Vattenskyddsområden - Region Halland · 1 . Denna handledning har tagits fram av projektgruppen som jobbat med vattenskyddsområden - vägledning för tillsyn, under hösten 2008

0

Tillsynssamverkan i Halland - Miljö

Vattenskyddsområden - En vägledning för tillsyn!

Juni 2009

1

Denna handledning har tagits fram av projektgruppen som jobbat med vattenskyddsområden - vägledning för tillsyn, under hösten 2008 och våren 2009. Projektet har drivits i Tillsynssamverkan i Halland – Miljös regi och sammanställning och slutlig redigering har Angelica Hunyor, projektledare för projektet ansvarat för. Följande personer har medverkat i projektgruppen Lisa Carlsson, Miljökontoret i Kungsbacka kommun Marianne Löfgren, Miljökontoret i Kungsbacka kommun Anders Bergh, Miljökontoret i Varbergs kommun Annika Håkansson, Miljökontoret i Falkenbergs kommun Bitte Rosén Nilsson, Samhällsbyggnadskontoret i Hylte kommun Tomas Sjöstedt, Miljökontoret i Halmstads kommun Anna-Carin Karlsson, Miljökontoret i Laholms kommun Angelica Hunyor, projektledare Tillsynssamverkan i Halland – Miljö

2

Innehållsförteckning

1. Inledning ......................................................................................................................................................... 4

2. Läsanvisning ................................................................................................................................................... 4

3. Begreppsförklaring ......................................................................................................................................... 4

4. Egenkontroll ................................................................................................................................................... 4

5. Hot mot vattentäkter ....................................................................................................................................... 5

5.1 Näringsämnen ................................................................................................................................................... 5

5.2 Bekämpningsmedel ........................................................................................................................................... 5

5.3 Klorid i grundvatten .......................................................................................................................................... 6

5.4 Olja .................................................................................................................................................................... 6

5.5 Hantering ........................................................................................................................................................... 6

6. Tillsynsansvar ................................................................................................................................................. 6

7. Prioritering av tillsyns inom ett vattenskyddsområde .................................................................................... 7

8. Beredskap för olyckor i vattenskyddsområden ............................................................................................... 7

9. Tillstånd/förbud/dispenser .............................................................................................................................. 7

10. Att få en fastighet i vattenskyddsområde inskriven i fastighetsboken ....................................................... 7

11. Vägledning – tillstånd för oljecisterner inom vattenskyddsområde ........................................................... 8

11.1 När krävs sekundärt skydd (invallning, dubbelmantling) av oljecistern inom vattenskyddsområde? .......... 10

11.2 Beslutspunkter och tillsynstips på cisterner inom vattenskyddsområden ...................................................... 11

12. Vägledning - tillstånd för bekämpningsmedelsanvändning i vattenskyddsområden ................................ 12

12.1 Beslutspunkter och tillsynstips för bekämpningsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden ............... 13

13. Vägledning - tillstånd att sprida gödsel inom vattenskyddsområden ....................................................... 13

13.1 Tillsynstips gödselhantering ......................................................................................................................... 15

14. Vägledning - tillstånd att sprida bekämpningsmedel på golfbanor i vattenskyddsområden .................... 16

14.1 Beslutspunkter och tillsynstips för golfbanor inom vattenskyddsområden .................................................. 17

15. Vägledning – tillstånd till upplag av skogsprodukter i vattenskyddsområden ......................................... 17

15.1 Beslutspunkter och tillsynstips för upplag av skogsprodukter ..................................................................... 18

16. Vägledning - tillstånd för täktverksamhet i vattenskyddsområden .......................................................... 19

3

16.1 Beslutspunkter och tillsynstips för täktverksamhet inom vattenskyddsområden ......................................... 20

17. Vägledning - tillstånd för schaktningsverksamhet i vattenskyddsområden ............................................. 21

17.1 Beslutspunkter och tillsynstips för schaktningsarbete inom vattenskyddsområden ..................................... 22

18. Vägledning - tillsyn av nedlagda deponier och fyllnadsmassor i vattenskyddsområden ......................... 23

18.1 Tillsynstips för nedlagda deponier och fyllnadsmassor inom vattenskyddsområden ................................... 24

19. Vägledning – tillstånd för värmepumpar i vattenskyddsområden ............................................................ 25

19.1 Beslutspunkter och tillsynstips för värmepumpar inom vattenskyddsområden ........................................... 25

20. Vägledning – tillstånd avloppsanläggningar i vattenskyddsområden ...................................................... 27

20.1 Beslutspunkter och tillsynstips för avloppsanläggningar inom vattenskyddsområden ................................ 28

21. Vägledning – tillstånd för väghållningsarbete i vattenskyddsområden .................................................... 29

21.1 Beslutspunkter och tillsynstips för vägunderhåll inom vattenskyddsområden ............................................. 31

22. Tranport av farligt gods ............................................................................................................................ 32

22.1 Tillsynstips transport av farligt gods inom vattenskyddsområden .............................................................. 32

23. Järnvägar inom vattenskyddsområden ..................................................................................................... 32

24. Tips på bra läsning ................................................................................................................................... 33

Bilaga 1 .....................................................................................................................................................................

Ansökan om tillstånd för hantering av växtnäringsämnen inom vattenskyddsområde ......................................... 34

Bilaga 2 .....................................................................................................................................................................

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom.........................................................

skyddsområde för vattentäkt (enligt 14§ SNFS 1997:2) ....................................................................................... 37

Bilaga 3 .....................................................................................................................................................................

Hantering av brandfarliga vätskor (eldningsolja, diesel m.m.) ............................................................................. 42

Bilaga 4 .....................................................................................................................................................................

Du känner väll till de nya vattenskyddsområdena? ............................................................................................... 44

Bilaga 5 .....................................................................................................................................................................

Information till hemsidan ...................................................................................................................................... 45

Bilaga 6 - Broschyr till verkande och boende inom vattenskyddsområden. ......................................................... 49

4

1. Inledning Tillsynssamverkan i Halland – miljö har under hösten 2008 och våren 2009 arbetat med delprojektet skyddsområden för vattentäkter. Syftet med arbetet har varit att, gemensamt i Länet, ta fram ett vägledande dokument för tillståndsansökningar och underlagsmaterial för tillsyn av objekt inom vattenskyddsområden. Framtaget material har sammanställts till en tillsynshandbok. Syftet med skyddsföreskrifter för vattenskyddsområden är att säkerställa ett tillräckligt skydd för vattentäkten, både på kort sikt och på mycket lång sikt. Målet är att vattnets kvalitet ska behållas eller förbättras. Begränsningarna fastställs genom en bedömning av både hur riskfyllda de reella och potentiella föroreningskällorna är och områdets sårbarhet och barriärförmåga. Bedömningen bör beakta konsekvenserna både av plötsliga och kontinuerliga utsläpp från föroreningskällor. Riktlinjerna kan eventuellt skilja sig mellan olika typer av skyddsområden och zonindelning bl.a. beroende av skyddskrav med hänvisning till hydrologi och geologi.

2. Läsanvisning Handboken är uppbyggd på kapitel, varje kapitel bygger på ett tillsynsområde inom vattenskyddsområdet. Kapitlen innehåller vägledning vid tillståndsansökningar, punkter att fundera på vid beslut och tillsynspunkter att ha med sig vid tillsynsbesök av olika objekt i ett vattenskyddsområde.

3. Begreppsförklaring Vägledningen är uppbyggd efter grundvattentäktens - och ytvattentäktens primära och sekundära skyddszon. Varje skyddszon är indelad i områden med genomsläpplig mark respektive svårgenomsläpplig mark. Med ”svårgenomsläpplig mark” avses mark där det ovanför vattentäktens akvifär finns ett skikt av lera och/eller silt som har en mäktighet på minst 3 meter. Det kan ligga ytligt eller dolt av mer genomsläppliga jordlager. Med ”genomsläpplig mark” avses mark där skikt av lera och/eller silt saknas eller där dessa skikt inte är tillräckligt mäktiga eller har okänd mäktighet och utbredning.

4. Egenkontroll Den som bedriver en verksamhet eller vidtar åtgärder som kan misstänkas påverka människors hälsa eller miljö är skyldig att bedriva egenkontroll enligt 26 kap. 19 § MB. I detta ingår att ta reda på hur verksamheten påverkar skyddet av området och att förebygga olägenheter genom att planera sin verksamhet och i vissa fall, om tillsynsmyndigheten kräver det, lämna in kontrollprogram eller förslag på förbättrande åtgärder(se NV:s AR 2001:2 och handbok om egenkontroll 2001:3). Försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen, 2 kap 3-4 § MB gäller alltid och krav kan alltid ställas utifrån hänsynsreglerna.

5

5. Hot mot vattentäkter

5.1 Näringsämnen Spridning av näringsämnen är något som är naturligt och ständigt pågår. Tillförsel sker på olika sätt i samband med verksamhetsutövning t.ex. spridning av gödsel och från boende inom ett vattenskyddsområde. Några av näringsämnen som sprids är kalium, fosfor och kväve. Det näringsämne som påverkar vattenkvaliteten mest är kväve, vanligtvis tas ju kvävet upp av växtligheten. Men vid överdosering av ämnet till naturen så skapas ett överskott. Kväve förekommer som nitrat eller nitrit i vattnet och ett överskott av ämnet medför inte bara att vattnet kan bli tjänligt med anmärkning utan också otjänligt, med det ökar också risk för vattenburen smitta. Är halterna av nitrit/nitrat över gränsen för otjänligt så finns det risk för methemoglobinemi, försämrad syreupptagning i blodet. Barn under ett år ska inte ges vatten med höga nitrat/nitrit halter då de är extra känsliga. Nitrit, NO2 Nitrat NO3

Tjänligt med anmärkning 0,1 mg/l 20 mg/l Otjänligt 0,5 mg/l 50 mg/l Fluorid är naturligt förekommande i berggrunden och naturen. I ytvatten är fluoridhalterna vanligtvis låga medan de kan variera i grundvatten. Gränsvärdet för fluorid enligt Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30) är satt till 1,5 mg/l för otjänligt. Enligt Socialstyrelsen (SOSFS 2003:17) bedöms vattnet som otjänligt med anmärkning vid halter på 1,3 mg/l, p.g.a. risk för tandemaljfläckar.

5.2 Bekämpningsmedel Inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodlingar används många olika biologiska och kemiska ämnen för att kontrollera och bekämpa svampar, ogräs och insekter. Bekämpningsmedel (pesticider) har inom EU delats upp i växtskyddsmedel och biocider. Växtskyddsmedel används främst till att skydda växter och växtprodukter. Biocider kan bl.a. vara konserveringmedel, träskyddsmedel och medel mot skadedjur m.m. Kemikalieinspektionen är den myndighet som är ansvarig för godkännandet av bekämpningsmedel. Enligt SNFS (1997:2), Naturvårdsverks föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel, är det krav på anmälan för yrkesmässig hantering av bekämpningsmedel inom skyddsområden för vattentäkt. Lättrörliga ämnen ska inte användas utan en urfasning av lättrörliga ämnen ska alltid eftersträvas. Bättre produkter ska om möjligt alltid väljas i första hand. Bästa produktval gäller enligt produktvalsprincipen 2 kap 4 § miljöbalken. Mer information om lättrörliga bekämpningsmedel finns även på Kemikalieinspektionens hemsida.

Gränsvärdet för rester av bekämpningsmedel i dricksvatten enligt SLVFS 2001:30 Bekämpningsmedel – totalt Gränsvärdet på flera ämnen som förekommer i samma prov 0,50 mg/l Bekämpningsmedel – enskilda Gränsvärdet på ett enskilt ämne i ett prov 0,10 mg/l

6

5.3 Klorid i grundvatten När man mäter salt i grundvatten mäter man dess kloridhalt. Förhöjda kloridhalter i grundvattnet kan bero både på naturliga förhållanden eller av påverkan från människan. Vägsaltning, avfallsupplag eller avlopp kan vara några av orsakerna till förhöjda kloridhalter i grundvattnet.

