1

2

3

REBECCA REDTZERChefredaktör & skribent

ELLEN FLYGTChefredaktör & skribent

MAJA VINCENTSkribent

EBBA HEDLUNDReporter & moderedaktör

FANNY CULLBORGKrönikör

VIKTOR AGATONLayout & skribent

4

Vietnamkonflikten. Ett krig mellan kommunismen och kapi-talismen. Ett krig där en bonde-befolkning i norr lyckades besegra supermakten USA i syd. En liten konflikt som blev av världspolitisk karaktär när flera stormakter la sig i av egna intressen.

Vietnam kolonialiserades av Frankrike på 1800-talet och fort-satte så ända till att Japan ock-uperade Vietnam under Andra Världskriget, officiellt var dock Vietnam fortfarande en fransk koloni. Vid krigets slut var det oklarheter om hur Indokina, som Vietnam då tillhörde, skulle delas upp. När Frankrike fortfarande an-såg sig besitta en äganderätt över Indokina-området väcktes uppror hos den lokala befolkningen och en nationell befrielserörelse bil-dades, Viêt-Cong. Denna konflikt

E T TFÖRTRYCKTL A N D SR E S A

4

6

10

14

16

20

24

27

28

30

33

LedareEtt förtryckt lands resa

ArtikelUSA i kriget

ArtikelFrån en konflikt till en annan

ModereportageSå fångar du stilen!

ReportageVietnam idag

ArtikelKvinnor i kriget

DebattartikelFriheten var aldrig på spel

IntervjuVad vet du om viet-namkriget

ReceptVietnamesiskavårrullar

FilmrecensionApocalypse Now

KrönikaVisste du att?

5kom att resultera i Indokinakriget (1946-1954). Kriget slutade med en vietnamesisk självständighet som utropades 1954. Dock delades landet upp längs den 17e breddgra-den i Nord- och Sydvietnam och ett val utlovades som skulle ena landet 1956, men detta val blev aldrig av. Nordvietnam leddes av den kom-munistiske ledaren Hô Chi Minh, som även drivit självständighets-rörelsen. Sovjetunionen och Kina kom senare att stödja Nordviet-nam för att säkra sina egna politis-ka intressen. Sydvietnam leddes istället av Diêm, vars politiska linje styrdes av amerikanska intressen. USA fruktade nämligen kommu-nismens spridning, och därför valde man att gå in i Vietnam som vid det här laget var politiskt instabilt. USA stod alltså på Sy-dvietnams sida i den kommande konflikten, Vietnamkriget. 1957 hade motståndsrörelserna i Sydvietnam mot Diêm-regerin-gen, främst FNL, vuxit sig så pass starka att kriget var ett faktum. Civilbefolkningen drabbades hårt av den brutala krigsföringen som utmärker USA:s agerande i den-na konflikt, men ändå stod Nor-dvietnam som segrare 1975 och

likaså kommunismen. Man kan ifrågasätta huruvida den interna-tionella inblandningen i den långa Vietnamkonflikten ledde till något positivt eller om den endast förvär-rade situationen i Vietnam.

Denna konflikt är temat på det magasin du just nu håller i din hand. Magasinet behandlar olika intressanta infallsvinklar, bland andra hur Vietnam ser ut idag, en fördjupning på den internationella inblandningen samt Vietnams be-tydelse för kulturen.

Ellen Flygt &Rebecca Redtzer

6

Konflikten mellan de olika politiska systemen som rådde på respektive sida om den 17e breddgraden blev allt mer spänd och

resulterade i Vietnamkriget. Konflikten blev av världspolitisk karaktär när USA i början av 1960-talet lade sig i. Den

amerikanska inblandningen kom att bli kontroversiell och omstridd.

Den amerikanska tron på det egna politiska systemet och dess kraft har alltid varit stor och är djupt rotad i de amerikanska med-borgarnas hjärtan. Denna tro är även ett av motiven till varför en stark rädsla för den mest avlägsna ideologin som befinner sig längst till vänster på skalan – kommunis-men, vuxit fram. Den amerikanska nationens fruktan att en kommu-nistisk expansion i det geografis-ka världsrummet skulle inkräkta på deras politiska intressen var stark efter andra världskriget då den politiska situationen i världen var oviss. Sedan 1950-talet hade den amerikanska senatorn Joseph McCarthy lett kampanjen ”peka ut kommunisten” för att hitta na-tionella kommunistsympatisörer och på lösa grunder sedan föra

dessa till fängelsen eller så miste de sina arbeten. McCarthy är ett exempel på hur man använde politiska åtgärder för att framstäl-la en ideologi på ett gynnsamt sätt. McCarthy’s syfte var att för den egna befolkningen porträttera den kommunistiska ideologin som ett hot mot USA. En stark ekonomi har alltid varit till en fördel för att kunna stärka det politiska in-flytandet i världsrummet. När den amerikanska presidenten John F Kennedy år 1961 valde att stödja Diêm i södra Vietnam ekonomiskt var det i syfte att kunna påverka den vietnamesiska politiken i en gynnsam riktning för den amer-ikanska nationen – alltså att av-värja en kommunistisk spridning. Medan stora delar av Europa låg i ruiner efter Andra världskriget

7kunde USA som inte alls var lika krigsdrabbat satsa på en andra industrialisering. Det resulterade i lönsamma ekonomiska resultat vilket var en förutsättning för att kunna blanda sig i Vietnamkriget.

