KAN VI LITA PÅ DETTA?

Eller försöker någon att lura oss?

Källkritik | Några retoriska knep | GranskningBOLLNÄS FOLKHÖGSKOLA 2016 – SVENSKA 1

Material: Detta kompendium Artiklar och filmer från nätet. PP: citatteknik

Uppgift: Granskning av artikel, wikipediaartikel eller delad nyhet på nätet. Du väljer om du vill göra granskningen muntligt eller skriftligt

”Verklig kunskap är att förstå omfattningen av ens okunnighet”

/Konfucius

UPPGIFTENDu ska genomföra en kritisk granskning av en debattartikel eller en artikel du hittar på Wikipedia.

Granskningen kan genomföras skriftligt eller muntligt – du väljer detta själv.

Syftet med denna granskning är att bedöma om vi kan lita på artikeln eller inte. Du kommer alltså att granska artikeln och till slut nå fram till en slutsats.

Så här kan du granska en debattartikel: Vem är författaren? Är den oberoende eller tillhör den en organisation eller ett

politiskt parti? Kan man utgå ifrån att författaren vill nå ett visst mål? Var är artikeln publicerad? Är detta en trovärdig plats, eller har den en speciell

inriktning eller ideologi? Använder författaren många känsloargument (pathos)? Använder författaren logiska argument (logos)? Används några källor som stödjer författarens påståenden och åsikter? Är dessa

källor originalkällor? Kan vi lita på källorna – är de trovärdiga? Kan du hitta stöd för vad som står i källorna även i andra källor? Äkthet, beroende, närhet i tid, tendens?

Så här kan du granska en artikel på Wikipedia: Vilket ämne handlar artikeln om? Är det ett omdebatterat ämne som upprör många

människor med olika åsikter? Uppdateras och ändras artikeln ofta? Titta i historiken. Vilka ändringar har gjorts de

senaste månaderna? Hur ser det ut i diskussionsforumet för artikeln? Är det en hätsk debatt där så verkar

artikeln vara omstridd, och då är det svårare att tro på den. Finns det någon varningsruta längst upp i artikeln som varnar för att något saknas

eller är bristfälligt i artikeln? Hittar du något märkligt, som verkar för otroligt för att vara sant, i artikeln? Hänvisar artikeln till trovärdiga källor som grund för sina påståenden? Kan du hitta stöd för vad som står i källorna även i andra källor? Äkthet, beroende, närhet i tid, tendens?

Förslag på disposition:1. Inledning. Presentera artikeln och hur du skall granska den.2. Granska den ur olika synvinklar.3. Avsluta genom att sammanfatta resultaten: Är artikeln trovärdig?

KÄLLKRITIKenligt infokoll.se

”Vi ska aldrig tro att det vi läser, ser och hör är absolut sant. All information innehåller ett urval av fakta och åsikter och ibland till och med rena lögner. Källkritik är en metod som hjälper oss att kontrollera vad som är tillförlitligt och trovärdigt.

Kriminalpoliser, forskare och journalister använder källkritiken varje dag för att ta reda på om informationen de får är pålitlig. Men i dagens informationssamhälle måste vi alla vara källkritiska när vi tar del av information från t ex Internet annars riskerar vi att bli vilseledda. Källkritiken är viktig när du ska köpa något, ta beslut, engagera dig i en samhällsfråga eller få kunskap inom ett nytt område.

• Vi tror gärna på information som stödjer de åsikter vi redan har• Vi har lätt att upptäcka det vi förväntar oss och vill se• Vi har lätt att tro att det som är sant i dag är sant också i framtiden• Tillförlitlig information bygger alltid på mer än en källa.”

VEM SÄGER VAD TILL VEM, I VILKET SYFTE?

När du skall granska om en källa är trovärdig, använd då dessa kriterier:

1. ÄKTHETNär du har bestämt dig för att använda en källa är det viktigt att du granskar om källan är äkta d v s om den är vad den utger sig för att vara. Det kan handla om att tidsbestämma ett dokument eller ta reda på om den som står bakom källan är trovärdig.

Författare, ansvarig utgivare, kontakt på en webbsida kan du lätt kontrollera med hjälp av en sökmotor (t ex Google). Då kan du få information om personens bakgrund och sammanhang. Verkar personen vara tillförlitlig? Vilket arbete har personen? Är han/hon med i någon organisation?

