VETENSKAPLIGT PROJEKTGrundläggande kunskaper inför högskolestudierGör en egen studie eller bygg vidare på tidigare material

Svenska 2-3. VT17. BOLLNÄS FOLKHÖGSKOLA.

UPPGIFTEN:Du skall genomföra en vetenskaplig undersökning. Det finns tre val: ❶ SKAPA EN EGEN UNDERSÖKNING

- Gör en egen undersökning och ta fram egna data.

- Enkät eller naturvetenskapliga undersökningar.

- Eget källmaterial.

- Kräver mer tid och arbete – men man upptäcker outforskad

kunskap!

❷ FORSKA INOM VALFRITT OMRÅDE- Forska i valfritt ämne, utan att ta fram egna data.

- Välj fråga och ämne själv.

- Hitta relevanta källor.

- Eget källmaterial.

- Att hitta rätt källor tar lite tid, men man lär sig samtidigt hur man

själv söker upp pålitlig information.

❸ VÄLJ ETT FÖRBERETT PROJEKT- Välj ett förberett ämne.

- Du väljer mellan tre olika frågeställningar.

- Källmaterial är redan framtaget.

- Kräver inte lika mycket tid.

Arbetet görs skriftligt.

Arbetet skall kontinuerligt stämmas av med din lärare.

Under hela tiden får du givetvis handledning och hjälp som tar dig

framåt.

KÄLLOR – HITTA INFO Den allra säkraste metoden för att finna det man letar efter kan vara att

uppsöka ett bibliotek och fråga en bibliotekarie där. Man har då också fördelen att en utbildad hjälper en att bedöma hur pass pålitliga de källor man hittar är.

DIVA samlar en stor mängd uppsatser skrivna på landets universitet och högskolor: http://www.diva-portal.org/smash/search.jsf?dswid=8966

Borås Högskola: sök information. http://www.hb.se/biblioteket/soka-information/

Uppsatser.se samlar uppsatser från svenska högskolor och universitet: http://www.uppsatser.se/

Libris uppsök: http://uppsok.libris.kb.se/sru/uppsok

Kungliga biblioteket har (nästan) allt! Sveriges medborgares gemensamma kunskapsbas. Där finner du böcker, artiklar, e-böcker m.m: http://libris.kb.se/

Populärvetenskapliga tidskrifter och journaler. T.ex. Illustrerad vetenskap, Forskning och framsteg, Språktidningen m.fl.

Tidningar som DN och SvD publicerar ibland artiklar som sammanställer och förklarar vetenskaplig forskning.

Google Scholar: http://scholar.google.se/#

DOAJ. Gratis artikeldatabas för vetenskapliga artiklar. Alla artiklar tillgängliga i fulltext (Open Access). https://doaj.org/

Du kan artikelsöka i en databas med tidningsartiklar på: http://artikelsok.se/

Om du blir osäker på hur någon sida fungerar, eller om du inte hittar något: prata med dina lärare!

DISPOSITION

Ditt arbete måste vara strukturerat enligt denna ordning:

1. Inledning och syfte.Berätta vad din undersökning ska handla om, och varför detta är ett intressant ämne. Ge gärna en kort bakgrund till ämnet. Skriv kort vad ditt syfte är.

2. Frågeställning.Presentera den frågeställning som du ska undersöka. Här är det noga med hur man formulerar sig. Använd rätt ord så att du skriver att du ska undersöka det du ska undersöka, och inget annat.

3. Metod.Hur ska du kunna svara på din frågeställning? Skall du göra en undersökning? Skall du svara på den med hjälp av tidigare forskning du hittar i källor? Vilka material skall du använda om du gör en egen undersökning? Enkäter? Berätta hur din undersökning kommer att gå till, och vilka material du kommer att använda.

4. Resultat.Detta är uppsatsens huvuddel. Detta kapitel är det längsta. Vilka resultat har du hittat? Vad visade svaren på dina enkäter? Vad har den forskning du läst kommit fram till? Presentera dina fakta enkelt och objektivt – och glöm inte källhänvisningar.

5. Diskussion.I den förra rubriken så presenterade du ditt resultat, men nu är det dags att diskutera det och dra vissa slutsatser! Förhoppningsvis är det nu du når ett svar på din frågeställning. Var det som du trodde? Stämmer ditt resultat överens med övrig forskning på området? Visar dina resultat något intressant att forska vidare på? Här blir arbetet som mest intressant!

