Upload
cliff
View
45
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Vem ska äga och driva idrottsanläggningen? . [email protected] 070-298 93 18. Förändringens ramverk. Vilka juridiska utmaningar och krav bör övervägas vid ett eventuellt överförande av idrottsanläggningen? . Offentlig finansiering Offentlig drift. Offentlig finansiering - PowerPoint PPT Presentation
Citation preview
Förändringens ramverk
Vilka juridiska utmaningar och krav bör övervägas vid ett eventuellt
överförande av idrottsanläggningen?
• Avknoppning• Skolpeng• Check
• Privatisering/avveckling
• Beställare/utförare(intraprenad)
• Resultatenhet• Skolpeng• Check
• Energi• Renhållning
• VA
Driftentreprenad
Köp av enstaka platser
Kundval
Bidrag till enskild verksamhet
Offentlig finansieringPrivat drift
Samverkan/partner-skap/OPP
”Revolution”
Traditionell förvaltningsform
Privat finansieringPrivat drift
Offentlig finansieringOffentlig driftReform
Offentlig driftPrivat finansiering
Kommunal kärnverksamhetKommunallagsreglerad verksamhet
Obligatorisk verksamhet
Vad är alternativa driftformer?
När en verksamhet som har drivits eller kan drivas i förvaltningsform drivs av någon annan än kommunen och helt eller delvis finansieras av kommunen
Olika typer av driftformerDriftentreprenaderKöp av enstaka platser på privata
institutioner (ramavtal och abonnemang)
Valfrihetssystem (kundval)Bidragsfinansierad enskild
verksamhetSamverkan/partnerskap (äkta och
oäkta)
DriftentreprenadDriftentreprenad föreligger när kommunen anlitar en extern producent, som åtar sig att på kommunens uppdrag, varaktigt och självständigt, utföra en eller flera tjänster i en sammanhållen verksamhet
Driftentreprenad forts.
Extern producent Kommunens uppdrag Kommunen huvudman, dvs. ansvarar
juridiskt gentemot mot användarna Varaktighet Självständighet En eller flera tjänster i en
sammanhållen verksamhet
Valfrihets/kundvalssystemMed valfrihets/kundvalssystem avses att en enskild person, som bedöms ha rätt till viss omsorg eller tjänst med offentlig finansiering, ges möjlighet att välja mellan olika av kommunen utvalda leverantörer av omsorg/tjänst Urvalet av leverantör sker enligt LOU eller LOV
Bidragsfinansierad enskild verksamhet
Fristående skolorEnskilda förskolorFöreningsdrift (om ej
föreningsentreprenad)Privat drift
Offentligt privat partnerskap (OPP)
Samverkan mellan kommun och privat företag / förening
Förenligt med kommunallagen? Upphandlingsskyldighet enligt LOU?HyreslagstiftningTjänstekoncessionInstitutionellt partnerskap
”Äkta partnerskap””Äkta” partnerskap föreligger när
kommunen och en extern part samverkar utifrån ett ömsesidigt intresse av föremålet för samverkan
Endast huvudmän Ingen part är uppdragsgivareIngen ekonomisk förpliktelse för
kommunen”Äkta” partnerskap = ej upphandling
Den allmänna kompetensen (2:1 KL)
Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunen eller landstingets område eller dess medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.
Den särskilda näringslivskompetensen (2:7 KL)
Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.
Stöd till näringslivet (2:8 KL)Allmänt näringslivsfrämjande
åtgärderIndividuellt stöd till enskild
näringsidkare endast om det finns synnerliga skäl
Otillåtet statsstöd (artikel 87 EU-fördraget)
Ett stöd från en kommun till ett bolag kan vara ett otillåtet statsstöd och därmed oförenlig med den gemensamma marknaden om stödet snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsländerna
Exempel Åre kommuns försäljning av mark till underpris
Täby kommuns uthyrning av gymnasieskola med och försäljning av inventarier till underpris
Principer för marknadsanvändning
Övergripande mål och förväntningar, Obligatoriska kärnområdet Andel av övriga verksamheter som skall
utsättas för konkurrens, Motivering för olika driftformer, Marknadsplan för varje nämnd, Principer för övertagande av personal,
lokaler, inventarier mm, Möjligheter för mindre företag att lämna
anbud.
