Vi i klassen - bvif.fi · namnge känslor och göra samarbetsövningar i klassen. Lärare har uppskattat att någon utifrån har kommit och pratat om ”samma saker” som de redan

Vi i

klass

en

Vi i klassen Handbok i att öka gemenskapen och förebygga aggressivt beteende i skolan

Utgivare: Barnavårdsföreningen i Finland r.f., Projektet Vi i klassen

Författare: Den här handboken har sammanställts av projektets arbetsgrupp Lilla Vi bestående av Nina Isometsä, Malin Melleri, Eva Söderlund och Wencke Österberg. Dessutom har Pia Graniittiaho bidragit med texten till kapitlet ”Metoder och förhållningssätt”. Anne Bjaerre och Kristina Gröning-Johansson har korrekturläst. Texten om Trappan har skrivits av Åsa Carlsson från Folkhälsan.

Illustrationer: Oy Graaf Ab / Riina NybergFotografier: Astrid Lindroos Grafisk form: Oy Graaf Ab / Jani Osolanus

ISBN 978-952-67979-0-8

Tryckeri: Waasa Graphics Oy, Vasa 2013

Utgiven med stöd av Päivikki ja Sakari Sohlbergin säätiö och RAY

Förord 3

Förord z Skolan är alla barns, ungdomars och många vuxnas arbetsplats. En po-

sitiv stämning i klassen bidrar till en trygg vardag för eleverna och lärarna.

Projektet Vi i klassen jobbar för att stärka elevernas och lärarnas välmåen-

de i klassen och för att förebygga våld och aggressivt beteende. Vuxna både

hemma och i skolan kan tillsammans stöda eleverna i deras utveckling. Där-

för är kontakten till föräldrarna och samarbetet mellan hemmet och skolan

viktiga att värna om.

Den här handboken sammanfattar övningar och erfarenheter som Bar-

navårdsföreningen samlat på sig under flera år av arbete i skolor. Vi hoppas

att Vi i klassen fortsätter att finnas med i skolorna och att personalen med

hjälp av handboken får inspiration att jobba vidare för att förbättra trivseln

bland elever och lärare. Ett stort tack till alla elever, föräldrar och lärare som

vi mött och lärt oss så mycket av! Vi tackar också Hem och skola, Stationens

barn och Folkhälsan för samarbetet!

Helsingfors i juni 2013

Pia Sundell Malin Melleri

Verksamhetsledare Projektkoordinator

Bästa läsare4

Bästa läsare z Elever i Finland presterar väl i skolan. I massmedia har vi fått läsa om

goda resultat i bl.a. PISA-undersökningen, som år 2012 fokuserar på mate-

matikkunskaper. Samtidigt blir det allt vanligare att vi läser om hur våldet i

skolan ökar, att lärare blir utbrända och att barn och ungdomar mår dåligt.

Vad kan vi göra?

Under projektet Vi i klassens första år har vi fått god feedback av både

elever, föräldrar och skolpersonal. Elever har bl.a. uppskattat att få skratta

tillsammans, föräldrar har ansett det viktigt att deras barn har fått öva på att

namnge känslor och göra samarbetsövningar i klassen. Lärare har uppskattat

att någon utifrån har kommit och pratat om ”samma saker” som de redan gör

i skolorna. Då man kommer utifrån, lyssnar eleverna lite mera.

För att förbättra gemenskapen och förebygga våld i skolan, för att skapa

en god arbetsplats för både lärare och elever är det viktigt att se verksam-

het som Vi i klassen som en del av skolvardagen. För att dylik verksamhet

ska bära frukt också längre fram, kräver det ett engagemang framförallt av

vuxna. För att skapa förändring behöver vi vuxna fundera på hur vi bemö-

ter varandra och barnen. Om vi har en gemensam linje där vi bl.a. ger posi-

tiv uppmärksamhet och berömmer, skapar vi tillsammans en miljö där både

barn, ungdomar och vuxna trivs.

I början av handboken beskrivs projektet Vi i klassen och den skräddarsyd-

da verksamheten. Dessutom lyfts vikten av de vuxnas förhållningssätt fram.

Därefter framskrider innehållet enligt olika teman som Vi i klassen-lektioner

kan byggas upp av. Varje kapitel börjar med en kort redovisning av kapitlets

innehåll och avslutas med exempel på olika övningar. Efter varje övning finns

tips på utrymme, material, deltagarnas ålder och eventuellt övriga saker att

Bästa läsare 5

beakta. Då det inte nämns någon ålder, lämpar sig övningen för elever i grund-

skolans alla klasser. Då det står att det finns fler exempel på ”BF:s hemsida”

hänvisas läsaren till Barnavårdsföreningens hemsida på nätet. Där kommer

såväl handboken som extra material till en hel del övningar att hittas under

projektet Vi i klassen.

I övningarna som presenteras i handboken får eleverna öva på bl.a. soci-

ala färdigheter, koncentration och samarbete. Den vuxna som fungerar som

rollmodell har alltid en möjlighet att i interaktionen med barnen och ungdo-

marna stärka deras självkänsla.

I hopp om inspiration och arbetsglädje!

Malin Melleri

projektkoordinator

Helsingfors i juni 2013

Barnavårdsföreningen i Finland r.f. grundades år 1893 och är Finlands äldsta barnskyddsorganisation.

Verksamheten omfattar barnskydd, småbarnsfostran, arbete med familjer, habilitering samt information och utbildning inom social- och hälsovårds-sektorn. Verksamheten riktar sig till svensk- och finskspråkiga barnfamil-jer, barn och unga, samt till personal inom skola, social- och hälsovård.

www.bvif.fi

http://www.bvif.fi

Innehåll6

InnehållFörord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3

Bästa läsare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4

1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7

2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9Förhållningssätt och metoder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10Kontakten med elevernas föräldrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14Innehållet i den skräddarsydda verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15Material som kan användas i verksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

3 Lära känna varandra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20

4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

5 Samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

6 Bonusövningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

7 Värderingsövningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41

8 Avslappning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44

9 Kreativitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47

10 Temaområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51Känslor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 52Självkänsla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56Respekt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60Vänskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

Register . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

Källor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69

Trappan-modellen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71

1 Inledning 7

1 Inledning

z Barnavårdsföreningen har sedan år 2005 jobbat med elever i grundskolan.

Verksamheten har dels riktats till en handfull utplockade elever och dels till

hela klasser. Vi har under årens lopp märkt att resultat nås bäst då vi jobbar

med hela klasser. Sammanlagt har vi jobbat i ca 20 skolor, i ca 60 klasser med

tillsammans drygt 1100 elever.

Vi i klassen är ett fyraårigt projekt (2012–2015) som erbjuds till skolor i

Nyland. Projektets målsättning är att stärka elevers och lärares välmående

i klassen samt att minska våld och aggressivt beteende. Skolorna har under

projektets första år kunnat använda sig av Vi i klassen-verksamheten på tre

olika sätt.

1. Skräddarsydd verksamhet i klasser utgående från skolans behov och mål-

sättning. Det kan till exempel handla om att öva sociala färdigheter samt

att jobba med samarbetsövningar eller självkänsla.

2. Friends lektioner i klasser.

3. Temadagar kring att minska våld och förebygga aggressivt beteende i sko-

lan. Temadagarna består av 1–2 lektioner med en klass eller med skolans

personal.

Friends-programmet är avsett att genomföras i hela skolklasser för att främja barns och ungas mentala välmående. Målsättningen med pro-grammet är att stärka elevernas jagbild och självkänsla samt öka deras till-tro till den egna förmågan. Friends genomförs i årskurs 3–9.

1Inledning 8

Målsättningen med den här handboken är att implementera Vi i klassen me-

toderna, så att de lever kvar i skolorna efter projektet. I boken finns tips och

förslag på hur man kan jobba i klasser där det finns en utsagd problematik.

Om skolan i förebyggande syfte vill påverka samhörighet och välmående i

klassen kan läraren få vägledning från handboken. Handboken fokuserar

mest på skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet.

Övningarna som presenteras här har vi själva använt oss av då vi jobbat

i klasser runt om i Nyland. Våra erfarenheter ligger som grund till varför vi

tagit med just dessa övningar i boken. Vi som jobbar med Vi i klassen är bl.a.

socialarbetare, socionom YH, socialpsykolog, samhällspedagog och familje-

terapeut till utbildningen. Övningarna kan användas som sådana eller modi-

fieras enligt behov.

Vi i klassen har inspirerats av bl.a. följande program: Friends, EQverkstan, ART, Familjeskolan POP® och Folkhälsans föreläsningskoncept ”Kärlek börjar inte med bråk”.

Närmare källhänvisningar finns i slutet av boken.

2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet 9

2 Skräddarsydd Vi i klassen-verksamhet

z Vår modell på skräddarsydd verksamhet kan antingen användas som så-

dan eller modifieras enligt behov. Till modellen hör en träff per vecka under

tio veckors tid. Träffens längd varierar från 45 minuter till 1,5 timmar. Vår

erfarenhet är att 60–70 minuter är den optimala tiden. Innan verksamheten

i skolorna börjar kommer vi överens med beställaren om praktiska saker så

som träffarnas längd och vem från skolans sida som deltar i verksamheten.

Lärare och personal på skolan kan använda handboken som stöd i arbetet

med eleverna på det sätt som gynnar klassen bäst.

• En gång i veckan under tio veckors tid.

eller

• Vid behov så att de teman och övningar som berör den egna klassen

plockas ut.

eller

• Under en mer intensiv period på några veckor där övningarna görs un-

der flera dagar i veckan.

I lågstadiet kan det gå ganska lätt att hitta lektioner under vilka Vi i klassen-

verksamheten passar in. I högstadiet är det bra att fundera på vilka lektio-

ner som används så att inte verksamheten faller in på samma ämne så ofta.

Följande aspekter är viktiga att minnas:

• Tänk på att vara lyhörd i samband med övningarna – eleverna kan ge

viktig information gällande vad som kan vara bra att öva på.


• Kom ihåg föräldraresursen. Involvera föräldrarna i verksamheten ge-

nom att informera dem om vad ni gör i klassen. Skriv vecko- eller må-

nadsbrev om verksamheten.

• Ifall eleverna har flera olika lärare, t.ex. ämneslärare, är det viktigt att

alla i personalgruppen informeras om verksamheten, eftersom de också

kan fungera som ett stöd för eleverna.

”Då alla lärare och lektioner involveras markerar hela skolan att det är viktigt att jobba med sådant här. Det ger en tyngd åt arbetet.”

Ellinor Hellman, rektor i Åshöjdens grundskola

Förhållningssätt och metoderNär man jobbar med barn och ungdomar finns det arbetsmetoder och för-

hållningssätt som kan ge ett fruktbart samarbete mellan elever och skolans

personal. Vi i klassen är ett projekt som innebär mer än övningar och lekar.

Det handlar också om att som vuxen fundera på bemötande, kommunika-

tion och attityder. Vi vill i det här kapitlet presentera en ”verktygslåda” med

användbara ”verktyg”. Genom dem vill vi visa hur vuxna kan vara tydligare

i sin kommunikation och samtidigt fungera som modeller. Innehållet i ”verk-

tygslådan” grundar sig på metoder i böckerna Handbok för Familjeskolan

samt De otroliga åren.

Positiv uppmärksamhetAlla barn vill få uppmärksamhet. Barn som inte får uppmärksamhet på ett

positivt sätt kan snabbt ta till andra metoder. Det leder lätt till att de vuxna

uppmärksammar eleven när något negativt händer. Det i sin tur leder till att

vuxna i själva verket förstärker det icke önskvärda beteendet och sannolikheten


är stor att eleven upprepar just det beteendet. Det är viktigt att den vuxna upp-

märksammar och ser positiva beteenden och också tillräckligt snabbt och ofta

belönar positivt beteende. Små saker och små framsteg är värda uppmärksam-

het! Det är viktigt att den vuxna talar om för eleven att han eller hon klarar

sig bra och att det här gör den vuxna glad.

ge positivUPPMÄRKSAMHET

GE ALTERNATIV

TYDLIGA INSTRUKTIONER

konsekventaregler

GRÄNSER

förstärkapositivt beteende

BERÖMIGNORERA

Verktygslåda


BerömNär vi vill uppmuntra ett gott beteende måste vi komma ihåg att berömma

och belöna när eleven gör något som vi uppskattar. Att få beröm eller bli upp-

märksammad av en vuxen är värdefulla belöningar. Beröm är mer effektivt

än att ständigt tillrättavisa. Det är viktigt att berömma för försök, också då

resultatet inte är perfekt. När man berömmer barn och unga är det viktigt att

tydligt säga vad man är nöjd med. Det är vanligt att man bara säger, ”det var

snällt”, ”duktigt” eller ”bra gjort”. Då blir det lätt oklart för eleven vad man

egentligen är glad över eller vad som var bra gjort. Beröm och uppskattning

som åtföljs av ögonkontakt eller ett leende har större effekt än enbart ord.

En del barn och ungdomar har svårt att höra positiva kommentarer om sig

själv. De reagerar på beröm med att bete sig illa, vilket lätt får omgivningen

att ångra sitt beröm. Det beror ofta på dålig självkänsla. Att bete sig illa är

ett sätt att kontrollera om den andra faktiskt står fast vid sin åsikt. I sådana

situationer är det bra att inte börja diskutera eller förklara. Upprepa beröm-

met och försök ignorera det icke önskvärda beteendet som berömmet ledde till.

Det är viktigt att berömma dessa elever också i fortsättningen, men gör det

i mindre portioner. Det kan räcka med ett enkelt ”bra” eller en tumme upp.

Det är bra att den vuxna berömmer och uppmuntrar vid så många tillfäl-

len som möjligt, också för sådant som kan tyckas självklart. Beröm genast

när eleven gör något bra. Kom ihåg att inte bara tänka på ord utan också fun-

dera på tonfall, gester och kroppsspråk som antingen kan stärka eller sänka

berömmet.

Tydliga instruktionerGoda relationer bygger på god kommunikation. När man pratar med elever

är det viktigt att använda ord som de förstår. Använd enkla och tydliga ord


och begrepp. Var kortfattad och slösa inte med ord. Vuxna tjatar, predikar

och moraliserar lätt. Faran med det är att eleverna slutar lyssna på oss. Om

vi vill att barn och unga ska göra något måste vi tydligt berätta det. Den för-

sta utmaningen är att fundera på om befallningen behövs. Det är lätt att ge

onödiga instruktioner och befallningar. Det är också viktigt att göra skillnad

på information (Det regnar ute), frågor (Tar du stövlarna på dig?) och order

(Det regnar. Ta på dig stövlarna!). Befallningar ska inte framföras som en frå-

ga eller ett alternativ. Om den vuxna önskar att eleven ska göra något är det

viktigt att det uttalas tydligt. Tala om vad eleven ska göra, inte vad den inte

ska göra för då riskerar du att eleven gör precis det.

Ge alternativValmöjligheter kan motivera barn och ungdomar. Genom att ge utrymme för

elever att vara med och bestämma i de situationer det är möjligt kan en mer

positiv kommunikation och relation skapas. Alternativ som; väljer du en röd

penna eller en blå penna, kan motivera eleven att jobba vidare med en uppgift

som känns jobbig. Exempel på valmöjligheter för ungdomar kan till exempel

vara; Sätter du telefonen i din väska eller här i lådan.

GränserKonsekventa gränser hjälper barn att känna sig lugna och trygga. Samtidigt

är det viktigt att komma ihåg att elever ofta testar regler och tillsägelser. Skol-

barn säger ofta emot och protesterar när de nekas en aktivitet eller ett föremål.

Det är normalt beteende. Det är viktigt att inte då ta det som ett personligt

angrepp utan förstå att eleven testar gränser.

