41
Vem ska äga och driva idrottsanläggningen? [email protected] 070-298 93 18

Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

  • Upload
    cliff

  • View
    45

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Vem ska äga och driva idrottsanläggningen? . [email protected] 070-298 93 18. Förändringens ramverk. Vilka juridiska utmaningar och krav bör övervägas vid ett eventuellt överförande av idrottsanläggningen? . Offentlig finansiering Offentlig drift. Offentlig finansiering - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

[email protected]

070-298 93 18

Page 2: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Förändringens ramverk

Vilka juridiska utmaningar och krav bör övervägas vid ett eventuellt

överförande av idrottsanläggningen?

Page 3: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

• Avknoppning• Skolpeng• Check

• Privatisering/avveckling

• Beställare/utförare(intraprenad)

• Resultatenhet• Skolpeng• Check

• Energi• Renhållning

• VA

Driftentreprenad

Köp av enstaka platser

Kundval

Bidrag till enskild verksamhet

Offentlig finansieringPrivat drift

Samverkan/partner-skap/OPP

”Revolution”

Traditionell förvaltningsform

Privat finansieringPrivat drift

Offentlig finansieringOffentlig driftReform

Offentlig driftPrivat finansiering

Page 4: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Kommunal kärnverksamhetKommunallagsreglerad verksamhet

Obligatorisk verksamhet

Page 5: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Vad är alternativa driftformer?

När en verksamhet som har drivits eller kan drivas i förvaltningsform drivs av någon annan än kommunen och helt eller delvis finansieras av kommunen

Page 6: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Olika typer av driftformerDriftentreprenaderKöp av enstaka platser på privata

institutioner (ramavtal och abonnemang)

Valfrihetssystem (kundval)Bidragsfinansierad enskild

verksamhetSamverkan/partnerskap (äkta och

oäkta)

Page 7: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

DriftentreprenadDriftentreprenad föreligger när kommunen anlitar en extern producent, som åtar sig att på kommunens uppdrag, varaktigt och självständigt, utföra en eller flera tjänster i en sammanhållen verksamhet

Page 8: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Driftentreprenad forts.

Extern producent Kommunens uppdrag Kommunen huvudman, dvs. ansvarar

juridiskt gentemot mot användarna Varaktighet Självständighet En eller flera tjänster i en

sammanhållen verksamhet

Page 9: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Valfrihets/kundvalssystemMed valfrihets/kundvalssystem avses att en enskild person, som bedöms ha rätt till viss omsorg eller tjänst med offentlig finansiering, ges möjlighet att välja mellan olika av kommunen utvalda leverantörer av omsorg/tjänst Urvalet av leverantör sker enligt LOU eller LOV

Page 10: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Bidragsfinansierad enskild verksamhet

Fristående skolorEnskilda förskolorFöreningsdrift (om ej

föreningsentreprenad)Privat drift

Page 11: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Offentligt privat partnerskap (OPP)

Samverkan mellan kommun och privat företag / förening

Förenligt med kommunallagen? Upphandlingsskyldighet enligt LOU?HyreslagstiftningTjänstekoncessionInstitutionellt partnerskap

Page 12: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

”Äkta partnerskap””Äkta” partnerskap föreligger när

kommunen och en extern part samverkar utifrån ett ömsesidigt intresse av föremålet för samverkan

Endast huvudmän Ingen part är uppdragsgivareIngen ekonomisk förpliktelse för

kommunen”Äkta” partnerskap = ej upphandling

Page 13: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Den allmänna kompetensen (2:1 KL)

Kommuner och landsting får själva ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunen eller landstingets område eller dess medlemmar och som inte skall handhas enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting eller någon annan.

Page 14: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Den särskilda näringslivskompetensen (2:7 KL)

Kommuner och landsting får driva näringsverksamhet, om den drivs utan vinstsyfte och går ut på att tillhandahålla allmännyttiga anläggningar och tjänster åt medlemmarna i kommunen eller landstinget.

Page 15: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Stöd till näringslivet (2:8 KL)Allmänt näringslivsfrämjande

åtgärderIndividuellt stöd till enskild

näringsidkare endast om det finns synnerliga skäl

Page 16: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Otillåtet statsstöd (artikel 87 EU-fördraget)

Ett stöd från en kommun till ett bolag kan vara ett otillåtet statsstöd och därmed oförenlig med den gemensamma marknaden om stödet snedvrider konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsländerna

Exempel Åre kommuns försäljning av mark till underpris

Täby kommuns uthyrning av gymnasieskola med och försäljning av inventarier till underpris

Page 17: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Principer för marknadsanvändning

Övergripande mål och förväntningar, Obligatoriska kärnområdet Andel av övriga verksamheter som skall

utsättas för konkurrens, Motivering för olika driftformer, Marknadsplan för varje nämnd, Principer för övertagande av personal,

lokaler, inventarier mm, Möjligheter för mindre företag att lämna

anbud.