Bedömning av klorid i grundvatten Benämning Klorid (mg/L) Beskrivning Låg halt < 20 Måttlig halt 20-50 Relativ hög halt 50-100 Hög halt 100-300 Risk för korrosionsangrepp Mycket hög halt >300 Risk för smakförändring

Tabell hämtad från naturvårdverkets hemsida http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Bedomningsgrunder-for-miljokvalitet/Grundvatten/Klorid-salt-/ På naturvårdsverkets hemsida står att läsa - Kloridhalter i dricksvatten som överstiger 100 mg/l föranleder enligt Livsmedelsverket en tekniskt grundad anmärkning om risk för korrosionsangrepp. Om kloridhalten överstiger 300 mg/l tillkommer en estetiskt grundad anmärkning om risk för smakförändringar.

5.4 Olja En liter dieselolja kan förorena en 1000 000 liter dricksvatten. Oljeföroreningar kan bli kvar mycket lång tid i marken. Om ett utsläpp når grundvattnet kan detta leda till att dricksvattentäkten måste överges. Sanering av ett oljeläckage bör ske i samråd med markägare, vattentäktens huvudman, försäkringsbolag och tillsynsmyndigheten.

5.5 Hantering Med hantering aves enligt 14 kap 4 § MB en verksamhet eller åtgärd som utgörs av tillverkning, bearbetning, behandling, förpackning, förvaring, transport, användning, omhändertagande, destruktion, konvertering, saluförande, överlåtelse och därmed jämförliga förfaranden.

6. Tillsynsansvar Tillsynsansvaret av ett vattenskyddsområde ligger idag antingen på Länsstyrelsen eller på den kommunala nämnden. Grundregeln är att Länsstyrelsen har tillsynsansvar över de vattenskyddsområden i vilka de fattat beslut om vattenskyddsföreskrifter. Ansvaret över tillsynen på vattenskyddsområden kan dock delegeras av Länsstyrelsen till den kommunala nämnden efter överenskommelse. I de fall där kommunen beslutat om vattenskyddsföreskrifter faller ansvaret på kommunen.

http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Bedomningsgrunder-for-miljokvalitet/Grundvatten/Klorid-salt-/�

http://www.naturvardsverket.se/sv/Tillstandet-i-miljon/Bedomningsgrunder-for-miljokvalitet/Grundvatten/Klorid-salt-/�

7

7. Prioritering av tillsyns inom ett vattenskyddsområde Att prioritera tillsynen inom ett vattenskyddsområde är ingen enkel uppgift, det är dock inte alls ovanligt att en prioritering av vattenskyddsområden måste göras. Faktorer som bör ligga till grund vid en prioritering är bl.a. sårbarheten inom området. Underlagsmaterial till en sårbarhetsbedömning bör ha tagits fram i samband med inrättandet av vattenskyddsområdet. Man bör även undersöka antalet anslutna abonnenter inom det aktuella vattenskyddsområdet. Utifall att något skulle ske med vattentäkten bör man även ha undersökt om det finns ett reservalternativ. Vill du läsa mer om prioritering av tillsyn i vattenskyddsområden, se Västra Götalands handledningsdokument, Vattenskyddsområden – fastställande och tillsyn 2005.

8. Beredskap för olyckor i vattenskyddsområden Räddningstjänsten ansvarar för arbetet om en olycka sker. Vid händelse av olycka som kan påverka en vattentäkt finns Vattenkatastrofgruppen, VAKA som resurs. VAKA har tillgång till en dricksvattenexpert som kan svara på frågor och det finns även möjlighet till material och övrigt stöd.

9. Tillstånd/förbud/dispenser Principen för tillståndskrav är att tillstånd ska beviljas. Att inte ge tillstånd till sökt verksamhet skall vara lika ovanligt som att bevilja dispens för förbud. Tillståndet skall om det behövs vara förenat med lämpliga villkor och försiktighetsåtgärder, vilket vi ger exempel på i handboken. Visar det sig att medgivande av tillstånd till en verksamhet medför stora risker för området, så ska tillstånd inte medges utan ersättas med förbud. Det är lättare att förbjuda en verksamhet och sedan medge dispens. För mer läsning om tillstånd och dispenser hänvisar vi till naturvårdsverkets handbok 2003:6, kap 9.

10. Att få en fastighet i vattenskyddsområde inskriven i fastighetsboken

Det är Lantmäteriet i kommunen som sköter inskrivning av fastigheter inom ett vattenskyddsområde till fastighetsboken. För att inskrivning ska ske behöver de beslut från Länsstyrelsen om vattenskyddsområde med karta över det aktuella området. När beslut och karta lämnats till Lantmäteriet, så skrivs informationen om aktuell fatighet in i fastighetsboken.

8

11. Vägledning – tillstånd för oljecisterner inom vattenskyddsområde

Brandfarliga vätskor kan förorena dricksvattnet och därför måste särskilda skyddsföreskrifter upprättas. Oljeföroreningar kan stanna kvar i marken under mycket lång tid och om de skulle nå grundvattnet blir vattentäkten/dricksvattnet obrukbart. Om du upptäckt att din cistern har läckt är du skyldig att åtgärda läckaget, eventuella skador samt underrätta miljökontoret i din kommun. I följande stycken beskrivs grunderna för hantering av oljecisterner inom vattenskyddsområden utifrån Naturvårdsverkets föreskrifter om skydd mot mark- och vattenföroreningar vid lagring av brandfarliga vätskor, NFS 2003:24, NFS 2006:16 och NFS 2009:3. Naturvårdverkets krav är satta minimikraven för cisterner inom vattenskyddsområden. Ytterligare krav på oljecisterner kan ställas utöver minimikraven. Grundvattentäkter oljecisterner

Enligt naturvårdsverkets föreskrifter krävs en anmälan till den kommunala miljönämnden om du installerar en oljecistern på mer än 250 liter. Installationskontroll måste ske av ett ackrediterat företag.

Primär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark

Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningarna ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller. För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort. Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med ”vattenskyddsområde” av den som fått tillståndet.


Sekundär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark

Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningar ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort.

9

Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med ”vattenskyddsområde” av den som fått tillståndet. Ytvattentäkt oljecisterner



Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningar ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller. För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort. Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med ”vattenskyddsområde” av den som fått tillståndet.



Nyinstallerade utomhuscisterner ska ha sekundärt skydd och även rörledningar ska vara invallade. Skyddet ska rymma minst hälften av lagrad vätskevolym, dock minst den största behållarens hela volym, och vara utformad så kontroll är möjlig. Befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar som kommer att omfattas av vattenskyddsområdet ska enligt NFS 2009:3 inga krav på sekundärtskydd ställas. Kontroller dock alltid vad som står i vattenskyddsföreskrifterna för aktuellt område, är det andra krav ställda genom föreskrifterna är det alltid de i första hand som gäller. För inomhuscisterner i pannrum eller dyl. så krävs det inte sekundärt skydd men golvbrunnar ska täckas, förses med krage eller tas bort. Om cisternen är installerad före 1990 ska besiktning ske vart 6e år om den är korrosionskyddad, är den inte korrosionskyddad ska besiktning ske vart 3e år. Sekundärt skydd som invallning krävs ej. Vid påfyllningsröret ska en skylt fästas med ”vattenskyddsområde” av den som fått tillståndet.

10

11.1 När krävs sekundärt skydd (invallning, dubbelmantling) av oljecistern inom vattenskyddsområde? (kap 10, NFS 2003:24 och NFS 2009:3)

Krävs sekundärt skydd enligt det aktuella vattenskyddsområdets egna föreskrifter?

JA NEJ

Är cisternen under regelbunden uppsikt i bostadshuset?

NEJ JA Är cisternen installerad före 6 juni 1990?

NEJ JA Är cisternen belägen i tertiär zon? NEJ JA

Generellt krav på sekundärt skydd gäller inte befintliga cisterner och lösa behållare med tillhörande rörledningar, installerade på en plats som vid tidpunkten för installation inte utgjorde vattenskyddsområde NFS 2009:3. Sekundärt skydd krävs inte. Förelägg vid behov m.h.a

kap 26 MB. Sekundärt skydd krävs. Undantag kan sökas, vanligtvis hos miljökontoret. Annars hos Länsstyrelsen.

11

11.2 Beslutspunkter och tillsynstips på cisterner inom vattenskyddsområden Cisterner är ett av de vanligaste tillsynsobjekten i ett vattenskyddsområde. Befintliga cisterner kan i kommande vattenskyddsföreskrifter vara förbjudna. Då krävs att dispens söks. Det kan också vara inskrivet att anmälning krävs för befintliga cisterner. Titta noga i varje enskild vattentäkts föreskrifter vad som gäller.

Är cisterner förbjudna inom den zon verksamheten sker? Var står cisternen? inomhus, utomhus, invallad eller nedgrävd? Finns invallning, tak, uppsamling vid påfyllningen? Ledningarna; hur går de? Är de nedgrävda?

Arbetsfordon, byggnader och tankning Hur sker tankningen? Spilltråg eller liknande, finns det vid påfyllningen? Finns tillgång till absorptionsmaterial, länsar, eller andra uppsamlingsmöjligheter som

täta dukar, liknande vid läckage eller påfyllningsrisker? Finns det risk för att cisternen kan bli påkörd ska den förses med ett

påkörningsskydd. Är cisternen märkt med skylt om vattenskyddsområde?

Kontroll och tillstånd Hur är cisternens kondition enligt besiktningsprotokollet? Vilket kontrollintervall behövs för framtiden? Efter att den återkommande kontrollen utförts ska kontrollrapporten hållas

tillgänglig, tills att anordningen tas ur bruk. Ett tillstånd kan återkallas om: A) man bryter mot villkoren i tillståndet. B)

cisternen blir underkänd vid kontroll. C) om man inte utför kontrollen av cisternen inom utsatt tid. D) om det uppkommit eller finns risk för att det uppkommer någon olägenhet av väsentlig betydelse som motverkar skyddsområdets syfte.

Tips till föreläggande Cistern i bostadshus belägen i pannrum eller motsvarande som saknar sekundärt

skydd ska ha synliga rörledningar och ska vara under regelbunden uppsikt. Om det finns golvbrunnar där cisternen är placerad ska dessa förses med krage,

tas bort eller på annat sätt tätas. Rörledningar i byggnader får ej dras i eller under golv, utan ska förläggas väl

synligt.

- generellt krav på sekundärt skydd finns inte för cisterner installerade före 6 juni1990. Generellt krav finns inte heller för cisterner i panrum eller motsvarande i bostadshus och som är under regelbunden uppsikt oavsett när dessa installerats, se två fösta punkterna (tips till föreläggande). Inga generella krav finns för tertiär zon. Motiverat beslut krävs i varje enskilt fall.

12

Åtgärder vid utsläpp (t.ex. läckage från arbetsmaskiner, tankning m.m.) Vilka åtgärder kommer att vidtas vid utsläpp? All absorberingsutrustning och oljeförorenad mark skall klassas som farligt avfall. Vanligaste orsaken till läckage är stöld. Det är därför viktigt att förvara arbetsfordon,

kemikalier och bränslemedel inlåsta.

Tipsruta Krav på kontrollintervall. Vi ska vara restriktiva med att sänka intervallen, att sänka

intervallen strider mot föreskrifterna. Brunnsskydd i form av krage eller annan tätning ska finnas.

12. Vägledning - tillstånd för bekämpningsmedelsanvändning i vattenskyddsområden

Bekämpningsmedel har påträffats i många analyser av yt- och grundvatten. Det finns gränsvärden för bekämpningsmedel i drickvatten. Bekämpningsmedel som nått grundvattnet kan bli kvar under mycket lång tid. Grundvattentäkter bekämpningsmedel

Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Primär skyddszon, genomsläpplig mark

Bekämpning eller övrig hantering av kemiska bekämpningsmedel är oftast inte tillåten. Undantag bör kunna beviljas, dock ej för lättrörliga ämnen.

Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark

Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Tillstånd ges för 5 år i taget. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark

Användning av lättrörliga bekämpningsmedel ”fasas ut” d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år.

Användning av bekämpningsmedel kan tillåtas, oavsett rörlighet i mark. Tillstånd ges för 5 år i taget.

Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark

Ytvattentäkter bekämpningsmedel

Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Primär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark

Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Sekundär skyddszon, svårtgenomsläpplig mark

Användning av lättrörliga bekämpningsmedel ska ”fasas ut” d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år.


