Vi skärgårdsbor nr 1 2015 - skargardarnasriksforbund.se · Snart hörs ”Studentsången” runt om i Sverige, sången som har sjungits ... Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 5 Dessa

Vi skärgårdsbor

SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Nr 1, maj 2015 Tidningen från Skärgårdarnas Riksförbund

I detta nummer, läs om– Kosteröarna, ö-riket i väst– SRF-årsmöte i Blekinge– Ö-boken som blev ö-kurs

Snart hörs ”Studentsången” runt om i Sverige, sången som har sjungits av studenter i över 150 år. Det är inte bara studenternas framtid som skall te sig ljus utan det samma gäller alla oss vars hjärtan som med friska slag klappar för en levande Skärgård året om. För nog är det så att vi bor och verkar i attraktiva bygder där många fler skulle vilja tillbringa mer tid av sitt liv om livspusslet skulle gå att få ihop.

Det är där alla vi, som bor och verkar i skärgården, kommer in. Tillsam-mans är vi tusentals levande exempel på att det går att skapa ett gott liv på en plats som inte är den som är normgivande. Med lite tro, hopp och engagemang kan man skapa mycket. I SRF har vi en engagerad styrelse, aktiva arbetsgrupper och ett representantskap som tar ut kursen och håller rodret med stadig hand.

En bit in på verksamhetsåret hade vi årsmöte, nyinvalda i styrelsen är två stycken bohusläningar. Småbarnsmamman, entreprenören och yr-kesfiskaren Janni Olsson och Jan-Eric Ericsson, ordförande i Bohusläns Skärgårdsråd, som nu axlar den viktiga rollen som vice ordförande i SRF.

SRF har också fått möjlighet att sitta med i två av Landsbygdsnätverkets arbetsgrupper, Naturturism och Service i landsbygder. Grupper där vi tillsammans med andra aktörer kan driva för oss viktiga frågor. Angelägna frågor har vi också arbetat med i det nyss avslutande projektet ”Next stop - small islands”, detta tillsammans med våra systerorganisationer i Danmark och Finland. Mer om detta längre fram i tidningen.

Jag vill avsluta med en önskan om en skön vår och försommar där för-hoppningsvis några gäster som besöker våra skärgårdar vågar ta steget ut och prova på att bosätta sig på en plats där den ljusnande framtiden är vår.

Anetté Larm Johansson, verksamhetsledare SRF

Och den ljusnande framtid är vår!


Vi Skärgårdsbornr 1, maj 2015

I detta nummer:

Framsida: Koster, vy mot Nordkoster foto: Eva Widlund sid 2 Ljusnande framtid sid 3 Skärgårdsbryggan i ny regi sid 4 Slutrapport nordiskt projekt sid 5 Ökat skattekrångel sid 6-7 Färjegruppens rapport sid 8-10 Kosteröarna i Bohuslän sid 11 VA-frågan på öar sid 12 Ö-bok blev ö-kurssid 13-15 Miljö o. energigruppen sid 16-17 Årsstämma i Blekinge sid 18 Presentation styrelsen sid 19 Medlemskap i SRF sid 20 Sagobok och Hemsköborna

Vi SkärgårdsborTidningen är producerad av Skärgårdarnas Riksförbund och utkommer med fyranummer per år.

Ansvarig utgivare:Bengt Almkvist, ordf. SRF

RedaktionEva WidlundPostadressSödra Vinön 112, 715 93 VinönRedaktionens [email protected] inte annat anges Eva Widlund

Förbundets [email protected]

Hemsidawww.skargardarna.se

Produktion och tryckLinderoths Tryckeri, Vingåker 2015

ISSN 2000-0448

Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 3

Skä r g å rd sb r y g g an

Skä r g å rd sb r y g g an

Nya skärgårdsbryggan - nu i SRF:s regi

Kika in påwww.skargardsbryggan.com

Skicka bidrag [email protected]

Efter 17 års redaktionsarbete ute på Runmarös Skärgårdsbrygga var det vid årsskiftet så dags för kvartetten, Anne, Göran, Torbjörn och Beje att kasta loss och släppa taget om Bryg-gan. Nu tog Skärgårdarnas Riksför-bund över. Tänk att inte längre be-höva leta nyheter utan kunna göra vad de vill.

– Nå, hur går det då att koppla av från Bryggan, frågar jag Anne Fors-lund under ett samtal, är det svårt att inte tänka på bidrag till Bryggan? Nej, Anne tycker att det är skönt att inte ha bryggansvaret längre och hon är glad över att Bryggan fortlever. Det är kul att det är så många olika personer från olika delar av landet som ingår i redaktionen. Något Anne önskar mera av på Bryggan är lokala händelser från olika skärgårdar. Hon vet att ö-rapporter är väldigt upp-skattade. En uppmaning hon skickar till skärgårdsborna är att berätta vad

ni jobbar med och dela med er av goda exempel. Man lär sig mycket från andra öar.

RedaktionsgruppDen nya Skärgårdsbryggan drivs nu av Skärgårdarnas Riksförbund med en redaktionsgrupp som är väl spridd över landet och som delar på arbetet att ta fram material.

SRF:s verksamhetsledare Anetté Larm Johanssson sammanfattar den första tiden som intensiv. Vi träffade i mitten av januari Runmarögänget och fick en del goda råd och bra tips. Efter några inledande veckor när vi kände oss fram hittade vi formerna för vårt arbete.

Mycket berör öar och skärgårdDet intressanta och ibland förvånan-de är att det finns så många nyheter som berör våra öar och skärgård och

tillsammans har vi nu hittat en mängd kanaler för att hitta dessa nyheter. Vi tittar också på vad som händer inom våra systerorganisationer i ESIN.

– Det är också roligt att fler än redak-tionsgruppen kommer in med texter, konstaterar Anetté. För att vår Skär-gårdsbrygga skall vara fortsatt intres-sant att läsa så behövs material från alla delar av landet. Passa på att skri-va om vad som händer på den plats just där du bor och skicka in det till Bryggan så får fler läsare ta del av ert engagemang och era goda exempel, uppmanar även den nya redaktionen.

Skicka dina bidrag [email protected]

Eva Widlund

Med starkt engagemang och Rospiggens envishet

Vi gratulerar Barbro Nordstedt på Söderöra som har fått ett ärofyllt stipendium ur Uno Östermans skärgårdsfond. ”Med starkt engagemang och Rospiggens envishet har Barbro under mer än tre decennier målmedvetet arbetat för de bofasta öbornas bästa och skärgårdens utveckling. …”, så börjar motiveringen för att Barbro tilldelas detta stipendium. Under många år var Barbro även aktiv inom SRF. Jag minns en formulering från Barbro om hur viktigt det är att föra fram synpunkter och informera om hur det verkligen är. ”Lokalkunskap är spetskompetens och det är skärgårdsborna som har den”. Barbro är verkli-gen en person med denna kompetens som på sitt enkla, trygga och rättframma sätt ökat förståelsen för skärgårdsbornas livsvillkor, precis som man skrivit i motiveringen. Grattis Barbro!

Foto: Anetté Larm Johansson

Foto: Staffan Berg


Nordiskt demografiprojekt avslutat

Projektet Next Stop Small Islands, finansierat av Nordregio med de danska, finska och svenska ö-organisationerna är nu avslutat och en slutrapport finns på respektive organisations hemsida. Rapporten är på danska med ett sista kapitel på engelska. En svensk pdf-version kommer så småningom på SRF:s hemsida, www.skargardarna.se

Att antalet invånare minskar på de små öarna i alla tre län-derna var känt vid projektets början. Men varför? Är det städernas dragningskraft på framför allt yngre människor som är avgörande eller finns det andra orsaker? Ser det likadant ut i Danmark, Sverige och Finland? I slutrap-porten finns en del svar och även en del tankar om hur de små öarna ska kunna bli starka ö-samhällen.

