Vinnare och förlorare - FORES Studie 2010:1

8/14/2019 Vinnare och frlorare - FORES Studie 2010:1

1/129

FORES

VinnareochF

rlorare

vonBahr,Andersson,Rutq

vist,Taxn

FORES Studie 2010:1

Vinnarna p en hgre kostnadr koldioxidutslpp r ota

utspridda, sm och nystartaderetag medan rlorarna r

etablerade storretag

Jenny von Bahr, Matts Andersson,

Jakob Rutqvist, Oskar Taxn

Vilka branscher och fretag vinner p ett hjt kol-

dioxidpris? Hur kan vi underltta ramvxten av dessa retag

och branscher, som kommer att vara drivande i svensk tillvxt?

Och vilka r rlorarna? Det rsker denna studie kartlgga.

Mnga av de bolag som kan betecknas som rlorare vid ett

hgt koldioxidpris r retag med ver emtio anstllda.

Vinnarbranscherna dremot domineras istllet av sm och ny-

startade retag som saknar mycket av den pver kansmakt som

de stora rlorarna rogar ver. Dessa retag ternns inom

svl energieektiviserande som systemrndrande teknik,

vilka p kort tid visat hur det gr att tjna pengar p klimat-

omstllningen.

Studien innehller ven sju rekommendationer till hur

klimatomstllningens vinnarretag kan bli fer och strre.

Vinnare

och Frlorare


2/129


3/129

Vinnare och FrlorareJenny von Bahr, Matts Andersson, Jakob Rutqvist, Oskar Taxn

1:a upplagan, 1:a tryckningen FORES 2010

FORESBellmansgatan 10118 20 Stockholm

Tn: 08-452 26 60E-post: [email protected]

www.ores.se

Form och layout:Kalle Magnusson & Martin J. Thrnkvist

Tryck: Sjuhradsbygdens Tryckeri AB, Bors 2010

Typsnitt: Antenna (rubriker), Freight text (brdtext)Papper: Scandia 2000 (omslag), Edixion Oset (inlaga)

ISBN: 987-91-977849-9-3

Fritt tillgngligt med vissa rttigheter rbehllna

FORES vill ha strsta mjliga spridning av de publikationer vi ger ut. Drr kan publikationerna utan kostnadladdas ner via www.ores.se. Enstaka exemplar kan ocks bestllas i tryckt orm via [email protected]. Vr hanteringav upphovsrtt utgr rn Creative Commons Erknnande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported

License (ls mer p www.creativecommons.se). Det innebr i korthet att det r tilltet att dela, det vill sga attkopiera, distribuera och snda verket, p villkor att FORES och rattarna anges, ndamlet r icke kommersielltoch verket inte rndras, bearbetas eller byggs vidare p.


4/129

Vinnare och Frlorare

fores studie 2010:1

FORES, 2010

Jenny von Bahr, Matts Andersson,

Jakob Rutqvist, Oskar Taxn


5/129

iv

Om rattarna

Jenny von Bahr r miljekonom med inriktning mot klimateko-

nomi. Hon r ekonomagronom rn Sveriges Lanbruksuniversitet

och arbetar som konsult p WSP Analys och Strategi. Tidigare har

Jenny bland annat arbetat som miljkonsult p grn tillvxt samt

varit vd r det egna retaget Green Index som granskade och

analyserade samtliga brsretags koldioxidutslpp och klimatar-

bete. Jenny har r FORES tidigare skrivit Kra bil p landet och

rdda klimatet.

Matts Andersson r nationalekonom med samhllsanalyser av

inrastrukturinvesteringar och styrmedel som specialomrde.

Han arbetar som konsult p WSP Analys och Strategi. Tidigare har

Matts bland annat arbetat p SIKA och Nringsdepartementet.

Jakob Rutqvist ansvarar r FORES miljprogram och har en bak-

grund inom politisk ekonomi och miljekonomi rn Harvard Uni-

versity och Uppsala Universitet. Jakob jobbade tidigare p WWF-

initiativet GlobalFOCUS som han ocks var medgrundare utav.

Han har ven varit delegat p Clinton Global Initiative University,

som klimatambassadr deltagit i en expedition till Arktis och harbland annat publicerat rapporten 12 Klimatentreprenrer.

Oskar Taxn r jurist och statsvetare och har arbetat som koor-

dinator och orskningsassistent p FORES. Han har ven arbetat

som redaktr r tv-programmet Ekonomiklubben. Oskar tjnst-

gr r nrvarande som notarie vid Frvaltningsrtten i Stock-holm.


6/129

vv

FORES Forum r reormer och entreprenrskap r en grn och

liberal tankesmedja som vill rnya debatten i Sverige med tro p

entreprenrskap och mnniskors mjligheter att sjlva orma sina liv.

Milj och marknad, migration, retagandet i civilsamhllet, inte-gritet, jmstlldhet, global demokratisering och moderniserad

vlrd det r ngra av de rgor vi jobbar med. Vi r en ppen och

oberoende mtesplats r samhllsengagerade, debattrer, akade-

miker och beslutsattare i hela Sverige.

