utfodringen kan vara svår att mekanisera, handportionering fungerar alltid bäst. E-vitamin måste tillföras djuren via vitaminpreparat.

Fodret kan frysa ihop och bli svårt att hantera. Speciellt vid lagring i tornsilo och i storsäck.

Merarbete då en större fodermängd måste hanteras fram till foderbordet, en stor del av fodermängden är ju vatten.

31

2.9. Praktiska tips

Det är många gånger de små enkla lösningarna som sparar tid. Därför är det viktigt att först själv försöka förenkla och förbättra den befintliga utrustningen. Det är inte säkert att de stora maskinerna och den fina utrustning är direkt anpassade för "min gård", utan ofta kräver också dessa en "lokal" anpassning för att fungera bra.

Skörda spannmålen tillräckligt tidigt när vattenhalten är över 30%. Tänk på att korn snabbt torkar upp till vattenhalter under 30% (70% ts).

Används ärtor i blandsådden (ca 10%), måste man ofta räkna med minst halverad krosskapacitet - om inte en förkross, en kross med tre valsar eller en kross med stora räfflor i valsarna används.

Lägg inte in krossensilage i en formsilo av väv, då uttagningen i så fall blir uppifrån silon och för hand.

Var mycket noggrann vid packningen och täckningen av silon, då minskar mängden dåligt foder som måste skottas ut.

Utrusta skottkärran med dubbla hjul så ökar stabiliteten. Monteras dessutom hjul under stödet så kan skottkärran skjutas fram vid utfodringen utan att den behöver lyftas varje gång.

Med en sugtrycktransportör kan fodret blåsas från silon till t ex ett mellanlager i ladugården (max 40 m), tyvärr är dock kapaciteten låg.

Om transportskruv monteras i botten av silotorn, tänk på att det lätt skall gå att få ut skruven vid reparation.

Använd sisalgarn och inte plastgarn vid knytning av storsäckar. Med sisalgarn är det lättare att få en bra tillslutning då det inte "glider" lika lätt som plastgarn.

Skydda storsäckarna mot råttor genom att trycka ner en plåtsarg runt lagringsplatsen. Förse säckarna med ett fågelnät för att hålla fåglar borta.

Om fodret tas ur plansilo med snöskopa, så kan t ex snöskopan användas som mellanlager. Skopan kopplas loss i logen, ställd på några lastpallar. Från den är det lätt att raka ner fodret i fodervagnen.

32

2.9.7. Exempel på hela system

Lagring i plansilo och utfodring med manuell fodervagn

Fodret hämtas från plansilon med en frontlastare försedd med snöskopa.

33

(1.) Plast har satts ut på loggolvet. Fodret töms från snöskopan på plasten. Från foderhögen fyller man fodervagnen med en skyffel för hand.

(2.) Man har konstruerat ett mellanlager som ställs i porten. Lagerfickan fylls med frontlastare. Från den är det lätt att raka ner fodret i fodervagnen med en skyffel.

34

Portioneringen kan ske med :

Skottkärra + ställbar volymskopa

Fodervagn + skyffel och fjädervåg

35

Lagring i små silos, intagning och utfodring för hand

Krossensilaget läggs direkt in i lagersilon med krossens elevator. Som alternativ kan fodret flyttas från krossen med frontlastare till silon.

Silon är plastbeklädd på insidan. Fodret skall packas och täckas väl.

Uttagningen sker för hand med en spannmålsskyffel. Man fyller en enkel fodervagn eller skottkärra.

(1.) Skottkärran används för utfodring den körs via en ombyggd säckvåg, för vägning av totala foderlasten.

36

Portioneringen sker med ställbar volymskopa.

(2.) Vid fodersilon lastas en fodervagn som har en vågbygel för fjädervåg.

Portioneringsskyffelns bygel krokas i fjädervågen vid kontrollvägning av foder-portionen.

37

Lagring i tornsilo med centrumrör och uttagning för hand

o Inläggning

Fyllning av silon sker med en elevator och ett störtrör som för materialet till silons mitt. I silon finns ett höj- och sänkbart stativ som håller centrumrören på plats. Rören är plaströr (160-200 mm), rören är täta i varandra av en muff.

Vid fyllningen kopplas nya rör till allt eftersom fyllningen fortgår. Hållarstativet vinschas upp och låses, osv.

38

o Tömning

Vid uttagningen tas rördelar i centrumröret bort allt eftersom uttagningen fortskrider.

Fodret tas loss förhand med en skyffel. Sedan styrs det ner i centrumröret.

Under centrumröret finns en foderskruv som matar ut fodret till en annan skruv, som i sin tur fyller fodervagnen (eller för fodret till ett mellanlager).

o Portionering

39

Fodervagnen är en rälshängd vagn med manuell viktportionering. Fodret rakas ut på vågplattformen för uppvägning. Sedan tippas fodret till höger eller vänster sida på foderbordet.

Utfodring från tornsilo med datafodervagn för grovfoder

Från tornsilon tas fodret ut med en topptömmare, som rakar ner fodret i centrumkanalen.

Rördelarna till centrumkanalen lyfts upp med ett block för varje meter som tas ut.

En transportskruv för ut fodret till en annan foderskruv, som lyfter upp fodret till utfodringsvagnen.

40

Utfodringen sker med en datafodervagn för grovfoder. Datafodervagnen hänger på rälsen under en tratt. Tratten styr fodret in i vagnen. Man får jämna till i vagnen för hand.

På datafodervagnens manöverpanel ställs de olika foderplatsernas önskade fodergivor in. (Ts-halten är kontrollerad). Fodervagnen startas och åker då runt till de olika foderplatserna och portionerar ut fodret med en våg.

Krossning på fältet, inläggning i plansilo och utfodring från en rälshängd datafodervagn för grovfoder

Krossning sker på fältet i anslutning till tröskningen.

Melasslösning tillsätts.

Fodret fylls på en tippvagn.

41

Fodret körs hem och tippas av i plansilon.

I plansilon jämnas fodret ut och packas med traktor. Silon täcks och belastas.

Från plansilon tas fodret ut med frontlastare försedd med snöskopa.

42

Med frontlastaren fylls fodervagnen via en tratt. Datafodervagnen har parkerats under tratten.

Utjämningen i fodervagnen får ske för hand.

Datafodervagnen sköter utportioneringen av fodret till de olika foderplatserna.

43

3. Ensilering av hela kärnor (helkärnesensilering)

Metoden innebär att spannmålskärnorna inte krossas eller mals före inläggningen, utan läggs in hela. Lagringen skall ske lufttätt. Konserveringsmedel (och vatten) tillsätt för att få igång ensileringsprocessen, vattenhalten skall minst vara 35-40% (60-65% ts).