Principer för marknadsanvändning
forts. Principer för kalkylering av interna bud Övergripande kvalitetsmål och krav på att varje
nämnd skall utarbeta kvalitetsmål för sitt ansvarsområde
Aktiv värdeskapande kontraktsstyrning Samråd med brukare, personal och fack Dialog med föreningslivet Avknoppningsstöd Information till näringslivet/branschråd Utmaningsrätt Organisation för konkurrensutsättning
Föreningslivets villkor Utformning av anläggningen?Tillgång till tränings- och
tävlingstider?Föreningslokaler?Vem skall driva simskolor?Vem skall driva kaféverksamhet?Övrig försäljning?Reklam?
Lagar om offentlig upphandling
Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och
Lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF)
Gemenskapsrättsliga grundprinciper
Principen om icke-diskrimineringLikabehandlingsprincipenProportionalitetsprincipenTransparensprincipenÖmsesidighetsprincipen
Regelverkets syfte (1)Öppna upp den offentliga sektorn för
konkurrensBefrämja den fria rörligheten för
varor, tjänster, kapital och arbetskraft
Motverka godtycke till skydd för leverantörer
Bättre utnyttjande av offentliga medel
Regelverkets syfte (2)Upphandlingslagarna är inte den
offentliga sektorns lagarSkyddsintresset är främst
leverantörerna
LOU gäller inte vid Köp och försäljning av fast egendom, hyra
av befintlig fast egendom Anställning Myndighetsutövning Ensamrätt Bidragsgivning Interna avtal ”Äkta partnerskap” Tjänstekoncession
Tjänstekoncession (Kommissionens tolkningsmeddelande)
Den offentliga myndigheten ger tredje man det totala eller partiella ansvaret för en ekonomisk verksamhet som myndigheten normalt har ansvaret för, förutsatt att den tredje mannen tar på sig riskerna med driften.
Exempel på tillämpningsområden
ParkeringsverksamhetSmåbåtshamnarBadhus/simhallsdriftCampingverksamhetRenhållningVatten- och avloppSpårvägar
Val av upphandlingsform Öppet förfarande Selektivt förfarande Förhandlat förfarande med föregående
annonsering Förhandlat förfarande utan föregående
annonsering (riktat förfarande) Förenklat förfarande Urvalsförfarande Direktupphandling
Konkurrenspräglad dialogNär den upphandlande myndigheten
inte kan beskriva föremålet för upphandlingen
AnnonseringBeskrivande dokumentDialogenAnbudBegränsad tillämpning
KonkurrenslagenFörbud mot konkurrensbegränsande
samarbeteFörbud mot missbruk av
dominerande ställningExempel konkurrensbegränsande
samarbeteExempel på missbruk av
dominerande ställning
Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet
(Prop.2008/09:231) Stockholms tingsrätt får på talan av
Konkurrensverket förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om
Det snedvrider eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det
Hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens
Konfliktlösning fortsFörbud får inte meddelas för
förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt
En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet som avses ovan
En sådan verksamhet får dock inte förbjudas om den är förenlig med lag
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010
Konfliktlösning fortsFörbud får inte meddelas för
förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt
En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet som avses ovan
En sådan verksamhet får dock inte förbjudas om den är förenlig med lag
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010
Gym i simhallKommunallagenKonkurrenslagenKonkurrensrådets rekommendation
HyraUpplåtelse av hus eller del av hus till
nyttjande mot ersättning Även krav på låga priser eller arbete
kan vara ersättningUppsägningstidFormkrav för uppsägningHyresgästens besittningsskydd
Arrende Upplåtelse av jord till nyttjande mot
vederlag Jordbruksarrende Bostadsarrende Anläggningsarrende Lägenhetsarrende Besittningsskydd Uppsägningstid Gränsdragning mellan arrende och hyra
Argument för föreningsdrift
Totalkostnaden blir lägre om en förening ansvarar för driften. Föreningsmedlemmarna lägger ned mycket frivilligt arbete.
Anläggningar och verksamhet drivs med större engagemang och känsla.
Risken för skadegörelse minskar. Anläggningen utnyttjas mera effektivt genom längre öppethållande.
Pedagogiskt hjälpmedel i föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet.