Sekundär skyddszon, genomsläpplig

13

Har bekämpningsmedel använts under lång tid före vattenskyddsområdets bildande? Kontrollera i så fall att de substanser som använts ingår i den kontroll som kommunen gör på dricksvattnet. Om så inte är fallet bör provtagning på dricksvattnet och analys av aktuell substans ingå som underlag för tillståndsansökan.

12.1 Beslutspunkter och tillsynstips för bekämpningsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden Sprucken lerjord eller tunna lerlager bör inte besprutas. Kemikalieintensiv odling, t.ex. potatis och andra odlingar med i snitt sex behandlingar

eller fler per år, bör inte förekomma på infiltrationskänslig mark. Kan kräva omställning av odling och en utfasning av bekämpningsmedel kan få ta tid.

Inga tillstånd till användning av bekämpningsmedel som innehåller lättrörliga ämnen (enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd 2000:7, tabell 1) om inte utredning för respektive bekämpningsmedel för den aktuella jordarten visar att bekämpningsmedlet kan användas (t ex Macro GV- modellen).

Ett skyddsavstånd till öppna vattendrag/dammar ska vara minst 6 meter enligt naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Det är minimikravet, skyddsavståndet ska också baseras på de lokala förhållandena som topografi, väderförhållanden m.m. Tillstånd lämnas för en växtföljd (ofta 5 år)

Mark utan matjordslager och vegetation bör inte behandlas med bekämpningsmedel (gäller främst annan mark än jordbruksmark). Vid behov ska villkor sättas upp om att transport inte får ske genom primär skyddszon. Ingen bekämpning får utföras mellan 1 november och 28 februari. Plan för minskad användning av kemiska bekämpningsmedel ska finnas. Hantering Påfyllning av spruta för bekämpningsmedel ska ske på biobädd eller tät platta för att

förhindra eventuellt läckage till omgivningen. Vid kemisk bekämpning ska dosnyckel användas som riktvärde vid dosering.

Bedömningen ska göras innan bekämpningen utförs. Förvaring av spruta för bekämpningsmedel ska ske på tät platta. Åtgärdsplan vid olyckor och läckage ska finnas.

13. Vägledning - tillstånd att sprida gödsel inom vattenskyddsområden

Mångårig statistik över nitrathalt i en grundvattentäkt är en förutsättning för bedömning av lämpligheten att tillåta gödsling. Gränsen för ”god kemisk status” enligt förslag till miljökvalitetsnormer för grundvatten går vid 50 mg/l. Observera att nitrathalter över 20 mg/l vanligen innebär att man tillämpar nitratreduktion i vattenverket trots att gränsen 50 mg/l inte överskrids. Detta är något som bör diskuteras med vattentäktens huvudman och den kollega som har tillsyn enligt dricksvattenförordningen.

14

Grundvattentäkter gödselspridning

Spridning av avloppsslam och flytgödsel bör inte tillåtas inom primärt skyddsområde om marken är genomsläpplig. Spridning kan tillåtas på svårgenomsläpplig mark i primärt skyddsområde om terrängförhållandena är sådana att ytavrinning inte kan ske mot vattentäkten.

Mikrobiologiska risker

Nitrathalt i vattnen över 50 mg/l (miljökvalitetsnorm som ej får överskridas) Inget tillstånd till gödsling med kvävehaltig gödning! På svårgenomsläpplig mark kan eventuellt gödsling tillåtas trots höga nitrathalter i grund-vattnet om det med rimlig säkerhet kan antas att de höga nitrathalterna kan härledas till annan, mer genomsläpplig, mark i tillrinningsområdet. Nitrathalt i råvattnet över 20 mg/l och ökande. Läckage av kväve får inte överstiga 30 kg N per ha och år som ett medelvärde för den brukade arealen inom vattenskyddsområdet. Kväveläckaget ska beräknas enligt SLUs beräkningsmodell (Aronsson H. och Torstensson G. 2004), publicerad i Ekohydrologi 78. Rapportering ska ske till miljö- och hälsoskyddskontoret årligen, senast den 1 mars. På svårgenomsläpplig mark kan eventuellt begränsning av gödselgivor utelämnas trots höga nitrathalter i grundvattnet om det med rimlig säkerhet kan antas att de höga nitrathalterna kan härledas till annan, mer genomsläpplig, mark i tillrinningsområdet. Nitrathalt under 20 mg/l eller nitrathalt över 20 mg/l men mindre än 50 mg/l och sjunkande. Ingen begränsning av gödselgivorna utöver vad som följer av jordbruksverkets generella regler. Ytvattentäkter gödselspridning

Spridning av avloppsslam och flytgödsel bör inte tillåtas i primärt skyddsområde. Mikrobiologiska risker

Problem med övergödning/algblomning av ytvattentäkt Överväg att inte tillåta eller kraftigt begränsa spridning av gödsel. Det är viktigt med val av gröda för att minska gödsling och minska risken för läckage. Inom vattenskyddsområden kan därför särskild växtföljd krävas. Radodlade grödor, t ex majs, potatis och grönsaker, med glest växttäcke under delar av växtperioden bör inte förekomma inom vattenskyddsområde. Vid kvävegödsling får de sammanlagda gödselgivorna inte överskrida den aktuella grödans behov. Spridning av handelsgödsel och stallgödsel regleras även i annan lagstiftning. Enligt EU:s nitratdirektiv får högst 170 kg totalkväve per ha och år spridas och enligt Jordbruksverkets föreskrifter får högst 22 kg fosfor/ha och år i genomsnitt under en femårs period spridas. Journal över genomförd spridning med typ av gödsel, gödselgiva, gödseln beräknade eller analyserade näringsinnehåll, spridningssätt och tidpunkt samt gröda ska finnas.

15

Grundvattentäkter gödselspridning

Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Primär skyddszon, genomsläpplig mark

Kvävegödsling av vall får inte ske 20 oktober till 15 februari.

Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark


Genom att tillåta användning av flytgödsel kan odlingen i primär skyddszon styras mot vallodling som ger ett bra skydd mot att föroreningar når ner i marken. Vid plan mark finns ingen risk för ytavrinning. Skyddsavstånd om 30 m längs fält som vätter mot vattentäkten ska hållas.

Flytgödsel i primär skyddszon,

Hänsyn ska tas till risk för haveri med gödseltunna och beredskap för eventuellt haveri ska finnas vid spridning inom primär skyddszon. Antalet körningar bör begränsas till 2 gånger per år.

Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark


Kvävegödsling till höstsäd får inte ske 1 augusti- 15 feb. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark

Kvävegödsling av vall får inte ske 20 oktober till 15 februari. Ytvattentäkter gödselspridning Risk för ytavrinning ska beaktas.

Se grundvattentäkter Primär skyddszon, genomsläpplig mark

Se grundvattentäkter Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark

Se grundvattentäkter Flytgödsel i primär skyddszon

Se grundvattentäkter Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark

Se grundvattentäkter Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark

13.1 Tillsynstips gödselhantering Hänsyn ska tas till risk för haveri med gödseltunna. Antalet körningar bör begränsas

till 2 gånger per år. Beredskap för haveri med flytgödseltunna ska finnas vid spridning inom primär

skyddszon.

16

Gödsellagringsplats skall vara utformad på sådant sätt att läckage av näringsämnen inte kan ske till omgivande mark och vatten.

Påfyllning av flytgödselbehållare och urinbehållare ska ske under täckning. Flytgödselbehållare och urinbehållare skall ha ett stabilt svämtäcke eller annan

täckning som effektivt minskar ammoniakförlusterna. Läs mer i Förordningen(1998:915) om miljötillsyn i jordbruket, § 7.

14. Vägledning - tillstånd att sprida bekämpningsmedel på golfbanor i vattenskyddsområden

Lämpligheten att sprida bekämpningsmedel bedöms utifrån varje aktiv substans egenskaper och markbeskaffenheten på platsen. KEMI har en lista över substanser som bedömts vara lättrörliga. Rörligheten kan också beräknas med modellen Macro-GV. Den gör beräkningen utifrån det ytliga jordlagret, ”jordmånen”, på platsen och tar inte hänsyn till egenskaper hos djupare liggande jordlager. Grundvattentäkter bekämpningsmedel på golfbanor Täta jordlager under golfbanan är fördelaktigt. Eventuellt spill eller utlakning av bekämp-ningsmedel från golfbanan leds då bort från vattenskyddsområdet med dräneringsvattnet.

Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Primär skyddszon, genomsläpplig mark.

Användning av lättrörliga bekämpningsmedel bör inte tillåtas. Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel ”fasas ut” d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år.


Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Tillstånd ges för 5 år i taget. Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark




Ytvattentäkter bekämpningsmedel på golfbanor Här är det dräneringsvattnet från golfbanan som är huvudproblemet. Täta jordlager är alltså inte till någon nytta.

Användning av bekämpningsmedel bör inte tillåtas Primär skyddszon, svårgenomsläpplig mark

Användning av lättrörliga bekämpningsmedel bör inte tillåtas. Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel ”fasas ut” d.v.s. tillstånd ges för t.ex. tre år.

Primär skyddszon, genomsläpplig mark.

Användning av ej lättrörliga bekämpningsmedel kan tillåtas. Tillstånd ges för 5 år i taget. Sekundär skyddszon, svårgenomsläpplig mark


17


Sekundär skyddszon, genomsläpplig mark

Har bekämpningsmedel använts under lång tid före vattenskyddsområdets bildande? Kontrollera i så fall att de substanser som använts ingår i den kontroll som kommunen gör på dricksvattnet. Om så inte är fallet bör provtagning på dricksvattnet och analys av aktuell substans ingå som underlag för tillståndsansökan.

14.1 Beslutspunkter och tillsynstips för golfbanor inom vattenskyddsområden Ett skyddsavstånd till öppna vattendrag/dammar ska vara minst 6 meter enligt

naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) om spridning av kemiska bekämpningsmedel. Det är minimikravet, skyddsavståndet ska också baseras på de lokala förhållandena som topografi, väderförhållanden m.m.

Om andra bekämpningsmedel än de som angivits i ansökan ska användas ska detta anmälas till miljö- och hälsoskyddskontoret.

Sprutan som används för bekämpning ska testas av certifierad testförare med godkänt resultat och med högst två års mellanrum.

Bekämpning får inte utföras i förebyggande syfte, endast mot konstaterade angrepp. Vid kemisk bekämpning ska dosnyckel användas som riktvärde vid dosering.

Bedömningen ska göras innan bekämpningen utförs. Förvaring av spruta för bekämpningsmedel ska ske på tät platta. Påfyllning av spruta för bekämpningsmedel ska ske på biobädd eller tät platta för att

förhindra eventuellt läckage till omgivningen. Kemisk bekämpning av herbicider får inte utföras mellan 1 november och 28 februari.

15. Vägledning – tillstånd till upplag av skogsprodukter i vattenskyddsområden

Upplag av timmer, ved, flis, sågspån och bark ger ifrån sig naturliga ämnen som kan påverka en vattentäkt. Det handlar mer om lukt- och smakförändringar än om fara för hälsan, men det är illa nog. Framför allt kan fenoler som lakas ur barrved i kombination med klorering av dricksvatten ge vattnet mycket dålig smak. Grundvattentäkter skogsprodukter

Tillfälliga flisupplag eller tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning bör tillåtas endast om de förses med täckning. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas även om de täcks eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där.


Tillfälliga flisupplag och tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning kan tillåtas i samband med avverkning inom vattenskyddsområdet. Intransport av skogsprodukter till området bör


18

undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där.

Tillfälliga flisupplag och tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning kan tillåtas i samband med avverkning inom vattenskyddsområdet. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där.


Flisupplag och timmer/vedupplag med eller utan bevattning kan tillåtas. Tillstånd till bevattning förutsätter att verksamhetsutövaren med rimlig säkerhet kan visa att bevatt-ningsvatten inte i väsentlig grad kan läcka ner till grundvattnet.


Ytvattentäkter skogsprodukter

Tillfälliga flisupplag eller tillfälliga timmer/vedupplag utan bevattning bör tillåtas endast om de förses med täckning. Intransport av skogsprodukter till området bör undvikas. Permanenta upplag bör inte tillåtas även om de täcks eftersom det medför att maskiner regelmässigt kommer att arbeta där.