Under projektets gång framkom förvånande stora skill-nader mellan de danska öarna å ena sidan och de svenska och de finska å andra sidan. Man skulle ju kunna tro att i ett litet land som Danmark, med relativt korta avstånd till tätorterna, så ska förutsättningarna för en stabil ö-befolkning vara bättre. Ändå visar det sig att nedgången i ö-befolkningen är procentuellt betydligt större i Dan-mark. Kan det bero på att det i Sverige och i Finland finns en annan landsbygdskultur? Har man varit bättre på att hålla skärgården och landsbygden levande med service, skolor och arbetsplatser?

Entreprenörer på öarnaNär det handlar om att skapa egna verksamheter på öar beror det mycket på den egna drivkraften. Många stu-dier visar att det finns gott om entreprenörer i det lilla ö-samhället. I slutrapporten finns rekommendationer som framkom under en workshop om vad som gynnar företagande på öar.

– Kartlägg och analysera de kompetenser som finns i ö-samhället. Se vilka möjligheter som finns. Gör egna utvecklingsplaner med klara mål.

– Se till att förvaltning av resurser och företagsidéer genomförs i sam-arbete med lokala aktörer.

– Infrastruktur som färja, mobiltelefoni och fibernät ska vara så optimala som möjligt. Det är viktigt för såväl aktuella företagssatsningar som för framtida öbor. Optimal tillgång till internet betraktas som en självklar-het precis som vatten i kranen och el.

– Flexibilitet i tolkningen av lagstiftningen. Det behövs en medvetenhet om vad som är vettigt i små ö-samhällen, ta till exempel strand- och kustskyddsbestämmelser. Små företag på små öar är verkligen riktigt små och har svårigheter att få låna till finansiering av uppstart eller utveckling av en verksamhet. Det svenska exemplet med Mikrofonder inspirerade våra grannländer.

Nordisk samverkanMålet för projektet var att utbyta erfarenheter om ut-maningar och möjligheter, att samverka och inspirera för att utveckla strategier för de små öarna att bli starka lokalsamhällen. Deltagarna i projektets möten är nöjda.

Sten-Åke Persson som varit den svenska projektsam-ordnaren menar att det har varit nyttigt att vi från Nor-den samarbetade och träffades, om inte för annat så för att konstatera att ”vi är lika – men att det ändå finns skill nader”. En samstämmig önskan bland deltagarna i projektet är att detta måste göras igen med andra ö-specifika frågor. Det finns så många erfarenheter som är direkt överförbara, medan andra kanske behöver justeras något för att passa respektive lands regelverk.

Det statistikunderlag som detta projekt genererade kommer att utgöra en bra bas för respektive organisa-tions fortsatta arbete med att inventera och dokumen-tera hur verkligheten ser och såg ut. Möjligheten att befästa trender och uppfattningar med siffror är värde-fullt, då detta är det språk våra beslutsfattare använder.

Text och foto: Eva Widlund

Den första vårdagen i mars var det dags för slutkonferens i Nordregios lokaler på Skeppsholmen i Stockholm. Här ser vi styrgruppen på kajen vid vandrarhemsskeppet af Chapman. Från vänster Lise Thilleman Sørensen Danmark, Anetté Larm Johansson Sverige, Sten-Åke Pers-son Sverige, Kristin Mattsson Finland, Dorthe Winther Danmark och projektledare Claus Jensen Danmark.


Dessa skatter skulle varit direkta kost-nader i företagens verksamhet. Men sedan länge har skärgårdarnas företa-gare kunnat befrias från bränsleskat-terna.

Bakgrunden är att den stora sjöfarten alltid kunnat välja vilket land man ska tanka i så i sjöfart, och flyg, är dispens mot bränsleskatterna vanliga och skärgårdstrafiken har hängt med av bara farten. Det är inte små belopp det gäller. Utan skattebefrielse blir bränslet cirka 40-50% dyrare.

I förra numret av Vi Skärgårdsbor rapporterade vi att EU tycker att Sverige varit för generös med dis-penser. Bland annat har stora fri-tidsbåtarna åkt snålskjuts i systemet. Så nu begär man att skattebefrielse inte ska ges för bränsle som används för privat trafik. Så långt är det inte så svårt att acceptera. Men Sverige väljer att strama åt hårdare.

Finansdepartementet tog fram ett förslag till nya regler för flyg och fartyg där det inte ska vara tillåtet med skattefritt bränsle för transpor-ter om de inte sker mot ersättning. Samtidigt skickar man med några undantag för statliga fartyg och för yrkesfisket. Det sista hade redan EU sagt till om.

Vi protesterade mot förslagetNär det gäller sjötransporter i skär-gårdarna är förhållandena speciella med närmare 500 bebodda öar, fak-tiskt flest i EU, där många måste lösa sina frakter själva eftersom de saknar fungerande kollektivtrafik som även

Ökat skattekrångel för skärgårdsföretagare

SRF lyckades minska skadorna något

EU har lagar om bränsleskatter och bevakar att inte medlemsländerna är för generösa med dispenser från reglerna för fartyg och flyg. Det handlar om konkurrensvillkoren och energiskatt och koldioxidskatt på diesel och bensin.

kan ta gods. Det hade varit rimligt att markera för EU att denna särart ska vägas in när energiskatterna ses över.

Inför Riksdagens beslut uppvaktade Skärgårdarnas Riksförbund skatte-utskottet och vädjade om förståelse för skärgårdsföretagarnas villkor. Vi begärde att man skulle se till jobben och sysselsättningen och att gränsen för dispensgivning skulle vara vid ak-tiv näringsverksamhet. Vi begärde att företagen skulle få köra på skattefritt bränsle.

Vi förklarade att med Regeringens förslag skulle de komma i kläm som måste ha egna fartyg för att lösa transporterna inom sitt företag. Det kan gälla tillverkade produkter, varor till skärgårdskrogar, stugbyar, sopor, självverksamma skogsägare, skär-gårdsbönder som flyttar maskiner, djur och foder, etc.

Ett par riksdagsledamöter stödde vår sak och motionerade i frågan. Tack!

Skatteutskottet tog också intryck av vår kritik och ändrade i regeringens förslag. Man lade till skattefrihet även för företag som utför transporter på uppdrag av offentliga organ, såsom miljövårdande och kulturbevarande verksamhet, även om man inte får ersättning för transporten.

Vad händer nu?Nu ska de nya reglerna genomföras. Skatteverket ska se över alla nuva-rande dispenser och bedöma vilka som blir kvar. Man kommer säkert

att införa krav på loggbok där resor ska redovisas i olika kategorier. Får man inte dispens för att ha skattefritt bränsle i tanken så får man begära återföring av skatterna i efterhand.

Det är bråttom. De nya reglerna ska ju börja gälla 1 juli.

Finland tänker på sin skärgårdI Finland visar myndigheterna att det går utmärkt att vara mer positiv till näringslivet i skärgårdarna. Man har samma regler från EU som Sverige, men har nöjt sig med krav på loggbok för att hålla isär privat körning av far-tyg från företagens körning. Man har helt avstått från att dissekera sönder olika bitar inom företagande. Något resonemang om krav på ”endast frak-ter mot ersättning” finns inte.

Det är uppriktigt sagt bedrövligt att det ska vara så svårt för svenska myn-digheter att värna om näringslivet i skärgårdarna. Det finns ju ett starkt stöd i EU:s fördrag, i artikel 174, som säger att man ska ta hänsyn till de speciella villkoren på öarna. Det hade varit så enkelt för Regeringen att markera här och visa sin goda vilja gentemot skärgårdarna.

Bengt Almkvist

Foto: Oskar Strandman


Nöjd Kund IndexNKI mätningen för 2014 presente-rades, där statistiken visar att färje-servicen i stort får godkänt resultat. Mätningen visade ökat resultat på 8 leder, oförändrat och minskat på 21 leder. Önskas mer information om NKI mätningen, hör av er till res-pektive ledamot i SRF.

Kritik framfördes mot att utföra mät-ningen när det är få vardagspendlare som åker, ”sällan resenärer” kan ha begränsad kännedom om NKI mät-ningen. Dessutom belystes var an-svarsgränserna mellan Trafikverket och Färjerederiet går. I stort sett kon-staterade vi att gränsen går vid färjans vägbom.