Om lagringen sker lufttätt och utan tillsats av konserveringsmedel och vid en vattenhalt under 28-30% (70-72% ts) kommer inte ensileringsprocessen igång. Den lagringsmetoden kallas då för lufttät lagring.

Skörden sker när spannmålen nått gulmognadsstadiet och fått full ts-mängd, då är vattenhalten ofta mellan 30-40%, (60-70% ts). Helkärnesensilering passar i första hand till gårdar med produktion av nötkött samt ull vissa gårdar med mjölkkor. Foder med hela spannmålskärnor passar inte till svinens matsmältning. Till svingårdar med blötutfodring passar då krossensilerad spannmål bättre förutsatt att man kompletterar lysinet.

3.1. Kort beskrivning av metoden

Skördetröskan ställs in med stor luftmängd och stora såll för att klara den högre vattenhalten. För att undvika för stora spill, skall också framkörningshastigheten sänkas.

Transporten av spannmålen sker lämpligen med tippvagn (eller spannmålsutrustad kombivagn) till lagringsplatsen. Vid lagring i storsäck sker fyllningen direkt från skördetröskan till storsäcken på åkern. Vid lagring i storsäck sker ofta ingen tillsättning av konserveringsmedel.

För att få en jämn inblandning av ensileringsmedel, bör en transportskruv som försetts med doseringsutrustning användas. Kalibreringen sker genom att kontrollera skruvens kapacitet, och utgående från den ställa in en lämplig dosering.

Om ensileringsmedlet är melass och det tillsätts och utsprids för hand, kan fyllning av lägre silos eller plansilo ske med en skopförsedd frontlastare.

44

Fyllningen ska ske i jämna och tunna skikt, varefter melasslösningen tillsätts med sprutkanna, nytt lager spannmål fylls på osv. Metoden kräver stor noggrannhet för att inte obehandlade partier skall skada lagringen.

Smältbarheten hos ensilerade hela spannmålskärnor är 10-20% sämre, om de utfodras okrossade, jämfört med spannmålen som har krossensilerats. Investeringskostnaderna för ensilering av hela kärnor är betydligt lägre för den lilla gården om man slipper investera i en kross.

För en noggrann dosering av ensileringsmedlet bör en pumpförsedd doserare användas. Den kan kopplas till en spannmålsskruv för att få en jämn inblandning av ensileringsmedlet i fodret.

45

3.2. Lagringsmetoder

Lagring av ensilerade hela spannmålkärnor kan ske i:

Fyrkantig lagersilo Rund lagersilo Formsilo av väv Plansilolager Tornsilolager Tillfälliga lager i: storsäck, limpa

Se 8 - 14 för närmare beskrivning av de olika typerna av lagringssilos. Se sid 60 och 69 för beskrivning av formsilo av väv.

Lagringsmetoden anpassas i första hand till gårdens befintliga lager. För lagring i plansilo kan frontlastare med snöskopa användas både för inläggning och uttagning.

Lagras spannmålen i en tornsilo, behövs ofta en yttömmare för mekaniserad uttagning om man vill undvika handskottning.

Tillfälliga lager i storsäck kan användas vid lagring av spannmål med höga vattenhalter eller när t ex spannmålstorken inte hinner med torkningen. Tillförs dessutom ensileringsmedel fås en bättre garanti för spannmålens hållbarhet under lagringstiden.

46

3.3. Inomgårdsmekanisering

Att välja en lämplig utrustning för att hantera spannmål med höga vattenhalt är inte lätt. De flesta tekniska lösningar för spannmål är anpassade för lägre vattenhalter än vad ensilerad spannmål har.

Samma utrustning som passar till den krossensilerade spannmålen kan användas. För det mesta är kapaciteten större när hela spannmålskärnor skall transporteras jämfört med om de är krossade.

Frontlastare med snöskopa

Den utrustningen är alltid en funktionssäker metod och passar lager där man kan komma till med traktorn, både vid inläggningen och vid uttagningen.

Vill man försöka högmekanisera hanteringen i tornsilo blir det ofta att välja bland utrustning och system som används till gräsensilage. Topptömmare till silotorn och datafodervagn i ladugården är bland de "minst dåliga "alternativen.

47

Används fläkt för uttagning av spannmålen från silon, kan det uppstå stora problem. Spannmålen slås lätt sönder i fläkten och bakar på i fläkthus, böjar och cyklon.

Uttagningsmetoden med ett centrumrör i tornsilon är kanske att föredra framför tömning med fläkt (se sid 12 och 37 - 39).

3.3.1. Inläggning

Vanlig transportskruv kan användas för att flytta spannmålen upp, eller in till silon. För att förbättra skruvens kapacitet och funktion vid höga vattenhalter kan man välja mellan två tekniska alternativ;

Välja en skruv med en skruvspiral som har en större stigning mot utloppet, i den minskar problem med stopp vid skruvutloppet.

Det andra tänkbara alternativet är att förse skruvspiralen med ett rör från en grövre skruv, då minskar risken för stopp. Däremot kan den inte gå helt

48

tom. Det är därför viktigt med en regelbunden rengöring för att hålla god foderhygien.

För att hålla hög kapacitet på transportskruven ska man se till att skruven matas med en jämn materialström t ex från en tippvagn. Då minskar problemet med valvbildning och stopp vid skruvinloppet.

Tillsättningen av ensileringsmedlet sker till skruven vid inmatningstratten för att få en bra inblandning till spannmålen.

Elevator

Skopelevator kan användas om tilloppet är gjort tillräckligt stort, påfyllningstratten ska ha sidor med 60 - 70° vinkel. Dessutom ska tratten vara glatt och utan hörn där spannmålen kan bygga på. Matas också elevatorn med en jämn spannmålsström minskar problemen med låg kapacitet och stopp.

Skrapelevatorn skall vara försedd med sidoskruvar som sköter inmatningen av materialet. Matas också sidoskruven direkt med en jämn materialström ökar drift-säkerheten.

Ensileringsmedlet tillsätts spannmålsströmmen vid ekvatorns inlopp, men helst bör inblandningen ske till en kon (3m) spannmålsskruv som i sin tur kan mata elevatorn.

Fläkt

En direktfläkt som är försedd med cyklon kan användas för att transportera våt spannmål upp i silotorn, om spannmålskärnorna är hela och fläktens luftmängd är tillräckligt stor i förhållande till inmatad mängd spannmål. Kapaciteten förbättras om man använder så få böjar som möjligt på rörledningen. Det uppstår lätt problem och stoppar vid vattenhalter över 45%.

