Svart bälte i genrekunskap – inför nationella

provenHär finns information om olika genrer du kommer möta på, checklistor inför ditt skrivande och hur du använder textkällor i din text.

Viktiga saker att tänka på när du skriver de olika texterna:

- Läs instruktionerna NOGA. Vad förväntas du göra? Vilka delar ska finnas med? Vad får du inte glömma? Stryk över de delarna du redan har gjort.

- Gör en tankekarta och se till att du fått med alla delarna av instruktionen. Förbered dig inför skrivandet så går det fortare när du väl börjar.

- Högläs igenom din text flera gånger – Läs gärna för någon annan också. - Kolla igenom bedömningsmatrisen – vad behöver du göra för de olika nivåerna? - Gå igenom checklistan för genren och för språket:

o Rätt språk till rätt typ av text?o Rätt tempus i texten?o Tänkt på mottagaren? Ev förklaringar, tilltal, frågoro Satt ut stora bokstäver, punkter och kommatecken på rätt ställen?o Styckeindelning med tom rad mellan varje stycke? Logiska hoppo mellan varje stycke?o Kärnmeningar i början av varje stycke som visar vad stycket skao handla om?o Satsradning? Sätt hellre punkt eller bind samman meningarnao Varierat dina meningar - hur de börjar och längden?o Kryddat texten? Några tips är att använda gestaltningar,o bildspråk och ha ett varierat ordvalo Ersatt talspråkliga ord - eftersom

att, även fast, ju, väl, så etco Varierat dina ordval?o Gestaltat (om man ska det)?

- Källanvändning – kolla om det krävs för uppgiften!

o Författare, årtal, titel på texten o Referatmarkörer t.ex. Enligt….

Källanvändning:

Första gången du använder en källa ska du ha med artikelns/bokens namn, författaren och årtal finnas med:

I artikeln Barn ska ha kul (DN:2002) av My Fagerstedt står det att…..

Andra gången du använder källan så behöver du inte ha med titeln eller årtalet utan författarens namn räcker [om du inte mellan dessa källor har en annan källa – då behöver du markera mer noga]:

Vidare skriver My Fagerstedt i artikeln att barn inte alltid vill leka.

Så här kan det stå på det nationella provet:

I nationella provet är källanvändning ett E-

krav för vissa uppgifter!! Kolla detta NOGA

Du ska skriva ett debattinlägg som utgår från debattartikeln X i ditt texthäfte. Du ska besvara artikeln åsikt och komma med en egen åsikt och egna argument. Tänk på att din läsare inte läst artikeln och att du måste markera när du tar information från källan. Du måste besvara de argument som finns i artikeln.

Debattartikel – sakprosatext /formell text

SyftetSyftet med en debattartikel är att övertyga någon om ens åsikter men kan också vara att presentera en åsikt i en fråga.

Du presenterar din åsikt och dina argument

Struktur• Rubrik – åsikten presenteras i kort form• Ingress – 2- 3 meningar som sammanfattar debattartikel [tes + bästa argument]• Inledning

• Bakgrund till tes• Tes och problematisering av tes

• Avhandling• Argument 1 – näst starkast• Argument 2 – svagast • Motargument –• Argument 3 – starkast och svarar på motargumentet

• Avslutning• Upprepning av tes + starkaste argument• Rekommendation

Språk och stil • Formellt språk – ska publiceras på debattsidor i tidningen och nå så många som möjligt

• Referatmarkörer till olika källor – Enligt…

• Retoriskt bearbetat språk

• För att läsaren ska förstå orsaker och konsekvenser finns ofta sambandsord t.ex. därför att, eftersom,

• För att läsaren ska förstå strukturen i texten så använder ofta markörer:

• Inledningsvis

• En argument /Ett annat argument…

• Avslutningsvis/sammanfattningsvis

Mottagare Retoriska frågor – frågor som skribenten ställer till läsaren får igång läsarens tankar och drar in

läsaren in i texten. Har du tänkt på.../ Det ska vara något som läsaren ska se som ganska självklart. Använd inte för många!!

Tydligt tilltal till läsaren för att dra in läsaren in i texten

När du använder pathos [känslor] så fundera över vem din mottagare är så att du målar upp rätt bilder. Om de ska bli berörda måste det träffa rätt. Använd exempel som läsaren kan känna igen sig i och ha en relation till. Då kommer de låta sig övertygas lättare.