1962 sändes de första ameri-kanska soldaterna till Vietnam för att med våld bekämpa kommu-nismen i landet. I utbyte mot det ekonomiska stödet, i form av sol-dater, förväntades Diem att lyda de order som Kennedy gav för att tillsammanst kunna bekämpa och begränsa spridningen av kommu-nismen i landet. Men när samar-betet inte längre fungerade enligt de amerikanska restriktionerna mördades Diêm av USA-ledda trupper år 1963. Den händelsen visar vilken makt de ekonomiska förutsättningarna gav USA i det politiska spelet i Vietnam.

När Kennedy år 1963 sköts ihjäl på öppen gata i Dallas, Texas efter-träddes han av partikamraten Lyn-don B Johnson. Johnson stötte på motstånd i den amerikanska kon-gressen när han presenterade sitt förslag att sända stridande förband till Vietnam. Att sända stridande förband till Vietnam var viktigt inte minst ur en ekonomisk aspekt.

8

En s t o r v i e t -n a m -s t a t i o n e r a d amerikansk mil-itärstyrka skapade amerikanska arbetstillfäl-len. De arbeten som ges när den amerikanska nationen är ute och strider var och är fortfarande av stor betydelse för den ameri-kanska ekonomin. För president Johnson kom det nordvietnames-iska angreppet på två amerikans-ka fartyg i Tonkinbukten i augusti 1964 väl till pass. Kongressen som tidigare varit kritisk till Johnsons förslag slöt nu upp på hans sida. Att kongressen som ska represen-tera folket till en början visade motstånd visar även medborgar-nas opinion. För trots att Johnson stärkte medborgarrättslagarna på hemmafront och arbetade för att genomföra en rad andra sociala reformer för att stärka de ameri-kanska medborgarnas rättigheter växte kritiken mot honom och hans utrikespolitiska handlingar. Hans rädsla att förlora förtroendet för honom som individ begränsade hans möjligheter att på fredligt sätt försöka medla fram en lösning

Många barn föddes med missbildningar som en

konsekvens av den napalm USA släppte

i kriget. 1965 släppte USA de förs-ta bomberna över Nordvietnam. Den kemiska krigsföringen amer-ikanerna använde sig av skadade den vietnamesiska civilbefolk-ningen svårt. Många barn föddes med missbildningar som en kon-sekvens av den napalm som USA släppte över Vietnams skogar där de många civila gömde sig.

Media spelade en viktig roll för hur den amerikanska befolk-ningen fick konflikten och krigs-föringen i Vietnam porträtterad. Fotot som porträtterar den lil-la flickan som springer ifrån en Napalmattack spred sig som en löpeld bland den amerikanska be-folkningen och väckte ilska bland dem. Men motivet bakom den amerikanska befolkningens kritik mot deras president var inte bara sympatin för det vietnamesiska folket utan också förlusten av nära familjemedlemmar. 1968 räknade

“

“

9

man med att det fanns drygt en halv miljon stridande amerikaner i Viet-nam och lika många familjer som var övergivna och försatta i svåra situationer som en konsekvens av detta. För att ta ställning mot den amerikanska presidenten och administrationen vägrade en del amerikanska soldater att tjänst-göra i Vietnam. Men inte alla hade en sådan ekonomisk möjlighet att kunna tacka nej till arbete. Med slagord som ”Make love, not war” växte antikrigsrörelserna sig allt starkare och sympatisörerna blev allt fler. Kritiken hos den egna

befolkningen var en an-ledning till att president Johnson inte ställde upp till omval 1969. Istället blev det den republikan-ska kandidaten Richard M Nixon som vann valet. Trots partiskifte förblev synen på krigsföringen i Vietnam nästintill den samma.

Efter de kritiserade amerikanska bombningar-na i Hanoi och Haiphong i slutet av 1972, så tvingades den nordvietnamesiska regeringen året därpå att underteckna ett fredsavtal

med den amerikanska regeringen. Nixon drog nu tillba-ka sina styrkor, vilket öppnade upp möjligheten för en ny nor-dvietnamesisk offensiv. Nästan helt utan motstånd kunde nu provins efter provins i Sydviet-nam erövras. I maj 1975 var kriget över, och efter ett allvietnamesis-kt val hölls i april 1976 kunde den Socialistiska republiken Vietnam grundas i juli 1976.