Vuxna ger ofta många kommandon och order till barn och unga, många

mer än vi är medvetna om. Det är bra att noga fundera på om befallningen


behövs och vilka konsekvenser som följer om befallningen

inte åtlyds. Ibland radar vuxna upp en serie tillsägelser efter

varandra utan att ge barnen tid att följa den första innan flera

andra kommer efter. Det kan leda till att många helt enkelt

glömmer vad befallningen gällde. Än en gång är det viktigt

att ge eleverna beröm när de beter sig önskvärt.

IgnoreraAtt elever gnäller, grimaserar, är uppkäftiga eller svär gör

ofta oss vuxna både irriterade och arga. Dylikt olämpligt be-

teende kan elimineras om man systematiskt ignorerar det. En del kan tycka

att det känns fel att ignorera men i själva verket kan det vara en av de effekti-

vaste metoderna att använda med elever. Elevers beteende upprätthålls av den

uppmärksamhet de får, även om uppmärksamheten är negativ. Om den vuxna

konsekvent ignorerar beteendet slutar eleven så småningom med det han eller

hon gör. Ignorering fungerar då den vuxna håller sig lugn och helt låter bli att

ge eleven uppmärksamhet. Den vuxna bör också undvika ögonkontakt och

diskussion. Om man väljer att ignorera är det avgörande att uppmärksamma

och berömma positivt beteende. Det är viktigt att komma ihåg att genast ge

uppskattning och beröm för gott uppförande.

Kontakten med elevernas föräldrarDet är viktigt att föräldrarna till eleverna i klassen blir informerade om att

det ordnas Vi i klassen-verksamhet och vad den går ut på.

Detta gör vi genom att

• informera om verksamheten före den börjar

• informera vecko- eller månadsvis om vad vi gjort


• vid behov ordna ett föräldramöte, då vi berättar om verksamheten el-

ler inbjuda föräldrarna till att delta i en träff.

I Friends-programmet (Stationens barn r.f.) uppmanas föräldrarna att aktivt

delta i att göra övningarna i boken tillsammans med barnen. Det här förbättrar

barnens möjligheter att lära sig fungerande metoder som kan hjälpa och stödja

dem i verkliga livet i växelverkan med vänner, i skolan och inom familjen. Vi

ser att detta tankesätt kan användas också i den skräddarsydda verksamhe-

ten genom att regelbundet informera föräldrarna om vad som görs i klassen.

Hem och skola talar varmt om förhållningssättet Guldsitsen som handlar

om tillit, ömsesidighet och dialog. Vi i klassen vill gärna värna om det tanke-

sättet då det handlar om samarbetet mellan föräldrar, elever och skolperso-

nal. Mer om Guldsitsen hittas på Hem och skolas hemsidor.

Innehållet i den skräddarsydda verksamhetenDet är skäl att noga fundera på vad det är som eleverna behöver träna på. Ifall

målsättningen är att samarbeta kan det till exempel vara bra om varje elev

själv får fundera på vad samarbete betyder innan man tar itu med de kon-

kreta samarbetsövningarna.

För att ge Vi i klassen-verksamheten struktur kan träf-

farna börja och sluta på samma sätt. Träffen kan börja med

en runda så att alla får komma till tals:

• Säg ditt namn och något du är bra på (t.ex. då träf-

fens tema är självkänsla)

• Hur känner du dig idag? Detta kan göras med hjälp

av kort, t.ex. Nallekort, Sagakort eller vanliga vykort.


Träffen kan likaså avslutas med samma ritual, övning eller lek varje gång:

• Tummen upp eller ned. Fråga vad eleverna har tyckt om lektionen. På

detta sätt får alla säga sin åsikt men behöver inte säga den högt. Detta

är inte tidskrävande och eleverna kan sitta vid sina pulpeter.

• Gör en gemensam saga. Olika slags kort kan användas så som Saga-

kort, Nallekort eller vykort. En elev börjar genom att lyfta ett kort från

packen och berätta om bilden på kortet. Sedan fortsätter eleverna tur-

vis på sagan ända tills alla har lyft ett kort och berättat något. Detta

kräver mer tid och det är bra ifall det går att sitta i en ring t.ex. på gol-

vet då detta görs. Det kan vara bra att i god tid förbereda eleverna på

att sagan närmar sig sitt slut och att tydliggöra vem som avslutar den.

Det är viktigt att poängtera att alla får ha en åsikt och att det är vanligt att

vi tycker olika. Detta betyder inte att någon skulle ha rätt och någon annan

skulle ha fel. Många gånger uppstår det intressanta diskussioner då vi delar

med oss av våra tankar och åsikter.

I och med att vi diskuterar olika teman med eleverna kan det ibland kom-

ma upp känsliga och personliga saker. Det är viktigt att komma överens om

att det som sägs under träffen stannar i gruppen och att ingen berättar vida-

re vad någon annan har sagt. Det är bra att den vuxna är medveten om att

det kan komma upp saker som bör diskuteras med eleven och föräldrarna.

Det har hänt att vår oro har varit så stor att vi har gjort en barnskyddsan-

mälan. Vuxna som jobbar med barn och ungdomar kan ha en stor betydelse

för de unga. Därför behöver vi vara lyhörda för vad barnen och ungdomarna

förmedlar till oss och ingripa då vi ser att ett barn far illa (Barnskyddslagen

25§, anmälningsplikt). I bilagan hittas information om Trappan, som är ett

arbetssätt i möte med barn som upplevt våld i familjen.


Samtliga övningar som vi har samlat i handboken kan göras i ett klass-

rum. Ibland är övningen lättare att göra ifall bord och stolar flyttas åt sidan.

Det går också bra att göra övningarna utomhus eller i en gymnastiksal. Of-

tast är ändå klassrummet ett tryggt ställe där eleverna känner sig bekväma.

Det har visat sig att det är viktigt att fundera ut en konkret och realistisk

målsättning för klassen. Eleverna tycker om att jobba med olika teman och

vissa är trevligare än andra. Då målsättningen är tydlig och konkret, är det

lättare att välja lämpliga teman och övningar.

Material som kan användas i verksamhetenKort eller bilder är bra som utgångspunkt för en diskussion. Förutom att pra-

ta om vad som händer på kortet eller bilden, kan man tillsammans fundera

på vad som hänt och hur det fortsätter. Man kan också måla eller rollspela

olika alternativ på fortsättning utgående från kort. Mycket omtyckt är också

att tillsammans med eleverna göra en saga av korten.

Nalle- och Emmokort Nallekort är kort med nallar som visar olika känslor. Emmokort är liknande

kort men med flodhästar. I början av en träff kan det vara bra att alla deltagare

får välja ett kort som beskriver hur de mår just nu och vad de har för känsla

för tillfället. På det här sättet får ledaren information om hurudan stämning-

en i gruppen är. Samtidigt får eleverna träna på att känna igen känslor hos

sig själv och namnge dem.

Styrkekort Styrkekort är kort med positiva egenskaper, t.ex. pålitlig, omtänksam, prak-

tisk. Korten är bra att använda då man arbetar med jag-stärkande övningar.


Deltagarna får välja kort med egenskaper som passar in på dem själva. Man

kan också använda korten då man övar på att ge andra komplimanger.

Sagakort Sagakort är kort med många olika slags sagobilder. Korten kan man använda

för att göra en gemensam saga tillsammans med deltagarna. Alla deltagare

får turvis ta ett kort och berätta om det. Följande i tur fortsätter på berättel-

sen med hjälp av det egna kortet. På så sätt skapar deltagarna tillsammans en

gemensam saga. Deltagarna får öva på att samarbeta och lyssna på varandra.


Picture this Picture this är kort med olika bilder på livsmiljöer och situationer. Korten kan

användas på många olika sätt och i olika övningar. I början av en lektion kan

eleverna exempelvis få välja ett kort som beskriver hur deras vecka har varit.

Eleverna kan också få göra en berättelse med hjälp av korten.

Shadowskort Shadows är kort med bilder på olika situationer och vyer. Korten kan använ-

das då man t.ex. pratar om känslor. Eleverna får fundera på vad som händer

på bilden och vilken eller vilka känslor de förknippar med kortet. Detta kan

man exempelvis göra genom att eleverna delas in i mindre grupper.

IsbrytarkortIsbrytarkort är kort med halvfärdiga meningar på. Deltagarna får ta ett kort,

läsa upp den halvfärdiga meningen och avsluta den. Det finns kort både för

ungdomar och för barn. Sociala relationer, skolan, vänner och känslor är ex-

empel på teman som meningarna handlar om.

Bland annat härifrån kan man beställa kort:

www.alltomart.se

www.pesapuu.fi

www.kiianmaa.com

www.mareld.se

http://www.alltomart.se

http://www.pesapuu.fi

http://www.kiianmaa.com

http://www.mareld.se

3 Lära känna varandra20

3 Lära känna varandra z Det är viktigt att börja med övningar där eleverna har möjlighet att bekanta

sig mera med varandra. En del elever har gått i samma klass sedan lågstadiet

medan andra är helt obekanta för varandra. Känslan av samhörighet stärks

då vi upplever något tillsammans. Detta gäller såväl elever emellan som mel-

lan lärare och elever. Därför rekommenderar vi att klassläraren eller klassfö-

reståndaren alltid är med under Vi i klassen lektionerna, också fastän det är

någon annan på skolan som leder verksamheten.

De övningar som finns beskrivna i anslutning till detta kapitel kan använ-

das i uppvärmningssyfte. Deltagarna och ledaren bekantar sig med varandra

och har trevligt tillsammans.

Ifall en klass är ny eller läraren är ny för klassen så är det viktigt med öv-

ningar där eleverna och lärarna lär känna varandra. Dessa kan vara allt från

väldigt enkla och korta övningar till svårare och mer utmanande. Det är upp

till den vuxna att bestämma vilka som passar klassen bäst.

3 Lära känna varandra 21

ÖVNINGAR

Alla som...

f Eleverna står på ett led vid ena sidan av rummet och ska ta sig till läraren som står på andra sidan. Ledaren läser upp olika påståenden, t.ex. ”Jag har ett syskon”. Om påståendet stämmer överens med elevens situation, får han eller hon ta ett steg framåt.

En annan variant av denna övning är att eleverna står i en ring och går till en ny plats i ringen om påståendet stäm-mer in på dem.

UTRYMME Tom yta där eleverna kan röra sig från ena sidan av rummet till den andra.

ÅLDER Passar alla åldrar. Man kan variera påståenden utgående från elevernas ålder.

MATERIAL

π Ledaren skriver på förhand ner olika påståenden. På BF:s hemsida hittas även olika påståenden.

Bekantningslek

f Ledaren ger tre papperslappar till varje elev. På lapparna står det olika upplevelser eller påståenden, som ledaren skri-vit på förhand t.ex. har varit i Australien, har en mormor som är född i Danmark, kan stå på huvudet. Målet är att alla i slu-tet av leken har åtminstone ett påstående som passar in på dem. Deltagarna får gå runt i klassen och byta ut de lappar med påståenden som inte stämmer in på dem mot lappar med påståenden som stämmer. Detta görs genom att t.ex. fråga; ”har du varit i Australien”? Slutligen får alla i tur och ord-ning läsa upp ett av de påståenden som stämmer in på dem.

UTRYMME I klassrummet eller i ett annat utrymme där eleverna kan röra sig fritt.

ÅLDER Passar alla åldrar.

MATERIAL

π Tre papperslappar med påståenden per elev.

Övrigt: Man kan variera påståendena beroende på elevernas ålder. På BF:s hemsida hittas förslag på olika påståenden.

Byt egenskaper

fDen här övningen liknar den föregående. Varje elev får tre papperslappar. På lapparna står det olika egenskaper t.ex. so-cial, pratsam, uppmärksam, nyfiken. Eleverna går omkring i rummet och försöker byta till sig egenskaper som stämmer in på dem själva. När eleverna är färdiga får alla i tur och ordning presentera sina egenskaper för de andra i klassen.


ÅLDER Från ca åk 3 uppåt.

MATERIAL

π Papperslappar med olika egenskaper.

Övrigt: Det är viktigt att skriva positiva egenskaper. Man kan bra skriva flera lappar med samma egenskap.


Byta namn

f I den här övningen får eleverna bl.a. träna sitt minne och sociala färdigheter så som ögonkontakt och att lyssna. Elev-erna ska gå runt i klassen och hälsa på varandra genom att skaka hand och säga sitt namn. När man hälsat på en person ”övertar” man den personens namn. Då man får tillbaka sitt eget namn sätter man sig. Övningen avslutas när alla har fått tillbaka sitt eget namn.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna kan röra sig.

ÅLDER Från åk 5 uppåt.

Övrigt: Övningen kan vara ganska svår. Eleverna glömmer ofta bort vilket namn de har. Påpeka för eleverna att de ska vara extra noga med att memorera namnen och att de tar tid på sig då de hälsar innan de går vidare till nästa person.

Namnleken Filt

f Den vuxna börjar med att dela in klassen i två grupper. Elev-ernas uppgift är att känna igen varandra så snabbt som möjligt.

Eleverna sätter sig på ett led i sina grupper så att elev-erna i leden ser på varandra. Man håller upp en filt mellan grupperna och väljer sedan ut en från vardera gruppen som

kommer och sätter sig längst fram. Sedan släpper man ner filten och eleverna som sitter längst fram ska så snabbt som möjligt försöka säga den andras namn. Den som är långsam-mare får gå över till den andra gruppen. Eleverna ska försöka få så många som möjligt över på sin sida.

UTRYMME Tom yta där eleverna ryms att sitta på två led mitt emot varandra.

MATERIAL En stor filt eller annat stort tygstycke.

Övrigt: Övningen passar bra om eleverna inte känner varan-dra så väl. Om eleverna känt varandra länge kan man göra det svårare genom att de ska säga den andra elevens efter-namn eller födelsemånad. Det kan vara bra att öka svårig-hetsgraden speciellt med äldre elever. I denna övning be-hövs två personer som håller filten.

God dag, god dag! (Från materialet ”EQverkstan”)

f Eleverna går runt i rummet. De väljer en siffra mellan 1 och 4 och skakar sedan hand med de andra så många gånger. När de träffar någon som de skakar hand med lika många gånger fortsätter de tillsammans i armkrok. Övningen pågår tills alla har skakat hand med alla.


ÅLDER Barn i lågstadiet.

Intervjufrågor

f Eleverna intervjuar varandra parvis. Ledaren skriver på för-hand ner olika frågor som eleverna ställer varandra. Frågor man kan använda sig av är: Vem hör till din familj? Vad brukar du göra på fritiden? Vilket land skulle du helst vilja åka till? Vilket är ditt bästa sommarminne? Man kan variera frågorna beroende på hur bra eleverna känner varandra.


Det är bra att försöka bilda paren så att elever som inte känner varandra så väl är par. Eleverna ställer turvis frågor till varandra och får gärna skriva ner korta svar på papper. Om det finns tid kan man gärna be eleverna att i tur och ordning berätta lite om personen som de intervjuat. På detta sätt får alla veta lite mer om varandra.

UTRYMME Eleverna kan göra uppgiften vid sina pulpeter.

ÅLDER Passar alla elever som kan läsa och skriva.

MATERIAL

π Pappret med intervjufrågor,

π Eleverna behöver egna pennor.

Övrigt: Färdiga intervjufrågor finns på BF:s hemsida.

Klotterplank

f I denna övning ska eleverna i klassen ”brainstorma” tillsam-mans. Ledaren hänger på förhand upp stora papper i klassen. På pappren står olika teman, som man vill att eleverna ska få fundera på (ex. vänskap, tolerans, respekt, motivation, skola, känslor). Eleverna får sedan gå runt i klassen och skriva ord och tankar, som temaorden väcker hos dem. Efteråt kan man diskutera med eleverna det som skrivits på pappren.

