Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015

www.folkbildningsradet.se

2 Verksamhetsplan 2015

Innehåll Inledning ____________________________________________________________ 3

Representantskapets riktlinjer ____________________________________________ 4

Representantskapet ................................................................................................. 4

Styrelsen .................................................................................................................. 4

Riktlinjer från regeringen ________________________________________________ 5

Fördelning av statsbidrag ________________________________________________ 7

Uppföljning, utvärdering och samlad bedömning ______________________________ 8

Uppföljning ............................................................................................................... 8

Utvärdering ............................................................................................................... 8

Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse ........................................ 9

Folkbildningspolitik, omvärldsbevakning och kommunikation ___________________ 10

Folkbildningspolitik ................................................................................................. 10

Kommunikation ....................................................................................................... 11

Myndighetsrollen för utbildningsformen folkhögskola _________________________ 12

Kansli ______________________________________________________________ 13

Finansiering _________________________________________________________ 14

Budget 2015 _________________________________________________________ 15

Verksamhetsplan 2015 3

Inledning

Folkbildningsrådets medlemsorganisationer;

Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation och Sveriges Kommuner och

Landsting, har fastställt dokumenten

Folkbildningens Vägval & Vilja, nya Stadgar för

föreningen Folkbildningsrådet samt Principiella

utgångspunkter för ett förnyat Folkbildningsråd.

Utgångspunkterna syftar till att skapa

förutsättningar för att effektivisera och förnya

Folkbildningsrådet genom ett tydligt och väl

förankrat uppdrag. Folkbildningens inflytande,

insyn och styrning har stärkts genom att rollerna

mellan kansli, styrelse och medlemsorganisationer

har tydliggjorts. Vidare har Folkbildningsrådets

arbete med uppföljning, kontroll och granskning

utvecklats. Medlemmarnas beslut utgör,

tillsammans med riksdagens beslut om

folkbildningen samt regeringens riktlinjer till

Folkbildningsrådet, grund för Folkbildningsrådets

uppdrag och verksamhet.

Folkbildningsrådet kännetecknas av:

● Engagemang – Verksamheten utmärks av ett

genuint engagemang för folkbildningens bästa.

● Kompetens – Organisationen besitter en bred

kompetens och kunskap på det

folkbildningspolitiska området.

● Oberoende – Folkbildningsrådet står starkt och

fritt i sin myndighetsutövning. Verksamheten

präglas av självständighet och integritet.

Folkbildningsrådets myndighetsutövning omfattas

också av den gemensamma värdegrunden för

statsanställda. Det innebär bland annat att

verksamheten ska präglas av ett demokratiskt

förhållningssätt, rättssäkerhet, effektivitet och

service.


Representantskapets riktlinjer

Folkbildningsrådet har till uppgift att för

medlemmarnas räkning fullgöra det som regering

och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till

den verksamhet som bedrivs av studieförbund och

folkhögskolor.

Folkbildningsrådet har som sektorsansvarig för

folkbildningen i uppgift att bevaka och sprida

kunskap om folkbildningen gentemot regering,

riksdag, myndigheter, kommuner, landsting,

regioner samt internationella organ.

Folkbildningsrådet har att särskilt bevaka

folkhögskolan som utbildningsform.

Representantskapet

Representantskapet är Folkbildningsrådets högsta

beslutande organ och sammanträder två gånger

per år. Vid vårsammanträdet behandlar man

styrelsens och revisorernas berättelser och prövar

frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. Vartannat år

väljer man styrelse. Vid höstsammanträdet

fastställer representantskapet ekonomisk ram för

Folkbildningsrådets budget, styrelsens

verksamhetsplan anmäls samt beslut om särskilda

uppdrag för Folkbildningsrådet kommande

verksamhetsår fattas.

Medlemmarnas inflytande och styrning av

Folkbildningsrådet sker genom beslut och uppdrag

fattade av representantskapet. Ordförandena i

Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas

intresseorganisation och Folkhögskoleföreningen

inom Sveriges Kommuner och Landsting

förbereder, i dialog med styrelseordföranden i

Folkbildningsrådet, de ärenden som

representantskapet ska behandla.