TidtabellerDen ständigt återkommande frågan om tidtabeller togs upp, där Tra-fikverket för närvarande granskar lederna Vaxholm och Oxdjupet. Jus-teringar önskas på fler leder där en är Holmöleden, man efterlyser där en tidig morgontur. Trafikverket gran-skar även vilka funktionella krav som skall ställas på färjeverksamheten. Vår synpunkt var att man bör kunna ha färjeservice nattetid för att klara ka-

Positivt vårmöte för SRF:s färjegrupp och Trafikverkets färjesamordnareFärjegruppens Thorbjörn Lindberg rapporterar

Färjegruppens möte den 18 mars med Staffan Eriksson, Trafikverkets nationelle färjesamordnare, blev mycket positivt, där vi stötte och blötte alla synpunkter som rapporterats in till Färjegruppens ledamöter. Staffan underströk vikten av att vi kan träffas två gånger per år och belysa transportverksamheten på många av Trafikverket Färjerederiets leder, vi kan däri-genom minimera problem och förbättra transportkvalitén på lederna.

paciteten på leden. Djur utrymmen och yta för löst gods på färjorna ef-terlystes även av SRF gruppen.

Många färjefrågorFöljande frågor belystes vid förhand-lingarna där Staffan lovade att våra synpunkter skulle framföras till rätt forum. På de flesta punkterna var vi överens.

Kontakt med regionernaSRF fick tipset att man skall komma ihåg att bearbeta Regionerna i det län man bor, om man vill förändra Trafikverkets upplägg med färjor och anslutningar.

Smala filerDe smala filerna på färjorna är en sä-kerhetsfråga, där befälhavaren är an-svarig. På vissa färjor är det så trångt att man inte kan öppna dörrarna, an-dra färjor kan det vara svårt att ta sig ut från passagerarutrymmet om man sitter i rullstol.

Personal på däckAnsvarig färjepersonal skall finnas på däck för lastning/ lossning, för ökad säkerhet.

Släppt från kajFärjor har släppt från kajen under lastning/lossning. Det är besättning-ens ansvar, där man måste vara säker på att krokarna hakat i och att be-fälhavaren finns i styr hytten när man lastar/lossar större/tyngre fordon.

Bommen uppe utan färjaPå några leder har bommarna varit öppna fast ingen färja funnits i läget, klar trafikfara som inte får förekom-ma. Vid tillfällen har färjepersonalen dirigerat trafiken med handsignaler direkt i motsats till vad trafiksignalen visar.

UtryckningBlåljustransporter på ett flertal leder belystes. Säkerheten i våra kustsam-hällen är till viss del av sämre kvalitét. På Vinön har Länsstyrelsen tillstyrkt Trafikverkets beslut att inte hålla fär-jan bemannad dygnet runt.

InformationsskyltarElektroniska informationsskyltar skall finnas på alla leder före årsskif-tet, färjepersonalen styr dess info. Någon led önskade lägre ljusstyrka.

Färjan Pluto på väg till Gräsö. Foto Eva Widlund


ParkeringsplatserHolmöleden har stora bekymmer med parkering, frågan är utredd, men medel saknas för att utföra planer-na. Även på några andra leder finns parkerings problem. Staffan menar att detta inte är ett ansvar för Tra-fikverket.

Handla på färjanOmbordförsäljning på färjorna är inte möjlig utan att man först anord-nar en offentlig upphandling.

Obruten kylkedjaObrutna kylkedjor belystes, Färjere-deriet tar inte ansvar för detta, utom på Holmöleden. Med den nygamla färjan på den leden kommer man även där att följa reglerna som gäller för andra färjor i rederiet.

Anpassade färjorFunktionshindrade och allergiker har problem på vissa färjor, man jobbar med frågan, på Holmöleden har man

lämpliga utrymmen i den nygamla färjan.

AppSRF belyste även vikten av att Tra-fikverket jobbar för att ta fram en speciell app för dator och telefon.Staffan sade att man redan har en, men att den måste moderniseras.

ToaletterToaletter på alla färjor är ett önske-mål från resenärerna, för att fullt ut kunna använda effektiv färjeplane-ring bör detta vara en självklarhet.

Sms-infoSMS-servicen uppskattas på alla le-der, mycket värdefullt.

Lång tid på varvFärjegruppen framförde en stilla und-ran, varför ligger flera av Färjerederi-ets färjor så länge på varv? För närva-rande har tre färjor legat månader på varv, där Holmöledens Capella leder ligan med 15månader på varv? Vi

ifrågasätter hur man skött upphand-lingen, skattemedel bör användas mer ansvarsfullt.

Nästa färjemöteNästa möte bestämdes till den 30 september i år när även någon från Färjerederiets ledning kommer att närvara. Färjegruppens regionkon-takter är tacksamma för att ni hör av er till representanterna i god tid inför våra möten med Trafikverket. Det gäl-ler att vi är laddade med synpunkter som kan underlätta allas vår vardag och få till ökade möjligheter att ex-pandera boende och verksamheter i skärgården.

Äntligen har den nya färjan nått Holmöleden. Den 15 april var det visning och nu ska färjelägena anpassas till den nya färjan innan den kan börja gå i trafik. Färjan Capella kan ta 150 personer och fyra bilar. Foto: Thorbjörn Lindberg

Thorbjörn LindbergFärjegruppen inom

Skärgårdarnas Riksförbund

Se SRF hemsida/Färjegruppen

Färjegruppen


Kosteröarna, de ligger där i norra Bohuslän allra längst västerut av de svenska öarna. Närheten till Norge är påtaglig, många norrmän har köpt hus och vistas mycket här.

De två öarna Nordkoster och Syd-koster är olika samhällen med ett sund mellan sig där den fiffiga Kos-terlänken finns sedan elva år tillbaka. Det är en linfärja som är bemannad under sommaren. Övrig tid på året kan kosterbor som har fått utbild-ning, i och med ett kortläsarsystem, själva ta färjan över sundet.

För att komma till fastlandet åker man med Kosterbåtarna till Ström-stad, en tur på 30-60 minuter bero-ende på vilken brygga man åker från.

Kosteröarna är populära besöksmål under sommaren och då kan det till och med vara svårt att ta sig fram på vägarna på grund av alla cyklister. Ett besök utanför turistsäsongen är att föredra om man vill se själva ö-livet.

Kosteröarna ö-riket i väst

Landskapet på de båda öarna är ku-perat och det finns till och med ett ”fjäll” intill den fina kyrkan på Syd-koster. Att ta trapporna upp på berget Valfjäll ger inte bara bra motion, du belönas också med en fantastisk ut-sikt. Härifrån ser man över till Nord-koster, man ser hav, öar och fastland långt borta.

I detta nummer handlar det mest om den södra ön, den största av de två, men vi kommer att återvända till Kosteröarna.

Största önSydkoster är den största ön med flera byar och ett mera utspritt boende över ön. Det finns gott om fina små vägar och ett tiotal vägföreningar finns det. Att ta cykeln är det bästa sättet att ta sig fram. Flakmopeden lever kvar här i allra högsta grad och du kan även möta bilar, traktorer, arbetsfordon samt en och annan el-bil. Under turistsäsongen kan det bli

trångt på vägarna och det påpekas i turistbladen att trafikreglerna även gäller på Koster.

Samlad serviceSydkoster är ett ö-samhälle med de flesta viktiga samhällsfunktionerna. Det mesta som behövs finns att få tag på här på ön. Vid torget mitt på ön ligger Affär´n, en välsorterad året-runt butik. Den fungerar som ombud för apoteket, posten (frimärken), spel, systembolagsutlämning och här finns café, uttagsautomat och mack.

Lagom till förra sommaren kom en ny handlarfamilj och tog över buti-ken, en familj med småbarn vilket naturligtvis är uppskattat på ön och ett tillskott på förskolan. För på Kos-ter, som på många andra öar, är den större delen av befolkningen äldre.