Page 18: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Principer för marknadsanvändning

forts. Principer för kalkylering av interna bud Övergripande kvalitetsmål och krav på att varje

nämnd skall utarbeta kvalitetsmål för sitt ansvarsområde

Aktiv värdeskapande kontraktsstyrning Samråd med brukare, personal och fack Dialog med föreningslivet Avknoppningsstöd Information till näringslivet/branschråd Utmaningsrätt Organisation för konkurrensutsättning

Page 19: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Föreningslivets villkor Utformning av anläggningen?Tillgång till tränings- och

tävlingstider?Föreningslokaler?Vem skall driva simskolor?Vem skall driva kaféverksamhet?Övrig försäljning?Reklam?

Page 20: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Lagar om offentlig upphandling

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) och

Lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (LUF)

Page 21: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Gemenskapsrättsliga grundprinciper

Principen om icke-diskrimineringLikabehandlingsprincipenProportionalitetsprincipenTransparensprincipenÖmsesidighetsprincipen

Page 22: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Regelverkets syfte (1)Öppna upp den offentliga sektorn för

konkurrensBefrämja den fria rörligheten för

varor, tjänster, kapital och arbetskraft

Motverka godtycke till skydd för leverantörer

Bättre utnyttjande av offentliga medel

Page 23: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Regelverkets syfte (2)Upphandlingslagarna är inte den

offentliga sektorns lagarSkyddsintresset är främst

leverantörerna

Page 24: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

LOU gäller inte vid Köp och försäljning av fast egendom, hyra

av befintlig fast egendom Anställning Myndighetsutövning Ensamrätt Bidragsgivning Interna avtal ”Äkta partnerskap” Tjänstekoncession

Page 25: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Tjänstekoncession (Kommissionens tolkningsmeddelande)

Den offentliga myndigheten ger tredje man det totala eller partiella ansvaret för en ekonomisk verksamhet som myndigheten normalt har ansvaret för, förutsatt att den tredje mannen tar på sig riskerna med driften.

Page 26: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Exempel på tillämpningsområden

ParkeringsverksamhetSmåbåtshamnarBadhus/simhallsdriftCampingverksamhetRenhållningVatten- och avloppSpårvägar

Page 27: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Val av upphandlingsform Öppet förfarande Selektivt förfarande Förhandlat förfarande med föregående

annonsering Förhandlat förfarande utan föregående

annonsering (riktat förfarande) Förenklat förfarande Urvalsförfarande Direktupphandling

Page 28: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Konkurrenspräglad dialogNär den upphandlande myndigheten

inte kan beskriva föremålet för upphandlingen

AnnonseringBeskrivande dokumentDialogenAnbudBegränsad tillämpning

Page 29: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

KonkurrenslagenFörbud mot konkurrensbegränsande

samarbeteFörbud mot missbruk av

dominerande ställningExempel konkurrensbegränsande

samarbeteExempel på missbruk av

dominerande ställning

Page 30: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet

(Prop.2008/09:231) Stockholms tingsrätt får på talan av

Konkurrensverket förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i en verksamhet av kommersiell eller ekonomisk natur tillämpa ett visst förfarande om

Det snedvrider eller är ägnat att snedvrida förutsättningarna för en effektiv konkurrens eller om det

Hämmar eller är ägnat att hämma förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens

Page 31: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Konfliktlösning fortsFörbud får inte meddelas för

förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt

En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet som avses ovan

En sådan verksamhet får dock inte förbjudas om den är förenlig med lag

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010

Page 32: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Konfliktlösning fortsFörbud får inte meddelas för

förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt

En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva en viss säljverksamhet som avses ovan

En sådan verksamhet får dock inte förbjudas om den är förenlig med lag

Ändringen träder i kraft den 1 januari 2010

Page 33: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Gym i simhallKommunallagenKonkurrenslagenKonkurrensrådets rekommendation

Page 34: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

HyraUpplåtelse av hus eller del av hus till

nyttjande mot ersättning Även krav på låga priser eller arbete

kan vara ersättningUppsägningstidFormkrav för uppsägningHyresgästens besittningsskydd

Page 35: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Arrende Upplåtelse av jord till nyttjande mot

vederlag Jordbruksarrende Bostadsarrende Anläggningsarrende Lägenhetsarrende Besittningsskydd Uppsägningstid Gränsdragning mellan arrende och hyra

Page 36: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Argument för föreningsdrift

Totalkostnaden blir lägre om en förening ansvarar för driften. Föreningsmedlemmarna lägger ned mycket frivilligt arbete.

