Viktiga stallgödselåtgärderBästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi

Hans Nilsson

Jordbruksverket

Högt utnyttjande av stallgödsel

Exponerad ytapH-värdet

Tillväxt

God jordkontakt viktigt

Teknik Ts-halt

Högt utnyttjande

Tidpunkt, markvärde

Olika grödor

Minska avdunstning

• Täckning• Spridningsteknik - band eller myllare

Små markskador

Teknik, Tidpunkt

- markpackning

- spridningsjämnhet

• Transportkänslighet• Effekt i olika grödor

TempGrödans skydd

Stallgödsel till vall

• Bästa växtnäringsutnyttjande–Påverkan av gödselns sammansättning

–Påverkan av temperatur

–Påverkan av spridningsteknik

• Bästa ekonomi

Principbild

• Minska avdunstningen

• Rätt tidpunkt

• Inte bara kväve – vn-balansen

• God kontakt gödsel_mark viktigt

Temperaturen och givans betydelse för NH3-avgången

12 14 16 18 20 22 24 26Markytans temperatur, °C

NH

3-ko

nce

ntr

atio

n, p

pm 28 ton/ha52 ton/ha

20

0

5

10

15

25

Svensson, 1993

Temperaturens påverkan

0

10

20

30

40

0 50 100 150 200Timmar efter spridning

Su

mm

a N

H3-

förl

ust

, % a

v N

H4-

N

temperatur +3,4 till +6,9

temperatur +7 till +16

Tidpunkt på dagen(flytgödsel till vall; Frick & Menzi, 1977)

0

5

10

15

20

25

00:00 12:00 00:00 12:00 00:00Ack

um

ule

rad

NH

3-fö

rlu

st (

kg N

/ha)

MorgonMiddagKväll

pH-värdet

• pKa värde för NH4+ är 9,24 vilket betyder att

vid ph-värde 9,24 är hälften i ammoniak hälften i ammoniumform

• pH-värde i– Flytgödsel ca 7– Rötad flytgödsel ca 8– Urin 8-9

NH3 + H+ NH4+

Ts-haltens betydelse för NH3-avgången

(Svensson, 1993)

% förlust av tillförd NH4-N

32

19

0

20

40

60

80 sommar 1 : 0,3 1 : 1 1 : 3

10 8 5 3 % ts

Utspädning

Klarenbeek & Bruins, 1990

Jmf svenska försök50 % vatten gav ingen effekt(Elmquist, 1996)

Bevattning efter fastgödsel

• Bevattning direkt efter spridning av fastgödsel minskade ammoniakemissionerna med ca 11%

• Bevattning efter spridning av kletgödsel minskade ammoniakförlusterna med ca 30%

(Rhode, Salomon & Rammer, 1995)

Grödans betydelse• Kortare gröda än 10 cm inget skydd och innebär

därför ingen minskning i ammoniakavgång vid bandspridning jämfört med bredspridning

• Höstvete högre än 20-30 cm gav däremot avgörande skyddande effekt och minskade ammoniakavgången

(Sommer m.fl., 1997)

Olika spridningsteknik

Ammoniakförlust, nötflyt% av tillförd NH4-N

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0 5 10 15 20 25 30Temperatur

(%)

Bredspridning, 6 m/s

Bredspridning,vindstilla

Släpslang, 6 m/s

Släpslang, vindstilla

Ytmyllning, 6 m/s

Ytmyllning, vindstilla

Källa: ALFAM 2002

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Förlust i %

av tillfört NH3-N Före vår-vallbrott;nedrukat efter 4 tim

Före vår-vallbrott;omedelbar nedbrukning(tallriksharv)

Efter vår-vallbrott;nedbrukat efter 4 tim

Vall efter 1:a skörd;ingen nedmyllning

Växande vall, sen höst;ingen nedmyllning

Spridningsförluster nötflytgödsel

Källa: Life-ammonia

Spridning flytgödsel till vall, 2 tidpunkter, 3 tekniker

SommarspridningVårspridning

Bandspridning med släpslang

Bandspridning med släpfot

Öppen ytmyllning

N-f

örlu

st s

om N

H3,

% a

v til

lfört

NH

4-N

0

20

40

60

80

100

120

Vårspridning Sommarspridning

Karlsson, Malgeryd & Rodhe, 1997

Släpslangar

• Mindre yta och avdunstning• Ammoniumkvävet binds

beroende på– sprickbildning– jordens bindningsförmåga

(högre i lerjord) – gödselns ts-halt. Svinflyt

rinner lättare än nötflyt

• Möjliggör spridning i växande gröda på våren istället för på hösten

Nedmyllare

• Liten exponerad yta

• Ammoniumkvävet binds i marken

• Viktigt att inte lägga större giva än vad som ryms i skåran.

