Verksamhetsplan 2010 - Regionförbundet i Kalmar län

�Regionförbundet i Kalmar län Verksamhetsplan 20�0

2010

Verk

sam

hets

plan

& b

udge

t

Framtidsfrågor

Gränsöverskridande frågor

Hållbarhet och kommunikationer

Information och regional profilering

Kultur

Lärande och kompetensutvecklng

AV-Media

Näringsliv och tillväxt

Välfärd

Fokus

Ekonomi och budget

2Regionförbundet i Kalmar län Verksamhetsplan 20�0


Innehåll

Framtidsfrågor .............................................................................................................................. 4

Om vårt uppdrag .................................................................................................................. 9

Regionförbundets verksamhet under 2010 .................................................................. 11Gränsöverskridande frågor .............................................................................................. 12 IT .............................................................................................................................. 13 Internationella området ............................................................................................ 16Hållbarhet och kommunikationer .................................................................................... 22Information och regional profilering ................................................................................ 27Kultur .............................................................................................................................. 29Lärande och kompetensförsörjning ................................................................................. 31 AV-Media .................................................................................................................. 34Näringsliv och tillväxt ..................................................................................................... 35Välfärd ............................................................................................................................ 39 Fokus ....................................................................................................................... 41Administration ................................................................................................................ 43

Ekonomi ................................................................................................................................ 45Ekonomiska förutsättningar för verksamheten 2010 ...................................................... 45Finansiella mål ............................................................................................................... 46Personal ......................................................................................................................... 46Budget 2010, plan 2011-2012 ....................................................................................... 47Noter ............................................................................................................................... 49Statliga medel för regional utveckling ............................................................................ 52

Bilagor .................................................................................................................................. 53Bilaga 1 – EU:s program och fonder ............................................................................... 54Bilaga 2 – AV-Medias budget 2010 ................................................................................ 58Bilaga 3 – FOKUS budget 2010 ...................................................................................... 61Bilaga 4 – Regler för förtroendevaldas arvoden och ersättningar .................................. 64Bilaga 5 – Mål- och styrdokument ................................................................................. 65

Regionförbundet i Kalmar län Verksamhetsplan 20�0

Framtidsfrågor

Kraftsamling Kalmar län Lågkonjunkturen vänder men sysselsättningen minskarKonjunkturinstitutet uppskattar hösten 2009 att efterfrågan ska börja öka under 2010, till-växten i Sverige beräknas till 1,5 procent 2010 och 2,9 procent 2011. Läget på arbetsmark-naden förväntas däremot att försämras; arbetslösheten och utslagningen på arbetsmarkna-den spås öka under perioden 2009-2011.

Regionförbundets verksamhet och prioriteringar för 2010 kommer i stor utsträckning att präglas av konjunkturläget. Kalmar län har hittills klarat sig hyggligt i rådande lågkonjunk-tur, antalet varsel ligger på en lägre nivå än för hela Sverige, enligt Arbetsförmedlingens varselstatistik, september 2009. När det gäller situationen för ungdomar ska vi följa utveck-lingen extra noga och göra det vi kan för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Bland annat kommer vi att genomföra en hearing om ungdomsarbetslösheten.

Leif Larsson och Sven Lindgren samordnar länets arbeteRegeringen har sedan tidigare utsett Regionförbundet ordförande Leif Larsson och lands-hövding Sven Lindgren att tillsammans, för regeringens räkning, samordna insatserna i länet. Syftet är att underlätta dialogen mellan regeringen och de regioner som berörs av lågkonjunkturen. Regeringen har även utsett en nationell samordningsfunktion i form av en statssekreterargrupp. Ordförande för gruppen är Jöran Hägglund, Näringsdepartementet. I gruppen ingår statssekreterare från berörda departement.

I samordningsarbetet kommer insatserna under år 2010 att fokusera på:

Kartläggning av kompetensbehoven i länets företag. På ett par års sikt kommer brist på kvalificerad arbetskraft att uppstå och näringslivet står inför stora utmaningar med anledning av stora pensionsavgångar och en ökad global konkurrens.

Skapa en regional plattform för insatser inom kompetensutvecklingsområdet.

Under året kommer också ett övergripande program att arbetas fram för träindustrin som är en av länets viktigaste näringar. Totalt finns 281 företag inom möbel- och inrednings-industrin, sågverk och trähustillverkning i Kalmar län. Branschen har varit hårt drabbad under den pågående lågkonjunkturen. Det saknas en samordning av de olika insatserna som görs i den träbearbetande industrin och en kraftfull satsning måste till för att utveckla industrin. Industrins kontakter och samarbete med forskningen måste intensifieras för att utveckla såväl nya produkter som nya och rationellare produktionsprocesser.

Tillsammans med varselsamordnarna i övriga Småland har Leif Larsson och Sven Lind-

1.

2.

�


gren, samt företrädare för branschen beslutat att ge Regionförbundet i Kalmar län uppdrag att samordna och driva arbetet vidare.

RUPEN Regionalt utvecklingsprogramRUPEN är Regionförbundets samlade måldokument och ett gemensamt utvecklingspro-gram för många aktörer i länet. Här redovisas våra samlade mål för en hållbar regional utveckling och tillväxt samt strategierna för hur vi ska nå dit. Den fungerar som ett paraply under vilket ett antal processer och delprogram samordnas.

Under 2010 kommer en halvtidsutvärdering av RUPEN att genomföras och samtidigt kommer en uppdatering av hela måldokumentet att ske. Resultatet från utvärderingen, tillsammans med andra faktorer, kommer att vara vägledande för hur det fortsatta regionala utvecklingsarbetet kommer att se ut de närmaste åren.

I arbetet med RUPEN IV har vi utgått från flera rapporter rörande framtidsanalyser. Dessa identifierar flera viktiga framtidsfrågor för att uppnå en hållbar tillväxt i Sverige på lång sikt och som är relevanta för vårt regionala utvecklingsarbete. Det handlar om att:

Bestämma oss för att vi är en del av en större värld .Prioritera och fokusera. Kraftsamla kring investeringar och satsningar. Modernisera det offentliga åtagandet. Ta tillvara, värdera och ge utrymme för varje människas kompetens, kreativitet och engagemang. Ta steg för att förverkliga det hållbara samhället.

Vår omvärld Det finns många skäl till varför vi i Kalmar län i högre utsträckning måste ta hänsyn till det som händer i vår omgivning. Vi är en liten del i en större värld. Samtidigt är vi ett fram-gångsrikt och internationaliserat län beläget mitt i Östersjöregionen.

Beroende av innovationer Ett centralt moment i den framväxande globala ekonomin är att etablerad och ”kopierbar” produktion allt lättare och allt snabbare söker sig till länder där produktionskostnaderna kan sänkas. Detta gäller främst de verksamheter och produkter som är kopierbara och där produktion kan ske efter rutiner. I länder med växande ekonomier ger det omedelbart effekt i form av ökande inkomster och en förbättrad levnadsstandard. I spåren av globalise-ringen blir också vikten av en hållbar samhällsutveckling allt mer tydlig. Innovationer bety-der inte bara nya produkter och tekniker, utan också organisatoriska och marknadsmässiga innovationer. Det handlar om att ta tillvara och att sprida kunskap. Förmågan och viljan att arbeta i nätverk och kluster har stor betydelse för de enskilda företagens framgång.

•••••

•


Kunskap viktig produktionsfaktor Med dagens utveckling minskar betydelsen av nationsgränser. Ska vi kunna konkurrera med alla de länder som satsar på kunskapsintensiv verksamhet måste vi följaktligen våga fokusera och specialisera oss, både geografiskt och kunskapsmässigt. Kunskap och kompetens blir allt viktigare som produktionsfaktorer i ett lokalt, regionalt, nationellt och globalt perspektiv.

Omodern infrastruktur De kommande årens investeringar kommer att vara avgörande för sydöstra Sveriges fram-tid. Under 2010 kommer regeringen att fatta beslut om fördelningen av medlen för förbätt-ringar inom infrastrukturområdet. Vägledande i arbetet med den regionala Transportplanen för länet är att skapa två arbetsmarknadsregioner och att länet ska bli en Fossilbränslefri region år 2030.

Från fem till två arbetsmarknadsregionerRegeringens beslut under 2010 om hur resurserna fördelas i landet för att förbättra och bygga ut infrastrukturen, påverkar i hög grad målet att skapa två geografiska arbetsmark-nadsregioner i norra och södra delen av länet. I den regionala transportplanen föreslår vi åtgärder som ska göra att fler väljer att resa kollektivt framförallt när det gäller resor till och från arbetet. Det handlar om att uppnå kortare restider genom att bygga strategiskt lokali-serade knutpunkter och att göra det enkelt att byta mellan cykel eller bil till kollektivtrafik.

Behov av effektivisering Det är inte enbart den privata sektorn som måste effektiviseras för att klara konkurrensen. En väl fungerande offentlig sektor är en förutsättning, inte bara för enskilda människors trygghet och välfärd, utan också för verksamheter som skapar tillväxt. Sektorn i sig rymmer tillväxtområden med starkt växande efterfrågan inom exempelvis hälso- och vårdområdet. En alltmer åldrande befolkning i Sverige gör att allt fler vill ha allt mer av en sektor som allt färre finansierar. För att i framtiden kunna erbjuda medborgarna samma tjänster och service som i dag, behöver vi utveckla verksamheten och arbeta smar-tare för att spara på de mänskliga resurserna. Även här krävs innovationer för att utveckla effektivare organisationer. Samtidigt ställer utvecklingen inom IT och telekom nya krav på den offentliga sektorns verksamhet och åtaganden.

Kreativitet och delaktighet Förmågan att utveckla enskilda människors kompetens, lust, nyfikenhet och kreativitet är nyckelfaktorer för en regions utveckling, som kommer att betonas än mer i framtiden. För att kunna konkurrera globalt måste vi uppmuntra innovativ och kunskapsintensiv verksamhet, entreprenörskap, kreativt skapande, risktagande och investeringar. En regions framtid är allt mer beroende av förmågan att locka till sig och behålla kreativa människor. Kreativa människor behövs för utvecklingen inom alla samhällssektorer.


Ökad inflyttning till länetBefolkningsutvecklingen är en av våra största utmaningar framöver. Låga födelsetal under en följd av år kombinerat med en ökad livslängd, har resulterat i att befolkningen i länet stagnerat samtidigt som antalet äldre blir allt fler. Den framtida åldersstrukturen kan få ett antal negativa konsekvenser, som till exempel att vi riskerar att få arbetskraftsbrist inom flera yrkesgrupper och branscher. Ett sätt att kompensera den negativa befolkningsutveck-lingen är att öka inflyttningen till länet.

En ökad inflyttning är också avgörande för den regionala dynamiken. Personer som flyttar till regionen tillför nya erfarenheter och kompetenser till regionen.

Regionförbundet kommer under 2010 att arbeta fram en strategi för hur vi kan öka såväl den nationella som den internationella inflyttningen till länet.

En Fossilbränslefri region 2030 Kännetecknande för miljöfrågorna de senaste decennierna är skiftet från nationellt fokus till ett gränsöverskridande regionalt och globalt perspektiv. Klimathotet är till sin karaktär globalt och måste därför mötas på global nivå. Det svenska klimatarbetet bedrivs på na-tionell och regional nivå i Sverige, inom EU och globalt. Svensk klimatarbete har under senare år utvecklats mot en starkare EU-integration och ett djupare internationellt samar-bete, något som även påverkar hur vi jobbar med frågan regionalt.

Andelen förnybar energi uppgår i Kalmar län till 63 % motsvarande siffra för hela landet är 31 %. Vårt arbete med att vara en fossilbränslefri region år 2030, ska fortsätta att utvecklas och verka för en miljödriven tillväxt. Viktiga projekt pågår, vi är till exempel det enda länet i landet där samtliga kommuner deltar i satsningen på uthålliga kommuner. Som nationell nod är vi med och driver utbyggnaden av vindkraften i Sverige.

I arbetet med att ta fram den regionala transportplanen för Kalmar län har förutom förslag för att förbättra kollektivtrafiken även planer på förändringsprojekt när det gäller attityder till resor tagits fram. Det handlar om förändringsprojekt för att få bilister i större omfatt-ning att köra sparsamt, cykla till arbetet, samåka eller resa kollektivt.

Internationell strategiKalmar läns strategiska arbete mitt i Östersjöregionen är en viktig grund för utveckling och internationellt samarbete. Arbetet bedrivs i dag i olika samarbetsformer, både i forma-liserade partnerskap och projekt. Det är samarbeten som ständigt utvecklas och tillför mer kompetens till organisationen, både politiskt och kunskapsmässigt.

Vår internationella strategi med tillhörande handlingsprogram, anger inriktningen för vårt arbete. Strategin fångar upp den kunskap som finns såväl i organisationen som i länet.


ÖstersjöstrateginEuropeiska Rådet fattar under hösten 2009 beslut om en Östersjöstrategi för EU. Östersjö-strategin har tagits fram för att stimulera utvecklingen i Östersjöregionen och är ett unikt projekt. Det är inte nya lagar eller institutioner som ska byggas, utan ett samarbete mellan medborgare, befintliga institutioner, företag och universitetet i de åtta medlemsstaterna kring Östersjön. Syftet är att maximera utvecklingspotentialen i regionen som har mer än 100 miljoner invånare. Strategin omfattar flera politiska områden där Östersjöländerna kan vinna på utökat samarbete, till exempel miljö, energi och ekonomisk utveckling.

Regionförbundet har två projekt som pågår och har direkt koppling till Östersjöstrategin som fortsätter ett par år till. Det är projekten MOMENT och Baltic Master II/Avfallshan-tering i hamn.

Nya regionerFrågan om hur det regionala styret ska utformas i framtiden pågår. Ansvarskommittén föreslog i början av 2008 en ny regionindelning för att möta de demografiska och samhälls-ekonomiska förändringarna som Sverige står inför. Finansdepartementet har nu föreslagit att försöksverksamheten i Skåne och Västra Götaland ska permanentas och bilda så kallade regionkommuner den 1 januari 2011. Även Halland och Gotland föreslås bli regionkom-muner.

I övriga delar av riket pågår en process där principerna om frivillighet och regional sam-hörighet är utgångspunkten. Regeringen har hittills aviserat att man inte kommer att gå in och styra indelningen utan vill att initiativen ska komma underifrån.

Regionförbundets styrelse har beslutat att vi ska studera och analysera möjligheterna för en ny regionindelning med ett öppet förhållningssätt. Regionförbundet arbetar också för en lösning som inkluderar hela länet i en ny regionindelning. Vi kan ingå i en ny större geo-grafisk enhet tidigast år 2015.


Om vårt uppdrag

Regionförbundet i Kalmar län är ett kommunalt samverkansorgan. I egenskap av detta, vil-ket regleras i en särskild lagstiftning1 , har Regionförbundet dessutom fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Utöver detta finansierar vi olika utvecklings-projekt via EU-finansiering. Vi arbetar även med uppdrag från olika statliga myndigheter med syfte att förstärka arbetet med regionens utveckling.

Regionförbundets övergripande mål och uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk, social och kulturell utveckling i Kalmar län. Det är en komplex uppgift inte minst mot bak-grund av att Regionförbundet verkar tillsammans med en rad offentliga och privata aktörer för att kunna föra arbetet framåt. Vårt arbetssätt präglas i hög grad av samförstånd och konsensus vilket ofta är nödvändigt för att olika frågor ska vara möjliga att lösa. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som Regionförbundet tar, förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers aktiva medverkan.

Vi ska, enligt lagen om samverkansorgan: Ta fram program för länets utveckling som kommunerna och landstinget genomför i samarbete med andra aktörer.Samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen. Besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur med mera vid upprät-tande av länsplaner för regional infrastruktur. Följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet. Lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen.

Vi ska också, enligt vår förbundsordning: Ansvara för förskottering av medel till statliga investeringar i infrastruktur av bety-delse för regionenHa möjlighet att bidra till finansiering av marknadsföring av, och investeringar i, infrastruktur av betydelse för regionenAnsvara för regional kulturverksamhet samt fördela regionala kulturanslagVerka för att eftergymnasial utbildning samt forskning och utveckling samordnas och anpassas till regionens behovAnsvara för regionala näringspolitiska utvecklingsinsatser och samordna dessa insat-ser med punkt 3 Ansvara för omvärldsbevakning, internationell verksamhet, marknadsföring och information inom förbundets uppgiftsområdeAnsvara för regional turismverksamhetAnsvara för regional samordning och intressebevakning av miljöfrågor, arbetsmark-nadsfrågor och kommunikationsfrågor inom förbundets uppgiftsområde

� Förordning om regionalt tillväxtarbete (SFS 2007:7�3) och Lag (2004:34) om samverkansorgan i länen

•

••

•

••

•

•

••

•

•

••

�0Regionförbundet i Kalmar län Verksamhetsplan 20�0

Utse representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde Verka för att organisationer i Kalmar län som arbetar med regionala utvecklingsupp-gifter samordnar sina verksamheterAnsvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten eller som medlem-marna väljer att tillföra förbundetUtgöra samverkans- och intresseorgan för länets kommunerSvara för den övergripande trafikpolitiken i länet

Vi ska också enligt kommunallagen svara för att verksamheten utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt.

••

•

••

��Regionförbundet i Kalmar län Verksamhetsplan 20�0

Verksamhet 2010

Regionförbundets verksamhet delas in i följande områden och resultatenheter. Flera frågor som Regionförbundet arbetar med är gränsöverskridande eller ”horisontella”. Framförallt gäller det IT och de internationella frågorna som beskrivs i ett eget kapi-tel.

Gränsöverskridande frågorHållbarhet och kommunikationerInformation och regional profileringKulturLärande och kompetensförsörjning AV-Media (egen resultatenhet)Näringsliv och tillväxtVälfärd Fokus (egen resultatenhet)Administration

Förklaringar

MålFör att på ett enkelt och tydligt sätt visa vad som ska genomföras 2010 finns mål beskrivna till de flesta av verksamheternas områden. Detaljerade mål redovisas inte i verksamhetspla-nen utan finns i respektive områdes interna dokument eller projektplaner.

Extern finansiering definieras i verksamhetsplanen som medel utöver Regionförbundets medlemsintäkter och verksamhetsbidrag från länets 12 kommuner och Landstinget i Kalmar län.