Rebecca Redtzer

10

Nästan 60 år har passerat sedan Vietnamkriget utbröt. Kriget är som bekant en av de mest kontroversiella konflikterna imodern historia, men vad många inte vet är att kriget förde med sig konflikter som levde kvar efter krigsslutet och som skulle ställa forna bundsförvanter mot varandra.

Eftersom Vietnam lyckades be-segra USA fick de en stark makt-position i Sydostasien efter kriget, det är förmodligen här grunden till de konflikter som uppstod efter Vietnamkriget ligger. För att förstå sambandet måste man gå tillbaka i tiden och se hur Vietnams relation till de två stormakterna Kina och Sovjetunionen såg ut och utveck-lades.

Det hela tog sin början under Indokinakriget (1946-1954), då Hô Chi Minh ledde ett självstän-dighetskrig mot kolonialmakten Frankrike. Kina gav aktivt stöd till de nordvietnamesiska kommu-nisterna under kriget, men under fredsförhandlingarna som följde

satte de press på Nordvietnam. Detta försämrade relationen mel-lan länderna; i Vietnam menade man att Kina inte hade någon rätt att förhandla om Vietnam med an-dra länder, och när Vietnamkriget utbröt sa Mao att Kina inte skulle bli allt för inblandat i konflikten (trots detta bidrog Kina med ca 18 miljarder kronor till Nordvietnam mellan åren 1965-1971).

Sovjetunionen, som inte hade en särskilt bra relation med Kina på grund av bl.a. ideologiska tvis-ter och gränskonflikter, hade inte heller en speciellt märkvärdig re-lation till Vietnam, fram till Viet-namkriget det vill säga. Det ökade intresset från Sovjets håll berodde

11

delvis på USA:s inblandning, eft-ersom Sovjet och USA var svurna fiender, men även rivaliteten med Kina hade sin betydelse för ledarna i Sovjet. År 1965 startades ett pro-gram för militärt stöd från Moskva till Hanoi, och Sovjet bidrog med nästan 46 miljarder kronor mellan åren 1965-1971.

När Vietnamkriget nådde sitt slut lyckades Vietnam och Kina inte hålla ihop sina goda rela-tioner. Gränskonflikter och den vietnamesiska regeringens behan-dling av Hoafolket (en kinesisk minoritet i Vietnam) var bara två

orsaker till att ländernas regering-ar bröt med varandra. Vietnam, som främst hade fått tekniskt stöd från sina allierade, hade lyckats med att göra motstånd mot super-makten USA och på så sätt skaffat sig inflytande i Sydostasien, och Kina kände av konkurrensen.

När brytningen ägde rum sökte sig Vietnam till Sovjet, och år 1978 skrev de på en vänskaps- och sa-marbetspakt. Pakten garanterade assistans ifall ett av länderna ut-sattes för säkerhetshot. Detta var ett fördelaktigt drag för båda län-derna eftersom Sovjet fick ta över

HO CHI MINHHO CHI MINHHO CHI MINH

12den gamla amerikanska militär-basen i Cam Ranh och Vietnam fick ekonomiskt och militärt stöd från Sovjet, vilket var nödvändigt efter alla år av krig.

Sovjet och Vietnam var alltså allierade, och i och med detta tog Vietnam ställning i Kinas och Sov-jets maktkamp. Dessutom blev Vietnam en stark konkurrent när de hade Sovjetunionen på sin sida. Kina gav stöd till Kambodja, som styrdes av Pol Pot och en grupp vid namn de röda khmererna, vilka i sin tur hade en frostig relation till Vietnam. De röda khmererna ville kort sagt uppnå ett utopiskt jord-brukssamhälle och styrde Kam-bodja med järnhand. En stor del av befolkningen tvingades ut på landsbygden och under de röda khmerernas fyra år vid makten dog nästan en fjärdedel av Kam-bodjas befolkning.

År 1978 gick Vietnam in i Kam-bodja och avsatte de röda khmer-erna, vilket upprörde Kina. Vietnam visade att de var en maktfaktor att räkna med och de påverkade mer i detta område än vad Kina kunde acceptera, så Kina bestämde sig för att lära Vietnam en läxa. Den 17 februari 1979 gick

de kinesiska trupperna förstöra områden, skolor och sjukhus som inte skadats under Vietnamkriget. Detta hade negativa effekter för den redan utsatta befolkningen.

Lägg märke till att Kina hade bistått Vietnam med militär och ekonomisk hjälp för mindre än tio år sedan, men under dessa år hade deras relation förändrats avsevärt. Kinas och Vietnams relation är bara en i mängden som bevisar att i krissituationer kan samarbeten länder emellan vända i ett ögon-blick.

Maja Vincent

13

HUR GICK DET SEN?