Tillsammans med personer i hela Sverige ska vi hitta lsningar

p hur Sverige kan mta de utmaningar som globaliseringen och

klimathotet innebr. Vi ungerar som en lnk mellan nykna

samhllsmedborgare, debattrer, entreprenrer, beslutsattare

och seris orskning. FORES producerar bcker och arrangerar

seminarier och debatter.

Besk grna vr webbplats www.ores.se

En grn och liberaltankesmedja

Om Fores


7/129


8/129

vii

Vindkrat ___________________________________________________ 78

Eektivare industrimotorer________________________________ 79

Energieektivisering av bostder och lokaler _____________80

Sammanattning vinnarretag ___________________________ 81

8. Slutsatser och rekommendationer _____________________86

9. Annex, Intervjuer _______________________________________ 90

O2-gruppen ________________________________________________ 91

TAC Svenska AB ___________________________________________ 95

WEG Scandinavia _________________________________________ 97

10. Kommentarer__________________________________________ 100

Frteckning tabeller _______________________________________112

Frteckning fgurer _________________________________________113

Reerenser__________________________________________________ 114


9/129


10/129


11/129


12/129

xixi

Vi vill med studien ge dessa retag deras vlrtjnta uppmrk-

samhet och pminna beslutsattare om att de med relativt enklamedel kan underltta r att retagen ska kunna vxa n mer. Vi

vill ocks lyta ram rlorarnas verksamheter de branscher som

idag ligger lngst irn en lnsam klimatomstllning, men som just

drr borde anta arsutmaningarna. Kanske kan de rent av lra

sig av sina otast mindre och betydligt rskare retagskollegor

om nya rhllningsstt.

Utver rattarna vill FORES srskilt tacka Birgitta Resvik och

Stean Henningsson r deras intressanta och relevanta bidrag,

liksom Ulrika Kroon som redigerat och bearbetat texten. Tack

ven till Jakob Rutqvist och Oskar Taxn p FORES som gjort bety-

dande insatser r studiens tillkomst med tillgg och rdjupande

avsnitt. Ett stort tack ven till Therese Lindahl rn FORES veten-

skapliga rd som nrlst studien och lmnat kommentarer, samttill Klas Eklund som granskat en tidigare version.

Martin dahl,VD, FORES

Mattias Johansson,Vice VD, FORES

Mars 2010


13/129


14/129


15/129

2

scher och en sambandsanalys visar att dessa har en rhllandevis

hg andel strre retag (det vill sga mer n emtio anstllda).Vi drar drmed slutsatsen att rlorarna p hgre pris p utslpp

rmst r strre retag i den energiintensiva industrin. I en struk-

turomvandling mot en lgutslppsekonomi kan drmed dessa

aktrer komma att bli hgljudda motstndare mot kande pris p

utslpp. Det r ocks dessa aktrer som har vl etablerade pver-

kanskanaler och som har rd med proessionell lobbying.

Vilka r d vinnarna p ett stadigt kande pris p vxthusgas-

utslpp? Med kade kostnader blir investeringar i teknik som kan

minska utslppen mer lnsamma och retag som tillhandahller

dessa lsningar blir vinnare. Vinnarbranscherna domineras av

mindre bolag och startups som ota saknar de pverkansmjlig-

heter som de betydligt strre rlorarretagen rogar ver.

I studien analyseras vidare vinstpotential r olika branscheroch tekniker genom att se till kostnadslget r dessa tekniker

samt vilken reduktionspotential som nns. Vi kommer ram till att

de strsta utsikterna till vinst ram till 2020 nns inom:

Vindkraft

Energieektivindustriteknik

Energieektiviseringavlokalerochbostder

Biobrnslenochbiorvaror

Energiteknikfrbyggbranschen

Lgfossilteknikfrtransportsektorn

P kort sikt r det drmed ota eektiviserande tekniker som

blir vinnare. P lngre sikt r det emellertid troligt att mngavinnare uppstr i de branscher som specialiserar sig p att utveckla


16/129

Sammanfattning

3

systemrndrande teknik.

Fr att sttta vinnarbranscherna och driva p den strukturom-vandling som ljer av kade pris p utslpp lggs i studien ram sju

rekommendationer:

Skapa rutsgbarhet. Om retag vet vilken

ramtid som vntar kan de lttare gra de investeringar

som krvs. Frutsgbarhet gr ocks att anpassningen

verlag blir snabbare och mer omattande. Det r drr

bra att ormulera lngsiktiga klimatml med tydligt de-

nierade och stegvis kande ramtida priser p utslpp

(eller minskad kvotmngd inom utslppshandeln).

Tillhandahll inrastruktur. Ett handast exempel r

att stamntet r el byggs ut och anpassas r rnybar-

och smskalig elproduktion, ett annat r att se verntbolagens monopolsituation och inra s kallad

nettomtning.