Att locka yngre familjer till öarna är en utmaning och det gäller kanske att tänka i andra banor.

På väg mot Lånegärde brygga.


Låg- och mellanstadium behövsSkolfrågan är en av Kosters viktigaste frågor. När mellanstadiet försvann från ön för något år sedan minskade befolkningen drastiskt. Att kunna ha skolgång upp till sjätte klass på ön är oerhört viktigt för att locka unga familjer till bosättning. Det går att tänka om och att göra annorlunda. På flera andra håll har skolor som har varit utan de äldre årskurserna i några år nu återfört dessa till en helhet F-6. Det finns även högstadium på några öar i Stockholms skärgård.

Kosters TrädgårdarNågra som tog steget och flyttade så långt västerut i Sverige som de kunde är Stefan och Helena von Bothmer på Kosters Trädgårdar. För 22 år sedan kom de till Sydkoster med sina två barn. Från första dagen har de haft massor med idéer och de har lyckats förverkliga många av dem. Histori-en om hur de har byggt upp dagens verksamhet finns nu i en vacker bok med många fina fotografier. Kosters Trädgårdar kan inte bara tillhanda-hålla ekologiska grönsaker och plan-tor. De bjuder på en hel värld med upplevelser kring odling, mat, kultur och naturupplevelser med olika guid-ningar.

Många föreningarEtt minst sagt rikt föreningsliv är det på Koster. Här finns vägföreningar, hamnföreningar, företagsförening,

samhällsförening, hembygdsfören-ing med flera. Öns största förening är Kosters Sportklubb som med KSK-huset vid skolan bidrar med en stor lokal som kan användas till många olika aktiviteter under året.

KosternämndenEn alldeles unik inrättning är Kos-ternämnden, som vi berättade om i Vi skärgårdsbor nr 3 2014. Då var det strax innan valet, när kosterborna skulle rösta in nio personer från de båda öarna i nämnden.

Valdeltagandet blev högre jämfört med tidigare val. Nu röstade 63 pro-cent av kosterborna, kanske delvis be-roende av möjligheten att poströsta. Enligt reglerna för valet är alla som är folkbokförda på Kosteröarna och som senast på valdagen uppnått 16 års ålder både röstberättigade och valbara. Ledamöterna i nämnden går efter antal röster. Vid 2014 års val var det Göran Lyth, Nordkoster som fick flest röster och därmed är Kosternämndens ordförande med Helena von Bothmer, Sydkoster som vice ordförande.

Kosternämnden företräder de bägge öarna gentemot kommunen, läns-styrelsen och andra myndigheter. Nämnden ska hjälpa föreningar på öarna och öbor att driva sina frågor. Två gånger om året bjuder Samhälls-föreningen och Kosternämnden in till ö-råd där olika aktuella frågor tas upp.

Det goda KosterUnder mitt senaste besök på Koster pratade jag med många öbor. Mitt i engagemanget kring kosterbornas samhällsfrågor blev det först lite tyst när jag frågade om vad som är bra med Koster. Hade man tappat bort det goda? Nej då, om jag skulle samla ihop alla svar kunde listan bli väldigt lång.

Många svar om vad som är bra hand-lar om att uppleva årstidsväxlingarna, en bra variation över året, lugnare höst med olika aktiviteter, kul med kabarégäng och stor kör, national-parken och djurhållning, affären, skolan (men man önskar förstås upp till sexan), kommunikationerna med bra båtar och en bra räddningstjänst - mycket tryggare här nu för tiden!

FramtidstroKosteröarna är en vacker ö-värld att leva i och trots de många olika sam-hällsfrågorna som kosterborna brot-tas med finns det ändå en framtidstro. En liten 6-åring har sin vision klar, hon vill utbilda sig till Naturumsfö-reståndare.

Text och foto:Eva Widlund

”Vad gör ni på vintern?” det är en fråga som vi alla öbor ofta får. På Hembygdsmu-seet i Långegärde har man besvarat denna fråga med fina fotoutställningar som visar vardagslivet på Koster höst-vinter-vår.

Folke Larsson på Hembygdsmuséet menar nog att hans generation har fått uppleva den finaste tiden på Koster. Vi har fått vara med om en fantastisk utveckling.

Tips! Kuriosa och faktaFör den som vill läsa mer om Koster-öarna vill jag tipsa om ”Kosterbladet, kuriosa och fakta om Koster” en in-formativ tidning på 50 sidor för be-söksnäringen. Den ges ut en gång om året av Koster Marin tillsammans med Västtrafik. Finns som pdf på www.kostermarin.se


Hyreshusen på Sydkoster liggercentralt, nära affär och skola medmöjlighet att använda tre bryggor när man vill åka till ”stan”

Sjöbodar i glada färger möter fiskaren som kommer iland i den skyddade hamnen i Brevik.

Kosters kyrka är Sveriges västligaste kyrka och den invigdes 1939. Kyrkan hör till Strömstads församling. Det finns även en kyrkogård på ön, men den liggerinte vid kyrkan. Trappstegen leder upp till Valfjället med vacker utsikt.

Helena från Kosters trädgårdar jobbar med sina praktikanter vid växthuset som är fullt av olika sorters tomater. Skolbarnen gör studiebesök samma dag och får plocka med sig av de olika tomatsorterna för att studera dem vidare – titta, känna och smaka.

KOSTER i korthetAffär Nordkoster sommartid

Affär Sydkoster året om

Befolkning drygt 300 totalt

Brandvärn på båda öarna

Cykeluthyrning på Sydkoster

Cykelförbud på stigar i natur-reservatet

Dagis, förskola på Sydkoster

Elbilar glider fram på vägarna

Färjetrafik, Kosterbåtarna

Föreningar finns det gott om

Galna fastighetspriser skylls på köpstarka norrmän

Hyresbostäder på båda öarna

Invånarantalet har sjunkit sen skolan la ner åk 4-6

Jakt på knubbsäl diskuteras

Kommun, Strömstads kommun

Kosternämnden, öbornas röst

Kyrka och kyrkogård Sydkoster

Lantbrevbärare på båda öarna

Linfärja mellan öarna

Län, Västra Götaland

Mack vid affären på Sydkoster

Museum om livet förr och nu

Nationalpark, alla mindre öar in-går i Kosterhavets nationalpark

Naturreservat, stora områden på båda öarna

Naturum vid Ekenäs, Sydkoster

Odling, Kosters Trädgårdar

Pendling till arbete i Strömstad

Pendling till arbete på öarna

Restauranger på båda öarna

Skola på Sydkoster

Soltimmar, fler än i land

Turister, många på sommaren

Ursholmen,Sveriges västligaste fyr

Valfjället, berg på Sydkoster

Yngre familjer välkomnas

Återvinningscentral Sydkoster

Äldreboende på Nordkoster

Öråd höst och vår


Vatten och avlopp, ärkommunala lösningar bäst?

Kommunalt vatten och avlopp planeras till Kosteröarna och det trots att det fungerar bra som det nu är, menar flera kosterbor. Ska det ändå bli tvångsanslutning med skyhöga avgifter? Det här är en fråga som oroar många på Koster.

Hur vattenförsörjningen ”löses” är viktigare än att frågan ”löses”Man talar om ”§ 6-områden”, där kommunen nu tar över ansvar som tidigare legat på enskilda fastighets-ägare, förklarar Torbjörn Stjernberg på Koster. Så kallade verksamhets-områden måste (åtminstone enligt vissa tolkningar) inrättas där 20-30 fastig-heter ligger i närheten av varandra.

Rimlig tolkning?- Jag tror det är viktigt att verkligen belysa om detta är en rimlig tolkning av lagen, menar Torbjörn och om det visar sig vara så – agera för att lagen omprövas.