14

Så få

ngar

du

stile

n!T

vå l

edar

e m

ed o

lika

bak

gru

nd

, p

olit

iska

åsi

kter

, st

yrel

sesä

tt o

ch ä

ven

klä

dst

ilar

! V

i ti

psa

r d

ig o

m d

e rä

tta

pla

ggen

så

att

du

ska

ku

nn

a få

nga

den

for

na

sy-

dvi

etn

ames

iska

led

aren

Ngô

Ðin

h D

iêm

s oc

h n

ord

-vi

etn

ames

iska

led

aren

Hô

Ch

i M

inh

s kl

ädst

ilar

in

för

som

mar

en p

å bä

sta

sätt

. S

pan

a in

och

väl

j din

a fa

vori

ter.

 

 

   

Det

som

utm

ärke

r D

iêm

s kl

ädst

il är

han

s lju

-sa

ka

vaje

r m

ed

en

perf

ekt

pass

form

. M

ed

ett

par

pass

ande

kos

tym

byxo

r i

sand

färg

får

m

an t

ill d

en s

omm

arkä

nsla

man

let

at e

fter

. M

ed e

n st

ruke

n vi

t sk

jort

a un

der

och

ett

par

solg

lasö

gon

så s

tår

man

em

ot d

en s

tark

a so

-le

n. V

id fi

nare

till

fälle

n ka

n m

an ä

ven

tills

ät-

ta

en

svar

t sl

ips

för

den

iden

tisk

a lo

oken

. G

löm

hel

ler

inte

det

som

är

vikt

igas

t av

allt

- de

t va

tten

kam

mad

e hå

ret

i en

per

fekt

sne

dben

a.

15

 

 

 

 

 

 Ti

ll sk

illna

d fr

ån D

iêm

så

har

Min

h en

lite

mer

avs

lap-

pnad

sti

l. Ti

ll so

mm

aren

ser

jag

dig

bär

a et

t pa

r ch

i-no

s-sh

orts

, äve

n hä

r i e

n na

turf

ärg,

gär

na i

beig

e el

ler

sand

färg

at.

Upp

till

kan

du h

a på

dig

en

vanl

ig c

ol-

lage

-trö

ja e

ller

även

här

en

ljus

skjo

rta.

För

att

fort

sät-

ta i

sam

ma

spår

så

har

jag

valt

att

mat

cha

med

ett

par

ty

pisk

a sa

ndal

ette

r so

m j

ag t

ror

både

du

och

Min

h sk

ulle

äls

ka.

Kos

tym

byxo

r –

Gra

ndpa

899

:-K

avaj

– G

rand

pa 8

00 :-

Solg

lasö

gon

– R

ayba

n 11

00 :-

Sk

jort

a –

Wee

kday

300

:-

Ngô

Ðin

h D

iêm

Col

lage

-trö

ja –

Åhl

ens

299

:-C

hino

-sho

rts

– H

&M

350

:-Sa

ndal

er –

Apl

ace

999

:-

Hô

Chi

Min

h

Ebba

Hed

lund

16

VIETNAM IDAGUR EN DIPLOMATSSONS PERSPEKTIV

Vietnam har en lång historia av kolonialisering och krig. Vietnamkriget blev en konflikt mellan kommunismen och kapitalismen, Nord- och Sydvietnam, USA och Sovje-tunionen. Trots att USA satsade rejält med kraft och resurs-er på att slå ut Nordvietnam och kommunismen, lyckades enbondebefolkning som varken var rik eller välutbildad i krig vinna kriget och självständigheten. Men hur mycket präglar denna historia och konflikt Vietnam idag? Jag träffar

Jonatan Håstad, som är diplomatson och bodde i Hanoi mellan 2008 och 2011.

17Vi går ut och sätter oss i den eft-erlängtade solen på Södra Latins framsida medan resten av eleverna börjar dra sig hemåt. Jonatan var tolv år gammal när han flyttade till Hanoi och kom hem till Sverige som femtonåring. Hans mamma var diplomat i Vietnam och därför skiljde sig hans tillvaro där från andra ungdomars. Exempel-vis berättar han att lagarna i princip var osynliga för diplomat-barnen, enda gången han märk-te av polisen var när han och en kompis blivit stoppade för olovlig moped-körning och fått böta 200 kronor i handen, men det var allt. Till en början vill jag veta hur det är att vara ungdom i Vietnam, jag frågade om skolan, fester och vad han gjorde i övrigt. Jonatan berättar att han trivdes i Viet-nam, främst för att han fick träffa så många olika människor från hela världen. Han gick i skolan UNIS (United Nations Interna-tional School) och beskriver den som sträng och modern; alla hadelaptops med touch-skärm och lärarna skulle refereras till som Mr och Mrs. ”Fester fanns det inte så mycket av, i stället kunde vi gå ut och dansa och dricka öl. En öl kostade bara två kronor” sägerJonatan och lägger skrattande till;

”fast det kanske du inte behöver ta med”.

