Verksamhetsberättelse för

Föreningen Nyköpings Folkhögskola

2011

”Det är viktigt för våra

folkhögskoledeltagare att

möta andra som också

går på folkhögskola – det

stärker och ger en känsla

av gemenskap.”

rektor Christin Bierbrier om

projektet Medborgarna och EU

med utbytesträffar

med Runö och Kävesta

folkhögskolor

INNEHÅLL

FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE ............................................................................ 4

PERSONAL .............................................................................................................. 5

INLEDNING ............................................................................................................. 6

STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE KURSER ............................................................. 7

Långa kurser

Allmän kurs

Grundkursen/Nya Perspektiv

I Balans

Jag och Du Globalisering Människan och Makten

Som man sår

Livets Villkor

Konst

Läderhantverk

Särskilda kurser

Skrivtorget

Läderhantverk fördjupning

Rock- och Poplinjen

Svensk-somalisk kurs

Trappan

Svea KURSÖVERGRIPANDE AKTIVITETER ................................................................... 12

Motion

Musikgruppen

Support

Stick- och virkgruppen

Musik

Resandeblod

Schemabrytande dagar

Hälsa

Internationella kvinnodagen

Medborgarna och EU

Friluftsdagar

Öppet hus (Folkhögskolans dag) BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN ........................................................................ 14

KVALITETSARBETE ................................................................................................ 14

Kvalitetscykel 2010 DELTAGARSTATISTIK ............................................................................................ 16

UPPDRAG ............................................................................................................... 16

Studiesteget

Jobbcoach

Arbetsslussen UTVECKLINGSPROJEKT ........................................................................................ 17

Skrivtorget

Folkbildning för hållbar utveckling i Indien-Kenya

Datorer/IT-media

3

ÖVRIG VERKSAMHET ............................................................................................ 18

Korta kurser och studiecirklar

Integrationsnätverk

Kulturcaféer ORGANISATION ...................................................................................................... 20

Medlemsföreningar

Föreningens årsmöte och höstmöte

Styrelsemöten PEDAGOGISK ORGANISATION .............................................................................. 20

Personal Personalråd och ledningsgrupp

Pedagogiskt forum FORTBILDNING ...................................................................................................... 21

Diskrimineringsfrågor

Läs- och skrivsvårigheter

Interkulturella frågor Flexibelt lärande

ELEVKÅREN ............................................................................................................ 21

NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB ........................................................................ 22

EKONOMI ................................................................................................................ 22

SLUTORD ................................................................................................................ 23

REVISIONSBERÄTTELSE ....................................................................................... 24

ÅRSREDOVISNING ................................................................................................. 26

Bilagor

Bilaga 1: Detaljerat bokslut 2011

Bilaga 2. Deltagarstatistik 2011

FOLKHÖGSKOLANS STYRELSE 2011

Ordinarie ledamöter

Elina Linna enskild medlem

Robin Alfar Islamiska kulturföreningen t.o.m.26 april

Ibrahim Ben-alaya Islamiska kulturföreningen fr.o.m. 26 april

Ingvor Ekinge enskild medlem t.o.m.26 april

Christina Bremfält enskild medlem

Björn Littmarck enskild medlem

Marie Almqvist reumatiker förbundet

Anne-Lie Petersson enskild medlem

Lars Eriksson LO

Hans Ekström Kommunal/SKTF

Jan Altsjö SFHL

Suppleanter Åke Jansson enskild medlem

Marjo Gustafsson enskild medlem fr.o.m.26 april

Niclas Ericsson enskild medlem fr.o.m. 26 april

Jonas Sundström enskild medlem t.o.m. 26 april

Margareta Andrén Kommunal/SKTF

Britt-Marie Sundell SFHL

REVISORER Niclas Malm Grant Thornton t.o.m. 31 mars

Joakim Söderin Grant Thornton fr.o.m. 1 april

Margareta Berg enskild medlem t.o.m.26 april

Lennart Hagerström enskild medlem fr.o.m. 26 april

Lennart Ringdahl enskild medlem

Suppleant

Gunvor Gustafsson enskild medlem t.o.m. 26 april

Agneta Friberg enskild medlem fr.o.m. 26 april

VALBEREDNING

Ulf-Göran Widqvist enskild medlem

Eva Ogenborg enskild medlem

Gunilla Ankarsvärd enskild medlem

5

PERSONAL

Skolledning

Christin Bierbrier, rektor 90% vt, 100% ht

Ulla Pettersson, studierektor 25% vt, 42% ht

Administration

Margareta Andrén 80%

Sonia Karlsson 90%

Mona Franzén 50%

Servicepersonal

Hans Ekström 75%

Madeleine Dakmar 50%

Hadua Sheik Mohammed 40%

Lärare

Elmi Abdiasis 70% t.o.m. 31/3

Awes Osman 70% fr.o.m. 12/4

Jan Altsjö 100%

Anders Björnskär 100%

Karin Björnskär 55%

Peter Dewoon 65%

Abed Gharib 50%

Birgitta Hamstedt 100%

Monica Jernström 85%

Eva Lindén 100%

Staffan Nordberg 100%

Eva Ogenborg 62% vt, 60% +20% ht

Robert Olsson 60% vt, 50% ht

Per – Anders Persson 75%

Ulla Pettersson 50% vt 33% ht

Britt-Marie Sundell 100%

Timlärare

Katarina Eriksson

Åsa Jacobsson

INLEDNING

Den arabiska våren och Eurokrisen 2011 är händelser som kommer att gå till historien. Runt

omkring i den arabiska världen har människor hävt upp sin röst och krävt demokrati. Gamla

strukturer faller och nya är på väg att byggas. I Europa lamslås länder av betalningsproblem

och människor går ut på gatorna och protesterar. Inte på länge har frågor om demokrati och

folkmakt varit så aktuella som idag. Vi berörs. Alla berörs. Världen kryper samman och bävar

inför oroligheter. På folkhögskolan diskuteras det och många röster från omvärlden når direkt

in i klassrummen.

Vår uppgift, att stödja människors utveckling till demokratiska samhällsmedborgare, är i

högsta grad aktuell. Under året har vi haft föreläsare som lyft den pågående utvecklingen, vi

har haft ett utbyte med Kävesta och Runö folkhögskolor runt demokrati och medborgarskap

och vi har följt dagshändelserna genom tidningar och TV. Samtalet och det levande ordet är

lika viktiga idag som för 100 år sedan när det gäller att forma egna och självständiga

värderingar.

Folkbildningens roll i ett ständigt pågående samhällsbygge har inte förlorat sin betydelse utan

står lika fast och tydlig som den alltid har gjort!

7

STATSBIDRAGSBERÄTTIGADE

KURSER

Långa kurser

På Nyköpings Folkhögskola har vi i

huvudsak långa kurser. Vi gjorde 5347

deltagarveckor under 2011 vilket är en

överproduktion med 14 procent. Bidrags-

systemet på folkhögskolorna är uppbyggt

på det sättet att det är nödvändigt att ha en

viss överproduktion av deltagarveckor.

Underproduktion leder till en minskning av

bidragen. Eftersom skolan aldrig kan vara

säker på att deltagarna dyker upp som det

var tänkt så krävs det en planerad

överproduktion för att vara på den säkra

sidan. Förutom långa kurser har vi haft en

veckas sommarkurs i läderhantverk och en

studiecirkel samt kulturprogram.

Årets långa kurser har varit Allmän kurs,

Rock- och Poplinjen, Läderhantverk,

Konst, skrivarkursen Skrivtorget och

kurser i svenska som andraspråk.

Allmän kurs

Folkhögskolans allmänna kurs innehåller

de kurser som ger möjlighet till kunskaper

som leder fram till en behörighet att söka

universitet och högskolor. Vår allmänna

kurs är förutom grundkursen, uppbyggd

runt ett profilsystem med terminskurser där

man tre dagar i veckan läser sin profilkurs

och två dagar läser svenska, engelska och

matematik.

Grundkursen/Nya Perspektiv

Nya Perspektiv är en vidareutveckling av

grundkursen (t.o.m. vt-11) som syftar till

att bredda rekryteringsbasen med tanke på

de höjda nivåerna för tillträde till gym-

nasieskolan. Skolans satsning på mark-

nadsföring gav ett bättre underlag med fler

sökande så att kursen kunde startas med

större mångfald bland deltagarna. Olika

bakgrund: ålder, kön, familj, etnicitet

kunde utnyttjas till ett värdefullt erfaren-

hetsutbyte och gott studieklimat. Den

högre lärartätheten bidrog också till ett gott

resultat. Startveckan blev något av en känn

dig för-kurs där några deltagare från gym-

nasieskolans individuella program Navet

prövade på.