UTRYMME Ett rum där man kan hänga upp stora papper på väggarna.

ÅLDER Passar för alla elever som kan skriva.

MATERIAL

π Stora pappersark, pennor eller tusch åt alla elever.

Namnbingo

f Varje elev får ett papper med bingorutor. I varje ruta finns ett påstående. Exempel på färdiga bingolappar finns på BF:s hemsida.

Elevernas uppgift är att försöka hitta någon i klassen som påståendena på lappen stämmer in på. Uppmuntra eleverna till att försöka få olika namn i bingofälten. Den som först fyllt rutorna vågrätt, lodrätt eller diagonalt har vunnit. Kolla vinna-rens bingopapper genom att läsa upp namn och påstående.


ÅLDER Lämpar sig för elever som kan läsa och skriva. Man kan variera frågorna beroende på elevernas ålder.

MATERIAL Bingolappar och penna till alla elever.

Övrigt: Övningen kan också göras så att eleverna sitter på sina platser och fyller i vem de tror att påståendena stäm-mer in på. Sedan går man igenom bingobrickan med hela klassen fråga för fråga.


Presentera dig själv

fÖvningen är en presentationsmetod där eleverna ska pre-sentera sig själva genom att rita med ”fel hand” (högerhänt ritar med vänster och vänsterhänt ritar med höger). Eleverna börjar med att rita familjen i mitten, sedan fortsätter de med en dröm uppe till höger, vad man gör i skolan till vänster, vad man gör på fritiden nere till vänster och namnet nere till höger. När alla är färdiga får eleverna presentera vad de ritat. Man kan variera vad eleverna ska skriva och rita i de olika hörnen.

UTRYMME Eleverna kan sitta vid sina pulpeter.


MATERIAL Papper och färgpennor till alla elever.

Snöret

f Eleverna sitter i en ring. Var och en får klippa en tråd av val-fri längd från ett garnnystan. Sedan får de instruktioner om att i tur och ordning berätta något om sig själva, medan de snurrar tråden runt sitt finger. Ju längre tråd man valt, desto mer hinner man berätta. Då eleven snurrat tråden till slut får de övriga eleverna ställa frågor och den som svarar bestäm-mer själv vad han eller hon vill berätta.

UTRYMME Eleverna kan sitta vid sina pulpeter eller i en ring på golvet.

MATERIAL Garnnystan och sax.

Självporträtt

f Eleverna ska rita ett självporträtt. Alla får ett papper som de sätter på huvudet. På pappret ska de sedan med fel hand rita sig själva. När alla är färdiga får eleverna i tur och ordning visa sin bild och berätta något om sig själv.


MATERIAL Alla elever behöver en penna och ett papper.

Tidningen (Från materialet ”Isbrytare livsviktigt”)

f Eleverna sitter i en stor ring. En elev står inne i ringen för-sedd med en hoprullad tidning. Ledaren börjar med att säga namnet på en av de sittande eleverna t.ex. Kalle. Då ska elev-en med tidningen snabbt försöka slå till Kalle på knäet. Kal-le kan klara sig genom att snabbt ropa namnet på en annan deltagare osv. Blir eleven som sitter träffad innan han eller hon hunnit ropa något nytt namn byter han plats med den som har tidningen.

UTRYMME Tomt utrymme så att eleverna kan sitta i en stor ring.

ÅLDER Passar bättre för yngre elever.

MATERIAL En tidning.

Övrigt: Kan vara bra om eleverna inte kan varandras namn så bra. Kom ihåg att säga till eleverna att ”slaget” med tid-ningen görs försiktigt, annars kan leken bli ganska våldsam.

4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper 25

4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper

z Vi i klassen arbetet kan utföras på många olika sätt. Det kan handla om

individuella övningar där eleverna jobbar enskilt, eleverna kan jobba parvis

eller så kan klassen delas in i smågrupper. Läraren har ofta viktig information

och kunskap om hur gruppen fungerar tillsammans. Ibland kan det vara tryggt

att låta eleverna samarbeta på ett sätt som läraren vet att fungerar, medan

det ibland kan vara välkommet och roligt med nya förslag på gruppindelning.

Vid indelning av elever i grupper är det viktigt att fundera på övningens

syfte och målsättning. Ibland kan det vara ändamålsenligt att tysta och för-

siktiga elever får vara i samma grupp. I andra övningar kan det igen vara bra

att blanda pratsamma och tysta elever.

Då man delar in klassen i grupper genom olika lekar får eleverna samtidigt

träna på att samarbeta. Eleverna får också öva sig i olika sociala färdigheter

så som att vänta på sin tur och ta hänsyn till andra.

4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper26

ÖVNINGAR

Beskriva sak bakom ryggen(Från materialet ”Hur man delar in i lag”)

f Det här är en slumpmässig indelningsövning. Ledaren sam-lar på förhand ihop olika saker i en påse. Det kan vara vad som helst som man hittar i omgivningen bara det finns flera saker av samma sort. Vill man t.ex. ha tjugo deltagare inde-lade i fyra grupper kan man ta fem stenar, fem pennor, fem gummin och fem spelkort.

Eleverna ställer sig i en ring och sätter händerna bakom ryggen. Sedan går ledaren runt och lägger en slumpvist vald sak ur påsen i händerna på var och en av eleverna. Eleverna kan också få plocka saker ur påsen själva. Sedan bildar de grupper tillsammans med de elever som fått samma föremål.

Om man har mera tid och vill utveckla övningen så kan man be eleverna att blunda. Eleverna får en kort stund un-dersöka föremålet, fortfarande med händerna bakom ryggen. Därefter får varje elev i tur och ordning kort beskriva vad det är som de fått. Man kan påpeka för eleverna att även om de tror sig veta att det är en sten de fått så får de inte säga det rakt ut, utan måste beskriva saken med andra ord. När alla i ringen fått beskriva sin sak gäller det att försöka hitta de per-soner som fått samma sak och samlas med dem.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna ryms i en stor ring.

MATERIAL Saker i en påse t.ex. pennor, gummin, stenar, spelkort etc. Lika många av samma sort som man vill att eleverna ska vara i grupperna.

Djurleken, hitta din familj (Från materialet ”Ryppäästä ryhmäksi”)

f I den här övningen ska eleverna själva leta reda på sitt par. Alla elever får dra en papperslapp ur en påse och titta på den men inte visa den för någon annan. På lappen står det namn på ett djur. Eleverna ska sedan gå omkring i rummet och låta som djuret och på det viset försöka hitta de andra som har samma ljud. När eleverna har hittat alla med samma ljud så blir de en grupp.

UTRYMME Tom yta där eleverna kan röra sig fritt.

ÅLDER Lite yngre elever, eleverna måste kunna läsa.

MATERIAL Papperslappar med olika djurnamn på. Det ska finnas lika många papper med samma djur som man vill att eleverna ska vara i gruppen. En påse för papperslapparna.

Hitta sin kompis (Från materialet ”Hur man delar in i lag”)

f I den här övningen delar man in eleverna i par. Ledaren ska på förhand skriva ner så många kända par som man behö-ver dela in eleverna i. Exempel på par: Nalle Puh och Nasse, Batman och Robin, Alfons och Mållgan, Kalle Anka och Kajsa Anka, Barbie och Ken osv. Varje namn skrivs separat på en papperslapp t.ex. Barbie på en och Ken på en.

Ledaren delar slumpvis ut lapparna åt eleverna. Sedan gäl-ler det för eleverna att försöka komma underfund med vem deras partner är. Om man vill göra övningen lite svårare kan

4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper 27

man istället för att dela ut lapparna fästa dem på elevernas rygg. Då gäller det för eleverna att först komma på vem man är. Det får man lista ut genom att ställa ja och nej frågor till de andra eleverna. Sedan får man försöka hitta sin partner.

UTRYMME Tom yta där eleverna kan röra sig.

ÅLDER Passar för alla elever som kan läsa. Man måste ta elevernas ålder i beaktande när man hittar på de olika paren.

MATERIAL Papperslappar med olika par t.ex. Pippi och Lilla gubben.

Indelning genom par (Från materialet ”Hur man delar in i lag”)

fDen här indelningsövningen är bra om man vill försöka skilja på elever som alltid är tillsammans. Be eleverna att väl-ja ett par åt sig. Därefter blir den ena i paret med i grupp ett och den andra i paret med i grupp två. Det går också bra att be eleverna att gå ihop tre och tre eller fem och fem beroende på hur många lag man vill ha.

UTRYMME Tomt utrymme så att eleverna har möjlighet att bilda par eller grupper.

Indelning med ballonger (Från materialet ”Hur man delar in i lag”)

fOm du vill ha t.ex. fyra grupper, skriver du en etta på fyra små papperslappar en tvåa på fyra små papperslappar osv. Pappren petar du in i ballongerna. Ballongernas antal ska vara lika många som elevernas. Blås upp ballongerna på förhand. Elevernas uppgift är att fånga en ballong, smälla den och se på papperslappen till viket lag de hör.

UTRYMME Tom yta där eleverna kan röra sig fritt.

MATERIAL Ballonger och papperslappar med nummer på enligt gruppindelning.

Övrigt: Det blir ett ganska högt ljud när alla ballonger ska smälla. Beakta att någon kan bli rädd.

Indelning med spelkort

fMan kan dela in eleverna i grupper på ett enkelt sätt med hjälp av en kortlek. Om man t.ex. vill dela in eleverna i fem grupper med fyra personer i varje grupp går det bra att på för-hand plocka ut fyra tvåor, fyra treor osv. Sedan blandar man ihop korten och låter eleverna dra ett kort i tur och ordning. Om man vill ha större grupper kan man t.ex. bestämma sig för att tvåor och treor blir en grupp osv.


MATERIAL En kortlek.

Klippta bilder

f Ledaren har på förhand letat fram olika bilder av t.ex. oli-ka seriefigurer. Det är lämpligt att ha en bild som är storlek A4. Om man vill dela in klassen i tre olika grupper behöver man tre olika bilder. Ledaren klipper itu bilderna och blandar ihop dem. Varje elev får sedan dra en bit av bilden och för-söka hitta andra elever i rummet som har bitar som passar ihop med deras. När eleverna har pusslat ihop bitarna har de bildat en grupp.

UTRYMME Tomt utrymme så att eleverna fritt kan röra sig.

ÅLDER Passar alla åldrar. För yngre elever är det bra att ha små grupper så att bitarna inte blir för små och svåra att hitta delarna till.

4 Olika sätt att dela in elever i mindre grupper28

MATERIAL Bilder på figurer som är klippta i så många delar som man vill att elevantalet ska vara i grupperna.

Ställa sig på led

f För att få eleverna att ställa sig på ett led utan att stå bred-vid sin bästa kompis kan man använda sig av denna övning. Eleverna ska ställa sig i ordning enligt olika kategorier. Man kan t.ex. be eleverna att ställa sig i ordning enligt vilken må-nad de är födda i. Detta ska eleverna göra utan att prata med varandra. Den som är född i januari ställer sig först i raden och den som är född i december ställer sig sist i raden. Res-ten ställer sig där emellan i enlighet med när de är födda.

Eleverna kan också ställa sig i ordning enligt första bok-staven i förnamnet, hur många syskon man har, hårfärg från mörk till ljus, skostorlek m.m. Efter att eleverna ställt sig i

rad kan man dela in dem med siffror enligt hur många grup-per man vill ha.

UTRYMME Tomt utrymme så att eleverna ryms att ställa sig på ett led.

ÅLDER Passar alla åldrar. Man kan variera svårighetsgraden på hur eleverna ska ställa sig enligt elevernas ålder.

Övrigt: För de allra yngsta eleverna kan det vara svårt att göra övningen utan att få tala med varandra. För dem kan det vara en tillräckligt stor utmaning att veta när de själva är födda och var i ordningen den månaden kommer. Man kan hjälpa eleverna lite om de har svårt med övningen genom att säga att de med hjälp av fingrarna kan visa siffran på den månaden de är födda i.

5 Samarbete 29

5 Samarbete z Samarbete betyder att minst två personer arbetar tillsammans. De har ett

gemensamt mål som de vill uppnå. Ofta gäller det att hitta en kompromiss som

alla kan acceptera. Barn behöver ofta hjälp med detta. I dessa övningar behö-

ver den vuxna vara extra uppmärksam och märka vad eleverna behöver stöd i.

Det är bra att träna på att samarbeta. Det är speciellt bra i klasser där elev-

erna är nya för varandra. Samarbetsövningar kan göras när som helst under

en lektion och kräver inte nödvändigtvis mycket tid eller plats. Om någon i

klassen är utsatt för mobbning eller då eleverna inte kan vara nära varandra

utan att det blir bråk bör övningarna väljas noggrant eller kanske helt lämnas

bort. Det finns mobbningsförebyggande material som specifikt kan användas

vid dessa tillfällen t.ex. KiVa Skola och Vi mobbar int .́

I en klass där samarbetet fungerar finns det oftast en god, konstruktiv

kommunikation mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Det handlar

om att känna sig delaktig och förstådd samt att kunna lyssna på varandra

och våga säga sin åsikt.

Samarbetsövningar är bra för att:

• få träna på sociala färdigheter och växelverkan med andra

• de bidrar till arbetsglädje och vi-känsla

• eleverna får bekanta sig med varandra, speciellt i nya klasser

• självkänslan hos eleverna stärks

• klassen kan ha roligt tillsammans

Också i samarbetsövningar är det bra att fundera på vilka elever som ska vara

i samma grupp. Ibland kan det vara bra att dela ut uppgifter åt eleverna, så

5 Samarbete 30

att en mer tyst elev får pröva på att vara arbetsledare och en pratsam elev får

pröva på att observera utan att prata. Här behöver den vuxna ändå vara ly-

hörd för vad eleverna kan prestera eftersom det kan väcka rädsla hos elever

som inte känner sig bekväma i den uppgift de får. Det är bra att ibland vara

tvungen att göra saker som inte känns helt bekväma men det får inte bli för

påträngande eller för krävande.

5 Samarbete 31

ÖVNINGAR

Bilda figurer med rep

f Eleverna står i en ring och håller i ett rep med båda hän-derna. Uppgiften är att de sedan tillsammans, utan att prata och utan att flytta händerna ska bilda olika figurer av repet. Ledaren nämner i tur och ordning upp olika figurer eleverna ska bilda t.ex. fyrkant, cirkel, triangel, fisk och bil. När elever-na anser att de är färdiga med en figur får de lägga ner repet på golvet, fortfarande utan att prata. Sedan fortsätter man med följande figur.

UTRYMME Tom yta där eleverna kan göra figurerna.

MATERIAL Rep

Övrigt: Låt eleverna föreslå figurer.

Blomman

f Eleverna delas in i grupper på t.ex. fyra. Ledaren har på för-hand ritat upp en blomma på ett papper. Det ska finnas lika många kronblad som elever i de små grupperna. Varje grupp får ett papper med en blomma på. Blommans kronblad re-presenterar eleverna i gruppen. Var och en ska sedan försöka komma på något som enbart de själva är bra på och skriva ner det i ett av kronbladen på pappret. Eleverna ska också komma på saker som de alla gemensamt i gruppen är bra på och skriva det i mitten på blomman.

UTRYMME Kan göras i klassen

MATERIAL Pennor och papper med en färdig blomma på, lika många som antalet grupper.

Byta plats (Från materialet ”EQ verkstan”)

f Eleverna står tysta i en ring. De ska titta runt på de andra i ringen. Då de möter blicken med någon annan håller de fast vid den en kort stund och byter sedan plats. Ledaren bör även påpeka för eleverna att de ska undvika att krocka med andra elever som eventuellt också byter plats.

UTRYMME Tomt utrymme så att eleverna kan stå i en ring.