Vi tar en paus i intervjun och Jonatan visar mig lite bilder från hans tid i Vietnam. Från vad man ser på bilderna verkar vistelsen i Hanoi varit väldigt rolig, men också annorlunda från vardagen i Sverige. I och med mitt intresse av konflikten som funnits i Viet-nam frågar jag om politiken och om Jonatan märkte av den, och det gjorde han verkligen. ”Det är en kommunistisk stat som är styrd av armén typ.” Läser man på Landguiden är det tydligt att Jonatans iakttagelse stämmer, det enda partiet som är tillåtet är det Vietnamesiska Kommunistpartiet och landet har inget fungerande rättssystem. Landguiden beskriv-er också hur kränkningar av olik-tänkande medborgare är vanliga. Det har Jonatan exempel på, han berättar att grundlagarna inte föl-jdes och många poeter och förfat-tare satt fängslade. Han beskriver också att regeringen uttryckte en rädsla för sociala medier, och att Facebook därför ofta var blockerat. Det är ett fenomen vi känner igen, att regeringen i länder som inte är demokratiska eller följer grund-lagarna vill hålla ner oppositionen

18

Det är en kommunitisk

stat som är styrd av armén typ

“

“

genom att blockera sociala medier. Under Den Arabiska Våren har de sociala medierna spelat en myck-et stor roll, och många hävdar att revolutionerna inte ens skulle ägt rum utan de sociala medierna.

Något mycket intressant och också ganska konstigt som Jona-tan berättade var att man på dem olika gatorna fick betala olika my-cket skatt bero-ende på om man hade gjort bra eller dåligt ifrån sig. På en gata där någon exempel-vis var alkoholist eller otrogen gick det ut över resten av grannarna som alla då fick betala högre skatt. Men det fanns också kulturgator, där de medborgare som ansågs till-föra mycket till samhället bodde och fick betala lägre skatt. För mig känns det ganska otroligt att man får betala för sina grannars misstag eller kan spara pengar på sina gran-nars bedrifter, det kan ju bli väldigt orättvist åt båda hållen. Men detta visar ju verkligen hur annorlundaVietnam är att leva i jämfört med

Sverige, och det betonar även Jo-natan. Han berättar också att just denna omställning och upplevelse har inspirerat hans musik, Jonatan är idag en mycket lovande rappare.

Min mobil ringer och ännu en gång tar vi en paus i vårt samtal, och medan jag pratar i telefon tar Jonatan upp sin mobil och svarar

på ett sms. Efter det korta avbrottet fortsätter vi.Vietnam är alltså fortfarande kom-munistiskt och vi kan nog också dra slutsatsen att landet varken är demokratiskt eller fungerande på många sätt. Mänskliga rät-tigheter kränks, så

som yttrandefriheten. Jag frågar Jonatan om Vietnamkriget lever kvar på något sätt han kunde mär-ka i sitt vardagliga liv. Och nog le-ver det kvar, hävdar han, även om uppdelningen mellan Nord- och Sydvietnam inte är lika tydlig, det han la märke till var snarare att medan Saigon är en väldigt turist-vänlig stad och tillsammans med resten av Sydvietnam är väldigt

19

amerikanskt inspirerat, är Ha-noi väldigt franskt, med en fransk opera och franska gator. Detta är mycket intressant, att både USA och Frankrike fortfarande lever kvar så tydligt i landet. Jonatan berättar också att hans kompis blivit utslängd ur en taxi, endast på grund av att han var ameri-kan, och att polisen var rädda för engelsktalande människor, hans kompis pappa blev nedslagen av polisen när han fotograferade en munk-demonstration eftersom han talade engelska.

Tiden börjar rinna ut och vi måste avsluta intervjun. Det är ty-dligt att Vietnamkriget lever kvar i Vietnam på många sätt och att landet ännu inte har nått demokra-ti, men i och med att Jonatan var i Vietnam som son till en diplomat var inte det dysfunktionella styret och kränkningarna av mänskli-ga rättigheter centralt för hans vistelse, då som han själv sa att

Vietnameserhar en stor hatkärlek

till USA

““”lagarna i princip var osynliga för

oss diplomatbarn”. Avslutningsvis sammanfattar Jonatan skickligt vietnamesernas relation till USA med att; ”Vietnameser har en stor hatkärlek till USA, om man frågar vilket land dem helst skulle vilja bo i svarar de USA och om man frågar vilket land de hatar mest får man förmodligen samma svar.”

Ellen Flygt

20

Vi vill lyfta fram de starka kvinnor som på något sätt käm-pat för Vietnam och dess rättigheter, varit där och hjälpt till

eller bara varit engagerade i att få ett slut på det krig som en gång varade.