Gränsöverskridande frågor

Flera av de frågor som Regionförbundet arbetar med är gränsöverskridande och invol-verar kompetenser från olika verksamhetsområden. Framförallt gäller det för samar-

betet i södra Sverige, IT och de internationella frågorna.

SydSams medlemmar beslutade vid ett extra årsmöte juni 2009 om ett fortsatt samarbete under namnet SydSam. Förutsättningarna för det fortsatta sydsvenska samarbetet regleras i ett samarbetsavtal, som gäller fram till 2010-12-31. Avtalet förlängs automatiskt med fyra år, om inte parterna kommer överens om annat.

Samarbetet leds av en styrelse med tre representanter för varje part. Ledamöter är region-styrelsens ordförande samt två ytterligare representanter för respektive part. Ordförande och vice ordförande i styrelsen utses för varje kalenderår, med undantag för år 2009 och 2010. Regionförbundets ordförande Leif Larsson har utsetts till leda arbetet inom SydSam dessa båda år, vilket innebär även att Regionförbundet kommer att vara sekretariat för organisationen under samma period.

En viktig princip för SydSams verksamhet är att insatserna ska komplettera den egna verk-samheten och ge ett mervärde för medlemmarna. Verksamheten har följande inriktning:

Styrelsen ska vara en mötesplats för ledande regionala företrädare och för strategiska frågor i Sydsverige.Intressebevakning av gemensamma frågor för SydsverigeAktiviteter för ökad kunskap.Gemensamma interna frågor i Sydsverige.

1.

2.3.4.


IT Regionförbundet arbetar övergripande med att skapa förutsättningar för samverkan i länet med hjälp av IT och vi driver projekt där IT-lösningar är en viktig del.

Digital samhällsutveckling Målet i arbetet med digital samhällsutveckling är att med hjälp av IT skapa förutsättningar för en effektiv samverkan i länet, att de organisatoriska gränserna inom vården blir mer osynliga för medborgarna samt att stärka konkurrenskraften för länets näringsliv.

Under 2010 koncentreras arbetet till att förbättra möjlighe-terna för samverkan. IT är ett av de viktigaste instrumenten för att skapa en effektivare och bättre offentlig sektor i vår region och måste därför gå före med sina egna samverkans-former. Vi arbetar med ett antal uppdrag inom detta område från både Regionförbundets styrelse och den primärkommu-nala nämnden.

Tillsammans med nationella uppdrag från SKL, Sveriges Kommuner och Landsting inom bland annat barnhälsoda-tapiloten, ger det möjligheter till viktig regional utveckling. Utvecklingen inom IT-samverkan i vår region väcker stort intresse från andra regioner och från den nationella nivån, vilket vi kan dra nytta av i andra frågor.Samtidigt pågår ett antal aktiviteter som kräver intern IT-kompetens. Det gäller till exempel projekt inom besöks-näring, affärsutveckling, skolhälsovård eller utveckling av Regionförbundets egna IT-stöd.

Samordning av informationssäkerhetsfrågor 2010 går policyarbetet inom kommun och landsting vidare. Styrdokument för informationssäkerhet kommer att upprät-tas, liksom en modell för systemförvaltning. Ett antal work-shops kommer att erbjudas kommunerna där en del i arbetet blir att åstadkomma en systemsäkerhetsanalys som i sin tur utgör grunden för en informationssäkerhetsplan.

Projekt BarnhälsodatapilotenNya legala krav gör att förändringar är nödvändiga när det gäller hur vi identifierar användare vid åtkomst till känslig data, som personuppgifter och patientinformation. Under 2009 har länet fått utvecklingsmedel från Sveriges kommuner och landsting, SKL, inom ramarna för det nationella ”Barn-

Bland medarbetarna

– 2009 har vi lagt mycket tid på att skapa förutsättningar för hur kommunerna ska klara lagstiftarnas krav och analysera säkerheten i sina system.

2010 handlar det om att göra det här mer konkret. Bland an-nat genom en ny IT-plattform för samverkan och bättre rutiner för informationssäkerheten.

Stephen Dorch Informationssäkerhetssamordnare

Prioriterade områden

» Förbättra möjligheterna för sam-verkan i länet med hjälp av IT. » Besöksnäringens regionala IT-arbete. » IT-stöd inom vård- och omsorgs-sektorn.


hälsodataprojektet”, medel som går till att etablera en teknisk IT-plattform för samverkan. Under 2010 kommer denna plattform att realiseras, vilket innebär att vi inför ett säkrare sätt att identifiera användare.

Extern finansiering

Utvecklat IT-stöd för vård och omsorgUnder förutsättning att Regionförbundet får stimulansmedel från SKL även 2010 för regional samordning kommer Regionförbundet att bistå kommunerna i arbetet med att förverkliga den nationella IT-strategin för vård och omsorg. Målet med IT-strategin är, för-utom att effektivisera verksamheten, att utveckla en säker digital kommunikation, förenkla informationsutbytet mellan vård- och omsorgsgivare samt öka medborgarens tillgänglighet till information om vård- och omsorgstjänster i kommuner, landsting och hos privata vård-givare. Konkret arbetar Regionförbundet bl.a. med nedanstående delprojekt.

Delprojekt 1: Vårdplanering via videokonferenserHultsfreds kommun och Västerviks sjukhus har genomfört försök med vårdplanering via videokonferens. Resultat har varit positivt. Regionförbundets uppgift blir att driva på denna utveckling i resten av länet via NITSVO-gruppen (består av representanter från kom-munerna och landstinget) samt stimulera och vägleda i utvecklingsarbetet. Målet är ef-fektiva/tidsbesparande vårdplaneringar med hög kvalitet där den enskilde, närstående och olika professioner enkelt kan delta. Ytterligare ett mål är att genom minskad bilkörning skona miljön (d.v.s. kommunens personal behöver inte köra till och från sjukhusen i samma utsträckning som tidigare).

Delvis extern finansiering

Delprojekt 2: Cosmic LinkCosmic Link är ett digitalt överrapporteringssystem som bl.a. underlättar informationsö-verföringen om färdigbehandlade patienter vid utskrivning från sjukhus. Systemet ska er-sätta dagens faxrutin. Införandet av påbörjades under 2009 i form av ett pilotprojekt mellan landstinget och Kalmar kommun. Regionförbundet samordnar breddinförandet i hela länet som planeras ske under 2010. Målet är att uppnå effektivare, säkrare och spårbar överrap-portering mellan huvudmännen. Varje deltagande part bär sina egna kostnader.

Delprojekt 3: Digital rutin för kontakt mellan vårdgivareUnder 2010 kommer Regionförbundet även att arbeta med utveckling av säker och smidig digital rutin för kontakt mellan olika vårdgivare i patientärenden. Målet är att finna enkla, snabba och säkra kontaktvägar.

Delvis extern finansiering.

IT och lärandeIT-kunskaper är en förutsättning för utveckling inom många områden, inte minst inom lärandeområdet. Regionförbundet har en hög kompetens inom IT-området. Ett av huvud-uppdragen är att arbeta med IT-lärandefrågor både som drivande i projekt/processer och med konsultativa insatser. För att medverka till höjd kompetens hos vuxna inom lärande-området finns ambitionen att samla utbildningsutbudet i länet på en gemensam webbaserad plattform.



Genom den fristående resultatenheten AV-Media bedrivs arbetet med att höja kompetensen inom IT och kommunikationsteknik i skolan. Detta görs bland annat genom att anordna utbildningar och utgöra en resurs för skolan när det gäller teknik som ett stöd i undervis-ningen.

AV-Media arbetar under 2010 med att höja den digitala kompetensen och öka använd-ningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) inom skolan samt att tydliggöra AV-Medias roll som en resurs i dessa frågor. Bland annat erbjuder AV-Media skolor stöd inom praktisk IT- och mediekompetens (PIM), anordna skräddarsydda kurser och föreläs-ningar, samt vara en arena för diskussion och reflektion. AV-Media ska också informera om utvecklingen av IT-anpassad teknik och bistå skolans personal och ledning med rådgivning kring tekniska lösningar som kan uppfylla skolans pedagogiska behov.

BesöksnäringIT och webb utgör en stor del av förutsättningarna för hur framtidens besöksnäring kan ut-vecklas i regionen. Projektet ”Visit South East Sweden” (Visitse), som drivs av Destination Kalmar AB, AB Glasriket och Ölands Turist AB har tagit fram IT-plattformen Visitse.se där besökaren kan hitta och boka bland ett samlat utbud från olika turismaktörer. Regionför-bundet har under året gått in som part för att analysera om IT-systemet kan ligga till grund för en gemensam plattform för hela regionen 2010.

Extern finansiering


Regionförbundet har under många år arbetat med inter-nationella frågor och följer en internationell strategi och ett handlingsprogram som revideras varje år. I de inter-nationella aktiviteterna kan Regionförbundet vara den som genomför och samordnar projekt eller fungera som en plattform för andra och förmedla kontakter genom de nätverk vi har. Det internationella arbetet är en viktig del i arbetet med att främja tillväxten i länet.

Sydsveriges Europakontor – Småland och BlekingeTillsammans med regionförbunden Blekinge, Jönköpings och Kronobergs län har vi ett nytt representationskontor i Bryssel. Diskussioner pågår även med Linnéuniversitetet, Blekinge Tekniska Högskola och Högskolan i Jönköping om deras eventuella deltagande i kontoret i Bryssel. Från 2010 kommer kontoret att finnas i nya lokaler i Sweden House Rue du Luxembourg 3, där till exempel även Vinnova, Till-växtverket, Region Skåne, West Sweden med flera organisa-tioner finns lokaliserade.

Det nya kontoret har fem huvuduppgifter

Service till medlemmarna/parter/intressenter Kontaktskapande verksamhet Intressebevakning av och för regionerna och dess medlemmars prioriterade frågor Bevakning av relevanta program för regionerna.Marknadsföring av regionerna.

Regionförbundet i Kalmar län är huvudman för kontoret oh arbetsgivare för kontorets personal. Verksamheten finansieras av parterna/intressenter/medlemmerna.

Regionala partnerskap Euroregion Baltic (ERB)Det politiska samarbetet Euroregion Baltic är en viktig platt-form för Regionförbundets arbete i Östersjöregionen. Under 2010 sker en översyn av ERB för att effektivisera och priori-tera aktiviteter inom samarbetet.För att bidra till ökade kontakter mellan företag i Östersjö-regionen och Kalmar län, arbetar vi för att via ERB stärka samarbetet med Enterprise European Network (EEN). Regi-

1.2.3.

4.5.

Bland medarbetarna

– Det som händer i omvärlden påverkar oss alltmer. Därför är det

viktigt att vi går vidare under 2010 med det arbete som vi påbörjat,

bland annat genom den internationella strategin.

Erik Ciardiprojektsamordnare

Internationella området


» Östersjöstrategin och vår delaktig-het i genomförandet av den.

» Etableringen av Sydveriges ”nya”

Europakontor i Bryssel samt en mottagarorganisation för denna på

hemmaplan.

» F, G, H och F läns gemensamma satsning på Expo 20�0 i Shanghai och genomförandet av China Baltic

Business Forum i anslutning till denna.


onförbundet deltar aktivt i arbetsgrupper inom vatten och transport/infrastruktur.

Partnerskap och samarbeten i Yangtze-deltat KinaSedan 2004 har Regionförbundet i Kalmar län ett partnerskap med Changxing County i Yangtze-deltat. Kostnaderna för detta har till och med 2008 medfinansierats av SALA-IDA numera ICLD, Internationellt Centrum för Lokal Demokrati. Ur partnerskapet har flera viktiga projekt, bland andra CBBF, China Baltic Sea Business Forum och TTC, Technology Transfer Center, utvecklats. Under 2009 har det vuxit fram ett behov av att Regionförbundet stärker sin organisatoriska bas i Kina. Kontakter har tagits på såväl provinsnivå som stadsnivå, municipal level, som i Kina är överordnad länsnivå, county level. Inledande möten har under 2009 hållits med följande:

ZTFEC, näringlivsenheten vid provinsregeringen i Zhejiang-provinsen,Huzhou stad som är stadsnivån där Changxing ingår

Vårt tydliga fokus och erfarenhet från Chanxing-partnerskapet är väl känt och är den bas som nya samarbeten utgår ifrån. Vi har i arbetet med att stärka vår organisatoriska bas mycket bra relationer och stöd från det svenska Generalkonsulatet i Shanghai.

Mål: Att utveckla vårt befintliga partnerskap i Changxing till att omfatta hela linjen Chan-gxing - Huzhou - Zhejiang vilket översatt till svenska termer motsvarar kommun - region - nation. Under 2009 togs viktiga kontakter med borgmästaren i Huzhou samt motsvarande näringsdepartementet i Zhejiang-provinsen. Under 2010 är ambitionen att teckna samar-betsavtal med dessa organisationer.


Partnerskap Cape Winelands, SydafrikaPartnerskapet med Cape Winelands District Municipality är basen för Regionförbundets engagemang i Sydafrika sedan 2004. Samarbetet sker inom kultur, demokrati och miljötek-nik. Projekten och styrgruppen har till sin helhet finansierats av Sala Ida.

Time Travel-projektetKalmar Läns Museum har mycket framgångsrikt infört kulturmiljöpedagogiken ATH, Alla Tiders Historia i Cape Winelands. Under 2010 fortsätter det projekt som syftar till att etablera Worcester Museum i Cape Winelands som ett centrum för ATH i Western Cape och andra delar av Sydafrika. Projektet är kopplat till folkbildningsfrågor och folkhögskolan Wolwekloof Learning Academy.

Extern finansiering

Näringsliv

Verksamhet för att öka utländska investeringarArbetet syftar till att locka utländska investerare att etablera sig i vår region. Målet under 2010 är att 4-5 etableringar/investeringar ska ha genomförts samt att det också ska ske en expansion inom tidigare utländska etableringar.

••


Samarbetet med ISA, Invest in Sweden Agency fortsätter under 2010. ISA har egen verk-samhet i Japan, Indien, USA, Danmark samt Kina. Tillsammans med ISA och flera andra län har Regionförbundet ingått ett avtal om att under 2010 arbeta med ett konsultföretag i Storbritannien. Syftet är att attrahera investerare. Regionförbundet har sedan ett par år tillbaka etablerat ett samarbete med företagsmäklare från Israel och även detta samarbete kommer att fortsätta under året.

Exportfrämjande insatserRegionförbundet kommer under 2010 öka fokus på exportfrämjande insatser. Ett exempel på detta är den ändrade inriktningen på företagsstödet, konsultcheckarna. Inför 2010 höjs möjligt stödbelopp från 50 000 kr till 100 000 kr. Kansliet kommer att genomföra riktade informationsinsatser för att visa företagen på möjligheten att få stöd för att gå ut på den internationella marknaden. Ett mål är att kansliet ska ta fram en strategi för hur Regionför-bundet ytterligare kan stötta och stimulera företagens internationalisering.

VINSTSärskilda insatser görs inom besöksnäringen i projektet VINST. I projektet marknadsförs Kalmar län som besöksmål i Danmark, Tyskland, Holland och Norge.

Extern finansiering

South Baltic Cross Border Programme (Södra Östersjöprogrammet)South Baltic är ett gränsöverskridande program som löper programperioden 2007 - 2013 och omfattar stora delar av södra Östersjöregionen. Programmet omfattar ca 75 miljoner euro, varav 61 miljoner euro är EU-medfinansiering. I Sverige ingår Kalmar län tillsammans med Skåne, Blekinge och Kronobergs län. På andra sidan Östersjön finns våra samarbetsparter i sydvästra Litauen, nordvästra Polen, delar av Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland och Bornholm samt Själland i Danmark. Regionförbundet är utsett till nationell kontaktnod för programmet. Som nod informerar och bistår vi sökande samt den polska förvaltningsmyndigheten i nära samverkan med de regionala kontaktnoderna i Skåne och Blekinge samt även med EU-Direktkontoret i Växjö. Målet 2010 är att öka andelen ansökningar från Kalmar län.

Extern finansiering

Baltic Sciencepark NetworkYtterligare samarbete som pågår är Baltic Sciencepark Network, ett samarbete mellan ett antal Science Parks runt Östersjön. Målet under 2010 är att stärka detta samarbete bland annat genom att Kalmar län involverar övriga i det arbete som sker inom ramen för samar-betet med Kina och Technology Transfer Center. Extern finansiering

Världsutställningen Expo 2010 i ShanghaiUnder perioden 1 maj till 31 oktober 2010 pågår världsutställningen Expo2010 i Shanghai med det övergripande temat ”Better City – Better Life”. Regionförbundet i Kalmar län har beslutat att tillsammans med Kronobergs, Jönköpings och Blekinge län att delta i den svenska paviljongen. Målet är att profilera regionen och ge en plattform för internationali-sering av näringslivet. Konkreta mål är att över 60 företag ska delta i arrangemanget samt att minst 10 nya affärsrelationer ska inledas.


En förutsättning för deltagande är att EU-medel från regionala fonden beviljas samt medfi-nansiering via 1:1 medel från länen.Vår utställning kommer att visas under hela utställningsperioden men tyngdpunkten i regionens medverkan på Expo2010 kommer att vara vecka 40 då vi kommer att få tillgång till den svenska paviljongens samtliga resurser under fyra halvdagar. Vid världsutställ-ningen kommer mer än 200 länder och organisationer att delta och arrangörerna beräknar att Expo 2010 kommer att få 70 miljoner besökare. Ca 95 procent av besökarna förväntas komma från Kina.

Extern finansiering

China Baltic Sea Business Forum 2010 (CBBF)I anslutning till vecka 40 kommer det sjätte China Baltic Sea Business Forum att genomför-as i Changxing. Ansvaret för genomförandet har länets samarbetsregion Changxing County. Regionförbundet ansvarar för att företag från Östersjöregionen i allmänhet och Kalmar län i synnerhet deltar i arrangemanget. Regionförbundet planerar att bjuda in företag och näringslivsorganisationer till en gemensam resa till Yangtze-deltat där besök på Expo 2010 och CBBF 2010 men även andra aktiviteter som syftar till att skapa affärer ingår. Målet är att tio företag från länet och femtio företag från andra delar av Östersjöregionen deltar i resan. Vi kommer också att under 2010 fortsätta att utveckla samverkan runt forumen med kommersiella partner i både Kina och Sverige.