Gott om vattenPå Koster har vi gott om vatten som täcker de 300 fastboendes behov. Vi har nog även tillräckligt för de 6 000 - 8 000 som varje dag gästar oss un-der några veckor på sommaren, men kommunen som har ansvar för några områden på öarna, uppfattar att exis-terande anläggningar är dyra i drift. Man vill dra VA-ledningar under Kosterfjorden och skyffla över kostna-derna, via särtaxa, på kosterborna med obligatoriska anslutningsavgifter för de som idag har egna VA-lösningar.

Långsiktig lösning?En långsiktigt ”lösning” på VA-frågan har setts som villkor för bi-behållen och ökad befolkning.

Men tänk om det är tvärt om! Tänk om ”lösningen” skapar de problem som den tros ”lösa”! Helt avgörande är hur vatten- och avloppsfrågan löses!

De mycket höga anslutningsavgifter som hittills skisserats kan innebära att kosterbor säljer sina fastigheter och lämnar ön! I stället för att skapa en tillväxt av året-runt-boende skapas en ö som är avfolkad vintertid.

Alternativa lösningarUtveckling av nytt boende kan länkas till antingen småskalig utbyggnad av kommunens VA lösningar eller till att exploatören själv skapar en egen lösning. Idag finns goda möjligheter till småskalig rening av både vatten och avlopp.

Det är inte rimligt att vi året-runt-boende skall behöva ta på oss stora kostnader för ett ytterligare ökat tu-risttryck på sommaren, ett turisttryck som bara genererar intäkter för ett fåtal av oss.

Mitt på ön Sydkoster vid torget ligger den välsorterade butiken med systemombud, mack, pantbod och en återvinningsstation intill.Strax i närheten ligger även brandstationen. Foto: Eva Widlund

TorbjörnStjernberg

boende på Koster

BAKGRUNDDe senaste åren har trycket på kommu-nala VA-förvaltningar ökat vad gäller att ta ansvar för att tillräcklig mängd vatten finns på våra öar och att avloppen upp-fyller högt ställda krav på rening.

Bakgrunden till dessa krav är en lag från 2006 Lagen om allmänna vattentjänster som stadgar i sin 6e paragraf:

”Om det med hänsyn till skyddet för män-niskors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vatten tjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verk- samhetsområdet genom en allmän va- anläggning.”

©Lantmäteriet,Gävle 2015. Medgivande MEDGIV-2015-4-05412


- Ta dina hattar och följ med mig på en resa, så bjuder Christian Pleijel in läsaren på en resa till 2 415 små öar i Europa i den nya ö-boken.

Christian började skriva sommaren 2013 och nu, nästan två år senare, finns ö-boken på både engelska och svenska. Den är 160 sidor tjock i for-mat liggande A4, i färg och full med foton och egenritade kartor.

Öar som samhällenChristian försöker läsa av öar när han besöker dem, begripa hur de fungerar som samhällen. I boken använde han en metod utvecklad av Edward de Bono för att effektivisera sitt tänkan-de, så kallade tänkarhattar där man betraktar världen från sex olika håll: fakta, fördelar, risker, känslor, kreati-vitet och hur man får någonting gjort.

Varför blev det en bok?Christian blev öbo för tolv år sedan i och med en flytt till Kökar i Ålands yttre skärgård, där hustrun är född och uppvuxen. Ett av mitt livs bästa beslut, säger han.

Han kom att arbeta som skärgårds-utvecklare på Åland i fem år, med ansvar för sex skärgårdskommuner med alla frågor på bordet: näringsliv, inflyttning, skola, socialvård, blåljus-frågor, turism och kultur. Christian inledde ett samarbete med Finlands skärgårdar och blev Ålands represen-tant i ett europeiskt forskningspro-jekt och senare även i det europeiska ö-nätverket för små öar ESIN. Un-der dessa år har han hunnit besöka många öar i Europa.

Fördomar om öarChristian hade skaffat sig så mycket insikt om ö-liv att han kunde se att både ö-länningar och fastlänningar

Ö-boken som blev ö-kursNu finns en intressant bok med titeln ”How to read an island”. Den är skriven av Christian Pleijel, bosatt på ön Kökar i den åländska skärgården. Boken handlar om Europas små öar, om de människor som bor där, deras liv, glädjeämnen, färjor, barn och jobb. Den handlar om öar som samhällen.

har fördomar om öar. Öbor förlorar sig gärna i sin historia och kultur, de vet ofta inte hur många som faktiskt bor på deras egen ö och hur mycket energi som går åt, och de tenderar att vara ganska konservativa när det gäller utveckling och lösningar. På fastlandet finns en brist på förståelse bland tjänstemän och politiker för hur ömtåliga ö-samhällena är. De har svårt att beskriva öarnas värde och de räknar avstånd i kilometer (inte tid) och befolkning i mantalsskrivningar (inte människoslitage).

Det finns massor av böcker om öar på sommaren: fotoböcker och resegui-der. Christian tyckte att det saknades en bok om öar som samhällen och hur man begriper sig på dem. Hur klarar de sig?

Boken blev en ö-kursBoken har även blivit bas för en 10-poängs universitetskurs som ges på distans av Öppna Högskolan på Åland. Det är femton elever som nu fördjupar sig i Europas öar. De kom-mer från Kroatien, Färöarna, Sveri-ge, Åland och Finland och kommer som sitt examensarbete att presen-tera ett nutida ö-samhälle. Förutom den nya Ö-boken ingår även en bok från 2007, Meeting the Challenges of small islands, slut-rapporten från ett flerårigt projekt inom ESIN med arton olika teman. (finns som pdf på SRF:s hemsida)

En kursdeltagares tankarRoseMarie på Vinön är en av kurs-deltagarna, som har läst boken när hon har åkt färjan, en utmärkt stu-dietid på 25 minuter.

– Jag läste den engelska boken som var lättläst och den är utmärkt att läsa när man pendlar eftersom den

är skriven i små episoder. Själva idén att utläsa öar utifrån metoden om sju tänkarhattar är spännande och inspi-rerar till att lära sig mer om tekniken och jag får en vilja att ta mig an andra problem med samma metod.

Vad är en öbo?Som öbo är How to read an islandintressant att läsa eftersom den hand-lar om andra öar och andra öbor. Det är intressant att fundera på vad som är en ö, vilket i första anblicken är själv-klart. Men när man funderar finns det ju alla varianter. De öbor som har fått en bro, känner sig som öbor även om de har en fast förbindelse. De skärgårdar där man av tradition på grund av väder- och isförhållan-den bara bor på öar under halva året, de är ofta i själ och hjärta öbor men bor fysiskt på öar halva tiden. Jag har börjat fundera på vad som är typiskt för öbor, eftersom jag i boken känner igen många av de exempel som visas. Utifrån boken avspeglas ett ö-liv som jag jämför med det liv vi lever på vår ö, säger RoseMarie.

Text och foto:Eva Widlund

Boken kan beställas på Christians hemsidawww.pleijel.ax eller på ESINs hemsidahttps://europeansmallislands.com/

Christian Pleijel på Kökar


Miljö & Energi

Miljö och energi för skärgård

Den här hybridlösningen bygger på nybygge av ett IsoTimberhus. Iso-Timber finns beskriven i två tidigare artiklar i Vi Skärgårdsbor, nr 4 2013 och nr 4 2014. IsoTimber erbjuder nämligen till alla som köper ett hus på 100 kvm och större, fri leverans av pellets i 20 år. Helt ny på mark-naden är en stirlingmotor som både levererar värme och el som drivs just med pellets. Det är företaget Inresol i Gävle som konstruerat och tillverkar denna maskin.

Det innebär att driftskostnaderna skulle kunna minimeras till 0 kr per år i 20 år. Är man inkopplad på elnä-tet tillkommer fasta avgifter. Kom-pletterar man huset med solceller och solfångare får du dessutom energi över till ett Attefallhus på 25 kvm. Vilket innebär att man kan erbjuda

Vid SRF:s representantskapsmöte på Djurönäset i november 2014 fick vår arbetsgrupp åtta nya uppdrag att försöka hitta lösningar på. I detta nummer beskriver vi möjligheten till en ny hybridlösning när det gäller energifrågan och det är en lösning som skulle kunna vara ett gångbart alternativ till nybygge på en ö. I nästa nummer skall vi beskriva en ganska ny avloppslösning utan slamtömning som också är ett alternativ för ö-boende utan kommunalt VA.