Flisupplag och timmer/vedupplag med eller utan bevattning kan tillåtas. Tillstånd till bevattning förutsätter att verksamhetsutövaren med rimlig säkerhet kan visa att bevatt-ningsvatten som eventuellt infiltrerar till grundvattnet inte sekundärt kan ha någon betydande inverkan på ytvattentäkten.


15.1 Beslutspunkter och tillsynstips för upplag av skogsprodukter Arbetsfordon, byggnader, tankning och transporter Ska fordon ställas upp inom vattenskyddsområdet? Har fordonen slangbrottsventil och biologisk lättnedbrytbar hydraulolja? Ska arbetsbodar eller andra byggnader ställas upp inom vattenskyddsområdet? Ska tankning ske inom vattenskyddsområdet? Finns tillgång till absorptionsmaterial, länsar, eller andra uppsamlingsmöjligheter som

täta dukar under fordon eller liknande? Hur är fordonens kondition för att undvika läckage?

19

Vanligaste orsaken till läckage är stöld. Det är därför viktigt att förvara arbetsfordon, kemikalier och bränslemedel inlåsta.

Åtgärder vid utsläpp (t.ex. läckage från arbetsmaskiner, tankning m.m.) Vilka åtgärder kommer att vidtas vid utsläpp? All absorberingsutrustning och oljeförorenad mark skall klassas som farligt avfall. Tänk på att tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken också behövs.

16. Vägledning - tillstånd för täktverksamhet i vattenskyddsområden

Det är vanligt att täktverksamhet ligger inom ett vattenskyddsområde. Om lagren till grundvattnet är mycket tjocka kan det diskuteras vidare drift av befintlig täktverksamhet. Det får då inte grävas djupare är 2 meter ovanför grundvattenytan. I fall där det är kortare avstånd till grundvattenytan bör täkten avslutas så snart som möjligt. Hur man skall efterbehandla en täkt inom vattenskyddsområde finns beskrivet i Naturvårdsverkets skrift ”Grustäkt över och under grundvattenytan”. Detta bör alltid ske i samarbete med huvudmannen för vattentäkten. Efterbehandling skall utföras så snart det är möjligt. Återfyllning skall ske med minst en meter naturgrusmaterial. Morän, silt och lera får inte användas. Ovanpå täckningen bör man så långt som möjligt återskapa ett markskikt av tidigare omhändertaget avbanat material som innehåller organiskt material. Åtgärderna som kan komma att krävas måste alltid vara ekonomiskt motiverade för vattenskyddet. Att införa material för efterbehandlig utifrån täkten är alltid en risk i sig. Ny täktverksamhet inom vattenskyddsområde skall förbjudas. Grundvattentäkter täktverksamhet

Ny täkt inom primära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas så snart som möjligt. Primär skyddszon, genomsläpplig och svår genomsläpplig mark.

Ny täkt inom sekundära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas så snart som möjligt. Sekundär skyddszon, genomsläplig mark

Ny täkt inom sekundära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas på sikt. Sekundär skyddszon, svår genomsläplig mark

Ytvattentäkter täktverksamhet

Ny täkt inom primära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas så snart som möjligt. Primär skyddszon, genomsläpplig och svår genomsläpplig mark

Ny täkt inom sekundära zonen är förbjudet. Befintlig täkt bör avslutas på sikt. Sekundär skyddszon, genomsläplig och svår genomsläpplig mark

20

16.1 Beslutspunkter och tillsynstips för täktverksamhet inom vattenskyddsområden Materialtäkter gör vattentäkten mer sårbar för föroreningar då delar av det skyddande marklagret tas bort. Vid efterbehandling av täkter finns ofta krav på att ett skyddande markskikt skall täcka marken i täkten. Det finns oftast beskrivet i efterbehandlingsplanen vad området kan komma att användas till. Det kan t.ex. vara plantering av skog då ett marklager krävs. Det är även vanligt att en vattenspegel bildas. Det är viktigt att se över efterbehandlingen i samråd med markägare, vattentäktens huvudman och tillståndsinnehavaren. Det kan bli frågan om att behöva ändra efterbehandlingen och att ansöka om ändring i tillståndet. När en täkt är pågående och kommande vattenföreskrifter förbjuder täktverksamhet kommer den pågående täkten automatiskt att förbjudas. Det är då inte aktuellt med någon ansökan om ny täktverksamhet i området vare sig tillståndsgiven eller anmälningspliktig för husbehov. För en ny täkt inom området gäller anmälan/tillståndsansökan både från föreskrifterna för vattentäkten och från miljöbalken. Är täktverksamhet förbjuden inom den zon täktverksamhet sker? Vilket avstånd finns idag till grundvattenytan och vilket avstånd kommer det att bli

framöver? Hur avslutas täkten på bästa sätt? Kommer material att fraktas in utifrån? Hur kan man garantera att massorna är rena? Kan massor inom täkten användas?

Om pågående täktverksamhet får fortsätta eller om det får tillkomma en täkt tänk på följande; Efterbehandlingsplanen måste noga granskas med tanke på vattenskyddet. Kommer material utifrån att köras in? Hur garanteras det att massorna är rena? Kommer det att bli en vattenspegel under eller efter avslutad täkt? Hur kommer det att

stå i förbindelse med grund eller ytvattnet?

Arbetsfordon, byggnader och tankning Ska arbetsfordon ställas upp (t.ex. över natten) inom vattenskyddsområdet? Har fordonen slangbrottsventil och biologisk lättnedbrytbar hydraulolja? Ska arbetsbodar eller andra byggnader ställas upp inom vattenskyddsområdet? Ska tankning ske inom vattenskyddsområdet? Finns tillgång till absorptionsmaterial, länsar, eller andra uppsamlingsmöjligheter som

täta dukar under fordon eller liknande? Hur är maskinernas kondition för att undvika läckage? Vanligaste orsaken till läckage är stöld. Det är därför viktigt att förvara arbetsfordon,


Transporter och massor Finns det väg till täkten? Åtgärder vid utsläpp (t.ex. läckage från arbetsmaskiner, tankning m.m.) Vilka åtgärder kommer att vidtas vid utsläpp?

21

All absorberingsutrustning och oljeförorenad mark skall klassas som farligt avfall. Tänk på att tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken också behövs.

17. Vägledning - tillstånd för schaktningsverksamhet i vattenskyddsområden

Schaktningar som utförs i vattenskyddsområde kan vara ex byggnationer. Här gäller det att titta på lerlager, genomsläpplighet och möjliga kontakter med grundvattnet. Det kommer att bli ett permanent hål som eventuellt fylls med någon annan massa. Om man påträffar förorenad jord skall arbetet omedelbart avbrytas och miljökontoret kontaktas. Fyllnadsmassor får inte påverka vattentäkten. Själva arbetet med schaktningen kan vara den största risken för vattentäkten, då maskiner med diesel och hydrauloljor tas in i vattentäkten. Det är också vanligt med nedgrävning av kablar för el eller liknande. Dessa arbeten läggs oftast omedelbart igen efter nedläggningen av kabeln. Här är det kanske främst maskinerna som är störst risk under arbetets gång förutsatt att kabeln grävs ned ovanför grundvattenytan. Grundvattentäkter schaktning

All schaktning skall förbjudas är grundregeln. Om lagren till grundvattnet är mycket tjocka kan det diskuteras. Vid täktverksamhet får man inte gräva djupare är 2 meter ovanför grundvattenytan i primärzon. När man pratar om en permanent schaktning bör nivån till grundvattenytan vara djupare än så med tanke på att inget skydd med växtlighet brukar finnas efter en schaktning vilket brukar krävas efter täktverksamhet.


Nedläggning av kabel där återfyllnad sker omedelbart bör undvikas.

Nedläggning av kabel där återfyllnad sker omedelbart bör godkännas. Primär skyddszon, svår genomsläplig mark

Övrig schaktning som ovan.

Nedläggning av kabel där återfyllnad sker omedelbart bör godkännas. Sekundär skyddszon, genomsläplig mark

Övrig schaktning se

Schaktning för byggnation eller liknande bör kunna godkännas, men inte närmare än 2 meter till grundvattenytan.

Sekundär skyddszon, svår genomsläplig mark

Nedläggning av kabel där återfyllnad sker omedelbart bör godkännas.

Ytvattentäkter schaktning

Schaktning skall förbjudas är grund regeln. Risk för läckage till vattendraget finns och inte närmare än 50 meter från ett vattendrag får schaktning utföras vilket blir den primära skyddszonen som regel i ett vattenskyddsområde.

Primär skyddszon, genomsläpplig mark


22

Schaktning skall förbjudas är grund regeln. Risk för läckage till vattendraget finns och inte närmare än 50 meter från ett vattendrag bör schaktning utföras, vilket blir den primära skyddszonen som regel i ett vattenskyddsområde.

Primär skyddszon, svår genomsläplig mark


Schaktning skall förbjudas är grund regeln. Risk för läckage till vattendraget finns och inte närmare än 50 meter från ett vattendrag bör schaktning utföras, vilket blir den primära skyddszonen som regel i ett vattenskyddsområde. Efter 50 meter från ett vattendrag bör schaktning kunna utföras, men inte närmare än 2 meter till grundvattenytan.

Sekundär skyddszon, genomsläplig mark

Risk för läckage till vattendraget finns vid schaktarbete och inte närmare än 50 meter från ett vattendrag bör schaktning utföras, vilket blir den primära skyddszonen som regel i ett vattenskyddsområde. Schaktning skall förbjudas är grund regeln. Efter 50 meter från ett vattendrag bör schaktning kunna utföras, men inte närmare än 2 meter till grundvattenytan.


17.1 Beslutspunkter och tillsynstips för schaktningsarbete inom vattenskyddsområden Schaktningsarbeten gör vattentäkten mer sårbar för föroreningar då delar av det skyddande marklagret tas bort. Brandfarliga vätskor hanteras ofta i samband med schaktningen som kan fördärva dricksvattnet vid läckage. Tänk bl.a. på följande när tillståndsansökningar handläggs. Krävs tillstånd eller anmälan av miljönämnden för schaktningsarbeten inom den zon

schaktningen ska ske? Vilket avstånd finns idag till grundvattenytan och vilket avstånd kommer det att bli

framöver? Finns tillstånd från fastighetsägare?

Arbetsfordon, byggnader och tankning Ska arbetsfordon ställas upp (t.ex. över natten) inom vattenskyddsområdet? Har fordonen slangbrottsventil och biologisk lättnedbrytbar hydraulolja? Ska arbetsbodar eller andra byggnader ställas upp inom vattenskyddsområdet? Ska tankning ske inom vattenskyddsområdet? Finns tillgång till absorptionsmaterial, länsar, eller andra uppsamlingsmöjligheter som

täta dukar under fordon eller liknande? Hur är maskinernas kondition för att undvika läckage? Vanligaste orsaken till läckage är stöld. Det är därför viktigt att förvara arbetsfordon,


Transporter och massor Finns det väg till schaktningsstället? Ska andra fyllnadsmassor än de som schaktats upp användas? Vart ska schaktmassorna köras?

Åtgärder vid utsläpp (t.ex. läckage från arbetsmaskiner, tankning m.m.) Vilka åtgärder kommer att vidtas vid eventuella utsläpp? All absorberingsutrustning och oljeförorenad mark skall klassas som farligt avfall.

23

Tänk på att bygglov kan behövas utöver tillståndsansökan.