Var kritisk till privatpersoners information eller information som ges av en organisation eller företag med starka egna intressen.

En kvarleva kontrolleras ofta med hjälp av teknik som kan bestämma t ex hur gammalt ett föremål är.

Exempel: 1983 släpptes en sensationell nyhet. Hitlers dagbok publicerades i den västtyska tidskriften Stern och Sunday Times i London. Stern hade betalat en stor summa för rättigheten att publicera dagböckerna men efter bara några dagar visade det sig att dagböckerna var förfalskade. En teknisk undersökning konstaterade att papperet innehöll ett blekmedel som användes först 1955 och en handstilsanalys bevisade att det inte kunde vara

Hitler som skrivit dagböckernaKälla: Sant eller falskt? Metoder i källkritik, ThorstenThurén, KBM:s utbildningsserie 2003:7

Tips• En bra källa har alltid en tydlig avsändare.• Du kan backa i webbadressen för att komma fram till startsidan där kontaktuppgifter finns.• Du kan kontrollera vem som står bakom en hemsida genom att söka domänen i webbtjänsten www.allwhois.com.

2. NÄRHET I TIDInformation som ges omedelbart eller precis efter att något har hänt är oftast mer pålitlig än om det gått lång tid. Orsaken är att vi glömmer. Mest glömmer vi de närmaste dygnen efter en händelse

Känslor och erfarenheter styr också vårt minne. Det vi är intresserade av har vi lätt att komma ihåg medan obehagliga händelser kan trängas bort ur minnet eller överdrivas.

Ibland finns det skäl att inte lita alltför starkt på information som ges mycket nära i tid till det inträffade. Vid en katastrof av något slag är det vanligt att de första rapporterna på antalet döda justeras eftersom. Orsaker till katastrofen tar för det mesta lång tid att utreda och det som sägs tidigt är spekulationer.

Exempel: Den 11 september flög två flygplan in i World Trade Center i New York. Mindre än en timme efter händelsen rapporterades att sex människor dött i attacken och ett tusen hade skadats. På kvällen den 11 september rapporterade TT att tiotusentals människor kunde vara döda. Under den andra halvan av november skedde en drastisk nedskrivning av dödstalen som till slut stannade vid omkring 3000. Exemplet visar att uppgifter i samband med en katastrof ofta är osäkra till en början.

Tips• Ta reda på hur lång tid som förflutit mellan händelsen och berättelsen om den.• Inom områden som medicin, naturvetenskap, ekonomi är det viktigt att informationen inte är för gammal.

3. BEROENDE

Beroende inom källkritiken betyder att informationen i en källa bygger på uppgifter från en annan källa. För att informationen ska vara tillförlitlig krävs att minst två källor som inte är beroende av varandra påstår samma sak.

Om det finns två vittnen till en olycka kommer deras berättelser att skilja sig åt eftersom människor aldrig uppfattar samma sak exakt likadant. Uppgifter som båda vittnena lämnar oberoende av varandra ger en fullständigare bild av det som hänt.

Tradering betyder att informationen förts vidare i många led. Det är inte ovanligt att tidningar hämtar uppgifter från annan media. Det finns många exempel där felaktig information återkommer i flera källor. För att undvika att själv föra felaktig information vidare bör du använda källor som talar om varifrån fakta och statistik kommer.

Exempel: 1989 var ett dramatiskt år i Europas historia. Det var då det kommunistiska väldet i östra Europa rasade samman under trycket av ekonomiska svårigheter och folkets krav på politiska förändringar. I Rumänien startade förändringen med demonstrationer i staden Timisoara men utvecklades till ett blodigt inbördeskrig. Kriget följdes av journalister världen över.I massmedierna spreds uppgifter om att 60 000 människor skulle ha mist livet i Rumänien. Det visade sig senare att siffrorna var kraftigt överdrivna. En av de svenska journalister som bevakade händelserna sa i efterhand:– Det var ifrån de män jag mötte i Operahuset jag fick, som jag tyckte, alla dessa vansinnigt säkra uppgifter. Männen verkade ju så tillförlitliga. Deras beskrivning var så detaljerad att jag inte misstänkte något. Men jag har förstått att de dödstal som de refererade till inte var deras egna beräkningar, utan siffror de hört i utländska nyhetssändningar, ungerska och jugoslaviska i första hand.Källa: Sant eller falskt? Metoder i källkritik, ThorstenThurén, KBM:s utbildningsserie 2003:7Exemplet visar hur lätt det är att missvisande information från en osäker källa sprids vidare.