Anläggningar och verksamhet drivs med större engagemang och känsla.

Risken för skadegörelse minskar. Anläggningen utnyttjas mera effektivt genom längre öppethållande.

Pedagogiskt hjälpmedel i föreningarnas barn- och ungdomsverksamhet.

Föreningarna kan utnyttja ledarkrafter som inte direkt kan utnyttjas som instruktörer.

Föreningen kan få materiel och underhållsarbeten till lägre pris, t.ex. genom gåvor eller sponsring.

Page 37: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Argument emot föreningsdrift

Anläggningarna sköts dåligt. Framförallt uppstår brister i det långsiktiga underhållsarbetet. Totalkostnaderna blir därmed högre.

Ansvaret för driften kan bli betungande för föreningen.

Föreningarna skall inte slösa bort sina krafter på att sköta anläggningar.

Andra föreningar och allmänheten stängs ute. Den kommunala insynen i hur anläggningarna

fungerar kan bli sämre. Föreningarna har inte den yrkesutbildade

personal som behövs. Föreningarna har dåliga kunskaper om

arbetsgivarrollen Föreningarna kan inte göra avdrag för momsen.

Page 38: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Argument för entreprenaddrift

Minskade kostnader för kommunen hanterats på ett bra sätt

Snabbare beslutsvägar - mindre byråkrati genom att flera beslut kan tas på anläggningsnivå

Enklare och snabbare att investera i anläggningar under avtalstiden

Ökat utrymme för nytänkande och verksamhetsutveckling Ökat handlingsutrymme för att arbeta med kommersiell

kringverksamhet Kommersiellt utbud kommer inte i konflikt med privata

företag Privata företag med flera kontrakt har skalfördelar jämfört

med kommunal egenregi som har en anläggning att driva Entreprenadföretag har ofta tillgång till specialkompetens Kommersiell kringverksamhet ökar behovet av personal och

skapar flera arbetstillfällen Allmänheten blir mera intressant som målgrupp – kund.

Kundanpassningen ökar

Page 39: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Argument emot entreprenaddrift

Ökade kostnader till följd av sämre finansiering. Kommunen kan i regel få lägre ränta

Kommunen kan få avvecklingskostnader för personal Minskad kommunal insyn Utrymmet för föreningsverksamhet kan begränsas genom

färre och sämre träningstider I simhallar kan föreningarnas egna inkomstbringande

aktiviteter slås ut (simskolor, Plask och Lek, tävlingsverksamhet, kaféverksamhet och materialförsäljning

Dyrare hyror för föreningslivet Långa avtal låser upp del av budgeten minskar kommunens

handlingsutrymme Reklamplatser/intäkter försvinner för föreningarna Korta och otydliga avtal minskar entreprenörens intresset

för underhåll och kan medföra att anläggningen sköts dåligt Entreprenaddrift kan leda till att föreningarna blir mindre

benägna att arbeta ideellt

Page 40: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Argument för partnerskap

Minskade kostnader för kommunen Anläggningar kommer till stånd som annars inte skulle ha

byggts Delad finansiering gör det möjligt att satsa på större

anläggningar Privata intressenter tar en större del av riskerna för

projektet genom att de även tar på sig att driva anläggningar under längre tid

Tillgång till ny kompetens genom nya resurser, idéer och arbetssätt kan tillföras

Ökad regional utveckling genom att nya anläggningar bidrar till tillväxt och nya arbetstillfällen

Det privata näringslivet tar ett ökat samhällsansvar och vill bidra till ortens utveckling och attraktionskraft

Genom partnerskap kan utbudet av produkter och tjänster utvecklas och nya marknader tillskapas för näringslivet

Page 41: Vem ska äga och driva idrottsanläggningen?

Argument emot partnerskap

Ökade kostnader för kommunen genom sämre finansieringsmöjligheter. Kommunen kan i regel få lägre ränta

Låser upp kommunens budget genom långa kontrakt. Avtalen löper ofta på 20-25 år.

Den privata aktören tar beslut kring skattefinansierade tjänster och offentlig service som i grunden är en politisk fråga

Föreningsverksamhet riskerar att trängas ut av kommersiell verksamhet

Politiska risker - försämrad insyn och kontroll, minskat politiskt handlingsutrymme

Ekonomiska risker - Kommunen får ofta stå för allt risktagande

Juridiska risker- partnerskap kan komma i konflikt med upphandlingslagstiftning, reglerna om statsstöd och kommunallagen

Partnerskap kräver komplicerade avtal med stor risk för tolkningstvister

Kommunen tappar all kompetens om privata intressenter tar över ansvar för byggande och drift av verksamheten