Dyna och pärla runt i ringen

f En koncentrations- och samarbetsövning i vilken eleverna är indelade i två grupper. Eleverna delas in i två grupper så att varannan hör till grupp ett och varannan till grupp två. Leda-ren delar ut en dyna åt vardera gruppen till två personer som står mitt emot varandra t.ex. person ett och person sex om eleverna är 12 till antalet. Eleverna ska sedan skicka dynan åt varandra inom gruppen så snabbt som möjligt. Grupperna ska försöka få den egna gruppens dyna att gå om det andra gruppens dyna. Sedan gör man samma sak med en pärla, eleverna ska skicka runt pärlan och försöka få fast den andra gruppens pärla.

UTRYMME Tom yta där eleverna kan stå i ring.

MATERIAL Två dynor och två pärlor.

5 Samarbete 32

Filten

f Eleverna ställer sig alla på en filt som ledaren har lagt på golvet. Gruppen ska tillsammans vända på filten utan att röra marken. Om någon rör marken måste eleverna börja om från början.

Man kan göra olika varianter för att försvåra övningen om eleverna klarar den lätt.

• Använd hela filten.

• Använd halva filten.

• Använd hela men kryp på knä.

UTRYMME En tom golvyta där en eller två stora filtar kan bredas ut och vändas t.ex. längst bak i ett klassrum.

MATERIAL En stor filt eller två om eleverna är så många att de inte ryms på en.

Förklara och rita

f Ledaren delar in eleverna i grupper på t.ex. fyra. Endast en i gruppen får se en bild på exempelvis en blomma, ett hus, en sol eller en bil (ledaren ritar bilderna på förhand). Eleven som har fått se bilden ska sedan förklara för de andra i gruppen vad som finns på bilden utan att säga vad det är. De andra ska på sitt eget papper rita det som eleven förklarar. Efteråt tittar man på original bilden och de ritade bilderna för att se hur olika man kan tolka förklaringar. Sedan byter eleverna så att en annan får vara den som förklarar.


MATERIAL En bild på en figur, papper, pennor.

Hajarna (Från materialet ”Isbrytare livsviktigt”)

f Ledaren börjar med att utse åtminstone tre elever som ska föreställa hajar. Om det är en stor klass kan hajarna vara ännu fler. Sedan placeras det ut lika många stolar som det finns hajar på ena sidan av rummet. Därefter placeras lika många stolar som övriga antalet elever på motsatt sida och slutligen några få stolar slumpvis i mitten.

De elever som inte är utsedda att vara hajar ska tillsam-mans förflytta sig från sin sida av klassrummet (den sidan med mest stolar) till den andra sidan, ”hajsidan”. Förflytt-ningen sker på stolar. Det gäller att snabbt bilda länkar av stolar till de tomma stolarna som finns utplacerade i mitten av klassrummet. Hajarna ska samtidigt försöka ta tomma sto-lar av den stora gruppen. En tom stol som tagits av hajarna, får endast användas av hajar därför kan det vara bra att man markerar ”hajstolar” t.ex. med post-it lappar.

Förflyttningen i klassrummet ska ske under tystnad, pra-tar någon tas en stol bort. Också hajarna ska vara tysta. Man måste alltså hitta andra kommunikationsvägar än talandet. Om någon trillar ner, måste hela gruppen börja om från bör-jan. Detta gäller även hajarna.

UTRYMME Tomt utrymme där ett visst antal stolar ryms.

ÅLDER Högre klasserna i lågstadiet, högstadiet.

MATERIAL Stolar, post-it lappar.

5 Samarbete 33

Mysen

f Ledaren ställer en tom stol i rummet. Eleverna får sedan ta sin egen stol och placera den på en valfri plats någonstans i rummet. En person, det är bra att börja med ledaren, blir Mysen som ska röra sig gående som en robot (långsamt och hackigt) omkring i rummet. Elevernas uppgift är att hindra Mysen från att sätta sig på den tomma stolen. Endast en elev i gången får stiga upp. Det blir lätt så att den som sitter när-mast den tomma stolen flyttar, men efter en stund kommer eleverna kanske på att det fungerar bättre om någon som sitter långt borta från den tomma stolen flyttar. Då blir det längre väg för Mysen att gå. Om man vill utveckla övningen kan man utse en eller två ledare som inte själva får röra på sig. Ledarnas uppgift är att ge order om vem av eleverna som skall byta stol.

Om man sedan byter så att någon av eleverna blir Mysen är det viktigt att påpeka för eleverna att Mysen inte får gå lika snabbt som de andra eleverna.

UTRYMME Ett tillräckligt stort tomt utrymme där alla stolar ryms.

MATERIAL Stolar.

Rockringen

f Eleverna ställer sig i en ring och fattar varandras händer. Ledaren släpper tillfälligt greppet på ett ställe i ringen mellan två elever och hänger rockringen mellan deras armar. Ring-en ska nu förflyttas varvet runt utan att någon släpper taget. Eleverna ska alltså i tur och ordning ta sig igenom ringen.

Om man vill göra övningen lite svårare kan man ha flera ringar igång samtidigt i gruppen. Då ”börjar” ringarna på olika ställen. Alternativt kan man be eleverna berätta något sam-tidigt som de ska gå igenom ringen. t.ex. ett sommarminne eller något de är bra på.

UTRYMME Tomt utrymme för eleverna att stå i en ring.

MATERIAL En eller flera rockringar.

Klappleken

f I den här övningen kan eleverna antingen stå eller sitta i ring på golvet bara de når att röra vid varandras händer. Alla ska sträcka ut sina händer till var sida med handflatan uppåt. Sedan ska alla lägga sin högra hand ovanpå och den vänstra handen under de händer som finns till höger och vänster. På så sätt bildas en kedja mellan allas händer. Ledaren ska ge en signal åt eleverna och då startar klappkedjan från en person, genom att han eller hon med sin högra hand kappar i grannens högra hand. Därefter fortsätter klappen genom hela klassen.

UTRYMME Övningen görs bäst om eleverna står i en ring

Övrigt: Som avslutnings- eller inledningslek fungerar denna ypperligt.

Knuten

f Eleverna ställer sig i en ring. Ledaren ber eleverna att blunda och långsamt söka sig mot mitten med armarna utsträckta framför sig. När de kommit in i mitten och känner de andras händer, ska de fatta tag i någons hand och hålla fast. Man kan som ledare styra lite och se till att de blandar händerna or-dentligt. När alla har funnit två händer att hålla i får de öppna ögonen. Nu ska eleverna, utan att släppa taget, försöka lösa upp knuten så att alla står i en ring igen. Om det är väldigt många i gruppen kan knuten vara svår att lösa upp, pröva då istället med att dela gruppen i två eller tre grupper.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna kan göra övningen.

ÅLDER Lite äldre elever.

5 Samarbete 34

Knäsitt

f Eleverna ställer sig i en ring. Ledaren ber alla i ringen vän-da sig mot eleven till vänster, vilket innebär att alla ser in i en nacke. Ringen bör vara så rund som möjligt. Alla ska nu lägga sina händer på axlarna framför. Ledaren ger en signal åt eleverna och på den givna signalen sätter sig alla i knät på personen bakom. Ryggarna ska vara raka och knäna ihop så att ingen trillar emellan. När alla sitter tryggt, be eleverna släppa taget med armarna.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna kan ställa sig i en ring.

Övrigt: Övningen kan utvecklas så att man ber eleverna att försiktigt ta ett steg framåt med vänster fot, sen med höger fot osv.

Kontaktkorten

f Ledaren gör på förhand kort där det står två olika kropps-delar, t.ex. knä-hand, tumme-huvud, hand-vad. Två av elev-erna börjar med att placera ett kort mellan de två kroppsde-lar som står på kortet. Därefter kommer flera deltagare med och placerar kort mellan de kroppsdelar som står på korten tills alla elever deltar. Tanken är att eleverna ska få så många kort som möjligt att hållas mellan dem utan att korten faller.

UTRYMME Tomt utrymme där alla elever ryms att stå.

ÅLDER Eftersom övningen kräver fysisk kontakt är det bra att fundera på vilken ålders barn man gör den med.

MATERIAL Kort enligt beskrivningen ovan.

Övrigt: Ifall utrymmet är för litet kan denna övning göras i mindre grupper. Det är bra att ha åtminstone tre gånger så många kort som det finns elever. Kontaktkort hittas på BF:s hemsida.

5 Samarbete 35

Kortleken (sitta i varandras famn)

f Eleverna ska sitta i en ring på stolar. Ledaren delar ut ett spelkort åt varje elev. Eleverna ska komma ihåg vilken sym-bol (klöver, spader, ruter, hjärter) de har. När alla elever bli-vit tilldelade en symbol börjar ledaren dra kort ur kortleken. Om ledaren får ett kort med ruter ska alla elever som blivit tilldelade symbolen ruter ta ett steg till vänster och sätta sig i famnen på den som sitter på stolen. Ledaren fortsätter att dra kort och eleverna fortsätter att flytta ett steg till vänster varje gång ledaren drar den symbol som de har. Om man har någon i sin famn kan man inte flytta, endast den som sitter högst upp får flytta. Man håller på ända tills någon elev har ta-git sig runt ett helt varv och kommit tillbaka till sin egen plats.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna kan sitta i en ring.

MATERIAL Kortlek.

Metspöet/pinnen

f Eleverna ska ställa sig i två led mittemot varandra. Ledaren ber sedan att alla sträcker fram sina armar och lägger fram två fingrar från vardera handen. Fingrarna ska vara på samma höjd så att det bildar en rak linje. Ledaren lägger sedan en pin-ne eller ett metspö på alla elevers fingrar. Eleverna ska sedan tillsammans försöka få pinnen eller metspöet ner till marken utan att den faller eller att någon släpper taget.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna kan stå på två led mitt emot varandra.

MATERIAL En lång pinne eller ett metspö.

Mina händer

f Ledaren delar in eleverna i två grupper. Grupperna ställer sig på två led med ansiktena mot varandra. Det ena ledets elever blundar och sträcker fram sina händer. Det andra le-det går fram till de elever som blundar och sätter sina händer i deras händer. Eleven som blundar ska känna på händerna och försöka komma ihåg hur de känns. Därefter går eleverna som har ögonen öppna fram till olika elever och sträcker fram sina händer. Den som blundar känner efter om det är sam-ma händer som han eller hon först kände på. Om händerna känns obekanta säger eleven ”tack”. Om händerna känns be-kanta så frågar han eller hon ”Är detta mina händer?”. Den som går runt ska alltså efter en stund gå tillbaka till den som först kände på händerna.

När alla hittat ”sina händer” byter man om. De som blun-dat får nu ha ögonen öppna och tvärtom.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna kan stå på två led.

Kramdjur i ring (Från materialet ”Mina föräldrar är skilda”)

f Eleverna ska stå i en stor ring på golvet. Ledaren har en påse med kramdjur, några färre än antal elever. Eleverna ska tillsammans bilda ett kastschema som innebär att man all-tid kastar kramdjuren till samma person. Exempelvis ”Leda-ren kastar till Kalle, Kalle till Pelle och Pelle till Lisa” osv. tills kramdjuret har kommit tillbaka till ledaren som börjar om med kastschemat. Efter några kastrundor för ledaren in fler och fler kramdjur i leken. Tappade kramdjur tas upp och kastas vidare.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna kan stå i en ring.

MATERIAL Kramdjur.

5 Samarbete 36

Problemlösning med påståenden

f Ledaren börjar med att placera ut papper med olika påstå-enden som han eller hon har kommit på i förväg. Elevernas uppgift är att tillsammans ta sig från ett ställe till ett annat men bara vissa personer får flytta sig framåt. Deltagarna får endast flytta sig då påståendet stämmer in på dem själva. Eleverna måste därför hjälpa varandra att komma framåt ge-nom att t.ex. lyfta varandra. Övningen fungerar bäst om man placerar ut pappren i en trappa.

UTRYMME Helst en trappa

MATERIAL Papper där det står olika påståenden

Övrigt: Exempel på påståenden: Har födelsedag på somma-ren, har bott utomlands, kan rida osv. Variera påståendena beroende på vilken åldersgrupp det är frågan om.

Planering med olika egenskaper

f Eleverna delas in i mindre grupper. Uppgiften i grupperna är att eleverna ska planera t.ex. en fest eller ett evenemang. Alla i gruppen får en klisterlapp i pannan där det står vilken egenskap de har. Eleverna ska sedan bemöta varandra enligt de olika egenskaperna under planeringen av evenemanget.

Om man känner eleverna bra kan man som ledare på för-hand fundera ut vilka egenskaper som skulle vara bra för de olika eleverna, så att de får prova på att bli bemötta på ett an-nat sätt än vad de kanske är vana vid. En pratsam elev kunde få tystlåten som sin egenskap.

UTRYMME Kan göras i klassrummet.

ÅLDER Högstadiet

MATERIAL Klisterlappar med olika egenskaper.

Övrigt: Denna övning kan göras ifall eleverna känner sig trygga med varandra. Frågor som kan vara bra att diskute-ra med eleverna efteråt är t.ex.: Hur kändes övningen? Hur kändes det att bli behandlad på ett visst sätt? Hur bemöter vi andra personerna utifrån olika egenskaper? Hur fungera-de samarbetet?

Papperstorn

f Ledaren delar in eleverna i mindre grupper. Elevernas upp-gift är att i gruppen bygga ett så högt torn som möjligt med hjälp av A4:ans papper. Varje grupp får 25 papper och en be-gränsad tid att bygga tornet. T.ex. två minuter att planera, då ett pappersark får användas och sedan tre minuter att byg-ga. I klasser där man känner eleverna bra kan man även dela ut olika roller åt eleverna. T.ex. kan en tystlåten elev få vara ”arbetsledare” som leder arbetet i gruppen. En mer pratsam elev kan få vara observatör, som varken får delta i planeran-det eller byggandet.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna får plats att bygga.

MATERIAL A4 papper

Övrigt: Återanvänd gärna pappret. Övningen kan också gö-ras med annat byggmaterial t.ex. sugrör.

Pingisboll (Från materialet ”Isbrytare livsviktigt”)

f Alla elever får var sitt A4:ans papper. De ska vika pappret på längden två gånger, så att pappret bildar en ränna. Alla ska stå upp och bilda en stor ring med lite mellanrum mel-lan varje elev. Eleverna ska sedan föra en pingisboll runt i ringen med hjälp av sina rännor. Om bollen ramlar från ba-nan måste eleverna börja om från början. Ledaren bestäm-mer var start och mål är.

5 Samarbete 37

För att sätt in lite mera spänning i övningen kan man ta tid och eleverna ska försöka göra övningen så snabbt som möjligt. Man kan även göra olika varianter på rundan t.ex. alla sitter, man står tätt ihop, man står krokigt som en orm osv.


MATERIAL Papper och en pingisboll.

Rita på varandras rygg

f Eleverna delas in i grupper på t.ex. fyra. I grupperna ska eleverna sedan sätta sig på ett led. Den som sitter längst bak får se en bild som han eller hon ska rita på personens rygg som sitter framför. Ledaren har på förhand ritat bilder med t.ex. en sol eller en bil. Den som sitter längst fram i ledet ri-tar till slut bilden på ett papper. Sedan byter man om så att den som satt längst fram kommer bak och får se en ny bild. Detta görs så många gånger att alla har fått sitta längst bak.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna kan sitta i några led.

MATERIAL En bild, papper och pennor.

Statyer

f Ledaren delar in klassen i mindre grupper med ca 4–6 elever per grupp. Grupperna ska nu bilda statyer utgående från de direktiv som ledaren ger dem, t.ex. sju fötter och två händer. Ledaren ska på förhand fundera ut kombinationen för staty-erna. Grupperna ska då så snabbt som möjligt bilda en staty där gruppens medlemmar sammanlagt har sju fötter och två händer i golvet. Ledaren fortsätter med olika kombinationer. När eleverna gjort övningen en stund i mindre grupper kan man pröva att göra den med hela klassen.