• Upp till 30 % högre kväveffekt men kostar ca 6 kr/m3. Kan dock försvaras i vallar

Ytmyllningsbillar, designa b

c d

Dragkraft - arbetsdjupHuijsmans m.fl., 1998

Arbetsdjup, cm

Dra

gkra

ft, N

2 000

1 600

1 200

800

400

0

Släpfot medkniv

Skivrist/knivbill

V-formad skivbill

Två roterande vinkel-ställda skivor

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Tubulerare från JTI

• Mindre än 2 % förlust av ammoniumkvävet• Samma dragkraftsbehov som skivbill vid

myllning på 5 cm djup

Skörd vall vid bred-resp. bandspridning

Skö

rdeö

knin

g 1:

a oc

h2:

a sk

örd,

% 105 kg N/ha, handelsgödsel

Ogödslat

c/c cm25 25 25 37,5 50

25cm

200

175

150

125

100

75

50

25

0

Rodhe m.fl., 1988

JTI-rapport 93

Tidsplanering• Intressant att tömma behållarna i november

före vinterspridningsförbudet– risk för strukturskador– risk för utlaknings och kvävgasförluster

• Bättre strategi– vid höstspridning gör det tidigt så att vallen kan ta

upp kvävet– sprid i stället under våren och utnyttja vid behov

modern teknik vid sporrisk.

• Hygienaspekten

Bästa ekonomi

Ekonomi, brytpunkter olika spridningstekniker, vall

1999 års prisnivå, exkl. kostnader för lager

Rodhe & Rammer, 2002

Vad kostar markpackningen ?

12

3 4100

200

300

400

1: 2 axlar, 15 ton (7.5 ton/axel), 1.0 bar2: 2 axlar, 23 ton (11.5 ton/axel), 1.8 bar3: 3 axlar, 15 ton (5 ton/axel), 1.0 bar4: 3 axlar, 15 ton (5 ton/axel), 0.6 bar

Kr/ha

4,7 9,7 4,4 3,6

Matjord

Alv

Förluster, kr per m3 flytgödsel

13 m318 m313 m3

20 % vårbruk, 50 % växande gröda, 30 % på hösten 30 ton/ha

Spridning i vall på sandNötflyt med 1,8 kg N, 0,6 kg P & 3,6 kg K/ton

Gröda Sprid- Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) --------------------------------------------------------------------------------------------Vall Vårbruk band 70.0 1.3 -5.4 14.6 Vall Försommar band 40.0 0.7 -2.0 14.2 Vall Sen höst band 40.0 0.7 -2.0 14.2 Vall Tidig höst band 30.0 0.5 -1.1 13.9

Band 25 ton/ha, 12 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 17 kr/m3

Myllare 25 ton/ha, 6 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 23 kr/m3

Gröda Sprid- Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) --------------------------------------------------------------------------------------------Vall Tidig höst nedmyllare 40.0 0.7 -2.2 8.0 Vall Försommar nedmyllare 50.0 0.9 -4.1 7.4 Vall Sen höst nedmyllare 50.0 0.9 -4.1 7.4 Vall Vårbruk nedmyllare 80.0 1.4 -10.9 4.4

Spridning i vall på MLNötflyt med 1,8 kg N, 0,6 kg P & 3,6 kg K/ton

Gröda Sprid- Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) --------------------------------------------------------------------------------------------Vall Försommar band 40.0 0.7 -2.7 13.5 Vall Sen höst band 40.0 0.7 -2.7 13.5 Vall Tidig höst band 30.0 0.5 -1.6 13.4

Vall Vårbruk band 70.0 1.3 -8.3 11.7

Gröda Sprid- Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) --------------------------------------------------------------------------------------------Vall Tidig höst nedmyllare 40.0 0.7 -3.2 7.1 Vall Försommar nedmyllare 50.0 0.9 -5.5 6.0 Vall Sen höst nedmyllare 50.0 0.9 -5.5 6.0

Vall Vårbruk nedmyllare 80.0 1.4 -16.6 -1.3

Band 25 ton/ha, 12 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 17 kr/m3

Myllare 25 ton/ha, 6 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 23 kr/m3

Matarslang