Satsa p orskning och utbildning. Alla tecken

pekar entydigt mot ett starkt behov av er hgutbildade

personer inom omrden som energieektivisering,

vindkratsteknologi och bioenergi.

Utnyttja BMT (bsta mjliga teknik). Anvnd ikad omattning teknikstandarder som styrmedel r

att premiera anvndning av den mest klimateektiva

tillgngliga tekniken. Det r exempelvis rimligt att

miljbeskattning och andra miljavgiter dierentieras

p ett stt som ullstndigt tar hnsyn till den aktiska

miljbelastningen. Statligt gda bolag skulle kunna taledningen p det hr omrdet.


17/129

4

Energieektivisera oentligt gda byggnader

och miljonprogramsbostderna. Anvnd BMT ratt ge nya vinnarretag och vinnarbranscher en platt-

orm r att bygga marknader och visa upp ny teknik.

Underltta juridiska processer. Det tydligaste

exemplet r tillstndsgivning r vindkrat, dr till-

stndsprocessen kan ytterligare kan samlas ihop till ett

tilllle och rkortas.

Lyssna p vinnarna ocks. Det r viktigt att se

till att inte bara de (stora) retag som drabbas hrdast

sitter vid bordet d regler ndras och system reormeras.

Fr att konkretisera vilka vinnarna r innehller studien

ven presentationer av tre bolag som r st modell r den typ

av retag och arbetstillllen som skapas genom hjda pris putslpp. Dessa r O2-gruppen som sljer vindkratslsningar, TAC

Svenska AB som tillhandahller energieektiviseringstjnster och

WEG Scandinavia som sljer energieektiva motorer till industrin.


18/129


19/129


20/129


21/129

8

r hur kostnadsbelggningen av svenska retags koldioxidut-

slpp ser ut. Dreter rknas ett troligt spann p ramtida koldiox-idpris ut, vilket tjnat som grund r studiens huvudsakliga syte

att analysera vilka branscher och retag som vinner respektive

rlorar p ett hjt koldioxidpris. Studien avslutas med en diskus-

sion kring hur man kan rst de prisrndringar som nu pgr

och hur vi p FORES tycker att dessa rndringar skall bemtas.


22/129

9


23/129


24/129

11

Vilka aktiska kostnader ett retag som slpper ut koldioxid

mter, kan vid en rsta anblick vara svrt att begripa. Det svenska

skattesystemet r diversierat; en mngd olika skatter samverkarmed olika undantagsregler och dessutom pverkas industrin till

stor del av den europeiska handeln med utslppsrtter. Tillsam-

mans utgr delarna vad man skulle kunna kalla koldioxidskatte-

trycket, eller nettopriset p koldioxidutslpp.

Tre komponenter r avgrande r skattetrycket: Typ av

utslppsklla (till exempel brnsle-/eltyp); den sektor inom

vilket retaget verkar samt huruvida retaget omattas av EU:smarknad r utslppshandel EU ETS.

Denna systematik ljer EU:s energiskattedirektiv som reglerar

ramen r hur medlemsstaterna ska beskatta brnslen och el.

Energiskattedirektivet slr ast vilka minimiskatteniver som

gller och innebr att anvndningen av ossila brnslen beskattas

dels per kilo utslppt koldioxid och dels, i vissa all, med en energi-skatt per kWh.

S prisbelggs koldioxid-utslpp en kort exposver situationen i Sverige

Kapitel 3


25/129


26/129

13

S prisbelggs koldioxid-utslpp en kort expos ver situationen i Sverige

Systematiken kompliceras ytterligare av att det nns ett antal sek-

torsspecika undantag. Vid elproduktion r brnslet helt beriatrn skatt istllet tas en skatt ut i konsumentledet. Brnslen som

anvnds i lut- och sjart beskattas i princip inte heller i dagslget,

men lutarten ska inkluderas i utslppshandeln rn r 2012. Ett

annat undantag gller r brnslen som r s kallade ossila brns-

len som rbrukas i vissa industriella processer. Med det avses

brnslen som anvnds i vldigt energiintensiva verksamheter

ssom masugnar och andra metallurgiska processer. Dessa brns-

len r ven de helt undantagna rn koldioxid- och energiskatter.

Enligt Naturvrdsverket och Energimyndigheten har koldioxid-

skatten inte hat ngon betydande eekt p utslppen inom indu-

strin de senaste tjugo ren, mycket p grund av alla undantag och

nedsttningar som gjorts. Den totala skattenivn har till och med

snkts sedan 1990 r industrier utanr EU ETS.1

1. Energimyndigheten & Naturvrdsverket (2008), s. 204


27/129

14

Uppvrmningsbrnslen-

sominteomfattasavEU:s

energiskattedirektiv

Brnslefr

fra

mstllningavel

Uppv

rmningsbrnslen

somo

mfattasavEU:s

energ

iskattedirektiv

Drivmedel(alla

drivmedelomfattasav

EU:s

energiskattedirektiv)

Fossiladrivmedel

(diese

l,bensin,

naturgas,gasol).