För att få en jämn inblandning av ensileringsmedlet till spannmålen bör doseringen ske till en spannmålsskruv, den kan i sin tur mata fläkten, (obs! fläkttransportera inte syrad spannmål).

Lastning med snöskopa

Snöskopa monterad på en frontlastare eller baklastare kan användas vid inläggning, (och uttagning). För att få en bra och jämn inblandning av ensileringsmedlet bör dosering ske via en transportskruv.

49

Snöskopan kan användas vid fyllning av plansilo och vid inläggning i lägre byggda behållare (under 2 m).

Man kan använda snöskopan för att transportera spannmålen från doseringsskruven eller elevatorn in till silon eller lagringsplatsen.

3.3.2. Uttagning

Ur säkerhetssynpunkt är det mycket viktigt att se till att behållare och tornsilo har ventilerats väl om man skall in i silon för att sköta uttagningen.

För att ta ut ensilerade spannmålskärnor måste man vara beredd på att kärnorna under ensileringen delvis krossats under sammanpackningen. Det gör att uttagningen oftast inte kan ske med elevator eller transportskruv, om de inte matas med en jämn foderström.

Uttagning ur plansilo kan göras för hand när det är fråga om mindre uttagnings-mängder. För större uttag kan frontlastare försedd med snöskopa användas.

Uttagning ur tornsilo görs på mindre gårdar, med små foderuttag, med skyffel eller spade till ett centrumrör. Sker uttagningen till ett foderschakt, vid sidan av tornsilon, kan en kort bandtransportör användas för att föra ut spannmålen. För en större gård kan ofta samma typ av topptömmare som för ensilage användas. För nyinvestering i topptömmare till torn blir investeringskostnaderna snabbt mycket höga.

50

3.3.3. Krossning

Kräver de ensilerade spannmålskärnorna en krossning före utfodring kan detta ställa till stora problem. Dels är fodret svårhanterat i transportörer och dessutom blir det mycket arbetskrävande om man skall sköta matningen av krossen för hand.

Ett alternativ är att t ex från topptömmaren i tornsilon direkt leda spannmålen, via en cyklon, till spannmålskrossen. Topptömmarens uttag skall anpassas så att krossen kan matas av den direkta spannmålsströmmen för att krossningen skall fungera, annars uppstår lätt stora problem.

Spannmålskrossen ska vara försedd med drivning på båda krossvalsarna, dessa ska vara försedda med avskrapare. Om krossvalsarna är av punkträfflad typ underlättas krossningen utan att krossmaterialet blir helt degliknande.

51

Vid krossning av ärtor + spannmål, kan en förkross behöva användas för att bibehålla en hög kapacitet vid krossningen.

Alternativt kan krossen vara utrustad med en tredje vals för grovkrossning av ärtor.

3.3.4. Utfodring

För hantering av mindre fodermängder är handportionering från en stabil fodervagn på hjul eller upphängd i räls bra alternativ, (se också sid 25 - 27).

Portionering med en ställbar volymskopa, eller med skopa och fjädervåg, ger rätta fodergivor.

Fodret kan transporteras till foderbordet med en stabil och lättrullande fodervagn.

52

Till en medelstor gård passar en fodervagn med vågplattform att användas. Vågplattformen är upphängd i en mekanisk (eller elektronisk) våg. Fodervagnen kan vara rälshängd eller gå på kraftiga gummihjul.

Fodret rakas ned på plattformen till rätt vikt, som kan avläsas på fjädervågen. Sedan tippas fodergivan till den ena eller andra sidan av foderbordet.

Samma fodervagn kan användas för gräsensilage.

Till stora gårdar kan datastyrda grovfodervagnar med automatisk portionering användas.

53

Förutsättningen är att tätningen av vagnen är tillräckligt bra för att hålla kvar fodret i vagnen.

54

3.4. Ureakonservering

Vid konservering med Urea används i första hand hela spannmålskärnor. Med ureabehandling sker ingen ensilering, utan fodrets pH stiger till ca 8,5. Man använder gödselurea vid ureabehandlingen. Fodret kan utfodras okrossat.

Optimalt pH hos spannmålen vid ureabehandling är 7,3 - 7,5 och den ideala temperaturen på spannmålen är 50°C. Nyskördad spannmål har nästan rätt pH medan temperaturen är för låg. Under lagringen bildas ammoniak som dödar mögelsvampar. Ureabehandlingen ökar kväveinnehållet i fodret.

Ureabehandling kan användas till krosskonservering av spannmål men metoden passar bättre till ureabehandling av helsäd och ureabehandling av halm till köttdjur.

Till spannmål används 2 - 2 1/2% urea av spannmålsvikten ≈ 20 - 25 kg urea per foderton. Vid vattenhalter över 40% bör ureainblandningen vara 3% & ap; 30 kg/foderton.

Gödselurea

Urealösning (40%) Mängd att blanda in

Spannmålens vattenhalt

Inbland- ning %

kg per foderton

l/foderton l/m3

Under 40% 2 - 2,5 20 - 25 50 - 60 100 - 120

Över 40% 3 30 75 150

Ureat måste lösas i varmt vatten, 40% urea och 60% vatten. Av urealösningen används 50 – 60 l per foderton ≈ 2 - 2 1/2% ureainblandning, om vattenhalten i spannmålen är under 40%.

Urean verkar hämmande på mögeltillväxt i spannmålen. Ureabehandlat foder bör utfodras under vinterhalvåret då fodrets hygieniska kvalitet snabbt försämras under varma vårdagar.

Fodret passar inte att användas till mjölkkor med stora fodergivor av gräsensilage, det kan uppstå kväveförgiftningar. Däremot passar ureabehandlat foder till köttdjur, ungdjur och sinkor.

Det ureabehandlade fodret kan lagras mycket enkelt, i planlager på golv, på kalluftstork eller i plansilo. Vid inläggning, efter ureainblandningen, behöver spannmålen inte packas. Spannmålen jämnas ut och täcks med en tät plastfilm för att hålla kvar ammoniaken under inlagringen. Efter att spannmålen har urea-konserverats är den "lagringsstabil". En hygienisk försämring av fodret sker dock snabbt fram på vårkanten.

55

3.5. För- och nackdelar med ensilering av hela spannmålskärnor

Om spannmålen inte behöver krossas vid uttagningen, alltså när de ensilerade hela spannmålskärnorna, direkt kan utfodras till djuren, kan vi ha ett antal fördelar och nackdelar jämfört med den vanliga krossensileringen.