Var inte för tuff i språket – då backar läsaren och kommer inte övertygas.

Följande saker utvecklar ett argument:

- Exempel – var konkret. - Fakta - Konsekvenskedjor – vad

leder saker till t.ex. ingen sömn – trött – ingen koncentration

ETHOS, PATHOS OCH LOGOS

Brev

Syftet

Syftet med ett brev är att ha en skriftlig kommunikation med den som läser brevet.

Brev kan vara formellt som ett klagobrev, ett argumenterande brev för att övertyg, ett brev till en vän.

Struktur kontaktuppgifter i vänstra hörnet Datum i högra hörnet Hälsningsfras t.ex. Berörd part, Hej – olika beroende på mottagare Bakgrund - börja med att knyta av till saker man pratar om i tidigare brev alt anledningen till att man

skriver sitt brev Anledningen till att man skriver Ev frågor till läsaren Avslutningsfras som är olika beroende på mottagare

Språk och stil - olika beroende på mottagaren dvs om du skriver ett formellt brev kommer du att ha ett mer formellt

språk än om du skriver ett brev till din kompis- språket kommer också innehållet olika saker - ett argumenterande brev kommer påminna om en

insändare i sin ton och struktur. - Ett brev till en älskad vän som man saknar kan vara gestaltande

Mottagare• tydlig mottagare i texten eftersom du skriver till någon

• frågor

• tilltal

• svar på frågor

• uppmaningar

KrönikaKrönikan är en personlig reflektion kring ett tema, där den som skriver är starkt närvarande och redovisar ett personligt engagemang som kan vinklas mer eller mindre skarpt. Ï en krönika tittar man ofta bakåt i tiden för att reflektera, det vill säga, tänka över saker som hänt.

Innehåll och struktur Vill oroa eller väcka uppmärksamhet kring ett tema eller ämne. Ska vara underhållande och roa läsaren. Ge läsaren en igenkänning Kopplar sina åsikter till världen utanför Har strukturen som en tratt – ni ska börja med den personliga upplevelsen och koppla den till

samhället utanför. Har ofta ett budskap och kopplar samman inledning och avslutning.

Andra saker att tänka på: Berätta om en personlig upplevelse i vardagen Iaktta saker som andra inte ser eller tänker på Ge dina åsikter och kommentarer till det upplevda Ifrågasätta och fundera över hur folk uppför sig

Språk och stil

I ord måla upp bilder och gärna använda lite humor där det passar Skriva med personligt språk Använd beskrivningar och gestaltningar Kan innehålla talspråkliga drag – beroende på mottagare

Anpassning till mottagare

Låta läsaren få känna igen sig i situationen Vänd dig till läsaren med frågor, tilltal ”du” Språket anpassat efter var den publiceras

Personlig upplevelse Koppling till något större som många

känner till

Du börjar med att berätta om helgens

fantastiska konsert med den amerikanska

artisten Usher. Du beskriver hur lycklig

du var när du stod längst framme vid

scenen och sjöng med i alla hans låtar. Nu

har du tapetserat hela ditt rum med

Usher-planscher och kan inte sluta tänka

på honom.

Därefter funderar du på idolkärlek i

allmänhet. Hur kommer det sig att

tonåringar så ofta förälskar dig i idoler?

Är idolkärlek omöjlig kärlek?

Du berättar om en helt vanlig grå måndag

då du står och väntar på bussen till

skolan. När du tittar på tjejen som står

bredvid dig ger hon dig ett stort varmt

leende. Plötsligt känns inte måndagen så

grå längre. Flickans leende har lyst upp

din dag.

Du funderar på hur stor betydelse små

handlingar kan ha. Du slår fast att vi

borde bjuda mer på oss själva och att det

inte är särskilt ansträngande att göra

någon annan glad. Att vara snäll mot

andra gör dessutom underverk för det

egna humöret.

Du tänkte skicka ett födelsedagskort till

din mormor men glömmer att posta det i

tid.

Du funderar över det faktum att vi idag

inte skickar brev och vykort med post

utan lägger upp hälningar på Facebook

eller skypar. Du kanske funderar över om

människor träffas på samma sätt idag som

förr.