Extern finansiering

Baltic China Technology Transfer Center (TTC)Under CBBF 2009 lanserades TTC - Baltic China Technology Transfer Center i Europa, en digital plattform för kunskapsutbyte och matchmaking mellan företag och organisatio-ner i Östersjöregionen och Kina. Arbetet med att utveckla och sälja in webbplatsen kommer att fortgå under 2010 och en utvärdering kommer att ske i samband med CBBF2010 i Kina. Målet är ett ökat affärsutbyte mellan företag i Östersjöregionen och Kina.

Extern finansiering

Samarbetsprojekt med ExportrådetTack vare våra erfarenheter och arbete med att skapa affärsrelationer i Kina har Exportrå-det bjudit in Regionförbundet i Kalmar län att delta som första svenska region i projektet Sino-Swedish Sustainable Business Program. Projektets syfte är att skapa hållbara affärs-relationer mellan svenska och kinesiska företag. Hållbarhet handlar i projektet om affärs-etik, miljöhänsyn och arbetsetiska aspekter. Projektets metod är att arbeta med utbildning, konsultinsatser samt metoder för att kvalitetssäkra relationer och affärer. Övriga deltagare i projektet är bland annat Exportkreditnämnden, Näringsdepartementet, Sveriges General-konsulat i Shanghai och Rädda Barnen.

Extern finansiering

Technical VisitsDen stora mängd besök från Kina som bland annat generas av vårt arbete i Kina innehål-ler en stor outnyttjad potential till utökade kontakter mellan vårt näringsliv och kinesiska myndigheter och representanter för regioner och städer. Tillsammans med i första hand de större kommunerna i länet och även Växjö kommun finns möjlighet att utveckla och ta betalt för denna resurs på ett bättre sätt än vad som sker idag.

Clean Tech-projekt Sydafrika En ansökan ska lämnas till ICLD under 2010 för att genomföra projektet Improved Ser-vice Delivery Capacity tillsammans med länets gemensamma miljöteknikbolag Sustainable


Sweden South East AB. Målet är att skapa affärsmöjligheter för länets miljöteknikföretag samt att bidra till en hållbar utveckling. Fokus är på avfallshantering, men även energi och vattenrelaterade projekt undersöks.

Extern finansiering

Miljö

Fossilbränslefri Region 2030Regionförbundets klimatarbete är internationellt uppmärksammat. Globaliseringsrådet konstaterar att klimatomställningen kan gynna utvecklingen i Sverige om den tas tillvara korrekt. Kalmar län har med sitt internationellt uppmärksammade klimatarbete stora förut-sättningar att vara delaktiga i denna process.

Det finns ett behov av pilot- och referensanläggningar som kan användas som förebilder. Nätverket Uthållig Kommun är ett lämpligt projekt för att identifiera goda exempel i re-gionen som kan spridas i internationella sammanhang.


MOMENT Regionförbundet är Lead Partner för South Baltic-projektet MOMENT – Modern Water Management. Projektet syftar till att utveckla lokala och regionala metoder för en effektiv vattenhantering.

Extern finansiering

Baltic Master IIRegionförbundet är partner i projektet Baltic Master II. Regionförbundets åtagande under 2010 innebär att utveckla hanteringen av avfall i hamnar genom projektet Baltic Master II/Avfallshantering i hamn. Västervik, Oskarshamn och Kalmar är pilothamnar. Aktiviteten är utpekad som ett s.k. Flagship project i EU:s Östersjöstrategi.

Extern finansiering

Infrastruktur

Baltic Tangent – en trasportkorridor i ÖstersjöregionenUtvecklingen av de öst-västliga transporterna kommer att fortsätta inom projektet Baltic Tangent. Huvudsyftet med EU:s Östersjöstrategi är att närmare knyta ihop länderna och de över 100 miljoner människor som lever i regionen. En fungerande infrastruktur är en av grundförutsättningarna för att vi ska lyckas göra så.

Regionförbunden i Kalmar och Jönköpings län har tillsammans med Oskarshamns, Nässjö, Vaggeryds och Jönköpings kommuner och Oskarshamns hamn samt Höglandsterminalen i Nässjö, Torsviksterminalen i Jönköping och Vaggerydsterminalen, beslutat inleda ett samar-beta kring en fast godstransportförbindelse med anslutning i Ventspils, Lettland och vidare österut mot Moskva och Asien.

Syftet med samarbetet är att kunna erbjuda näringslivet i regionen effektiva logistiklösning-ar för godstransporter i Östersjöområdet.

Extern finansiering

2�Regionförbundet i Kalmar län Verksamhetsplan 20�0

Ungdomsfrågor

KumulusRegionförbundet är medlem i den ideella föreningen Kumulus. Kumulus arbetar för att fler ungdomar i Kalmar län ska få möjlighet att skaffa sig internationell erfarenhet. Kumulus samordnar volontärer, stöd, rådgivning och verksamhet som riktar sig till unga och de som arbetar med unga till exempel fritidsledare, föreningsledare och skolpersonal.Regionförbundets kansli ansvarar för ledningsfunktionen och den övergripande administra-tionen.

YC3Inom ramen för ERB Youth Board är Region Blekinge Lead Partner för ungdomsprojektet YC3. Syftet är att lyfta fram ungdomsfrågorna i arbetet inom ERB. Regionförbundet är part i projektet.

Extern finansiering


Väl fungerande vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser är tillsammans med en utbyggd digital infrastruktur vik-tiga områden för en positiv utveckling i Kalmar län. Vår uppgift är att planera och samordna de framtida satsning-arna. Arbetet skapar förutsättningar för effektiva, säkra och miljöanpassade transporter och samordning av den långsiktiga planeringen av infrastrukturen.

Infrastruktur och kommunikationer Inriktningen för Kalmar län är att åstadkomma en rund och gränslös region med ett modernt och funktionellt transport-system som ett viktigt medel. Länets mål är att minska antalet arbetsmarknadsregioner till två och att länet är fossilbränsle-fritt till år 2030.

Transportinfrastrukturen har stor betydelse för utvecklingen i Kalmar län. I början av 2010 beslutar regeringen om länets och övriga läns förslag till regionala transportplaner för åren 2010-2021. Regeringen fattar också beslut om den nationella transportplanen, som arbetats fram av trafikverken. Under 2010 startar genomförande av planens åtgärder. Det innebär bland annat byggande av järnvägar och cykelvägar, förbätt-ringar för kollektivtrafiken, mittseparering men också projekt som syftar till attitydpåverkan beträffande färdmedel till arbe-tet och kompetenshöjning beträffande samordnad planering mellan trafik och bebyggelseutveckling.

En viktig del i Regionförbundets arbete är att följa utveck-lingen och se till att viktiga infrastrukturfrågor för länet prioriteras hos riksdag, regering och trafikverk. Kontinuerlig lobbying pågår för att få statliga satsningar på infrastruktur och kommunikationer av betydelse för Kalmar län. Med stöd av bland annat strukturfondsmedel driver vi och tar initiativ till nya utredningar och idéstudier för viktiga frågor kring länets infrastruktur.

Utveckling av järnvägstrafiken I länets transportplan finns medel avsatt för att medfinansiera nya mötesstationer på Kust till kust banan samt upprustning av Stångådals- och Tjustbanan. Under 2010 kommer Regi-onförbundet tillsammans med berörda kommuner, grannlän

Bland medarbetarna

– Uppstartsfasen av MOMENT-projektet är över och under 2010 kommer vi att blir mer konkreta i vårt arbete. Bland annat kommer

pilotområdena bilda vattenråd som har till uppgift att ta fram en

åtgärdslista för att komma till rätta med vattenkvalitetsproblem.

Tobias Facchini projektledare för MOMENT

Hållbarhet och kommunikationer


» Att infrastrukturprojekt för länet kan åtgärdas och prioriteras av

regering, riksdag och trafikverket.

» Etableringen av en transport- korridor över Östersjön.

» Arbetet med att länet ska vara

fossilbränslefritt år 20�0.


och Banverket att detaljplanera hur och när åtgärderna ska genomföras. Regionförbundet kommer även att söka strukturfondsmedel för dessa åtgärder.

Mål för 2010: Att detaljplanering och finansiering är klar.Extern finansiering

Regionförbundet är medlem i Stambanan.com, en lobbyorganisation som verkar för en uppgradering av Södra stambanan samt att en ny höghastighetsbana mellan Stockholm och Malmö ska dras i Södra stambanestråket. Regionförbundet deltar aktivt i lobbyarbetet och medverkar i utredningar kring Södra stambanan.

Översyn av kollektivtrafikenKollektivtrafiken i Kalmar län - Huvudmannaskap och politisk styrning

Under de senaste tio-femton åren har frågan om kollektivtrafikens kostnadsfördelning och styrning samt ägarnas inflytande diskuterats utifrån flera olika aspekter. Diskussionerna har lett till att konsortialavtalet har ändrats år 2000 och 2003. Kollektivtrafiken förändras och utvecklas kontinuerligt. Samordningen av skolskjutsar, färdtjänst och sjukresor har ökat. Likaså har delar av den regionala trafiken fått tydliga stomnätslinjer, till exempel tågtrafiken samt busstrafiken Kalmar-Mönsterås-Oskarshamn-Västervik. Det finns brister som kan sammanfattas enligt nedan• Bristande samordning över länsgränserna.• Otydligt hur den lokala och inom regionen kollektiva trafiken samordnas.• Otydlig rollfördelning mellan KLT, kommunerna, landstinget och Regionförbundet Av denna anledning lät Regionförbudet utreda frågorna hösten 2009. Utredaren föreslog att olika alternativ till en mer aktiv ägarstyrning behöver diskuteras av alla KLT:s ägare ge-mensamt. En parlamentarisk beredning bör tillsättas som med stöd av tjänstemän tar fram ett förslag till fortsatt process, där företrädare för alla kommuner och landstinget gemen-samt diskuterar och utformar förslag till hur bristerna kan lösas.

Mål: Före 2010-12-31 besluta om en tydligare ägarstyrning av kollektivtrafikenDelvis extern finansiering

Miljö i balansMiljöfrågorna är en avgörande del i arbetet för regional utveckling och hållbar tillväxt. De-finitionen på en hållbar tillväxt är förutom ekonomiskt och mänskligt tillväxt även, miljö-mässigt hållbar tillväxt.

Fossilbränslefri region Ett av länets miljömål är att vi år 2030 ska vara en fossilbränslefri region. För att uppnå detta samarbetar vi i hela länet inom flera områden, enligt det separata handlingsprogram som antagits av styrelsen. Inom området bedrivs flera projekt med extern finansiering.

Några viktiga nationella uppdrag under 2010 är att vidareutveckla noden för näringsliv och affärsutveckling inom det nationella nätverket för vindbruk samt att samordna arbetet inom ”Uthållig kommun - pilotlän Kalmar”. Andra exempel på aktiviteter är den nationella vindkraftskonferensen, fortsatt genomförandet av länets klimatinvesteringsprogram samt vidareutveckling av biogas i Kalmar län.


Vindkraft Vindkraftsarbetet syftar till att vara en kraft i arbetet för en fossilbränslefri region, och en utvecklande och stärkande kraft för näringslivet nationellt och regionalt. Vindkraftsarbetet är uppdelat i fyra block.

Projektet ”Noden för Näringslivs- och affärsutveckling” inom Nationella nätverket för Vindbruk”Regionförbundet ansvarar, på uppdrag av Energimyndigheten, för en av fyra noder inom det nationella nätverket för vindbruk -”Näringslivs- och affärs-utveckling”. Bakgrunden till nätverket är det nationella planeringsmålet ”30 TWh vindkraft i Sverige år 2020”. Syftet är att sprida kunskap och information för att underlätta utbyggnaden av vind-kraft i Sverige. Uppdraget löper under två år, 2008-2010 och finansiering finns för ytterligare två år. Nodens mål är att medverka till affärer med vindkraftsmarknaden samt främja utveckling och etableringar för tillverkning av vindkraftverk i Sverige.

Extern finansiering

Regionalt projekt för vindkraftsindustri. Projektet samfinansieras med Energimyndigheten och målet är att skapa en välför-ankrad underleverantörskedja som på affärsmässig grund kan stärka tillverkningen och därmed leveranser av vindkraftsanläggningar samt verka för utveckling och etableringar för tillverkning av kompletta verk i Sverige.

Mål för 2010: Hitta fem potentiella företag och tillsammans med dem arbeta fram leveranserbjudanden för kunder på vindkraftsmarknaden.Extern finansiering

Den årliga Nationella vindkraftskonferensen Mål för 2010: Att få minst 500 deltagare med en bra mix från olika målgrupper.Extern finansiering

Övrigt regionalt arbete.

Uthållig kommun Uthållig kommun är en samverkan i tre år mellan Energimyndigheten, länets kommuner, Landstinget, Linnéuniversitetet, Regionförbundet och Länsstyrelsen. Målet är att göra Sve-riges kommuner uthålliga genom att ”använda energin som språngbräda”. Det innebär att skapa ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara kommuner. Kalmar län är pilotlän i och med att alla kommuner deltar tillsammans med de fyra regionala parterna.

Regionförbundet har Energimyndighetens uppdrag att samordna arbetet för parterna i länet som deltar, bland annat genom länsgemensamma projekt och temadagar. Samverkan innebär också att det finns arbetsgrupper med deltagare från parterna inom biogas, ener-gieffektivisering i fastigheter samt inom beteende. När det gäller arbetet med förändrat klimatbeteende pågår en klimatlöfteskampanj i länet t.o.m. hösten 2010.

Mål för 2010: 10 000 invånare i länet ska avge ett klimatlöfte.Extern finansiering

Miljösamverkan Sydost Arbetet inom Miljösamverkan Sydost, MSO, ska bidra till en god miljö i Kalmar och Got-

•

•

•

•


lands län och bidra till att miljömålen uppfylls. Detta görs bland annat genom samverkan och kompetensutveckling kring frågor inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Särskilda projekt som planeras under året är: Tillsyn av gamla deponier, tillsyn av avloppsreningsverk och ett informationsprojekt. Det kommer även att arrangeras en temadag om miljöskydd inom lantbruk. Verksamheten är organiserad enligt föreningsmodell och finansieras genom medlemsavgifter.

Mål för 2010: Att ha genomfört sex temadagar inom området.Delvis extern finansiering

Vatten, sjöar och hav

MOMENT – Modern Water Management in the Baltic Sea Area Regionförbundet i Kalmar leder projektet MOMENT – modern vattenplanering i södra Östersjöområdet. Målet är att, i samarbete mellan parter i Litauen, Ryssland, Polen och Sverige, utveckla det lokala arbetet med vattenråd och åtgärder för minskad övergödning. Inom projektet kommer olika metoder för effektiv och hållbar vattenrening att testas och utvärderas i sju olika pilotområden fördelat mellan länderna. Projektet vill även öka insti-tutionernas förmåga att hantera frågan, öka samarbetet och kompetensen bland tjänstemän och politiker inom ERB när det gäller vattenfrågornas roll i den regionala och transna-tionella utvecklingen samt att skapa ett gränsöverskridande samarbete. Som en del i MO-MENT-projektet ingår även Regionförbundets ansvar för arbetet inom ERBs arbetsgrupp om vatten.

Mål för 2010: Genomfört Vattenforum i Litauen med minst 100 deltagare.Extern finansiering

Avfallshantering i hamn - Baltic Master II Baltic Master II är ett internationellt projekt som syftar till att förbättra säkerheten till havs genom att integrerar lokala och regionala perspektiv. Fokus ligger på Östersjöregionen och åtgärder för att förebygga föroreningar, bättre kustzonsplanering och bättre beredskap på land för att hantera oljeolyckor. Projektet leds av Region Blekinge. Regionförbundet i Kalmar ansvarar, tillsammans med tre kustkommuner i Kalmar län, för den del av projektet som handlar om bättre hantering av avfall i hamn. Denna del av projektet har pekats ut som flaggskeppsprojekt i EU:s förslag till Östersjösstrategi.

Mål för 2010: Hälften av Östersjöns alla hamnar ska delta i ett nätverk.Extern finansiering

Regionalt nätverk för kommunala vattenförvaltningsfrågor Regionförbundet i Kalmar samordnar det regionala nätverket för kommunala vattenförvalt-ningsfrågor inom Södra Östersjöns vattendistrikt. Nätverket är en kommunikationsled mel-lan vattenmyndigheten/länsstyrelser och nätverkets medlemmar och en diskussionsarena för kommunala vattenförvaltningsfrågor. Nätverket är också referensgrupp till de kommu-nala vattendelegaterna.

Kalmar läns kustvattenkommitté Kalmar läns kustvattenkommitté är ett organ för samordnad så kallad kustrecipientkontroll – det vill säga undersökningar av eventuella miljöeffekter av renat avloppsvatten vid kusten. Kommittén är ett gemensamt organ för Kalmar läns kustkommuner, berörda industrier och


vattenvårdsförbund, länsstyrelsen i Kalmar län och Regionförbundet i Kalmar länRegionförbundet är sekretariat för kommittén och administrerar arbetet.


Statistik, analyser och prognoser I verksamhetsområdet för statistik, analyser och prognoser tas långsiktiga och strategiska underlag för politik och planering i Kalmar län fram. Utifrån vissa antaganden kan till exempel en länsprognos över befolkningens och sysselsättningens förväntade utveckling sammanställas.

Mål för 2010: Fakta Kalmar län ska revideras.


En väl fungerande informationsverksamhet såväl internt som externt är en viktig förutsättning för att Regionför-bundet ska kunna genomföra sitt uppdrag och nå sina verksamhetsmål. Informationsavdelningen är en resurs och stödfunktion för hela Regionförbundet. Arbetet hand-lar om att ge stöd i informationsfrågor, varumärkesbyg-gande och kontakter med massmedia. Arbetet ska präglas av en aktiv, korrekt och tydlig hållning.

Marknadsföring av länetDet är viktigt att lyfta fram det som händer i länet, såväl regionalt som nationellt och internationellt. Media är en av våra viktigaste kanaler för detta, men vi använder oss också kontinuerligt av andra kanaler för att tydliggöra bilden av Kalmar län och de utvecklingsfrågor som pågår. Några av de aktiviteter som görs under året är:

Kalmar län i riksdagenUnder våren kommer särskilda temadagar att anordnas i riksdagen med fokus Kalmar län. Genom seminarier och in-formationsmaterial ska vi förmedla en tydlig bild av aktuella händelser och vad som händer den närmaste framtiden.