KVINNORI KRIGET

21SARA LIDMAN

Hon föddes år 1923 och hon var en av vårt lands angelägnaste förfat-tare. Hon har betytt oerhört myck-et för arbetet mot fred i Vietnam och motståndet mot kriget. Hon är som mest känd för sin kam-panj under Vietnamkriget då det var avgörande för att vända opin-ionen. Hösten 1964 framförde hon sitt första tal om Vietnam och snart efter det åkte hon ner till Nordvietnam för att skåda det som USA hade angripit. Under denna resa skrev hon ett antal böcker om tiden och upplevelserna hon var med om.

JANE FONDA

Jane är född 1937 och är amerikan-sk skådespelerska, politisk aktivist, feminist och författare. I slutet på 60-talet började hon engagera sig i politik och var oerhört stark mot-ståndare till Vietnamkriget. Hon och skådisen Donald Sutherlande skapade gruppen Anti-war troup och satte sig upp mot Pentagon på så sätt att de reste runt till di-verse militärförläggningar. Något som även blivit uppmärksammat var när hon 1972 poserare på en Vietnamesisk luftvärnskanon.

22

23SHARON ANN LANE

Sharon föddes 1943 i Ohio och utbildade sig under senare år till läkare. Efter sin utbildning gick hon med i US Army Nurse. År 1969 fick hon en order om att åka ner till Vietnam som sjuksköterska åt de skadade soldaterna i kriget. Under Vietnamkriget var 11000 kvinnor stationerade i Vietnam, och 90 % av dessa arbetade som sjuksköterskor. Sharon hamnade i en stad som heter Chu Lai där hon vårdade och jobbade intensivt sex dagar i veckan och tolv timmar per dag. Ett arbete som krävde myck-et kraft och energi, och hopp om att det skulle bli bättre. Tidigt en morgon 1970 så smällde dock en sovjetisk bomb rakt ner i sjukhu-set som krossade hela byggnaden. Sharon dog omedelbart där och då. Idag så kan vi finna minnesplats-er runt om i USA, speciellt i Ohio, hennes hemstat, är hon hyllad för sina insatser.

Ebba Hedlund

24

FRIHETEN VAR ALDRIG

PÅ SPEL

25Sydvietnams frihet var aldrig att ta skada av ett efterliknande av det Nord-vietnamesiska kommunis-tiska Vietminh-styret. USAs stöd till den sydvietnames-iska regeringen var omor-aliskt och odemokratiskt.

”Med friheten på spel” talade USAs president Dwight D. Eisen-hower om Vietminhs framväxt och kommunismens fäste i Vietnam 1959. Konflikten som pågått se-dan 2 år tillbaka, hade kommit att bli en symbol för USAs kamp mot den sovjetorienterade ideologin. Eisenhower menade, likt många andra antikommunister vid den här tiden att situationen i Viet-nam var krisartad och för att bev-ara och inte försumma mänskliga fri- och rättigheter var ett militärt ingripande det enda alternativet. Men satte verkligen Vietminh och dess politiska åskådning fri-heten på spel? Svaret är nej.

Sedan 1954 hade Vietnam varit uppdelat längs den 17e breddgra-den; Nordvietnam med en kom-munistisk regim och Sydvietnam med Ngo Dinh Diêm som re-geringschef. Diêm och Sydvietnam hade hittills haft goda relationer

med USA och president Eisen-howers stödde ledaren ekono-miskt såväl som politiskt. Diêms tid som regeringschef hade dock präglats av vissa odemokratiska skeenden. I valet i Saigon hade han fått 200,000 fler röster än vad det fanns röstberättigade. När Diêm väl kommit till makten lät han dessutom tillfångata stora delar av oppositionen för att på så sätt fastställa sin position som det högsta hönset. Trots politisk cen-sur och oärliga valprocesser - som t.ex. använts tidigare av diktatorer som Sovjetunionens Joseph Stalin med utrensningen av trotskijoppo-sitionen - ansåg USA att Ngo Dinh Diêm stod på deras sida gällande kampen om frihet. Det blir tydligt att friheten Eisenhower så väl ta-lade om 1959 inte inkluderade den befolkningen i det land där själ-va kampen utspelades. Därmed blir det också klart att USA och president Eisenhower i vissa be-märkelser till och med kämpade mot vietnamesernas rätt att häv-da sig. Men konflikten mellan den amerikanskstöttade regeringsche-fen och Vietnams befolkning stan-nade inte på det politiska planet.

Ngo Dinh Diêm var en mycket religiös katolik. Han hade växt upp

26i en katolsk familj där hans store-bror var ärkebiskop och han hade dessutom levt hela sitt liv i celibat. Katolicismen var dock långt ifrån den mest utbredda religionen utan motsvarade endast 8 % av befolk-ningen. Majoriteten utgjordes istället av buddister som täckte över 50 %. Diem tenderade att fa-vorisera och oftare anställa män-niskor som delade hans religiösa tankar vilket stack i buddisternas ögon. Den religiösa splittringen växte och 1963 hindrade polis un-der Diêms direktiv firandet av en buddistisk högtid som resulterade i 9 personers död. På så sätt innebar Diêms regering ett förtryck gente-mot de vietnamesiska invånarna även på det religiösa planet.