Isotimber + Inresol = gratis energiboende för någon äldre eller yngre som vill bo kvar året runt, eller som uthyrningsstuga.

Folkets generatorKärnan i systemet är Stirlingmotorn. Den levererar 5 kW el och 15 kW värme och förser speciellt vintertid anläggningen med el och värme. Sommartid svarar solcellerna och solfångarna för el och varmvatten. Det är onödigt att köra stirlingmo-torn under sommartid, som då pro-ducerar värme som inte behövs, om man nu inte har pool som man vill värma upp. Stirlingmotorn kan drivas av vilket bränsle som helst, diesel, gas, kokosnötskal med mera. I standard-utförande är den utrustad med pel-letsbrännare. För att veta mer om hur stirlingmotorn fungerar finns det filmer och beskrivningar på Inresols hemsida www.inresol.se

Lösning för öar utan strömSystemet kan vara inkopplat på elnä-tet om sådant finns. Annars kan man köra utan elanslutning, men måste då komplettera med ett batterisystem. Stirlingmotorn startar vid behov och måste då ta el för att kunna komma igång.

Ett batterisystem blir något dyrare, men å andra sidan har du då inga fasta kostnader. En nackdel är istäl-let att man missar möjligheterna att leverera överskottsel ut på nätet.

Framtidens ö Vi skall nu följa upp denna idé, för-söka utveckla den och förse projek-tet med kostnader. Idag kostar stom-men i ett 100 kvm IsoTimberhus c:a 375 000:- sedan skall det göras val av panel, takbeläggning, grund, platta eller plintar, kök, toalett, dusch, in-nerväggar med mera.

Studie av stirlingmotornTorbjörn Andersson, Seajetsweden, Stefan Larsson Inresol, Daniel Walsh Inresol, Jan Frycklund och Mikael Östling IsoTimber(skymd), studerar Stirlingmotorn i Inresols kraftvärmepaket.


Själva el och värmesystemet kostar cirka 156 000:- + moms och mon-teringen. Dessutom skall värmesys-tem väljas, golvvärme eller element. Vi tror ändå att det skulle kunna bli konkurrenskraftigt med tanke på att man får ”gratis” energi i 20 år. I marknadsföringen av Inresol pratar man om ”Folkets generator”. I ett av höstnumren av Vi Skärgårdsbor hoppas vi kunna presentera det första verket i produktion.

Vi har ett arbetsnamn på detta pro-jekt som är Future Island, med tanke på Smilegov-projektet och våra in-ternationella kontakter. Smilegov är ju ett europeiskt energiprojekt med över 50 deltagande öar, varav fyra är från vår organisation nämligen Hol-mön, Vinön, Visingsö och Hven.

Tanken nu är att kunna presentera en framtidsö som är oberoende av en-ergi och avfallstransporter och med egna transporter oavsett årstid. Lös-ningarna finns.

På vår hemsida hittar du dokument om alla produkterna i Future Island. IsoTimber hus, Inresol, Solfångare och solel, avloppslösningen och bild på farkost för is och vatten.www.skargardarna.seHEM / ARBETSGRUPPER / FUTURE ISLAND

Text och foto:Lennart Andersson

Arbetsgruppen Miljö & Energi inom Skärgårdarnas Riksförbund

Future IslandFörslag till ett modernt Skärgårdsboende. Alla husen är byggda i IsoTimber. Bostadshus Per Albin 100 kvm, förråd och central för el och värme 28 kvm och Attefallshus Gullviva 25 kvm. Skissen visar byggnaderna i strandkanten, det får vi väl glömma, utan räkna med 300 meter ner till stranden, men ändå med utsikt över vatten. I ett höstnummer av ”Vi skärgårdsbor” kommer vi att komplettera med priser på nyckelfärdigt och med avloppslösning.

Illustrationen gjord av Anders Persson

Vi söker nu en ö, medintresserade invånare som

vill testa vår idé.

Hör av er till Lennart påSkärgårdarnas Riksförbund!

[email protected]

Var finns nu den ö, med någonsom har planer på att etablera sig,och skapa sig ett framtidsboende?Vi söker intresserade människor,

kommuner eller organisationer förvidare diskussioner.


FAKTA InresolUteffekt 5kWKontinuerligeffekt,Max10kWintermittent.ControlSystem OpenSourceMelacsPCU,LinuxstilRTOSCloudÖvervakning PoweredbyCloudindustries.euFjärrkontroll LAN/WLAN(Internet)Viaensmartphone/tablett/IpadellerPCStirlingmotorn GammaType446cm3WorkingGas KväveGenerator 5kWOutrunner,Permanentmagnet,3-fasmedlikriktareVärmare 600-1100oCNominellRPM Range600-1200RPM,Nominell1000rpm(1200RPMmax)Kylare Inbyggdmotorkylare&hydrauluttag(1/2”Anslutningar)Effektivitet(Electrical) 22-34%(beroendepåapplikationochtemperaturer)Effektivitet(CHP) 90-96%(beroendepåapplikationochtemperaturer)SpänningDC Utgång4x12V,30Aoch1x300V,20ASpänningAC Utgång110-240V,25-55A,1-fas(50-60Hz),400V,16A3fasVäxelriktare 10kWRenSinus.DCvoltinput 300-500VmedMPPTCircuitförsolenergisolcellermaktBatterikapacitet 300V,2.5Ah(kanutökastillhögrekapacitet)OperativLivslängd 90000timmarellercirkatioårCertifieringar UL,CE,IEC

Pris: 85 000 + moms (inkl. ett batteri)

FAKTA BoRö Solpaket Combi 300Solvärmetank TIDA300-SOLL3SDrivpaket1 (RSK6201602)Solfångare 4stSolfångareSRCG2 á1kvm.Total4kvmArbetstemp Max100graderCelsiusReshöjd 1700mmVolym 300lÅrsutbyte 1356kWhperår

Pris: 33 000 + moms

FAKTA SolelSolceller20stá250W=5kW

Pris: 38 000 + moms Tillkommertakmonteringochinkoppling

FAKTA IsoTimber Per Albin husetIpaketetingår:ytterväggar,takstolar,råspont,un-dertak&undertakspapp.Väggar:351mm,0,18W(kvm)Fönster:vitmålade10x1210stK-värde1,3Bostadsyta:106kvmDörrar:2ytterdörraringår

Pris: 375 000 + moms

HärsynsIsotimber väggstockar351mmbreda,235cmlånga.Behövsingenplast,pappellerisolering.Luftut-rymmenaistockarnaärisoleringen.Detsomsågatsutomvandlastillpelletsochlevererasunder20årtillsam-mansmedhuset.

Text och fotoLennart Andersson


Platsen för årsstämman detta år var Tjurkö i Blekinge skärgård. Förutom själva årsmötesförhandlingarna bjöds det på ett blandat program med in-formation från Karlskrona kommun om sitt skärgårdsarbete, om blåljus-frågor på Aspö och om lokal fiskeför-valtning. Även ett studiebesök på det gamla stenhuggeriet hann man med.

Väg över flera öarTjurkö är en ö med broförbindelse från halvön Möcklö till ön Senoren och vidare till Sturkö och sedan bro vidare till Tjurkö. På Tjurkö bodde och konfererade gruppen i en anlägg-ning som drivs av kyrkor i samarbete. Den låg på gångavstånd till havet och hade vandrarhem, små stugor och platser för husvagnar.

Skärgårdskommunen KarlskronaFörmiddagen inleddes med infor-mation om hur Karlskrona som en skärgårdskommun arbetar med landsbygdsutveckling, där skärgår-den ses som en mycket viktig del. Landsbygdsutvecklare Ann-Marie Nordström presenterade ett utveck-lingsprogram med nio prioriterade områden.

Till Blekinge på årsstämmaSkärgårdarnas Riksförbund har haft årsstämma 28-29 mars på Tjurkö i Blekinge skärgård.