ArtikelEn artikel informerar om senaste nytt. En artikel informerar dig om vad som hänt i världen och i Sverige. Den ger dig nyheter i skriftlig form. Journalister skriver artiklar i tidningen och berättar utan det som har hänt utan åsikter. Det är deras jobb. En sportartikel eller en kulturartikel följer samma mönster som en nyhetsartikel. Artiklar hittar man i olika tidningar. Det är beskrivande text.

Syfte; att informera/beskriva en händelse i världen t.ex. vem som vann VM-finalen i fotboll, tsunami i Japan etc.

Struktur och innehåll Rubrik: Ska vara kort, sammanfatta artikel och framför allt locka läsare, den talar om vad artikeln

handlar om. Ingress: Inleder en artikel. Det är den där tjocka texten i början. Den ska locka till läsning och gärna

svara på frågorna när, var, vem och hur? Det är en kortare sammanfattning. Ungefär som en notis. Brödtext:

o indelad i mellanrubriker. o Det brukar finns fakta om det texten handlar om, o pratminus (-) som är när någon uttalar sig. o Svarar på frågorna; när, var, vem, varför och hur. o Använd källoro Man skriver ut källorna t.ex. Enligt vittnet, Enligt polisen, Enligt NE, Enligt….o Innehåller bara fakta – inga egna åsikter eller adjektiv. o Delas in i spalter

Språk och stil: - En artikel är alltid objektiv – den berättar bara fakta och inte vad personen som skriver artikeln

tycker utan vad journalisten sett, undvik personliga åsikter och värdeord- Skriv nyhetsartikeln i preteritum (dåtid)- Formellt sakligt språk – inget talspråk - Tydliga hjälpord i stycken som leder texten framåt t.ex. Inledningsvis,

Tips! När du väver in citaten gör det så att dina intervjuer berättar saker om vad som hänt så att du själv inte behöver beskriva. Man ska också kunna förstå frågan utifrån citaten. Tips; Du ska använda bilder i denna artikel som beskriver händelsen på ett bra sätt!!

Bilder i artikeln kan antingen;- Samspela med texten (visa samma innehåll)- Komplettera (ge fler exempel)- Ha nödvändig information för att förstå texten -

Anpassning till mottagare- Tänk på att förklara saker för dina läsare – så att de hänger med

Saker i rätt ordning gör det logiskt

Resonerande textSyftetSyftet med en resonerande text är att presentera din åsikt i en fråga och visa läsaren hur du tänker kring denna fråga

Du diskuterar med dig själv och visar upp fördelar och nackdelar med fråganDu ställer frågor till dig själv som du sedan besvararDu styrker din åsikt genom goda exempel, antingen egna, från texter eller källor

Struktur• En inledning där du presenterar frågan du ska diskutera, bakgrund till din fråga och kanske

också ev information som vi läsaren behöver veta för att förstå din fråga

• En huvuddel där du diskuterar frågan genom att visa fördelar och nackdelar med ämnet. Här har du också med många exempel och visar på olika perspektiv.

• En avslutning där du sammanfattar ämnet och vad du kommit fram till

Språk och stil • Gestaltande beskrivningar och bildspråk

• Referatmarkörer till olika källor – Enligt…

• Fördelar/nackdelar är organiserade så att läsaren enkelt kan följa med i texten. Ett förslag är att presentera dina fördelar och nackdelar i ordning [kanske ett stycke i taget]

• För att läsaren ska förstå orsaker och konsekvenser finns ofta sambandsord t.ex. därför att, eftersom,

• För att läsaren ska förstå strukturen i texten så använder ofta markörer:

• Inledningsvis

• En fördel/En annan fördel/En nackdel…

• Avslutningsvis/sammanfattningsvis

Mottagare• Förklara saker för mottagare som du tror den inte känner till t.ex. sammanfattningar av

böcker/tidningar/källor som du kommer använda dig av

• Vänd dig till mottagaren med retoriska frågor och tilltal – dra in läsaren in i dina funderingar!

• Se till att resonemanget går att följa med i

• Ha med källhänvisningar om det behövs i texten så att läsaren kan undersöka frågan vidare

Novellkriterier – en kort berättande och gestaltande text

Enkelhet Utspelas under en kort tid – en dag, en vecka och möjligen en månad.