Arbetet genomfördes med teman inom

samhälls- och naturområdena. Nästan alla

deltog i matematik, engelska och svenska

på grundnivå. Teman inom samhälle

berörde ofta aktuella frågor – demokrati-

begreppet med belysning av dagsaktuella

händelser i arabvärlden (många deltagare

har bakgrund i dessa länder), ekonomi med

pågående kriser inom Euroområdet. Dags-

händelserna i världen sattes i perspektiv till

svenska förhållanden och deltagarna fick

baskunskaper i politik och ekonomi. Vår

mat och dess inverkan på människo-

kroppen var ett annat tema.

Kursen deltog i kontakterna med andra

folkhögskolor; vid Runös besök hos oss

diskuterades barnarbete och vid vårt besök

på Kävesta behandlades mat och klimat.

Studierna om Nyköpings kommun av-

slutades med visning av kommunhuset.

Studieteknik och bibliotekskunskap ingick

som en kurs i kursen. Kursen deltog fullt ut

i skolans gemensamma aktiviteter.

I Balans

Kursen är en förberedande kurs i friskvård

där deltagarna arbetar med frågor om

livsstil, hälsa och motion. Kursens mål är

att ge en helhetsbild av människan där alla

delar samverkar. Deltagarna studerar

psykologi, människokroppen, stress och

stresshantering, avslappning och massage.

Inom ramen för kursen får deltagarna

prova olika kreativa uttryck som bild och

dans. Andra viktiga komponenter i kursen

är kost, sömn och perception. Deltagarna

diskuterar och arbetar runt frågor om vårt

medvetande, vår grupptillhörighet och våra

bilder av oss själva. Inom ramen för kursen

provar man även på yoga och qi gong.

Under våren höll Fredrik Nyström en

föreläsning för deltagarna: Fakta, fördomar

om kost och hälsa. Deltagarna gjorde

studiebesök på Vidarkliniken i Järna och

en rad utflykter i naturen.

Jag och Du

Hur förhåller vi oss till varandra? Vad är

det som styr oss? Vilka gemensamma

tankar och referensramar finns inom olika

grupper? Hur samverkar religion och

gruppidentitet?

Detta är några av frågorna som styr

undervisningen i kursen. Deltagarna

studerar psykologi och religion både som

samverkan och som enskilda discipliner.

De stora världsreligionerna och deras olika

förhållningssätt till tillvaron är en viktig

del av kursen. Sekter, manipulation och

olika grupprocesser diskuteras flitigt i

kursen. Olika former av terapier studeras

och ett utav temana i kursen är buddhismen

och dess påverkan på modern psykologi.

Deltagarna skriver uppsatser, gör ut-

ställning och åker på studiebesök som till

exempel till buddhistiskt center i

Stockholm.

Globalisering

Globaliseringskursens tyngdpunkt är att

försöka förstå de ekonomiska och politiska

krafter som ligger bakom eller är en del av

utvecklingen i världen. Vi studerar själv-

klart också hur människors livsvillkor

påverkas av den pågående globaliseringen.

Frågor om villkor för handel och produk-

tion av våra vardagsvaror är en given

utgångspunkt i det arbetet.

Vi följer råvaror och industriprodukter

genom WTO:s och EU:s alla krångliga

vägar och avtal och tar del av rapporter om

arbetsvillkor bland annat på banan-

plantager och i textilfabriker.

Temat människors villkor i olika delar av

världen innehöll frågor som: Avtar

befolkningsökningen? Finns det ett

samband mellan kvinnors utbildning och

barnens skolgång? Finns det något sam-

band mellan demokrati och utveckling?

Finanskrisens påverkan på världens

fattiga? Blir världen bättre?

Som grund använde vi FN:s millenniemål

och statistik hämtade vi bland annat från

databasen Gapminder.

Alla kursdeltagare bidrog också med ”min

bild av världen” – fördjupningsarbeten som

redovisas och diskuteras i klassen. Några

exempel från vårterminen 2011 är USA:s

krig på 2000-talet, moderna pirater, egna

er-farenheter av biståndsarbete i

Guatemala samt trafficking.

Några kursdeltagare gjorde större

fördjupningsarbeten. Ett av dessa ledde till

en uppskattad modevisning och föreläsning

för hela skolan om världsmodets utveck-

ling från 1940-tal till nutid.

Våren 2011 var speciell. I januari startade

”den arabiska våren” med det folkliga

upproret i Tunisien. Vi hade besök av

Ibrahim Ben Alaya, tunisier bosatt i

Nyköping. Vi följde utvecklingen i vår

aktuella mediebevakning. Under historie-

passen gavs tillfälle att studera den

historiska bakgrunden till dagens situation.

Genom att vara värdar för ett flertal

kulturcaféer och genom ett bidrag från

skolans stipendiefond kunde vi genomföra

en 2-dagars studieresa till Göteborg. Besök

på Universeum och Världskulturmuséet

var några inslag.

Människan och Makten

Terminen startade med diskussioner om

hur vi utövar makt på olika nivåer i

samhället. Vi studerade den politiska

demokratins framväxt i Sverige, fram-

förallt rösträtten ur ett klass- och genus-

perspektiv. Vi synade hur demokratins

idéer kommer till uttryck i våra grundlagar.

Parallellt med detta arbetade gruppen med

antikens Grekland och demokratins

idéhistoria.

9

Mänskliga rättigheter och minoriteters

ställning i dagens Sverige är en central del

i kursen. Grundläggande frågor är: Hur kan

vi bestämma tillsammans på ett demo-

kratiskt sätt utan att diskriminera eller

kränka andra? Vilket ansvar har jag

(tillsammans med andra) för det som

händer i samhället?

För att komma åt detta sysslade vi med allt

från mänskliga rättigheternas historia till

diskussioner om övervakningskameror i

moderna affärscentra. Värderingsövningar

och simuleringar var flitigt använda arbets-

metoder.

Medias uppbyggnad och roll i samhället

var det tredje större temat. Kursen följer

också hela tiden den aktuella samhälls-

debatten genom mediebevakning och

veckovisa diskussioner om nyheter.

Många intressanta fördjupningsarbeten

presenterades, bland annat om huliganism i

samband med idrottsevenemang och

USA:s demokrati ställd emot den ekono-

miska makten.

En studerande på folkhögskollärarutbild-

ningen var en mycket positiv extra

lärarförstärkning under större delen av

hösten.

Jordbrukssamhället vid förra sekelskiftet

var utgångspunkten för en resa till Julita-

muséet. Även denna var ett samarbete med

andra klasser.

Kursen gjorde ett studiebesök i Stockholm.

Som följd av våra tidigare klimat-

diskussioner under EU-projektet valde vi

att förlägga det till Naturhistoriska museet,

med tyngdpunkt på deras klimatutställning.

För att få ett lokalt perspektiv på media-

makt besökte vi Sörmlands Nyheter, där vi

träffade chefredaktören Göran Carstorp.

Jan-Inge Bengtsson föreläste om

Afghanistan. Till detta bjöd vi in andra

kurser på skolan.

Som man sår

Vårens naturkurs har en inriktning på

miljöfrågor. Kursen lyfter historiska

aspekter och relaterar det till dagens

problem och arbete för en hållbar utveck-

ling.

Huvudmomenten i kursen är ekologi och

biologisk mångfald. Frågor som nyttan av

biologisk mångfald och konsekvenser av

artutrotning, ekologiska fotavtryck och ett

rättvist miljöutrymme för alla belyses i

kursen. Metoder och verktyg för miljö-

arbete, både lokalt och globalt samt hur

utvecklingen kan vändas diskuteras kon-

tinuerligt. Deltagarna arbetar både enskilt

och i grupp runt aktuella frågor och

problem.

Livet villkor

Frågor kring vad liv är, olika livsformer

och samspelet dem emellan löper som en

röd tråd genom hela kursen. Evolution,

genetik och ekologi är huvudmoment.

Förutom tre undersökningar av brack-

vattenmiljö vid Stendörren har vi studerat

naturmiljö i skolans närhet, t.ex. skogs-

biotoper vid Ryssbergen och Ekensberg.

Gemensamma aktiviteter för kursen har

utöver teoretiska genomgångar och ex-

kursioner varit veckovisa diskussioner om

dagsaktuella naturvetenskapliga spörsmål,

initierade av kursdeltagarna själva.

Studierna har bedrivits mer individualiserat

än vanligt orsakat av skilda bakgrunds-

kunskaper och framtida yrkesplaner. Under

höstens kurs studerade en mindre grupp

med sikte på behörighet i naturkunskap B,

några för biologi B och en för fysik A.

Varje elev fick i samråd med oss formulera

sina önskemål om behörigheter. Indivi-

duella kursplaner skrevs och låg sedan till

grund för studierna.