Tips• En händelse ger ofta upphov till olika berättelser.• Två berättelser som är mycket lika varandra betyder ofta att de är beroende av varandra och därför är mindre pålitliga.

4. TENDENS/MOTIVI stort sett all information förmedlas med ett syfte t ex att undervisa, övertyga, skapa diskussion. Syftet påverkar vad och hur vi informerar. I själva verket är de flesta källor påverkade av någon tendens. Det är ju människor som har berättat och deras uppfattning om världen har påverkar det de iakttagit och lärt sig.

Tendensiös information är ensidig, överdriven eller tar parti för en åsikt. Fakta och statistik kan vara utvald för att just den egna uppfattningen ska verka sann. Ett annat ord för det är att informationen är vinklad.

Tips!• Ta reda på vilket syfte författaren/organisationen/företaget har med att ge informationen.• Du kan använda vinklat material om du är medveten om hur informationen har påverkats av ett visst perspektiv.• Ta fram den information som presenteras av motståndaren.• Sök efter fakta som kan ha utelämnats i källan.• Det båda parter är överens om kan ofta vara sant

SÅ BLIR DU EN BÄTTRE KÄLLKRITIKER PÅ NÄTET

enligt viralgranskaren.se1. Vem är det som berättar det här?Fråga: Vad har personen eller källan för motiv att sprida vidare storyn? Kan det tänkas att personen elller källan har fel eller ljuger?

2. Var och när hände det?Fråga: Framkommer det inte riktigt i storyn var händelsen ägt rum, eller är artikeln gammal?

3. Finns det konkreta fakta att ta fasta på i storyn?Fråga: Saknas referenser till namn, fysiska platser eller en bestämd tidpunkt i storyn? 

4. Verkar det för bra för att vara sant?Fråga: Är storyn som gjord för att twittra eller facebooka?

Om svaren är ja på en eller fler av frågorna ovan, hitta ytterligare minst en trovärdig källa som stödjer storyn. Om du inte hittar det – dela för guds skull inte vidare storyn på sociala medier.

SÅ KAN DU GRANSKA BILDER PÅ NÄTET:

enligt viralgranskaren.se

 1. Sunt förnuft!  – Vad ser du på bilden? Stämmer det överens med informationen som står till bilden? Är skuggorna korta, fast bilden sägs vara tagen på kvällen? 2. Hitta originalbilden. – Det gör du med Googles bildsökning eller TinEye. En av de största bilderna är vanligtvis originalet. Då får du veta när, var och av vem bilden är publicerad. Redan här brukar de flesta felaktigheter uppdagas. Under vinter-OS i Sochi dök det upp bilder med brunt vatten ur kranarna på de halvfärdiga OS-hotellen. Men kollar man närmare så har åtminstone en av dem publicerats för många år sedan i en artikel på en rysk nyhetssajt om problem som uppstått efter en översvämning. 3. Kolla metadatan i originalbilden.  I bilder finns en mängd information lagrad, till exempel vilken slags kamera som tagit fotot och när bilden togs. Om bilden passerat en dator och kanske fixats så kan datorns ägares namn sugits med. Om det är en mobilkamera så kan gps-koordinater finnas och då kan du med lätthet titta på Googles kartor. Med Streetview-funktionen så ser du till och med om bilden har samma bakgrund som det ikringliggande landskapet. – Men tänk på att metadata kan förvanskas eller vara fel av vanliga tekniska orsaker, säger Leo Wallentin. Facebook och Twitter tvättar bort metadata när användarna laddar upp bilder där. Enligt Leo Wallentin är photoshoppade bilder också ett problem, men det finns verktyg för att undersöka det med.

AISOPOS – FABELN OM POJKEN OCH VARGEN

”En herdepojke, som vakade över en flock får nära en by, lurade tre-fyra gånger ut byborna genom att ropa: ”Varg! Varg!”, och när byborna kom framrusande till hans hjälp så skrattade han åt deras mödor.

Men till sist kom vargen. Herdepojken, nu vettskrämd på riktigt, skrek i förtvivlan: ”Jag ber, snälla hjälp mig – vargen dödar fåren!”, men ingen brydde sig om hans skrikande och larmande, och de kom inte för att hjälpa. Vargen, som var utan rädsla, skadade och dödade hela flocken – för nöjes skull.”