Gärna under fem minuter [men med en tillbakablick som kan bestå av en längre tid].

Få personer (bara ett par personer ska finnas med)

En plats t.ex. ett hotell, en skola, en park etc.

En händelse t.ex en sak som händer i början ska finnas med hela novellen som central punkt. Inga sidohandlingar som tar plats.

Koncentration Texten är kort

En avslutad händelse – ofta med tillbakablickar för att ge perspektiv

Varje ord är viktigt eftersom texten är kort och mycket handling ska hinna få plats.

Snabbt tempo i handlingen –dock inte för snabbt, den som läser ska hinna med

Koncentrerade person- och miljöbeskrivningar där inte för många ord används för att beskriva platsen eller personen.

Andra stildrag Handlingen startar in medias res – direkt i handlingen. Sedan

beskrivs personer och miljöer genom ”flashback” – tillbakablickar – i handlingen.

Slutet innehåller ofta en effektufull poäng – budskap- gärna ett öppet slut där läsaren får räkna ut resten själv

En novell är oftast berättat i tredje person (någon som inte är med i berättelsen berättar vad som händer) t.ex. han hoppade över bäcken.

Inre monologer –läsaren får följa en persons tankar dvs. man får följa med hur han/hon tänker för sig själv.

Slutet ska nå ett klimax – en höjdpunkt då det är som mest spännande, tragiskt eller sorgligt.

Hur skrivs den?

- Alt 1 – man börjar från början och skriver fram till slutet. Samma tempus

och inga tillbakablickar. - Alt 2 – man börjar från mitten och ger

oss tillbakablickar från det som tidigare hänt och går sedan framåt

- Alt 3 – man börjar från slutet och berättar bakifrån med tillbakablickar

- Alt 4 – parallellhandling – man berättar från två olika perspektiv

samtidigt som också möts på mitten

Struktur

Det finns tre delar i en novell som liknar tre trappsteg uppför en trappa:

- Steg 1 – anslag/presentation. Här möter vi våra karaktärer och

de introduceras för oss. Vi möter också

problemet/konflikten i novellen. Börja gärna mitt i handlingen!

- Steg 2 – /Komplikationen/Upptrappning – själva handlingen, vi får veta

mer om våra karaktärer och även om konflikten

- Steg 3 – Lösningen – Här ska vändpunkten komma och

konflikten lösas. Öppet slut!

Gestaltningar och bildspråk

En gestaltning är när man beskriver / visar en känsla, beskriver en person, en miljö eller en händelse med adjektiv eller verb. Man skriver inte ut känslan i sig utan vi ska se det framför oss (förstå känslan genom gestaltningen):

● Mörkret sänkte sig över skogen och löven rasslade försiktigt i träden. Hennes steg mot grenarna ekade i skogen, som höll andan.

● Hon studsade framåt och ögonen glittrade ● Hans ögon var som den blåaste sjö om kvällen

Vi kan använda bildspråk för att förstärka en gestaltning:

● Liknelse - när man jämför något med något annat - oftast använder man som och liksom ○ Hennes ögon glittrade som diamanter ○ Hon kände sig som en vulkan på väg att explodera

● Metaforer - när man beskriver något med hjälp av ett utryck (bildligt oftast) - ofta en jämförelse○ Det såg mörkt ut för alla inblandade och tränaren visade ingen fingertoppskänsla.

Kaptenen tyckte han var tappad bakom en vagn.○ Läraren tog emot eleverna med varm hand

● Symbol – är ett sätt att beskriva något genom att hänvisa till bilder t.ex om man försöker visa att någon ska få tur kan denna person kanske hitta en fyrklöver och då förstår man som läsare att någon ska ha tur.

● Kontrast – betyder motsats t.ex. gott/ont – sjukt/friskt – mörkt/ljust etc. ● Det mörka sänkte sig över henne men hon såg ljuset.

● Besjälning – konkreta saker får mänskliga drag t.ex ● Väggarna andas, TV:n stirrade tillbaka

Insändare – sakprosatext som skrivs av privatpersoner

SyftetSyftet med en insändare är att övertyga någon om dina åsikter Du presenterar din åsikt och dina argument

Struktur• En rubrik där åsikten tydligt framgår

• En inledning där du presenterar åsikten och bakgrunden till åsikten

• En avhandling där du presenterar dina argument och ibland även svarar på motargument.