Fördelarna kan vara:

Lägre investeringskostnad när vi slipper köpa krossen. Enkel utrustning för inläggning. Något mindre problem med frysklumpar vid uttagningen. Transportörer och fodervagnar klarar bättre av att hantera hela kärnor.

Nackdelarna kan vara:

Fodret har sämre smältbarhet. Mycket svårt att uppfukta spannmålen om den är för torr vid inläggningen. Större risk för lagringsförluster. Problem med pressvattenavrinning, om vatten tillförs för att höja vattenhalten i

fodret, när spannmålen har "låg" vattenhalt (20 - 25%) vid tröskningen.

56

3.6. För- och nackdelar med ureakonservering

Fördelarna kan vara:

Låga konserveringskostnader. Kräver endast enkla lagringsutrymmen. Kräver inte lika stor noggrannhet vid inblandning av konserveringsmedel som t

ex vid krossensilering. Konserveringsmedlet är säkrare att använda och hantera än t ex syror. Färdigt foder direkt efter inläggningen. Ammoniaken dödar stora delar av mögelsvampar som finns på fodret. Ammoniaklukten skyddar mot möss och råttangrepp på fodret.

Nackdelarna kan vara:

Stora kvävemängder i fodret som inte passar mjölkkor med stora fodergivor av gräsensilage.

Proteinförluster vid ammoniakavgång (upp till 6%). Fodret får en mörkare färg, det ser osmakligare ut, färgen blir mörkare ju våtare

spannmål som läggs in). Fodret kräver E-vitamintillskott. Det kan uppstå problem vid krossningen om vh är över 40%, om man av någon

anledning önskar att krossa spannmålen.

57

3.7. Exempel på hela system

Lagring i plansilo

Vid inläggningen i plansilon används en spannmålsskruv som är försedd med en tipptratt. Till skruven har munstycket för ensileringsmedlet kopplats. En syrapump förser skruven med t ex melasslösning som blandas till spannmålen vid dess transport upptill plansilon. I silon packas fodret väl med traktor och täcks.

Med frontlastare och snöskopa hämtas fodret från plansilon direkt till fodervagnen om inte spannmålen skall krossas.

58

Skall däremot spannmålen krossas så fyller frontlastaren en buffertficka som man byggt ovanför krossen.

Är krossen lågbyggd får man fylla fodervagnen med skyffel.

Genom att ha krossen ställd på höga ben kan fodret direkt fyllas i fodervagnen. Pordoneringen kan ske med skyffel och fjädervåg eller med en ställbar volymskopa.

För transport av fodret från plansilon till krossen kan en sugtrycktransportör också användas (om vatten halten är under 40%). Fodervagnen har placerats under krossen för att fyllas direkt vid krossningen.

59

Lagring i storsäck

Vid fyllningen av storsäcken används en fyllutrustning som fästs på frontlastaren.

Spannmålen fylls på i storsäcken direkt från skördetröskans spannmålsskruv.

Efter fyllningen lyfts storsäcken upp på transportvagnen och försluts väl.

Vid tömning av säcken används t ex en tippbar plattform. (Se även sid 70.)

Plattformen lyfts upp med en manuell eller eldriven telfer, metoden underlättar tömningen för att få spannmålen att rinner ut. Från tippgropen lyfter en elevator upp fodret till spannmålskrossen. Under krossen ställs fodervagnen som samtidigt fylls. Portionering sker med en ställbar volymskopa.

60

Lagring i formsilo av väv

(Se också sid 60.)

Spannmålen har fyllts på silon med en vanlig transportskruv som samtidigt blandat in ett eventuellt konserveringsmedel.

En annan spannmåls skruv används för tömning av silon. Under tömningsskruven har krossen placerats.

Under krossen har en fodervagn ställts.

Portioneringen av fodret kan ske meden ställbar volymskopa från en enkel fodervagn.

61

Lagring i storsäck med vattenhalter under 25 - 30%

Lagringen sker utan tillsats av konserveringsmedel enligt en s k lufttät lagringsmetod. De större storsäckarna med fullstor öppning och bottentömning bör användas. Säcken mäter 115 x 115 x 160 cm, den har en kantig form, den står också stabilt och säkert

Storsäcken fylls direkt från skördetröskan.

Säcken försluts väl och säckens "skyddslock" viks över.

Transporten från fältet till lagringsplatsen sker med traktor och vagn.

Lagringsplatsen skall vara fri från vassa stenar. Säckarna bör ställas så de är lätt åtkomliga vid krossning.

62

Vid tömningen av säcken flyttas den med frontlastare till en upphöjd pall.

Innersäcken skärs upp i botten och spannmålen kan t ex rinna in i en transportskruv eller ner i en elevatorgrop. Transportören matar krossen vid krossningen.

Portioneringen kan ske t ex med en enkel fodervagn med skyffel och fjädervåg. På större gårdar kan viktportionerande kraftfodervagnar på räls eller hjul användas.

Be alltid att få testa den nya fodervagnen först, med de vattenhalter som fodret har, innan ett köpeavtal görs upp.

63

4. Syrabehandling av spannmål

Vid syrabehandling av spannmål vill man hämma eller döda mikroorganismerna som finns på spannmålskärnorna. Dessa kan förorsaka mögel eller andra problem i spannmålspartiet.

Propionsyra tillförs jämnt och i rätt mängd på spannmålen. Mängden är beroende på spannmålens vattenhalt och hur länge spannmålen skall lagras.

Myrsyra är förbjuden att användas då risken för dåligt resultat och giftig spannmål är stor.

Efter syrabehandlingen kan spannmålen lagras under lång tid, förutsatt att syra-inblandningen har skett jämnt och med rätt syramängd.

Lagringen behöver inte ske lufttätt utan den kan ske t ex i planlager på golv. Det är lämpligt att täcka spannmålshögen med plast som skydd mot föroreningar från fåglar och smådjur. Spannmålens grobarhet förstörs vid syrabehandling, vilket gör att endast fodersäd kan komma ifråga.

64

4.1. Kort beskrivning av metoden

Syran tillsätts genom munstycken som är fäst på en spannmålsskruv som är minst 3 m lång. Syran tillförs med en pump (eller genom självtryck). En flödesmätare i kombination meden strypventil och olika munstycksstorlekar bestämmer hur mycket syra som skall rinner till.

Spannmålsskruvens kapacitet (ton/h) är avgörande för hur mycket syra som kommer att blandas in per ton spannmål. För att få den önskade inblandningen av syra i spannmålen bör man göra följande:

Bestäm transportskruvens kapacitet genom att väga upp den mängd spannmål som skruven flyttar på t ex 60 sek.

Kontrollera spannmålens vattenhalt med en noggrann vattenhaltsmätare, t ex med värmelampa vid vattenhalter över 25%.

65

Tumregel för användning av värmelampan är:

Väg upp 10 gram spannmål.

Torka i ca 20 min.

Väg igen.

Väger den nu t ex 7 gram = vattenhalten 30% (10 – 7 = 3 gram & ap; 30% vh).

Vattenhalten kan också kontrolleras i mikrovågsugn, men då måste man prova sig fram för att torka lagom mycket. Man kan t ex väga upp 100 gr spannmål på en papptallrik med en brevvåg, torka i ca 10 min och väga på nytt. Är vikten efter torkningen 70 gr är vattenhalten i spannmålen 30%. (Använd helst en separat mikrovågsugn för att inte sprida den otäcka torklukten i bostadshuset).

Kontrollera i en doseringstabell eller i ett diagram hur mycket syra som skall tillsättas vid den vattenhalten och för den lagringstid som önskas. Öka syradosen om spannmålen innehåller mycket grönskott och lätta kärnor.

66

Räkna ut vilket flöde syratillförseln skall ställas in på med ledning av syrados och transportskruvens kapacitet.

Exempel: Skruven flyttar 100 kg av spannmålen på 60 sek & ap; 6 000 kg/h (100 kg x 60 min). Vattenhalten är 31%. Dosering efter 12 mån lagringstid blir 13 l av propionsyra per 1 ton spannmål (se diagrammet). Syradoseringen blir då 78 l/h (6 ton/h x 13 l/ton). Gör kontrollen av syradoseringen på t ex 5 min, då skall 6,5 liter syra doseras ut (78 : 60 x 5 = 6,5).

67

4.2. Olika lagringsmetoder

Lagringen av syrabehandlad spannmål kan ske på olika sätt. Ofta väljer man att använda något av de befintliga utrymmen som finns på gården. Ibland byggs eller köps ett silolager för att underlätta hanteringen.

Följande typer av lager kan förekomma:

Planlager Lagring i tornsilo Lagring i formsilo av väv Lagring i storsäck

4.2.1. Planlager

Planlager kan vara ett utrymme i foderladan eller i en angränsande byggnad. Som alternativ kan ett fack i plansilon användas. Det är ofta skäl att beklä både golv och väggar av betong med plast för att inte skada betongen. Plasten förhindrar också att betongen neutraliserar syran i kontaktområdet och spannmålen möglar.

För att inte fåglar och smådjur skall förorena spannmålen kan det vara skäl att täcka den med plast eller presenning.

Kalluftstorken kan användas som planlager i samband med att spannmålen topptorkats.

68

4.2.2. Lagring i tornsilo

Att använda tornsilo för lagring av syrabehandlad spannmål kan tillämpas på gårdar med ensilagetorn som inte används. Som alternativt kan man använda någon annan lämplig spannmålssilo.

Det är viktigt att man före inläggning i torn eller silos har förvissat sig om att tömningen kan ske utan onödiga bekymmer. T ex att man har ordnat med lämpliga inlopp för transportskruvar eller har försett silon med lämpliga luckor för att ta ut spannmålen.

På större gårdar kan tornsilon förses med en topptömmare med fläkt. Uttagaren rakar då av ett jämnt lager spannmål från ytan och för det mot silons centrum till fläkten som sköter uttransporten.

4.2.3. Lagring i formsilo av väv

En enkel typ av lagersilo är en formsilo i väv. Den är uppbyggd av en stomme av stålstativ, inuti stommen är en silosäck placerad. Säcken är av PVC-belagd väv i konstfiber eller av butylgummiduk. Säcken kan försluta spannmålen lufttätt

69

Silostorlekar mellan 12-120 m3 förekommer.

Säckens botten kan fås konformad genom att ställa den på en sandbädd som gjorts konformigt.

Fyllningen och tömningen sker ofta med skruv. Allt eftersom tömningen fortskrider tillåts säcken sjunka ihop och den hindrar på så sätt lufttillträde.

Den lufttäta säcken förbättrar säkerheten hos lagringen.

4.2.4. Lagring i stor säck

För storsäckshantering används en yttersäck i kraftig väv, den har försetts med kraftiga lyftöron. Inuti yttersäcken har man satt en innersäck i plast som byts ut varje år.

Genom att syrabehandla spannmål i storsäckar förbättras lagringssäker-heten för storsäckslagring fram på vårkanten.

För att underlätta fyllningen av stor-

70

säcken, behövs en fyllningstratt. (Se även sid 13.)

Tratten för fyllning placeras lämpligen på en frontlastare med pallgafflar. Till trattens lyftkrokar kopplas storsäckens lyftöron, dessutom fästs innersäckens hals till tratten för att hållas uppe och öppen. Används storsäckar med 20001 volym då är påfyllningsöppningen så stor att man kan undvara tratten. Då har man en enklare bygel på frontlastarens pallgafflar, bygeln har 4 krokar för säckens lyftöronen.

Efter fyllningen skall innersäcken förslutas tätt, det är garantin för lagringen. Förflyttningen av storsäcken kan endast ske med frontlastare (eller kran), som gör att planeringen av tömningen bör ske i god tid för att ordna det på ett säkert och praktiskt sätt.

En metod för tömning: säcken flyttats till tömningsstället, öppna först innersäcken och lägg därefter lägga ikull storsäcken, lyft till sist yttersäcken i botten med en frontlastare eller en telfer.

Som alternativ kan säcken läggas ikull på en plattform som sedan tippas med en telfer vid tömningen.

Det kan uppstå problem vid tömningen om innersäcken kan rulla runt i yttersäcken och täppa till utloppet.

71

4.3. Utrustning för inläggning

Oftast används transportskruven för att flytta spannmålen direkt in i planlagret eller in i formsilon vid syratillsättningen. Det är viktigt att skruvens inlopp är skyddat med en gallerkorg för att undvika olyckor.

För inläggning i tornsilo används ekvator eller skruvar. Fläkttransport bör undvikas de första dygnen efter syratillsättningen - syran blåses bort. Undvik att vistas i silon vid inläggningen. Stanna intransporten om spannmålen skall jämnas ut i silon. Se till att det i tornsilon är bra ventilerat innan någon går ner i den.

Det är skäl att komma ihåg att rengöra transportutrustningen regelbundet efter användning till syrad spannmål för att undvika svåra rostangrepp. Tvätta med varmt vatten, inolja och fettsmörj alla lager.

72

4.4. Utrustning för uttagning och utfodring

Från ett körbart planlager kan spannmålen tas ut med frontlastare och snöskopa. Man kan också använda en transportskruv eller ta ut spannmålen med hjälp av en sugtryckfläkt.

Från en formsilo tas spannmålen ut med en vanlig transportskruv. För driftsäkrare funktion kan en transportskruv som försetts med en skruv som har ökad stigning mot utloppet användas. Ett annat alternativ är att skruven har försetts med en mindre skruvdiameter i förhållande till höljet. Allt för att minska risken för problem med stopp vid vattenhalter över 25% vh.

Den uttagna spannmålen får passera en kross eller en kvarn för att få lämplig sönderdelning. Förses krossen/kvarnen meden buffertficka ovanför, skall den utformas med branta sidor och stort utlopp för att minska risken för problem. Buffertfickan kan också behöva förses med en vibrator för bättre tillrinning till krossen.

Krossen bör vara utrustad med inmatningsvalsar för att krossa ev. frysklumpar i spannmålen.

Har spannmålen en vattenhalt under 20 - 25%, då fungerar många av kraftfoder-vagnarna tillfredsställande. Rengör fodervagnen ofta då det finns risk för att kraftfodret bakar på vissa ställen i fodervagnen.

73

4.5. Praktiska tips vid lagring och hantering av syrabehandlad spannmål

Kontrollera att syratillförseln blir jämn för att inte få in mögelhärdar i spannmåls-partiet

Blanda inte in obehandlad spannmål i den syrabehandlade spannmålen. Finns mycket grönskott i spannmålen bör partiet hellre lagras lufttätt i storsäck

eller genom krossensilering. Kontrollera transportskruvens kapacitet på nytt om spannmålens vattenhalt

ändras. Anpassa syradoseringen till den ändrade vattenhalten och transport-skruvens kapacitet.

Lagra inte spannmålen direkt på betonggolv då betongen minskar syrans skydd. Måla eller täck betongen med plast.

Var noggrann vid bestämning av vattenhalten i spannmålen. Upprepa kontrollen ofta för att kunna ställa om för rätt syramängd när vattenhalten ändras.

Syradosen skall rättas efter de fuktigaste kärnorna i partiet. Måste spannmål med mycket lätta kärnor och grönskott syrabehandlas, öka då

syradosen rejält för att inte få in mögelhärdar i spannmålslagret. Använd skyddsutrustning vid hantering av syran:

- Gummihandskar.

- Täta skyddsglasögon eller ansiktsskärm.

- Ordna behållare med vatten i närheten för att snabbt kunna skölja bort syrastänk.

Sker syrabehandlingen inomhus eller skall man vistas i spannmålslagret bör man ytterligare använda:

74

- Gasfilter av typ B i helmask, eller halvmask.

- Halvmasken skall kompletteras med täta glasögon.

Kom ihåg att kontrollera temperaturen i spannmålslagret regelbundet under hösten och vårvintern. Vid förhöjd temperatur skall man så snabbt som möjligt ordna torkning av spannmålen, helst då med varmluft. En förnyad syrabehandlingen är ingen garanti för att inte mögelsvampar eller gifter skall utvecklas.

Transponera inte spannmålen direkt efter syrningen med fläkttransport, därför att syran inte har "fäst" direkt.

75

4.6. För- och nackdelar vid syrabehandling

Bedömningen av syrabehandlingens för- och nackdelar är olika från gård till gård. Det beror på gårdens läge, befintlig utrustning och lagerutrymmen på gården samt brukarens intresse.

Fördelarna kan vara:

Lågt investeringsbehov. Minskade problem med damm från fodret. Spannmålen kan skördas tidigare med högre vattenhalt. Fodret får bättre struktur efter krossningen. Vid topptorkning av spannmålen kan mindre syramängder användas. Torkfläktarna på kalluftstorken behöver inte gå lika länge, det minskar

bullerproblemet. Syrabehandlingen kan ha hög mottagningskapacitet om syrautrustningen är rätt

kalibrerad. Enkla lagringsutrymmen kan användas - samma som för torr spannmål.

Nackdelarna kan vara:

Syran är otrevlig och farlig att handskas med. Det krävs en noggrann bestämning av vattenhalten i spannmålen. Stor noggrannhet vid kalibrering av syrainblandningen. Utrustning i metall rostar av syrakontakt. Fodret kan vara svårt att hantera efter krossningen. Minskat innehåll av E-vitamin. Hög syrakostnad vid vattenhalter över 25 - 30%. Topptorkningen av spannmål kan vara en flaskhals vid större spannmåls-

mängder än vad torken kan ta emot. Syrabehandlad spannmål kräver också efterkontroll för att snabbt kunna åtgärda

problem under lagringen.

76

4.7. Exempel på hela system

Lagring på kalluftstork

Spannmålen beräknas att topptorkas, ner till 20%. Samtidigt som torken fylls blandas syra efter ett behov för 20 - 22% vattenhalt hos spannmålen.

Spannmålen torkas med kalluft.

Eventuellt kan tillsatsvärme användas.

77

Från spannmålstorken sugs spannmålen meden sugtryck transportör till krossen i samband med krossningen.

Under krossen ställs en fodervagnen som då samtidigt fylls.

Portioneringen på foderbordet sker med enkla fodervagnar.

Skottkärra med dubbla hjul. Från den sköts portioneringen av fodret med en ställbar volymskopa.

78

För större kraftfodergivor passar en bygelförsedd fodervagn. Spannmålsskyffelns ögla krokas till fjädervågen vid kontroll av foder givans storlek.

Hantering vid planlagring på golv

Spannmålen syrabehandlas och placeras på ett planlager på ett lämpligt golv.

På betongen har plast bretts ut. Efter inläggningen har spannmålen täckts med en plastfilm för skydd mot föroreningar från fåglar.

79

Uttagningen sker med traktor med frontlastare och snöskopa.

(1.) Ovanpå krossen har en buffertficka monterats. Med traktorn fylls spannmålen till krossen.

Utfodringsvagnen fylls för hand med skyffel från golvet under krossen.

80

(2.) Under krossen kan en fläkttransport flytta fodret upp till en trevirasilo.

Från silon fylls fodervagnen.

Portioneringen sker med skyffel och fjädervåg. Kalibrera fjädervågen med tom skyffel, då visar vågen direkt fodrets vikt.

Viktpordonerande fodervagnar kan ofta användas till krossat foder av syrad spannmål, om vattenhalten är under 25%.