Tillsammans med kursen Nya perspektiv

hade vi en temadag kring window farming

och deltog också i efterföljande kulturcafé

på kvällen. Även ett annat kulturcafé, med

föredrag på temat ”Klimatförändring och

dess effekter”, var obligatoriskt för

eleverna.

Konst

Kursen är inriktad på grafiska tekniker och

metoder såsom träsnitt, linoleumsnitt,

koppargrafik, torrnål och etsning, collo-

grafi samt serigrafi. Arbetet är uppbyggt

runt olika teman och tekniker.

Utifrån deltagarnas kunskaper och intresse

sker sedan individuella fördjupnings-

arbeten. Under hösten arbetade deltagarna

bland annat med grafik i färg och svart/vitt

och gjorde bland annat fördjupningar runt

den politiska affischens historia och

historiska skeenden runt Nyköpings silo.

I anslutning till de olika teknikerna och

olika teman som man arbetar med gjordes

en hel del studieresor till olika museer och

konstutställningar till exempel Mariefred

och Grafikens hus, Norrköpings konst-

museum och till Moderna museet i

Stockholm.

Läderhantverk

Inom allmän kurs finns även läderhantverk

som kan studeras på halvtid på samma sätt

som konst. Kursen handlar om att arbeta

med grovt läder och att lära sig sadel-

makarsöm samt att färga, mönstra och

ytbehandla läder. Deltagarna arbetar uti-

från sina egna kunskaper och färdigheter

och har möjlighet att gå flera terminer på

kursen om de så önskar. Under året har

man bland annat arbetat med seldon, bälten

och väskor. Börs Anders har varit på besök

och talat om svenska säckpipor. Deltagarna

har varit på vildmarksmässan och besökt

lädergrossister i Borås.

Särskilda kurser

Skrivtorget

Skrivtorget är en terminslång distanskurs

för den som är intresserad av det skrivna

ordet och vill utveckla sitt skrivande.

Kursen har en skönlitterär del och en

journalistisk del. Kursen är på förbered-

ande nivå och har ett brett innehåll och ger

en god grund till fortsatta studier på mer

nischade skrivarkurser.

De journalistiska texterna som produceras

publiceras fortlöpande i folkhögskolans

egen nättidning. Som ett komplement till

de styrda skrivuppgifterna har deltagarna

tillgång till en egen blogg.

http://skrivtorget.nykoping.fhsk.se http://skrivtorget.blogspot.com

Deltagarna möts och samarbetar på nätet,

men har även fysiska träffar där de får

tillfälle att träffa etablerade författare och

skribenter. Under årets två terminskurser

har deltagarna träffat redaktionschef Håkan

Johansson, Sörmlands Nyheter, jour-

nalisten Håkan Norén, författarna Lisa

Magnusson och Noa Widqvist samt haft en

heldag med Olov Rasch runt dialog och

dramatik.

Läderhantverk fördjupning

Kursen är på deltid, sträcker sig över två

terminer och vänder sig i första hand till

deltagare med tidigare erfarenheter av

läderhantverk. Undervisningen sker i

huvudsak på eftermiddagar, kvällar och

helger vilket gör att kursen passar

yrkesarbetande människor. Årets fördjup-

ningstema har varit inredningssadelmakeri

och bilsadelmakeri. Utöver de gemen-

samma temana så arbetar deltagarna fritt

utifrån intresse och erfarenhet.

Rock- och Poplinjen

Skolans Rock och Poplinje är en mycket

attraktiv kurs med gott renommé. Kursen

går igenom rock och popmusiken från 50-

talet och fram till våra dagar samt att gör

eleverna skickligare på att hantera mer

avancerade taktarter och andra stilar inom

ramen för rock och popmusik. Stor vikt

läggs vid notläsning och ackordsanalys,

vilket underlättar för de deltagare som vill

söka vidare till högre musikalisk

utbildning.

11

Undervisningen är uppbyggd runt en-

semblespel men innefattar även enskild

undervisning, studioteknik, rytmik, scen-

kunskap, rock och popmusikhistoria,

projektarbete samt ekonomi.

Furuboda, Åsa och Lunnevads folkhög-

skolors musiklinjer har besökt Rock- och

Poplinjen under året.

Rock- och Poplinjen har spelat på Rock-

baren, Temakrogen, Folkhögskolan, på

Trappan i Norrköping samt haft

vinterkonsert på Nyköpings teater och

avslutningskonsert på Culturum.

Svensk/somalisk kurs

Upplägget på kursen är tematiskt och

deltagarna studerar olika teman såsom

skola, vård, demokrati och arbetsmarknad.

För att ge deltagarna möjlighet att vidga

kunskaperna genom att samtala om viktiga

samhällsfrågor på sitt modersmål så finns

det en lärare i kursen som talar somaliska.

För att fördjupa och underlätta under-

visningen i svenska som andraspråk har

den somalisktalande läraren har ett mycket

nära samarbete med lärarna som undervisar

i svenska som andraspråk. Deltagarna gör

ofta studiebesök för att få så stor känne-

dom som möjligt om det svenska sam-

hället. Studiebesöken har till exempel varit

på Skavsta flygplats, arbetsförmedlingen,

Koppartorps gruva, Stockholms stadshus.

Undervisningen i svenska som andraspråk

följer de teman som kursen är upplagd runt

men man sysslar givetvis även med

läsförståelse, uttalsträning, grammatik,

skrivövningar och diskussioner på svenska

med kurskamraterna.

Trappan

I kursen finns det tillgång till moders-

målslärare i arabiska och somaliska några

lektioner i veckan. Kursen arbetade under

vårterminen 2011 med teman som barn och

familj, boende, ekonomi, och arbets-

marknad, alla teman som kändes mycket

angelägna för gruppen.

Grammatik och ordkunskap samt färdig-

hetsträning som läsning och skrivning

ingick i tillämpliga delar.

I slutet av terminen företog kursen en

studieresa till Norrköping där stadsmuseet

och arbetets museum besöktes för att knyta

an till temat kring arbetsmarknad. En

vandring genom det gamla industriområdet

genomfördes också. Gruppen ansvarade

också under terminen för de praktiska

arrangemangen kring ett par av skolans

kulturcaféer.

Under höstterminen 2011 inledde kursen

Trappan med studier i geografi, främst

Nordens, och de olika näringar som funnits

och finns i Sverige. Deltagarna diskuterade

även hur samhället sett ut tidigare och

idag med sociala grupperingar etc. I an-

slutning till dessa studier tillbringade vi en

guidad dag vid gruvmuseet vid den gamla

gruvan i Koppartorp. Dessutom genom-

fördes en studiedag i skogen med fokus på

bär och svamp.

Terminen fortsatte sedan med tema skolan

där vi tittade på hur den svenska skolan är

uppbyggd, ett tema som är synnerligen

aktuellt i gruppen då de flesta är föräldrar

och har barn i varierande skolåldrar.

Terminens avslutande tema kom att handla

om vården ur olika aspekter, MVC, BVC,

vårdcentraler, sjukhus med mera. Ett

givande studiebesök på ett apotek genom-

fördes. Uttalsträning, grammatik, ord-

kunskap, läs- och skrivträning, arbete kring

ett par kulturcaféer ingick naturligtvis som

vanligt.

Terminens avslutande studieresa önskade

gruppen förlägga till Stockholm och ett

besök på Livrustkammaren på Stockholms

slott samt en vandring i Gamla stan.

Svea

Kursen vänder sig till deltagare som

tidigare har studerat svenska som andra

språk men som vill lära sig mer och

fördjupa sina kunskaper. Svea är tematiskt

uppbyggd och kombinerar studier i

klassrummet med studiebesök.

Under året har de två dominerade temana

varit språk och bostad. Inom temat språk

gjordes många jämförelser mellan olika

språk, olika sätt att lära sig språk och en

fördjupning runt yrken som kräver fler-

språkighet. I temat bostad läste, skrev och

diskuterade man boende i Sverige och

andra länder. En av sakerna som kom upp

var till exempel bostadssegregeringen i

Sverige. Deltagarna hade också möjlighet

att diskutera sin egen boendesituation.

Förutom dessa temastudier arbetade del-

tagarna med grammatik, ordkunskap,

uttalsträning, matematik och dagsaktuella

nyheter. Studiebesök gjordes bland annat

på Culturum, Fastighetsmäklarna och

Gamla stan i Stockholm.

Full fart i backen när skolan anordnade

vinterfriluftsdag på vallarna vi Nyköpingshus.

KURSÖVERGRIPANDE

AKTIVITETER

Motion

För att stimulera deltagarna till ett aktivt

och rörligt liv så har vi motion på schemat

varje fredag morgon. Deltagarna kan välja

mellan att gå till badhuset där man kan

simma eller träna på gymmet, gå en

långpromenad eller delta i ett yogapass.