Visserligen är det lätt att idag – med facit i hand – påstå att sy-dvietnamesiska befolkningen varit bättre utan amerikansk inbland-ning. Men under Eisenhowers tid såg läget annorlunda ut; kommu-nismens radikala idéer spred sig som en löpeld över världen och framförallt Asien och ifrågasatte den rådande politiska såväl som den moraliska ordningen. USAs kamp mot och försök att hin-dra dess framfart kan under om-ständigheterna t.o.m. ses som ett

globalt hot mot friheten, i be-märkelsen mot USA, hotade den aldrig situationen i Sydvietnam. Enligt undersökningar genomför-da 1960 pekar på att närmare 70 % av befolkningen i Sydvietnam var positiva till Vietminh och därmed införandet av ett kommunistiskt styre likt det i Nordvietnam.

Faktum kvarstår att den amer-ikanskorienterade regeringen i Sydvietnam censurerade politisk opinion, förhöll sig odemokratiskt under valprocesser och särskilde sig kulturellt från majoriteten av befolkningen. Även om problema-tik skulle kunna uppstå längre fram stred ett sydvietnamesiskt införande av kommunismen al-drig emot den rådande allmänna opinionen. Det utgjorde den. Och därmed var inte heller Vietminh ett hot mot friheten. Det utgjorde den.

Ett globalt hot mot friheten

““

Viktor Agaton

27

VAD VET DU OMVIETNAMKRIGET?

Oj det var svårt, men jag vet att USA skickade ner trupper till Sydvietnam där de krigade mot Nordvietnam.

Elvira Anderson18 år

Det jag fått reda på är att man fick följa kriget i medierna där man fick se en blodig bild av kriget. Och Nordvietnam vann över ameri-kanerna och Syd, inte sant?Hedvig Fischer18 år

Det jag vet är att Vietnamkriget var bland de första krigen som man kunde följa i media och att man för första gången kunde se vad som hände på andra sidan jorden. USA stödde den sydviet-namesiska sidan mot Nordviet-nam där det var ett kommunis-tiskt styre vad jag minns.Lovi Nordgren17 år

28

Vietnamesiska VårrullarEn fräsch munsbit som har hängt med

ända sedan Vietnamkonflikten!Passar både för vardagen och festen.

För 12 rullar

100 gram tunna risnudlar

En halv gurka

En morot

2 dl riven isbergssallad

2 dl färska böngroddar

12 stycken stora kokta räkor

12 stycken rispapper

12 kvistar färsk mynta

12 kvistar färsk koriander

För dipsåsen Nuoc cham

En röd chilifrukt

En vitlöksklyfta

5 matskedar strösocker

En halv dl kotkande vatten

En halv dl fisksås

1 dl färsk limesaft

29

Hur du lagar dom1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Gör såsen: Kärna ur och strimla chilin och pressa vitlöken. Blanda i en skål med sock-ret och häll över vattnet. Tillsätt fisksås och limesaft och rör tills sockret har löst sig. Låt stå i kylen minst 30 minuter.

Koka nudlarna enligt anvisningarna på för-packningen. Häll av vattnet och skölj nudlarna i kallt vatten. Skär dem i ca 5 cm långa bitar.

Dela gurkan på längden och gröp ur kärnorna. Skär gurkan i tunna stavar, ca 5 cm långa. Ska-la moroten och skär den i likadana stavar.

Blanda gurka, sallad, böngroddar och morot.

Dela räkorna på längden.

Doppa ett rispapper i ljummet vatten, ta upp det och vänta i några sekunder tills pappret är så mjukt att det kan rullas.

Lägg lite mynta och koriander mitt på pappret. Fortsätt med lite av grönsaksblandningen, nudlarna och sist två räkhalvor. Vik in kanten från både vänster och höger och rulla sedan ihop nedifrån till en rulle.

Servera rullarna hela eller dela dem på snedden mitt på. Servera med dippsåsen.

30

Filmtips:

Apocalypse Now

Regi: Francis Ford CoppolaI rollerna: Marlon Brando, Martin sheen, Robert Duvall mfl.

31Vietnamkriget väckte stor up-pmärksamhet under sin tid och var det hetaste ämnet i samhälls-debatten. Detta visade sig i pop-ulärkulturen, både i musik- och filmindustrin. Ett av de mest klassiska verken som utspelar sig under Vietnam-kriget är Francis Ford Coppolas film ”Apocalypse Now” från 1979. Den var väldigt kontroversiell när den hade premiär och än idag väcker den starka känslor hos sin publik. Filmens handling är base-rad på boken ”Mörkrets hjärta” av Joseph Conrad. Vi får följa den alkoholiserade kaptenen Willard (Martin Sheen), som är förstörd av kriget; hans äktenskap har kraschat och han kan inte längre leva normalt. Han hatar att vara i Saigon, men han hatar ännu mer att vara hemma. Till slut får han ett hemligt uppdrag: att hitta och döda överste Kurtz (Marlon Bran-do), som befinner sig i Kambodja. Kurtz tillhörde den amerikanska arméns toppskikt men tros nu vara galen. Han har gett upp all moral, dödar helt utan orsak och kan inte återvända till civilisationen (som han hatar). Genom filmen får man följa Willard och hans trupp på väg längre och längre in i gränslandet mellan Vietnam och Kambodja.