6. Sammanfattning.Sammanfatta kort vad ditt arbete har handlat om. Vad har du undersökt, hur har du gjort det, och vad kom du fram till?

7. Källförteckning.Här skriver du in alla källor du använt i ditt arbete. I alfabetisk ordning.

SPRÅK OCH STIL

Språket och stilen i ditt vetenskapliga arbete ska anpassas till regler och normer för vetenskapligt skrivande. Några saker bör du tänka speciellt på:

1. Håll samma ton och nivå genom hela arbetet.

2. Undvik talspråk – försök istället att uttrycka dig så exakt som möjligt.

3. Skriv tydligt. Undvik att skriva pratigt eller långrandigt – ofta kan du stryka en

massa småord i meningen utan att det påverkar innehållet.

4. Använd referatmarkörer så att det blir tydligt vem som säger vad. Använd

också sambandsord för att binda ihop texten.

(På nästa sida finns exempel på detta.)

5. Du ska skriva sakligt och objektivt. Din egen åsikt får inte färga din

forskning.

6. Gå igenom alla stavfel, särskrivningar och andra slarvfel. I den vetenskapliga

världen måste alla inlämnade arbeten vara ordentligt genomarbetade.

7. Var konsekvent med din styckesindelning.

8. Kontrollera att du alltid anger källa när du presenterar fakta som du inte själv

har skapat. Titta på PP:n om citatteknik (eller fråga lärare) om du blir osäker.

REFERATMARKÖRERVar tydlig med vem som säger vad i din text:

”Dr. Ahmeds studier visar att…”

”Hon menar…”

”Han har kommit fram till…”

”Mina resultat pekar på att…”

Ulla Olsson skriver att…”

”Ett annat resultat hittar man i Eva Linds forskning…”

SAMBANDSORDBinder ihop meningar. Ord som anger hur saker och ting hänger ihop –

vilket samband de har:

Först letade jag trovärdigt källmaterial, och sedan gjorde jag en egen undersökning. (visar tid och ordningsföljd)

Trots att Dr. Ahmed menar att grisar kan flyga så visar mina studier på motsatsen. Min studie är i jämförelse baserad på fakta, medan Dr. Ahmads bara är teorier. (visar jämförelse)

Jag valde detta ämne eftersom man vet så otroligt lite om det idag. Syftet är att skapa mer kunskap om detta område. (visar syfte/mål)

Som tidigare nämnts så ser vi att…Som jag skrev ovan.. (visar upprepning)

Detta leder till tydliga slutsatser. Det är alltså så att… (visar slutsats)

Jag har dessutom utökat studien. Utöver enkäten har ytterligare undersökningar gjorts. Man kan även se att.. (visar på tillägg)

Självklart är det så att.. Man kan förstås dra slutsatsen att.. Givetvis… (visar medgivande)

KÄLLHÄNVISNINGAR

Du kommer att presentera fakta ur källor skrivna av andra författare. Detta gör du

genom att citera: ”Inom citationstecken, och exakt som i originalet”, eller genom att

referera: Då använder man inga citationstecken, utan återger det som står i källan

med egna ord.

När du presenterar fakta ur en källa behöver du källhänvisa, så att dina läsare snabbt

kan slå upp källan och kontrollera att det du skrivit verkligen står där, att du inte

överdrivit eller förvanskat information. Om du inte gör detta kan man inte lita på din

undersökning.

Du källhänvisar genom att placera en fotnot efter ditt citat eller ditt referat. Så här:1

”Eller, så här:”2

Din källhänvisning skall leda läsaren till exakt rätt sida. Du anger all info som skall

leda läsaren rätt i en så kallad referens. Följande ingredienser ska finnas med i en

referens: Författare, titel, förlagsort, utgivningsår, sidnummer. Då ser referensen ut

t.ex. så här:3

Om du använt en sida på nätet (som inte är en digitaliserad bok), så behövs också

adressen och det datum då du hämtat hem informationen. Hemsidor har ju sällan

sidnumrering, så då går det ju inte att ange annat än adressen. Så här:4

När du gjort det här några gånger så sitter det i ryggmärgen. Det verkar bara

komplicerat de första gångerna. Jag lovar!

