0

VERKSAMHETSPLAN 2020 Kultur- och folkhälsonämnden

1

INNEHÅLL

INLEDNING 1

Vår verksamhetsplan och styrmodell ........................... 1

Ansvarsområde ............................................................. 1

Förvaltningsorganisation .............................................. 2

Reglemente för Kultur- och folkhälsonämnden ........... 3

Nämndens grunduppdrag ............................................. 3

Våra viktigaste styrande dokument .............................. 4

VERKSAMHETEN 2020 5

Omvärld, förutsättningar och utmaningar .................... 5

Budget med kommentarer ............................................ 7

KULTUR- OCH FOLKHÄLSONÄMNDENS MÅL 12

Verksamhetsperspektivet............................................ 12

Medarbetarperspektivet .............................................. 15

Ekonomiperspektivet .................................................. 16

RISKHANTERING 18

VERKSAMHETSFAKTA 19

© Köpings kommun

Rapporten skriven av: Kvalitetsutvecklare och förvaltningsekonom 2020-01-16

Antagen av: [Klicka här och skriv nämnd, datum och §]

1

INLEDNING

Vår verksamhetsplan och styrmodell Verksamhetsplanen tydliggörs Kultur- och folkhälsonämndens grunduppdrag utifrån reglemente som fastställts av Kommunfullmäktige, aktuell lagstiftning för nämndens olika ansvarsområden, statliga styrverktyg samt kommunala styrdokument.

I dokumentet beskrivs Kultur- och folkhälsoförvaltningen ansvarsområden och uppgifter enligt gällande reglemente. Nämndens verksamhetsområden (huvudprocesser) anges i avsnitt som delas in i rubrikerna: grunduppdrag, verksamhetsbeskrivning, styrande lagstiftning, viktiga kvalitetsfaktorer/nyckelbegrepp, nämndens mål/ fokusområden samt form för uppföljning av dessa.

Grunduppdraget preciserar ansvar och uppgifter för verksamhetsområdet enligt reglementet. Under rubriken styrande lagstiftning anges ansvar och uppdrag för verksamhetsområdet, som styrs av lag och föreskrifter samt i förekommande fall andra typer av statliga styrverktyg. För varje verksamhetsområde identifieras kritiska kvalitetsfaktorer eller nyckelbegrepp för kvalitet. Faktorerna har bedömts som viktiga för att verksamheten ska upprätthålla en god kvalitet eller utifrån målsättningen att kvaliteten ska förbättras.

Slutligen formuleras mål eller fokusområden som nämnden fastställt för det kommande året, för respektive verksamhetsområdet samt formen för uppföljning av dessa genom föreslagna indikatorer.

Kommungemensamma utvecklingsmål Köpings kommun har tre gemensamma utvecklingsmål där fokus ligger på samhällsutveckling och medborgarperspektiv. Arbetet leds av kommunchefen med stöd av kommunledningsgruppen. Rapporteringen av resultatet sker till kommunstyrelsen.

Till varje utvecklingsmål ska en handlingsplan arbetas fram. Handlingsplanerna är styrande för arbetet med utvecklingsmålen. Varje utvecklingsmål har en målsamordnare som leder arbetet samt en målkoordinator. Medarbetarna i förvaltningen kan komma att bli delaktiga i arbetet med de kommungemensamma målen.

Ansvarsområde Kultur- och folkhälsonämnden har till uppgift att främja och ansvara för kultur och fritidsverksamheten samt folkhälsoarbetet i kommunen. Nämnden ska med

2

uppmärksamhet följa utvecklingen i de frågor som gäller kultur, fritids- och folkhälsoområdet och stimulera det arbete som bedrivs.

Kultur- och folkhälsonämnden ansvarar för:

• bibliotek och konsumentrådgivning

• museum

• bad

• anläggningar och hallar

• föreningsstöd

• barn- och ungdomsverksamhet

• kulturarrangemang

• kulturskola

• Kommunens arbete med folkhälsofrågor

Förvaltningsorganisation

Nämnden förvaltningsorganisation består av tre ben där enheterna är uppdelade efter arbetsområden; Kultur, Fritid och Barn- och ungdom. Enheten Kansliet består av

3

funktioner för nämndadministration, ekonomi, kommunikation, kvalitet och miljö. Dessa funktioner arbetar som chefsstöd inom respektive ansvarsområde.

Reglemente för Kultur- och folkhälsonämnden Nämndens uppgift är att:

• nära samarbeta med verksamma föreningar och organisationer inom nämndens verksamhetsområde och stimulera deras arbete

• driva och söka tillgodose behovet av anläggningar och lokaler för kultur-, och fritidsverksamhet och besluta om upplåtelse av dessa

• driva kulturskola

• sprida kännedom om bygdens natur, kultur, sevärdheter, anläggningar och arrangemang

• att besluta om taxor och avgifter för nämndens verksamhet i lokaler och anläggningar inom ansvarsområdet

• inom ramen för av kommunfullmäktige beviljade anslag och fastställda normer fördela bidrag till föreningar och organisationer samt stipendier till föreningar, organisationer och enskilda

• ha huvudansvar för kultur och fritidsaktiviteter som bedrivs i kommunens regi och stimulera övriga initiativ på området

• ha huvudansvar för kommunens arbete med folkhälsofrågor

• fungera som remissorgan inom ansvarsområdet

Nämndens grunduppdrag Kultur- och folkhälsonämnden arbetar för att skapa goda förutsättningar för ett varierat och rikt kultur- och fritidsliv som gör det lätt för Köpings kommuns invånare att göra aktiva val och lägger grunden för en god folkhälsa.

Vi finns till för alla. Ett gott bemötande, bra service och hög tillgänglighet kännetecknar alla våra verksamheter. Vi strävar efter en utvecklad samverkan med föreningsliv och civilsamhälle för att kunna erbjuda bredd, kvalitet och bästa möjliga upplevelse.

Vi erbjuder god tillgång till information, bildning, upplevelser och eget skapande inom kulturområdet och bidrar till lärandet för livet.

Genom att arbeta aktivt för jämlikhet, transparens, relationsskapande och genom att alltid sätta invånarens behov i fokus i vårt arbete bygger vi grunden för en stad där man vill leva och bo – en stad för hela livet.

4

Våra viktigaste styrande dokument Lagar och förordningar

• Bibliotekslagen

• Museilagen

• Barnkonventionen

Kommunala styrdokument • Regionala och nationella styrdokument

• Reglementet

• Biblioteksplanen

• Mål och budget

• Policys

5

VERKSAMHETEN 2020 Omvärld, förutsättningar och utmaningar Utblick- Fritid Förändringar i samhället ändrar förutsättningarna för föreningsliv och idrottande

Det svenska samhället ser inte ut som det gjorde när idrottsrörelsen uppstod för drygt 100 år sedan. Idrottsrörelsen är just nu inne i ett omfattande, och angeläget, förändringsarbete. Riksidrottsförbundet arbetar nu strategiskt med det livslånga idrottandet som innebär att fler ska kunna ta del av idrottsrörelsen, oavsett ålder eller ambitionsnivå.

Vi blir mindre och mindre benägna att följa traditionella ramar och förväntningar. Istället finns det en ökad vilja att kunna göra saker på sitt eget sätt och på sina egna villkor. Vi vill ha, och kräver, ökade möjligheter att kunna styra över vår egen tillvaro. Detta märks också på hur vi väljer att vara aktiva. I allt högre grad eftersöker vi flexibla och personanpassade former för idrott och fysisk aktivitet.

Vi ser en vikande trend för engagemang i föreningslivet, istället väljer många människor att aktivera sig utanför idrottsrörelsen. Anpassade, tillgängliga och stimulerande arenor och anläggningar blir allt viktigare för att rörelsen ska ske. Samtidigt blir allt fler stillasittande. I Köping är vi mindre fysiskt aktiva än genomsnittet i riket och även jämfört med andra jämförbara kommuner.1

Den ökade digitaliseringen är en annan samhällsutveckling som i allra högsta grad påverkar sätten vi rör oss på. Utvecklingen av e-sport och nya digitala verktyg påverkar inte bara hur vi utövar idrott utan också vad som är idrott.

Tillsammans måste vi lyfta blicken och hänga med i dessa snabba förändringsprocesser. Att få fler i rörelse är en angelägenhet för hela samhället och nödvändigt för att främja en positiv trend med en ökad fysisk aktivitet, minskat stillasittande och en bättre hälsa i befolkningen.

Ungas fritid

Andelen unga som upplever att de mår bra eller mycket bra minskar. Ungdomar ser också mindre ljust på sin framtid än de gjort tidigare.2 En trend som pågått under många år är att unga i åldern 13 till 20 år slutar med fritidsaktiviteter, både inom idrott och kultur. Köping har en hög andel barn och unga mellan 0-19 år som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Siffran för kommunen är 15 % jämfört med 9,2 % för riket och 11,2% för Västmanland. Att arbeta förebyggande och främjande mot ungdomar med inkludering i föreningsliv och aktiviteter och att kunna erbjuda vuxenkontakt och mötesplatser blir allt viktigare för att bidra till våra ungas framtid. Samtidigt blir barnkonventionen lag

1 KOLADA Invånare 16-84 år som är fysiskt aktiva minst 150 min/vecka, andel (%) 2 Liv och hälsa ung 2017

6

i Sverige vilket ställer större krav på våra verksamheter gällande barns rättigheter och inkludering i beslut som rör dem.

Utblick- Kultur Kulturverksamheterna får en allt mer betydande roll i det demokratiska samhället

I en värld där demokratin utsätts för allt hårdare prövningar blir bibliotekets och museets funktion allt viktigare. Biblioteken ska ge kunskap om källkritik och informationssökning medan museet ger förutsättningar att genom utforskandet av det förflutna förstå andras perspektiv och andras sätt att leva. Men biblioteken och museum behöver utvecklas, förnyas och förstärkas för att behålla sin relevans i samhället. Riksantikvarieämbetets vision ”Alla, oavsett bakgrund, upplever att de kan göra anspråk på det kulturarv som format Sverige” innebär att museernas ska ta större plats i arbetet med inkludering och integration genom att tillhandahålla kunskap, bildning och upplevelser som bidrar till att skapa en känsla av tillhörighet, delaktighet och väcker nyfikenhet och engagemang vid mötet med andra människor.

Digitalisering som en del av upplevelsen

Vi står idag mitt i ett skifte mellan analogt och digitalt historieberättande. Ny teknik gör att vi kan berätta på ett annat sätt medan den virtuella verkligheten öppnar portar till upplevelser oberoende av plats och fysiska hinder. Den nya teknologins mobilitet och nya attityder gör att människor inte längre är beredda att vara passiva mottagare av information. Människor förväntar sig att vara medskapande när de konsumerar olika slags upplevelser. Bristen på digitalisering riskerar att göra kulturverksamheterna mindre relevanta om de inte svarar upp mot människors efterfrågan. Genom digitalisering och samverkan kan alla oavsett vem man är, var man bor och vilka behov mar har få tillgång till den information, kunskap och litteratur man söker. Men digitalisering medför nya krav på verksamheterna, inte minst på personalens egen kompetens för att ständigt möta den nya, snabba utvecklingen. Man behöver även göra den digitala kompetensen tillgänglig för alla för att alla ska kunna delta i det digitala och demokratiska samhället. Museilagen Den nya museilagen som infördes 2017 är en ramlag som reglerar kvalitativa aspekter av museernas verksamheter rörande kunskapsuppbyggnad, publik verksamhet och samlingsförvaltning samt samverkan och rollfördelningen mellan museerna och deras huvudmän, samt i viss mån mellan museerna och deras publik. Införandet av museilagen ställer krav på museets dokumentation och arbetssätt och tar resurser i anspråk för anpassning och utformning av de interna processerna.

7

Biblioteket som mötesplats

Biblioteket som samhällets öppna rum, som mötesplats blir också allt viktigare. Framtidens bibliotek ska vara öppet och tillgängligt för sina brukare, besökare, allmänheten, staden, studenter etcetera. Gärna 24 timmar om dygnet och 7 dagar i veckan. Att alla människor har tillgång till biblioteket är väsentligt och en grund för bibliotekets legitimitet. Genom kontakt med omvärlden och ett attraktivt läge synliggörs verksamheten på ett helt annat sätt. Detta ser man i omvärlden där man gör flera mindre bibliotek anpassade till olika behov eller bygger nya, centrala mötesplatser där man delar entré med andra verksamheter. Allt för att finnas där besökaren är och att understryka och förstärka sin relevans.

Kulturskolans utmaningar i en föränderlig värld

Kulturskolan står inför flera utmaningar, bland annat att nå nya målgrupper, bredda sitt utbud, förbättra tillgängligheten och att fortsätta vara relevant i en föränderlig värd.

Den pågående nationella diskussionen kring om det är tillåtet att bedriva enskild musikundervisning på skoltid ställer krav på andra sätt att arbeta i verksamheten i framtiden. Det blir ännu viktigare att samarbetet med skolan fungerar för att så många som möjligt ska kunna ta del av kulturskolans utbud. På många kulturskolor pågår ett arbete med att utveckla arbetsformer och arbetssätt för att anpassa sig till behov och för att kunna utvidga sin målgrupp, till exempel genom att erbjuda undervisning i grupp och annan verksamhet deltagarna inte behöver anmäla sig till, så kallad öppen verksamhet. På så sätt skapas fler elevplatser till populära delar av kulturskolans utbud.

Ny verksamhet byggs upp och nya badet tas i drift

Under slutet av året kommer Karlbergsbadet att stängas och det nya badet tas i drift. Samtidigt ska en ny verksamhet byggas upp där vi ska skapa ett attraktivt och levande bad där många besök skapar intäkter som i sin tur täcker den ökade driftskostnaden.

Budget med kommentarer Nämndens budgetram för 2020 Den beslutade budgetramen från kommunfullmäktige för 2020 är 57 092 tkr. Nämnden har erhållit 840 tkr i tillskott för löneuppräkning och 7 tkr i arvodesökning. En justering av budget har skett där utbildningsförvaltningen har övertagit en vaktmästartjänst och budgetmedel på 500 tkr är överförda till utbildningsförvaltningen. Nämndens budgetresultat för 2018 och 2019 har varit positivt och nämnden har jobbat hårt för att få en budget i balans även 2020.

8

Nämndens budgetram 2020 tkr Budgetram 2019 56 745

Löneuppräkning 840

Arvodesökningar 7

Justerad budget för vaktmästare

-500

Budgetram 2020 57 092

Analys av resultat 2018 och helårsprognos 2019 Resultatet för Kultur- och fritidsnämnden 2018 blev ett överskott på drygt 600 tkr. Planerade större investeringar senarelades till 2019 vilket innebar ett överskott på budgeterade kapitalkostnader.

Inom verksamhetsområdet fritidsgårdar fanns ett överskott på personalkontot beroende på svårigheter att tillsätta vakanta tjänster. Dessa avvikelser utgjorde tillsammans den största orsaken till nämndens positiva resultat.

Helårsprognosen för 2019 pekar på ett överskott på 1 100 tkr. Främsta orsaken är att antalet sökta och beviljade föreningsbidrag är färre än förväntat. Svårigheter att tillsätta vakanser samt ett par längre sjukskrivningar bidrar också till det prognostiserade överskottet.

Nämndens prioritering utifrån omvärldsanalys Nämnden har för verksamhetsår 2020 valt att prioritera arbetet med utveckling av anläggningar och föreningsliv. Vi behöver arbeta mot föreningslivets ändrade förutsättningar samt skapa tillgängliga anläggningar för de som vill röra sig individuellt. Satsningen innebär att vi har tillsatt en ny tjänst som förenings- och anläggningsutvecklare på enheten anläggningar och föreningsstöd.

Eftersom man under längre tid har sett ett ökat tryck på fritidsgården och kommunens skejthall har man prioriterat att anställa ytterligare en fritidsledare för att klara av bemanningen på kvällstid.

I och med den inre omorganisationen har vi kunnat renodla badverksamheten i Kolsva och Köping i en separat enhet. I och med detta och i samband med att Malmabadets enhetschef går i pension får båda simhallarna samma chef och en enhetschefstjänst 25% har prioriterats bort.