Biodrivmedel

(etanol,biogas,

FAME).

Fossila

brnslen

(eldningsolja,

kol,naturgas,

gasolm.m.).

Biobrnsle

(vegetabilis

ochanimaliska

oljoroch

fetter,biogas

m.m.).

nka

Biobrnslen

(ved,flis

pellets,

returlutar,

rtallolja

m.m.).

Brnslefr

elp

roduktion

beskattasej...El

beskattasistlleti

slu

tanvndarledet.

Brn

slenfr

elproduktion:

CO2-skatt0re/kg

Ener

giskatt0

re/kWh

Bensin&diesel:

CO2-skatt105re/kg

Energ

iskatt:

Bensin34re/kWh

Diesel13re/kWh

Natur

gas&gasol:

CO2-skatt:

Naturgas105re/kg*59%

Gasol

105re/kg*52%

Energiskatt0re/kWh

Diese

liarbetsmaskiner

inomj

ordbruk,skogsbruk

ochvattenbruk:

CO2-skatt105re/kg*21%

Energiskatt13re/kWh

Diese

livissgruvindustriell

verksamhet:

CO2-skatt105re/kg*21%

Energiskatt0re/kWh

CO2-skatt0re/kg

Energiskatt0re/kWh

UtanfrEUETS:

CO2-skatt105re/kg

Energiskatt1-8re/kW

h

CO2-skatt105re/kg*2

1%

Energiskatt0re/kWh

InomE

UETS:

CO2-skatt105re/kg*1

5%

Energiskatt0re/kWh

CO2-skatt105re/kg*9

4%

Energiskatt1-8re/kW

h

CO2-skatt0re/kg

Energiskatt:

Rtallolja36re/kWh

vriga0re/kWh

CO2-skatt0

Energiskatt

re/kg

0re/kWh

Hushll&

service

m.m.

Industri,

jordbruk,

skogsbruk

vattenbruk

Annan

vrme-

produktion

Industri&

vrme-

produktioni

kraft-

vrmeverk

Figu

r1.Figur1.Engra

fiskverblickavskatternapenergiomrdet,

exklusivedeheltundantagnasektorerna:

Klla:Proposition

2009/10:41,s132


28/129

15


I och med proposition 2009/10:41 grs vissa rndringar i beskatt-

ningen. Koldioxidrabatten r uppvrmningsbrnslen som omat-tas av EU:s energiskattedirektiv och som anvnds utanr EU ETS

snks rn dagens 79 procent till 70 procent r 2011 och till 40 pro-

cent r 2015. Den s kallade 0,8 procentsregeln som innebr att

energiintensiva industriretag utanr EU ETS har tt kratigt

reducerade skatter om koldioxidskatten verstigit 0,8 procent av

omsttningen asas ut i tv steg till r 2015. Koldioxidskatten p

brnslen som anvnds i industrianlggningar inom EU ETS slopas

helt rn r 2011. Energiskatten r industri bde inom och utanr

EU ETS kommer rn och med r 2011 att hjas rn 0,5 2 till 2,4 re

per kWh.

Dessa rndringar innebr en successiv hjning av skatten p

utslpp r de retag som ligger utanr EU ETS, inklusive jord-

bruk, skogsbruk och transporter och en snkning r de retagsom benner sig innanr EU ETS. Detta innebr att majoriteten

av de strre enskilda utslpparna kommer att betala r sina

utslpp p marknaden och inte genom beskattning, i och med

att EU ETS vxer och omattar er sektorer och gaser. Koldiox-

idskatten kommer drmed att anvndas rmst r inrikes trans-

porter och jordbruk, som i Sverige tillsammans str r cirka 46

procent av de totala utslppen.3 Energiskatten kommer dock attanvndas, om n i olika stor utstrckning, i hela ekonomin.

Fr de mindre industriella verksamheterna som inte omattas

av EU ETS kommer det undantag som i dagslget nns r ossila

brnslen som rbrukas i vissa industriella processer utanr EU:s

system r handel med utslppsrtter att nnas kvar. D dessa

2. Miniminivn i EU:s energiskattedirektiv3. Denna och mycket annan statistik kring de svenska utslppen nns p Naturvrdsverkets webbplats: www.naturvardsverket.se


29/129

16

utslppskllor varken deltar i utslppshandeln eller betalar energi-

och koldioxidskatt, omattas de i princip inte av ngon regleringalls p omrdet. Frn r 2013 kar mjligheten att lgga mindre

industriella anlggningar utanr EU ETS, och drmed riskerar

allter utslpp att hamna helt utan reglering. Sveriges ambition

r att tcka dessa utslpp med ngon orm av beskattning, men

i proposition 2009/10:41 avgjorde regeringen att mer kunskap

krvs r att gra detta p ett bra stt och rgan undersks drr

vidare.