(min översättning från engelskan)

Denna fabel skrevs för över 2000 år sedan. Den har en tydlig sensmoral. Hur lyder den?

Är sensmoralen aktuell fortfarande? I en annan version av fabeln så dödar vargen även herdepojken.

Hade det förändrat sensmoralen på något sätt? Vad har denna fabel att göra med källkritik?

NÅGRA VIKTIGA RETORISKA BEGREPP:

Ethos: Trovärdighet i argumentation.Pathos: Känslor i argumentation.Logos: Logik i argumentation.

Eufemism: Förskönande eller beslöjande omskrivning. Ex: ”gå bort” istället för ”dö”

Hyperbol: En medveten överdrift. Ex: ”Alla vet ju att…”

”Då finns det ingen framtid för Sverige”

Litotes: En medveten underdrift.

Ex: ”Andra världskriget var inte så kul””Det tog sin lilla tid”

EN AV VÄRLDENS MÄKTIGASTE PERSONER?

Greg Marra, 26 år, jobbar på Facebook.

Han är inte journalist, redaktör eller expert på nyheter. Han är ingenjör.

Marra ansvarar för de algoritmer som styr nyhetsflödet på Facebook. Vilka länkar du ser eller inte ser påverkas av dessa algoritmer.

20% av trafiken till nyhetssajter kommer från Facebook. Om Marra programmerar om algoritmen lite så innebär det att människor kommer att ta del av helt andra nyheter och ämnen än tidigare.

Algoritmerna skapar en bubbla, en s.k. ”filterbubbla”. Det du och dina vänner gillar och klickar på registreras – och algoritmen ser till att du får mer av den sortens nyheter och den sortens sidor. Google fungerar på ett liknande sätt. Det betyder att du får mer av samma sak hela tiden. Din värld krymper.

Om du ”gillar” och surfar på sidor som förnekar klimatförändringar så registreras detta, och fler liknande sidor dyker upp i ditt flöde. Andra sidor, som kanske nyanserar bilden, sorteras ut.

Algoritmerna förändras hela tiden. Det är svårt att säga exakt hur de påverkar våra nyhetsflöden.

ARTIKLAR PÅ WIKIPEDIA:1. ÄTER DU FRITERAD KALVSYLTA?

https://sv.wikipedia.org/wiki/Kalvsylta

(Direkta påhitt och felaktigheter kan stå kvar länge)

2. ÄR EDSBYN EN PROBLEMFRI IDYLL?https://sv.wikipedia.org/wiki/Edsbyn

(Titta inte bara på det som står. Titta också på vad som inte står: Framställs Edsbyn bara ur vissa vinklar och inte ur andra?)

3. FEMINISM ÄR ETT OMDEBATTERAT ÄMNEhttps://sv.wikipedia.org/wiki/Feminism

(Det är både en fördel och en nackdel att en artikel uppdateras ofta. Att ett ämne diskuteras upprört av många likaså.)

DAGSTIDNING/TV-NYHETER: BLOGG/HEMSIDA/FORUM:Har en ansvarig utgivare. Ofta ingen ansvarig utgivare.

Nyheter granskas och researchas. Ofta ingen faktagranskning eller källkoll.

Utbildade journalister och redaktörer. Inga krav på utbildning eller kunskap.

Bilder får ej manipuleras utan att Bilder kan manipuleras utan att detdet meddelas tydligt. Källa anges. anges. Källa anges ofta inte.

Lyder under pressetiska regler. Lyder ej under pressetiska regler.

Kan granskas av Granskningsnämnden. Granskas ej av Granskningsnämnden.

Kan göra misstag. Kan göra misstag.

LÄNKAR:http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/kallkritik/fakta/guide-for-kallkritik-1.251678

http://kollakallan.blogg.skolverket.se/2015/05/11/lararebloggar/

http://statensmedierad.se/larommedier/kallkritikvemvadvarfor/kallkritikenutmaning.422.html

https://tgbib.ulricehamn.se/web/arena/ovningar-i-kallkritik

https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/kallkritik-pa-internet/vad-ar-kallkritik/

http://kollakallans.wikispaces.com/K%C3%A4llkritik+-+blogginl%C3%A4gg