81

5. Ensilering av spannmål

Spannmålsensileringen kan indelas i två grupper beroende på i vilket utvecklingsstadium som spannmålen ensileras.

Grönensilering Helsädesensilering

5.1. Grönensilering

Vid grönensilering skördas spannmålsplantan strax före axgång. Sker ensileringen efter axgång minskar proteininnehållet (i procent) i plantan snabbt. Efter axgång blir strået styvt och vedartat. Det gör att packningen av ensilaget försvåras och det i sin tur ökar risken för feljäsning med stora lagringsförluster.

Ensileringen kan ske med samma maskiner som vid skörd av gräsensilage. Det är viktigt att se till att materialet hackas kort vid inläggning i silo. Myrsyra tillsätts för att

82

styra ensileringsprocessen rätt. Ensileringen kan också ske i rundbalar med eller utan syra.

Grönensilerad spannmål passar främst till vallfodergårdar utan egentlig spannmålsproduktion, där anläggning av vall sker i skyddssäd och spannmålen skall skördas tidigt för att stimulera vallinsådden.

Näringsvärdet i grönensilerad spannmål är främst beroende av:

Gödslingsnivån (ca 100 kg N/ha och skörd). Skördetidpunkt. Skyddssädens utsädesmängd (100 - 120 kg/ha). Andelar av andra grödor i växtmaterialet.

83

5.2. Helsädesensilering

Att ensilera helsäd innebär att spannmålsplantans kärna och halm skördas till ensilage. Skörden kan här också ske med samma maskiner som vid ensilering av gräs. Man bör undvika krossning vid slätter därför att risken är så stor för kärnspill.

Skörden sker mellan mjölk- och gulmognadsstadiet, ca 3 veckor efter axgång. Då har spannmålsplantan fått växa till sig och bilda kärnor, vilket kan innebära en fördubblad ts-mängd jämfört med skörd vid axgång.

Materialet är mycket svårpackat om det hackas för långt. Därför bör exakthack användas vid ensilering i silo.

Vid helsädesensilering passar rundbalspressen bra att användas. Grödan slås ikull, rullas ihop till rundbalar och förses med en lufttät plastsäck eller inplastas med s k krympfilm. De inplastade rundbalarna ställs på en skyddad plats för att undvika skador från gnagare och fåglar.

För att göra lagringen säkrare kan myrsyra tillsättas till det rundbalade fodret, 4-5 l/foderton. Urea kan användas om inte fodret skall användas till mjölkkor. Lagring utan tillsatsmedel kräver att inläggningen sker mycket omsorgsfullt och att rundbalarna utfodras under den kalla delen av vintern.

Ureabehandling

För att förbättra smältbarheten i fodret tillsätts urea, 25 kg N/ton ts. Vid gulmognads-stadiet kan variationerna i ts-procenten för korn vara mellan 30 - 45% (≈ 16 - 24 kg gödselurea per foderton).

84

För att få bra inblandning av urean skall den lösas i varmt vatten (1 kg Urea till 1 - 1,21 vatten).

Ureabehandlat foder bör i första hand användas till ungdjur, kvigor och köttdjur. Till mjölkkor som utfodras med stora givor av gräsensilage passar inte ureabehandlat foder.

Det är viktigt att fodret utfodras under den kalla årstiden, därför att hållbarheten och foderhygienen snabbt försämras fram på vårkanten.

Bilden visar hur proteininnehållet i procent i spannmålsplantan snabbt sjunker efter början till axgång.

Därför är det viktigt att grönensileringen sker strax före axgång.

Helsädesensileringen däremot skall ske inom det streckade området, mellan mjölk- och gulmognad.

85

Energiinnehållet i korn sjunker något från början av axgång.

Årsmånen spelar in - främst vid vilken ts-halt spannmålen har skördats.

86

5.3. Praktiska tips vid helsädesensilering

Inläggning i plansilo

Var noga med att hacka materialet så kon som möjligt. Packa noggrant och rejält. Var noggrann vid täckningen, tillsätt extra konserveringsmedel före täckningen

eller vid avbrott för dagen.

Täckning av plansilon skall ske omsorgsfullt.

Inläggning i rundbalar

Undvik att blanda in stubbrester och jord i fodret. Var noggrann vid pressning, och gör balen så hård som möjligt. Plasta in balen i anslutning till lagerplatsen, då risk för skador på plasten är stor

om den hanteras efter inplastningen. Om balen inplastas i krympfilm, se till att plastfilmen sträcks lagom hårt och att

minst 4 lager plast rullas runt.

87

Inplastning av rundbal med krympfilm.

Rivarbord för upprullning och rivning av rundbalar.

88

5. Sammanfattning

Våtlagring och hantering av fuktig spannmål kan ske på olika sätt genom ensilering och syrabehandling.

Ensilering av spannmål kan ske med hela eller krossade kärnor. Smältbarheten är sämre hos spannmålskärnor som ensilerats hela och inte krossas före utfodringen, jämfört med krossade kärnor. Krossensilerad spannmål passar i första hand till nötkreatur men kan användas till svin om blötutfodring tillämpas.

Krossensilering

Krossensilering av spannmål är ett alternativ till de traditionella lagringsmetoderna, speciellt i Norrland med kon växtsäsong och dåliga skördeförhållanden under höstarna. Metoden har ett antal fördelar och nackdelar, mycket beroende på den enskilda gården, dess befintliga utrustning och gårdens förutsättningar i övrigt.

Fördelarna med krossensilering kan vara (+)

+ Lågt investeringsbehov

+ Mindre väderberoende vid skörd och inläggning.

+ En tidigare spannmålsskörd.

+ Lättare att få en bra vallinsådd (tidigare skörd).

+ Lättare utnyttja större spannmålsskördar.

+ Enkla lagringsutrymmen.

+ Ett smakligt foder.

+ Höstbruket kan göras snabbt undan.

+ Mindre problem med dammigt foder.

89

Nackdelarna kan vara (-)

Krossensilering passar endast för fodersäd.

- Fodret är ingen handelsvara.

- Att gården har redan en väl utbyggd och högmekaniserad spannmåls- och kraftfoderhantering, som inte passar för krossensilering.

- Metoden kräver stor noggrannhet vid:

o krossinställning

o syrtillsättning och inblandning

o packning och täckning.

- Uttagningen måste hålla viss rytm, minst 2-3 cm per dag över den hela frilagda ytan.

- Handutfodring är den mest säkra metoden.

- Krossensilaget saknar E-vitamin.

För krossensilering skördas korn eller havre med 30-40% vh, (60-70% ts). Vattenhalten ökas till 40-45% (55-60% ts) genom tillsättning av vatten och konserveringsmedel. Spannmålskrosset skall lagras lufttätt, vara vältäckt och silon skall helst förses med belastning. Med en väl utförd inläggning undviker man att fodret förstörs av mögel, feljäsning och svamptillväxt. För att i lagringens början styra processen rätt används konserveringsmedel. Lagringen sker hemma på gården i anslutning till djurstallet

Vid utfodring av krossensilage hämtas det direkt från lagersilon till utfodringsplatsen, utan att det behöver malas eller efterbehandlas. Syrabehandlad spannmål och vissa partier av hela kärnor som ensilerats, krossas eller mals före utfodringen.

Ensilering av hela spannmålskärnor

Helkärnesensilering är ett alternativ till krossensilering på små gårdar och gårdar med köttdjursuppfödning. Metoden är speciellt intressant om det ensilerade fodret kan utfodras till djuren utan föregående krossning. Smältbarheten är tyvärr sämre, fastän det sker en viss tillplattning och krossning av spannmålen under lagringen.

Syrabehandling av spannmål

Spannmål har lagrats genom syrabehandling sedan lång tid tillbaka. Problemen har ofta varit att

90

Syrakostnaden har blivit hög vid höga vattenhalter. Syratillsättningen är riskfylld och otrevlig. Misslyckanden har skett när myrsyra har använts.

Genom att topptorka spannmålen - torka ner den till 20 - 25% vh (75 - 80% ts) - kan syrakostnaden reduceras och lagringen göras säkrare. I dag är det förbjudet att använda myrsyra vid syrabehandling av spannmål.

Vid övergång till våtlagring (ensilering och syrabehandling) behöver inte investeringskostnaderna öka nämnvärt. Lagringsutrymmen kan ofta anpassas efter gårdens befintliga utrymmen.

Lantbrukaren bör alltid vara observant på att möglig spannmål är förenad med stor hälsorisk. Allergisk alveolit eller "lantbrukslunga" är en inflammatorisk reaktion i lungorna. Den orsakas av inandade mögelsporer eller andra mikroorganismer. Utsätts man för upprepade tillfällen med mögeldamm försämras lungfunktionen gradvis och man känner av ökad andfåddhet och sänkt kondition.

För att undvika mögligt foder är det därför viktigt att vara noggrann vid inläggning av foder som skall våtlagras. Dessutom skall man vara uppmärksam på mögelbildningar i fodret för att snarast kunna avlägsna detta.

Helsädesensilering

Ensilering av hela spannmålsplantan kan ske efter två modeller, grönensilering eller helsädesensilering.

Vid grönensilering sker inläggning och utfodring enligt samma metoder och med samma utrustning som vid utfodring av gräsensilage - i plansilo eller rundbalar.

Helsädesensilering är ett alternativ t ex om spannmålen frusit innan den i utvecklingen är lämplig för krossensilering.

91

6. Slutord

Krossensilering av spannmål har kommit för att stanna som alternativ metod för lagring av foderspannmål. Främst i norra Sverige och på gårdar där det krossensilerade fodret kan utfodras till de egna djuren.

Utveckling av teknisk utrustning som bra klarar av hanteringen av fodret från lager till foderbord är ständigt under utveckling - ny och enkel utrustning behövs.

Den utrustning och de exempel på hanteringskedjor som här har redovisats i de olika avsnitten, kan naturligtvis kombineras på andra sätt. Våtlagring och hantering av fuktig spannmål kan också ske i olika kombinationer av metoder. T ex kan en del av spannmål krossensileras och en del topptorkas och syrabehandlas för att utnyttja befintliga lager. Ett annat exempel kan vara att spannmålen lagras lufttätt i storsäck, en del utan syra och en del med syra för utfodring fram på vårkanten och försommaren.

Att utrustning utvecklas för hantering av krossensilage och foder med höga vattenhalter underlättar främst arbetet vid portioneringen och försök till noggrann fodertilldelning.

Det är tänkbart att utvecklingen av b la reparbord inom en nära framtid finns för montering på t ex exakthacken. Att häckens bearbetning av kärnorna är tillräcklig för krossningen av materialet återstår att se. Tanken kan då vara att skördetröskan ersätts med en exakthack för både vallfoder och foderspannmål.

Några av dagens frågor och problem med reparbordet kan vara:

Reparbordet har idag ett mycket högt pris. Anpassningen är bara gjord för skördetröska. Är den repade spannmålen tillräckligt ren för en säker och bra lagring? Vilken teknisk utrustning klarar hantering av det ensilerade materialet från

reparskörd? Hur kan man enkelt ta rätt på den avrepade halmen?

Många gånger dröjer de små enkla lösningarna för att anpassa och tillämpa ny teknik. Genom att utbyta tankar och erfarenhet, på bra och dåliga metoder, kan jordbrukare lära av varandra t ex genom olika studiecirklar och träffar.

Min förhoppning med skriften är att läsaren skall få en övergripande kännedom om metoder för våtlagring och hantering av våt spannmål. Dessutom en del tips för den egna gårdens behov av utrustning och hur man kan gå tillväga vid ensileringen och foderhanteringen, ifall man själv satsar på t ex krossensilerad spannmål.

92

7. Referenser och litteaturförteckning

Krosskonservering av fodersäd, Gunnar Korte, Ylivieska, Finland

Mursek-säilöviljan valmistus, Valio, Helsingfors

Säkrare spannmålsskörd i norr, Erik Kivijärvi, (artikel) Hushållningssällskapet,

Luleå

Krossa spannmålen och tillsätt syra, Lantmannen 16/1982

Inomgårdsmekanisering, LTs förlag, Stockholm

Rehuviljan tuoresäilöntä, Tieto tuottamaam, Nr 50, MTTK, Helsingfors

Kemiska och biologiska förändringar vid spannmålshantering, Lennart

Thyselius, JTI S 21/1971, Uppsala

Spannmålsensilering, N Ekström mfl., JTI 311, Uppsala

Utfodring av spannmålsensilage, N Ekström mfl., JTI 316, Uppsala

Syrabehandling av spannmål, N Ekström, JTI 359, Uppsala

Beredning och hantering av kraftfoder - med tonvikt på foder med hög

vattenhalt, K Larsson, JTI 418, Uppsala

Rapport från enkätundersökning 1988- 1989 gällande krossensilering av

spannmål i Sverige och Finland, Sven-Olof Lindgren, Svalöv

Lantbrukshälsan informerar, 2/87

Ensilering av helsäd, Torbjörn Pettersson, Röbäcksdalen, Umeå

93