Musikgruppen

Skolans musikgrupp träffas vanligtvis en

gång i vecka för att öva. Gruppen

bestämmer själv repertoar och speltillfälle.

Musikgruppen består av deltagare från

skolans olika kurser och brukar framträda

under fikarasterna ett par gånger per

termin. Dessutom sjunger och spelar

gruppen vid skolavslutningar och vid

Lucia. Gruppens framträdanden är alltid

väldigt uppskattade.

Support

Under fredagmorgnar kan deltagare som

har behov av extra stöd eller som behöver

extra tid till läxor, projektarbeten besöka

skolans support. Där finns alltid en lärare

till hands. Läraren har kunskaper om

skolans hjälpmedel för deltagare med läs-

och skrivsvårigheter. Under vårterminen

fanns även en matematiklärare på plats.

Stick- virkgrupp

På förfrågan från deltagare så startades en

stick- och virkgrupp efter höstlovet. Som

ett komplement till motionen/musik-

gruppen kan deltagarna välja att till-

sammans sticka eller virka. Det var en

mycket lyckad satsning som resulterat i att

flera är på god väg att lära sig handarbeta.

Gruppen är stor och deltagarna tvingas lära

av varandra. Flera av deltagarna väljer

först att gå promenad och sedan att

resterande tid virka eller sticka.

Musik

Nordiska folkhögskolans visskola besökte

oss den 15 mars och spelade visor av

13

Laleh, Winnerbäck och Kent för skolans

deltagare.

I november var Skurups jazzlinje på besök

och bjöd våra deltagare på både ny och

gammal jazz.

Resandeblod

I januari visades föreställningen Resande-

blod för skolans deltagare. Föreställningen

spelades av Bennie Åkerfeldt och Pelle

Jageby och var en blandning av musik och

text som berättade om resande folket kultur

och historia.

Schemabrytande dagar

Hälsa

I maj anordnade elevkåren en temadag runt

hälsa och bjöd in en föreläsare som talade

om ayurvedisk läkekonst.. En grupp elever

tillagade gemensam lunch i kafeterian.

Tanken var att man under eftermiddagen

skulle ha gemensamma uteaktiviteter men

vädret satte stopp för det och deltagarna

tittade i stället på filmen Super size me som

handlar om vad som händer med kroppen

om man bara äter mat från McDonald’s.

Internationella kvinnodagen

Den 8 mars anordnades tre parallella semi-

narier för skolans deltagare. Programmet

var uppbyggt så att alla kunde delta i allt.

Rubrikerna för de olika seminarierna var:

Så här ser det ut i världen, Manligt –

kvinnligt?, Jämställdhetspusslet. Efter

seminarierna var det diskussioner i de egna

klasserna. Dagen ledde till många samtal

och var mycket lyckad.

Medborgarna i EU

Medborgarna i EU är ett projekt initierat av

FOLAC, Folkbildning-Learning for Active

Citizenship, ett gemensamt åtagande

mellan Rörelsefolkhögskolornas intresse-

organisation (RIO) och de Offentligägda

Folkhögskolornas Intresseorganisation/

Sveriges Kommuner och Landsting (OFI).

Syftet med projektet var att öka kunskaper

och intresse bland folkhögskolornas del-

tagare och lokalbefolkning för europeiska

medborgarfrågor och miljö- och klimat-

frågor.

Vi beslöt på ett tidigt stadium att samarbeta

med Runö och Kävesta folkhögskolor. I

oktober bjöd Nyköpings folkhögskola in

Runö folkhögskola till en gemensam

temadag runt mänskliga rättigheter. För att

öka deltagarnas förmåga till aktivt med-

borgarskap fick de själva planera och

genomföra temadagen. Den allmänna

kursens olika profiler var värd för varsin

grupp från Runös allmänna kurs.

Profilkurserna hade förberett diskussions-

frågor och förmiddagen ägnades åt dessa

möten och samtal. Därefter var det dags för

en gemensam lunch för besökare och

skolans alla deltagare. Det åts och pratades

i alla lokaler. Atmosfären var livlig och

positiv.

Efter lunch promenerade alla ner till

Teatern där deltagare från Rock- och Pop-

linjen sjöng och spelade. Därefter

framförde Sörmlands Teater Den långa

vägen hem, en föreställning om en

afghansk flyktingpojkes väg till Sverige.

Stämningen i salongen var mycket förtätad

och många ville fram och prata med

skådespelarna efteråt.

Deltagarna från Runö reste hem. På skolan

fortsatte profilkursen Människan och

Makten att förbereda kvällens kulturcafé

för allmänheten. Kvällen gäst var Lisa

Bjurwald som utifrån sin bok Europas

skam pratade om högerextremismen i

Europa.

I november var det dags för allmänna

kursens deltagare att resa till Kävesta.

Temat för dagen var mat och klimat.

Dagen inleddes med en gemensam före-

läsning om mat. Därefter var programmet

upplagt runt olika stationer där man

antingen deltog praktiskt genom att måla

och skapa eller diskutera olika frågor.

Kävesta stod sen för lunch och

rundvandring på skolan.

Erfarenheterna från dessa dagar är mycket

positiva. Deltagarna tog mycket ansvar och

växte med uppgiften. Reaktionerna från

deltagarna var i princip enbart goda. Att

tillsammans med andra diskutera viktiga

framtidsfrågor skapar en handlingskraft

och en överblick där förändringar är

möjliga. Det är viktigt för våra folkhög-

skoledeltagare att möta andra som också

går på folkhögskola – det stärker och ger

en känsla av gemenskap.

Friluftsdagar

Vårens friluftsdag inföll en kall och snörik

vinterdag. Vi åkte pulka och skridskor

utanför Nyköpings hus, gick tipspromenad

och grillade korv på skolgården.

Höstens friluftsdag inföll tidigt. Vi arran-

gerade en rad olika stationer vid hamnen

där deltagarna i grupp skulle lösa mer eller

mindre kluriga uppgifter tillsammans.

Solen sken och ansiktena log.

Öppet hus

För andra året i rad deltog vi i Folk-

högskolans dag genom att anordna vårt

Öppet hus denna dag. Folkhögskolans dag

har som syfte att samtidigt nationellt lyfta

folkhögskolan och på många håll fick det

genomslag i media, dock inte i lokal-

tidningen SN.

Vi bestämde oss för att visa upp vår

undervisning och bjuda in alla medlems-

organisationer och alla våra hyresgäster, så

skolan var verkligen full av aktiviteter och

rörelser den 9 april. De olika kurserna höll

till i sina klassrum och presenterade hur

och vad de arbetade med för besökarna. I

aulan hade vi ett program som bestod av

Rock- och Poplinjen, föreläsning om

volontärarbete i Guatemala av en del-

tagare, presentation av vårt projekt Arbets-

slussen och Tango. Läderkursen visade sitt

arbete och lika så gjorde konstkurs-

deltagarna. Som vanligt hade vi kloster-

visning och korvgrillning på gården. FIA-

gruppen stod för fika och dragspels-

gruppen stod för underhöll i caféet.

4 3 2 1

BEHÖRIGHETER OCH OMDÖMEN

Till skillnad från det ordinarie skol-

systemet så delar folkhögskolan inte ut

några betyg. På folkhögskola bedöms den

studerades förmåga till fortsatta studier i

fyra olika steg:

Utmärkt studieförmåga

Mycket god studieförmåga

God studieförmåga

Mindre god studieförmågan

Under 2011 delade vi ut 16 studieom-

dömen totalt varav 6 stycken Utmärkt

studieförmåga (4). Under året tog del-

tagarna 91 olika behörigheter. 50 av dessa

var kärnämnen.

KVALITETSARBETE

Folkhögskolans systematiska kvalitets-

arbete bygger på en cyklisk modell där en

rad olika utvärderingar och självvärd-

eringar ingår.

Paulina Jans, Josefin Odeberg, Rasmus

Saksberg och Erik Göransson på Rock- och

Poplinjen uppträdde på öppet hus på

Folkhögskolans dag den 9 april.

15

VT

Uppföljning av RIO- enkät

Kursutvärderingar

Deltagarenkät RIO

Deltagarenkät RM

Självvärdering hela personalen.

Självvärdering gjord av

Kvalitetsgrupp

Kvalitetsrapport till FBR

Uppföljning av föregående

kvalitetsplan

Utse kvalitetsgrupp

HT

Kvalitetsplan för nästa läsår

Kursutvärderingar

Deltagarenkät RIO

Uppföljning av VTs RIO-

enkät

Deltagarna gör tre stora skriftliga

utvärderingar per år. En enkät som utgår

ifrån RIO, Rörelseskolornas intresse-

organisation, vilken görs två gånger om

året och en enkät som Ramböll

Management tagit fram för en grupp av 14

folkhögskolor som görs en gång om året.