UTRYMME Tillräckligt stort utrymme för eleverna att bilda statyer.

Ta sig fram på plattor eller tidningar

f Eleverna får ett visst antal plattor eller tidningar. De ska sedan som grupp ta sig från ett ställe till ett annat genom att stiga på plattorna eller tidningarna utan att röra marken. Rör någon marken måste alla börja om från början. Påpeka för eleverna att de måste hjälpas åt så att alla kommer i mål.

UTRYMME Tom golvyta.

MATERIAL Plattor eller tidningar.

5 Samarbete 38

Öglan runt burken

f Ledaren ska på förhand plocka fram t.ex. en barnmatsburk och ett gummiband. Gummibandet ska vara så spänt att det kan spännas åt runt glasburkens övre del. I gummibandet binds sedan ca en meter långa snören, lika många som elev-ernas antal i klassen.

Elevernas uppgift är att ställa sig i en stor ring runt bur-ken och ta tag i var sitt snöre. Nu gäller det för eleverna att genom att dra i sina snören tänja ut gummibandet så att det kan träs över burken. När gruppen slutligen lyckas få gummi-bandet kring burken ska de släppa så mycket att de kan lyfta upp burken i luften.


MATERIAL En glasburk, starkt gummiband och snören.

Övrigt: Övningen kräver mycket samarbete av gruppen!

6 Bonusövningar 39

6 Bonusövningar z I klasser händer ibland oväntade saker och det går kanske inte alltid som

vi har planerat. Då är det bra att ha några lätta och roliga övningar i reserv

som går att ta fram då det behövs. Följande övningar lättar upp stämningen i

klassen och är roliga att göra tillsammans. Då vi har roligt tillsammans hjäl-

per det oss att trivas och gruppandan i klassen förbättras.

ÖVNINGAR

Ballong volley

f Eleverna står i en ring och håller varandra i händerna. Elev-ernas uppgift är att försöka hålla en uppblåst ballong i luften så länge som möjligt. Eleverna får endast använda händerna och inte släppa taget. Om man vill göra övningen svårare kan man kasta in flera ballonger i ringen.


MATERIAL Ballonger.

Döda med blicken

f Eleverna står i en stor ring och tittar ner i golvet. Varje elev tänker ut någon i gruppen som de ska titta på. När ledaren ger lov tittar alla elever upp och försöker få ögonkontakt med den som man valt att titta på. Om två elever får ögonkontakt ”dör” de och ramlar ner på golvet. Övningen fortsätter sedan på samma sätt. Man kan fortsätta tills man har en vinnare el-ler avbryta övningen tidigare. Efteråt kan man diskutera till-sammans med eleverna hur det kändes och vilken taktik man borde ha för att hålla sig med i leken så länge som möjligt.


Fiende och beskyddare

f Ledaren ber eleverna att ställa sig i en ring. Sedan ska de tyst för sig själva välja en elev som är deras beskyddare och en elev som är deras fiende. När alla valt får eleverna byta plats med varandra och igen ställa sig i en ring. Från sin nya plats börjar eleverna att röra på sig i rummet. Uppgiften är att försöka hålla sin beskyddare mellan sig själv och sin fien-de. Man kan också göra övningen så, att man ska ha en rät vinkel mellan sig själv, fienden och beskyddaren eller så att man själv står i den räta vinkeln.


Övrigt: Övningen kan också kallas Ängel och demon eller Natt och dag. Det kan vara bra att påpeka för eleverna att de inte ska avslöja för de andra vem de valt till fiende och vem de valt till beskyddare.

6 Bonusövningar 40

Impulsleken

f Eleverna delas in i två grupper. De ska sitta i två led på gol-vet med ryggarna mot varandra och hålla varandras händer samtidigt som de blundar. Det behövs en vuxen i vardera än-dan av leden. Den ena ledaren sitter längst fram vid leden och har en kortlek, den andra ledaren sitter längst bak och håller de elever som sitter sist i leden i händerna. De elever som sit-ter längst fram får hålla sina ögon öppna. Ledaren visar upp ett kort i gången från kortleken. Om spelkortet är svart ska eleverna inte göra något alls, om spelkortet är rött ska elev-erna skicka iväg en impuls genom att klämma den personens hand som sitter bredvid.

Eleverna ska försöka få impulsen att gå så snabbt som möjligt igenom hela sin grupp. Ledaren som sitter i andra än-dan väntar på att få en kläm i någondera handen och sträcker sedan upp den hand som först fått en kläm. Den grupp som fick impulsen att gå snabbast får flytta den sista eleven längst fram i ledet där ledaren med kortleken sitter. Leken fortsätter tills alla elever i någon av grupperna har suttit längst fram.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna kan sitta i två led.

MATERIAL Kortlek.

Staty och detektiv

f Ledaren väljer ut en elev som ska föreställa detektiv, den eleven får gå ut från rummet. De andra eleverna ska placera sig i olika delar av rummet och föreställa statyer. De får sitta, ligga eller stå. Detektiven kommer in och ska försöka få sta-tyerna att röra på sig eller skratta. Detektiven får använda alla möjliga olika knep men får inte röra i statyerna. När en staty rör på sig blir han eller hon också detektiv. Den som klarar sig längst som staty kan få bli detektiv följande gång.

UTRYMME Ett utrymme där eleverna kan bilda statyer.

ÅLDER Lågstadiet.

Swisch

f Eleverna står i en stor ring. Ledaren börjar med att skicka iväg en ”swisch”(för händerna samtidigt från ena sidan av kroppen till den andra som om man skickar iväg något) till eleven som står bredvid. Samtidigt som man skickar ”swi-schen” med händerna säger man också ”swisch”. ”Swischen” skickas vidare runt i ringen. Så småningom kan ledaren ändra sin ton och skicka ”swischen” vidare och låta t.ex. arg, glad el-ler ledsen. Ledaren kan också skicka vidare ”swischen” till nå-gon som står mittemot i ringen och då kan den eleven skicka ”swischen” till vem som helst.

Man kan utveckla övningen med att säga ”bang, plop” osv. Det viktiga i den här övningen är att eleverna ska få vara kreativa och hitta på hur det fortsätter och inte stanna upp p.g.a. tidigare regler.


7 Värderingsövningar 41

7 Värderingsövningar z I värderingsövningarna får eleverna öva sig på att ha en åsikt, uttrycka och

även motivera den vid behov. Dessa övningar är tacksamma både bland låg-

stadie- och högstadieelever och kan föda djupa och intressanta diskussioner.

Det är inte alltid nödvändigt att dis-

kutera elevernas åsikter utan det kan ib-

land räcka med att de tar ställning ge-

nom att t.ex. stå upp eller sitta kvar vid

sin plats. Det som är viktigt att poäng-

tera för eleverna är att allas åsikter är

okej, det är vanligt att vi tänker olika

och den åsikt som vi uttrycker är så vi

tänker just nu. Det kan vara att vi tän-

ker på ett annat sätt redan följande dag.

För yngre barn i lågstadiet är det bra att

förklara att åsikterna inte behöver gälla

för hela livet eftersom vi har sett att val-

situationer ibland kan vara svåra. Det är

tillåtet att ändra åsikt då vi diskuterar

med andra.

Ibland kommer det fram tankar och

åsikter som kan leda till teman för en

hel träff. Det är viktigt att ledaren lyss-

nar på eleverna och fångar upp det som

är väsentligt.


ÖVNINGAR

Tre- och fyrahörnsövningar

f I en tre- eller fyrahörnsövning får eleverna ta ställning till olika påståenden genom att gå till olika hörn av kassrummet. De olika hörnen i klassrummet representerar olika åsikter. Elev-erna börjar alltid med att stå i mitten av rummet. För gärna en diskussion med eleverna om varför de valt just det hörnet som de valt. När man är färdig med ett påstående kommer alla tillbaka till mitten igen innan man läser upp följande på-stående. Ett exempel kan vara:

VänskapVad är viktigast med en vän?

1. Man kan prata om allt.

2. Man har roligt ihop.

3. Man har samma intressen.

4. Öppet hörn för eget förslag.

Flera exempel på tre- och fyrahörnsövningar finns på BF:s hemsida. Teman som finns är skola, utanförskap och vänskap.

Antingen- eller påståenden

f Antingen- eller påståenden är en värderingsövning där elev-erna får två påståenden, t.ex. dag eller natt. Eleverna börjar med att stå på ett led mitt i rummet. När ledaren läser upp påståendena blir ena sidan av rummet dag och andra natt. Eleverna går sedan till den sidan av rummet som de tycker bättre om eller vill välja. Andra exempel som man kan ha är: Lektion eller rast, simma eller cykla, vaken eller sova. Fler på-ståenden finns på BF:s hemsida.

Påståendeövningar med ja eller nej

f Ja eller nej påståendeövningar kan man göra på olika sätt. Om eleverna sitter vid sina pulpeter är det enklaste sättet att ledaren läser upp ett påstående och om eleverna håller med påståendet stiger de upp och om de inte håller med påstå-endet sitter de kvar.

Detta kan man även göras genom att eleverna sitter på sina platser och när ledaren läser upp påståendet tar de ställ-ning till det genom att sätta upp tummen om de håller med eller sätter ned tummen om de inte håller med. Gröna och röda lappar kan också användas.

Ett annat sätt är att placera ut två stora papper på golvet med några meters mellanrum. På det ena pappret står det JA på den andra står det NEJ. Ledaren läser upp ett påstående och låter eleverna enskilt tänka några sekunder. Därefter väljer de JA eller NEJ. Om man inte har papper kan man komma


överens om att ena ändan av klassrummet representerar JA och andra NEJ.

Betona att eleverna har rätt att ändra sin åsikt om de vill. Be gärna efter varje påstående att några elever motiverar sitt val. Variera vilka elever som motiverar så att alla får föra fram sin åsikt. Här är ett exempel på allmänna påståenden man kan ha:

Påståenden • Sommaren är den bästa årstiden.

• Det skulle vara spännande att bo utomlands.

• Att stå emot grupptryck är svårt.

• Det är viktigt för många ungdomar att vara populär.

• Det är lätt att bli påverkad av sina kompisar.

• Man får säga nej till en kompis som vill vara med och leka.

Fler exempel på ja/nej övningar finns på BF:s hemsida. Te-man som finns är bl.a. gemenskap och utanförskap, roller, självkänsla och självförtroende, skolan, vänskap och respekt.

Linjeövning

f I den här övningen visar eleverna sin åsikt genom att ställa sig på en linje. Eleverna står på ett långt led. Ledaren ställer frågor t.ex. Hur mycket tycker du om sommaren? Hur ofta vill du äta godis? Eleverna får sedan ställa sig på en linje där man radat ut siffror från 1–6. Om eleverna tycker jätte mycket om sommaren ställer de sig på sexan, om de inte alls tyck-er om sommaren ställer de sig på ettan. Skalan med siffror kan variera.

Oavslutade meningar

fOavslutade meningar är halvfärdiga meningar som eleverna själva får avsluta. Ledaren läser upp en oavslutad mening, t.ex. Jag tycker om att... och eleverna får alla avsluta samma me-ning. Varje elev kan också få en egen mening som de avslutar.

En annan möjlighet är att man skrivit ner oavslutade me-ningar på papperslappar som eleverna får dra i tur och ordning.

Exempel på meningar kan vara följande:

• Min älsklingsfärg är…

• Min idol är…

• På sommaren brukar jag…

• Bästa stunden på dagen är…

• Det positiva med att vara ung är…

• En god vän…

• Det bästa med att vara flicka/pojke är att…

• Det jobbigaste med att vara flicka/pojke är…

Fler meningar finns på BF:s hemsida. Det finns också färdiga Isbrytarkort med meningar i olika teman.

8 Avslappning44

8 Avslappning z Vi i klassen strävar till att öka elevernas välmående. Ett sätt att främja

välmående är att lära sig att slappna av. Avslappningsövningar ger eleverna

en möjlighet att uppleva känslan av lugn. De positiva effekterna av avslapp-

ningsövningar kan vara att:

• koncentrationsförmågan ökar

• sinnestillståndet blir gladare och lugnare

• det blir lättare att ta till sig ny information

Det kräver träning att lära sig att slappna av. Det är bra att fundera på hur

krävande övningar eleverna klarar av. Det är viktigt att eleverna känner att

de lyckas och därför är det bra att börja med en enkel övning.

I samband med avslappningsövningarna har vi också pratat om hur krop-

pen ger oss signaler om hur vi känner oss. Då vi blir arga stiger pulsen, hjär-

tat slår snabbare och vi spänner musklerna. Då vi lär oss att tyda och märka

dessa signaler kroppen ger oss, kan vi också lära oss tekniker för att hjälpa

kroppen att slappna av. Genom att lugna ner sig går det att förhindra ett för-

hastat beslut eller ett dåligt beteende och istället få en bra och lugn känsla.

En avslappningsövning kan se ut på olika sätt. Det kan vara frågan om

att andas lugnt, räkna lugnt från 100 till 0, lyssna på musik eller lyssna till

en berättelse och fantisera sig bort. Genom att eleverna får öva sig på olika

sätt att slappna av kan de hitta det sätt som känns bekvämast för dem själva.

Börja med korta övningar, en minut långa, och förläng dem efter hand. Vi har

i vår verksamhet märkt att de flesta elever tycker om avslappningsövningar.

I Friends programmet har avslappningen en stor roll. Under Friends lek-

tionerna ägnas det tid åt att pröva på olika sätt att slappna av. I Folkhälsans

Chilla-material hittas också många fina avslappningsövningar.

8 Avslappning 45

ÖVNINGAR

Avslappningsövning 1 (Från materialet ”Friends – arbetsbok

för barn”)

f Ledaren ger följande anvisningar åt eleverna.Stig upp och låtsas vara ett torn. Spänn alla muskler, gå

på stället med raka ben och rak rygg. Slappna sedan av och låtsas vara mjuk och spänstig som en tiger som studsar. Stud-sa bara vid din egen pulpet. Låtsas slutligen vara en amöba, utan ryggrad och annan stödmuskulatur, häng tungt och var riktigt avslappnad.


ÅLDER Lågstadiet

Avslappningsövning 2

f Ledaren läser i lugn takt upp följande instruktioner för elev-erna.

Sätt dig bekvämt och slut ögonen. Djupandas (in genom näsan och ut genom munnen) några gånger. Föreställ dig att du sitter på en strand och ser ut över havet. Du ser vågor som rullar in mot stranden. Varje gång du andas ut drar vågen sig tillbaka mot havet. För varje utandning känner du hur kroppen slappnar av mer och mer. Du känner hur lugnet sprider sig inom dig, i huvudet, armarna, axlarna, ryggen, magen, rum-pan och i benen ända ner till tårna. Fortsätt en stund med att koncentrera dig på utandningen. Tänk nu på inandningen och känn hur vågorna som rullar in mot stranden hämtar ny energi och glada tankar till dig. Känn hur kroppen blir varmare för varje inandning och hur din kropp fylls av lugna och upp-friskande tankar. Fortsätt att tänka på din inandning ännu en stund. Öppna sedan ögonen igen och sträck på dig.


Den gyllene dörren (Från boken ”Landa mjukt”)

fDen här avslappningsövningen går bra att göra då elever-na sitter vid sina pulpeter. Eleverna får öva på att spänna alla muskler i kroppen och sedan slappna av och märka skillna-den. De får sitta tysta, lyssna på berättelsen och använda sin fantasi. Berättelsen finns på BF:s hemsida.


Sköldpaddan (Från materialet ”Friends – arbetsbok för barn”)

fDen här övningen går också bra att göra då eleverna sit-ter vid sina pulpeter. Ledaren läser upp en berättelse om en sköldpadda och eleverna får lyssna till berättelsen och spänna olika muskler i kroppen samtidigt som de fantiserar om att de själva är en sköldpadda. Berättelsen finns på BF:s hemsida.


ÅLDER Lågstadiet

Trygghetsplatsen

f Pulpeterna placeras i ring så att eleverna får vända ryggen åt varandra och luta sig framåt på pulpeten. Eleverna kan också ligga på golvet. Ledaren läser följande instruktioner i lugn takt för eleverna.

Lägg eller sätt dig riktigt bekvämt och slut dina ögon. An-das lugnt. Föreställ dig att du är på en plats där det är tryggt och bra att vara. På den platsen känner du dig lugn och trygg. Platsen kan vara hemma eller någon annanstans där du kän-ner dig trygg. Den kan vara ute i naturen eller inomhus. Plat-sen kan finnas på riktigt och kanske har du besökt den någon gång. Platsen kan också vara påhittad eller den kan finnas i

8 Avslappning 46

en saga. Kanske där finns någon person, något djur eller ett föremål som gör att du känner dig tryggare? Du mår bra och känner dig trygg. Till den här platsen kan du återvända när du vill lugna dig själv. Nu kan du sakta sträcka på dig och öppna dina ögon.

Om man vill fortsätta övningen kan man efteråt be elev-erna rita hur deras plats såg ut.


9 Kreativitet 47

9 Kreativitet z Dramaövningar, rollspel och charader är något som barn vanligtvis tycker

om att göra. De är användbara vid olika tillfällen och kan användas i en ny

klass eller i en klass där eleverna redan känner varandra. Sociala färdighe-

ter kan tränas med hjälp av rollspel. I t.ex. ART – Aggression Replacement

Training är rollspel en viktig del av lärandet.

Med rollspel går det bra att bearbeta någon specifik problematik i klas-

sen. Rollspel ger ofta ett bra underlag för gemensamma diskussioner. Det är

bra då barnen själva får vara med och bestämma hur rollspelet utförs. Det är

också många gånger lättare för ett barn att sätta sig in i en roll där de inte be-

höver vara sig själva. I rollspel kan eleverna delta oavsett tidigare erfarenheter

av drama. Eleverna får träna på att uppträda inför andra i ett sammanhang

där det inte finns krav på att det måste göras på ett visst sätt. Eleven kan få

en erfarenhet av att det inte är så farligt att göra bort sig. Rollspel skapar en

känsla av gemenskap och ökar tilliten till gruppen och till sig själv.

Ett rollspel kan utgå från en fiktiv berättelse där syftet är att eleverna får

träna på att samarbeta. De får samtidigt öva sig i att uttrycka sig inför klas-

sen eller en grupp andra elever. Rollspelet kan också handla om något aktu-

ellt i elevernas liv. Då är det viktigt att rollspelet är så verkligt som möjligt.

Eleverna ges då möjlighet att påverka rollspelets gång och att fundera på hur

det skulle se ut för dem personligen. I diskussionen efteråt är det viktigt att

hjälpa eleverna att fundera på rollspelets innehåll och vilka känslor det väck-

te. Ibland kan det vara bra att pröva på att ändra en händelse eller replik och

sedan spela upp rollspelet på nytt.

9 Kreativitet 48

ÖVNINGAR

Berättelser och situationer som rollspel

f Fem flickor står och pratar i klassrummet innan lektionen börjar. En av flickorna som heter Lotta säger plötsligt: ”Vet du Lisa, jag tycker att dina byxor är alldeles förskräckligt fula. Lisa blir ledsen och svarar: ”Jag tycker om de här byxorna”. ”De där byxorna var moderna för fem år sedan, ingen har så-dana längre” svarar Lotta. Lisa blir ännu mer ledsen och börjar nästan gråta. De andra flickorna säger ingenting.

Frågor som stöd till rollspelet:

• Vad mer kunde Lisa säga till Lotta?

• Vad kan de andra flickorna säga i den här situationen?

• Varför tror ni Lotta säger som hon säger till Lisa?

Situationer

• En situation där det är svårt att vara ärlig med sina kompisar.

• En situation i en familj, då någon har ljugit.

• En situation i skolan, där någon blir utanför

På BF:s hemsida finns flera berättelser som man kan använda då man arbetar med rollspel. Teman som behandlas i berättel-serna är bl.a. utfrysning, avundsjuka, skvaller, ärlighet och lögn.

Brödrosten

f Eleverna ställer sig i en stor ring och ledaren ställer sig i mitten. Ledaren pekar på någon av eleverna och säger t.ex. brödrost. Eleven som ledaren pekar på skall hoppa upp som ett bröd ur en brödrost och säga pling. De två personer som står bredvid ska svänga sig mot varandra med händerna rakt ut. Ledaren kan också peka på en person och säga disco. Då ska den personen börja dansa, personerna som står bred-vid ska göra stjärnor med sina händer mot den som dansar.

Man kan låta eleverna komma på många olika rörelser, eleverna ska få använda sin fantasi. När man provat några gånger kan ledaren göra det svårare genom att öka farten.

UTRYMME Tom plats där eleverna kan stå i en ring.

Bygga maskin

f Eleverna ska tillsammans bygga en maskin där varje elev fungerar som en del av maskinen. Var och en väljer en rörelse och ett ljud. Maskindelarna kopplas en i taget till varandra. Maskinen är färdig då alla är kopplade till den. Eftersom ma-skinen också behöver en elev som trycker på startknappen, behöver alla elever inte hitta på en egen rörelse. Dessutom be-höver maskinen oljas ibland. Maskinen kan gå mycket snabbt och högljutt eller långsamt och tystare.

UTRYMME Tomt utrymme där alla elever får plats.

ÅLDER Lågstadiet

9 Kreativitet 49

Dramaövning ”stolen” (Från materialet ”EQverkstan”)

f Eleverna sitter på golvet eller på stolar i en halvcirkel. Leda-ren placerar en stol längst fram i klassen. Eleverna får sedan parvis eller ensamma komma fram i tur och ordning. De som kommer fram får dra en lapp där det kan stå t.ex. hund, spis, blomma eller tårta osv. Eleverna får sedan leka att stolen är det som står på lappen. De andra eleverna ska sedan gissa vad stolen föreställer. Eleverna som utför uppgiften får tala.


MATERIAL En stol.

Känslopantomim (Från materialet ”EQverkstan”)

fÖvningen förbereds genom att ledaren gör två olika sorters papperslappar. På hälften av lapparna ska det stå en känsla och på de övriga ska det stå en aktivitet. Eleverna ska sedan i tur och ordning dra en lapp från vardera högen och visa upp känslan och aktiviteten för de andra eleverna som försöker

gissa vad det är, t.ex. glad och borstar tänderna. Uppgiften kan utföras i mindre grupper om klassen är stor.

UTRYMME Kan göras i ett klassrum.

MATERIAL Papperslappar med känslor och aktiviteter.

Levande Charader

f En annan variant på föregående övning är att man istället för att ge eleverna en känsla och en aktivitet, skriver ner hela meningar. Ledaren förbereder övningen genom att skriva ner meningarna på lappar på förhand. Exempel på meningar som kan användas är: En hund äter spagetti, Pippi Långstrump sitter på en stol, en apa kastar bollar eller en sjöjungfru blå-ser såpbubblor.


MATERIAL Papperslappar med hela meningar.

Memory

f Ledaren ber två frivilliga elever att gå ut. Sedan delas resten av eleverna in i par. Varje par får komma på en rörelse eller ett ljud som de ska göra. Eleverna sprider ut sig i rummet. De elever som gick ut får komma in och försöka hitta paren (pre-cis som i memory). Eleverna som varit ute får turvist klappa en elev på axeln varefter den eleven ska göra sin rörelse eller sitt ljud. När eleverna har hittat ett par får paret sätta sig på sidan tills de som söker paren har hittat alla par.

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna kan sprida ut sig.

ÅLDER Lågstadiet.

9 Kreativitet 50

Självporträtt

f Eleverna delas in i två grupper. De får sätta sig på stolar på två led mittemot varandra. Den ena gruppen ritar och den an-dra sitter modell. De elever som sitter modell får ett papper som de ger åt personen som ska rita. När ledaren ger en sig-nal åt eleverna ska de som ritar ge tillbaka bilden åt personen som sitter modell och själv flytta ett steg till höger. Den som

är modell ger pappret till den nya personen mittemot som fortsätter med porträttet. När de elever som ritar har förflyt-tat sig genom hela ledet byter grupperna plats. Samma sak görs på nytt tills alla har fått ett eget självporträtt.

UTRYMME Utrymme där eleverna kan placeras i två led mittemot varandra.

MATERIAL Papper med underlag och pennor.

Snabba bilder (Från materialet ”Isbrytare livsviktigt”)

f Denna övning påminner om föregående övning, men är inte lika strukturerad. Här delas eleverna in i par. Alla elever be-höver en penna och fem papper per man. Eleverna ska sedan rita av varandra med ”fel” hand, vänster hand för dem som är högerhänta och tvärt om. Paren får 4–5 minuter på sig att rita av varandra. När eleverna är klara lämnar man över skis-sen till sin partner och söker upp ett nytt par och börjar rita. Detta görs fem gånger. När övningen är klar ska alla elever ha fem bilder på sig själva.

Om man har tid kan man be eleverna att välja ut den bild som de känner att de liknar mest och berättar varför de val-de just den.


MATERIAL Papper och pennor.

10 Temaområden 51

10 Temaområden z Vi har valt ut några teman som vi anser att är viktiga inom Vi i klassen-verk-

samheten. Som ledare väljer man det tema som känns viktigast att ta upp med

eleverna. Övningarna kan användas som sådana eller modifieras enligt behov.

De olika temana är:

• Känslor

• Självkänsla

• Respekt

• Vänskap

Det finns några teman som vi har märkt att har varit av större betydelse än

andra. Känslor och självkänsla är teman som vi nästan alltid har berört, obe-

roende vilken åldersgrupp det har varit frågan om.

10 Temaområden – Känslor52

KänslorTvå personer som upplevt samma situation kan känna helt olika. Detta be-

tyder inte att den ena känner rätt och den andra fel, utan bara att de känner

olika. Barn utgår ofta från sina egna erfarenheter och tänker att alla känner

och tänker som de själva gör. Därför är det bra att tillsammans med barn fun-

dera på vilka olika känslor det finns och namnge dem. Det är viktigt att prata

om känslor för att kunna förstå och godkänna att fast vi inte alltid känner på

samma sätt som andra, kan vi ändå respektera andra som de är.

Känslor kan styra våra beslut. Genom att fundera på hur olika känslor

känns i den egna kroppen kan vi lära oss att känna igen och namnge känslor

hos oss själva och andra. Vi kan också fundera på hur vi kan använda käns-

lorna konstruktivt. Då vi inte förstår någon kan det lätt hända att vi tänker

att personen t.ex. är konstig. Det väcker känslor i oss som sedan kan leda

till missförstånd eller bråk. Om vi lär oss att stanna upp och känna efter får

kroppen en möjlighet att lugna sig. Blodet börjar cirkulera i lugnare takt och

det blir lättare för oss att fundera på hur vi kan gå vidare.

Tidigare i handboken kunde ni läsa om vikten av att träna på att slappna

av. Då vi t.ex. känner att vi håller på att bli arga kan vi kanalisera känslan

till något annat än att slå den andra. Vi kan försöka slappna av genom att an-

das djupare, tänka på något annat eller berätta för den andra hur det känns.

Då vi känner igen känslan har vi möjlighet att bestämma hur vi handlar. Det

är viktigt att poängtera att det inte finns bra eller dåliga känslor utan att det

finns olika känslor. Hur vi handlar utgående från olika känslotillstånd kan

däremot vara rätt eller fel.

För yngre barn kan ordet känsla kännas abstrakt och det krävs ofta lite

mer diskussion och genomgång av vad en känsla egentligen är. Ledaren kan

använda t.ex. sagor, handdockor eller kramdjur till hjälp för att förklara vad

en känsla är.

10 Temaområden – Känslor 53

10 Temaområden – Känslor54

ÖVNINGAR

Glad-ledsen listan (Från materialet ”EQ verkstan”)

f Eleverna delas in i mindre grupper. Ledaren har på förhand gjort ett A3:ans papper till alla grupper. På pappret finns ett sträck i mitten och på ena sidan står det glad och på andra sidan står det ledsen. Varje grupp får ett eget papper, där eleverna sedan tillsammans ska skriva konkreta saker i var-dera spalten som man blir glad eller ledsen av att höra. Det kan t.ex. vara saker man hört i skolan eller hemma. Det kan vara bra att påpeka för eleverna att det som de skriver upp inte behöver ha hänt dem själva.

• Ex. Har du klippt dig, vad fint! Måste hon vara med oss?

• Eleverna får gruppvis presentera vad de kommit fram till.

• Om man vill kan man be eleverna att klippa bort den ledsna listan och kasta den symboliskt i papperskorgen och sedan hänga upp gladlistorna på väggen i klassen.



Hur känner jag mig idag (Från materialet ”EQverkstan”)

f Varje elev får ett papper. Eleverna ska enskilt fundera på hur de känner sig just idag. De får sätta ett kryss mellan två alternativ, ex. vild - lugn, glad - ledsen osv. Ledaren får gärna göra en egen modell men det finns också en färdig mall på BF:s hemsida.


MATERIAL Papper med alternativ och pennor.

Känslogubben (Från materialet ”EQverkstan”)

f Ledaren har på förhand ritat en människofigur på ett A4:ans papper. Alla elever får ett eget papper. I klassen funderar man sedan tillsammans på var i kroppen grundkänslorna arg, glad, ledsen och rädd känns. Eleverna ritar in de olika ställena på kroppsbilden. Man kan även diskutera i vilka situationer man kan känna ilska, glädje, sorg och rädsla.


MATERIAL Papper med konturerna på en människa och pennor.

Övrigt: Samma övning kan också göras på stora papper i mindre grupper. En elev får lägga sig på golvet, medan de andra eleverna i gruppen ritar konturerna av honom eller henne. Därefter får de tillsammans markera var i kroppen grundkänslorna känns. Det är okej att känna olika.

10 Temaområden – Känslor 55

Känslohörnen (Från materialet ”Du bestämmer”)

f Ledaren placerar ut papper i rummets fyra hörn. På papp-ren står det glad, rädd, arg och ledsen. Ledaren läser däref-ter upp meningar, ex. ”Du ser en kompis men han eller hon vinkar inte åt dig utan ser åt ett helt annat håll”, ”Det är en varm sommardag och du går till stranden med din kompis”. Eleverna får sedan fundera hur de skulle känna sig i den situa-tionen och gå till det hörn som passar bäst in på den känslan de får när de hör meningen.


MATERIAL Papper med känslor.

Övrigt: Välj neutrala meningar som uppvärmning och mer utmanande efter hand.

Känslokedja

f Ledaren kopierar på förhand upp papper med fyra spalter. Uppe i spalterna har ledaren skrivit vad eleverna ska skriva eller rita. I den första spalten ska eleverna skriva en känsla, i den andra ska de rita vilken färg känslan har, i tredje ska de rita en symbol eller bild som beskriver känslan och i den fjärde och sista rutan får de skriva in en situation då de känt känslan.

Eleverna får fylla i pappret enskilt. När alla är klara får elev-erna presentera sina känslokedjor för varandra.


MATERIAL Papper med spalter och pennor.

Övrigt: Det kan vara svårt att dela med sig av egna erfaren-heter. Därför kan man be eleverna fundera över situationer i allmänhet som ger upphov till känslorna i uppgiften.