VÄGEN FRAM TILL MÅLET

1 Snyggt, va? En fotnot efter ett referat.2 Och nu lade jag in en fotnot efter ett citat.3 Petrus Öhman, Hur man skriver en referens (Bollnäs, 2016), s. 54. 4 Petrus Öhman, Hur man refererar till internet. http://www.petrusohman.se (Hämtat 2015-10-07)

ATT GÖRA ETT DIAGRAM

Några vill säkert göra en egen undersökning

och låta en testgrupp besvara en enkät. När

enkäterna är ifyllda så behöver resultaten från

dem sammanställas. Det bästa sättet att göra

detta på är ett diagram.

Diagram är ett bra sätt att presentera siffror

på. Det är lättöverskådligt och grafiskt. Jämför

t.ex. de här två sätten att visa resultat på:

Antingen:

Kan du vissla?

(75 svarande)

Ja: 25 (33%)

Nej: 50 (67%)

Eller:

33%67%

Kan du vissla?

Ja (25)Nej (50)

1. Jag formulerar en fråga jag vill undersöka. Frågan skall ej vara för stor.

2. Jag berättar hur jag skall hitta ett svar på frågan. (METOD)

2. (Jag skriver en enkät och låter en testgrupp svara på den.)

(och/eller:)4. Jag hittar forskning som handlar om mitt ämne.

5. Nu kan jag skriva klart min inledning där jag presenterar allt i kapitel 1-3.

6. Jag sammanställer resultaten från enkäten/källorna noga och presenterar dem i uppsatsen - helt objektivt och sakligt.

7. Resultaten är presenterade så tydligt som möjligt så att läsarna förstår dem.

8. Jag analyserar resultaten. Här presenterar jag mina slutsatser. Jag jämför också med annan forskning på området. Nu berättar jag för läsaren vad jag faktiskt har tagit reda på! Jag besvarar min fråga! Jag är en forskare!

9. Jag sammanfattar mitt arbete och skriver en källförteckning.

10. Jag korrekturläser uppsatsen och ser till att språket ser bra ut.

JAG ÄR I MÅL!

Diagram gör man i t.ex. Excel (finns på skoldatorerna). Det är busenkelt! Du kan också

använda någon enkättjänst som finns online, så kan du låta programmet räkna svar och göra

diagram automatiskt.

Kom ihåg att ange mängd i procent och inte bara i antal. Annars kan siffrorna luras lite. Om

du gör en undersökning där 50 män och 5 kvinnor svarar, och resultatet blir att 5 kvinnor och

40 män kan vissla, så ser det ut som att kvinnor är usla på att vissla om du bara presenterar

siffor i antal. Om du däremot visar procenten så ser man de verkliga förhållandena: kvinnor i

din undersökning kan till 100% vissla.

KÄLLKRITIKENS FYRA KRITERIER:

1. Äkthet.Är källan verkligen äkta eller är den fejkad?Är bilden riktig eller manipulerad?Är siffrorna riktiga eller påhittade?Kolla upp vem som ligger bakom källan: Pålitliga källor har alltid en tydlig avsändare. Kan du inte hitta en avsändare ska du ej använda källan.

Sprid aldrig info som du inte vet är äkta! Bidra ej till spridning av lögner.

2. Tid.Är källan aktuell? Är den för gammal för att vara relevant? Bygger den på siffror och förhållanden som är aktuella idag?

Ibland är en källa mer pålitlig när viss tid har gått – eftersom man då har kunnat ta fram all information och vet säkrare vad som hänt.

Ibland är en källa mindre pålitlig när vidd tid har gått. T.ex. ett vittne som bevittnar ett brott. Man glömmer, blandar ihop, fantiserar, påverkas av åsikter, fördomar och annat tryck utifrån.

3. Beroende.För att en information ska vara pålitlig måste den kunna bekräftas av flera olika källor som inte är beroende av varandra. Det räcker inte att en källa påstår något. De olika källorna kan dessutom ha hämtat sin info från en och samma grundkälla – de är då beroende av bara en källa och är ej att lita på.

4. Motiv/Tendens.Mycket information presenteras med ett visst motiv. Avsändaren vill sprida informationen för att uppnå ett visst syfte. Det kan vara en pålitlig tidning som vill sprida god journalistik med syftet att informera (och sälja tidningar), men det kan också vara en avsändare som vill påverka dig i en viss riktning.

Tendentiös information strävar efter ett visst syfte, är ofta ensidig, överdriven eller tar parti för en viss åsikt. Den lyfter fram viss fakta som passar dess åsikter, men väljer bort information som gör bilden mer rättvis. Informationen är vinklad.