Dessa enkäter har statens syfte med folk-

högskolan och folkhögskolans sju verk-

samhetsområden som grund.

Statens fyra syften med folkbildningen är:

Stödja verksamhet som bidrar till

att utveckla och stärka demokratin

Bidra till att göra det möjligt för

människor att påverka sin livs-

situation och skapa engagemang att

delta i samhällsutvecklingen

Bidra till att utjämna utbildnings-

klyftor och höja bildningsnivån i

samhället

Bidra till att bredda intresset för

och delaktigheten i kulturlivet

De sju verksamhetsområden som är motiv

för statens stöd till folkbildningen är:

Den gemensamma värdegrunden

Det mångkulturella samhällets

utmaningar

Den demografiska utmaningen

Det livslånga lärandet

Kulturverksamhet

Personer med funktionshinder

Folkhälsa, hållbar utveckling och

global rättvisa

Kvalitetscykel 2011

All personal på skolan gör en själv-

värdering utifrån ovanstående syften och

mål (bild 1).

Som underlag för självvärderingen ingår

alla utvärderingar som deltagarna gör, det

vill säga, både de muntliga och skriftliga

som kontinuerligt görs i klasserna under

läsåret och de stora gemensamma ut-

värderingarna RIO-enkäten och Ramböll-

enkäten samt information om avhopp,

deltagarnas studieresultat och dylikt.

Resultatet från dessa självvärderingar

sammanställs och analyseras av kvalitets-

gruppen. Deras resultat ligger sedan till

grund för kommande kvalitetsplan.

Bild 1

DELTAGARSTATISTIK

Majoriteten av deltagarna på Nyköpings

Folkhögskola är kvinnor. Det är en siffra

som har ökat under 2011. Under de senast

5-6 åren har siffran legat på 66-68 procent

men i år landar den på hela 70 procent.

Att män inte är lika studieintresserade är

ett faktum som hela utbildningsväsendet

måste ta ställning till. Forskning visar att i

Sörmland är kvinnor och människor med

rötterna i utlandet mest förändrings-

benägna, det vill säga mest intresserade av

att studera och mest intresserade av att

flytta.

På folkhögskolans allmänna kurs är 20

procent av deltagarna födda utanför

Sverige och tittar man på folkhögskolans

alla kurser så stiger siffran till 30 procent.

Folkhögskolan är en plats där människor

från olika delar av världen träffas i en

mycket högre grad än på många andra

ställen i samhället.

Om man tittar på åldersfördelningen så är

det tydligt att unga mellan 18-24 år är den

dominerande gruppen på Allmän kurs.

Dessa människor har alla mer eller mindre

gjort en tur genom gymnasieskolan och

inte uppfattat det som en skolform som

passat dem. För många av dem har

gymnasieskolan inneburit ett misslyckande

vilket har satt spår i form av uppgivenhet

och dålig självkänsla.

Å andra sidan, när det gäller kurserna i

svenska som andraspråk så är den domi-

nerande gruppen kvinnor mellan 30-45 år.

UPPDRAG

Arbetsslussen

Arbetsslussen syftar till att skapa möj-

ligheter för socialpedagogiskt arbete och

arbetsträning för människor som för till-

fället står långt ifrån arbetsmarknaden.

Genom ett nära samarbete mellan olika

aktörer, Nyköpings Folkhögskola, Arbets-

förmedlingen och Rydbergs Bygg AB är

det möjligt att i större utsträckning se till

den enskilda individens behov och

organisera det socialpedagogiska arbetet

därefter.

Projektet har pågått sedan juli 2010 på

Svärdsklova. Svärdsklova är Aseas gamla

rekreationsområde där nu Rydbergs Bygg

AB bygger hus och iordningställer badplats

och grönområde för allmänheten.

Deltagarna håller till i ett gammalt nedlagt

vandrarhem på platsen. De arbetar med

enklare uppgifter som till exempel skogs-

röjning, målning, gräsklippning. De har

själva organiserat ett matlag som ser till att

det för en billig penning finns frukost och

lunch. Förutom konkreta arbetsuppgifter så

pågår ett ständigt samtal runt framtida

möjligheter och livskvalitet. Tanken är att

engagemang ska kunna ge möjlighet till

avlönat arbete även om det är under en

kortare tid.

Under året har 33 personer varit enga-

gerade inom Arbetsslussen. Tolv av dessa

har under någon tid haft betalt arbete varav

sju stycken fått tillfälliga anställningar

utanför Svärdsklova. Inom projektet är tre

personer anställda som handledare, två på

heltid och en på halvtid.

Jobbcoach

Under de senaste åren har skolan även haft

i uppdrag att fungera som jobbcoach.

Jobbcoachens uppgift är att stödja

arbetssökande till att hitta arbete eller

praktikplats. Skolans jobbcoach talar även

arabiska vilket är en fördel.

Under 2011 har 31 personer varit inskrivna

hos jobbcoachen, 11 av dessa har fått jobb

och 6 stycken har börjat studera, 1 har fått

praktik, 1 är i annan åtgärd och 11 var

fortsatt arbetslösa.

17

Etableringslots

I slutet av 2010 trädde den nya etablerings-

reformen igenom. Det betydde att ansvaret

för nyanlända flyktingar flyttades över på

Arbetsförmedlingen.

I och med reformen så skapades en ny

tjänst inom Arbetsförmedlingen, nämligen

en etableringslots. Tjänsten upphandlas på

samma sätt som jobbcoach, det vill säga

alla som kvalificerar sig blir etablerings-

lotsar. Lotsens uppgift är att stödja

nyanlända flyktingar i val av studier, i

sociala frågor och deras kontakter med

arbetsmarknaden. Skolans jobbcoach är

sedan början av året även etableringslots.

Under 2011 hade skolan inga uppdrag som

etableringslots framför allt beroende på att

den största flyktinggruppen var somalier.

UTVECKLINGSPROJEKT

Kursutveckling

Under 2011 har personalen och framför allt

lärarna arbetat med en förändring av

skolans kursutbud. Bakgrunden är

sviktande ansökningar till Allmän kurs,

sjunkande ungdomskullar framöver och

den nya gymnasieskolan.

Vi startade i januari med att tillsammans

med styrelsen bjuda in Peter Eklund från

länsstyrelsen för samtal och omvärlds-

analys. Redan i februari fortsatte vi med en

SWOT-analys (där styrkor, svagheter,

möjligheter och hot lyftes fram) av skolan.

Därefter tillsattes en arbetsgrupp för

bearbetning av analysen och för fortsatt

planering av utvecklingsarbetet. Gruppen

bestod av rektor, styrelseordförande, lärare

och en kursdeltagare. Lärarna träffades

ytterligare två gånger under våren för att

diskutera olika möjligheter och förslag.

Inför hösten tillsattes två nya arbets-

grupper, en för allmän kurs och en för

särskild kurs. Väl framme vid jul började

förslagen ta form. Men vi var ännu inte

beredda att ta slutgiltiga beslut och arbetet

fortsatte efter årsskiftet 2011-2012.

Distanskurs

Under 2011 tog skolans första distanskurs

form. Jan Altsjö och Eva Ogenborg sökte

pengar för flexibelt lärande 2010 och det

resulterade i att vi i januari kunde

transformera vår skrivkurs, Skrivtorget, till

en distanskurs.

Kursen är en terminskurs på deltid och har

fyra närträffar per termin. Kursen består av

en skönlitterär del och journalistisk del. De

texter som produceras under den jour-

nalistiska delen publicerades kontinuerligt

på skolans egen nättidning. Deltagarna har

också en egen blogg där ramarna är väldigt

lösa och inspiration och idéer styr

innehållet.

Ansökningar strömmade in men precis som

andra distanskurser så visade det sig att det

finns något mer flyktigt över distanskurser

- det är lättare att anmäla sig men också

lättare att hoppa av. Trots detta så hade

kursen en bra rekrytering och efter första

terminen var lärarna trötta men nöjda och

kursen fortsatte även under hösten. Syftet

är att göra kursen till en del av det

ordinarie kursutbudet.

Läs- och skrivsvårigheter

Under de senaste åren har skolan satsat på

att stärka stödet för deltagare med läs- och

skrivsvårigheter. Vi har inte haft möjlighet

att göra en stor satsning utan tar det

successivt år för år. Under våren hade vi

bestämt att skicka ytterligare två lärare till

Sundsgårdens fortbildningsvecka men det

visade sig att antalet anmälda till kursen

var för lågt och kursen ställdes in. Det var

mycket snopet och lite av läsårets satsning

kom på skam. Trots det så har vi under året

utvidgat vår tekniska kompetens med en

mjukvara i datorerna för talsyntes och med

att ge möjlighet för deltagarna att använda

trådlöst nätverk i vissa av skolans lokaler.