18. Vägledning - tillsyn av nedlagda deponier och fyllnadsmassor i vattenskyddsområden

Det finns risker med att föra in massor i ett vattenskyddsområde. Det kan handla om fyllnadsmassor, deponering av vägschaktningar eller liknande. Några nya deponier i vattenskyddsområde kan inte komma i fråga. Det kan dock finnas redan nedlagda deponier inom vattenskyddsområde som behöver åtgärdas. Vägar kantbeskärs och materialet behöver deponeras någonstans. Detta görs där det krävs lite extra material längs vägen för att förhindra erosion. Det är därför vanligt att material som ligger längs vägsträckan flyttas in i en vattenskyddszon eller mellan zoner. Dessa massor anser vi är förorenade tills man kunnat bevisa motsatsen. De får därför inte läggas inom den primära zonen. Om det finns avfallsdeponi i vattenskyddsområde skall den skyddas på bästa sätt. Marks kommun har sluttäkt en tipp inom vattenskyddsområde. Tippen är täkt med bentonit. Lakvatten från tippar skall tas omhand utanför vattenskyddsområdet. Speciellt viktigt är det inom ytvattentäkter där risken är ännu större att lakvatten kan läcka ned i vattendrag och förorena. Infiltration av lakvatten inom grundvattentäkter skall förbjudas. Åtgärderna som kan komma att krävas måste alltid vara ekonomiskt motiverade för vattenskyddet. Grundvattentäkter deponier och fyllnadsmassor

Deponering från vägschaktningar ska förbjudas inom primärzon, både massor utifrån och från den primära zonen. Fyllnadsmassor ska kontrolleras så att de är rena om de skall föras in. Papper på det ska kunna uppvisas.

Primär skyddszon, genomsläpplig mark och svår genomsläplig mark

Man bör förbjuda att transportera in material utifrån vid vägschaktningar. Material från sekundära eller primära zonen bör kunna deponeras vid vägschaktningar. Fyllnadsmassor ska kontrolleras så att de är rena om de skall föras in. Papper på det ska kunna uppvisas.

Sekundär skyddszon, genomsläplig mark och svår genomsläplig mark

Ytvattentäkter deponier och fyllandsmassor

Deponering av vägschaktningar ska förbjudas inom primärzon. Vägarbeten med tillförande av massor utifrån måste garanteras vara rena. Man bör förbjuda att transportera in material utifrån.

Primär skyddszon, genomsläpplig mark och svår genomsläplig mark

Tillfälliga upplag av vägmassor kan eventuellt tillåtas. Man bör undvika att transportera in material utifrån.

Sekundär skyddszon, genomsläplig mark

Deponering/uppläggning av massor från vägarbeten från primär och sekundär zon kan tillåtas men inte införande av massor utifrån vattenskyddsområdet och in.


24

18.1 Tillsynstips för nedlagda deponier och fyllnadsmassor inom vattenskyddsområden Fyllnadsmassor i ett vattenskyddsområde bör kontrolleras så att de är rena. Det skall kunna uppvisas att det skett en kontroll och hur den är gjord. En grundregel bör vara att aldrig föra in material i en primär zon. Det finns ofta en stor osäkerhet med vad som är deponerat, hur tät deponin är och vart lakvattnet tar vägen. I en del fall finns kontrollprogram där lakvattnet är analyserat från en utsläppskälla. Men hur mycket som infiltreras till grundvattnet är svårt att få reda på då det många gånger kommer in mycket ovidkommande vatten och lakvattnet kan då vara väldigt utspätt. Det kan i första hand handla om att få bort ovidkommande vatten ner till deponin. Ett lokalt omhändertagande med infiltration av lakvatten kan bli förödande för en grundvattentäkt. En markinfiltrering med en utsläppspunkt senare i en ytvattentäkt kan vara lika illa. Nedlagda eller pågående deponier skall avslutas i ett vattenskyddsområde. Vid efterbehandling av deponier bör krav på skyddande markskikt finnas. Det ska även i avslutningsplanen beskrivas hur täckningen skall gå till. Det är viktigt att se över efterbehandlingen i samråd med markägare, vattentäktens huvudman och tillståndsinnehavaren. När en deponi är pågående och kommande vattenföreskrifter förbjuder verksamheten kommer den pågående deponin automatiskt att förbjudas. Är deponin förbjuden inom den zon verksamheten sker? Hur avslutas deponin på bästa sätt? Kommer material att fraktas in utifrån? Kan man garantera ett tätt markskikt och rena massor för täckning av deponin? Avslutningsplanen måste noga granskas med tanke på vattenskyddet. Finns en lakvattendamm efter avslutad täkt? Hur kommer det att stå i förbindelse med

grund eller ytvattnet? Vilken kontroll behövs för framtiden av lakvatten, sättningar och tätskikt? Arbetsfordon, byggnader, tankning och transporter Ska fordon ställas upp inom vattenskyddsområdet? Har fordonen slangbrottsventil och biologisk lättnedbrytbar hydraulolja? Ska arbetsbodar eller andra byggnader ställas upp inom vattenskyddsområdet? Ska tankning ske inom vattenskyddsområdet? Finns tillgång till absorptionsmaterial, länsar, eller andra uppsamlingsmöjligheter som

täta dukar under fordon eller liknande? Hur är fordonens kondition för att undvika läckage? Finns avloppsvatten från arbetsbodar? Vanligaste orsaken till läckage är stöld. Det är därför viktigt att förvara arbetsfordon,


Åtgärder vid utsläpp (t.ex. läckage från arbetsmaskiner, tankning m.m.) • Vilka åtgärder kommer att vidtas vid utsläpp? • All absorberingsutrustning och oljeförorenad mark skall klassas som farligt avfall. • Tänk på att tillståndsansökan eller anmälan enligt miljöbalken också behövs.

25

19. Vägledning – tillstånd för värmepumpar i vattenskyddsområden

För att inrätta en värmepumpsanläggning för utvinning av värme ur mark, ytvatten eller grundvatten inom skyddsområden för vattentäkt krävs det oftast tillstånd. Handläggningsrutinerna för tillståndsansökan ser olika ut i kommunerna. Det är främst vid själva borrningen av brunnen som de största riskerna finns, som läckage av olja från kompressorn och borraggregat eller läckage av köldbärarvätska. Även saltvattenpåverkan och risk för tillförsel av föroreningar bör beaktas. Det man ska tänka på då en värmepump anläggs inom ett vattenskyddsområde är vilka geologiska förutsättningar som råder och vilken slags vattentäkt det är.

Grundvattentäkter värmepumpar

Tillstånd krävs av den kommunala miljönämnden eller är förbjudet vid lagring och utvinning av värmeenergi från berg, mark och vatten.


Tillstånd krävs av den kommunala miljönämnden vid lagring och utvinning av värmeenergi från berg, mark och vatten.


Ytvattentäkter värmepumpar




Sekundär skyddszon, genomsläpplig och svår genomsläpplig mark

19.1 Beslutspunkter och tillsynstips för värmepumpar inom vattenskyddsområden I de fall tillstånd beviljas av den kommunala nämnden för inrättande av markvärmeanläggningar i ett vattenskyddsområde bör följande punkter stå som ett krav i beslutet

Anläggningen ska utföras i enlighet med inlämnad ansökan om inget annat framgår av beslut.

Vid avvikelser från inlämnade handlingar ska miljökontoret omedelbart kontaktas. Om fatighetens säljs eller övertas av annan person, ska den nya ägaren informeras om

detta beslut. Kopia av brunnsprotokoll ska skickas till brunnsarkivet, Statens geologiska institut

(SGU).

26

Utdrag ur Normbrunn – 07, Att borra brunn för energi och vatten – en vägledning Det råder idag uppgiftsskyldighet enligt lag för anläggning av vattenbrunnar (SFS 1975:424) och energibrunnar (SFS 1985:245) i Sverige. Detta innebär att en kopia av brunnsprotokoll ska insändas till Brunnsarkivet, SGU. Om brunnsuppgift ej insänds till SGU är brunnen ej godkänd enligt ovanstående normförfarande. Kriterier i Normbrunn -07 skall följas. Brunnsborraren ska ha tillräcklig utbildning och känna till kriterierna för Normbrunn

07. Kemikalier All kemikalie- och oljehantering ska ske på ett sådant sätt att spill undviks. Uppställning av maskiner vid installation skall ske så att läckage av oljor och

motorbränsle inte kan förorena marken. Arbetsmaskiner som innehåller petroleumprodukter skall nattetid och helger inte vara

placerade inne i vattenskyddsområdet. Hydrauloljan skall vara av lättnedbrytbar typ. Miljöbalkens produktvalsprincip gäller. Absorptionsmedel skall finnas i anslutning till arbetsplatsen utifall att läckage/spill av

olja från arbetsmaskinerna sker. Borrvattnet ska avslammas innan det leds ut, om vattnet ska avleds till dagvattnet ska

kommunen kontaktas innan. Teknik Foderröret ska drivas ner i bergets fasta del med minst 2 m, dock minst 6 m från

markytan. Foderrör och skarvar ska alla uppfylla kvalitetskraven, enligt Normbrunn 07. Brunnslock ska vara väl förankrat i foderröret för att förhindra upptryckning vid

eventuella tryckskillnader (t.ex. vid isbildning). Täthetsprovning och provtryckning av kollektorslang skall inte utföras i borrhålet utan

på tät mark. Installation av kollektorslang med provtryckning skall utföras i enlighet med Normbrunn 07 riklinjer, som redovisas i avsnitt 3.2 Installationsanvisningar s. 33.

Energibrunnen ska alltid markers ut på fastigheten, exempelvis med bricka på husgrund eller annan synlig plats.

Köldbärarvätska Köldbärarvätskan ska vara så miljöanpassad som möjligt. Hantering av köldmedier ska ske i enlighet med Köldmedelskungörelsen (SFS

2007:846) om fluorerade växthusgaser och ozonnedbrytbara ämnen och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser.

Etanolblandningen ska vara framställd av ren etanol med max 10 % denatureringsmedel som uppfyller läkemedelsverkets krav och färgämne godkänt för användning i livsmedel.

Vid färdigställande av anläggningen ska köldbäraren fyllas på och provtryckas. Max 2 liter köldbärarvätska ska kunna läcka ut från anläggningen vid olycka, utfall att

olycka inträffa kontakta omedelbart ditt miljökontor. Anläggningen ska vara försedd med noggranna och lättförståliga drifts och

skötselinstruktioner på svenska.

27

Arbetsfordon, byggnader, tankning och transporter Har fordonen slangbrottsventil och biologisk lättnedbrytbar hydraulolja? Ska arbetsbodar eller andra byggnader ställas upp inom vattenskyddsområdet? Ska tankning ske inom vattenskyddsområdet? Finns tillgång till absorptionsmaterial, länsar, eller andra uppsamlingsmöjligheter som




Följande punkter bör kontrolleras vid inspektion på markvärmeanläggningar inom ett vattenskyddsområde. Villkor som är ställda i samband med beslut följs de? Finns beslut från miljökontoret på fastigheten? Om ägarbyte skett är den nya ägaren medveten om placering av energibrunn, har de

fått beslutet? Är borrhålet utmarkerad på t.ex. husgrund eller annan synlig plats? Är anläggningen försedd med noggranna och lättförståliga drifts och

skötselinstruktioner på svenska? Är brunnslocket ordentligt fastsatt, för att förhindra upptryckning av kollektorslang

vid eventuell tryckskillnad? Finns brunnar som inte används på fastigheten om ja, är de igenfyllda?

20. Vägledning – tillstånd avloppsanläggningar i vattenskyddsområden

Anläggande av avloppsanläggningar och dagvattensystem får endast genomföras så att grundvattnets kvalité inte kan påverkas negativt. Det gäller både på kort och på mycket lång sikt med målet att vattnets kvalitet ska behållas eller förbättras. Riktlinjerna kan skilja sig mellan olika typer av skyddsområden och zonindelning bl.a. beroende av skyddskrav med hänvisning till hydrologi och geologi. Grundvattentäkt avloppsanläggningar

I normalfallet råder förbud mot nyanläggande av infiltration inom primär zonen. Primär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark

Det kan innebära att anläggningar måste genomföras som slutna system med utlopp utanför skyddszonen. Det kan också innebära att anläggningsarbeten måste anpassas efter eventuella riktlinjer för mark- och schaktarbeten.

28

Avloppsanläggningar för processpillvatten från miljöstörande verksamhet och dagvatten från verksamhetsytor och lokaler bör omfattas av samma riktlinjer som för övrigt avlopp. För att tillförsäkra en hög skyddsnivå kan det vara aktuellt att de som driver enskilda avloppsanläggningar upprättar egenkontrollprogram samt att de eventuellt lämnar in årsrapport till tillsynsmyndigheten. Kommunala avloppsledningar bör inte förekomma inom den primära skyddszonen. Om sådana är nödvändiga måste ledningarna vara täta och inspekteras regelbundet. Avloppsreningsverk och pumpstationer ska dimensioneras så att bräddning undviks och att det sker en regelbunden tillsyn över dem. Motsvarande kan även vara aktuellt avseende dagvattenledningar.

I sekundär zon föreligger ofta krav på tillstånd för avloppsanläggningar med BDT vatten. Sekundär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark

Om avloppsanläggningar med öppna eller partiellt öppna system tillåts kan särskilda krav ställas på vad som får tillföras till anläggningen. För att tillförsäkra en hög skyddsnivå kan det vara aktuellt att de som driver enskilda avloppsanläggningar upprättar egenkontrollprogram samt att de eventuellt lämnar in årsrapport till tillsynsmyndigheten. Avloppsanläggningar för processpillvatten från miljöstörande verksamhet och dagvatten från verksamhetsytor och lokaler bör omfattas av samma riktlinjer som för övrigt avlopp. Avloppsreningsverk och pumpstationer ska dimensioneras så att bräddning undviks och att det sker en regelbunden tillsyn över dem. Motsvarande kan även vara aktuellt avseende dagvattenledningar. Det kan eventuellt vara rimligt att ställa krav på rening av dagvatten. Ytvattentäkt avloppsanläggningar

I normalfallet bör förbud råda mot nyanläggande av alla typer av avloppsanläggningar. Primär skyddszon, genomsläpplig och svårgenomsläpplig mark

Innan dagvatten släpps ut i primär skyddszon bör man värdera om det ska ställas krav på rening och fördröjning.

Det primära skyddet gäller direktpåverkan av ytvatten varför infiltration kan vara acceptabelt. Om avloppsanläggningar med öppna eller partiellt öppna system tillåts i områden där marken är infiltrerbar kan särskilda krav ställas på vad som får tillföras till anläggningen.


Särskilda krav kan behöva ställas vid utsläpp av avloppsvatten som sker direkt i ytvattentäkt eller indirekt via recipient med utlopp i ytvattentäkt.

20.1 Beslutspunkter och tillsynstips för avloppsanläggningar inom vattenskyddsområden För att tillförsäkra en hög skyddsnivå kan det vara aktuellt att de som driver enskilda avloppsanläggningar upprättar egenkontrollprogram samt att de eventuellt inlämnar årsrapport till tillsynsmyndigheten.

29

Avloppsanläggningar för processpillvatten från miljöstörande verksamhet och dagvatten från verksamhetsytor och lokaler bör omfattas av samma riktlinjer som för övrigt avlopp. Avloppsreningsverk och pumpstationer ska dimensioneras så att bräddning undviks och att det sker en regelbunden tillsyn över dem. Motsvarande kan även vara aktuellt avseende dagvattenledningar. Det kan eventuellt vara rimligt att ställa krav på rening och fördröjning av dagvatten. De risker som kan vara förenade med anläggande och drift av avlopps- och dagvattenanläggningar kan bl.a. vara följande: Spridning av medicinska restsubstanser, bakterier och virus till grundvattnet p.g.a. att

spillvatten från avloppsanläggningar sällan genomgår en fullständig rening. Spridning av kemikalierester om spill- och avloppsanläggningar används oförnuftigt

genom att man häller ut olämpliga kemikalier i avloppet. Risk för att man förstör geologiska skyddsbarriärer vid anläggande. Risk för läckage av drivmedel eller hydrauloljor från exempelvis entreprenadmaskiner

vid anläggande. Olämplig hantering av kemikalier samt olyckor i närheten eller i direkt anslutning till

dagvatten anläggningar.

Arbetsfordon, byggnader, tankning och transporter Har fordonen slangbrottsventil och biologisk lättnedbrytbar hydraulolja? Ska arbetsbodar eller andra byggnader ställas upp inom vattenskyddsområdet? Ska tankning ske inom vattenskyddsområdet? Finns tillgång till absorptionsmaterial, länsar, eller andra uppsamlingsmöjligheter som




21. Vägledning – tillstånd för väghållningsarbete i vattenskyddsområden

Väghållning som utförs i vattenskyddsområden är drift, bl.a. snöplogning och saltning av vägar vintertid och underhåll som t.ex. beläggnings- och förbättringsarbetet av vägarna. Detta är ett arbete som pågår kontinuerligt och bidrar till spridning av olika föroreningar i naturen och medför olika risker för vattentäkten. Faror med att inte sköta driften och underhållet av vägar är att olycksrisken i trafiken istället kan öka. Allt miljöarbete bör bedrivas med EU:s vattendirektiv som grund och med en medvetenhet om att vattnet är naturens effektivaste transportör. Den största risken är påverkan genom bränslespill och läckage av farligt gods, men även ämnen från slitagepartiklar, avgaser och

30

vägsalt fångas upp vid vägkanter eller späds ut i låga koncentrationer. Hyvling av vägar kan vara en orsak till att dessa föroreningar sprids. Risk för saltinträngning kan i vissa fall finnas i enskilda brunnar på grund av att vägsaltet sprids genom närliggande vattendrag eller tränger ner i grundvattnet. För att minska påverkan på vattentäkter bör det föreskrivas om förbud mot upplag av vägsalt i hela vattenskyddsområdet, samt tillståndsplikt för spridning av vägsalt i primärt skyddsområde. Områden där vägar går på lägre höjd eller i närheten av ett vattendrag innebär större risk för spridning av farliga ämnen till vattnet. Nybyggnad av vägar bör ske med hänsyn till vattenskyddsområden och andra känsliga områden och skyddsåtgärder bör tas i största mån i övriga områden. Många vägnät är dock gamla och under tiden som åtgärder tas för att förbättra systemet bör våra vatten skyddas mot hot som uppstår i samband med väghållning och transporter. Grundvattentäkter väghållning

Grundregeln är att massor från dikesrensningar och större förstärkningsarbeten inte läggs upp inom skyddsområdet eller återanvänds i vägarbetet. Massorna ska betraktas som material med okänt miljöstatus tills motsatsen är bevisat. Kräv alltid provtagning i samband med tillståndsansökan eller en redovisning av material som ska användas


Tillståndskrav för spridning av salt bör ställas om förhöjda kloridhalter påvisats i vattentäkten. I dagsläget finns inga riktvärden för kloridhalten i dricksvatten men vatten med hög kloridhalt medför ökad korrosionsrisk på rörledningar och vid halter över 100 mg/l får vattnet teknisk anmärkning pga. korrosionsrisk. Vid halter över 300 mg/l får det även anmärkning på grund av risk för smakförändringar.

Grundregeln är att massor från dikesrensningar och större förstärkningsarbeten inte läggs upp inom skyddsområdet eller återanvänds i vägarbetet. Massorna ska betraktas som material med okänt miljöstatus tills motsatsen är bevisat.


Anmälningskrav för spridning av salt bör ställas om förhöjda kloridhalter påvisats i vattentäkten. I dagsläget finns inga riktvärden för kloridhalten i dricksvatten men vatten med hög kloridhalt medför ökad korrosionsrisk på rörledningar och vid halter över 100 mg/l får vattnet teknisk anmärkning pga. korrosionsrisk. Vid halter över 300 mg/l får det även anmärkning på grund av risk för smakförändringar. Ytvattentäkter väghållning

Grundregeln är att massor från dikesrensningar och större förstärkningsarbeten inte läggs upp inom skyddsområdet eller återanvänds i vägarbetet. Massorna ska betraktas som material med okänt miljöstatus tills motsatsen är bevisat. Kräv alltid provtagning i samband med tillståndsansökan eller en redovisning av material som ska användas


Tillståndskrav för spridning av salt bör ställas om förhöjda kloridhalter påvisats i vattentäkten. I dagsläget finns inga riktvärden för kloridhalten i dricksvatten men vatten med hög kloridhalt medför ökad korrosionsrisk på rörledningar och vid halter över 100 mg/l får vattnet teknisk anmärkning pga. korrosionsrisk. Vid halter över 300 mg/l får det även anmärkning på grund av risk för smakförändringar.

31

Grundregeln är att massor från dikesrensningar och större förstärkningsarbeten inte läggs upp inom skyddsområdet eller återanvänds i vägarbetet. Massorna ska betraktas som material med okänt miljöstatus tills motsatsen är bevisat.


Anmälningskrav för spridning av salt bör ställas om förhöjda kloridhalter påvisats i vattentäkten. I dagsläget finns inga riktvärden för kloridhalten i dricksvatten men vatten med hög kloridhalt medför ökad korrosionsrisk på rörledningar och vid halter över 100 mg/l får vattnet teknisk anmärkning pga. korrosionsrisk. Vid halter över 300 mg/l får det även anmärkning på grund av risk för smakförändringar.

21.1 Beslutspunkter och tillsynstips för vägunderhåll inom vattenskyddsområden För att tillsynsmyndigheten ska kunna ställa krav på verksamhetsutövaren så ska kraven baseras på aktuellt vattenskyddsområde. Information om vägens påverkan på vattentäkten ska väghållaren besitta. Punkter som tillsynsmyndigheten bör känna till inom ett vattenskyddsområde för att kunna ställa krav och göra bedömningar i tillståndsansökningar och anmälningsärenden är följande, Markens egenskap hur är markförhållandena längst med vägen? består marken av

lättgenomsläppligt eller svår genomsläpplig material? Om marken består av lera så kan leran verka som ett skydd gentemot en grundvattentäkt medan den har motsatt effekt i anslutning till en ytvattentäkt. Vägmaterialet som används till vägbyggen är också av olika slag, t.ex. genomsläpplig eller tät?

Material som ska användas i samband med vägunderhåll, kommer de att fraktas in utifrån? kommer man att använda massor från området? om ja hur kan man garantera att massorna är rena?

Trafiktäthet på vägen, är det en starkt trafikerad väg och tillåts farligt gods? är det en väg som är anvisad led - I Sveriges Atlas 2004: Vägval finns rekommenderade transportvägar för farligt gods som utarbetats av respektive länsstyrelse i samarbete med kommuner, näringsliv och räddningstjänst. Trafiktäthet på vägar inom vattenskyddsområden har Vägverket uppgifter om. Det är Räddningsverket uppgift att ha uppsikt över andelen farligt gods som transporteras på vägarna.

Hur ser terrängen runt vägen ut? ligger vägen högt/lågt i förhållande till täkten? Är vägen kantad med tät vegetation eller t.ex. krokig med skymd sikt? Uppsamlingsanordningar t.ex. dagvattenbrunnar eller diken, finns det skyddsanordningar i anslutning till vägen, räcken, skyltar m.m. på platser där det finns extra mycket risk för trafikolycka är det extra viktigt med krav på skyddsanordningar.

Finns det provtagningsrapporter på halter av olika ämnen i vattnet? t.ex. i samband med saltning? Vägverket har ytterligare information om vilka vägar som plogas, saltas och den totala mängden. Egenkontroll är något som verksamhetsutövaren är skyldig att hålla.

I samband med tillstånds- eller anmälningsansökan kan villkor på att mäta kloridhalten i grundvattnet ställas? Om förhöjda halter av kloridhalter skulle redovisas kan krav på tätning av diken ställas. Krav på årligredovisning av egenkontrollen med redovisning av den totala spridda saltmängd, på vilka vägar och analysresultat kan ställas.

32

Arbetsfordon Alla kemikalie- och oljehantering ska ske på sådant sätt att spill undviks.

Fordon och maskiner innehållande petroleumprodukter skall nattetid och helger i första hand ställas upp utanför vattenskyddsområdet och i andra hand på uppställningsplats med tätt underlag.

Kemiska produkter, batterier, oljor, smörjfett och kylarvätska ska förvaras inlåsta och på tätunderlag med invallning som rymmer 100 % av den förvarade volymen.

Vid spill/läckage till mark av petroleumprodukter eller andra kemikalier skall spill omedelbart samlas upp. Marken ska saneras och händelsen ska rapporteras till miljökontoret.