Mål för 2010: Att temadagar om Kalmar län genomförs.

Världsutställningen i Shanghai, EXPO 2010 Vi planerar och genomför kommunikationsaktiviteter för vårt deltagande, tillsammans med regionens näringsliv och övriga parter från Kronobergs-, Jönköping- och Blekinge län.

Mål för 2010: Delta i projektmöten, ta fram pressinfor-mation och material till webben.

Dokumentera vårt arbete i KinaRegionförbundet har under ett antal år arbetat med olika projekt och insatser i Kina. För att göra arbetet tydligare och visa på den kunskap vi har ska en sammanställning över arbe-tet tas fram. Materialet ska spridas i lämpliga sammanhang.

Mål för 2010: Att en sammanställning är framtagen.

Information och regional profilering

Bland medarbetarna

– Vi har börjat titta på hur våra po-litiker kan bli lite mindre anonyma. Under 2010 ska vi ta fram en mer personlig beskrivning av dem på vår webbsida.

Kerstin Johansson Samordnare för styrelsens arbete


» Marknadsföring av länet med fokus på insatser i Stockholm och Bryssel. » Profilering av specifika områden som till exempel Fossilbränslefri re-gion och vårt internationella arbete (inklusive Kina-arbetet). » Att synliggöra vårt arbete i såväl nationell som internationell media.


Fossilbränslefri region ska profileras nationellt och internationelltFossilbränslefri region profileras internationellt under No Oil 2030. Ett flertal aktiviteter pågår inom ramen för No Oil 2030 och ska lyftas i vår externa kommunikation till exempel när vi deltar i internationella konferenser.

Mål för 2010: En strategi och kommunikationsplan ska finnas för området.

Nytt informationsmaterial om länet, riktat till investerare och etablerareUnder året kommer webbplatsen www.investinkalmarcounty.se att få ett nytt och uppda-terat innehåll. På webbplatsen kommer det även att finnas informationsmaterial om länets olika branschområden, för nedladdning. Detta kommer att kompletteras med tryckt mate-rial som man kan använda sig av i kontakter med potentiella investerare och etablerare.

Mål för 2010: Målet är uppnått när webbplatsen samt det tryckta materialet är klart

Platsmarknadsföring av Kalmar länI dag tävlar städer och regioner om att attrahera nya invånare och företag. Detta kallas med ett samlingsbegrepp för platsmarknadsföring. Begreppet innefattar en rad olika aktiviteter men med det gemensamma syftet att tillföra, utveckla och framhålla en regions fördelar så att den blir attraktiv hos olika målgrupper. Under året kommer en kartläggning av hur långt arbetet har kommit i kommunerna att genomföras samt vilket behov av stöd och sam-verkan man har. Utifrån detta kommer en konferensdag och workshop på temat att arrang-eras samt verktyg att tas fram för bland annat länets kommuner och landstinget.

Mål för 2010: Ansökan till Sociala fonden ska göras för att finansiera konferens och work-shop.

MedierelationerBra medierelationer bidrar till att stärka bilden av och förtroendet för Regionförbundet och vårt arbete. Vissa delar av vår verksamhet återspeglas relativt ofta i media, andra syns nästan aldrig. Vi behöver bli bättre på att förmedla nyheter inom alla områden samt följa upp och utvärdera genomförda insatser.

Mål för 2010: Öka antalet presskonferenser.

KlarspråkInom vår verksamhet produceras en stor mängd texter dagligen, både för internt och ex-ternt bruk. Kvaliteten på texterna kan bli bättre. Genom bättre texter höjs effektiviteten i vårt arbete och vi når ut bättre till våra målgrupper.

Mål för 2010: Genomföra ett klarspråksprojekt på Regionförbundet.


Regionförbundets arbetar med utveckling, samordning, marknadsföring och handläggning av olika kulturärenden. Regionförbundet bidrar med drygt 25 miljoner om året till att stärka och stödja utvecklingen av kulturen i Kalmar län. En stor del av pengarna går till länets kulturinstitu-tioner och konsulenter. Vi ger också bidrag till kulturpro-jekt som stärker kulturlivet och utvecklar regionen.

Under 2010 stakar vi ut inriktningen för den framtida verk-samheten inom kultur och utveckling i Kalmar län för ett par år framåt. Arbetet befästs i tre viktiga dokument som är sam-manlänkade. Dokumentens olika mottagare är staten, länet och länets kulturinstitutioner och kommuner.

Avsiktsförklaring med KulturrådetUtvecklingsstrategin, Kultur med nya ögonÖverenskommelserna med kulturinstitutionerna

Avsiktsförklaring med KulturrådetArbetet med en avsiktsförklaring för regionens kultursats-ningar inleddes med statens Kulturråd under hösten 2009 och ska vara klart i början av 2010. Dokumentet gäller verksamheten för 2010 och ska sedan ligga till grund för den gemensamma s.k.”portfölj” som ska tas fram för 2011. Port-följmodellen ingick som ett av förslagen i regeringens kultur-utredning som presenterades i maj 2009 och innebär kortfat-tat att ansvaret för fördelningen av statliga kulturmedel läggs på regionerna själva. Avsiktsförklaringen har sin grund i de nationella målen kopplat mot de regionala målen och ska visa länets viljeinriktning och ambitionsnivå för kulturutveckling och kulturinstitutionernas verksamhet. Avsiktsförklaringen gäller såväl statliga verksamhetsmedel som utvecklingsmedel.

Mål för 2010: En färdig portfölj för 2011 där fördel-ningen av kulturmedel till regionens institutioner beskrivs ska vara klar under året.

Utvecklingsstrategin, Kultur med nya ögonArbetet med en utvecklingsstrategi för länets kultur som ut-vecklingskraft fortsätter och ska vara klar vintern 2009/2010. Strategin kommer att omfatta ett antal utvecklingsområden med olika insatsområden och redskap. Efter att strategin är

•••

Kultur

Bland medarbetarna

– Just nu pågår flera diskussioner om hur kulturen kan ha betydelse för Regionen i stort. Jag tror att de olika strategiarbetena har stor be-tydelse 2010 när vi ska ta fram en avsiktsförklaring med Kulturrådet.

Thomas Bjerkman Handläggare kulturfrågor


» Arbetet med strategin ”Kultur med nya ögon”, som i princip inkluderar de viktigaste frågorna inom kulturområdet.


antagen politiskt, kommer arbetet under 2010 handla om att omsätta styrdokumentet till praktisk handling.

Mål för 2010: Ansvarsfördelning och resurssättande för verkställande av strategin ska göras.

Överenskommelser och strategierVid halvårsskiftet 2009 sades alla överenskommelser med kulturinstitutionerna upp. Då uppsägningstiden är 6 månader slutar de att gälla vid årsskiftet 2009/10. På institutionernas begäran har arbetet med en revision skjutits framåt i tiden för att avvakta det arbete som sker inom Kultur med nya ögon. Institutionerna har framfört en önskan om en fördjupad diskussion om vad överenskommelserna ska innehålla och det arbetet inleds under våren 2010.Mål: En diskussion med länets kulturinstitutioner om kommande överenskommelser ska genomföras under våren.

Mål för 2010: Den påbörjade revideringen av konststrategin och scenkonststrategin ska förankras politiskt och genomföras.

Institutionernas långsiktiga finansieringInom uppdraget för utvecklingsstrategin finns även ett uppdrag att se över institutionernas långsiktiga finansiering. I avsiktsförklaringen med kulturrådet ingår finansieringsfrågan som en del. Vi vill även se över de fria kulturresorna för skolelever och samordningsvinster för institutionerna.

Mål för 2010: Fria kulturresor för skolelever ska utredas och genomlysas avseende inlagda medel, behov och önskad effekt.Mål för 2010: Samordningsvinster för institutionerna ska utredas klart. Resultatet ska analyseras för att på sikt ge möjlighet till effektivare upphandlingar.

DesignUnder 2010 ska strategin för Pukebergs fortsatta utveckling, resurssättas och börja förverk-ligas. Det stora målet är att Pukeberg ska stå välutrustat och attraktivt till 2012 då den stora forskarkonferensen Cumulus 2012 arrangeras.

En utsedd resurs som kan arbeta för Cumulus forskarkonferens.Arbetet med att utveckla ett matställe och boende.Att en glasutbildning (en termin) ska starta hösten 2010.En inkubator för nya företag ska etablerasAlla aktörer i Pukeberg arbetar för att dra egna internationella möten till Pukeberg, förankra med respektive aktör om omfattning.

•••••


Lärande och kompetensförsörjning

Lärande, utbildning, kunskap och kompetens är viktiga faktorer för såväl individuell-, lokal- som regional utveck-ling. Det övergripande målet är att bidra till att höja kom-petens- och kunskapsnivån i olika sektorer i samhället framförallt genom samarbete med arbetsmarknads- och utbildningsaktörer i regionen. Ambitionen är att skapa bättre förutsättningar för arbete, anställning och utveck-ling.

Arbetet med ”Kraftsamling Kalmar län” och de företags- och kommunbesök som gjordes i länet under 2008/09 visade att den framtida kompetensförsörjningen är en av de frågor som företagen ser som viktigast för att kunna utvecklas. Förvänt-ningarna på regionala initiativ och aktiviteter kommer att öka under 2010 och i syfte att förtydliga uppdrag och inriktning benämns numera områdesgruppen lärande och kompetens-försörjning.

Fokus för arbetet är att utveckla regional samverkan med och mellan aktörer inom området lärande och kompetensförsörj-ning. Det gäller främst vårt arbete inom området yrkesutbild-ning och ungdomsfrågor. Utmaningen är också att etablera ett mer strategiskt arbetssätt när det gäller att analysera regionens framtida kompetensbehov. Ett arbete som på sikt kan utvecklas till att omfatta en större region än Kalmar län och få ett Smålandsperspektiv.

RegionbiblioteketUnder förutsättning att sökta medel erhålls kommer Region-biblioteket i samarbete med Länsbibliotek Sydost att priori-tera två övergripande projekt:

KOMBIB.EU – kompetensutvecklingsprojekt för biblioteksanställda. FUTURUM.KOM – ett marknadskommunikations-projekt i samarbete mellan 25 kommunbibliotek i sydost.Extern finansiering

Alternativ handlingsplan för genomförande av projekten finns om sökta medel inte beviljas.

Utöver dessa projekt arbetar Regionbiblioteket i enlighet med ”Biblioteksprogram 2005-2010” med projekten Vuxnas

•

•

Bland medarbetarna

– En av de mest spännande uppgifterna under 2010 blir att arrangera Regiondagarna i slutet av januari. Vi hoppas på uppemot 250 deltagare från landstinget, länets kommuner, företag med flera.

Ulrika Cederholm Kurs- och konferensarrangör


» Bättre fungerande kompetens- försörjning framför allt inom yrkes-utbildningsområdet.

» Ungdomar som resurs för lokal och regional utveckling.

» Etableringen av Linnéuniversitetet och dess integration i regionen.


lärande, Barn och Unga samt arbetet med webb 2.0. Regionbiblioteket har också som ett grunduppdrag att arbeta med vuxnas lärande. Se av-snittet om vuxnas lärande och folkbildning.

Enligt styrelsens beslut, ska frågan om utökad samverkan eller samgående mellan Länsbib-liotek Sydost , Regionbibliotek Kalmar och Länsbibliotek Jönköping, utredas.

Mål för 2010: En strategi för webbutveckling för länets bibliotek ska tas fram.

Högre utbildning och forskningRegionförbundet spelar en viktig roll när Linnéuniversitetet på olika nivåer ska etableras under 2010. Det gäller kontakter såväl på ledningsnivå som att ge förutsättningar för utbyte mellan studenter och enskilda företag och organisationer. Målsättningen är att Linnéuni-versitetet ska få en tydlig regional koppling och delaktighet. Troliga aktiviteter blir utveck-ling av projekt och verksamheter med koppling till akademiska miljöer, samt medverkan i arbetet med EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling.

Mål för 2010: Att Regionförbundet tillsammans med ledningen Linneuniversitetet har besökt länets kommunledningar.

Yrkesutbildning och analys av framtida kompetensbehovMålet är en bättre fungerande kompetensförsörjning framförallt inom yrkeshögskoleutbild-ning och yrkesvuxenutbildning. En regional samordning och samverkan för yrkeshögsko-leutbildning och yrkesvuxenutbildning ska etableras. Regionförbundets roll inom området ska förtydligas både gentemot utbildnings- och arbetsmarknadsaktörer.

Mål för 2010: Att bidra till att länets aktörer inom utbildningssektorn lämnar in fler ansökningar om att driva yrkeshögskoleutbildningar så att länet får minst lika många Yrkeshögskoleplatser som våra grannlän.

Vuxnas lärandeMålet är att höja kompetensnivån hos vuxna samt att skapa fler utbildningsaktiviteter i länets företag. Beredskapen hos aktörer inom området vuxnas lärande att möta befarad högre arbetslöshet ska stärkas genom utveckling och samordning av nätverk och kontak-ter på regional och nationell nivå. Två målgrupper för särskilda aktiviteter är studie- och yrkesvägledare, samt personer som arbetar med validering av kunskaper och yrkeserfaren-het. En strävan är också att samla utbildningsutbudet i länet på en gemensam webbaserad plattform.Ett årligt möte med studieförbunden och kommunerna ska genomföras för information och erfarenhetsutbyte inom folkbildningsområdet. En reviderad överenskommelse om bidragen till studieförbunden ska utarbetas.

Mål för 2010: Att utreda förutsättningar för en gemensam webb för utbildningsutbudet i länet.

SkolutvecklingMålet är koppla utveckling inom lärandeområdet till regional utveckling, genom att eta-blera nätverk och koordinera regionens aktörer. Viktiga frågor under 2010 är till exempel


att öka kunskapen hos länets aktörer inom lärandeområdet, om den nya gymnasiereformen GY11 och propositionen om den nya Skollagen som riksdagsbehandlas under våren 2010 och som förväntas träda i kraft 2011.

Mål för 2010: Att ytterligare regionala och länsövergripande nätverk inom skol- och läran-deområdet har etablerats.

Kurs- och konferensverksamhetUnder 2010 planerar Regionförbundet kurser inom bland annat miljö, näringsliv, pedago-gik, ekonomi och juridik. Det bedöms bli något färre deltagare än tidigare år på grund av sämre ekonomi hos våra uppdragsgivare. Under året kommer särskilt viktiga insatser vara att utveckla ledarutvecklingsprogrammet och att genomföra konferensen ”Regiondagar” den 27-28 januari.

Mål för 2010: Att minst 3 000 deltagare genomför våra utbildningar och kurser.Delvis extern finansiering.

Ungdomar som resurs för lokal och regional utvecklingRegionförbundet ska vara en tydlig och drivande aktör i regionala ungdomsfrågor. Målet för 2010 är följa upp Regionförbundets pilotregionsarbete och att dra nytta av erfarenhe-terna vi har fått. I samarbete med föreningen Kumulus ska olika utvecklingsprojekt genomföras inom om-rådena ungdomars möjligheter och situation. Det gäller frågor som ungdomsarbetslöshet, möjligheter till internationellt utbyte och ungdomars organisering.

Mål för 2010: En utvärdering för att följa upp Regionförbundets pilotregionsarbete ska genomföras.Delvis extern finansiering

LUPP ” Lokal Uppföljning av Ungdomspolitiken” , ungdomsenkäten Lupp används för att ta reda på hur ungdomar i länets kommuner ser på inflytande, skola , fritid, arbete, hälsa och framtidsplaner, en enkät där kommunerna får reda på hur unga har det i sin kommun och i vår region. Ett exempel på varför lupp är så viktig; i vissa kommuner försvinner hälf-ten av våra unga vid 19 års ålder och utflyttningen är konstant fram till 27 års ålder. För att säkra en framtida arbetskraft har det varit av stor vikt att ta reda på hur unga verkligen ser på sina möjligheter. Enkäten blir ett viktigt verktyg i hur vi kan skapa en attraktiv region för de unga som väljer att bo kvar.

Hösten 2009 har elva av länets tolv kommuner tillsammans med Eksjö genomfört enkä-ten LUPP i årskurs 8, 2:a året på gymnasierna samt i vissa pilotkommuner även på 19-25 åringar. Under våren 2010 ska svaren bearbetas och analyseras bland annat i samarbete med Linnéuniversitetet. Arbetet ska ligga till grund för kommunernas och regionens fortsatta arbete med att se ungdomar som en resurs för lokal och regional utveckling. April 2010 kommer slutrapport och slutkonferens kring Lupp 2009 att hållas där politiker och unga möts kring resultat och åtgärder.


Som regionens resurscentrum i skärningspunkten mellan IT, media och pedagogik är AV-Medias uppdrag att främja skolutveckling inom detta område.

Film och medier präglar idag vårt samhälle, vår vardag och våra värderingar. Skolan har ett tydligt ansvar att ge barn och ungdomar förutsättningar att bli delaktiga i mediesamhället.

Att behärska den ”fjärde basfärdigheten” – digital kompetens – blir allt nödvändigare, enligt EU-kommissionen (2007-12-30). Det är ytterst en fråga om yttrandefrihet och en förut-sättning för demokrati.

Under året kommer AV-Media arbeta för att höja den digitala kompetensen och användningen av IKT (Informations- och kommunikationsteknik). AV-Medias roll ska också göras tyd-ligare. Detta ska bland annat göras genom att erbjuda skolor stöd inom praktisk IT- och mediekompetens (PIM), anordna skräddarsydda kurser och föreläsningar, samt vara en arena för diskussion och reflektion.

AV-Media ska också informera om utvecklingen av IT-an-passad teknik och bistå skolans personal och ledning med rådgivning kring tekniska lösningar som kan uppfylla skolans pedagogiska behov.

AV-Media ska erbjuda ett brett och pedagogiskt anpassat fil-mutbud vilket kräver en väl fungerande informationsfunktion.

AV-Media arbetar aktivt med olika informationsinsatser mot brukarna, bland annat i form av regelbundna nyhetsbrev och personliga besök, men framförallt genom den nyligen omar-betade och utvecklade hemsidan.

Under 2010 kommer en utvärdering av verksamheten att göras i form av en grundlig brukarenkät. Undersökningen är återkommande vart femte år och resultatet påverkar verksam-hetens inriktning, till exempel behovet av olika informations-insatser.

Mål för 2010: Att höja den digitala kompetensen och öka användningen av IKT inom skolan

AV-Media

Bland medarbetarna

– Jag ser fram emot att under året vara med och jobba för skolutveck-ling kopplat till digital kompetens i

länets skolor och på Linné- universitetets lärarutbildning.

IKT kan på många sätt minska det

onödiga glapp som finns mellan skolan och samhället.

Johan EngdahlIT-pedagog


Regionförbundets uppgift är att stödja idéer som kan skapa tillväxt i länet. Det handlar om stöd till enskilda företag och företag i samverkan men också stöd till olika typer av utvecklingsprojekt. På samma sätt som inom Regionförbundet i stort, är arbetet inom näringslivsområ-det också inriktat på att driva frågor som är gemensamma inom länet – ett exempel är besöksnäringen.

FöretagsstödDet övergripande målet med företagsstödet är att främja en hållbar tillväxt och öka konkurrenskraften för länets företag.

Under 2009 genomfördes en extern utvärdering av företags-stödet. Flera av målsättningarna för 2010 är kopplade till resultatet av denna,

öka antalet ansökningar om innovationsfinansiering från företag ledda av kvinnor och personer med ut-ländsk bakgrund öka andelen ansökningar som omfattar tjänsteinnova-tioner. erbjuda konsultcheckar inom till exempel marknadsut-veckling för främjande av export

Vidare är målsättningen att medverka till att förkorta proces-sen från idé till marknad genom att bättre följa upp de företag som fått stöd under utvecklingsfasen. Att medverka till god servicenivå på landsbygden är ytterligare exempel på mål för arbetet med företagsstöd. Administrativ eftersträvas kortare handläggningstid.

Mål för 2010: Att antalet ansökningar från utpekade grupper ökar.Extern finansiering

ProjektkontoretProjektkontorets verksamhet ska ge råd till Regionförbun-dets medlemmar och andra som har projektidéer om hur ett projekt kan sättas upp och var finansiering kan sökas. Det handlar främst om EU-finansiering med även nationella medel. För att nå ut med informationen kommer man under året att besöka samtliga 12 kommuner. Projektkontoret kom-

•

•

•

Näringsliv och tillväxt

Bland medarbetarna

– Jag hoppas mycket på arbe-tet med marknadsföringen av besöksnäringen mot Danmark och Tyskland. Vi ligger absolut rätt i tiden med den satsningen.

Karin Ekebjär Affärsutvecklare projekt Vinst


» Åtgärder som kan stärka länet under finanskrisen och lågkonjunk-turen » Insatser för näringslivets konkur-renskraft på den globala markanden » Utveckla och förbättra våra före-tagsstöd


mer också att vara delaktigt i de informationsaktiviteter som Tillväxtverket och ESF-rådet genomför. Ett av målen är att fler kommuner/aktörer ska beviljas EU-medel eller annan nationell finansiering. Ett ytterligare exempel på mål är en ökad grad av internationella projekt i länet.

Mål för 2010: Att fler internationella projekt genomförs/drivs i länet.Delvis extern finansiering

BesöksnäringenFörutom ett allmänt besöksfrämjande arbete är verksamhetsområdet delvis styrt och finansierat via EU-projektet VINST, som främst syftar till en ökad internationalisering av besöksnäringen i länet. Genom internationell marknadsföring ska andelen utländska kom-mersiella gästnätter öka. Ur projekt VINST kommer nya behov och idéer, bl. a. behov av kompetensutveckling riktad till de mindre företagen. Ett mål är att bidra till ökad kompe-tens hos länets turismaktörer genom att genomföra det länsövergripande projektet ”Kom-petensförsörjning av besöksnäringen i Kalmar län”. En förstudie tas fram under hösten och vintern 2009/2010 och projektet som finansieras av sociala fonden beräknas kunna starta i augusti 2010.

Mål för 2010: En strategi ska tas fram för att utveckla besöksnäringen där Regionförbun-dets roll i arbetet identifieras. Delvis extern finansiering

Näringspolitiskt arbeteArbetet inom detta område handlar mycket om att skapa strategiska samarbeten och struk-turer till stöd för näringslivets utveckling. Regionförbundets roll är inte att vara operativ i första hand utan att genom stöd till andra aktörer bidra till att skapa tillväxt i länets företag.

ALMIRegionförbundet är minoritetsägare i ALMI och en aktiv part i arbetet med att utveckla verksamheten. Kansliet sitter som adjungerad i styrelsen och vi har fyra politiker som är ordinarie ledamöter. För 2010 har vi, tillsammans med ALMI moderbolag, arbetet fram ett nytt ägardirektiv. Regionförbundets ekonomiska åtagande ligger på samma nivå som för 2009, ca 5 miljoner kronor.

ALMI RegioninvestRegionförbundet är också medfinansiär av det nya riskkapitalbolag som startade 2009, ALMI Regioninvest. Tillsammans med Kronbergs, Jönköpings, Gotlands län samt EU-medel från Småland och Öarna byggs detta bolag upp och målet är att öka tillgången till utvecklingskapital i regionen. Under 2010 kommer Regionförbundet tillsammans med bland annat ALMI Regioninvest och ALMI i Kalmar län arrangera ett seminarium för att höja kunskapen hos företag vilka möjligheter som finns när det gäller att få in externt kapi-tal och vad det innebär.

Extern finansiering


LinnéuniversitetetRegionen kommer med start 1 januari 2001 ha tillgång till ett nytt universitet, Linnéuni-versitet. Regionförbundet har under ett antal år bidragit till att utveckla kontakterna mellan Högskolan i Kalmar och länets företag via högskolans omvärldsenhet, före detta Närings-livsservice. Samarbete får nu nya former och det är viktigt att Regionförbundet är aktiv i den utveckling som sker. Vi ska ställa tydliga krav kopplade till de insatser som görs, för att det även i fortsättningen ska finns ett nära samband mellan länets företag och det nya universitetet.

RegLabRegionförbundet har ingått i ett samarbete med ett antal län och statliga aktörer som syftar till att fördjupa kunskapen om regionala utvecklingsfrågor. Detta sker genom ett aktivt deltagande i olika analysarbeten som initieras av deltagarna. Det gemensamma projektet RegLab startade hösten -09.

Extern finansiering

Industriellt Utvecklings Centrum – IUC Kalmar länEn del i Regionförbundets arbete med att ge stöd till länets näringsliv är att arbeta med aktörer som är direkt operativa gentemot företagen. Under 2009 etablerades en regional plattform för tillverkningsindustrin, IUC i Kalmar län. Målgruppen är tillverkande företag och verksamheten har två huvuduppgifter; företagsutveckling och företagsanpassade utbild-ningar. Verksamheten ska bedrivas i hela länet i samverkan med lokala aktörer. Målet 2010 är att verksamheten ska vara förankrad i hela länet samt att samverkan har etablerats med lokala aktörer.

Extern finansiering

Lokala Utvecklings Centrum LUCUnder 2009 genomfördes en utvärdering av lokala utvecklingscentrum som finns i 8 av länets 12 kommuner. Regionförbundet har medfinansierat dessa under en längre tid och det finns ett gällande beslut för Regionförbundets medfinansiering till och med 2010. Med utvärderingen som grund ska kansliet under början av 2010 ta fram ett förslag till Region-förbundets fortsatta engagemang.

Extern finansiering

Företag i samverkanRegionförbundet stödjer företag i samverkan, ibland kallade kluster. De mest aktiva är för närvarande Sustainable Sweden (miljöteknik) och Träklustret som leds av Träcentrum i Nässjö. I arbetet med Kraftsamling Kalmar län visade sig tydligt att träindustrin var en av de näringar som var mest utsatta. Detta ledde till att samordnarna i Smålands-länen tog initiativ till ett gemensamt utvecklingsprojekt för träindustrin för hela Småland och där Regionförbundet i Kalmar län ska vara projektägare. Att genom olika insatser stärka företa-gens internationella konkurrenskraft.

Extern finansiering


Forskningsprojekt Kalmar län är utsett av Näringsdepartementet som pilotlän för att öka delaktigheten i forskningsprojekt inom till exempel 7:e ramprogrammet. Näringsdepartementet har iden-tifierat att kunskapen om EUs ramprogram är alltför låg i stora delar av landet och man vill finna metoder för att öka kompetensen.

Regionförbundet kommer under 3 år att få stöd i en process där målet är att under samma tid ta fram en ansökan till programmet. Insatserna från Regionförbundet handlar om att identifiera lämpligt fokusområde samt att få igång och samla relevanta aktörer för en ge-mensam ansökan.

Slutförvar Under 2009 kom beslutet att förlägga slutförvaret till Östhammars kommun. Oskarshamns kommun och Kalmar län blev dock inte lottlösa. En kapselfabrik och en inkapslingsan-läggning kommer att förläggas i Oskarshamn. Förutom nämnda investeringar har Oskars-hamns och Östhammars kommun gemensamt utverkat ett mervärdesavtal med SKB där Oskarhamn tilldelas 75 % av det totala värdet 1,5 miljarder kr. Samtliga kommande insatser kommer rätt nyttjat att skapa tillväxtförutsättningar för länets företag. Regionförbundet har därför lämnat in en ny ansökan till kärnavfallsfonden för att bedriva insatser bl.a. i syfte att medvetandegöra företagen i länet om möjligheterna de nya investeringarna medför.

Regionala serviceprogramRegeringen har uppdragit åt Regionförbundet att ta fram ett regionalt servviceprogram för Kalmar län under 2009 som ska gälla under perioden 2010-2013. Programmet ska främja tillgången till kommersiell och offentlig service på landsbygden. Programmet ska inne-hålla en analys av servicetillgången på landsbygden och förslag på konkreta åtgärder för att motverka den utglesning av servicen som pågått under många år. I programmet ska det även finnas en finansieringsplan för åtgärderna. För den enskilde konsumenten är det en rättighet att ha en god tillgång till både kommersiell och offentlig service. För en bygd är tillgången till service en grundläggande förutsättning för lokal tillväxt.

Programarbetet sker i ett partnerskap med kommunerna och andra aktörer. Programarbe-tet ska utformas efter de regionala förutsättningar som råder. Tillväxtverket och Myndighe-ten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser stödjer länsstyrelser och regioner när det gäller metodik och utvärdering av programmen. Vilken roll och ansvar Regionförbundet kommer att ha i det fortsatta arbetet kommer att bli tydligt under 2010.


Området omfattar framför allt vård- och omsorgsfrågor, IT som verktyg för verksamhetsutveckling samt FoU-arbetet inom socialtjänsten. Oftast görs detta på uppdrag av och i nära samverkan med länets kommuner och landstinget. Målet är att samordna frågor av gemensamt intresse, bistå kommunerna i kompetensutveckling, samt samverka med andra aktörer. Genom primärkommunala nämnden (PKN) kan nya uppdrag initieras och avrapportering av frågor inom området sker kontinuerligt till nämnden.

HemsjukvårdAnsvaret för hemsjukvården i Kalmar län övergick från lands-tinget till kommunerna den 1 januari 2008. Målet med för-ändringen var att ge bästa möjliga hemsjukvård ur ett med-borgarperspektiv. Under 2010 ska avtalet utvärderas. Särskilt kommer områdena habilitering rehabilitering, hjälpmedel samt specialistsjukvård att analyseras.

Hjälpmedelsförsörjningen i kommunernaI samband med hemsjukvårdsreformen tecknades ett avtal mellan länets kommuner och landstinget om hjälpmedelsför-sörjningen. Avtalet löper till och med 2011 med möjlighet till förlängning till och med 2013. En viktig uppgift för Region-förbundet blir att, tillsammans med kommunerna, förbereda en framtida lösning av hjälpmedelsförsörjningen. På uppdrag av PKN planeras därför ett 2-årigt tjänsteutvecklingsprojekt inom Fokus Kalmar län (se verksamhetsplanen för Fokus Kalmar län). Projektet finansieras med medel från kommu-nerna och Fokus.

Sammanhållet stöd vid psykisk funktions-nedsättningMålet med landstingets och Regionförbundets projekt är att förbättra förutsättningarna för ett samordnat stöd till mål-gruppen för att individen ska uppleva en förbättrad livskva-litet. Under 2009 har 95 personer (personal, brukare och anhöriga) intervjuats. Arbetet har resulterat i en rapport som kommer att återföras till kommunerna, landstinget, brukare

Välfärd

Bland medarbetarna

– Jag tror att 2010 blir året då vårdpersonalen i kommunerna märker effekterna av den nationella IT-strategin för vård & omsorg, bland annat genom Cosmic Link och v årdplanering via videokonfe-rensteknik.


» Den framtida hjälpmedelsförsörj-ningen i kommunerna

» Stimulera och aktivt arbeta för en ökad samverkan mellan länets kommuner

»Sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning

Fredrik Lilja Barnhälsodata-projektet


och anhöriga under vintern 2010. Resultatet utgör grunden för nedanstående projekt avse-ende kompetensförstärkning.

Extern finansiering.

Kompetensförstärkning för de som arbetar med personer som har psykisk funktionsnedsättningProjektet utgår ifrån erfarenheter/kunskaper från intervjuerna i ovanstående projekt. Samt-liga länets kommuner och landstinget deltar. Målet är

att utveckla kompetensen hos berörd personal att utveckla ett likvärdigt stöd i hela länet att därigenom förbättra förutsättningarna för långsiktigt och sammanhållet stöd till målgruppen.

I projektet som drivs gemensamt av landstinget och Regionförbundet ingår att arbeta fram en gemensam modell för sammanhållet stöd samt påvisa möjliga organisatoriska strukturer som stödjer modellen. Projektet finansieras med statliga stimulansmedel som förvaltas av landstinget.

Utveckling av missbruks- och beroendevården i länetDet övergripande målet är att utforma missbruks- och beroendevården i länet. Landstingets primärvård och psykiatri, samt sju kommuner ska bland annat införa Socialstyrelsens natio-nella riktlinjer inom området. Projektet ska ta fram gemensamt policy- och styrdokument med ansvarsgränser, riktlinjer, rutiner och former för strukturerat samarbete och samver-kan. Projektet fortsätter under 2010 om SKL godkänner genomförandeplanen för 2010 och beviljar ytterligare medel.

Prioriterade områden inom PKN de närmaste årenI april 2008 genomfördes ett arbetsseminarium med PKN:s ledamöter för att identifiera viktiga frågor av gemensamt intresse för länets kommuner. Nämnden prioriterade följande områden:

Kommunala arbetsgivarfrågor Kompetensförsörjning, personalrekrytering, karriärvägar i kommunal verksamhetKommunal samverkan Drift, service, administrativa stödsystem samt kring konkreta verksamheterFinansiering av kommunal verksamhet framöver Omfördelning av resurser i kommunen samt opinionsbildning kring skatteutjäm-ningens betydelseDemokratifrågor Utbildning i att möta media, politiskt ledarskap samt kommunicera med hjälp av ITRelationen till Regionförbundets styrelse och arbetsutskott Initiera angelägna frågor i styrelsen, föreslå överläggningar mellan presidierna i sty-relsen och PKN, delta i beredningsprocessen av vissa styrelseärenden.

Under 2010 kommer PKN att ytterligare fördjupa kunskapsinhämtningen och diskussionen inom dessa områden.

•••

•

•

•

•

•


Målet med Fokus verksamhet är att aktivt bidra till ut-vecklingen av socialtjänstens olika verksamheter, dess tjänster och personalens kompetens. Detta sker genom att i nära samarbete med socialtjänstens personal, led-ning och politiker ta fram och förmedla ny kunskap kring frågor som rör socialtjänstens uppdrag i samhället.

FoU-projekt och annan verksamhet som Fokus bedriver är resultatet av de prioriteringar som Fokus FoU-råd gör när de sätter de anställda vid Fokus i arbete. I sitt FoU-arbete sysslar Fokus med att utveckla praktisk kunskap utifrån olika yrkes-gruppers behov. Konkret sker detta genom att olika gruppers yrkespraktik utforskas tillsammans med de yrkesverksamma, de erbjuds erfarenhetsutbyte i nätverk och erbjuds därigenom delaktighet i utvecklingen av sociala tjänster till brukare/med-borgare.

Projekten är länsgemensamma och en del av dessa bedrivs i samverkan med socialtjänstens samarbetsparter, såsom Social-styrelsen, Landstinget i Kalmar län, Högskolan i Kalmar och i några fall även med brukarorganisationer och andra FoU-enheter. Fokus arrangerar regionala och nationella mötes-platser för praktiker och skildrar praktiken i rapporter och skrifter. Fokus/Regionförbundet utgör sedan två år Nationellt kompetenscentrum för anhörigfrågor.

Flera aktuella FoU-projekt rör barnperspektivet vid utred-ning av barn- och ungdomars behov. Ett annat tema i flera projekt är kvalitetsutveckling av utredningsmetoder, imple-mentering av nationella riktlinjer och utredningsinstrument (BBIC), liksom kvalitetssäkring av myndighets¬utövande handläggning (Kollegiala granskningar av beslutsunderlag och arbetsprocesser) och social dokumentation av utförda tjänster.

I samverkan med Högskolan i Kalmar bedrivs Utvärderings-verkstad där projektledare från kommunerna får vägledning i projektarbete och utvärderingsmetoder. Några ytterligare teman handlar om betydelsen av utvecklingsinriktat ledar-skap, förnyad undersökning av ungdomars drogvanor, trygg-hetsskapande tjänster till äldre och framtida hjälpmedelsför-sörjning. Fokus arrangerar även under 2010 regionala och nationella mötesplatser.

Fokus

Bland medarbetarna

– Vi ser fram emot att under 2010 sprida den kunskap som sam-manställts av oss vid Nationellt kompetenscentrum Anhöriga och att stimulera och stödja Sveriges kommuner i att vidareutveckla stödet till anhörigvårdare.