Under hösten deltog två av skolans

matematiklärare i fortbildning runt dys-

kalkyli.

Modersmålsbaserad svenskundervisning

Skolan har sedan 2005 haft kurser där

modersmålet fungerat som ett stöd vid

inlärningen av svenska. Från början var det

bara arabiska men hösten -09 så utökades

det med somaliska.

Under hösten 2011 bestämde sig lärarna i

dessa kurser för att utveckla sin pedagogik.

Kontakt togs med lärare på Hyllie Parks

folkhögskola som också arbetar med

modersmålsbaserad svenskundervisning

och en resa till Hyllie Park gjordes under

hösten. Mötet var mycket givande och

skolan beslöt sig för att bjuda in både

lärare och elever till Nyköpings Folk-

högskola för att delta under en av våra

nätverksträffar.

Möbleringen i klassrummen gjordes om så

att samtal utifrån olika språknivåer under-

lättades. Dator med projektor installerades

och lärarna har konstaterat ett tydligt

behov av utökade kunskaper när det gäller

alfabetisering.

ÖVRIG VERKSAMHET

Korta kurser

Läder

I januari så anordnades en helgkurs i läder-

hantverk. Kursen var på grundläggande

nivå och 10 personer deltog. Helgkurser är

en bra rekryteringsgrund till skolans andra

läderkurser och cirklar.

Konst

I oktober höll Peter Dewoon en helgkurs i

måleri för konstföreningen Färgklicken

från Oxelösund. Kursen bedrevs inom

ramen för Nyköpings Folkbildnings AB.

Studiecirkel

Studiecirkeln i läderhantverk träffades 26

gånger under 2011. Deltagarna, 17 på

våren och 12 på hösten, har alla gått på

någon av skolans andra läderkurser.

Sommarkurs

Varje sommar har skolan en veckolång

kurs i läderhantverk. Deltagarna kommer

från olika delar av Sverige och senast även

från utlandet. Kursen är grundläggande och

deltagarna får lära sig sadelmakarsöm samt

att färga, mönstra och ytbehandla grovt

läder. Till årets kurs var det många som

sökte men vi kan bara ta in 15 stycken

deltagare. Sommarkursen fungerar även

som en bra rekryteringsbas för höstens

kurser.

Nätverk för integrationsfrågor

Sedan 2008 driver folkhögskolan ett nät-

verk i Nyköping för människor som arbetar

med barn, vuxna och integrationsfrågor.

Varje termin brukar skolan bjuda in till

träffar med olika föreläsningar. Tanken är

att skapa en mötesplats för samtal och

kontakt runt dessa frågor i Nyköping.

Under 2011 skedde enbart en sådan träff,

under hösten. Lärare och deltagare från

Hyllie Parks folkhögskola kom till

Nyköping och berättade om deras moders-

målsbaserade svenskundervisning. Besöket

väckte stort intresse och många kom på

föreläsningen.

Nätverk för sörmlandsfolkhögskolorna

Rektorerna och Länsbildningsförbundet

träffas regelbundet för att diskutera

folkbildningsfrågor. Under våren beslöt vi

att tillsammans finansiera en 20-procents

tjänst för marknadsföring och påverkans-

frågor. Eva Ogenborg från Nyköpings

folkhögskola fick uppdraget och arbetade

intensivt under hösten för att dels sätta sig

in i de övriga skolornas verksamhet och

dels för att arrangera en politikerträff i

januari 2012.

Kulturcaféer

Folkhögskolans kulturcaféer är mycket

populära och har blivit en träffpunkt för

många av kommunens innevånare. Under

det gångna året har 1752 personer kommit

till folkhögskolan för att ta del av musik,

teater eller föreläsningar.. Folkhögskolans

uppgift är att ha ett blandat program där

19

även smalare ämnen och genrer får ut-

rymme och vi ser det som vår roll är att

lyfta dagsaktuella frågor till debatt och

eftertanke. I förhållande till föregående år

har vi haft något färre besökare. På årets 28

caféer hade vi i snitt 63 besökare.

Föredrag om och med Resandefolket bjöds både

skolans deltagare och kulturcaféets besökare.

Författarcafé: Hans Furuhagen, Bibeln och

arkeologerna

Kulturcafé: Stina Palmblad-Eriksson, Hertig

Karls vackra systrar

Kulturcafé: Släktforskning i samarbete med

Nyköping och Oxelösunds

släktforskarförening

Musikcafé: Erik Winqvist, Olle Adolpsson

hans musik och hans liv

Musikcafé: Arin Musikcafé: 5sax och komp

Teatercafé: Resandeblod Kulturcafé: Kristina Mattson, Landet utanför

Kulturcafé: Sara Widén, Hur mår de

egentligen?

Författarcafé: Henrik Berggren, Underbara

dagar framför oss

Musikcafé: Lina Nyberg, West side story Författarcafé: CajsaStina Åkerström, Du och

jag farsan

Författarcafé: Yvonne Hirdman, Röda

grevinnan

Musikcafé: Operaimprovisatörerna, Mozart i

Sörmland

Musikcafé: Arne Grönros, En spjutkastares

visor

Kulturcafé: Kristoffer Nolgren,

Fönsterodling

Författarcafé: Vibeke Olsson, Att skriva

historiska berättelser

Författarcafé: Lisa Bjurwald, Europas skam

Kulturcafé: Fredrik Nyström, Är det rörr vin

man ska dricka till den feta maten för att leva

länge?

Kulturcafé: Madeleine Cocozza,

Familjebygget

Kulturcafé: Eva F Dahlgren, Min farfar var

rasbiolog

Författarcafé: Åsa Mattson, Caroline

Roosmark, Kerstin Thorvall

Författarcafé: Anita Goldman; från tordyvlar

till atombomber

Musikcafé: Jojje Wadenius

Kulturcafé: Bengt Berg, resande i poesi och

vemod

Kulturcafé: Bengt Göransson, Innanförskap

Kulturcafé: Olof Lindén,

Klimatförändringen, vad gör den med oss?

Musikcafé: NYMOS, julkonsert

ORGANISATION

Nyköpings folkhögskola är en ideell

förening bestående av föreningar och

enskilda medlemmar. Föreningens styrelse

är tillika skolans styrelse. Under året

genomfördes två föreningsmöten; årsmöte

som inföll i april och höstmöte i december.

På höstmötet antas verksamhetsplan och

budget för kommande år och på våren

utses nya styrelsemedlemmar och ekonomi

och verksamhetsberättelsen för föregående

år.

2011 hade föreningen 148 enskilda

medlemmar och 18 organisationer.

Medlemsföreningar:

Kvinnojouren Mira

Propellerteatern

Nyköpings Teaterförening

Afarernas hjälporganisation

Nyköpings Teaterförening

LO Nyköping

Nyköpings Arbetarkommun

Tango Nyköping

Vänsterpartiet Nyköping

Kommunal Nyköping

NBV Södermanland

Reumatikerföreningen

Nyköpings Dragspelsklubb

ABF Nyköping

Ung Kraft

Föreningen Hand i Hand

Nymos

SFHL lokalavdelning

Styrelsen

Folkhögskolans styrelse består av ord-

förande, vice ordförande och fem

ledamöter, för dessa finns tre suppleanter.

Därutöver består styrelsen av två per-

sonalrepresentanter och suppleanter för

dessa. Under 2011 har styrelsen haft sju

protokollförda möten.

I samband med folkhögskolans utveck-

lingsarbete inom allmän kurs så var Peter

Eklund, omvärldsanalytiker, inbjuden den

9 mars till att hålla en föreläsning för

styrelsen och folkhögskolans personal om

världen, Sörmland och framtiden.

Som ett led i att stärka styrelsens arbete så

deltog styrelsen i den styrelseutbildning

som RIO (rörelseskolornas riksorga-

nisation) och Arbetsgivaralliansen (folk-

högskolornas arbetsgivarorganisation) er-

bjöd. Utbildningen hölls på folkhögskolan

under två eftermiddagar i mars och april.

Utbildningen lyfte bland annat styrelsens

ansvar och befogenheter samt diskuterade

deras roll gentemot personal och rektor.

Resultatet av kursen blev att styrelsen

utsåg två arbetsgrupper, ekonomi och

marknadsföring. De hade sina första träffar

under höstterminen.

PEDAGOGISK ORGANISATION

Personal

Under 2011 skedde inga förändringar i

kursutbudet vilket betyder att lärarsitua-

tionen var stabil. Under våren slutade Elmi

Abdiasis och Awes Osman anställdes i

hans ställe som modersmålslärare i

somaliska.

Under hösten tog Moa Lidholm tjänstledigt

för att arbeta heltid på Campus Nyköping.

AnnBritt Nyh, som tidigare arbetat hos oss

klev in som vikarie.

Personalråd och ledningsgrupp

Ledningsgruppen träffas varje vecka under

terminstid om det inte är pedagogiskt

forum eller personalråd. Ledningsgruppen

består av rektor, studierektor och tre andra

representanter som utses av personalrådet

på två år. Ledningsgruppens uppgift är att

diskutera och ta ställning till de löpande

frågorna som rör folkhögskolan.

Personalrådet är möten då hela skolans

personal deltar och under 2011 hade vi

sammanlagt 6 stycken personalråd under

pågående terminer. I början/slutet av

läsåret hade vi ytterligare möten.

21

Pedagogiskt Forum

Tanken med pedagogiskt forum, som vi

har det nu, är att de ska vara öppna för

dagsaktuella frågor. Det ska finnas

utrymme för att diskutera det som för

stunden känns angeläget. Under året hade

vi 5 pedagogiska fora där lärarna tog upp

och behandlade frågor de ansåg viktiga.

FORTBILDNING

Gemensam fortbildning för personalen var

i år en omvärldsanalys av Peter Eklund

från Länsstyrelsen, en föreläsning om

neuropsykiatriska funktionshinder av

Lennart Lindqvist och en eftermiddag med

hjärt- och lungräddning tillsammans med

Civilförsvarsförbundet.

Vår målsättning är att successivt utöka

kunskaperna bland personalen i frågor som

rör läs- och skrivsvårigheter och inför 2011

var planerna att skicka två personer till

Sundsgårdens dyslexivecka i maj men

tyvärr blev den inställd på grund av för få

anmälningar. Under året var två av

matematiklärarna i väg på en fortbildning

om dyskalkyli.

Tre av skolans lärare har vid tre olika

tillfällen deltagit i Sörmlands läns

landstings satsning på språk ”utan språk är

du körd”, olika seminarier med forskare,

författare och pedagoger. Utöver dessa

språktillfällen har skolan satsat på fort-

bildning runt modersmålsbaserad svensk-

undervisning. I januari besökte rektor

Hyllie Parks folkhögskola för att ta del av

deras verksamhet. I oktober reste två

modersmålslärare och två svenska som

andraspråkslärare till Hyllie Park för att

träffa och utbyta erfarenheter med lärarna

på den skolan. I november kom lärare och

elever från Hyllie Park till Nyköpings

Folkhögskola för att träffa våra elever och

för att hålla en föreläsning om moders-

målsbaserad svenskundervisning.

Utöver dessa tillfällen har lärarna deltagit

på enskilda fortbildningar som rör deras

ämneskunskaper.

ELEVKÅREN

Att ha en fungerande elevkår på folkhög-

skolan är en prioriterad fråga. Förenings-

engagemanget har förändrat de senaste

decennierna, unga människor möts och

träffas på ett annat sätt. Detta tillsammans

med att fler deltagarna idag går kortare tid

på folkhögskolan än tidigare har gjort att

engagemanget inom elevkåren är något

trevande. Under 2011 har två lärare

fungerat som bollplank och stöd till

elevkåren. Elevkåren organiserade vårens

friluftsdag och en temadag runt hälsa. I

september föreläste en representant från

Sveriges förenade studentkårer (SFS, se

bild).

NYKÖPINGS FOLKBILDNINGS AB

Folkhögskolan hade en situation under

åren runt 2004-2005 med en rad olika

uppdrag. Det var mycket positivt och

resulterade i att Nyköpings Folkbildnings

AB bildades. Aktiebolaget har ett

aktiekapital på 100 000 kronor och ägs helt

av Nyköpings Folkhögskola. Aktiebolaget

hade sitt första uppdrag 2006.

Under 2011 utökade aktiebolaget sin verk-

samhet. Arbetsslussen på Svärdsklova

växte och jobbcoachuppdraget flöt på bra.

Det resulterade i att omsättningen 2011

slutade på 1 600 000 kronor vilket innebar

en 90 procentig ökning i relation till före-

gående år

Lasse Åhlund och Håkan Herlogsson var

heltidsanställda inom Aktiebolaget under

hela året. Abed Gharib var anställd på 50

procent och Anders Söderlund hade en 50-

procents anställning från mars månad och

året ut. Inom Aktiebolaget finns nu även

möjligheten att få uppdrag som

etableringslots men ännu så länge har vi

inte fått något sådant uppdrag. Under

hösten höll Peter Dewoon en målerikurs

för konstföreningen Färgklicken inom

aktiebolaget.

Inför 2012 ser det ut som om aktiebolaget

kan utöka sin verksamhet med fler projekt i

Arbetsslussens anda och fler konstkurser.

EKONOMI

Resultatet för 2011 slutade på ett överskott

med 207 000 kronor. Det är väldigt positivt

och bra för folkhögskolan.

Vägen dit har tyvärr varit ganska guppig.

När helårsbudgeten gjordes i oktober 2010

slutade överskottent med 8 000 kr. Det är

en rörelsemarginal på 0,07 procent. Med

en så obetydlig marginal är det omöjligt att

göra några som helst satsningar utöver det

absolut nödvändiga. Det handlar bara om

att följa upp och spara in där det går.

Orsakerna till att budgeten blev så tight var

bland annat att uppskrivningen av

statsbidragen blev mindre än en halv

procent, 0,45 procent vilket inte alls står i

paritet med inflation och löneökningar. En

annan orsak var att vi budgeterade 40 000

kronor extra för att göra om vår hemsida.

När budgeten för första halvåret gjordes

var vi medvetna om att det antagligen inte

skulle bli någon kurs tillsammans med

Arbetsförmedlingen (-216 000 kr) däremot

hade vi beviljats ett stöd från Folk-

bildningsrådet för att starta en distanskurs

på 123 000 kr. Likaså hade vi något fler

deltagare än beräknat.

När vi kommer fram till halvårsupp-

följningen så visar det sig att de uppdrag vi

har i Nyköpings Folkbildnings Aktiebolag

fungerar bättre än beräknat vilket innebär

att vi kan fakturera Aktiebolaget för de

lokaler de använder hos oss.

Budgeten för andra halvåret pekade på ett

årsöverskott på 60 000 kr. Under hösten

fick vi ytterligar stöd på ca 60 000 kronor

av Folkbildningsrådet för olika projekt vi

gjorde.

Utöver det visade det sig att vi även under

hösten hade fler deltagare än beräknat

vilket gjorde att landstingsbidraget ökade.

Sammanlagt fick vi under året 100 000

kronor mer i landstingsbidrag en vi bud-

geterat för 2011. Det motsvarar ca 8

deltagare på årsbasis. Det är svårt att

beräkna hur fulla kurserna blir och hur

många som slutar under terminen.

Utvecklingen i aktiebolaget var fortsätt-

ningsvis positiv så vid årsskiftet kunde vi

även fakturera aktiebolaget för de admini-

strativa tjänster som vi utför för deras

räkning.

23

Detta är en redogörelse över det

ekonomiska händelseförloppet under året.

Konsekvenserna av en ekonomi som har så

små marginaler kan bli förödande om det

pågår under en lång tid; ledningen sparar

och har få möjligheter att satsa på

utveckling, personalen, i sin idealitet, drar

ner, minimerar utgifter och löser

svårigheter på ett så kostnadseffektivt som

möjligt. Det är bra. Eller det kan se ut som

det är bra. Men om detta pågår allt för

lång tid så urholkas resurser och det skapas

ett klimat ”där ingenting är möjligt” det

vill säga där det inte går att hämta

kompetens och erfarenhet externt. Därför

är det viktigt att statsmakterna ger

folkbildningen de resurser som behövs och

att vi på vår folkhögskola organiserar vår

verksamhet på ett sådant sätt att en viss

förutsägbarhet är möjlig

.

SLUTORD

Det är en glädje att arbeta på folkhögskola, givetvis inte hela tiden och inte varje dag, men

ändock - en glädje i att vara delaktig i viktiga skeenden i människors liv. Att se människor

växa, utvecklas och plötsligt ta för sig – det är stort.

2011 har varit ett bra år på Nyköpings Folkhögskola. Vi har utvecklat verksamheten genom

att starta en distanskurs, Skrivtorget, och vidarutvecklat vårt arbetsmarknadsprojekt,

Arbetsslussen. Under hösten hade vi dessutom ett utbyte med Runö- och Kävesta folkhög-

skolor. Vi besökte och vi fick besök. Det var roligt att se de diskussioner som kom igång och

det ansvar som våra deltagare tog.

Under året målades Rektorsbostaden utvändigt och korridorer och trapphus i Stora huset. En

bra början på en välbehövlig renovering. Vi gör förändringar och förbättringar varje år för att

utveckla och anpassa vår verksamhet efter det behov vi ser hos våra deltagare.

I maj bjöds skolans deltagare och lärare på en visning av modets utveckling, från 1940-tal till 00-tal, med

modeller från skolan.