Absorptionsmedel ska finnas tillgängligt i omedelbar närhet. Vanligaste orsaken till läckage är stöld. Det är därför viktigt att förvara arbetsfordon,


22. Tranport av farligt gods Vattenskyddsområdena bör skyddas genom att transport av farligt gods enbart sker på hänvisade vägar där avståndet till vattentäkter är betryggande. Områden där marken har hög infiltrationskapacitet, som till exempel rullstensåsar, är speciellt känsliga för läckage. Tydlig information om tillåtna och icke tillåtna transportsträckor, liksom information om åtgärder vid trafikolycka eller läckage bör finnas tillgänglig. I Sveriges Atlas 2004: Vägval finns rekommenderade transportvägar för farligt gods. Den 16 februari 2009 träder nya föreskrifter om transport av farligt gods – ADR-S och RID-S – i kraft. Nu gällande föreskrifter SRVFS 2006:7 och SRVFS 2006:8 får tillämpas till och med 30 juni 2009. Den 16 februari 2009 träder följande föreskrifter i kraft: Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBFS 2009:2) om

transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter (MSBSF 2009:3) om

transport av farligt gods på järnväg (RID-S) i kraft. Läs mer om föreskrifterna på Räddningsverkets hemsida.

22.1 Tillsynstips transport av farligt gods inom vattenskyddsområden Är transportsträckor avsedda för tung/farlig transport utmärkta? Vilka säkerhetsåtgärder finns i anslutning till vägen som t.ex. räcken,

uppsamlingsmöjligheter vid olycka, täta diken och skyltar som informerar om hänvisad väg, vattenskyddsområde och väghastighet?

Finns det en utarbetad beredskapsplan för olycka med tung/farligt gods?

23. Järnvägar inom vattenskyddsområden De risker och hot som förknippas med banverkets aktiviteter innefattar användandet av kemiska bekämpningsmedel (till exempel glyfosat, diuron och imazapyr) som används för att motverka ogräs på banvallarna samt impregneringsmedel (huvudsakligen kreosot) som

33

används för träsliprar och kontaktledningsstolpar. Även föroreningar som orsakas av järnvägstrafiken kan spridas till vatten och mark och alltså utgöra risker. Banverket har kartor med restriktionsytor inlagda i sitt datorsystem där kända vattentäkter finns inlagda. Banverket är remissinstans vid bildande av nya vattenskyddsområden så de får på det sättet kännedom om dessa. För att försäkra sig om att de har all aktuell information finns en rutin att anmäla till tillståndsmyndighet i det aktuella område där åtgärd ska utföras.

24. Tips på bra läsning Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:6). Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16). Miljösamverkans Västra Götalands handledningsdokument, Vattenskyddsområden – fastställande och tillsyn 2005. Miljösamverkans Skånes handledningsdokument, Vägledning vattenskyddsföreskrifter 2009 Normbrunn -07, Sveriges geologiska undersökning, SGU. Räddningsverkets beredskaps föreskrifter (MSBFS 2009:2) om transport av farligt gods på väg och i terräng (ADR-S) och beredskaps föreskrifter (MSBSF 2009:3) om transport av farligt gods på järnväg (RID-S) i kraft.

34

Bilaga 1

Ansökan om tillstånd för hantering av växtnäringsämnen inom vattenskyddsområdeAnsökan ska göras för hantering inom primär och sekundär zon för vattenskyddsområde. Om utrymmet på blanketten inte räcker går det bra att lämna uppgifterna som bilaga.

Sökanden Fastighetsbeteckning

Namn

Adress

Postnummer Ort

Telefonnummer

Mobilnummer

E-post

Faxnummer

Organisationsnummer/Personnummer

Område Ansökan gäller följande vattenskyddsområde

Spridning av växtnäringsämnen (uppgifter från t.ex. markkarta/Eu-stöd)

Område enligt karta →

Block ID eller annat ID




Fastighetsbeteckning

Areal för spridningen (ha)

Gröda

Fastgödsel (m3)

Flytgödsel (m3)

Urin (m3)

Djupströgödsel (m3)

35

Typ av konstgödsel, om sådan används

Mängd (kg)

Slam om sådant tas emot

Mängd (kg)

Tidpunkt på året för spridning (fr.o.m. mån. och dag t.o.m. mån. och dag)

Åtgärder för att minska läckage Fånggrödor Ja Nej

Höst- och vinterbevuxet Ja Ange med vad och hur många %: Nej

Skyddszoner Ja Nej

Övrigt Ange vad:

Lagring av växtnäringsämnen

Skyddsåtgärder som förhindrar läckage (t.ex. tak, hårdgjord yta, invallning )

Gödselplatta:______m2

Urinbrunn:________m3

Flytgödselbrunn:____m3

Annat:

___________________

_________________m3

36

Lagring av ensilage

Förekommer lagring av ensilage där pressvatten kan avges Ja Nej

Vart leds pressvattnet:

Ifylld ansökan skickas till: XXX kommun, ADRESS

Datum

Namnteckning

Vänd →

Vid ansökan om tillstånd för spridning av växtnäringsämnen ska följande bifogas: Markkartering och gödslingsplan Karta som visar:

• Var växtnäringsämnen ska spridas inom vattenskyddsområdet (ID märkta enligt ovan)

• Avstånd till ytvatten (diken, täckdiken, sjöar mm) och vattentäkter (ex. borrade och grävda brunnar) i meter.

Vid ansökan om lagring ska följande bifogas:

• Karta som visar lagringsplats och eventuellt avlopps placering • Avstånd till ytvatten (diken, täckdiken, sjöar mm) och vattentäkter (ex. borrade

och grävda brunnar). Avgifter Kommun specificerad Övrigt Det finns en omfattande rådgivning för att minska kväveförlusterna i jordbruket – Greppa näringen. Många goda råd och tips finns på deras hemsida www.greppa.nu.

http://www.greppa.nu/�

37

Bilaga 2 Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14§ SNFS 1997:2)OBS: Tillstånd söks av den som ska utföra spridningen eller efter skriftlig överenskommelse av den som brukar marken. Primär zon - hantering av bekämpningsmedel är förbjuden (Dispens kan sökas) Sekundär zon – hantering av bekämpningsmedel kräver tillstånd. Tertiär zon – användningen av bekämpningsmedel kräver tillstånd.

Sökanden Alternativ 1. Den som ska utföra spridningen är: Namn

Adress

Postnummer Ort

Telefonnummer

Mobilnummer

E-post

Faxnummer


Kunskaps/ tillståndsbevis, utfärdat av Länsstyrelsen nr

Giltigt t.o.m.

Alternativ 2. Den som brukar marken är: Namn

Adress

Postnummer Ort

Telefonnummer

Mobilnummer

E-post

Faxnummer


Kunskaps/ tillståndsbevis, utfärdat av Länsstyrelsen nr

Giltigt t.o.m.

38

Tid och område Tillstånd söks för tiden

20……-……-……---20…...-……-……

Ansökan gäller följande vattenskyddsområde

Parkering av spruta Sker detta inom skyddsområdet Ja Nej

Under tak Påfyllningsplatsen Annat:

Plats för påfyllning av spruta Sker detta inom skyddsområdet Ja Nej Fastighet

Typ

Biobädd Tät platta med uppsamling utan avlopp

På fält där spridningen ska ske Annat:____________________________________

___________________________________________________________________________

Ange avstånd till omgivning som kräver extra hänsyn: vattentäkt, dagvatten/dräneringsbrunn, dike, vattendrag eller liknande

Hur sker påfyllning av vatten (ex. från separat tank, direkt ur vattendrag eller brunn)

Plats för invändig och utvändig rengöring av sprutan Sker detta inom skyddsområdet Ja Nej Fastighet

Typ

Biobädd Tät platta med uppsamling utan avlopp

På fält där spridningen ska ske Annat:__________________________________

___________________________________________________________________________

Ange avstånd till omgivning som kräver extra hänsyn: vattentäkt, dagvatten/dräneringsbrunn, dike, vattendrag eller liknande

39

Finns vattentank för rengöring av sprutan

Ja Tank volym: Nej

Bekämpningsmedel - förvaring och avfall Sker detta inom skyddsområdet Ja Nej om nej ange bara vart avfallet lämnas Hur och var förvaras bekämpningsmedel

Hur hanteras och rengörs tömda förpackningar

Vart lämnas tömda förpackningar

Finns omgivning som kräver extra hänsyn på eller intill fastigheten/erna där spridningen ska ske

Vattentäkt (alla typer, ex. grävda och borrade brunnar )

Ja ange avstånd: Nej

Öppna diken


Vattendrag, sjö, märgelgrav eller liknande


Dagvatten eller dräneringsbrunn


Andra typer av objekt som kräver extra hänsyn, t.ex. bostadstomter, skolor, odlingar, våtmarker, stenmurar, alléer m.m.


ange typ:_____________________________

____________________________________

Fastighetsbeteckning………………………………………………………………………...…Block ID eller annat ID……………………………………..Areal……………(ha) Växtföljd:………………………………………………………………………………………………………………………………………………....... Ansökan görs om möjligt för en växtföljd. Tag med de åtgärder som kan bli aktuella i en gröda under hela året. Ange planerad växtföljd. Skriv inte in två områden på samma blankett.

Gröda och åtgärd

Bekämpning utförs mot:

Ogräs/insekt/svamp

Tidpunkt

År/månad

Namn Preparat

Reg nr

Aktiv substans

Dos /ha* Planerat antal bekämpningar

*All bekäpmning ska så lång som möjligt ske behovsanpassat. Under dos ange den dos som det som mest kan tänkas bli behov av

41

Till ansökan skall bifogas:

Kopia på aktuella preparatblad

Kopia på behörighetsintyg för den som ska utföra besprutningen

Kopia på protokoll från senaste funktionstest av spruta

Kopia på markkarta (om sådan finns)

Karta som visar:

• Områden där spridningen ska ske (ska vara ID märkta så att det stämmer med ovan angivna uppgifter om spridning)

• Avstånd till omgivning som kräver extra hänsyn (vattentäkter, sjöar osv. enligt de uppgifter som fyllts i ovan om omgivning som kräver extra hänsyn)

Ifylld ansökan skickas till: ADRESS

Datum

Namnteckning

Avgifter Kommun specificerad

Registrering av uppgifter Information med anledning av personuppgiftslagen: Samtliga uppgifter i denna anmälan/ansökan kommer att registreras och behandlas hos miljönämnden. Detta görs för att möjliggöra service och lagstadgad myndighetstillsyn som tillståndsgivning, anmälningar, föreläggande, råd och anvisningar. Uppgifterna används också för framställning av statistik, kartor, uppföljning, kvalitetssäkring, utvärdering, administration och för uppgiftslämnande enligt lag och förordning

Övrig information Det finns en kostnadsfri prognos- och varningstjänst där det är möjligt att beställa hem växtskyddsbrev. Växtskyddscentralen tillhandahåller tjänsten på Jordbruksverkets hemsida: www.sjv.se/vsc.

http://www.sjv.se/vsc�

42

Bilaga 3 Hantering av brandfarliga vätskor (eldningsolja, diesel m.m.), och andra ämnen som kan skada mark, grundvatten och dricksvatten. OBS! glöm ej att skriva under ansökan. Jag vill meddela nyinstallation av oljecistern (4 kap NFS2003:24) Jag vill söka tillstånd för oljecistern, eller annan hantering av vätskor skadliga för dricksvattnet, inom vattenskyddsområde. Jag vill söka dispens från vattenskyddsföreskrifternas krav på sekundärt skydd (invallning, dubbelmantling) av cistern inom vattenskyddsområde. verksamhetsutövare/ cisterninnehavare namn: ……………………………………………. adress: ………..………………………………….. fastighetsbeteckning: tel nr.: ……………………………………………. ………………………............. e-post: …………………………………………… avser lagring av dieselolja avser lagring av eldningsolja avser lagring av spillolja avser annan lagring/hantering av för grundvattnet skadliga ämnen (ange vad och hur): ……………………………………………………………………………………… ………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………. avser planerad ny verksamhet/installation (bifoga teknisk beskrivning och plansskiss) avser befintlig verksamhet/installation installation år ……………………… kopia på rapport från installationskontroll av cistern bifogas kopia på rapport från återkommande kontroll av cistern bifogas kopia på rapport från kontroll finns redan hos miljö- och hälsoskyddsnämnden avser lagring i cistern >1 m3 som inte ligger i vattenskyddsområde avser hantering/lagring av > 250 liter inom vattenskyddsområde i primär zon, sekundär zon tertiär zon Observera att du kan behöva söka tillstånd för hantering av brandfarlig vätska hos

Räddningstjänsten.