Lennart Magnusson ochElizabeth Hanson, verksamhetschef respektive FoU-ledare vid Nationellt kompetenscentrum för Anhöriga


Under 2010 avrapporteras resultat från flera genomförda FoU-projekt. Det sker genom skrif¬ter, nyhetsbrev, seminarier och föreläsningar på regionala och nationella mötesplat-ser. Kom¬munikation av resultat gäller avslutade projekt om Kvarboendeprincipen och äldres flyttning till särskilt boende, Salutogen rehabilitering, Socialt stöd till personer med psykisk funktions¬nedsättning, Kommunernas hemsjukvård, Utvecklingen av anhörigstö-det, Brukarnas upple¬velser av arbetsinriktad rehabilitering, Utvärdering av utbildning om våld i nära relationer, samt forskningscirkelrapporterna: Att leva med knapp ekonomi och Socialarbetarnas föreställ¬ningar om kön och hur föreställningarna påverkar barnvårdsut-redningar.

Nationellt kompetenscentrum AnhörigaVerksamhet vid Nationellt kompetenscentrum Anhöriga sker enligt plan och omfattar bl.a. Regionala mötesdagar och framställning av kunskapsöversikter. Dessa spänner över fem prioriterade områden

individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstödsamverkan och partnerskap i stöd och hjälp för anhörigakombination förvärvsarbete och anhörigomsorge-tjänster och ny teknik för anhörigvårdare bibehållen hälsa och förebyggande av ohälsaExtern finansiering

•••••


Arbetet inom den administrativa verksamheten på Regi-onförbundet består i huvudsak av uppgifter av intern och förvaltande karaktär. Arbetet ska bidra till att målen i RUPEN uppnås.

Bemanningen inom administrationen på Regionförbundet kommer att minska med en person 2010. Med anledning av detta ska vi gå igenom arbetsuppgifterna och genomföra omprioriteringar och effektiviseringar.

Nedan presenteras exempel på insatser som Regionförbundet kommer att göra inom det administrativa området 2010.

Arkiv, diarium och postMålet för arkiv, diarium och post är att säkerställa högsta möjliga tillgänglighet till inkomna och upprättade handlingar. För att åstadkomma detta ska vi bl.a. fortsätta att öka antalet medarbetare som kan hantera diariet.

Energi- och klimatHösten 2009 antog Regionförbundet en energi- och kli-matstrategi för det interna arbetet. Strategin är inriktad på lokaler, köpta varor och tjänster samt resor. Det övergripande målet är att minimera den egna verksamhetens negativa påverkan.

ITUnder 2010 ska Regionförbundet anta en policy för in-formations- och IT-säkerhetsfrågor. Vid sidan av detta ska den beslutade övergången till OpenOffice slutföras, och ett OpenSource-baserat mötesverktyg introduceras.

PersonalfrågorMålet är att Regionförbundet ska vara en hälsofrämjande arbetsplats. För att nå målet ska våra värderingar stärkas.

Administration

Bland medarbetarna

– För min del tror jag att den nybyggda receptionen på Regi-onförbundets kansli kan bli bra. Det kommer att bli tydligare och enklare för de som besöker oss.

Carina Ericsson Kontorsvärdinna


De värderingar vi enats kring är:Arbetet på Regionförbundet präglas av öppenhet.Vi tar stort personligt ansvar och respekterar varandra.Vi är positiva och gör alltid vårt bästa.Bemötandet på arbetsplatsen kännetecknas av prestigelöshet, rättvisa, förståelse och ärlighet.Vi värderar nyfikenhet och är öppna för förändring.

Inom området lön och anställningsvillkor ska det alltid finnas uppdaterade policys och handlingsplaner kring arbetsmiljö, diskriminering, jämställdhet, kompetensutveckling, kris, lön, områdesansvarig och medarbetare. Arbetet med planerna ska utgå från en årlig medar-betarenkät.

UpphandlingStyrelsen antog 2008 uppdaterade upphandlingsregler för Regionförbundet och Kommu-nernas Hus i Kalmar AB. Det övergripande målet avseende Regionförbundets upphand-lingar är att med förbättrad eller bibehållen kvalitet, få bästa möjliga pris på inköpta varor och tjänster. Behovet av inköp och upphandlingar ska alltid vara inventerat och upphand-lingarna genomförda eller planerade.

Regionförbundet ska tillsammans med medlemmarna vid behov delta i eventuella gemen-samma upphandlingar i regionen och i utvecklingen av en eventuellt kommande gemensam e-handelsportal.

••••

•


Ekonomi

Ekonomiska förutsättningar för verksamheten 2010Utgångspunkten för budget 2010 är verksamheten 2009 samt planerad utveckling av verksamheten. Denna beskrivs utförligt i verksamhetsplanen. Det är här värt att notera att mycket av verksamheten finansieras av externa medel, helt eller delvis. Utöver den samlade verksamhetsplanen finns mer detaljerade mål- och aktivitetsbeskrivningar för respektive område.

Årets budgeterade intäkter, 101 miljoner kronor, utgörs av medlemsavgifter (ca 30 %), medlemsbidrag (drygt 50 %), statlig ersättning och bidrag (närmare 15 %) samt övriga intäkter och ersättningar för särskilda ändamål (knappt 5 %).

Årets budgeterade kostnader utgörs av löpande kostnader för verksamheten (ca 55%) och utbetalade institutions- och organisationsbidrag (ca 45%). Underskott uppstår dels på kansliet med 518 000 kronor, dels på Fokus med 922 000 kronor. Underskottet på Fokus uppkommer på grund av att kostnader för genomförande av prioriterade projekt 2010 inte längre helt kan finansieras av externa bidrag och försäljningsinkomster.

Kansliets projektverksamhet budgeteras, med något undantag, inte i Regionförbundets år-liga budget. Varje projekt budgeteras i samband med ansökan om extern finansiering. Dessa budgetar skall per definition vare sig ge vinst eller förlust, det vill säga inte vara resultatpå-verkande.

Sammantaget redovisar Regionförbundet efter avskrivningar och finansnetto ett budgeterat underskott på 1,4 miljoner kronor.

Större förändringar jämfört med 2009 är att medlemsavgifterna till kansli och AV-Media ligger kvar på samma nominella belopp åren 2009 och 2010. Avgiften som tagits ut för bidrag till Baltic Business School upphör 2010. Landstinget minskar vidare verksamhetsbi-draget med 1 miljon kronor och gör ingen indexuppräkning.

Under 2010 kommer Sydsveriges Europakontor-Småland & Blekinge att ingå som ett verksamhetsområde i Regionförbundets verksamhet. Verksamhetens kostnader ska bäras av parterna. Varje parts kostnad bedöms ligga i nivå med den medlemsavgift som tidigare ta-gits ut genom Sydsam. I budgeten har verksamheten nettobudgeterats. En separat verksam-hetsbudget kommer att upprättas under 2010 när kontorets omfattning och kostnadsläge är bättre känt.

Kommunallagen ställer balanskrav på budgeten1. Kravet innebär att budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från principen om budget i balans får göras om det finns synnerliga skäl. Underbalansering ska göras med restriktivitet och helst endast något enstaka år. Synnerliga skäl kan exempelvis vara ett eget kapital med reali-serbara tillgångar som överstiger vad som kan bedömas utgöra rimliga krav på finansiell handlingsberedskap. Regionförbundet har vid delårsbokslutet 30 juni 2009 ett eget kapital � (Kommunallagen kap 8 § 4)


på 15 miljoner kronor och finansiella måltal som överstiger fastlagda mål. Finansiell ana-lys av nuläge och bedömt läge vid budgetåret 2010 års slut ger vid handen att budgeterat underskott på 1,4 miljoner kronor kommer att innebära sänkt soliditet och likviditet, dock bedömningvis fortfarande i nivå med måltalen. Regionförbundet planerar därför att använ-da eget kapital för att finansiera verksamheten 2010.

Planerna för 2011 och 2012 motsvarar 2010 års budget i fast värde. De förändringar som är kända idag har inte kunnat beräknas och därmed inte läggas in i planerna. Osäkerhet avseende medlemmarnas skatteunderlag och centrala löneavtal gör läget svårbedömt. Den planerade flytten av Fokus till Kommunernas Hus kommer att innebära viss besparing avseende hyror.

Finansiella målI budgeten ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushåll-ning2. Styrelsen fastställde 2006 nedanstående finansiella mål:

Likviditet (betalningsförmåga på kort sikt) över 100 %. Avser kvoten kortfristiga fordringar+kassa+bank och kortfristiga skulder. Utfall 2008 var 119 %.Soliditet (betalningsförmåga på lång sikt) över 20 %. Avser kvoten eget kapital och balansomslutning. Utfall 2008 var 26 %.Projektfinansiering (visar betalningsförmåga avseende kostnader i projekt i avvaktan på inbetalning av extern medfinansiering) över 100 %. Avser kvoten förutbetalda projektintäkter + eget kapital och upplupna projektintäkter. Utfall 2008 var 378 %.

Dessa mål gäller även för 2009 och 2010. Utfall 2009 bedöms komma att ligga något under 2008 års utfall, möjligen att projektfinansieringsgraden blir lägre, dock inte under måltalet. Den höga projektfinansieringsgraden 2008 beror på stora förskottsfinansieringar i några enskilda projekt.

PersonalEnligt budget och verksamhetsplan för 2010 kommer kansliets personal under året att bestå av 38 tillsvidareanställda medarbetare (13 män och 25 kvinnor). Till detta kommer 6 tillsvidareanställningar på regionbiblioteket (2 män och 4 kvinnor). På AV-Media kommer 9 tillsvidareanställda personer att arbeta (4 män och 5 kvinnor) och på FOKUS 7 medarbe-tare (6 kvinnor, en vakans).

Kansli och regionbibliotek har vardera en pensionsavgång (en förtida) som inte ersätts. Totalt kommer 60 personer (59 årsarbetskrafter) med tillsvidareanställning att arbeta på re-gionförbundet. Budget 2009 omfattar 61 personer (60 årsarbetskrafter). Till detta kommer enligt den nuvarande bedömningen mellan 10 och 20 visstidsanställningar. Tillkommande personal, 2-3 tjänster, på Sydsveriges Europakontor ingår inte i dessa uppgifter.

2 (Kommunallagen kap 8 § 5)

•

•

•


Budget 2010, Plan 2011-2012

(löpvärde)(fast värde) (fast värde)

Utfall Prognos Budget Plan Plan Not2008 2009 2010 2011 2012 0

(tkr) (tkr) (tkr) (tkr) (tkr)

INTÄKTER OCH BIDRAG

Medlemsavgifter kansli 19 815 20 576 20 576 20 576 20 576 1Medlemsavgift AV Media 6 488 6 783 6 783 6 783 6 783 2Medlemsavgift FOKUS 4 294 4 402 4 512 4 512 4 512 3Delsumma medlemsavgifter 30 597 31 761 31 871 31 871 31 871

Medlemsavg, Baltic Business School 2 735 2 846 0 0 0 4Kansliersättning fr staten 5 473 5 255 5 255 5 255 5 255 5Kurs- och konferensverksamheten 601 900 750 750 750 6Övriga adm ersättningar till kansliet 3 820 4 332 5 170 5 170 5 170 7Bidrag från Statens kulturråd (Regionbibl) 1 070 1 082 1 082 1 082 1 082 8Bidrag från landstinget 51 520 52 551 51 551 51 551 51 551 9AV-Media övrigt 415 450 417 417 417 10FOKUS övrigt 6 534 7 009 5 150 5 150 5 150 11Delsumma 72 168 74 425 69 375 69 375 69 375

Övriga intäkter, ej budgeterade

Diverse kostnadsställe kansli 553

Summa inkomster 102 765 106 739 101 246 101 246 101 246

KOSTNADER OCH BIDRAG Administration

Politiska organisationen 3 135 3 200 3 300 3 300 3 300 12Revisionen 246 200 210 210 210 13Kanslipersonal 25 157 26 344 26 850 26 850 26 850 14Kansli övriga kostnader 8 355 7 700 7 600 7 600 7 600 15” , uppföljning reg projmedel 600 800 800 800 16Sydsveriges Europakontor 423 430 448 448 448 17Summa 37 316 38 474 39 208 39 208 39 208

Övrig verksamhet

Information och regional profilering 314 400 400 400 400 18Kulturstipendier 118 120 120 120 120 19Regional kulturresurs 800 647 653 653 653 20Regional biblioteksresurs 231 250 250 250 250 21Summa 1 463 1 417 1 423 1 423 1 423

Resultatenheter

AV-Media 6 445 7 233 7 080 7 080 7 080 22FOKUS 10 080 11 911 10 584 10 584 10 584 23Summa 16 525 19 144 17 664 17 664 17 664

Övriga kostnader, ej budgeterade

Projektverksamhet (underskott) 525 237


Budget 2010, Plan 2011-2012

(löpvärde)(fast värde) (fast värde)

Utfall Prognos Budget Plan Plan Not2008 2009 2010 2011 2012

(tkr) (tkr) (tkr) (tkr) (tkr)

Institutionsbidrag näringsliv/politik ALMI 5 000 4 983 4 983 4 983 4 983 24Baltic Business School 2 735 2 846 0 0 0 25Connect 3 3 3 3 3 26Euroregion Baltics kansli 65 80 80 80 80 27Summa 7 803 7 912 5 066 5 066 5 066

Institutions- och organisationsbidrag kultur

Byteatern 6264 6 389 6 389 6 389 6 389 28Capellagården 205 209 209 209 209 29Danskonsulent 116 200 200 200 200 30Designarkivet 917 935 935 935 935 31Kalmar läns arkivförbund 140 140 140 140 140 32Kalmar läns hemslöjd 686 700 700 700 700 33Kalmar läns musikstiftelse 3940 4 019 4 019 4 019 4 019 34Kalmar läns museum 6759 6 894 6 894 6 894 6 894 35Kalmar konstmuseum 2361 2 413 2 413 2 413 2 413 36Reaktor 680 790 790 790 790 37Riksteaterföreningen i Kalmar län 1131 1 154 1 154 1 154 1 154 38Virserums konsthall 1350 1 350 1 350 1 350 1 350 39Regionala kulturorganisationer 381 389 383 383 383 40Summa 24 930 25 582 25 576 25 576 25 576

Organisationsbidrag övriga 41

Folkbildningsorganisationer 9492 9 682 9 382 9 382 9 382 42Regionala idrottsorganisationer och SISU 2798 2 854 2 754 2 754 2 754 43Regionala ungdomsorganisationer 1747 1 782 1 482 1 482 1 482 44Pensionärsorganisationer 619 631 331 331 331 45Summa 14 656 14 949 13 949 13 949 13 949

Avskrivningar 259 400 400 400 400 46

Finansiella kostnader/intäkter (inkomst) -1 884 -550 -600 -600 -600 47

Summa utgifter 101 593 107 565 102 686 102 686 102 686

RESULTAT 1 172 -826 -1 440 -1 440 -1 440 48


Noter 0 Prognos 2009 är upprättad i samband med Delårsbokslut jan- juni 2009. 1 Medlemsavgifter från länets kommuner och landsting baseras på summa skatter och bidrag. Enligt överläggning 4 maj 2009 Landstingets och PKNs presidier debiteras samma nominella belopp som 2009.

2 Medlemsavgifter från länets kommuner baseras på summa skatter och bidrag. En ligt överläggning 4 maj 2009 Landstingets och PKNs presidier debiteras samma nominella belopp som 2009. 3 Medlemsavgifter från länets kommuner regleras enligt särskilt avtal 2008-2010. 4 Avtalet upphör från och med 2010. 5 Finansdepartementet har inte föranstaltat om ytterligare nedskärningar. Samman- lagt uppgår nedskärningar 2007-2009 till 1.383 tkr. 6 Ersättningen motsvarar inte budgeterade kostnader. Kommunerna bedöms inte ha ekonomiska möjligheter till lika många kursdagar som tidigare. (Kostnadstäckning krävs för kurs- och konferensverksamheten enligt styrelsebeslut 2005-04-14 §49.) 7 Ersättningar och bidrag avseende Kommunernas Hus 120 tkr, KLP 45 tkr, informa- tionssäkerhetsamordnare 735 tkr, Miljösamverkan Sydost 668 tkr, projektkontor 2.200 tkr, ansl uppf/utv 1.000 tkr, projektadministration 400 tkr. 8 Trots personalneddragning med en befattning (talboksverksamheten minskar), budgeteras bidraget till belopp erhållet för 2009 med tanke på det omfattande utvecklingsarbete som görs. 9 Enligt landstingets beslut att minska bidraget med 1,0 mkr samt att utesluta index uppräkning. 10 Intäkten avser anslutningsavgifter, kursintäkter, försäljning och uthyrning. 11 Intäkterna avser Socialstyrelsens bidrag till Nationellt Kompetenscentrum Anhö riga 5 mkr, konferenser, försäljning av FoU-rapporter mm 150 tkr. Förväntade inkomster är betydligt lägre än tidigare år. 12 Arvodena till ordförande och AU-ledamöter utgör 70% respektive 40% av genom snittlig månadslön för kommunstyrelsernas ordföranden i länet. Övriga styrelsele damöters dagsarvode utgör 2% av riksdagsledamöternas månadslön. 13 Kostnad för extern revision utgör ca 25% av revisionsbudget. 14 Löneavtal 2009 har fallit ut med 2,61%. För 2010 budgeteras 2,0 %. Ej återbesatta pensionsavgångar 1,75 tjänst innebär färre anställda.

15 Kostnaderna har detaljbudgeterats, vissa tjänster har omförhandlats under året vilket bedöms få effekt 2010.


16 Avser konsulttjänster för uppföljning och utvärdering av anslaget för tillväxtåtgär der samt Tillväxtverkets debiterade kostnad för NYPS, 240 tkr. Posten finansieras i helhet av anslaget. 17 Bedömd nettokostnad för 2010, motsvarar den tidigare medlemsavgiften till Syd sam 18 Regionförbundet gör fortlöpande insatser på området. Delar av insatserna sker i samband med projektverksamhet.

19 Stipendierna fördelas efter förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 20 Budgetpostens storlek utgör förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 300 000 kronor ska disponeras för särskilda insatser riktade till kulturändamål i skolan. Projektbidrag beviljas av kansliet i överensstämmelse med rupen och styrelsens riktlinjer. 21 Utvecklingsresurs för regionbiblioteket. 22 Budgeten bereds av PKN, se bilaga. 23 Budgeten bereds av PKN, se bilaga. Notera kommentar angående nyttjande av eget kapital. 24 Verksamhetsbidrag enligt avtal med ALMI moderbolag. 25 Anslaget har avsett professorsprogrammet, forskningsuppbyggnad samt återkopp lande verksamhet för hela länet. Avtalet gällde t.o.m. 2009. 26 Avser medlemsavgift. 27 Avser medlemsavgift. 28 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 29 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 30 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 31 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 32 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 33 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 34 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 35 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 36 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor, medel för konstkonsulent är inkluderat.