Bilaga 1: Detaljerat bokslut 2011

INTÄKTER Budget

2011

Bokslut 2011

Förändringar bokslut -budget

ST

AT

SB

IDR

AG

Basbidrag

570

570

0

Allmänt statsbidrag 6962

6976

14

Bidrag till kvalitetsarbete

Utvecklingsbidrag

150

150

0

Profileringsbidrag

150

150

0

Förstärkn.bidrag

686

688

2

Studiesteg (SMF)

216

0

-216

SUMMA STATSBIDRAG 8734

8534

-200

LANDSTINGSBIDRAG 1620

1720

100

KOMMUNALT KULTURBIDRAG 175

174

-1

ANSTÄLLNINGSSTÖD 124

206

82

UP

PD

RA

G

Vuxenutbildningen

Stöd och Utveckling 730

730

0

Uthyrning av lärare

132

116

-16

Flexibelt lärande

108

108

EU

44

44

SUMMA UPPDRAG 862

998

136

ÖVRIGA INTÄKTER Budget 2011

Bokslut 2011

Förändringar bokslut -budget

Kortkurser 5

12

7

Böcker, elevförs. 2

5

3

Böcker, elevhyra 8

-8

Säljmaterial 95

129

34

Gem. material 70

57

-13

Hyror 72

138

66

Kulturkaféer 90

57

-33

Material o service-intäkt 190

192

2

Medlemskap föreningen 14

8

-6

Fakturering Nyk Fb AB 180

340

160

Kaffeautomaten 17

10

-7

Nätverk Sörmland

22

22

Övrigt 12

39

27

SUMMA ÖVRIGA INTÄKTER 815 1009 194

RÄNTENETTO 11

27

16

SUMMA INTÄKTER 12341

12668

327

KOSTNADER Budget

2011

Bokslut 2011

Förändringar bokslut -budget PERSONALKOSTNADER

Ersättningar till styrelsen 7

3

-4

Löner, skolledning

647

602

-45

Löner, fast undervisningspersonal 3395

3479

84

Vikarier & tidsbegränsade anställningar 587

565

-22

Löner, timlärare

55

57

2

Löner, övrig personal

1068

1171

103

Löner, övriga timanställda 3

11

8

Kulturarvode

7

17

10

Semesterlönetillägg

105

106

1

Resetillägg

8

7

-1

Skattepliktig bilersättning

12

9

-3

Sjukvårdsförmån skattepliktig 20

25

5

SUMMA LÖNER & ERSÄTTNINGAR 5914

6052

138

SOCIALA AVGIFTER/ ÖVR. PERSONALKOSTNADER

Budget 2011

Bokslut 2011

Förändringar bokslut -budget

2009

Arbetsgivaravgifter 31,42% 1858

1840

-18

Särskild löneskatt

90

94

4

Arbetsmarknadsförsäkringar 400

418

18

SUMMA SOCIALA KOSTNADER 2348

2352

4

Övriga fr. tjänster

30

34

4

Undervisningstjänster

330

309

-21

Kulturtjänster

4

11

7

Personalutbildning

75

59

-16

Resekostnader

40

48

8

Traktamente

6

5

-1

Motion och friskvård

17

11

-6

Hälso- och arbetsmiljöåtgärder 60

10

-50

Övriga personalkostnader

28

28

0

Övriga styrelsekostnader

4

4

SUMMA ÖVR. KOSTN. PERS. 590

519

-71

SUMMA PERS.KOSTNADER 8852

8923

71

ÖVRIGA KOSTNADER Budget 2011

Bokslut 2011

Förändringar bokslut -budget Lokalkostnader

Lokalkostnader

1320

1333

13

Elektricitet

25

16

-9

Övriga lokalkostnader

30

13

-17

SUMMA LOKALKOSTNADER 1375

1362

-13

Motion, sport

34

38

4

Elevkåren

6

-6

Undervisningskostnader 230

261

31

Böcker elevförsäljning 9

-9

Material, elevförsäljning 95

163

68

Material, konstelevernas gemensamma 40 38 -2 Förbrukningsmaterial

110

104

-6

Förbrukningsinventarier 30

35

5

Terminalserversystemet 290

285

-5

Programvaror mm, datorer 90

62

-28

Kopieringskostnader

135

193

58

Reparation och underhåll, inv. 10

7

-3

Kulturaktiviteter, kulturcaféer 255

237

-18

SPIDER

0

7

7

Förbrukning

Telefon

98

94

-4

Porto

20

22

2

Representation, uppvaktningar 10

6

-4

Kaffe

29

41

12

Kaffeautomaten

19

3

-16

PR, Annonser

160

134

-26

Revisionsarvode

65

49

-16

Försäkringspremier

40

45

5

Referenslitteratur

27

17

-10

Bibliotek, litteratur

16

18

2

Medlemsavgifter

53

60

7

Tidningar och tidskrifter 20

18

-2

Övriga kostnader

15

15

0

SUMMA FÖRBRUKNING 1906

1952

46 Inventarieavskrivningar 200

224

24

SUMMA ÖVR KOSTNADER 3481

3538

57

0

SUMMA KOSTNADER 12333

12461

128

0

RESULTAT 8

207

199

Bilaga 2: Deltagarstatistik 2011

Tabell 1 UTBILDNINGSBAKGRUND 2006 - 2011

Allmän kurs

Utbildningsnivå 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Ej grundskola

13% 15% 19% 16% 10% 15%

Grundskola

23% 14% 16% 22% 20% 8%

Påbörjat gymnasium 29% 52% 41% 40% 45% 63%

2-årigt gymnasium 13% 6% 8% 4% 4%

3-årigt gymnasium 20% 14% 15% 18% 16% 13%

Högre utbildning

3%

1%

5% 2%

100% 100% 100% 100% 100% 100%

Rock- och Poplinjen

Utbildningsnivå 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Ej grundskola

Grundskola

Påbörjat gymnasium

3% 11%

2-årigt gymnasium

3-årigt gymnasium 100% 100% 100% 100% 97% 89%

Högre utbildning

100% 100% 100% 100% 100% 100%

Tabell 2 ÅLDERSFÖRDELNING

Allmän kurs

Svenska som andraspråk

2007 2008 2009 2010 2011

2007 2008 2009 2010 2011

under 18 år 1%

under 18 år

18 - 24 år 60% 57% 55% 48% 58%

18 - 24 år

1% 3% 10% 4%

25 - 29 år 9% 9% 16% 12% 10%

25 - 29 år 7% 7% 4% 15% 18%

30 - 45 år 20% 25% 22% 24% 19%

30 - 45 år 67% 69% 58% 49% 59%

46 - 60 år 9% 8% 7% 8% 8%

46 - 60 år 27% 22% 30% 26% 18%

över 60 år 1% 1%

9% 4%

över 60 år

alla 100% 100% 100% 100% 100%

alla 100% 100% 100% 100% 100%

genomsnitts-

ålder

genomsnitts-

28 år 28 år 28 år 32 år 29 år

ålder 40 år 38 år 38 år 42 år 39 år

Tabell 3 KVINNOR, FUNKTIONSHINDER OCH UTLÄNDSKBAKGRUND

Rock- och Poplinjen

Allmän kurs 2011 Särskild kurs 2011

2007 2008 2009 2010 2011

antal deltagare 175

172

under 18 år

antal deltagarveckor 2793

2394

18 - 24 år 100% 100% 100% 100% 97%

kvinnor 120

124

25 - 29 år

3%

funktionsnedsättning 53

1

30 - 45 år

utländsk bakgrund 35

72

46 - 60 år

över 60 år

alla 100% 100% 100% 100% 100%

genomsnitts-

ålder

21 år 21 år 21 år 22 år 21 år

Tabell 4 BOSTADSORT VID ANSÖKNINGSTILLFÄLLET

Bostadsort

Allmän kurs Kurser i svenska som andraspråk

2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011

Centrala Nyköping 72% 66% 74% 48% 75% 97% 92% 98% 78% 100%

Nyköpings periferi 9% 13% 11% 24% 20%

Oxelösund 14% 12% 9% 15% 10% 3% 4%

2%

Övriga Sörmland 6% 7% 5% 9% 5%

4%

Östergötland 1%

Storstockholm

1% 5%

Övriga Sverige 1% 3% 4% 2%

Summa 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100%

Bostadsort

Rock- och Poplinjen

2007 2008 2009 2010 2011

Centrala Nyköping 11% 30%

11% 22%

Nyköpings periferi Oxelösund 3%

6% 8%

Övriga Sörmland 6%

3% 3% Östergötland 11% 3%

8% 3%

Storstockholm 11% 3%

11% 14% Övriga Sverige 67% 56% 61% 50% Summa 100% 100% 100% 100% 100%