• En avslutning där du upprepar din åsikt igen och kommer med en rekommendation [vad man ska göra åt saken].

• En signatur

Språk och stil • Referatmarkörer till olika källor – Enligt…

- Argumenten är organiserade så att läsaren enkelt kan följa med i texten. Ett argument per stycke! • Tydligt påverkat språk där känslor ofta visas upp

• För att läsaren ska förstå orsaker och konsekvenser finns ofta sambandsord t.ex. därför att, eftersom,

• För att läsaren ska förstå strukturen i texten så använder ofta markörer:

• Inledningsvis

• En argument /Ett annat argument…

• Avslutningsvis/sammanfattningsvis

Mottagare• Förklara saker för mottagare som du tror den inte känner till t.ex. sammanfattningar av

böcker/tidningar/källor som du kommer använda dig av

• Vänd dig till mottagaren med retoriska frågor och tilltal – dra in läsaren in i dina funderingar!

Följande saker utvecklar ett argument:- Exempel – var konkret. - Fakta - Konsekvenskedjor – vad leder saker till t.ex.

ingen sömn – trött – ingen koncentration

Saga

SyftetSyftet med en saga är att roa och underhålla sina läsare Typiska drag

• Obestämd tid – Det var en gång…

• Obestämd plats och miljö… Någonstans långt borta i ett land….

• Tydliga personer som alltid finns med:

• Det onda mot det goda och den goda vinner alltid över det onda

• Magi – övernaturligt

• Tydliga miljö och personbeskrivningar

• Sagotal 3 och 7

Struktur• En tydlig sagokurva

• Berättas i dåtid (preteritum)

• Berättas från början till slut utan återblickar – rak kronologi

• En orientering där vi läsare förstår vilka karaktärer sagan handlar om och även får en känsla av vilket det onda är

• En komplikation där sagans handling trappas upp och vi får se ett problem t.ex. prinsessan rövas bort

• En lösning där komplikationen blir löst – prinsen räddar prinsessan

Språk och stil • Tydliga person och miljöbeskrivningar

• Gestaltningar av känslor och personer

• Bildspråk

• Upprepande språk t.ex. vargen i de tre små grisarna säger samma sak när han kommer till ett nytt hus, bocken i de tre bockarna Bruse säger samma fras varje gång en bock kommer över bron (man byter bara ut samma något ord).

• Ålderdomligt språk

Mottagare• Läsaren ska varnas under resans gång: Snövit borde nog inte ha bitit i äpplet…

• En sensmoral – läsaren ska lära sig något t.ex. vara snälla, tänka på andra

• En uppmaning - så tänk nu efter barn när ni ger er in i skogen..

• Tydligt tilltal till läsaren t.ex. kära läsare

Reportage

Det typiska för ett reportage, vare sig det är skrivet eller muntligt, är att journalisten har varit på plats och träffat människor, eller upplevt situationen eller händelsen. Journalistens uppgift är att vidareförmedla det han eller hon har upplevt till sina läsare. Ett reportage gräver djupare än en artikel och behöver inte handla om något som precis hänt.

Syfte; att beskriva en händelse/situation/person som journalisten intervjuat.

Struktur och innehåll Rubrik: Ska vara kort, sammanfatta artikel och framför allt locka läsare, den talar om vad artikeln

handlar om. Ingress: Inleder en artikel. Det är den där tjocka texten i början. Den ska locka till läsning och gärna

svara på frågorna när, var, vem och hur? Det är en kortare sammanfattning. Ungefär som en notis. Brödtext:

o Inledning – innehåller en beskrivning av den intervjuade, platsen där intervjun hände. Beskriv miljön där intervjun hände med adjektiv så vi kan se platsen framför oss.

o Fördjupning – här får vi själva intervjun. Frågorna från journalisten i fet stil och svaren i vanlig text. Indelad i mellanrubriker. Det brukar finns fakta om det texten handlar om som blandas med det journalisten ser

på plats Miljöbeskrivningar och beskrivningar av t.ex. personen som den intervjuar pratminus (-) som är när någon uttalar sig. Svarar på frågorna; när, var, vem, varför och hur. Använd källor Man skriver ut källorna t.ex. Enligt vittnet, Enligt polisen, Enligt NE, Enligt…. Innehåller fakta men det är också ett berättande. Delas in i spalter

o En avslutning där du rundar av och beskriver något om hur intervjun slutade.