Många känslor (Från materialet ”Friends- Arbetsbok för barn”)

f Eleverna får ett papper med ansikten som visar olika käns-lor. Uppgiften är att färglägga sådana känslor de tycker om att ha med en färg och sådana känslor som de inte tycker om att ha med en annan färg. En färdig mall med ansikten finns på BF:s hemsida och i Friends arbetsbok för lågstadiet.


MATERIAL Papper med olika ansiktsuttryck.

Rita hur du känner dig... (Från materialet ”Mina föräldrar är

skilda”)

f Ledaren ska på förhand förbereda ett papper med sex ru-tor, där det finns utrymme för eleverna att rita sig själv i sex olika situationer. På pappret ska eleverna i de olika rutorna rita hur de känner sig. Situationerna kan vara: hemma på mor-gonen, när de är i skolan, när de är ensamma hemma, om någon retar dem, när familjen gör något tillsammans och när de är tillsammans med sina kompisar. Eleverna gör övningen individuellt. När alla är klara så kan man be eleverna visa sina bilder för varandra och be dem berätta om det är något spe-ciellt som gör att de känner på olika sätt i olika situationer. Det är bra att nämna för eleverna att man inte måste berätta om man inte vill och att alla har rätt att känna som de känner.



Övrigt: Modell finns på BF:s hemsida.

10 Temaområden – Självkänsla56

SjälvkänslaSjälvkänsla och självförtroende är ibland svåra att sära på. Mia Törnblom

förklarar i sin bok Du äger (2009), skillnaden på följande sätt: Självförtro-

ende är en stark tilltro till den egna förmågan att prestera, dvs. något vi gör.

Självkänsla är att vi känner oss härliga och tycker att vi duger som vi är, oav-

sett vad vi gör.

Ett gott självförtroende är för många ganska lätt att uppnå. Genom att

prestera och vara bra på något blir också självförtroendet bättre. Det kan dä-

remot vara svårare att godkänna sig själv som man är med brister och fel, och

ändå kunna se sig själv som en bra människa. En person med en god själv-

känsla har lättare att hantera misslyckanden medan en person med låg själv-

känsla kan tänka att han eller hon själv som person är ett misslyckande då

något inte går bra.

En del barn och ungdomar kan ha svårt att hitta positiva egenskaper hos

sig själva. Vi har märkt att det kan kännas svårt redan att nämna en positiv

egenskap om sig själv. Många elever frågar ifall de inte kunde berätta något

negativt istället. Vuxna kan medvetet bestämma sig för att bemöta en elev med

positiva kommentarer. Man brukar säga att det behövs fem positiva kommen-

tarer för att uppväga en negativ kommentar. Naturligtvis är det också viktigt

att elever säger bra saker till varandra, men vuxna fungerar som rollmodeller.

Då vi kommer ihåg att berömma barnet och ser dess små framsteg, stärker

vi barnets självkänsla. Då vi ser barnet och verkligen lyssnar på vad barnet

säger, stärker vi dess självkänsla. Ibland behövs bara ett leende eller en hand

på axeln för att bekräfta för barnet att vi sett barnet.

Genom att stärka vår självkännedom stärks också vår självkänsla. Då vi

känner till hur vi reagerar i olika situationer och vet vilka redskap vi har för

att klara av motgångar har vi lättare att acceptera oss själva som den vi är.

Det är klart att det finns situationer som kan kännas svåra och ibland måste

10 Temaområden – Självkänsla 57

vi erkänna att vi inte klarar av en uppgift eller en situation på egen hand utan

behöver hjälp. En del barn och ungdomar behöver stöd i att hitta sina egna

begränsningar, sina goda sidor och sina styrkor.

10 Temaområden – Självkänsla58

ÖVNINGAR

Blomman (Från boken ”SET Social och emotionell träning”)

f Ledaren ritar på förhand ett papper med en blomma som har fem blad. Eleverna jobbar enskilt och skriver in olika sa-ker i blommans blad, exempelvis: 1) något jag är bra på, 2) en bra bok, 3) något jag vill att andra ska säga om mig, 4) mat jag tycker om, 5) mitt favoritdjur. När alla är färdiga kan man be att eleverna presenterar sina blommor antingen i mindre grupper om man har en stor klass eller för hela gruppen om klassen inte är så stor. Om man inte har så mycket tid eller om eleverna själva inte vill presentera allt kan man be dem att bara presentera ett eller två blomblad.



En hand eller stjärna full av komplimanger

f Alla elever får rita av sin hand på ett färgat papper. I mitten på handen skriver alla sitt namn och i varje finger skriver de en positiv egenskap hos sig själv. Ibland kan eleverna behöva stöd och uppmuntran i att komma på sina egna staka sidor.

Samma övning kan göras på en stjärna. Då får eleverna skriva sitt namn i mitten av stjärnan och de goda egenska-perna i stjärnans uddar.


MATERIAL Papper och pennor, stjärnor.

Övrigt: Eleverna kan ta hjälp av styrkekort för att hitta sina positiva egenskaper.

Gör mer av det du mår bra av (Från boken ”SET Social och

emotionell träning”)

f Ledaren ber att alla elever ska göra en lista på ca 10–20 saker som de tycker om att göra (gå på bio, bada, titta på TV, resa m.m.). När eleverna är klara med sina listor ber man dem att koda sina listor enligt följande:

• sätta EUR bredvid allt som kostar mer än 5 €

• sätta E bredvid allt som de brukar göra ensam

• sätta MT bredvid allt som de skulle vilja ägna mera tid åt

• sätta X bredvid sådant som de gjort under den senaste veckan.

Samma sak kan få flera koder. Syftet med övningen är att bli medveten om vad man använder sin tid, kraft och sina pengar till.


MATERIAL Papper och pennor

Min personliga sköld

f Varje elev får till uppgift att rita en sköld på ett stort pap-per. Skölden delas in i åtta fält. Ledaren skriver ”rubriker” för de olika fälten på tavlan så att eleverna kan fylla i sina svar på sin personliga sköld.

Rubrikerna är:

1. Det här är jag bra på

2. Det här vill jag bli bättre på

3. Den viktigaste saken för mig

4. I år har jag lyckats med detta

5. Det här tycker jag om hos mig själv

10 Temaområden – Självkänsla 59

6. Så här önskar jag att mitt liv ska bli

7. Tre ord som jag vill att man förknippar med mig

8. Det här vill jag absolut inte gå miste om eller förlora (får inte vara saker).

Eleverna fyller i skölden individuellt. Om man har tid kan man gärna be eleverna presentera två eller tre av rutorna för de andra i klassen.


ÅLDER Högstadiet.

MATERIAL Papper och pennor. På BF:s hemsida finns en färdig mall på en sköld som eleverna kan fylla i.

Må bra solen (Från materialet ”DISA – Elevmanual”)

fDenna övning kan göras individuellt eller i mindre grup-per. Eleverna får ett papper med en sol på. Solens strålar är tydliga rutor som man kan skriva i. Uppgiften är att i solens strålar skriva ner saker som man mår bra av att göra. Efteråt kan man gå igenom uppgiften tillsammans med hela klas-sen. Om man vill att hela klassen diskuterar tillsammans kan man göra så att alla elever får säga en sak som de skrivit och ledaren skriver upp dem i en stor sol på tavlan.


MATERIAL Papper med en sol och pennor.

Tre olika självbilder

f I den här uppgiften får eleverna tre frågor som de enskilt får fundera på. Frågorna kan skrivas på tavlan eller färdigt på ett papper som kopieras upp. Eleverna ska svara på följande frågor:

1. Hur vill jag att andra uppfattar mig (vilka personlighetsdrag vill jag att andra förknippar/beskriver mig med)? Minst tre stycken.

2. Hur vill jag inte bli uppfattad? Varför? Minst tre stycken.

3. Hurudan är jag då ingen ser?

När alla är klara går man igenom uppgiften tillsammans an-tingen i mindre grupper eller hela klassen tillsammans bero-ende på klassens storlek. Exempel på följdfrågor är:

1. Tror du att andra uppfattar dig som du vill bli uppfattad?

2. Finns det någon av dessa som klasskamraterna ändå uppfattar dig som?

3. Varför är det svårt att vara sig själv? Tycker någon av klasskamraterna att någon av dessa egenskaper passar in på dig?


ÅLDER Högstadiet

MATERIAL Papper och pennor

Övrigt: Modell finns på BF:s hemsida

10 Temaområden – Respekt60

RespektRespekt innebär att man värdesätter en annan persons egenskaper och åsik-

ter. Genom att visa aktning för en annan person blir vi också själva bemötta

med hänsyn. Respekt behövs för att en grupp skall kunna fungera på ett bra

sätt, för att gruppens deltagare ska kunna kommunicera utan att såra varan-

dra med fula ord eller fult beteende.

Ordet respekt kan tolkas på olika sätt. Det är inte ovanligt att det finns

elever som tänker att en person får respekt p.g.a. att den sprider rädsla bland

andra. Det är värdefullt att tillsammans med eleverna reflektera över gränsen

mellan rädsla och respekt.

Vi använder ordet respekt då vi talar om vår inställning till lagar och för-

ordningar och vi talar också om respekt mellan två eller flera människor.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn, oavsett bak-

grund, rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals (www. unicef.

fi/barnkonventionen).

Det är bra att öppna upp begreppet respekt med eleverna för att höra vad

de tänker att ordet betyder och att diskutera varför det är viktigt med respekt.

Yngre barn kan berätta att respekt innebär att vara vänlig och hjälpsam, att ta

hänsyn till andra och att kunna be om förlåtelse. Respekt betyder konkret att

inte förlöjliga, håna varandras utseende, handlingar, identitet och ursprung.

Yngre barn nämner ofta den gyllene regeln som säger att vi bör bemöta an-

dra så som vi själva vill bli bemötta.

Genom att utgå från fiktiva exempel kan det vara lättare för eleverna att bli

aktiva och diskutera begreppet eftersom det annars kan bli för abstrakt. Spe-

ciellt bland högstadieelever kan värderingsövningar ge upphov till intressanta

och långa diskussionerna då många olika situationer och åsikter lyfts fram.

Som vuxen är det bra att påminna sig om att vi fungerar som rollmodel-

ler för eleverna. Ifall vi vuxna bemöter andra vuxna, barn och ungdomar

http://www.unicef.fi/barnkonventionen

http://www.unicef.fi/barnkonventionen

10 Temaområden – Respekt 61

respektfullt så förmedlar vi också till eleverna vad som är ett önskvärt bete-

ende. Detta gäller i alla situationer med alla människor. För att bli respekt-

fullt bemött behöver vi också visa respekt gentemot andra.

I arbetet kring respekt har vi inspirerats bl.a. av Folkhälsans föreläsnings-

koncept ”Kärlek börjar inte med bråk” och av material för moralträning inom

ART. Precis som med alla övningar i handboken är det viktigt att fundera på

målgruppen och avväga om övningarna kan tillämpas som de är beskrivna här.

10 Temaområden – Respekt62

ÖVNINGAR

Respektbollen

f I den här övningen ska klassen tillsammans fundera på vad respekt är. Ledaren ritar upp en boll på tavlan. Eleverna får ge förslag på olika sätt att visa respekt. Ledaren skriver in alla förslag i bollen. Från respektbollen kan man sedan gå vidare till övningen våldskalan som finns förklarad senare. Det kan vara bra att man som ledare på förhand har funderat ut några exempel på hur man visar respekt så att man kan hjälpa elev-erna att komma igång ifall de har svårt att komma med förslag.



Våldsskalan

fDetta är en fortsättningsövning på respektbollen. Ledaren ritar ut en vågrät linje, som sträcker sig som en

skala med start från respektbollen. Respekt är något som vi alla har rättighet att få uppleva och som vi har skyldighet att

visa för andra människor oberoende av om de är våra bästa vänner, bekanta eller främlingar. Vi kan alltid visa respekt.

Blickar, skällsord: Om man godkänner skällsord och tycker det är okej att använda det fast man inte själv säger det, så bidrar man till ett klimat där det är möjligt att kränka männis-kor. Markera med ett kryss på linjen lite utanför respektbollen.

Knuffar, utfrysning etc: Om man dessutom börjar knuffa eller frysa ut någon så rör man sig allt längre bort från ”respektbol-len”. Man väljer själv att stiga utanför den respektbollen, man väljer att inte respektera andra. Det är bara du som bestäm-mer var du vill befinna dig på denna skala och hur du vill att andra ser dig som människa. Markera knuffar och utfrysning på våldskalan lite längre ifrån respektbollen.

Våld, mobbning, trakasserier: Skällsord är också våld och kan vara ett första steg till mobbning och trakasserier. Våldet nor-maliseras, blir normalt och då blir det lättare att gå ännu längre bort från respektbollen.

Betona att man varje dag kan välja att göra annorlunda och därmed ge en annan bild av oss som människor. Detta bety-der inte att man måste vara bästa kompis med alla, men att man slutar vara våldsam i ord och handling. Att man behand-lar andra med respekt.

UTRYMME Kan göras i klassrummet

MATERIAL Tavla eller stora papper att rita upp respektbollen och våldsskalan på.

Övrigt: Man kan låta eleverna komma med förslag på res-pektlöst beteende och låta dem bestämma var på linjen be-teendet finns.

10 Temaområden – Respekt 63

Stoppövning

f I den här övningen får eleverna öva på att sätta gränser för hur nära de låter andra komma. Samtidigt är det en övning i att respektera andra och deras gränssättning.

Ledaren delar in eleverna i två grupper. Grupperna stäl-ler sig på två led med ansiktena mot varandra så att alla får ett par i det andra ledet. Det behövs en tom golvyta mellan leden. Eleverna i det ena ledet ska på given signal långsamt gå mot sitt par och hålla ögonkontakt med personen. Ing-en får använda ord eller prata med varandra. Uppgiften för eleverna som står stilla är att känna efter hur nära man vill att den andra kommer just då och sedan högt ropa STOPP och gärna visa stopptecken med handen och hela kroppen. De ”vandrande” eleverna får öva på att respektera en gräns-dragning. Sedan görs samma övning igen med ombytta rol-ler. Avsluta övningen med att fråga eleverna hur de upplevde övningen. Hur kändes det att säga ifrån? Hur kändes det att respektera den andra?

UTRYMME Tomt utrymme där eleverna kan stå på två led

Övrigt: Man kan låta eleverna testa på att närma sig sitt par genom att tydligt visa en känsla, t.ex. glädje eller ilska. Dis-kutera sedan om känslan och hur den uttrycks har en bety-delse för hur nära man låter personen komma.

10 Temaområden – Vänskap64

VänskapVänskap är en social relation som innefattar ömsesidig tillit och respekt.

Värden i vänskap är bl.a. ömsesidig förståelse och medkänsla, sympati och

empati, ärlighet och förtroende för varandra. I en klass finns det elever som

är bästa vänner med varandra och som ofta har mycket gemensamt. Många

elever umgås som vänner även fast de inte är bästa vänner. Det finns också de

elever som inte har en enda person i klassen som de räknar som sin vän. Det

är bra att föra en diskussion med eleverna om hurdan de tänker att en bra vän

är. Målet med diskussionen är att eleverna själva får fundera på hurdana de

är som vänner. Det är viktigt att föra diskussionen på ett allmänt plan så att

ingen behöver känna sig utpekad.

Många blir vänner för att de har gemensamma intressen eller en gemen-

sam värdegrund. För många är det viktigt att vännerna är av samma åsikt och

tänker lika. Då eleverna i små grupper får fundera på vad de har gemensamt

och i vad de är unika kan de märka att det går att vara vänner också fastän

man inte alltid tänker och tycker på samma sätt. Värderingsövningar är bra

då vi önskar synliggöra att det finns gemensamma nämnare mellan elever

som inte är bästa vänner.