Styrelsen

Styrelsen är Folkbildningsrådets beslutande organ

på uppdrag av representantskapet. Frågor som är

av mer övergripande och principiell karaktär

underställs representantskapet för beslut. Styrelsen

upprättar och fastställer Folkbildningsrådets

budget inom av representantskapet angivna ramar.

Styrelsen anställer generalsekreterare samt

ansvarar för att kansliet kan fullgöra

Folkbildningsrådets uppdrag.


Riktlinjer från regeringen

I juni 2014 tog riksdagen ställning till förslagen i

regeringens folkbildningsproposition, Allas

Kunskap Allas bildning (2013/14:172). Ett särskilt

mål för folkbildningspolitiken fastställdes:

Folkbildningen ska ge alla möjlighet att

tillsammans med andra öka sin kunskap och

bildning för personlig utveckling och delaktighet i

samhället.

De sju verksamhetsområdena för statsbidraget till

folkbildningen togs bort. Vidare beslutade

riksdagen att ändra det andra syftet med

statsbidraget till folkbildningen:

Folkbildningen ska bidra till att göra det möjligt

för en ökad mångfald människor att påverka sin

livssituation och skapa engagemang för att delta i

samhällsutvecklingen.

Enligt Förordning (1991:977) om statsbidrag till

folkbildningen, har Folkbildningsrådet att:

● Pröva frågor om statsbidrag till folkhögskolor,

studieförbund och studerandeorganisationer.

● Besluta om vilka som ska få statsbidrag enligt

förordningen och fördela tillgängliga medel

mellan dem.

● Lämna årsredovisning och budgetunderlag till

regeringen.

● Följa upp och utvärdera verksamheten i

förhållanden till de syften som anges i

förordningen och de villkor som föreskrivits för

att statsbidrag ska utgå.

● Lämna sådana sakuppgifter om verksamheten

som behövs för uppföljning och utvärdering, i

enlighet med de föreskrifter och anvisningar

som regeringens meddelar.

● Besluta om att helt eller delvis kräva tillbaka ett

statsbidrag.

Enligt regeringens riktlinjer 2015 till

Folkbildningsrådet ska Folkbildningsrådet:

● Följa Förordningen (1991:977) om statsbidrag

till folkbildningen.

● Inom ramen för arbetet med digital delaktighet

ska Folkbildningsrådet stimulera digital

kompetensutveckling i studieförbund och

folkhögskolor. Verksamheten ska följas upp.

● Redovisa utbildningsinsats inom

folkbildningen, med inriktning på mänskliga

rättigheter.

● Fortsätta satsningen på Studiemotiverande

folkhögskolekurs i nära samverkan med

Arbetsförmedlingen. Finansieringen och i

vilken utsträckning som dessa elever har

fortsatt på folkhögskolans allmänna kurs och

resultatet av detta ska redovisas.

● Fortsätta satsningen på

folkhögskoleutbildningar för nyanlända

invandrare inom ramen för myndighetens

etableringsuppdrag. Utbildningarna ska omfatta

flera insatser som kombineras med varandra, bl.

a. svenska samt orienterande och

arbetsförberedande insatser som syftar till att

underlätta den enskildes etablering i samhället.

Omfattning och innehåll i dessa kurser ska

redovisas.

● Följa bestämmelserna i förordning (2000:605)

om årsredovisning och budgetunderlag med


undantag av 2 kap. 2 § samt 3, 7, 8, 10 och 1

kap. Av årsredovisningen ska framgå det

ekonomiska resultatet för de olika delarna i

Folkbildningsrådets egen verksamhet respektive

fördelade statsbidrag.

● Redovisa hur stor del av anslaget som har

använts för administration av de

förvaltningsuppgifter som överlämnats till

Folkbildningsrådet.

● Redovisa hur statsbidraget har fördelats till

folkhögskolor, studieförbund och

studerandeorganisationer inom folkhögskolan.

● Redovisa hur statsbidraget har använts för

folkhögskolornas respektive studieförbundens

verksamheter.

● Redovisa resultatet av de uppföljnings- och

utvärderingsinsatser som Folkbildningsrådet har

genomfört av folkbildningens verksamhet.

● Utveckla arbetet med uppföljning och

utvärdering av folkbildningen samt

vidareutveckla sitt arbete i den årliga samlade

bedömningen om folkbildningen i förhållande

till syftena för bidraget. Vilket bland annat

innefattar en redovisning av hur folkbildningen

ska nå en ökad mångfald deltagare. Samlad

bedömning ska redovisas senast fyra veckor

efter att årsredovisningens har lämnats.

● Redovisa arbetet med den interna kontrollen av

bidragshanteringen, arbetet med att utveckla

etik- och gränsdragningsarbetet samt risk- och

väsentlighetsanalys.


Fördelning av statsbidrag

Folkbildningsrådet fastställer statsbidragsvillkor

och bidragskriterier samt fördelar

folkbildningsanslaget till studieförbund,

folkhögskolor och studerandeorganisationer inom

folkhögskolan. Fördelningen genomförs på sådant

sätt att statens syften med statsbidraget till

folkbildningen uppnås.

Under 2015 ska styrelsen ta ställning till nytt

fördelningssystem för statsbidrag till

studieförbund som gäller från 2016. Motsvarande

översyn för folkhögskolor påbörjas 2015, fastställs

2016 och träder i kraft 2017.

Folkbildningsrådet stärker arbetet med att

kvalitetssäkra bidragsfördelningen och förebygga

felaktig användning av statsbidragen. Det innebär

att arbetet med etik och gränsdragning utvecklas

och att de rådgivande gruppernas roll

uppmärksammas.

Om verksamhet i studieförbund och folkhögskolor

inte uppfyller bidragsvillkoren påtalar

Folkbildningsrådet detta och vidtar åtgärder. I

förekommande fall korrigeras beräkningsunderlag

för statsbidrag. Det kan innebära att

Folkbildningsrådet tar initiativ till en utredning

och i vissa fall en granskning som kan leda till att

statsbidrag återtas och ytterst att verksamheten

avvecklas.

Folkbildningsrådet bereder ansökningar om

statsbidrag från organisationer som avser att starta

nya folkhögskolor eller studieförbund samt tar

ställning till eventuell utfasning av statsbidrag till

befintliga bidragsmottagare. Vidare behandlas

ansökningar från organisationer som önskar

statsbidrag vid övertagande av huvudmannaskap

och vid samgående. Folkbildningsrådet bedömer

också om organisatoriska förändringar hos

nuvarande bidragsmottagare är av betydelse för

erhållande av statsbidrag.

På uppdrag av Arbetsförmedlingen fördelar

Folkbildningsrådet medel till etableringskurs vid

folkhögskola. Verksamheten påbörjades 2014 och

fortsätter 2015-2017.

Under 2014-2016 har Folkbildningsrådet ett

särskilt uppdrag att utveckla och initiera en

utbildningsinsats om mänskliga rättigheter inom

folkbildningen.

Resultatet av studien om jämställdhet i

folkbildningen som påbörjades 2014, kan ge

upphov till fördelning av projektbidrag under

2015.

Medel till digital utveckling har fördelats till

Folkbildningsförbundet och

RIO/Folkhögskolornas Samararbetsorganisation

som samordnar utvecklingsinsatserna för

studieförbunden respektive folkhögskolorna.

Särskilda insatser

● fastställa nytt system för statsbidrag till

studieförbunden

● påbörja översyn av system för statsbidrag till

folkhögskolorna


Uppföljning, utvärdering och samlad bedömning

Uppföljning

Folkbildningsrådets uppföljningsverksamhet har

följande syften och inriktning:

● upptäcka och förebygga felaktig

bidragsanvändning

● uppföljning och kontroll av statsbidragsvillkor

● återrapportering till regeringen

● underlag till Folkbildningsrådets

budgetunderlag

● belysa grundläggande villkor för folkbildningen

I uppföljningsarbetet ingår att ta fram underlag för

bidragsfördelning, samt att tillhandahålla statistik

avseende studieförbundens och folkhögskolornas

verksamhet och ekonomi till myndigheter,

kommuner, landsting/regioner och andra externa

intressenter.

Arbetet med uppföljning och kontroll av

statsbidragsvillkor samt att upptäcka och

förebygga felaktig bidragsanvändning kommer att

stärkas. I arbetet ingår bland annat att utveckla en

modell för uppföljning av bidragsvillkor och

-kriterier knutna till det bidragssystem för

studieförbunden som träder i kraft 2016.

Regelmässiga rimlighetskontroller i rapporterad

verksamhet genomförs bland studieförbund och

folkhögskolor. Formerna för Folkbildningsrådets

uppföljningsbesök vid studieförbund och

folkhögskolor ska utvecklas under året.

Insamlingen av statistik och annan data ska

systematiseras för att minimera belastningen på

studieförbundens och folkhögskolornas

administration.

Granskningen av, och stödet till, studieförbundens

och folkhögskolornas interna system för

kvalitetssäkring, internkontroll och uppföljning

fördjupas. Utbildning och avstämning för

rapporteringsansvariga i folkhögskolor och

studieförbund genomförs för att säkra kvaliteten i

rapporteringsunderlagen.

För att bevaka och sprida kunskap om

folkbildningen ska särskilda uppföljningsstudier

som belyser grundläggande villkor för

folkbildningen genomföras. Särskilda insatser

görs för att belysa folkhögskolan som

utbildningsform. Som ett led i detta arbete

kommer en uppföljningsstudie av arbetet med

studieomdömen och behörighetsgivning inom

folkhögskolan att göras.

Regeringen beslutade i september 2014 om medel

till Folkbildningsrådet för att genomföra en studie

om jämställdhet i folkbildningen. Denna slutförs

under våren 2015.

Utvärdering

Folkbildningsrådets utvärderingar har under åren

2010-2014 genomförts i enlighet med en femårig

strategi. De sammanvägda resultaten från

periodens samtliga utvärderingar presenteras i en

metautvärdering som startade 2014 och avslutas

2015.


I proposition 2013/14:172 Allas kunskap - allas

bildning föreslog regeringen en ny modell för

statlig utvärdering av folkbildningen, som bl.a.

innebär att Statskontoret ges i uppdrag att

genomföra en samlad utvärdering av

folkbildningen. Folkbildningsrådets arbete med att

utveckla en strategi för utvärderingsverksamheten

2015-2019 samordnas med Statskontoret.

Ett metodseminarium genomförs med inbjudna

forskare och företrädare för myndigheter och

organisationer. Seminariet syftar till att lyfta

frågan om genomförande av

deltagarundersökningar/surveyundersökningar i

ljuset av den växande bortfallsproblematik som

rapporteras från allt fler utvärderingar och andra

studier.

En kompletterande utvärdering av

studieförbundens cirkeldeltagare startar 2015 och

slutförs 2016. Undersökningen utformas med

utgångspunkt i de slutsatser som dras i

metodseminariet ovan.

Studieförbundet Kulturens Bildningsverksamhet

startade 2010. En utvärdering genomförs för att

belysa hur verksamheten utvecklats och påverkat

förutsättningarna för bildningsverksamhet inom

kulturområdet.

Samlad bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse

Varje år lämnar Folkbildningsrådet en samlad

bedömning av folkbildningens samhällsbetydelse

till regeringen, som underlag för regeringens

redovisning till riksdagen. Folkbildningsrådets

utvärderingar och uppföljningar utgör underlag för

denna.

Folkbildningsrådet kommer att utveckla sitt arbete

med den samlade bedömningen om folkbildningen

i förhållande till syftena med statsbidraget.

Folkbildningsrådet kommer att samverka med

utvärderingsmyndigheterna om behovet av

datainsamlingar inför utvärderingar.

Särskilda insatser

● systematik och transparens stärks i arbetet med

uppföljning och kontroll av statsbidragsvillkor

och med att upptäcka och förebygga felaktig

bidragsanvändning

● arbetet med att belysa utbildningsformsfrågor

för folkhögskolan vidareutvecklas

● organisation och strategi för

Folkbildningsrådets utvärderingar 2015-2019

utarbetas

● studie om jämställdhet i folkbildningen slutförs

(Regeringsuppdrag)

● utvärdering av studiecirkeldeltagare


Folkbildningspolitik, omvärldsbevakning och kommunikation

Folkbildningspolitik

I rollen som sektorsansvarig svarar

Folkbildningsrådet för bevakning och analys av

områden som påverkar förutsättningar och villkor

för folkbildningen och Folkbildningsrådets arbete.

I uppdraget ingår rapportering och bedömning av

folkbildningens samlade insatser och effekter, att

lämna budgetunderlag med motivering för

framtida anslag till folkbildningen samt att inom

ramen för myndighetsuppdraget företräda

folkbildningssektorn. Som sektorsorgan för

folkbildningen i förhållande till staten och andra

myndigheter har Folkbildningsrådet i uppgift att

informera, vara sakkunnig samt yttra sig över

statliga utredningar. I rollen ingår även att bevaka

och informera om svensk folkbildning i

internationella myndighetssammanhang.

Folkbildningsrådet bevakar och analyserar

prioriterade politikområden och sakfrågor på

grundval av Folkbildningens Vägval & Vilja samt

genom Strategi för Folkbildningsrådets

omvärldsbevakning.

Folkbildningsrådet har kontinuerliga kontakter

med andra samhällssektorer av betydelse för

folkbildningen. Samverkan med andra

myndigheter utvecklas inom ramen för

myndighetsdialoger och myndighetsnätverk.

Folkbildningsrådet arbetar för att tydliggöra det

gemensamma ansvaret för samhällsstödet till

folkbildningen mellan staten, landsting/regioner

och kommuner genom att bland annat samla in

och redovisa uppgifter från kommuner och

landsting/regioner. Vidare bevakar och synliggör

Folkbildningsrådet folkbildningens roll i regionala

myndighetsprocesser. Ett led i det arbetet är

partnerskapet i nätverket Reglab och samverkan

med ESF-rådet, Tillväxtverket och andra

myndigheter.

Folkbildningsrådet bevakar genomförandet av

EU:s nya programperiod 2014-2020 med särskilt

fokus på Socialfonden, regionala handlingsplaner

och utbildningsprogrammet Erasmus+.

Folkbildningsrådet bevakar det fortsatta arbetet

med kartläggning och validering av generella

kompetenser.

De slutsatser och beslut som Rådslag 2014 för

digital utveckling i folkbildningen resulterat i

kommer att genomföras och följas upp. En skrift

om folkbildningen och samhällets digitalisering

kommer att tas fram med utgångspunkt i

rådslagsmaterialet och regionala digitala agendor.

Särskilda insatser

● följa upp prioriteringarna i Folkbildningens

Vägval & Vilja

● bevaka och synliggöra folkbildningens roll i

nationella och regionala processer kring

kulturplaner, kompetensplattformar och digitala

agendor


● uppföljning av 2014 års rådslag om digital

utveckling

Kommunikation

Folkbildningsrådets kommunikationsarbete ska

stärka folkbildningen som sektor och

samhällsaktör och sprida kunskap om

Folkbildningsrådets uppdrag och verksamhet.

Folkbildningsrådet informerar om

myndighetsbeslut och sprider resultat av de

utvärderingar och uppföljningar som görs på

uppdrag av regering och riksdag.

Våra målgrupper ska ha god kännedom om

folkbildningen och dess betydelse för

samhällsutvecklingen. De ska också ha god

kunskap om Folkbildningsrådets uppdrag och

verksamhet. Folkbildningsrådet utvecklar arbetet

med att nå externa målgrupper.

Folkbildningsrådet arrangerar bland annat

frukostseminarier om utvärderingsresultat och tar

fram riktat informationsmaterial.

Särskilda insatser

● utveckla presentationen av uppföljningsdata

och statistik på webbplatsen

● ta fram nytt informationsmaterial på svenska

och andra språk

● slutföra arbetet med och implementeringen av

Folkbildningsrådets grafiska profil

● genomföra introduktion för nya rektorer i

samverkan med medlemsorganisationerna

● arrangera seminarier om Folkbildningsrådets

utvärderingar i Almedalen

● arrangera konferens för regioner och landsting

om folkbildningens uppdrag och samhällets

stöd


Myndighetsrollen för utbildningsformen folkhögskola

Riksdagen har beslutat att se över

Folkbildningsrådets roll att nationellt företräda

den statsbidragsfinansierade folkhögskolan som

utbildningsform. Folkhögskolan som egen

utbildningsform i utbildningssystemet ska

utvecklas och tydliggöras.

Principen med ett delat ansvar för finansieringen

av folkbildningen mellan stat, landsting/ region

och kommun följs upp. Folkbildningsrådet följer

även utvecklingen av interkommunala ersättningar

för studier vid folkhögskola. Folkbildningsrådet

bevakar folkhögskolans anslutning till det

nationella ramverket för kvalifikationer (NQF)

och utvecklar samarbetet med Myndigheten för

Yrkeshögskolan kring detta.

Folkbildningsrådet bevakar och slår vakt om

folkhögskolornas roll i utbildnings- och

studiestödssystemet. Kontakterna med andra

utbildningsmyndigheter ska stärkas. Viktiga

frågor är studieomdömen, behörighet och andra

frågor som hänger samman med

folkhögskolestuderandes tillträde till fortsatt

utbildning. Folkbildningsrådet följer

tillämpningen av de nya behörighetskraven

(anpassade till Gy11) och den nya modellen för

studieomdömen vid folkhögskolorna.

Folkbildningsrådet bevakar frågor om deltagarnas

studiefinansiering eftersom den är av avgörande

betydelse för rekrytering av vuxna till studier vid

folkhögskolor.

Folkbildningsrådet bevakar att det finns

lärarutbildning som är avpassad efter

folkhögskolornas behov och att möjligheterna till

fortbildning motsvarar vad som ges i andra

utbildningsformer. Kompetensutveckling för att

möta deltagare med funktionsnedsättning ska

särskilt uppmärksammas.

Folkbildningsrådet har till uppgift att stärka de

folkhögskolestuderandes rättsliga ställning.

Folkbildningsrådet ska verka för att de

studeranderättsliga frågorna ges hög prioritet inom

folkhögskolan. Under 2015 implementeras de

statsbidragsvillkor som rör studeranderätt och

studerandeinflytande fullt ut och

studeranderättsfrågorna ingår i den ordinarie

statsbidragsuppföljningen. Folkhögskolornas

studeranderättsliga råd tar emot och behandlar

anmälningar från studerande.


Kansli

De förändringar och nya uppgifter för

Folkbildningsrådet som riksdagen beslutade i och

med den nya folkbildningspropositionen påverkar

kansliets verksamhet 2015 och framåt. Vad som

förväntas av Folkbildningsrådet kommer att

tydliggöras framöver i samråd med regeringen och

berörda medlemsorganisationer.

Nya och förändrade uppgifter för

Folkbildningsrådet är att nationellt företräda den

statsbidragsfinansierade folkhögskolan som

utbildningsform, att ha ett förtydligat

uppföljningsansvar, att genomföra en studie om

jämställdhet i folkbildningen och att initiera en

utbildningsinsats om mänskliga rättigheter.

Arbetsområdena etik och gränsdragning,

granskning och ekonomifrågor är under

utveckling och kan på sikt innebära förändringar

på kansliet men inga större förändringar planeras

ske under 2015. Kansliets interna kvalitetsarbete

koncentreras till att säkra kvaliteten i

verksamheterna kring etik- och

gränsdragningsarbetet.

Vid årsskiftet 2015/16 kommer två erfarna

medarbetare, experter på folkhögskolefrågor och

ekonomi/bidrag, att pensioneras och rekryteringen

av nya medarbetare kommer att ske så att tid för

överlämning möjliggörs. Detta innebär viss

merkostnad för överlappningstiden men ska ses

som en investering och kompetensutveckling för

de nya medarbetarna.

Som ett led i den hållbara och digitala

utvecklingen på Folkbildningsrådets kansli ska

arbetsmaterial och intern kommunikation i ökad

utsträckning digitaliseras. Pappersförbrukningen

ska minska och ersättas med digitalt material.

Programvaror för bearbetning och arkivering av

material ska installeras i datorer, läsplattor och

telefoner.

Styrelsehandlingarna är av sådan omfattning att en

övergång till enbart digitalt utskick ska prövas

under 2015. Styrelsen ska erhålla avpassad

utrustning och programvara för styrelseuppdraget.

Särskilda insatser

● kvalitetsarbete med fokus på etik- och

gränsdragningsfrågor

● utveckla rekryteringsrutinerna och ta fram en

ny rekryteringspolicy

● övergång till digitala styrelsehandlingar


Finansiering

Folkbildningsrådets verksamhet finansieras via de

medel som representantskapet avsätter ur

folkbildningsanslaget. Detta beslut fattas vid det

årliga höstsammanträdet. Därutöver kan

finansiering av uppdrag, projekt och utveckling

helt eller delvis ske genom anslag från regeringen

eller myndigheter. Verksamheten ska präglas av

effektiv resurshantering.

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation

(RIO) hyr lokaler och köper administrativa

tjänster av Folkbildningsrådet. Därutöver

tillkommer vissa försäljnings- och ränteintäkter.

Finansiering av myndighetsuppdragen sker genom

uttag ur folkbildningsanslaget i relation till

studieförbundens respektive folkhögskolornas

andel av anslaget till folkbildningen. Från 1 juli

2014 hanteras de tidigare medlemsuppdragen

Folkhögskolornas informationstjänst och

Folkbildningsnätet av RIO. Verksamheterna

organiseras i RIO:s enhet Folkhögskolornas

Serviceorganisation (FSO) som är placerade i

Folkbildningsrådets lokaler, vilket ger en

samfinansiering av de gemensamma

kanslikostnaderna.


Budget 2015 (tkr)

FINANSIERING

Anslag

Allmänna folkbildningsanslaget 3 415 700

Anslag via Arbetsförmedlingen 200 500

Övrig finansiering

Upplösning reserverade medel 500

Försäljnings- och ränteintäkter 2 900

3 619 600

DISPOSITION

Allmänt statsbidrag till

Folkhögskolor 1 661 631

Studieförbund 1 715 719

Studerandeorganisation inom folkhögskolan 250

Folkbildningsrådet (1) 33 000

Särskilda insatser inom Flexibelt lärande 8 500

Övriga uppdrag

Folkhögskolesatsning för arbetslösa 140 500

Nyanländas etablering 60 000

3 619 600

(1) Folkbildningsrådet

Beslutande och beredande organ 4 600

Till styrelsens förfogande 700

Folkbildningspolitik och omvärldsbevakning 2 700

Kommunikation 3 100

Bidragsfördelning 3 850

Etik- och gränsdragningsfrågor 2 300

Skolformsfrågor och studeranderätt 1 600

Verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete 6 650

Nationell utvärdering 4 900

Kostnad för sålda tjänster och lokaler 2 600

33 000

Folkbildningsrådet

Box 38074, 100 64 Stockholm

Tel: 08-412 48 00

[email protected]

www.folkbildningsradet.se

mailto:[email protected]

http://www.folkbildningsradet.se/

Documents

Verksamhetsplan 2015