Föreningarna kan utnyttja ledarkrafter som inte direkt kan utnyttjas som instruktörer.
Föreningen kan få materiel och underhållsarbeten till lägre pris, t.ex. genom gåvor eller sponsring.
Argument emot föreningsdrift
Anläggningarna sköts dåligt. Framförallt uppstår brister i det långsiktiga underhållsarbetet. Totalkostnaderna blir därmed högre.
Ansvaret för driften kan bli betungande för föreningen.
Föreningarna skall inte slösa bort sina krafter på att sköta anläggningar.
Andra föreningar och allmänheten stängs ute. Den kommunala insynen i hur anläggningarna
fungerar kan bli sämre. Föreningarna har inte den yrkesutbildade
personal som behövs. Föreningarna har dåliga kunskaper om
arbetsgivarrollen Föreningarna kan inte göra avdrag för momsen.
Argument för entreprenaddrift
Minskade kostnader för kommunen hanterats på ett bra sätt
Snabbare beslutsvägar - mindre byråkrati genom att flera beslut kan tas på anläggningsnivå
Enklare och snabbare att investera i anläggningar under avtalstiden
Ökat utrymme för nytänkande och verksamhetsutveckling Ökat handlingsutrymme för att arbeta med kommersiell
kringverksamhet Kommersiellt utbud kommer inte i konflikt med privata
företag Privata företag med flera kontrakt har skalfördelar jämfört
med kommunal egenregi som har en anläggning att driva Entreprenadföretag har ofta tillgång till specialkompetens Kommersiell kringverksamhet ökar behovet av personal och
skapar flera arbetstillfällen Allmänheten blir mera intressant som målgrupp – kund.
Kundanpassningen ökar
Argument emot entreprenaddrift
Ökade kostnader till följd av sämre finansiering. Kommunen kan i regel få lägre ränta
Kommunen kan få avvecklingskostnader för personal Minskad kommunal insyn Utrymmet för föreningsverksamhet kan begränsas genom
färre och sämre träningstider I simhallar kan föreningarnas egna inkomstbringande
aktiviteter slås ut (simskolor, Plask och Lek, tävlingsverksamhet, kaféverksamhet och materialförsäljning
Dyrare hyror för föreningslivet Långa avtal låser upp del av budgeten minskar kommunens
handlingsutrymme Reklamplatser/intäkter försvinner för föreningarna Korta och otydliga avtal minskar entreprenörens intresset
för underhåll och kan medföra att anläggningen sköts dåligt Entreprenaddrift kan leda till att föreningarna blir mindre
benägna att arbeta ideellt
Argument för partnerskap
Minskade kostnader för kommunen Anläggningar kommer till stånd som annars inte skulle ha
byggts Delad finansiering gör det möjligt att satsa på större
anläggningar Privata intressenter tar en större del av riskerna för
projektet genom att de även tar på sig att driva anläggningar under längre tid
Tillgång till ny kompetens genom nya resurser, idéer och arbetssätt kan tillföras
Ökad regional utveckling genom att nya anläggningar bidrar till tillväxt och nya arbetstillfällen
Det privata näringslivet tar ett ökat samhällsansvar och vill bidra till ortens utveckling och attraktionskraft
Genom partnerskap kan utbudet av produkter och tjänster utvecklas och nya marknader tillskapas för näringslivet
Argument emot partnerskap
Ökade kostnader för kommunen genom sämre finansieringsmöjligheter. Kommunen kan i regel få lägre ränta
Låser upp kommunens budget genom långa kontrakt. Avtalen löper ofta på 20-25 år.
Den privata aktören tar beslut kring skattefinansierade tjänster och offentlig service som i grunden är en politisk fråga
Föreningsverksamhet riskerar att trängas ut av kommersiell verksamhet
Politiska risker - försämrad insyn och kontroll, minskat politiskt handlingsutrymme
Ekonomiska risker - Kommunen får ofta stå för allt risktagande
Juridiska risker- partnerskap kan komma i konflikt med upphandlingslagstiftning, reglerna om statsstöd och kommunallagen
Partnerskap kräver komplicerade avtal med stor risk för tolkningstvister
Kommunen tappar all kompetens om privata intressenter tar över ansvar för byggande och drift av verksamheten