De senaste rens utveckling p skatteomrdet r p mnga

stt vlkommen. Att reglera utslpp genom skatt eller genom

handel med utslppsrtter r egentligen samma stt att angripa

problemet, men dr regleringen grs med olika utgngspunkter.

Med en skatt stter man ett ast pris p utslpp och sedan r

ekonomins aktrer sjlva anpassa utslppen. Med utslppshandelstter man istllet en ast mngd totala utslpp och lter sedan

ekonomins aktrer anpassa priset.

En utslppsmarknad har jmrt med en koldioxidskatt drmed

tv uppenbara rdelar. P en utslppsmarknad aststlls rst den

tilltna mngden utslpp, sedan priset. En koldioxidskatt innebr

att mngden utslpp pverkas av det satta priset. Beroende p hur

priset stts kommer utslppsmngden allts att variera och det rpraktiskt vldigt svrt att veta i rvg hur stora utslppen aktiskt

blir. Den andra rdelen r att en global utslppsmarknad r poli-

tiskt genomrbar p ett stt som en global koldioxidskatt inte r.

Klimatutslppen sker globalt och r att tillrcklig eekt br en

skatt vara global. Givet det motstnd till verstatliga skatter som

nns bara inom EU, realler en globalt aststlld skatt osannolik.En nackdel med utslppshandel r dock att man som land


30/129

17


tappar ull beslutandertt och mste kompromissa med andra

lnder om nivn p utslppstaket inom handelssystemet. Detgr visserligen att lgga koldioxidskatt ven p aktrer inom

handelssystemet, men om ett land gr detta har det ingen eekt

p utslppen (taket r ju satt gemensamt) utan innebr att mer

utslpp grs i andra delar av handelsomrdet. Detta r ocks

orsaken till att regeringen valt att asa ut koldioxidskatten r den

handlande sektorn.

En annan nackdel med ett handelssystem r att det kan vara

komplicerat och dyrt att mta och rapportera utslppen. Det r

mycket p grund av den komplexiteten som man nnu inte har

inkluderat inrikes transporter och jordbruk i handeln. P grund av

de administrativa kostnaderna har man ocks valt att exkludera

mindre industriella anlggningar.

Mnga politiska beslutsattare i Sverige och internationellteterstrvar idag ett hjt pris p utslpp, genom skatter eller

handel med utslppsrtter, men ota hlls ambitionerna tillbaka av

rdslan r koldioxidlckage. Med koldioxidlckage avses risken

att kade kostnader r utslpp i ett land leder till att utslpps-

intensiv industri och nyinvesteringar i sdan yttar utomlands.

Detta betyder att det r miljmssigt mindre eektivt r till

exempel den svenska staten att utorma skatter som leder till attsvenska utslpp minskar medan utlndska utslpp kar i motsva-

rande mn. I praktiken sytar termen allts p rsmrad konkur-

renskrat r svensk utslppsintensiv industri och risken r att

jobben lmnar landet om kostnaden r att slppa ut vxthusgaser

blir r hg.

Rdslan r koldioxidlckage r utbredd i bde EU och USAoch r en anledning till varr mnga utslppsrtter delas ut gratis


31/129


32/129


33/129


34/129


35/129


36/129


37/129


38/129

25

Framtida koldioxidpris i Sverige

skrev 2008 i sitt slutbetnkande gllande utslpp utanr EU ETS;

Styrningen kan p sikt behva skrpas r att ge incitament tillytterligare tgrder. Industrins skatteniv br p sikt nrma sig den

niv som gller r hushllen. 7

Detta skulle i s all betyda minst 1 005 kr/ton CO2e. Med tanke

p att koldioxidskatten troligen kommer att skrpas, kan vrigsek-

torn rkna med en kostnad p koldioxidutslpp ngonstans mellan

630 - 1 605 kr/ton CO2e rknat p en koldioxidskattekning p 60

re som maximal skrpning, vilket motsvarar den vre nivn p de

kningsrslag som motionerats i riksdagen.

Prisintervallet r vrigsektorn ligger drmed i ngorlunda niv

med prognoser r EU ETS, vilket r ett troligt utall med tanke p

att beslutsattare, r att inte snedvrida konkurrensen, vill kost-

nadsbelgga utslpp unger p samma stt r jmrbara aktrer

inom och utanr EU ETS.

Framtida pris r transportsektorn

Den verlgset strsta utslppskllan i vrigsektorn r inrikes

transporter och r denna sektor gller speciella ml och rutstt-

ningar. Fossilt drivmedel r kratigt beskattat med bde koldioxid

och energiskatt och Sveriges ml r att ha en ossiloberoende or-donsotta r 2030. Som ett led i detta snks exempelvis terbe-

talningsnivn p koldioxidskatten r dieselolja i jordbruks- och

skogsbruksmaskiner kratigt med start 2011, samtidigt som energi-

skatten p dieselolja hjs.8

Klimatberedningen skrev i sitt slutbetnkande att kostnaderna

7. SOU 2008:24, s. 3138. Proposition 2009/10:41, kap. 6.7 och 7.2.1


39/129


40/129


41/129


42/129


43/129

30

Det r ga verraskande att de retag som initialt rlorar mest

p ett hjt pris p koldioxid str att nna i tillverknings- ochtransportindustrin. Dremot r det inte uppenbart hur dessa sek-

torer ser ut jmrt med andra sektorer samt hur deras produk-

tion hnger samman med vrigt svenskt nringsliv.

Fr att studera vilka rlorarna r, hur ett hjt koldioxidpris slr

mot retagen och vilket genomslag motstndet mot ett hgre pris

kan vntas , analyseras i denna studie rlorarretagen utirn

tv rgor:

VilkardestrstautslpparnaavkoldioxidiSverige

och hur mycket hgre skulle deras kostnader bli vid ett

hgre koldioxidpris?

Vilkenrrelationenmellanettfretagsstorlekochdess

relativa energianvndning?

Dessa rgor bottnar i hypotesen att det inom nringslivet i Sverige

nns ett tal stora utslppare med mnga anstllda och mycket

inytande i den politiska processen vad gller inte minst energi,

jobb, industri, beskattning och milj. Dessa retags kostnader blir

med ett kat koldioxidpris vsentligt hgre, vilket troligen kom-

mer att leda till kratiga protester rn deras sida.

Vilka r de strstautslpparna i Sverige?

Som diskuterats ovan nns majoriteten av de enskilt strsta ut-

slpparna inom den handlande sektorn, medan vrigsektorn be-str av mindre aktrer och privatpersoner (de senare rmst d


44/129

31

Frlorarna

genom bostder och inrikes transporter). I vrigsektorn nns ven

en del strre enskilda utslppare inom rmst transportsektornoch kemisk industri. Jordbruket bestr visserligen av en mngd

mindre aktrer men har historiskt knnetecknats av ramgngsrik

organiserad lobbying och r drr en krat att rkna med. 1

Utirn Naturvrdsverkets statistik av retagen inom den

handlande sektorn har tabell 3 ramstllts. Samtliga retag p

Topp 20-listan ver strsta utslppare ternns i ett tal bran-

scher och det r i stor utstrckning samma branscher om man letar

sig lngre ner p listan. Det ramgr ocks tydligt att yra retag

benner sig i en klass r sig och str tillsammans r inte mindre

n 17 procent av de samlade svenska utslppen (vissa hade kanske

rvntat sig att se Vattenall hgre upp p listan, men majoriteten

av deras ossila utslpp sker utanr Sveriges grnser). Summerar

man alla 20 retagen nr man upp i ca 26 procent en jrdedel avde samlade svenska utslppen.

1. Fr en analys av industrin inom vrigsektorn se F (2007)


45/129


46/129

33

Frlorarna

Samma mnster ternns p nivn r enskilda utslppskllor.

Ngra anlggningar str r de strsta svenska utslppen avsvl koldioxid som vriga vxthusgaser.

Verksamhets-utvare

Anlggning Bransch Utslpp2008

Andel avSveriges

totalautslpp(ackumuleran-

de procent)

SSABOxelsund AB

SSAB Oxelsund Jrn och Stl 2 334 970 3,6

Lulekrat AB Kratvrmeverket El och jrrvrme 2 229 736 7,1

PreemPetroleum AB

Preemra Lysekil Ranaderi 1 769 903 9,9

Cementa AB Sliteabriken Mineral Cement 1 541 171 12,3

SSABTunnplt AB

Metallurgi, Lule Jrn och Stl 1 252 730 14,3

Borealis ABKracker-anlggningen

Energi Kemi 615 596 15,2

AB Fortum Vrme(samgt medStockholms stad)

Vrtan El och jrrvrme 610 389 16,2

PreemPetroleum AB

PreemraGteborg

Ranaderi 539 306 17,0

ShellRanaderi AB Shell ranaderiGteborg Ranaderi 522 275 17,8

Mlarenergi AB KVV, Block 4 El och jrrvrme 490 242 18,6

Totalt (ton)Totalt (procent av Sverigestotala utslpp)

11 906 318 18,6 %

Tabell 4. De 10 enskilda anlggningar som slppte utmest koldioxid i Sverige 2008


47/129


48/129


49/129

36

Tillverkningsindustri

64%

Jordbruk

Transportfretag

El- gas- vrme - och

vattenverk,

reningsverk

5%

5%

5%

4% 2%

Parti- och detaljhandel

Fastighetsbolag

13%

Byggindustri

1% Hotell- ochrestaurang

Post- och telefretag

1%

Figur 3. Relativ energirbrukning mellan nioutvalda branscher

Energirbrukningen i Sverige procentuellt rdelad pbranscher r 2005

Klla: SCB, Statistikdatabasen, rlig energistatistik r senast, enligt denna uppdelning, tillgngligt r (2005)

Figur 4. Fretag rdelade p storleksklasser

Frdelning av antalet retag utirn antal sysselsatta r 2005

760 000

5 800 1 600 800 400

0

100 000

200 000

300 000

400 000

500 000

600 000

700 000

800 000

0-19

anstllda

20 -49

anstllda

50-99

anstllda

100 -249

anstllda

250+

anstllda

Notera: r 2005 har anvnts d dessa data anvnds ihop med energistatistiken ovan dr 2005 r senasttillgngliga r.


50/129


51/129

38

Figur 5 visar att sambandet r svagt, mest beroende p att jordbruk

knnetecknas av svl en hg relativ energianvndning (i termerav antalet GWh per miljard kronor i produktionsvrde) som en ex-

tremt hg andel smretag (99,9 procent). Om man exkluderar

sektorn jordbruk ramtrder ett mer tydligt samband.

Figur 6 visar att skillnaden i den relativa energianvndningen va-

rierar mellan sektorerna rn cirka em GWh till cirka 35 GWh, eller

med aktor sju. Sektorn el-, gas-, vatten- vrme- och reningsverk r-

brukar cirka 35 GWh per miljard kronor i produktionsvrde. Samti-digt r andelen smretag som lgst i denna bransch, 88 procent.

0

5

10

15

20

25

30

35

40

86 88 90 92 94 96 98 100

Andel smfretag (0-19 anstllda )

Tillverkningsindustri

Post & telefretagByggindustri

Fastighets-

fretagParti- & detaljhandel

Hotell & restaurang

Transportfretag

El, gas , vatten, vrmeverk

Gwh per Mdr kr i prod.vrde

Figur 6. Samband mellan andelen smretag ochenergirbrukningen r 2005, exklusive jordbruk

Samband mellan andel smretag (0-19 anstllda) och energi-anvndning (GWh/Mdr kr i prod. vrde) exklusive jordbruk r 2005


52/129


53/129

40

delen smretag och elanvndning per anstlld i respektive

bransch.3 Det r vl vrt att notera att energiintensiteten per an-stlld varierar vldigt mellan branscherna. Tillverkning av sten-

kolsprodukter, rafnerade petroleumprodukter och krnbrnsle

toppar listan med 6 914MWh/anstlld och 72 procent smbolag

medan metallvaru- maskin-, el- och optikindustri ligger i botten

med 33MWh/anstlld och 85 procent smbolag.

Sammantaget pekar statistiken p att det r bland de stora

retagen inom tillverkningsindustrin samt inom de kommunala

tekniska verken som den relativa energianvndningen r allra

strst. Bland de branscher som uppvisar en hg andel smretag

r andra sidan den relativa energianvndningen lg. Undantag

rn regeln r sektorerna jord- och skogsbruk. Dessa knnetecknas

av svl en hg relativ energianvndning som av stor andel sm-

retag.

3. Branscherna r, rn strsta till minsta energianvndning per anstlld: Tillverkning av stenkolsprodukter,rafnerade petroleumprodukter och krnbrnsle, Massa-, pappers- och pappersvarutillverkning, Stl- ochmetallramstllning, Utvinning av mineral, Tillverkning av kemikalier och kemiska produkter, Tillverkning av icke-metalliska mineraliska produkter, Trvaruindustri, ej mbler, Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksvaruindustri,

Gummi och plastvaruindustri, Textil-, bekldnads-, lder- och ldervaruindustri, Tillverkning av metallvaror utommaskiner och apparater, Transportmedelsindustri, vrig tillverkningsindustri, Frlagsverksamhet, grask ochannan reproindustri, Metallvaru- maskin-, el- och optikindustri.


54/129

41

Frlorarna

10

100

1000

10000

65 70 75 80 85 90 95 100

MWh/anstlld

Andel smfretag (0 -19 anstllda)

Figur 8. Samband mellan andelen stora retag och

energirbrukningen per anstlld r 2008 r bran-scher inom tillverkningsindustrin


55/129

42

Vr hypotes

Hur stmmer resultaten ovan med vr hypotes att de verkliga r-lorarna inom nringslivet av ett hgt koldioxidpris r ett tal str-

re retag?

Sammantaget bekrtar resultaten vr hypotes. Ngra retag

r de stora rlorarna, nnu rre de riktigt stora rlorarna. Vidare

nns ett generellt samband mellan energiintensitet och storre-

tagande, troligen som resultat av omattande stordritsrdelar

i utslpps- och kapitalintensiv industri. Man kan ven se att era

av de stora rlorarna gs av stat och kommun. Det kan med andra

ord utan tvivel sgas att tongivande delar av den svenska tillverk-

nings- och energiindustrin kommer att drabbas kratigt av ett hjt

pris.

Flera av dessa retag r inytelserika bde inom nringsliv

och politik och har uppenbara intressen att protestera hgljuttr att motverka hjda pris p utslpp. Det r troligt att just detta

aktum ligger bakom dagens olika kompensationssystem i orm av

nedsatta avgiter och subventionerad omstllning.

Detta aktum br inte underskattas i klimatpolitiken eller i

nringslivets omstllning mot lgossil produktion. Det r i stor

utstrckning rlorarna som kommer med rslag d standarder

och regleringar aststlls, det r de som har rd med intresseor-ganisationer och proessionell lobbying. Vinnarna, som vi ska se

nedan, saknar i stor utstrckning dessa mjligheter och kan drr

rvntas ett oproportionerligt litet utrymme i beslutsattande-

processer.


56/129


57/129


58/129

45

Vinnarna

Kapitel 6

I tider av strukturomvandling och teknikskiten hamnar

okus ota p de som rlorar p rndringar som sker i samhllet.

Under tidigt 1800-tal var det ludditerna i Storbritannien som slog

snder maskiner i protest mot industrialiseringen som hotade

deras jobb och trygghet. Under 1900-talet har jordbrukare i

Europa och USA eektivt motsatt sig rihandel och annan utveck-ling som hotat deras privilegierade stllning. P 1970-talet var det

varvsindustrin i Sverige som lnge ck konstgjord andning i rsk

att undvika en strukturomvandling som redan var igng. I dag ser

vi samma tendenser inom exempelvis bilindustrin och i klimatde-

batten diskuteras rlorarretag och rlorarbranscher mycket

och lnge.

Utan att p ngot stt underdriva svrigheterna r mnniskoratt byta jobb, skola om sig och den oskerhet som en struktur-

omvandling r med sig, vill vi i det hr kapitlet studera vilka

branscher och retag som blir vinnare vid en omstllning till en

lgutslppsekonomi. Var kommer nya jobb att vxa ram och nya

exportsuccer att skapas?

I tidigare kapitel konstaterades att givet klimatmlen till r2020 kommer kostnaden r utslpp att ka r bde den hand-


59/129

46

lande sektorn och vrigsektorn. Fr den handlande sektorn r ett

troligt spann 400900 kr/ton ton CO2e, r vrigsektorn 6301605kr/ton CO2e och r transportsektorn 16302 605 kr/ton CO2e.

Nr priset p koldioxidutslpp kar rn dagens prisniv till ett

branschverskridande pris p omkring 1 000 kronor per ton och

uppt kommer retag att minska utslppen tills kostnaden r

att minska ett ton extra verskrider denna niv. Ett retag som

slpper ut koldioxid kommer allts i teorin att satsa p utslpps-

minskande tgrder tills kostnaderna r dessa ligger i niv med

det pris retaget mste betala r att slppa ut, oavsett om detta

pris r satt p EU ETS eller genom beskattning. En uppsttning

tgrder kommer att, som idag, anvndas r att minska utslppen.

Dessa tgrder kan vara eektivisering, ny teknik, ndrade rutiner,

kp av utslppsrtter, etc.

De principiella eekterna av ett kat pris visas i diagrammet hrintill.


60/129

47

Vinnarna

Figur 9. Sambandet mellan utslppspris och ut-slppsmngd

Nr priset p utslpp kar rn P till P+avgit minskar mngden ut-

slpp rn q till q+avgit.

I denna studie sker vi eter de branscher som vinner p detta r-

ndrade koldioxidpris. Med vinnare menas hr att branschens/

retagets vinster och omsttning kommer att ka. En vinnar-bransch mste drmed dels bjuda ut teknik som minskar koldiox-

idutslppen och dels kunna ka sin omsttning och vinst d eter-

rgan p utslppsminskande teknik vxer.

Det nns naturligtvis andra stt att deniera och ta ram vinnar-

branscher p, exempelvis:

q+avgift

P+avgift

P

Efterfrgan p fossilabrnslen

UtslppCO2

Pris CO2


61/129

48

Endelteknikerminskarkoldioxidutslppenfrnbent-

liga kllor, vilket innebr att de som rlorar p dentua klimatpolitiken kan trsta sig med att de totala

kostnaderna r deras utslpp minskar. De blir dock inte

vinnare i vr mening.

Omvinnareistlletdenierasutifrnantaletarbetstill-

llen, kommer vissa branscher att vinna p att relativ-

priserna p inputvaror rndras (till exempel genom

att kade priser p transporter och energi minskar rela-

tivpriset p arbetskrat).

En tydlig vinnare i denna mening r livsmedelssektorn, dr kade

priser p transporter leder till att mer arbetskratsintensiv pro-

duktion gynnas (det vill sga smskalig produktion nra slutkon-

sumenten). En analys av WSP har visat att eekten av inrandetav en kilometerskatt i detta all kan innebra tusentals nya jobb.1

Ytterligareettangreppssttvoreattstuderasvenska

retags koldioxideektivitet relativt liknade branscher

utomlands. D skulle man kunna studera vilka svenska

branscher som skulle vinna p ett internationellt hgt

koldioxidpris d klimateektivitet blir en strre konkur-rensrdel.

Detrocksmjligtattstuderaolikasttattanvnda

intkterna rn klimatskatter och auktioneringen av

utslppsrtter och se vilka som vinner p detta.

1. