S T A T E N S V Ä G I N S T I T U TS T O C K H O L M

R A P P O R T 13

VÄGBELÄGGNIN GAR

PÅ LANDSBYGDENS ALLMÄNNA VÄGAR

I SVERIGE DEN i JANUARI 1941

1 9 4 1

F Ö R T E C K N I N G

Ö V E R

R A P P O R T E R F R Å N S V E N S K A V Ä G I N S T I T U T E TO C H

STATENS VÄGINSTITUT

1. Erfarenheter från provvägen vid Bålsta under åren 1932 och 1933, av N. von Matern

och S. Hallberg ............................................................................................. 1933

2. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 4 ............. 1934

3. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 5 ............ 1935

4. Hyvelblandning på kustvägen norr om Kalm ar år 1935, av N. von M a t e r n ................ 1936

5. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 6 ............ 1936

6. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 7 ............ I 937

7. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 8 ............ 1938

8. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 3 9 ............ 1939

9. Maskinblandning av grusvägbana Södra Åsbo 1938— 1939, av G. B e s k o w .................... *939

10. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 4 0 ........... 1940

1 1 . Möjligheter till ökad användning av sulfitlut i Sverige ....................................................... *94°

12. Bomullsväv som inlägg i bituminösa beläggningar av S. Hallberg och A. Hjelmér . . . . 1941

13. Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar i Sverige den 1 januari 1 9 4 1 ............ 1941

V Ä G B E L Ä G G N IN G A R

PÅ L A N D S B Y G D E N S A LLM Ä N N A V Ä G A R

I SV ER IG E D E N i JA N U A R I 1 941

L å N D E T S v å g I N G E N J Ö R E R ha till statens väginstitut lämnat uppgifter rö­rande längden av olika vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar den 1 januari 1941. Uppgifterna äro sammanställda i tabell 1 och grafiskt fram­ställda på diagrammet fig. 1.

Beläggningarna ha indelats i följande grupper:

Grupp I (huvudsakligen permanenta vägbeläggningar):Till denna grupp hänföras gatsten, cementbetong (även tunn cementbetong,

»vibrobetong») samt högvärdiga asfaltbeläggningar, vad de senare beträffar även dylika utförda som tunt slitläger. Med högvärdiga asfaltbeläggningar för­stås här beläggningar framställda i blandningsmaskin och av sådan kvalitet, att de kunna nedslitas och ej tarva regelbundna, ofta upprepade ytbehandlingar.

Grupp I I (huvudsakligen halv permanent a vägbeläggningar):Till denna grupp hänföras beläggningar, erhållna genom indränkning eller yt­

behandling av en makadam- eller grusvägbana med bituminösa bindemedel, cementbruk o. d. Indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar äro grupperade på asfaltmakadam, tjärmakadam och emulsionsmakadam efter det bindemedel, som använts huvudsakligen vid anläggningen. Grupperingen avser sålunda icke de bindemedel, som senare blivit använda vid underhållet. Enär det i vissa fall visat sig svårt att erhålla fullständiga uppgifter om använda bindemedel, före­finnes viss osäkerhet beträffande längden av de olika slagen av indränknings- och ytbehandlingsbeläggningar. T ill grupp II föras även vissa enkla typer av bituminösa beläggningar såsom ytbehandling av grusväg, hyvelblandning och emulsionsbetong.

Grupp II I :Denna grupp omfattar grus- och makadamvägar, behandlade med dammbin­

dande medel, såsom oljor, sulfitlut och hygroskopiska salter, vanligen utan efter­följande grusning.

De vanliga, obehandlade grus- och makadamvägarna hava sammanförts under beteckningen grupp IV .

Längden i km av de olika grupperna vägbeläggningar på landsbygdens all­männa vägar i Sverige sedan år 1930 framgår av tabell 2.

Skillnaden i väglängd år från år för de olika grupperna för åren 1930— 1941 framgår av tabell 3, där en ökning av väglängden inom gruppen betecknats med + tecken och en minskning med — tecken.

Vägbeläggningar på landsbygdens allmänna vägar

L ä n

G r u p p I.

Stor­gat­sten

Små-gat-sten

Cement­betong

Tunncement­betong

Sand­asfalt

TopekaGrovasfalt­

betongTjär-

betongEssen-asfalt

KH-belägg-

ning

Andrabelägg­ningar

1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 i 1

Stockholms............. 5-5 7*7 2 7 .8 — 6.2 I I . i 1 8 . 7 4 . 1 1-7 2.9 5 1 . 4

Uppsala................... — 1 6 . 4 5-9 — — I I . 1 — 0.9 6.5 — —

Södermanlands . . . — 21-3 1 8 . 4 — 2.7 4 5 .8 0.8 1 3 . 0 1 .0 I . i —

Östergötlands. . . . 3 -» I I . 4 2 0 .5 — 7 .2 3 0.8 — — I O . 1 — —

Jönköpings............. — 6.5 — — — 33 -1 — — 0-3 — —

Kronobergs............. — 0 .2 — — — 18 . 9 — 2.5 — I I .o 6.6

Kalm ar................... 0.4 42.4 0.4

Gotlands................ — — 7-3 7-2 — — — — — — —

B lek in ge................ — 9 2 .8 — — — 3.2 — — 4-5 — 5«°

Kristianstads . . . . 8.0 l 8.5 2 5 .2 1 . 8 0 .2 1 5 1 . 2 0 .2 — 3 3 .8 2 5 . 1 3 -i

Malmöhus . . . . 1 .0 9 6.4 8 5 .7 3 .0 4-3 9 9.0 19 . I I .o 3 .0 3-3 2 7 .6

H allands................ — 58.6 J 3-6 0.6 1 0 . 9 14-3 — — 1 2 . 8 2-3 —

Göteborgs o. Bohus 8 . 1 1 2 8 . 2 0 .2 — — 1 .0 — — 5.0 — 2.0

Alvsborgs ................ - 12.7 4 .0 — — 25-7 — — 1 4 . 0 1 4 . 2 1-3

Skaraborgs............. — 8.5 — 0.4 — — — — 1 2 . 6 — 3.6

Värmlands . . . — 8 . 7 1.5 — 1.9 3-3 — — 8 8 . 7 — —

Ö rebro................... 0.6 1 5 . 6 1 0 . 8 IO .0 1 .9 15-5 — — 1 .8 — 0.3

Västmanlands . . . — 44.2 — — — 28 .4 — — — — —

Kopparbergs . . . — O.9 1 .6 0-3 3.6 53 -^ — 24.5 2.4 — 2.6

Gävleborgs............. — 7.6 — — 2.5 2 1 . 0 O.7 5.0 0 .7 — —

Västernorrlands . . — — I I . 4 — 6-3 4.9 — I . 9 I O . 9 I I . 0 —

Jämtlands . . — — 0 .6 — 1 . 4 3.6 0 . 1 — 1-5 — —

Västerbottens. . . . — — — — — — — — 0-3 — —

Norrbottens . . . . 10.2 — 0.8

Summa väglängd 2 7 599 275 23 49 575 4 0 53 2 2 2 71 105

i jan. 1940 . . . . 28 586 2 7 0 23 45 576 36 52 2 2 9 70 82

1 jan. 1939 2 7 488 239 1 1 4 4 5 1 1 3 6 50 207 69 631 jan. 1938 . . . 2 7 405 223 8 4 4 433 37 43 183 62 581 jan. 1937 . . . 2 4 352 201 7 4 i 3 2 4 39 43 149 43 621 jan. 1936 . . . . 23 293 167 2 39 218 37 3i 102 36 641 jan. 1935 . . . . 2 4 201 124 — 28 121 39 10 5° 25 671 jan. 1934 . . . . 2 4 1 7 1 98 — 2 6 75 39 1 34 5 641 jan. 1933 . . . . 25 154 78 — 2 4 49 38 1 2 6 — 741 jan. 1932 . . . . 24 143 5° — 21 2 4 38 1 2 4 — 7 41 jan. 1931 . . . . 19 133 39 — 14 14 36 1 16 — 531 jan. 1930 . . . . 19 in 21 — 9 6 36 1 8 — 2

i Sverige den 1 januari 1941, längd i km. T abell i.

G r u p p I I . G r u p p I I I . Grupp IV.Summa

väg-längd

Asfalt-maka­dam

Tjär-maka-dam

Emul-sions-maka-dam

Hyvel-bland-ning

Ytbehandl. av grusväg med asfalt eller tjära

Andrabelägg­ningar

Oljor SulfitlutHygro-skopiska

salter

Vanliga grus- och

makadam­vägar

I 2 1 3 I 4 15 1 6 17 1 8 19 2 0 2 1 2 2

102.8 65.5 3.2 6.6 40^-3 20.4 72 244 371 i 743 3 173

7-4 18.6 2.4 2.0 37-9 3-1 14 102 42 3 1 4 1 2 2 063

23.2 0.4 0.2 — 6-3 — — 27 I 095 *1 261 2 5 17

44.2 6.4 25-7 — 20.9 — 1 1 159 690 3 185 4 226

— — I I . 4 20.1 I.o — — 2 77 866 3 3 18 4 533

— 12.3 465 289 2 7 9 6 3 602

8.9 — 37-3 16.8 — — 34 x54 572 2 920 3 786

2.1 0.7 0.6 — 3-9 — — — 658 77 2 1 452

I9.8 — i . i 9.2 2.1 — — 54 510 746 1 448

60.4 39-5 1 1 .7 — 20.1 3-3 23 314 830 1 875 3 444

202.7 148.6 5^-3 — 2.4 15-5 — 4 i 539 2 606 3 955

I9.8 2.7 35-3 7.6 0.5 — — 4 353 I 677 2 253

1.5 — 35*3 — — — 3 22 1 166 I 872 2 444

— 4*5 38.7 — ~ — 36 560 2 2 10 2 139 5 060

9.8 1 2.7 3-2 — IO.3 5-2 3 — 1 0 16 2 831 3 9 16

4.1 — 30.9 — — — — 895 600 2 6 l l 4 2 4 5

2.9 — 10.7 — 4I.8 — — i o 5 762 I 522 2 501

— — — — 44.2 — — 78 7 6 4 I 4 13 2 372

10.8 29.1 2.0 — 85.8 28.9 — — 2 500 I 7 I I 4 4 5 6

1.5 — — — 20.5 — 6 250 783 2 OO8 3 i o 7

3*1 40.0 0.6 — I3.8 13.2 — 461 906 3 374 4 8 5 7

0.6 0.7 2.1 — — 3-9 9 2 18 7 1 1 3 499 4 4 5 ^

1-3 19.9 0.3 — — 1-3 - 144 2 1 1 7 2 6 7 7 é4 S

— 3-5 14.7 — 2.6 — — — 2 34é 4 325 6 703

5V 405 324 62 720 95 2 1 1 4 773 20 1 7 1 58 883 88 2 10

544 42 1 35° 60 630 48 925 3 026 48 806 3 1 236 88 043501 381 34 6 40 274 44 6 14 2 203 43 599 37 12 7 868 73

473 333 343 23 159 5 i 432 2 0 4 3 3 7 4 1 8 42 973 85771440 300 32 6 15 150 47 463 1 7 6 7 28 494 5 ° 9 3 8 8 4 2 2 5328 233 295 5 108 32 725 1 276 22 296 56 282 82 592308 146 2 67 4 59 8 791 610 1 6 4 3 5 6 1 738 8 1 0 5 5

2 1 7 90 2 16 1 43 12 509 720 12 6 9 1 64 283 79 319164 52 [ 54 1 9 13 90 505 8 262 68 448 7 8 1 6 7126 24 i n — — 10 — 463 4 307 71 531 76 9 7 1

97 24 67 — — 10 — 192 1 982 73 T7 ° 75 867

34 7 28 — — 1 1 — 35 35° 73 433 74 i n

Fig.

i.

Utv

eckl

inge

n av

vägb

eläg

gnin

gar

på

land

sbyg

dens

al

lmän

na

väga

r i

Sver

ige

åren

19

38—

1940

.

Tabell 2.Väglängd för olika grupper åren 19 30—1941.

Grupp 1 jan. 1930

1 jan. 1931

1 jan. 1932

1 jan. 1933

1 jan.

19341 jan.

19351 jan. 1936

1 jan.

19371 jan. 1938

1 jan.

19391 jan. 1940

1 jan. 1941

Väglängd i km.

Grupp 11 . .(huvudsakligen permanenta be­läggningar)

2 1 3 325 399 4 6 9 537 689 I 012 I 285 I 5 2 3 I 745 i 997 2 0 3 9

Grupp I I . .(huvudsakligenhalvpermanenrabeläggningar)

80 198 2 7 1 393 579 7 9 2 I O O I I 278 I 382 1 5 8 5 2 0 5 3 2 133

Grupp I I I . .(dammbundnagrusvägar)

385 2 1 7 4 4 7 7 0 8 8 5 7 1 3 920 1 7 836 24 297 30724 3 9 893 46 4 1 6 52 757 25 155

Grupp I V . .(vanliga grus- o. makadamvägar)

73 433 73 170 7i 531 68 448 64 283 6l 738 56 282 5 0 9 3 8 42 973 37 127 3 1 2 3 6 58 883

Summa väglängd . . 74 i n 7 5 8 6 7 76 9 7 1 7 8 i é 7 79 319 8l 055 82 592 84225 85771 86 873 88 043 88 2 1 0

1 H är ingå även tunna bituminösa slitlager av högklassig typ.

Tabell 3.Skillnad i väglängd för olika grupper 1930—1941.

Grupp 1930—1931

19 3 1—1932

19 3 2 -

19331933—

1934

1934—

19351935—

193 61936—

19371937—

19381938—

1939

1939—1940

1940—I94I

Väglängd i km.