Jämförelse med andra I jämförelse med andra kommuner 3är nämndens verksamhetskostnader totalt sett något lägre för kulturverksamhet. Kostnaden uppgick till 1213 kronor per invånare

3 Jämförbara kommuner är Lindesberg, Vetlanda, Sala, Eslöv, Avesta, Gislaved och Kumla

9

jämfört med 1397 för jämförbara kommuner. För Kulturskolan är kostnaderna högre än de jämförbara kommunerna. Kostnaden för Kulturskolan för 2018 uppgår till 4096 kr per invånare mellan 7-15 år.

För de jämförbara kommunerna ligger medelkostnaden på 3756 kr per invånare mellan 7-15 år. Antal elevplatser i kulturskolan för 7-15 åringar i kommunen ligger samtidigt lägre (18% av antal 7-15 åringar i kommunen) än jämförbara kommuner (23%).

För fritidsverksamheten är kostnaderna något lägre än jämförbara kommuner. Kostnaderna för 2018 var 1768 kr per invånare medan snittet ligger på 1925 kronor för jämförbara kommuner.

För fritidsgårdarna är kostnaderna avsevärt högre, där kostnaden för fritidsgårdarna i kommunen uppgår till 334 kr per invånare jämfört med 173 kronor per invånare för jämförbara kommuner.

Nämndens samlade prioriteringar Driftbudget

Verksamhet Bokslut 2018

Budget 2019

Budget 2020 Nämndens Prioriteringar

Kultur- och fritidsnämnd 275 345 352

Kultur- och fritidsadministration

3 987 3 905 4 162

Turistverksamhet 1 854

Allmän fritidsverksamhet 10 698 10 220 9 984

Stöd till studieorganisationer

1 450 1 450 1 450

Idrotts- och fritidsanläggningar

12 272 14 841 12 068

Allmän kulturverksamhet 4 721 4 937 4 818

Biblioteksverksamhet 8 614 11 179 10 852

Musik- och kulturskola 7 916 7 558

Konsumentvägledning 542 565 591

Fritidsgårdar 4 456 5 174 5 257

Summa 48 869 60 532 57 092 *Förutom prioriteringar har justeringar gjorts för kapitalkostnader och löneutveckling mellan åren. Inga budgeterade kapitalkostnader finns med i budget 2020.

10

Kommentar av prioriteringar

Allmän fritidsverksamhet – en omprioritering av budgetmedel från Idrotts- och fritidsanläggningar har gjorts för att finansiera en ny tjänst som föreningskonsulent summa 500 tkr.

Idrotts- och fritidsanläggningar – en omprioritering av budgetmedel från Fritidsområden till Allmän fritidsverksamhet har gjorts för att finansiera en tjänst som föreningskonsulent summa 500 tkr.

En sammanslagning av enhetscheftjänsterna över baden i Kolsva 25% och Köping 100% har inneburit en effektivisering och omprioritering av budgetmedel, summa 150 tkr.

En justering av budget har skett där utbildningsförvaltningen har övertagit en vaktmästartjänst och budgetmedel på 500 tkr är överförda till utbildningsförvaltningen.

Musik- och kulturskola

En omprioritering av budgetmedel inom enheten har gjorts för att finansiera en höjning av tjänstgöringsgraden för en vaktmästartjänst med 30% till en heltidstjänst, summa 200 tkr

Fritidsgårdar – en omprioritering av budgetmedel inom förvaltningen har skett för att finansiera en ny fritidsledartjänst, summa 300 tkr.

Sommarjobbsverksamheten för årskurs 9 samt del av budgeten för vikarier prioriteras bort för att delfinansiera en ny fritidsledartjänst, summa 200 tkr.

Investeringsbudget Område Bokslut

2018 Budget 2019

Budget 2020

Turistenheten 7

Allmän fritidsverksamhet 3 450

Allmän kulturverksamhet 4 600 500

Idrotts- och fritidsanläggningar 513 900 1 450

Biblioteksverksamhet 12 700

Musik- och kulturskola 100 100

Fritidsgårdar 350

539 2 650 2 500

11

Kommentar investeringsbudget

De största investeringarna hamnar inom området Idrotts- och fritidsanläggningar. Ny ridstig i Johannesdalskogen, uteförråd på sportfältet, nytt stängsel vid tennisplan på Hagens IP i Kolsva, samt handikappanpassad brygga/badplats på Malmön är planerade investeringar under 2020. Ombyggnation av Museets utställningshall, kontor och arkiv är också planerade investeringar under 2020.

Taxor och avgifter Några justeringar har skett inför 2020 för att se till att taxorna ska se lika ut i alla delar av kommunen. Samtliga taxor och avgifter redovisas i särskilt dokument.

12

KULTUR- OCH FOLKHÄLSONÄMNDENS MÅL Verksamhetsperspektivet

Viktiga kvalitetsfaktorer och indikatorer Viktig kvalitetsfaktor: Tillgång och egenmakt (Möjligheten att kunna göra aktiva val, ha ett rikt fritids- och kulturliv och gott välbefinnande)

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2020

Elever i högstadiet som är nöjda med sin fritid. Andel. (Liv och hälsa ung) Flickor Pojkar

- 84,5 - - 86

- 93,5 - - 93,5

Elevplatser i musik-eller kulturskola (Kulturrådet) 555 - 482 - 520

Beläggningsgrad i museets utställningshall 50% 50% 50% 50% 75%

Aktivitetstillfällen för barn och unga i kommunala bibliotek, antal/1000 inv. 0-20 år (Kolada)

- 21,3 19,9 - 22,5

Lån av e-böcker i kommunala bibliotek, antal/inv. (Kolada)

0,16 0,17 - 0,18

Totalt bestånd av e-titlar bibliotek, st.4 (KB) 16 929 21 516 35 521 - 40 000

Nyttjandegrad av museets samlingar, antal förfrågningar

11 12 20 60 100

4 Indikatorn är en sammanräkning av alla e-titlar som finns tillgängligt för digitalt utlån.

13

Förvaltningens anläggningar och lokaler som är anpassade ur tillgänglighetssynpunkt, antal

- - - 8 10

Aktivitetstillfällen i kommunala simhallar, antal - 65 70

Antal utlån Fritidsbanken - - - 421 500

Ledamöter i Ungdomsfullmäktige Flickor Pojkar

- - 9 23 16

- - 5 6 15

Viktig kvalitetsfaktor: Upplevelse (Positiv känsla och mersmak att vilja återkomma)

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2020

Nöjd Medborgarindex kultur (Kolada) 65 61 61 58 61

Nöjd Medborgarindex – Idrott och motions-anläggningar (Kolada)

57 57 57 55 57

Personal som har fått utbildning i värdskap och bemötande, andel

- - - 14% 90%

Viktig kvalitetsfaktor: Kompetens och Kunskap

Indikatorer Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2020

Medarbetare som har en uppdrags-beskrivning, andel 0% 0% 0% 100%

Anställda med relevant utbildning där tjänsten kräver det, andel5

- - 77% 87%

Anställda som anser att ens kunskaper och kompetenser tas tillvara i det nuvarande arbetet, andel (Medarbetarundersökningen)

- - 65% 70%

5 Gäller högskoleutbildning där detta är ett krav vid ev. återbesättning av tjänst. Gäller även annan utbildning som krävs i tjänsten som kan erhållas genom kompetensutveckling.

14

Ärenden/uppdrag som inte blivit behandlade inom ett år, antal

- - 4 0

Motivering till de valda målvärdena Tillgång och egenmakt är en av de viktigaste faktorerna för att skapa relevans för våra verksamheter. Tillgången till våra verksamheters utbud och service lägger grunden för att våra invånare ska kunna göra aktiva val, ha ett aktivt fritids- och kulturliv och därmed ett bättre välmående.

Tillgång innebär tillgång till ett rikt utbud av aktiviteter och mötesplatser och god information som når så många som möjligt. Det innebär också att det finns ett rikt och aktivt föreningsliv som är tillgängligt för alla och att de som vill utöva kultur- eller fritidsaktiviteter utanför föreningslivet ska kunna göra det med en bra tillgång till anläggningar och/eller digitala forum för sitt utövande. Egenmakt innebär att invånarna ska ges förutsättningarna att ta kontroll över sina egna omständigheter genom möjlighet till deltagande, inflytande och medskapande.

Upplevelsen lägger grunden för besökarens positiva känsla och viljan att vilja återkomma till våra verksamheter, arenor och arrangemang. En god service, ett bra bemötande och målgruppsanpassade aktiviteter sprider ringar på vattnet och lockar fler att delta. Genom att alltid stäva efter den goda upplevelsen kan vi nå fler och stimulera till utveckling i såväl förenings-, kultur-, och fritidsliv.

Kompetens är förmåga och vilja att utföra en arbetsuppgift genom att tillämpa kunskap, erfarenhet och färdigheter. Myndigheten och personalen måste ha kompetens som motsvarar myndighetens uppdrag och ansvar.

Kompetens är det som skapar mervärde för verksamheten och målgruppen genom kunskap om de egna processerna samt god kännedom om omvärldens krav och de vi är till för. Ett ökat behov av mångsidig kompetens beror på förändringarna i omvärlden. Förändringarna ställer krav på utveckling, att våga prova nya vägar och att vi ser nya möjligheten och inte problem.

Personalens kompetens är den kvalitetsfaktor som har allra högst betydelse för vilken kvalitet som är möjlig att nå i verksamheterna. Kompetens ska värnas, utvecklas och tas tillvara för en effektiv och kvalitetssäkrad organisation.

Prioriterade områden Barn och unga är prioriterade i alla våra verksamheter så också i de indikatorer vi har valt att följa upp under året såsom antal elevplatser i Kulturskola, aktivitetstillfällen i biblioteken och genom att mäta antal utlån på Fritidsbanken. Som prioriterade områden inom tillgång och egenmakt har vi valt två indikatorer där vi vill arbeta med

15

fokus på jämställdhet mellan flickor och pojkar. När det gäller elever i högstadiet som är nöjda med sin fritid är glappet mellan flickors och pojkars nöjdhet stor. Därför har vi satt ett högre målvärde på flickornas nöjdhet. För att främja ett jämlikt inflytande vill vi arbeta för att få in fler pojkar som ledamöter i ungdomsfullmäktige.

För att nå barn och unga är det också viktigt att vi involverar och bjuder in alla åldrar till våra aktiviteter. Att blanda olika generationer ger mervärden till mötesplatser och arrangemang och ger möjlighet för fler att känna sig delaktiga.

En av förvaltningens målsättningar är att skapa en likvärdig grundkunskap hos alla våra medarbetare och att se till att alla har ett tydligt uppdrag och en förståelse för sitt bidrag till helheten. Under året kommer vi att fokusera på värdskap och bemötande och sedan bygga på med ytterligare aktiviteter och utbildningar för att på så vis säkerställa att alla har gett möjlighet att utföra sitt uppdrag på bästa sätt.

Medarbetarperspektivet

Viktiga kvalitetsfaktorer och indikatorer Viktig kvalitetsfaktor: Vi har motiverade medarbetare

Indikatorer Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2020

Motivationsindex HME 82 80,9 82

Viktig kvalitetsfaktor: Vi har engagerade ledare som visar tillit

Indikatorer Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2020

Ledarskapsindex HME 85 88 88

Viktig kvalitetsfaktor: Vi har tydliga mål som kommuniceras på rätt sätt

Indikatorer Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2020

Styrningsindex HME 83 74,8 83

16

Viktig kvalitetsfaktor: Vi har friska medarbetare

Indikatorer Utfall 2017

Utfall 2018

Utfall 2019

Målvärde 2020

Sjukfrånvaro (%) 3,65 3,07 3,7 4

Motivering till de valda målvärdena Förvaltningens resultat i medarbetarundersökningen har försämrats på två områden 2019. Under året vill vi behålla det goda resultatet på vårt ledarskapsindex medan vi kommer att arbeta fokuserat för att höja styrningsindex vilket innebär att skapa förutsättningar för att varje medarbetare ska förstå vad som förväntas av mig i mitt arbete.