43

Ska du söka dispens fyll i nedanstående ruta. Om ej glöm inte att skriva under! Inom vattenskyddsområde krävs i regel sekundärt skydd (invallning) av cisterner. Dispens från sådant krav kan eventuellt beviljas av miljö- och hälsoskyddsnämnden för befintliga cisterner beroende på omständigheterna. Utöver uppgifter som finns i kontrollrapportens kopia (obligatorisk) behövs följande uppgifter: cisternen kommer att tas ur bruk senast år …………… täta jordlager (lera/silt) med stor mäktighet finns på fastigheten Cisterner inomhus: cisternen står på tätt underlag golvbrunn saknas golvbrunn finns men eventuellt läckage kan inte nå den (ange varför nedan) golvbrunn är med säkerhet ansluten till kommunalt avloppssystem spillskydd finns vid påfyllning Andra omständigheter som kan motivera att en dispens ska medges: ………………………………………………………………………………………………. ………………………………………………………………………………………………. ……………………………………………………………………………………………… Datum:………………………………………….. Underskrift: ……………………………………… Ifylld blankett skickas tillsammans med eventuella bilagor till: MILJÖKONTORET ADRESS

44

Bilaga 4 Till ägare/brukare av fastigheter inom XXXXXX vattenskyddsområde

Du känner väll till de nya vattenskyddsområdena? Länsstyrelsen beslutade årtal om antal nya vattenskyddsområden på begäran av XXX kommun. Information om detta skedde huvudsakligen genom annonsering i XXXX. Ett fåtal fastighetsägare informerades även direkt genom brev. XXX kontoret vill med den här informationen göra fastighets-ägare uppmärksamma på att föreskrifterna som hör till vattenskyddsområdena träder/trädde i kraft den datum 200x. XXX kontoret har tillsyn över att föreskrifterna efterlevs. Vi är alla beroende av ett bra dricksvatten oavsett om man har kommunalt vatten eller egen brunn. Syftet med vattenskyddsom-rådena och föreskrifterna är att minska risken för att grundvattnet förorenas så att det inte går att använda som dricksvatten. För mer detaljer hänvisar vi till föreskrifterna XXX. Du hittar dem i Länsstyrelsens författningssamling (http://www.lansstyrelsen.se/halland, publikationer, författningar 200X.) Du är även välkommen att höra av dig till XXX kontoret med frågor. Lämna eventuella tillstånds-ansökningar till XXX kontoret i god tid, om möjligt minst sex veckor före planerad åtgärd. Om det finns flera ägare till din fastighet inom vattenskyddsområdet ber vi dig vidarebefordra informationen till dem. Arrenderar du ut, eller hyr ut, fastighet inom vattenskyddsområdet ber vi dig vidarebefordra informationen till den som brukar fastigheten. XXXX NÄMNDEN Tfn; e-postadress;

Bifogas: karta över XXXXXXXs vattenskyddsområde

http://www.lansstyrelsen.se/halland�

45

Bilaga 5 Information till hemsidan

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan vatten klarar vi oss inte. Syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt skydd så att tillgången till vatten säkras i ett långsiktigt perspektiv. På så vis kommer vi att ha tillgång till dricksvattnet av god kvalitet också i framtiden. För att skydda våra vattentillgångar fattas beslut om skyddsområde. Inom ett vattenskyddsområde finns bestämmelser (skyddsföreskrifter) som reglerar sådana verksamheter och åtgärder som skulle kunna förorena dricksvattnet. Det kan krävas tillstånd för vissa saker medan andra saker kan vara förbjudna. Bestämmelserna kan vara olika beroende på om det är en ytvattentäkt (sjöar/vattendrag) eller grundvattentäkt (grundvattenmagasin) och på de lokala förutsättningarna inom ett vattenskyddsområde. För att läsa mer om vad som gäller inom ditt vattenskyddsområde finns samtliga föreskrifter samlade på Länsstyrelsens i Hallands hemsida, under rubriken Hallands läns författningssamling. http://www.n.lst.se/n/Publikationer/forfattningssamling.htm Hänvisning till kommunens vattenskyddsområden och deras skyddsföreskrifter, kommunspecifik. Vatten är en del av vår infrastruktur, med hjälp av översiktsplaner har kommun möjlighet att styra och påverka markanvändningen som kan vara riskfyllda ur vattenskyddssynpunkt. Att bo i ett vattenskyddsområde

- Det här behöver du veta. För dig som bor inom ett vattenskyddsområde gäller särskilda bestämmelser. I grunden är det ganska enkla saker. Du måste vara försiktig med vattnet och allt som kan förorena vattentäkten. Det du tillför vattnet försvinner inte bara för att du inte ser det längre, utan kommer tillbaka förr eller senare på något sätt. Vissa saker måste du anmäla eller begära tillstånd av till din kommunala miljönämnd andra saker får du inte göra alls.

http://www.n.lst.se/n/Publikationer/forfattningssamling.htm�

46

Checklista Tänk på att…

Inte använda några bekämpningsmedel i din trädgård. Sprid inte ogräsmedel på

grusgångar och andra hårdgjorda ytor. Bekämpningsmedel innehåller gifter och riskerar därför att förorena vattentäkten.

Om du byter olja på bilen hemma, så måste all olja samlas upp i en tätbehållare.

Inte tvätta bilen hemma, på uppfarten eller gräsmattan. Tvätta istället bilen i en gör

det-själv- hall med oljeavskiljare. Att lagring av kemikalier, oljeprodukter, handelsgödsel, träskyddsbehandlat virke

m.m. bör inte ske annat än i mindre mängder och då på hårdgjort underlag, helst under tak.

Inte använda salt för halkbekämpning av din uppfart eller väg under vintern.

Vanligt salt från vägar som saltats på vintern har kommit ut i grundvattnet. Förutom att det påverkar vattenkvaliteten och påverkar hela naturen fräter saltet också sönder vattenledningar.

Har du oljecistern, även ordinarie villatank, gäller särskilda krav på skyddsåtgärder

och intervaller för kontrollbesiktning inom vattenskyddsområden, hör med miljökontoret i din kommun om vad som gäller för just din cistern.

Du behöver tillstånd från din kommunala miljönämnd för att anlägga jord/bergvärme och nyinstallera oljetank eller cistern.

Enskilda avlopp kan vara en källa till föroreningar av vattentäkter. Infiltration av

avloppsvatten i marken är normalt inte tillåtet i det inre skyddsområdet där störst risk för föroreningar av vattentäkten finns. Det är viktigt att trekammarbrunnar, slutna tankar och andra liknande avloppsanordningar töms regelbundet. Anläggande av enskilt avlopp kräver alltid tillstånd från den kommunala miljönämnden.

Är du tveksam eller har frågor är du välkommen att höra av dig till miljökontoret. Vid olycka inom ett vattenskyddsområde Ring alltid 112 - som i sin tur kan larma räddningstjänsten och vattenverket.

47

Att verka i ett vattenskyddsområde

- Det här behöver du veta Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan vatten klarar vi oss inte. Syftet med vattenskyddsområden är att ge vattenförekomster som är viktiga för dricksvattenförsörjningen ett tillräckligt skydd så att tillgången till vatten säkras i ett långsiktigt perspektiv. På så vis kommer vi att ha tillgång till dricksvattnet av god kvalitet också i framtiden. För att skydda våra vattentillgångar fattas beslut om skyddsområde. Inom ett vattenskyddsområde finns bestämmelser (skyddsföreskrifter) som reglerar sådana verksamheter och åtgärder som skulle kunna förorena dricksvattnet. Det kan krävas tillstånd för vissa saker medan andra saker kan vara förbjudna. Bestämmelserna kan vara olika beroende på om det är en ytvattentäkt (sjöar/vattendrag) eller grundvattentäkt (grundvattenmagasin)och på de lokala förutsättningarna inom ett vattenskyddsområde. Markanvändning inom vattenskyddsområden För dig som arbetar/verkar inom ett vattenskyddsområde gäller särskilda bestämmelser som begränsar markanvändningen. Reglerna är delvis olika för olika vattenskyddsområden, vill du veta vad som gäller inom ditt vattenskyddsområde ska du kontakta ditt kommunala miljökontor. Eller läs mer om vad som gäller inom ditt vattenskyddsområde på Länsstyrelsens i Hallands hemsida, under rubriken Hallands läns författningssamling. http://www.n.lst.se/n/Publikationer/forfattningssamling.htm Hänvisning till kommunens vattenskyddsområden och deras skyddsföreskrifter, kommunspecifik. Skyddszoner Ett vattenskyddsområde avgränsas och delas in i olika zoner beroende på vattnets rinntid till uttagspunkten. Innan indelningen av zoner i ett vattenskyddsområde kan ske måste man veta hur vattentäkten fungerar och känna till riskerna i området. Idag används följande zonbeteckningar; Vattentäktszon primär skyddszon (motsvarar tidigare inre skyddszon) sekundär skyddszon (motsvarar tidigare yttre skyddszon) tertiär skyddszon (vid behov)

Skyddszoner finns i regel i anslutning till ytvattentäkter och grundvattentäkter. Inom dessa kan finnas begränsningar i rätten att gödsla, plöja, hålla betesdjur och förvara/använda kemikalier och petroleumprodukter. Syftet är att förhindra att ämnen som kan försämra vattenkvaliteten når vattentäkten samt att riskerna för smittspridning från djur och gödsel minskar och att utsläpp av kemikalier och petroleumprodukter minimeras.

http://www.n.lst.se/n/Publikationer/forfattningssamling.htm�

48

Checklista Tänk på att… Timmerupplag och upplag av bark och flis kan vara förbjudet. Upplag kan dock vara

tillåtna om de är tillfälliga. Lakvatten från upplag av timmer, bark och flis innehåller kemiska ämnen som kan försämra drickvattenkvaliteten.

Grustäkter inom ett vattenskyddsområde kräver tillstånd eller är förbjudet. Minskat djup till grundvattenytan medför risk för föroreningar eller störd dricksvattenproduktion.

Gödsling kräver ofta tillstånd eller är helt förbjudet inom ett skyddsområde för grundvattentäkt/ytvattentäkt. Risk för förhöjda kvävehalter och mikroorganismer i vattnet kan medföra att vattnet blir otjänligt.

Bekämpningsmedel får inte användas inom vattenskyddsområden utan tillstånd från

din kommunala miljönämnd. Syftet är att undvika att rester av bekämpningsmedlet ska förekomma i dricksvattnet.

Schaktning av jordmassor och diktningar inom ett vattenskyddsområde kräver tillstånd. För att undvika att grundvattentillförseln minskar, att vattnet grumlas eller att vattnet förorenas från maskiner som används i samband med schaktning.

Markvärmeanläggningar kräver tillstånd innan de får anläggas. Om tillstånd ges kan

samtidigt villkor om anläggningens utformning förekomma.

Ensilage brukar inte få förvaras inom vattenskyddsområden utan tillstånd. Konsekvenserna är läckage av näringsämnen till vattentäkten.

Spill, läckage eller annan händelse som kan orsaka skada på grundvattnet/ytvattnet ska snarast anmälas till räddningstjänsten och ditt kommunala miljökontor.

Är du tveksam eller har frågor är du välkommen att höra av dig till miljökontoret

Vid olycka inom ett vattenskyddsområde Ring alltid 112 - som i sin tur kan larma räddningstjänsten och vattenverket.

49

Bilaga 6 - Broschyr till verkande och boende inom vattenskyddsområden.

50

51

52

53

54

55

56

57

Detta material har sammanställts inom ramen för projektet Tillsynssamverkan i Halland – Miljö, hallandskommuner i samarbete med Region Halland Tel 17 98 00 E post: [email protected] Webbplats: http://www.energyconcepthalland.se/ Projektledare Angelica Hunyor tel 035 – 17 98 66 [email protected]

mailto:[email protected]�

http://www.energyconcepthalland.se/�

mailto:[email protected]�

Documents

Vattenskyddsområden - Region Halland · 1 . Denna handledning har tagits fram av projektgruppen som jobbat med vattenskyddsområden - vägledning för tillsyn, under hösten 2008