Den mest intressanta karak-tären är kanske löjtnant Kilgore (Robert Duvall), en surfing-äl-skande psykopat som inte räds bomberna det minsta. Han förk-roppsligar det absurda i de amer-ikanska soldaternas tillvaro, och närvaro, i Vietnam. Mitt under en beskjutning tvingar han en i truppen att surfa, då han är surf-mästare från Kalifornien, och Kil-gores superstarka och superam-erikanska ledarstil blir nästintill ironisk. Låt oss bara säga att rep-liken ”I love the smell of napalm in the morning” säger en hel del om honom.

Filmen utspelar sig mitt i ett krig, men är inte en krigsfilm. Istäl-let för att handla om Vietnamkriget är Vietnamkriget bara miljön, för ”Apocalypse Now” handlar om vårt psyke, hur samhället påverkar oss och hur det till slut når oss och eventuellt bryter ner oss. Vi bjuds på en surrealistisk och kaosar-tad bild av Vietnamkriget, vilken antagligen stämmer bra överens med hur det var. Samhällskritiken som genomsyrar filmen riktas mot amerikansk imperialism, vilket känns viktigt och aktuellt än idag med tanke på USA:s krigsföring i Irak och Afghanistan.

32

”Apocalypse Now” är en stark film med jättebra skådespelare och fan-tastisk scenografi. Känner du dig sugen på en storslagen film från en tid då Vietnamkriget fortfarande var ett öppet sår i det amerikanska samhället ska du absolut se den.

Maja Vincent

33

34

Vietnamkriget var en del i stor-makternas kamp, en av många pus-selbitar under kalla kriget, bara en spelbricka i den stora konflikten. Allt detta är allmänt känt, det var det här jag visste om kriget innan jag började läsa. Det är så lätt att bara fokusera på Vietnam i förhål-lande till den världomspännande situationen; det är lätt att glömma bort Folket och den inre konflikten i Vietnam.

Innan du dök ned i detta ma-gasin, visste du då att efter Viet-nams delning så skulle det hållas ett val? År 1956 Skulle Sydvietnam och Nordvietnam bli en demokrati, en stat. Men USA motsatte sig det-ta beslut av rädsla och övertygelse om att de nordvietnamesiska kom-munisterna skulle vinna. På hem-maplan hävdade amerikanerna att man förde ett krig för demokrati, mot kommunism.

Innan du satt med det här ma-gasinet i din hand, visste du då att de nordvietnamesiska kommunis-terna mördade tusentals oliktänk-ande och att tiotusentals nordviet-nameser blev fråntagna sina hem? Visste du att den kollektivisering man gjorde inom jordbruket ska-pade svält och hungersnöd i landet och att runt 30 000 människor dog i samband med detta? Anta-gligen har du aldrig hört talas om det här. För vi är väldigt snabba att peka ut USA som den stora boven i Vietnamkriget. För vi ser bara den stora bilden, den som inte innefat-tar Vietnams inre konflikter.

Detta är bara två exempel på väldigt centrala händelser i Viet-namkriget, två händelser som näst intill aldrig nämns i våra histo-rieböcker. Så hur skriver vi egen-tligen vår historia när vi missar så många aspekter, när vi missar det faktiska Vietnamkriget, kriget och konflikten som fanns inom Viet-nam?

Här om dagen var jag på Kung-sholmens gymnasium för att se Läroverksfejdens deltävling i re-torik. Östra reals bidrag handlade om just hur vi profilerar och skriv-er vår historia, eleven talade om

Aldrig nämns i våra

historieböcker

“

“

35den vite mannens historia som den allmängiltiga historien. Hon talade om hur vi skriver om Columbus men inte de stammar som redan fanns i USA, hur våra läroböck-er fylls av kunganamn, men inget står om folket. Mitt under talet ha-jar jag till, för det är ju precis det-ta som hänt med berättelsen om Vietnam, nästan. Men här är det inte främst den amerikanske vite mannen som har tagit över, utan det är stormakternas historia som skrivs, det är Vietnam och det viet-namesiska folket som glöms bort.

För ärligt talat, hur många av er visste att världens största demokra-ti stoppade ett demokratiskt val? Och hur många av er visste att kommunisterna i Nordvietnam som senare var tätt ihopkopplade med FNL-rörelsen begick brott mot mänskligheten i Vietnam?

Just det.

Fanny Cullborg

36