Språk och stil: - Skrivs i presens- Tydliga hjälpord i stycken som leder texten framåt t.ex. Inledningsvis, - Gestaltningar

Tips! När du väver in citaten gör det så att dina intervjuer berättar saker om vad som hänt så att du själv inte behöver beskriva. Man ska också kunna förstå frågan utifrån citaten. Tips; Du ska använda bilder i denna artikel som beskriver händelsen på ett bra sätt!!

Bilder i artikeln kan antingen;- Samspela med texten (visa samma innehåll)- Komplettera (ge fler exempel)- Ha nödvändig information för att förstå texten

Anpassning till mottagare- Tänk på att förklara saker för dina läsare – så att de hänger med- Saker i rätt ordning gör det logiskt- Låt mottagaren känna att de är med dig i din text, beskriv med andra ord miljöer och personer så att

de kan känna det. Gestaltningar kan krävas.

Instruktion

När du köper en sak kommer det alltid med en bruksanvisning så att du vet hur man ska använda t.ex. mobilen, TV-spelet etc. En bruksanvisning är en sorts instruktion. När du ska laga mat och inte vet hur du ska göra så behöver du ett recept där det står hur du ska laga mat och vad som ska finnas i maten. Ett recept är också en sorts instruktion. När du beskriver hur någon ska göra något så ger du de en instruktion.

Syfte med en instruktion Att instruera hur man gör något

Struktur Längst upp i instruktionen skriver man syftet med instruktionen som en rubrik t.ex. laga spagetti

med köttfärssås

Man har ofta med en beskrivning av vad instruktionen kommer att handla om.

Man har med en lista med material/ingredienser

Steg för steg beskrivs hur man ska göra. Stegen kan stå i punktform, är ofta med nummer. De måste komma i rätt ordning dvs kronologisk ordning.

Ibland har man också med bilder

Ibland har man också med varningar och tips!

Språk Verben står i imperativ (uppmaning) t.ex. Se till att pannan är varm, lägg bollen på straffpunkten

Bindeord som t.ex för det första, för det andra gör att det är lättare att förstå vad man ska göra.

Skriv korta och tydliga meningar

Presens

Mottagaranpassning Tilltal till läsaren i instruktionen kan variera – ibland skriver man inget tilltal, ibland används ”man”

och ibland har man med ”du”. Detta beror på vilkens sorts instruktion och i vilket sammanhang.

Tydliga förklaringar och lätta steg så att läsaren kan följa med.

Referat

SyftetAtt kort återge någonting på ett objektivt sätt

Man sammanfattar något längre till ett kortare format t.ex. en längre artikel, fotbollsmatch, TV-program, forskningsrapport

Typiska drag- Objektivt - Referatmarkörer t.ex. hävdar, menar, anser, tycker, - Varierade ord för författarens namn t.ex. skribenten, artikelförfattaren, - Källangivelse

StrukturDen ska vara ungefär 1/3 av originaltexten.

- 1-2 översiktlig mening som sammanfattar hela artikelns innehåll. Dessutom ska du ha med källan (var artikeln är publicerad och av vem). Ewa Ulander skriver i Fått spelet......t.ex. Källangivelsen fungerar som inledning samtidigt som den visar vem somhar skrivit originaltexten och var den kan återfinnas. Källangivelsen sammanfattar också textens huvudtanke:

- 2-3 meningar från inledande delen av texten. Inledningsvis skriver/ I början av texten skriver...- 2-3 meningar från mitten av texten. Fortsättningsvis skriver.../Vidare i texten skriver....- 2-3 meningar från slutet av texten. Avslutningsvis skriver....Mot slutet av texten skriver....-

Språk och stil - Ordningsord – Inledningsvis, sammanfattningsvis, för det första, för det andra - neutralt språk som inte tolkar något- presens- markera citat med citattecken - Referatmarkörer t.ex. hävdar, menar, anser, tycker, - Varierade ord för författarens namn t.ex. skribenten, artikelförfattaren,

Mottagare- Man ska få med det centrala i texten som man sammanfattar- Man ska ge läsaren en förståelse av originaltexten- Inget tilltal