1. Lokal mobilisering – lokalt inflytande2. Natur- och kulturmiljöer3. Hållbar utveckling4. Näringslivsutveckling5. Boende, kommunikationer och service6. Skolor/utbildning7. IT och telekommunikation8. Profilering och marknadsföring9. Offensiv landsbygdsutveckling

När det gäller offensiv landsbygdsut-veckling har man tittat på områden som kan vara attraktiva för inflytt-ning i kommunen. Som det ser ut nu bor det 4131 personer på öarna i skärgården, öar med bro inräknade. Man tror på en växande befolkning på öarna med bro eller färjeförbindelse men ser att öarna utan färja eller bro kommer ha en minskad befolkning.

Life-projektet GRACEAnn-Marie berättade också om Life-projektet GRACE som ska rädda väx-ter och djur i skärgården genom att man ska röja på förut betade områ-den. Frågan är hur man ska sköta de områden som har blivit röjda. Ann-Marie menar att en levande skärgård är inte bara mular utan också året-runtboende.

Grace är ett projekt i fyra olika län och pågår under sex år fram till slu-tet av 2016. Genom att röja, bränna och släppa på djur räknar man med att få tillbaka blomstrande ängs- och betesmarker på 41 öar.

Blåljusfrågor på AspöNästa punkt var ett exempel på hur man har jobbat med blåljusfrågor på Aspö. Det var Lars Bengtsson, permanentboende på Aspö som be-rättade att man har en arbetsgrupp som träffas två gånger om året och diskuterar de här frågorna. Det är en tjänsteman på landstinget som är sammankallande i arbetsgruppen.

Det finns ett frivilligt brandvärn på Aspö som har ansvar för ambulansen som finns på ön och som hjälper till vid ambulanstransporter. Det har varit olika lösningar för transporter. SSRS som finns på grannön Hasslö har transporterat när det varit isfritt men nu är den en båttaxi som ska sköta ambulanstransporterna. Det går snabbare att åka med båt från Aspö till Karlskrona och vården där än att ta färjan så det är alternativet som det arbetas med. Att ha en ar-

Skärgårdsbor på studiebesök vid stenhuggeriet på Tjurkö. Foto: Björn Sjöblom


betsgrupp som träffas kontinuerligt är ett råd från Aspö och Karlskronas skärgård.

Skärgårdarnas Riksförbund håller på med en inventering om hur det ser ut med blåljusfrågor runt om i Sve-riges skärgårdar. Materialet kommer att sammanställas för att kunna jobba vidare med dessa för öborna viktiga säkerhetsfrågor.

FiskefrågorIngemar Elofsson berättade om ett Leaderprojekt om fiske, där de bland annat jobbat utifrån att de ville för-ändra bilden av fisket som en råvaru-producent till att vara mer upplevel-seorienterat.

Man har jobbat med olika projekt, några exempel är att sälja fisk på in-ternet. Man har jobbat med att fisket ska få ett ökat värde, utbildningar i livsmedelshanteringar och hygien, lokala ismaskiner, vakuum-maskiner, förbättringar i kylkedjan, KRAV-cer-tifierat fiske samt marknadsföring. Man har även jobbat med lokal/-re-gional samförvaltning för fisket där man vill ha med representant från yrkesfisket, bofast befolkning, KRAV, SLU och sportfiskare. Inom den lo-kala förvaltningen ska man jobba ef-ter ledorden:

Hållbart fiske Positiv ökning av fisk Öppen process Nya innovativa lösningar Samverkan med Biosfären Bättre samordning

Man har också tittat på framtiden för fisket där man ser fisket utifrån ter-mer av småskaligt, kustnära, hållbart och utifrån ett nära förhållande mel-lan producenter och konsumenter. Man tittar även på en diversifiering av fisket. Det område som berörs av dessa idéer har en yrkeskår med 17 yrkesfiskarlicenser och även några trålare.

ÅrsstämmanPå lördag eftermiddag var det dags för själva årsstämman för riksförbun-det. Två ledamöter avgick, nämligen

vice ordförande Camilla Strandman som nu har lämnat ö-livet på Nämdö och så vår unge fiskare Bobo Roysson från Bohuslän. Båda avtackades med var sin bok, det förnämliga uppslags-verket Sveriges Öar av Anders Käll-gård. I den nya styrelsen sitter Bengt Almkvist kvar på ordförandeposten. Som ny vice ordförande valdes Jan-Eric Ericsson från Bohuslän. Ny i styrelsen är också Janni Olsson. Övri-ga styrelseledamöter är Lena Egnell, Lennart Andersson, Sten-Åke Pers-son och Anders Olsson. Anetté Larm Johansson är verksamhetsledare och Eva Widlund är informationsansva-rig. Styrelsen för 2015 presenteras på annan plats i tidningen.

RapporterPå söndagen var det som vanligt lite uppbrottsstämning. Många som skulle resa långt fick åka tidigare för att hinna till tåg och flyg. För resten av gänget var det dags för rapporter från arbetsgrupper och föreningar, det är alltid mycket intressant och lärorikt att höra vad som händer. Och vill man veta mer finns ju kon-taktpersonerna i alla föreningar och i arbetsgrupperna.

Boendegruppen har träffats några gånger och har fått in en översikt hur det ser ut med hyresbostäder i skär-gården. Man kommer under året titta på frågor kring strandskydd, plan-arbete och annat som rör boende i skärgården. För övrigt brukar arbets-grupperna rapportera i egna artiklar i Vi skärgårdsbor.

Tack RoseMarie för tillgång till dina an-teckningar då jag själv tyvärr var sjuk vid årsstämman. Tack Björn Sjöblom för dina foton!

Eva Widlund

Vill du veta mer?

Karlskrona kommuns utvecklingsprogram http://www.karlskrona.se/sv/Arbete--Foretag/Landsbygd--skargard/

Life-projektet GRACEhttp://www.graceprojektet.se/

Fiskeprojekt, kontakta Leader Blekingehttp://www.leaderblekinge.se/

Överst ser vi närordförande Bengt Almkvist i mitten tackar av avgående styrelseledamöterna Camilla Strandman och Bobo Roysson.

Nedanför ser vi Ingemar Elofsson som berättade om fiskeprojekt och Ann-Marie Nordström från Karlskrona kommun men också välbekant för många inom SRF.

Foto: Björn Sjöblom


SRF:s styrelse 2015Styrelsen för Skärgårdarnas Riksförbund har sju ledamöter. Vid årsmötet i mars blev det lite förändring i styrelsen.Här presenteras den nya styrelsen för 2015.

Bengt Almkvist, ordf. har varit med i förbundet nästan ända från början. Han bor med sin familj på en ö i Sankt Anna skärgård sedan snart 40 år. – Det var naturintresset som drog mig hit från storstaden. Jag är utbildad zoolog, men det blev istället bredare samhällsfrågor som engagerade. Under många år var jag aktiv i kommunalpolitiken och så har det hela tiden varit skärgårdsföreningar, lokala, SRF och på europanivå. Jag och min fru driver också ett företag med kom-bination av lantbruk, turism och entreprenadarbeten. Så brist på sysselsättning är det inte.

Jan-Eric Ericsson, vice ordf. är en kanalbo från Grundsund som gillar Evert Taube. Hela sitt vuxna liv har han arbetat med teknik i form av elektronik, i halva sitt vuxna liv har han arbetat i ideella föreningar från Skaftö Öråd, Bohusläns skärgårdsråd och nu SRF. – När jag blev både lite klok och vuxen för några år sedan började jag med mo-tionsidrott genom att under fyra år träna och genomföra Vätternrundan på cykel, berättar Jan-Eric. Viktiga skärgårdsfrågor är att det finns arbete och boende för folkbokförda, för fortsatt liv året runt i kust och skärgård.

Lennart Andersson från Söderhamns kust och skärgård har som sitt intresse Miljö och energifrågor i allmänhet och smarta lösningar kring detta för skärgården i synnerhet. Lennart är också den som ansvarar för SRF:s arbetsgrupp kring dessa frågor och rapporterar regelbundet i Vi skärgårdsbor om intressanta miljönyheter.