37 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 38 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 39 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. 40 Bidrag enligt förslag från kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor. Bidraget fördelas till Kalmar läns hembygdsförbund med 243 500 kr, Sveriges Konstföreningar Kalmar län med 49 000 kr, Folkrörelsernas konstfrämjande i Kalmar län med 43 500 kr, Sjöfararkusten Småland och Öland med 30 500 kr, Stranda Suzukiförening med 10 500 kr, samt Smålands Spelmansförbund med 5 700 kr. 41 Överenskommelserna är uppsagda per 31 december 2009. Nya håller på att utarbe tas. Landstingets minskade verksamhetsbidrag, 1 mkr, har allokerats till organisatio nerna enligt nedan. 42 Bidraget fördelas efter förslag från rapportörer för biblioteksfrågor, studiefrågor och vuxnas lärande. Medlen lämnas till studieförbund inom folkbildningsgruppen som grundanslag, utvecklingsanslag och särskilt anslag för handikappverksamhet.

43 Bidraget fördelas efter förslag från rapportörerna för vuxnas lärande. 44 Bidraget fördelas efter förslag från rapportörer för ungdomsfrågor. Bidraget ska fördelas på grundanslag och medel för utvecklingsarbete efter särskilda beslut i anslutning till dialogsamtal. 45 Bidraget fördelas efter förslag från presidiet. Bidraget ska fördelas på grundanslag och medel för utvecklingsarbete efter särskilda beslut i anslutning till dialogsamtal.

46 Avskrivning görs på anskaffningar över 25 tkr. 47 Posten utgörs av ränteinkomst på banktillgodohavande samt för lån till Kommu nernas Hus AB, 280 tkr. 48 Se särskild kommentar under ”Ekonomiska förutsättningar”


Statliga medel för regional utvecklingRegionförbundet har regeringens uppdrag att besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling1. Medlen härrör från statsbudgetens utgiftsområde 19 Regio-nal tillväxt, anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. De får användas till medfinansiering av projekt och företagsstöd, inklusive forskning, utveckling och innovation samt kommersiell service. Stödändamål med mera regleras i författningar2. Huvudinriktningen är att beviljade stöd ska främja hållbar regional tillväxt som den beskrivs i regionala utvecklingsprogram. Regionalpolitiska projektmedel handläggs inom kansliets samtliga verksamhetsområden.

Regionförbundet har beslutanderätt över anslaget och administrerar allt utom utbetalning-en. De ekonomiska medlen finns på Tillväxtverkets konto och anslaget berör därför inte Regionförbundets egna ekonomiska redovisning. Projekt som bedrivs av Regionförbundet med stöd från detta anslag redovisas i ordinarie bokföring. Särskilda redovisningar avseende hur anslaget används lämnas till Tillväxtverket och näringsdepartementet.

Regionförbundets styrelse fattar vid budgetårets första styrelsemöte 2010 beslut om priori-teringsgrunder och riktlinjer för hur mycket medel som får beviljas till projekt- respektive företagsstöd.

Regeringens beslut om anslaget brukar tillkännages i slutet av december året före budgetår-et. Medlen regleras dels i en anslagsram (definierat som sammantagna utbetalningar under året), dels i en bemyndiganderam (innebärande högsta tillåtna sammanlagda skuld per 31 december avseende beviljade stöd). Regeringens anslagsram för 2009 är 40 miljoner kronor (med möjlighet till ytterligare 4 miljoner kronor) och bemyndiganderamen 51 miljoner kronor. Regeringen fattar samtidigt beslut om villkor för regionala självstyrelseorgan och samverkansorgan inom utgiftsområdet. Återrapporteringen görs bland annat utifrån

Regionförbundets insatser och resultat avseende prioriteringarna i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 resultat av medverkan i det regionala tillväxtarbetetinom vilka områden och hur samverkan sker med länsstyrelsen och andra statliga myndigheterhur lokala och regionala resurscentra för kvinnor har uppmärksammats i det regio-nala tillväxtarbetetföretagsstödets bidrag till det regionala tillväxtarbetetinsatser och finansiella stöd samt resultat av arbetet avseende tillgång till kommersi-ell service för medborgare och företag

I villkoren formuleras också särskilda uppdrag till Regionförbundet. Vi ska

medverka i arbetet med utveckling och driftssättning av datasystemet NYPSutarbeta ett regionalt serviceprogram i syfte att stärka dagligvarubutiker och drivme-delsstationer med strategisk betydelse

Utöver de regionala tillväxtanslaget har Regionförbundet under 2009 haft regeringens uppdrag att fatta beslut om medfinansiering av affärs- och innovationsutvecklingsinsatser för att främja kvinnors företagande och om investeringsmedel till drivmedelsstationer på landsbygden. Av sistnämnda anslag återstår 250 000 kronor att fatta beslut om 2010. Even-tuellt nya uppdrag för 2010 är inte kända.

� SFS 2002:342 SFS 2003:596, 2000:283, 2008:762, 2000:284

•

••

•

••

••


Bilagor

Bilaga 1 – EU:s program och fonderBilaga 2 – AV-Medias budget 2010 Bilaga 3 – FOKUS budget 2010 Bilaga 4 – Regler för förtroendevaldas arvoden och ersättningar Bilaga 5 – Mål- och styrdokument


Bilaga 1 EUs program och fonder

Regionförbundet har under EU:s tidigare programperiod varit beredningssekretariat för Mål 2 Södra och Mål 2 Öarna med ansvar för beredning, rekvisitionshantering och uppföljning av projekt. Med den nya programperioden, 2007-2013, upphör bered-ningssekretariatet samtidigt som en rad nya aktörer får möjlighet att delta i EU:s strukturfondsprogram.

Detta ställer nya och utökade krav på stödfunktioner, rådgivning och informationsinsatser på lokal och regional nivå. För att möta dessa krav beslutade regionförbundets styrelse den 14 juni 2007 att inrätta ett projektkontor. Syftet med kontoret är att främja utveckling och tillväxt i Kalmar län och uppgiften är att underlätta för kommunerna, näringslivet och övriga aktörer i länet att söka finansiering inom EU:s program och fonder.

Aktiviteterna inom projektkontoret är främst kopplade till de program och fonder som äraktuella för länet:

Regionala fonden, Småland och öarna 2007-2013Sociala fonden, Småland och öarna 2007-2013Landsbygdsprogrammet 2007-2013Territoriella målet: South Baltic

Regionala fonden, Småland och Öarna 2007-2013Regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 för Småland och Öarna1 .

Målet med programmet är att stärka regional konkurrenskraft för att uppnå hållbar tillväxt. Ansatsen i programmet är att ta tillvara de resurser och den förmåga som programområdet har för att skapa en hållbar tillväxt och en utvecklingsbefrämjande miljö. Ledord i programskrivningen är: hållbar utveckling, regionalt mervärde, gränsöverskridande, struk-turpåverkande och internationalisering.

Programmet ska bidra till att skapa fler arbetstillfällen och företag. Programmet består av två insatsområden, tillgänglighet respektive innovation och förnyelse. Insatsområdet tillgänglighet har som syfte att ”stärka den regionala konkurrenskraften genom att utveckla ett programområde med väl utbyggd och tillförlitlig infrastruktur för att få till stånd en regionförstoring och regionförstärkning med minsta tänkbara miljöbelastning och på lika villkor för kvinnor och män.”

Insatsområdet innovation och förnyelse har som syfte att ”genom ett hållbart förnyelse-arbete bidra till konkurrenskraftiga företag i tillväxt på en internationell marknad samt ge användbara verktyg för att stimulera framväxten av ett bra entreprenörsklimat i hela programområdet.”

� Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län

••••


Under perioden kommer hela länet att omfattas av programmet och detta innebär att Em-maboda, Kalmar, Mönsterås, Nybro, Oskarshamn och Torsås tillkommer jämfört med de tidigare perioderna.Europeiska regionala utvecklingsfonden bidrar med cirka 607 miljoner kr till Småland och öarna under perioden. Regionförbundets arbete med strukturfonderna kommer även fortsättningsvis att vara omfattande. Det finns dock risk för att resurserna kommer att minska. De uppgifter som åligger regionförbundet i samband med regionala fonden är följande:

Vara bollplank åt projektägare i länet gentemot Tillväxtverket.Hantera ansökningar om medfinansiering.Delta i dialogmöten med Tillväxtverket tillsammans med övriga län i program- området.Vara remissinstans för strukturfondspartnerskapet inför prioriteringsbeslut.Utse en kontaktperson på tjänstemannanivå gentemot strukturfondspartnerskapet samt att delta på deras prioriteringsmöten.

Sociala fonden, Småland och öarna 2007-2013Det nationella programmet har som övergripande mål att uppnå ökad tillväxt genom god kompetensförsörjning samt ett ökat arbetskraftutbud. Företagande samt bättre integration i arbetslivet ska särskilt prioriteras. Programmet har två övergripande programområden: 1. Kompetensförsörjning

Bidra till kompetensutveckling som underlättar för sysselsatta kvinnor och män att utvecklas i takt med arbetslivets krav.Bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur diskriminering motverkas och likabe-handling främjas.Bidra till ökade kunskaper i arbetslivet om hur långtidssjukskrivningar kan förebyggas.

2. Ökat arbetskraftsutbudBidra till att kvinnor och män som står långt ifrån arbetsmarknaden utvecklas och kommer i arbete eller närmare arbetsmarknaden samt att kvinnor och mäns möjlig-heter att arbeta utifrån sina egna förutsättningar vidgas.Bidra till att underlätta unga etablering i arbetslivet samt förebygga att unga hamnar i utanförskap.Bidra till att underlätta för personer med utländsk bakgrund att etablera sig i arbets-livet.Bidra till att underlätta en återgång till arbete för personer som är eller har varit långtidssjukskrivna.

Det finns fyra kriterier för vilka projekt som kan få stöd:

lärande miljöerinnovativ verksamhetsamverkanstrategiskt påverkansarbete

•••

••

•

•

•

•

•

•

•

••••


Strukturfondspartnerskapet är det samma som för regionala fonden och sociala fonden.Därför kommer flera av de uppgifter som åligger Regionförbundet för regionala fonden sammanfalla med sociala fonden.

LandsbygdsprogrammetVarje medlemsstat inom EU har ett landsbygdsprogram för perioden 2007-2013. Detövergripande målet för Sveriges landsbygdsprogram är att främja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden. Målet ska uppnås genom fyra insatsområden som innehåller flera olika åtgärder:

stimulera företagens konkurrenskraft, främst genom utveckling av kompetens och lärande, ny teknik och nya produkterbevara och utveckla ett attraktivt landskap och en levande landsbygdöka bredden av landsbygdens näringsliv samt att livskvaliteten för de som bor på landsbygden ska vara god.Leader - med det övergripande målet att främja ett effektivt genomförande av lands-bygdsprogrammet genom lokal förankring, inflytande och samarbete.

Huvudansvaret för programmet, inkl. Leader, finns på länsstyrelsen och Regionförbundetsarbetsinsats kommer främst att ske i beslutsgruppen och i viss mån under beredningsfasen av inkomna ansökningar.

Det territoriella måletInterreg har i tre budgetperioder varit ett av EU:s gemenskapsinitiativ för att stödja territo-riellt samarbete över nationsgränserna. Under strukturfondsperioden 2007-2013 har detta gemenskapinitiativ övergått till att bli ett av strukturfondernas tre huvudmål - det territori-ella målet. Sverige kommer denna period att omfattas av upp till 13 program för territori-ellt samarbete.

Programmen omfattar aktiviteter som ska främja samarbete över nationsgränserna. Territo-riellt samarbete är för regionen en vardaglig del i det lokala och regionala utvecklingsarbe-tet. Målet territoriellt samarbete delas upp i tre olika typer av program:

Interreg IV A - GränsöverskridandeInterreg IV B - TransnationellaInterreg IV C – Interregionala

Gränsöverskridande program (Interreg IV A) omfattar NUTS III-regioner (län i Sverige)belägna längs interna eller externa gränser och även vissa vattengränser. Kalmar län ingår tillsammans med Skåne, Blekinge och Kronobergs län i det gränsöverskridande program-met South Baltic Cross-border Co-operation Programme (Södra Östersjöprogrammet). På andra sidan Östersjön finns våra samarbetsparter i sydvästra Litauen, nordvästra Polen, delar av Mecklenburg- Vorpommern i Tyskland och Bornholm, samt Själland i Danmark. Programmets ERDFfinansiering är ca 60 MEuro under 7 år.

Det transnationella program som berör oss är programmet Baltic Sea Region Program-me (Östersjöprogrammet). Det omfattar 11 länder i Östersjöregionen, även icke EU-med-

•

••

•

•••


lemmarna Norge, Ryssland och Vitryssland. Programmet omfattar 121 MEuro ERDF. Det interregionala programmet gäller för samarbete mellan regioner som geografiskt intebehöver angränsa till varandra, programmet är mer relaterat till samarbetsteman. Program-met omfattar ca 300 MEuro i ERDF.

Sjunde ramprogrammetEU:s sjunde ramprogram för forskning och teknisk utveckling löper från 2007 till 2013och omfattar mer än 54 miljarder euro. Målen är:

att skapa EU-täckande plattformar för spetsforskning och finansiera forskningspro-gram,att effektivisera genomförandet av EU:s politik på områden som t.ex. informations- och kommunikationsteknik, hälsa, transport, inklusive flygteknik, nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik, energi, livsmedel, jordbruk och bioteknik, miljö och klimatförändringar, rymdforskning, säkerhetsforskning, sam-hällsvetenskap och humaniora.

Genom programmet finns det en möjlighet för regionförbundet att arbeta för att stärka och profilera forskning och utveckling i Kalmar län.

•

•


Bilaga 2 AV-Media, förslag till budget 2010

1 000 - tal kronor

Bokslut Budget Budget2008 2009 2010

Intäkter

1210 FINANSIERING

3001 Medlemsavgift kommuner 6 487 6 783 6 783 1) 3007 Anslutningsavgift landsting, högskola m fl 204 200 200 3110 Övriga intäkter 212 217 217 2)

6 903 7 200 7 200

Kostnader

GEMENSAMT

1209 Personal (inkl PO, rikskup) 3 357 3 900 4 0001200 Övriga ext.rörelsekostnader(se sep spec) 1 629 2 065 1 935

1201 REFERENSGRUPPEN 11 15 15 3)

1203 MEDIEPRODUKTION 123 120 150 4)

1204 MEDIA - läromedel 1 365 1 100 1 100 5)

6 485 7 200 7 200


Bokslut Budget Budget 2008 2009 2010

1200 Övriga ext.rörelsekostnader 1 629 2 065 1 935

5010 Lokal och fastighetskostnader 417 430 4305410 Förbrukningsinventarier och mtrl 236 330 2805710 Transporter och frakter 273 290 2905801 Resekostnader 89 155 1206110 Kontorsmaterial och trycksaker 79 120 1106202 Post, tele, datakommunikation 282 360 3206540 ADB-tjänster 58 100 806990 Övriga externa kostnader 95 200 1207610 Utbildning, hälsovård 60 80 657830 Avskrivning inventarier 40 - 120

Noter

1. MedlemsavgifterVid överläggning med landstingets och primärkommunala nämndens presidier den 4 maj 2009 föreslogs att medlemsavgiften för 2010 bibehålls på samma nivå som 2009 års nominella värde. (Au, § 62/09) Noterbart är att 2009 års nominella värde för AV-Medias del bygger på en temporär neddragning med 200 tkr under 2009.

2. Övriga intäkterAvser kursintäkter, uthyrning, försäljning, (ljud, video, redigering, teknik).

3. ReferensgruppenResekostnader, traktamenten samt representationskostnader i samband med möten.

4. MedieproduktionInköp av masterband, kassetter, cd- och dvd-skivor för produktion avUR-program (radio och tv).

5. Media - läromedelInköp av inspelad skol/spel/dokumentärfilm samt pedagogisk programvara.


Kommentar till budget 2010 för AV-Media

Inledningsvis några korta påpekanden om delårsbokslutet-09 för AV-Medias del. Det resultatmässiga överskottet på 600 tkr beror på att stora delar av läromedelsinköpen, liksom uppskjutna teknikinvesteringar genomförs först under hösten. Med de i dag kända omständigheterna ser 2009 års resultat ut att överensstämma med gällande budget.

Det föreliggande budgetförslaget för 2010 utgår från förslaget från landstingets och primärkommunala nämndens presidier att medlemsavgiften för 20�0 ska bibehållas på samma nivå som 2009 års nominella värde. (Au, § 62/09). För AV-Medias del bygger 2009 års nivå i sin tur på en beslutad temporär neddragning med 200 tkr. (PKN 08-09-��)

När det gäller intäktssidan i övrigt råder osäkerhet kring vad som händer med högskolans anslutning till AV-Media när Linnéuniversitetet blir verklighet 20�0. Den försämrade finansiella situationen för kommunerna kan också komma att innebära minskade kursintäkter. Eftersom det i dagsläget är omöjligt att förutsäga om eller i vilken grad detta kommer att påverka AV-Medias intäkter utgår förslaget från samma nivå som under 2009.

Förslaget till budget 20�0 skiljer sig därför inte i några väsentliga delar från innevarande års budget. Viktigt har varit att i görligaste mån försöka tillgodose brukarnas behov av nya läromedel och teknik trots rådande omständigheter.

Eva Maly-Stutterheim, verksamhetschef AV-Media

Förslag till beslut: Primärkommunala nämnden tillstyrker AV-Medias budgetförslag för 2010 och föreslår styrelsen att godkänna det


Bilaga 3 Fokus Kalmar län, förslag till budget 2010

1 000 - tal kronor

Bokslut Budget Budget2008 2009 2010

Intäkter 3001 Anslag från kommunerna 4 295 4 402 4 512 1) 3009 Projektmedel 4 396 6 209 5 000 2) 3110 Övriga intäkter 2 138 600 500 3)

Eget kapital 300 922 4)

Summa intäkter 10 829 11 511 10 934

Kostnader

1101, 1105 IFO 5)Personalkostnader 706 1 963 1 862Övr rörelsekostnader inkl projektkostn. 659 375 593

1102 m.fl ÄHO 6)Personalkostnader 1 826 2685 1831Övr rörelsekostnader inkl projektkostn. 2 056 488 1226

1107 Gemensam drift, avskr 776 633 7)1107 Gemensam personal 950 8)

1109 Nat. Kompetenscentrum Anhöriga 9)

Personalkostnader 651 4700 739Övriga rörelsekostnader inkl 2 492 1300 4050konsultkostnader

Summa kostnader 10 116 11 511 10 934


Bokslut Budget Budget 2008 2009 2010

1107 Övriga rörelsekostnader 776 633 633Gemensam drift Hyra, städ, el 282 286 286kontorsmaterial, förbrukning, tryck 241 90 70förbrukn.inventarier, utställning/mässor Tele, post 82 80 80Datakommunikation 54 80 70Leasingbil, hyrbil 61 77 77Försäkring, representation 20 20 20Avskrivningar 36 30Summa 776 633 633

Noter1. Anslag från kommunerna

Anslag enligt avtal om FoU-verksamhet med länets kommuner. 2. Projektmedel

Socialstyrelsen utbetalar till kompetenscentrat 5 mkr inför år 20103. Övriga intäkter

Försäljning tjänster, rapporter 150 tkr samt intäkt från länets kommuner 350 tkr för finansieringav utvecklingsprojekt Hjälpmedelsförsörjning inom ÄHO.

4. Eget kapitalUttag från Eget kapital finanseriar genomförandet av projekt och kunskapsutveckling i länetskommuner. Av summan 922 tkr kommer 500 tkr att användas till tjänsteutvecklingsprojektet Hjälpmedelsförsörjning inom ÄHO för år 2010. Resterande 422 tkr används för övriga FoU-projektmed 82 tkr inom ÄHO och 340 tkr inom IFO.

5. Individ- och familjeomsorgI Personalkostnader ingår kostnad för tv-anställd personal samt gemensam personalÖvriga rörelsekostnader består av projektomkostnader

6. Äldre- och handikappomsorgI Personalkostnader ingår även kostnad för tv-anställd personal samt gemensam personalÖvriga rörelsekostnader består av projektomkostnader

7. Gemensam drift och avskrivningarGemensamma driftskostnader och avskrivningar. Anm. 2008 års kostnader är högre pgaaktivt konferensår. De ökade kostnaderna täcks emellertid av ökade intäkter.

8. Gemensam personalGemensamma personalkostnaderna ingår i IFO:s och ÄHO:s budget.

9. Nationellt kompetenscentrum AnhörigaI Personalkostnader ingår kostnad för gemensam personal samt projektanställd personalI Övr. kostnader ingår även personalkostnader med 3,3 milj för projektarbetare som har anställning i annan organisation. Dessa kostnader bokförs som konsulttjänster.


Kommentarer till budget 2010 för Fokus Kalmar län

Fokus basanslag från kommunerna i länet finansierar de fasta kostnaderna år 2010. De fasta kostnader består av personalkostnader och fasta driftskostnader. Basanslaget finansierar dä-remot inte övriga projektkostnader. Dessa har under tidigare år täckts med intjänade medel. År 2009 märks en markant skillnad när det gäller att skapa ekonomiska tillgångar. Fokus har tidigare år med framgång sålt tjänster, såsom konferenser, rapporter och föreläsningar samt kunnat få extern finansiering för egna FoU-projekt. Vikande försäljning av tjänster beror troligtvis på det ekonomiska läget i landets kommuner och vi räknar med att effekter-na kommer att bestå under år 2010. Första halvåret 2009 visar Fokus underskott med 459 tkr varav 300 tkr skall balanseras mot Eget kapital enligt tidigare beslut om finansiering av Kommunernas hemsjukvårdsprojekt. Underskott kommer att kvarstå vid årsskiftet.

Åtgärder har vidtagits för att undvika underskott för 2010. En anställning (0,5 tjänst) som FoU-ledare med inriktning mot kommunernas hälso- och sjukvård är vakant tillsvidare. Projekt som rör hälso- och sjukvård ingår dock fortsatt i ÄHO, t.ex. ovannämnda Kommu-nernas hemsjukvårdsprojekt och det planerade tjänsteutvecklingsprojektet, Hjälpmedels-försörjning i länet. En f.n. vakant anställning som FoU-sekreterare (0,75 tjänst) är under omprövning när det gäller omfattning och inriktning och budgeteras som 0,5 tjänst.

Till Nationellt kompetenscentrum Anhöriga utbetalas statliga projektmedel med 5 miljoner kronor under 2010. NkA medfinansierar Fokus fasta driftskostnader.

Under tidigare år har Fokus inte behövt använda medel från Eget kapital på grund av att tillgångar har skapats fortlöpande och dessa har täckt projektkostnaderna. Till genomför-andet av FoU-projekt enligt uppdrag under 2010 tvingas Fokus således att lyfta medel från Eget kapital motsvarande 922 tkr enligt förslag till budget år 2010.

Fokus äldre och funktionshinder. Inom ÄHO-området budgeteras 582 tkr ur Eget kapital för att finansiera genomförandet av FoU-projekt. Av denna summa reserveras 500 tkr till tjänsteutvecklingsprojektet Hjälpmedelsförsörjning i länet under 2010. (Projektet är 2-årigt och budgeteras 500 tkr för år 2009 och 500 tkr för år 2010.) Resterande 82 tkr avser komplettering av medel till genomförandet av pågående projekt såsom Utvärderingsverk-stad, Omsorgens språk, Kollegial granskning av biståndsbeslut inom äldreomsorgen, Social dokumentation och Trygghetsskapande tjänster i äldreomsorg.

Nationellt kompetenscentrum Anhöriga fortsätter sitt arbete med kartläggningar och in-venteringar av forskning och utvecklingsarbete inom anhörigområdet samt genomför läran-de närverk inom prioriterade områden enligt verksamhetsplan. Under 2009–2010 kommer kunskapsöversikter publiceras och informationsspridning ske genom kompetenscentrats webbsida, skrifter och regionala mötesdagar.

Fokus individ- och familjeomsorg. Fokus har rekryterat FoU-ledare inom området och inlett samverkan med socionomprogrammet inom Högskolan i Kalmar bl a inom projekt Utvärderingsverkstad. Inom IFO-området budgeteras 340 tkr ur Eget kapital för komplet-tering av medel till genomförande av prioriterade FoU-projekt. Dessa handlar bl a om re-dovisning av resultat om ungdomars drogvanor, ledarskap samt metodutveckling i samband med införande av nya instrument för uppföljning och utredning inom beroendevården och barnavården.

Ritva Gough Verksamhetschef Fokus Kalmar län


Bilaga 4 Regler för förtroendevaldas arvoden och ersättningar 2010

ÅrsarvodeStyrelseordförandes arvode uppgår till 70% av genomsnittligt arvode för kommunstyrel-sens ordförande i länets kommuner. Arvodet för övriga ordinarie ledamöter i arbetsutskottet uppgår till 40 % av genomsnittligt arvode för kommunstyrelsens ordförande i länets kommuner.Uppgifterna inhämtas per 1 januari budgetåret och revideras inte under året. Revisionsordförandes arvode är 30 000 kronor per år och övriga revisorers arvode är 25 000 kr. Revisorerna erhåller inga dagarvoden.

DagarvodeDagarvode utgår med belopp motsvarande 2 % av månadsersättningen för en riksdagsle-damot. Varar sammanträdet/förrättningen mindre än fyra timmar inklusive färdtid utgår arvode med belopp motsvarande 75 % av dagarvodet. Uppgifterna inhämtas per 1 januari budgetåret och revideras inte under året. I beloppen ingår ersättning för tjänstepension och semester. Dagarvode utgår

vid sammanträden med styrelsens arbetsutskott till närvarande ersättare.vid sammanträden med styrelsen, nämnder och beredningar till närvarande ordinarie ledamöter och tjänstgörande ersättare.vid sammanträde/förrättning för Regionförbundets räkning till av styrelsen utsedda rapportörer.vid sammanträde/förrättning för Regionförbundets räkning till av styrelsen utsedda förtroendemän för övriga uppdrag, såvitt inte arvode utgår från annan huvudman.

BegränsningarDagarvode utgår inte till heltidsarvoderade förtroendevalda i länets kommuner och i lands-tinget. Inte heller till arbetsutskottets ordinarie ledamöter och förbundets revisorer.

Ersättning för förlorad arbetsinkomstErsättning för förlorad arbetsinkomst enligt 4 kap 12 § kommunallagen (1991:900) utgår, om inkomstbortfallet kan påvisas genom styrkt löneavdrag, med det belopp som löneavdra-get överstiger dagarvodet. Den som inte kan styrka inkomstbortfallet erhåller i stället som ersättning för förlorad arbetsinkomst mellanskillnaden mellan den högsta sjukpenning som förtroendemannen är berättigad till enligt lagen om allmän försäkring och dagarvodet.

Reseersättning, traktamenten och färdtidsersättningRese- och traktamentsersättning utgår enligt gällande kollektivavtal om resor och trakta-menten, Bil 01 och Trakt 04. Med hänvisning till att färdtiden inkluderas i tiden för beräk-ning av dagarvode, utgår inte färdtidsersättning i något fall.

••

•

•


Riksdag och regering

SFS 2002:34 Lag om samverkansorgan i länenSFS 2007:7�3 Förordning om regionalt tillväxtarbete2008-�2-�9 Regeringsbeslut: Villkor m.m. för budgetåret 2009 för regionala självstyrelseorgan

och samverkansorgan

Ekonomi

2003-01-09 Styrelsen § 20/03 Regler för förtroendevaldas arvoden och ersättningar

2008-06-04 Styrelsen § 65/08 Avgiftsunderlag för förbundsavgiften2008-03-�9 Styrelsen § 24/08 Budgetunderlag inför medlemsavgift 20092008-�2-03 Styrelsen § �50/08 Budget och verksamhetsplan 2009

Policy, regler och riktlinjer

2009-09-24 Styrelsen § 106/09 Uppsägning av avtal för revidering (Institutioner och organisationer)

2009-09-24 Styrelsen § �09/09 SydSveriges ”nya” Europakontor Småland-Blekinge2008-�0-23 Styrelsen § ��2/08 Ägardirektiv samt budget 2009 för ALMI

Företagspartner AB2008-06-04 Styrelsen § 75/08 Revidering av reglemente för Primärkommunala

nämnden2008-06-04 Styrelsen § 67/08 Policy för anställningsform, företrädesrätt och

övertalighet2008-06-04 Styrelsen § 66/08 (53/07) Förändrade regler avseende upphandling2007-�2-�3 Styrelsen § �64/07 Modell för stöd till Lokala Utvecklingscentrum2008-�2-03 Styrelsen § �42/08 Regionförbundets företagsstöd 2009 2007-��-07 Styrelsen § �37/07 Reviderade stadgar för Euroregion Baltic2007-��-07 Styrelsen § �32/07 Samråd inom ramen för regionala fonden, Småland

& Öarna2007-09-20 Styrelsen § ��5/07 Policy för projektstöd till Landsbygdsprogrammet

samt policy för regionförbundets stöd till de kommande Leader-områdena i Kalmar län

2007-02-08 Styrelsen § 36/07 Direktiv för kulturrapportörer och referensgruppen för kulturfrågor för perioden 2007-20�0

2007-0�-�� Styrelsen § �4/07 Delegationsordning2007-0�-�� Styrelsen § �3/07 Firmateckning 2007-20�02006-09-2� Styrelsen § 95/06 Delegation av beslut i brådskande ärenden2006-09-2� Styrelsen § 89 Kulturpengar för regional utveckling2006-05-03/04 Styrelsen § 59/06 Rapportörer inom området vuxnas lärande, direktiv2005-09-22/23 Styrelsen § �25/05 Policy för regionförbundets utbildningsverksamhet2004-03-�� Styrelsen § 29/04 Kulturfrågor: Riktlinjer för kulturpengar – regional

utveckling 20042004-03-�� Styrelsen § 29/04 Kulturfrågor: Stadgar för regionförbundets

kulturstipendium2003-05-�5 Styrelsen § 82/03 Kommunernas Hus i Kalmar AB - Ändring

i bolagsordningen samt företagspolicy och ägardirektiv.

2003-02-28 Styrelsen § 48/03 Reglemente för Fokus Kalmar län2003-02-28 Styrelsen § 47/03 Reglemente för primärkommunala nämnden2003-02-28 Styrelsen § 43/03 Styrelsens arbetsformer2003-0�-09 Styrelsen § �0/03 Reglemente för regionförbundets styrelse200�-04-�� Styrelsen § 32/0� Policy för investeringsstöd för lanthandeln

Bilaga 5 Styrdokument 2009


200�-02-28 Styrelsen § �2/0� Policy för finansieringen av allmänna och breda projekt för kommunal utveckling

200�-02-28 Styrelsen § �2/0� Policy för medfinansiering av projekt med kommun som huvudman

�998-�2-03 Styrelsen § �22/98 Internkontrollprogram för arbetsmiljön2009-02-27 Styrelsen § 33/09 Arkiv- och dokumenthanteringsplan för region-

förbundet�998-02-�2 Styrelsen § ��/98 Överenskommelse om anställningsvillkor för

arbetstagare som övergår till anställning vid regionförbundet i Kalmar län

�997-�2-08 Fullmäktige § 33/97 Offentliga sammanträden.�997-09-04 Styrelsen § �4/97 Nya arbetsformer förbundsstyrelsen�997-09-04 Styrelsen § �6/97 Organisations- och bemanningsplan�997-07-0� Styrelsen § 9/97 Regiondirektören delegerar beslut i ärenden om att

lämna ut allmän handling.�997-07-0� Styrelsen § 7/97 Tillsättande av regiondirektör�997-07-0� Styrelsen § 2/97 Turordning för protokollsjusterare

Verksamhetsmål och program

2008-10-31 Primärkommunala nämnden § 43/08

Viktiga områden och teman för PKN de närmaste åren

2009-06-03 Styrelsen § 7�/08 Digital samhällsutveckling2008-06-04 Styrelsen § 63/08 Fossilbränslefri region – reviderade mål samt

handlingsprogram 2008-20092008-04-�7 Primärkommunala nämnden §

�6/08AV-Medias uppdrag i Kalmar län

2007-��-07 Styrelsen § �30/07 Projektet Vinst – Utveckling av Kalmar läns besöksnäring

2007-06-�4 Styrelsen § 96/07 Övergripande mål och strategi för biblioteks-verksamhet för barn och ungdom

2007-03-24 Styrelsen § 48/07 Regionförstoring med kollektivtrafik2006-�2-�5 Styrelsen § �56/06 Handlingsplan för Vindkraft 20072006-�2-�5 Styrelsen § �54/06 Handlingsprogram för Vuxnas lärande2006-�2-�5 Styrelsen § �52/06 Policy för regionförbundets arbete med ungdoms-

frågor2006-��-08 Styrelsen § ��/06 Handlingsprogram för den träbearbetande industrin2006-05-03/04 Styrelsen § 46/06 Fastställande av RUPEN IV – Regionalt utvecklings-

program för Kalmar län2006-02-09 Styrelsen § 7/06 Innovationsstrategi för Kalmar län2006-02-09 Styrelsen § 6/06 Kriterier för Regionförbundets i Kalmar län

innovationsstipendier2005-�2-08 Styrelsen § �46/05 Gemensamt utvecklingsprogram för Euroregion

Baltic2005-�2-08 Styrelsen § �43/05 Regional överenskommelse Kalmar län – Gemensam

utveckling av introduktion för nyanlända invandrare2005-09-22/23 Styrelsen § ��7/05 Biblioteksutveckling i Kalmar län2005-09-22/23 Styrelsen § ��6/05 Revidering av prioriterade områden i den strategiska

planen för Regionbiblioteket i Kalmar2004-06-�6 Styrelsen § 79/04 Avsiktsförklaring Scenkonst: ”att gå över ån

– arrangörsfrågor i Sydost”2004-06-�6 Styrelsen § 58/04 Konststrategi för Kalmar län2004-04-29 Styrelsen § 42/04

(��7/03, 37/03)Lokalt utvecklingsprogram för kommersiell service för Kalmar län

2003-06-�9 Styrelsen § 97/03 Regional musikplan2009-�0-23 Styrelsen § ��7/09 Regional transportplan för Kalmar län 20�0-202�2003-06-�9 Styrelsen § �08/03 Förslag till ändring i det regionala

tillväxtprogrammet för Kalmar län2003-0�-09 Styrelsen § �2/03 Principer för val av beredningar, rapportörer och

kontaktpersoner2002-��-06 Styrelsen § ��6/02 Kultur i Sydost – avsiktsförklaring för regional

kulturverksamhet i GHK-län2008-03-�9 Styrelsen § 33/08 Överenskommelse avseende danskonsulent


200�-04-�� Styrelsen § 38/0� Strategi för profilering av Kalmarregionen som designregion

Övrigt

2008-01-31 Styrelsen § 7/08 Samarbetsavtal Miljösamverkan Sydost2007-�2-�3 Styrelsen § �55/07 Uppbyggnad och utveckling av Nationellt

kompetenscentrum för anhörigfrågor2007-��-07 Styrelsen § �42/07 Avtal med Högskolan i Kalmar2007-09-20 Styrelsen § ��/07 Samverkansprojekt E22 AB (bolagsordning,

konsortialavtal och avtal om betalningsåtagande)2006-05-03/04 Styrelsen § 63/06 Bredbandsnät i Kalmar län, avtal2006-05-03/04 Styrelsen § 57/06 Avtal med Högskolans i Kalmar avdelning för

omvärldskommunikation 2006-20072005-�2-08 Styrelsen § �8�/05 Överenskommelse mellan SydSam och det

sydsvenska nätverket av Europa Direkt-kontor2005-�2-08 Styrelsen § �65/05 Baltic-Link Association, medlemskap i2004-�0-2� Styrelsen§ ��4/04 Samarbetsavtal med Cape Winelands, Sydafrika2004-09-09 Styrelsen § 9�/04 Avtal med Changxing County, Kina2004-04-29 Styrelsen § 40/04 Beslut om samarbete med Cape Winelands District

Municipality, Sydafrika200�-06-20 Styrelsen § 57/0� Avtal med Kalmar Läns Trafik AB om kulturresor


Documents

Verksamhetsplan 2010 - Regionförbundet i Kalmar län