Grupp I + 1 1 2 + 74 + 70 -f 68 + 152 + 323 + 2 7 3 + 238 + 222 + 2 5 2 + 4 2

Grupp I I + 1 18 + 73 + 1 2 2 + 1 8 6 + 213 + 209 + 2 7 7 + 1 0 4 + 203 + 468 + 80

Grupp III +1789 + 2 596 + 4087 +5 063 + 3 916 -j- 6 461 +6427 + 9 169 -f 6 523 + 6 341 --27 602

Grupp I V — 2 6 3 — 1 639 —3 083 —4165 —2 545 —5456 — 5 3 4 4 —7965 — 5 846 — 5 891 + 27 647

Summaväglängd + 1 7 5 6 + 1 104 + 1 196 + 1 152 +1736 + 1 5 3 7 + 1 6 3 3 + 1 5 4 6 + I 102 + I 170 + 167

T abell 4.

L ä nV ä g l ä n g d i km

Grupp I Grupp II Grupp III 14 -11+ 111

M alm öhus.......................................................... 343 (8-7) 426 (10.8) 580 (14.7) 1349 (34-1)

Stockholms................ ................................ 137 (4-3) 605 (19 .0 687 (21.7) 1429 (45.0)

Kristianstads . . . . ............................. 267 (7.8) 135 (3-9) 1 1 6 7 (33-9) 1569 (45.6)

H allands................... . . . . . . M 00 66 (2.9) 357 (15-8) 576 (25.6)

Göteborgs och Bohus....................................... 145 (5-9) 37 (i-s) 390 (16.0) 572 (23 4)

Siffror inom parentes angiva längden i °/o av vägnätet inom resp. län.

Väglängderna den i januari 1941 för grupperna I, II och III angivas i tabell 4 för Malmöhus, Stockholms, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs & Bohus län, vilka ha största längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar.

Av tabellerna framgår, att utvecklingen på beläggningsområdet under 1940 på grund av kristiden varit mindre än tidigare. Den sammanlagda längden av de vägar, som hade permanent eller halvpermanent beläggning eller voro be­handlade med dammbindande medel (summan av grupperna I, II och III) var för hela riket den 1 januari 1941 29 327 km eller ca 33.2 % av hela vägnätet. Den 1 januari 1940 voro motsvarande siffror 56 807 km eller ca 64.5 % av hela vägnätet. Motsvarande procentsiffror voro den 1 januari 19 31 ca 3 .6 %, 1935 ca 23.8 %, 1939 ca 57.3% . Minskningen under 1940 faller inom Grupp III, omfattande behandling med dammbindande medel. Denna grupp har under år 1940 minskat från 52 757 km till 25 155 km, vilket orsakat en motsvarande ökning av längden på de obehandlade grus- och makadamvägarna. A v de damm­bindande medlen inom grupp III har dock den inom landet framställda sulfit- luten kommit till ökad användning. Sulfitluten ökades sålunda under år 1940 från 3 026 km till 4 773 km, d. v. s. med 1 747 km. Motsvarande ökning under år 1939 var 823 km. ökningen i användningen av sulfitlut har dock icke varit tillräckligt stor för att motsvara minskningen av övriga dammbindningsmedel, såsom importerade oljor och hygroskopiska salter. Under år 1940 minskade sålunda användningen av oljor med 714 km (1939 en ökning av 3 1 1 km) och hygroskopiska salter med 28 635 km (1939 en ökning av 5 207 km).

Såsom framgår av tabell 2 utgör längden av permanenta och halvpermanenta beläggningar (summan av grupperna I och II) för närvarande ca 4 172 km eller ca 4.7 % av hela vägnätet. Den 1 januari 1940 var motsvarande procentsiffra ca 4.6 %, 1939 ca 3.8 %.

A v de helpermanenta vägbeläggningarna (grupp I) har smågatstenen ökat under år 1940 med 13 km1 (1939 98 km) och beläggningstyper, som upptagits under rubriken »andra beläggningar» (kolumn 1 1 i tabell 1) visar en samman­lagd ökning av 23 km. I denna senare grupp äro upptagna bl. a. amiesite ca 52 km och asfaltlösningsbeläggningar såsom kallmak ca 12 km och kvartsit- stahlas ca 1 1 km. ökningen är främst beroende på under året nytillkomna asfaltlösningsbeläggningar. De övriga typerna av helpermanenta beläggningar ha under året icke nämnvärt ökat. Essenasfalten visar en mindre minskning bero­ende på inkorporeringar under året.

A v de halvpermanenta beläggningarna ha indränkningsbeläggningarna (ko­lumn 12, 13 och 14 i tabell 1) något minskat, vilket beror på ommätning av väg­längderna inom Stockholms län. ökningen i längden av ytbehandlade grusvägar var under 1940 90 km. Motsvarande ökning under 1939 var 356 km.

1 ökningen av längden smågatsten är i verkligheten större, enär stora smågatstensbelägg- ningar påbörjats under året men ej helt fullbordats. Dessa beläggningar ingå ej i siffran 13 km.

Stockholm 19 4 1. Iv a r Hseggströms B o k tryckeri A . B .410800