Lena Egnell är en före detta fastlandsbo som för 25 år sedan hamnade på Holmön på grund av att det fanns en ledig lärartjänst på Holmöns skola. Lena, maken och tre katter bor nu på ön medan tre vuxna barn bor på annat håll.– Jag är extra intresserad av skolfrågor och annat som rör barn och unga, som är en viktig del av en levande skärgård. Försöker så ofta jag kan förmedla hur vår vardag ser ut och de mervärden det ger att leva och växa upp på en ö.

Sten-Åke Persson är en återvändare till Hven, som brinner för att skapa förut-sättningar för en mer lokal påverkan av beslutsprocesser genom ökad kompetens och engagemang.

Anders Olsson vill jobba för att ge våra unga en möjlighet att stanna och verka på hemmaplan, så att de inte ska känna sig tvingade att flytta in till storstaden. – Jag har en egen IT konsultverksamhet samt ett mindre skogsbruk vilket jag, min sambo och våra tre barn driver på Gräsö.

Janni Olsson är yngst i styrelsen, men har varit med i skärgårdsarbetet i flera år redan. Janni jobbar som fiskare och trädgårdsmästare på Skaftö, har två barn, sambo och en hund.– Jag brinner för en levande skärgård, där man skall kunna bo året om! Och då behövs det yngre skärgårdsbor!

Samtliga i styrelsen går att nå på [email protected]

Bengt

Jan-Eric

Lennart

Sten-Åke

Anders

Janni

Lena


SRF vill informera och påverka och skapa förståelse för livsvillkoren för åretrunt-boenden i skärgården. SRF vill se fungerande skärgårdssamhällen som lever hela året. Därför är våra viktiga frågor boende, arbete, service och miljö. SRF är ett nationellt förbund med medlemsföreningar som ska täcka upp olika regioner i skärgårdssverige. Minst två möten arrangeras per år för representanter från med-lemsföreningarna.

MEDLEMSFÖRENINGAR – REPRESENTANTSKAPET - STYRELSE - PERSONAL - ARBETSGRUPPER - PERSONLIGA MEDLEMMAR

Förbundet har en styrelse på sju personer som presenteras i detta num-mer av tidningen, deltidsanställda och ett antal arbetsgrupper som kon-centrerar sitt arbete kring specifika frågor. Arbetsgrupperna har alla en person kopplad till styrelsen.

Den viktiga länken - kontaktpersonernaDet är medlemmarna i våra skärgårdar som är basen för förbundets verksamhet. Varje förening utser kontaktpersoner från sitt område. Dessa personer är länken mellan föreningen och SRF:s styrelse och personal. De har en betydelsefull uppgift att fylla i två riktningar. Det är dessa personer som får information från förbundet för att informera vidare i sitt område. Det är även dessa personer som för vidare medlems-föreningarnas frågor till förbundets styrelse och arbetsgrupper.

Tidning, mail och facebookTidningen Vi skärgårdsbor skickas som en papperstidning fyra gånger om året. Här rapporteras bland annat om förbundets verksamhet och om arbetet med de små öarna i Europa. I övrigt är det mail som används som kommunikationskanal. Inom våra arbetsgrupper finns även några Facebookgrupper för de personer som ingår i respektive grupp.

INFO-adressenFör att få kontakt med någon i styrelsen, någon av arbetsgruppernaeller medlemsföreningarna, skicka ett mail till [email protected] så vidarebefordras det till rätt person.

Nyhet - SkärgårdsbrygganFrån och med 2015 driver SRF nyhetssidan Skärgårdsbryggan. Varan-nan dag läggs det ut skärgårdsnyheter på Bryggan.www.skargardsbryggan.com

Medlemskapen möjlighet för alla

SkärgårdsintresseradeFör alla som värnar om skärgården som ett levande samhälle året om finns flera möjligheter till engagemang, per-sonlig medlem i SRF eller medlem i en regional förening eller medlemskap på båda planen.

Bli personlig medlemFör den som engagerar sig i skärgårds-frågor i stort och smått går det bra att bli personlig medlem i Skärgårdarnas Riksförbund. Som personlig medlem får du information kopplat till olika skärgårdsfrågor till din e-postadress och fyra gånger per år kommer tid-ningen Vi skärgårdsbor på posten. För personligt medlemskap betala in 200 kr till bankgiro 766-0525, uppge namn, postadress och e-postadress.

Regionala föreningar tillsammansi ett riksförbundSkärgårdarnas Riksförbund har fjorton regionala medlemsföreningar, varav två föreningar i sin tur är paraply-organisationer av flera skärgårdsför-eningar. Det är Bohusläns skärgårds-råd som omfattar föreningar utmed en lång kuststräcka samt SIKO i Stock-holms skärgård.

Information om medlemsföreningar finns på SRF:s hemsida, se medlems-föreningar. www.skargardarna.se

Skärgårdarnas Riksförbund 2015

Anetté Larm Johansson bor på Orust och är verksamhetsledare i SRF. Hon intresserar sig speciellt för frågor som rör människors möjlighe-ter att bo och verka i skärgårdsmiljö samt för kraften i föreningslivet och engagerade människor.

Eva Widlund är läraren som efter många år på ö-skolan på Vinön, nu jobbar med information, är redak-tör för tidningen Vi skärgårdsbor och ansvarar för SRF:s nätverk för skär-gårdsskolor, där lärare och elever kan samverka i olika projekt.

I SRF:s verksamhet finns även

Skärgårdarnas RiksförbundNothaga gård, Södra Vinön 112715 93 VINÖN

Sagostafett blev sagobokI nätverket för skärgårdsskolor ingår skolor på öar och utmed kusterna över hela vårt land. Längst i norr har vi Seskarö skola och längst i söder har vi skolan på Ven. Båda dessa skolor ingick tillsammans med elva andra skolor i nätverkets höstaktivitet, nämli-gen en sagostafett. Eftersom det var så många skolor som ville delta i sagoprojektet blev det två parallella stafetter.

Sagostafetten gick till så att en skola började och skrev första kapitlet, nästa kapitel skrevs av en annan skola osv. Varje klass hade en vecka på sig att jobba med sitt kapitel och varje måndag kunde de medverkande skolorna få läsa ett nytt kapitel. Barnen gjorde också teckningar som de skickade in till nätverket.

De båda sagorna finns nu i en och samma bok med början från var sitt håll. När du har läst sagan om den lilla fågeln Nova vänder du bara på boken och läser sagan om de två marsvinen Bobo och Bruno. I bägge sagorna får du följa med på en resa genom Sverige.

Läs mer om Nätverket för skärgårdsskolor på hemsidan www.skargardarna.se

För att beställa sagoboken kontakta Skärgårdarnas Riksförbund [email protected]

Eva Widlund

Hemsköborna Hemsköborna Originalserie av Anders Persson /Copyright 2015

...ger sig hän åt vårens sprittande känslor!

De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation

Våra medlemsföreningar

Bohusläns Skärgårdsråd

Hvens Byalag

Blekinge Kust- och Skärgårdsförening

Smålandskustens Skärgårdsförening

Östergötlands Skärgårdsförening

Visingsörådet

Vinöns Kultur- och Hembygdsförening

Sörmlands Skärgårds Intresseförening

SIKO Skärgårdens IntresseföreningarsKontaktorganisation (Stockholm)

Gräsö Skärgårdsråd

Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening

Hemsö Skärgårdsförening

Holmöns Utvecklingsforum

Luleå Skärgårdsförening

SURF Skärgårdens Ungas Riksförening

Läs mer om våra föreningar på hemsidanwww.skargardarna.se


Documents

Vi skärgårdsbor nr 1 2015 - skargardarnasriksforbund.se · Snart hörs ”Studentsången” runt om i Sverige, sången som har sjungits ... Vi Skärgårdsbor nr 1 maj 2015 5 Dessa