Ekonomiperspektivet

Viktiga kvalitetsfaktorer och indikatorer Viktig kvalitetsfaktor: Tilldelad budgetram hålls

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2020

Budgetavvikelse (Mkr) 0,54 0,24 0,62 0

Viktig kvalitetsfaktor: Resurser nyttjas effektivt

Indikatorer Utfall 2016

Utfall 2017

Utfall 2018

Målvärde 2020

Antal initiativ till effektiviseringar, ”Goda idéer”* inom förvaltningen under året.

- - - 50

*En ”God idé” är en idé som lett till en effektivisering inom verksamheten. Det vill säga en förändrad process som gett upphov till att vi kan göra mer för samma resurser. Förvaltningen kommer att ta fram en rutin för att fånga upp och uppmärksamma goda idéer i förvaltningen under året.

17

Motivering till de valda målvärdena Förvaltningen har tidigare år alltid hållit tilldelad budgetram eller lämnat ett positivt resultat. Detta är ett självklart mål för oss även 2020 under förutsättning att förvaltningen tilldelas en utökad driftbudget för nya badet som beräknas öppna under hösten 2020.

Under arbetet med förvaltningens kvalitetsfaktorer framkom flera faktorer kopplade till bristande resurser och ekonomi. Det är av största vikt att vi identifierar kvalitetsbrister i verksamheterna som utnyttjar resurser i onödan och ser till att vi får ut allt vi kan av varje krona, timme och medarbetare för att kunna leverera största möjliga kvalitet. Vi är övertygade om att kunskapen kring processerna och dess effektivitet finns hos varje medarbetare som utför arbetsuppgifterna och därför vill på ett bättre sätt ta fram, lyfta upp och uppmärksamma de goda idéerna från medarbetarna som leder till effektiviseringar i verksamheterna.

18

RISKHANTERING

Kultur- och folkhälsonämnden har identifierat nedanstående risker i sin verksamhet. Identifieringen har skett utifrån de viktiga kvalitetsfaktorerna.

Risk Orsak Påverkan Hantering av risk

Utebliven kommunikation/ information om vårt utbud

-Bristande kunskap om process och möjligheter. -Utebliven eller bristande kommunikations-planering.

Informationen når inte fram

Förbättringar av verktyg och kunskaper inom kommunikation

Tillgången till kultur och fritidsaktiviteter är inte tillräcklig eller uppfyller inte invånarnas behov

-Bristande kunskap om behoven. -Resurser -Prioriteringar

Försämrad folkhälsa och dåligt deltagande

Medborgardialoger för att ta reda på behoven

Anläggningar och lokaler är inte anpassade ur tillgänglighetssynpunkt

Alla kan inte delta i föreningsliv och verksamheter på lika villkor

Inventering, behovsanalys och åtgärder

19

VERKSAMHETSFAKTA

Verksamhet Utfall 2017 Utfall 2018 Utfall 2019

Deltagartillfällen i idrottsföreningar antal/inv. 7-20 år6 (Kolada) Pojkar

Flickor

35 32 -

24 21 -

Simkunnighet skolsimskola åk 27 (Malmabadet)

- 85% 85%

Antal besök i öppen verksamhet fritidsgård och skatehall

- 7610 9017

Anläggningar med tillgång till tider eller utrymme för spontanidrott

20 22 25 st.8

Antal besök Kolsva Bibliotek - 26 470 22 838

Antal besök Stadsbiblioteket - 70 0009 70 473

Nyttjandegrad bandyplan 74% 75% 52%

Nyttjandegrad ishall 68% 69% 53%

Nyttjandegrad fotbollsplaner10 7,3% 7,3% 7%

6 Gäller LOK-stödsberättigade idrottsföreningar 7 Simkunnighet enligt läroplanen för åk. 6 (150 m bröstsim och 50 m ryggsim) 8 Siffran inkluderar endast anläggningar som driftas eller tillhandahålls av förvaltnignen. Här ingår: allmänhetens löpning (IP), allmänhetens fotboll (konstgräs), Zigenarbacken, motionsspår, skidspår, utegym, ishall, bandyplan, simhallar, skatehall, tennisplan, volleybollplan och MTB-spår. 9 Antalet är ett uppskattat besöksantal på grund av problem med besöksräknaren 2018. 10 Gäller planerna på IP, Kristinelunds sportfält, Odenvalla, Tallåsen och Zigenarbacken.