Vuxna behöver hjälpa eleverna att lyssna på varandra och samtidigt lyfta

fram att det är bra att vi tänker och tycker olika. Vi kan tillsammans med

eleverna fundera på hur världen skulle se ut om alla människor skulle vara

likadana. Det är viktigt att vuxna har funderat på sina egna värderingar och

kan diskutera dem med eleverna.

Då man är vänner eller går i samma klass är det också bra att kunna lösa

konflikter på ett bra sätt. Klasskamrater är inte alltid sams och tycker inte

alltid lika. Det kan ibland vara svårt att komma överens och att kunna kom-

promissa. Det uppstår bråk ibland och det kan hända tråkiga saker som kan

leda till gräl eller slagsmål. Då känslorna flödar och det känns som om den

10 Temaområden – Vänskap 65

andra inte alls förstår är det lätt att säga något fult eller slå till. Det här hän-

der speciellt då det känns att inget bättre alternativ finns. Både vuxna och

barn undviker ofta konflikter för att vi inte riktigt vet hur vi kan lösa dem.

Barn kan behöva hjälp med att hitta konfliktlösningsmodeller. I programmet

ART – Aggression Replacement Training beskrivs det mycket konkret hur det

går att jobba med känslokontroll.

10 Temaområden – Vänskap66

ÖVNINGAR

Garnnystanet – Jag är en bra vän för...

f Eleverna sitter i en ring. Ledaren har ett garnnystan och utser en elev som får börja. Eleven ska säga varför han eller hon är en bra vän och samtidigt snurra nystanet ett varv runt sitt finger. Därefter kastar han nystanet till en annan elev, som sitter på andra sidan ringen, som ska göra samma sak. När alla elever har fått nystanet och sagt varför de är en bra vän har det bildats ett ”spindelnät” i mitten av ringen. Elevernas uppgift är nu att reda ut spindelnätet genom att kasta nysta-net till den personen som han eller hon fick det av och säga varför den personen är en bra vän.


MATERIAL Garnnystan.

Ge positiva egenskaper åt varandra (Från materialet ”DISA

– Elevmanual”)

f Idén med denna övning är att eleverna ska komma på en god egenskap om alla sina klasskompisar. Man börjar övningen med att alla elever skriver upp namnen på sina i klasskompi-sar på ett papper och bredvid namnet skriver man en positiv egenskap om personerna. Påpeka för eleverna att de inte kan skriva samma egenskap om alla.

Eleverna sätter sig sedan i en stor ring. Alla får ett tomt papper där de får skriva ner de egenskaper som de får höra av sina klasskompisar. I tur och ordning läser eleverna upp vad de skrivit om varandra.

Om det finns tid kan övningen avslutas med att alla i tur och ordning får stiga upp och läsa upp sina positiva egen-skaper.



Personliga påstående korten (Från materialet ”Metodikbok

för killverksamhet”)

f Varje elev får ett visst antal kort t.ex. 10st där det står olika goda egenskaper så som social, hjälpsam, mångsidig, pålit-lig, m.m.

Elevernas uppgift är att dela ut alla kort till personer i klas-sen som egenskaperna passar in på. Om det finns kort som inte passar in på någon får man lägga det åt sidan. Alla får sedan i tur och ordning läsa upp de egenskaper som de fått.


MATERIAL Kort med egenskaper.

10 Temaområden 67

Register68

RegisterAlla som... 21Antingen- eller påståenden 42Avslappningsövning 1 45Avslappningsövning 2 45Ballong volley 39Bekantningslek 21Berättelser och situationer

som rollspel 48Beskriva sak bakom ryggen 26Bilda figurer med rep 31Blomman 31Blomman 58Brödrosten 48Bygga maskin 48Byta namn 22Byta plats 31Byt egenskaper 21Den gyllene dörren 45Djurleken, hitta din familj 26Dramaövning ”stolen” 49Dyna och pärla runt i ringen 31Döda med blicken 39En hand eller stjärna

full av komplimanger 58Fiende och beskyddare 39Filten 32Förklara och rita 32Garnnystanet

– Jag är en bra vän för... 66Ge positiva egenskaper

åt varandra 66Glad-ledsen listan 54God dag, god dag! 22

Gör mer av det du mår bra av 58Hajarna 32Hitta sin kompis 26Hur känner jag mig idag 54Impulsleken 40Indelning genom par 27Indelning med ballonger 27Indelning med spelkort 27Intervjufrågor 22Klappleken 33Klippta bilder 27Klotterplank 23Knuten 33Knäsitt 34Kontaktkorten 34Kortleken

(sitta i varandras famn) 35Kramdjur i ring 35Känslogubben 54Känslohörnen 55Känslokedja 55Känslopantomim 49Levande Charader 49Linjeövning 43Memory 49Metspöet/pinnen 35Mina händer 35Min personliga sköld 58Mysen 33Må bra solen 59Många känslor 55Namnbingo 23Namnleken Filt 22

Oavslutade meningar 43Papperstorn 36Personliga påstående korten 66Pingisboll 36Planering med olika egenskaper 36Presentera dig själv 24Problemlösning med påståenden 36Påståendeövningar

med ja eller nej 42Respektbollen 62Rita hur du känner dig... 55Rita på varandras rygg 37Rockringen 33Självporträtt 24Självporträtt 50Sköldpaddan 45Snabba bilder 50Snöret 24Statyer 37Staty och detektiv 40Stoppövning 63Ställa sig på led 28Swisch 40Ta sig fram på plattor

eller tidningar 37Tidningen 24Tre- och fyrahörnsövningar 42Tre olika självbilder 59Trygghetsplatsen 45Våldsskalan 62Öglan runt burken 38

Källor 69

KällorBöckerAalto, M. (2004). Ryppäästä ryhmäksi. My Generation

Arnell, A. & Ekbom, I. (2002). När mamma eller pappa dricker... en handbok om att arbeta i grupp med barn till alkoholister. Värnamo: Rädda Barnen

Barrett, P. (2009). Friends – Arbetsbok för barn. Helsing-fors: Aseman lapset

Barton, J. (2003). Handbok för Familjeskolan. Vanda: Bar-navårdsföreningen i Finland r.f.

Byréus, K. (2010). Du har huvudrollen i ditt liv. Stockholm: Liber Ab

Clarke, G. & Lewinsohn, P. (1995) / Lindberg, L. (2010). DISA – elevmanual.

Fryshuset United Sisters. (2006). Tjejgruppskompass 2 Öv-ningar, aktiviteter m.m. att använda i grupper. Arvsfon-den

Gottberg, M. (2007). Social och emotionell träning för alla barn – en praktisk handbok för skolan, förskolan och föräldrar. Brain books.

Grane, B. & Andersson, B. (2006). Om gruppverksamhet för barn till skilda föräldrar ”Mina föräldrar är skilda”. Malmö: Bris Gleerups utbildning

Hammerström, H. (2006). Från aggressivitet till harmoni. En introduktion till ART. Stockholm: Gothia

Hanström, M. (2005). Metodikbok för killverksamhet. Bor-länge: Förlags AB Björnen

Kimber, B. (2007). SET Social och emotionell träning – en introduktion. Stockholm: Natur och Kultur

Petterson, E. & Rydahl, R. (2008). Asfaltsblommor. Mal-mö: Notis förlag

Solin, E. (1999). Landa mjukt. Solin utbildning

Stalfelt, P. (2001). Lika som bär. Eriksson & Lindgren

Törnblom, M. (2009). Du äger. Stockholm: Bokförlaget Fo-rum

Webster-Stratton, C. (2009). De otroliga åren. Palmkrons

InternetAndersson, M. (2008). Hur delar man in i lag. http://www.

lekarkivet.se/nyheter.php?id=27

Gíslason, B. & Löwenborg, L. (2007). Skolan kan fö-rebygga. http://www.fhi.se/ PageFiles/3437/Skolan_kan_f%C3%B6rebygga.pdf

Nyrell, L. Isbrytare livsviktigt (sammanställning). http://www.varnamo.se/ download/

Strandman, T. & Berggren, E. Du bestämmer, övningsbok http://www. dubestammer. se/ovningsbok.pdf

FöreläsningarAtt arbeta med utsatta barn i grupp 1.11.2001–22.3.2002,

Helsingfors, Svensk vuxenutbildning/Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet

Tjejgruppsutbildning 25.11–26.11.2008, Helsingfors, Folk-hälsan

Vänelevshandledarutbildning 2.2–3.2.2011, Åbo, Folkhäl-san

DISA utbildning 11.5–13.5.2011, Ekenäs, YH Novia Cen-tret för livslångt lärande

Killgruppsutbildning 18.1.2012, Ekenäs, Mia Hanström

Friends – ledarutbildning 10.8.2012, Ekenäs, Aseman Lap-set ry

Jag vill jobba med drama i skolan men hur? 14.11.2012, Helsingfors, Åbo Akademi Centret för livslångt lärande

http://www.lekarkivet.se/nyheter.php?id=27

http://www.lekarkivet.se/nyheter.php?id=27

http://www.fhi.se/PageFiles/3437/Skolan_kan_f%C3%B6rebygga.pdf

http://www.fhi.se/PageFiles/3437/Skolan_kan_f%C3%B6rebygga.pdf

http://www.varnamo.se/download/

http://www.varnamo.se/download/

http://www.dubestammer.se/ovningsbok.pdf

Källor70

Program & materialART www.alltomart.se

Chilla http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ung-och-skola/ Stafettkarnevalen ---Chilla/

EQ verkstan http://www.eqverkstan.se/

Emmokort, www.mareld.se

Familjeskolan POP http://www.bvif.fi/startsida/familjesko-lan_pop

FRIENDS http://www.asemanlapset.fi/articles/311/

Guldsitsen http://www.guldsitsen.se/

Hem & Skola http://www.hemochskola.fi/start/

Kiva skola http://www.kivakoulu.fi/framsida

Kärlek börjar inte med bråk http://www.folkhalsan.fi/start-sida/Var- verksamhet/ Ma-bra/Jamstalldhet/Jamstalld-het-i-skolan1/ och http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ma-bra/Jamstalldhet/Jamstalldhet-i-skolan1/ Arbetsmaterial/

Nallekort, Styrkekort, www.pesapuu.fi

Picture this, Shadowskort, Sagakort www.kiianmaa.com

Vi mobbar int´ http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verk-samhet/Ung-och-skola/Vi-mobbar-int1/

http://www.alltomart.se

http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ung-och-skola/Stafettkarnevalen---Chilla/

http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ung-och-skola/Stafettkarnevalen---Chilla/

http://www.eqverkstan.se/

http://www.mareld.se

http://www.bvif.fi/startsida/familjeskolan_pop

http://www.bvif.fi/startsida/familjeskolan_pop

http://www.asemanlapset.fi/articles/311/

http://www.guldsitsen.se/

http://www.hemochskola.fi/start/

http://www.kivakoulu.fi/framsida

http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ma-bra/Jamstalldhet/Jamstalldhet-i-skolan1/



http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ma-bra/Jamstalldhet/Jamstalldhet-i-skolan1/Arbetsmaterial/



http://www.pesapuu.fi

http://www.kiianmaa.com

http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ung-och-skola/Vi-mobbar-int1/

http://www.folkhalsan.fi/startsida/Var-verksamhet/Ung-och-skola/Vi-mobbar-int1/

Trappan-modellen– ett arbetssätt i möte med barn som upplevt våld i familjen

z Att bevittna våld är lika traumatiserande för ett barn som att själv bli ut-

satt. Av den anledningen behöver du som skolpersonal inte veta vad som har

hänt utan din viktigaste uppgift är att vara en trygg vuxen som lyfter fram

att våld aldrig är acceptabelt. Du kan t.ex. prata om skillnaden mellan bråk

och våld med eleverna. Bråk och gräl hör till mänskliga relationer, medan

våld aldrig är tillåtet. Din oro för ett barn bör alltid förmedlas till kommu-

nens barnskydd eftersom skolpersonal har anmälningsplikt. Barnet bär aldrig

ansvaret för våld i hemmet, men ofta uppfattar barnet våldssituationen på ett

sätt som ger upphov till skuldkänslor och lojalitetskonflikter.

I den undersökning, som gjordes bland finländska sjätte- och niondeklas-

sister år 2008 om deras erfarenheter av våld i hemmet kunde man konstatera

att våldet hade minskat men fortfarande förekommer. Det gäller både våld

i uppfostringssyfte och våld mellan familjemedlemmar. Våld förekommer i

alla typer av familjer, samhällsklasser och kulturer, men flickor rapporterades

uppleva mer våld från sina föräldrar än pojkar. Om en form av våld förekom-

mer är det stor risk att även andra våldsformer förekommer.

Ett sätt att få bearbeta det som har hänt för att kunna må bättre är Trap-

pan-samtal, som är en trestegsprocess bestående av kontaktskapande, rekon-

struktion och kunskap. Processen omfattar 3–10 individuella samtal där barnet

tillsammans med en Trappan-arbetare gradvis får sätta ord på sina upplevelser.

En viktig del av samtalen är att barnet får återskapa den värsta våldshändel-

se som barnet upplevt. Samtalen innebär en möjlighet för barnet att få sam-

manhang av vad som har hänt och förståelse för att våld aldrig är barnets fel.

Detta gäller också om det har gått flera år sedan händelsen.

Trappan-samtal går att erbjuda barn i alla åldrar eftersom samtalen an-

passas till barnets ålders- och utvecklingsnivå. Samtalen är varken behandling

eller utredning utan de är en stödform inom t.ex. elevvård och barnskydd.

Trappan-samtal handlar inte om att ta reda på vad som har hänt utan fokus

ligger på att barnet ska få prata om det skedda tillsammans med en utomstå-

ende vuxen utgående från sin upplevelse.

Trappan-modellen skapades av Rädda Barnen i slutet av 1990-talet i Sve-

rige. Idag finns Trappan-samtal i drygt hälften av de svenska kommunernas

serviceutbud. Metoden togs till Finland år 2010 av Folkhälsan, som kontinu-

erligt utbildar professionella att använda metoden. I din skola är det möjligt

att skolkuratorn eller skolhälsovårdaren är Trappan-arbetare, men det kan

även hända att det är någon inom kommunens barnskyddspersonal som er-

bjuder Trappan-samtalen.

Trappan-modellen har utvärderats i Sverige. På basen av utvärderingarna

har man kunnat konstatera att barn kan börja må bättre av att få Trappan-

samtal i jämförelse med att inte få något stöd alls.

KällorArnell & Ekbom (2010,

3.uppl.) …och han sparkade mamma… Trappanmodellen i möte med barn som bevittnat våld. Gothia.

Broberg et al. (2011). Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma. Re-sultat från en nationell utvärdering. Göteborgs universitet, Psykologis-ka institutionen. http://www.gu.se/digitalAs-sets/1339/1339599_st--d-till-barn-som-bevitt-nat-v--ld.pdf

Ellonen, Kääriäinen, Salmi & Sariola (2008) Las-ten ja nuorten väkiväl-takokemukset. Tutki-mus peruskoulun 6. ja 9. luokan oppilaiden kokemasta väkivallas-ta. Poliisiammattikor-keakoulun raportteja 71/2008.

Källström Cater (2009). Trappan modellen för samtal med barn som upplevt våld i famil-jen – en utvärdering för metodutveckling. FoU-rapport 2009/3. Regionförbundet Upp-sala län. http://www.regionuppsala.se/do-cuments/d883_FoU_stod_rapport_3_09_Trappan.pdf

http://www.gu.se/digitalAssets/1339/1339599_st--d-till-barn-som-bevittnat-v--ld.pdf





http://www.regionuppsala.se/documents/d883_FoU_stod_rapport_3_09_Trappan.pdf





Documents

Vi i klassen - bvif.fi · namnge känslor och göra samarbetsövningar i klassen. Lärare har uppskattat att någon utifrån har kommit och pratat om ”samma saker” som de redan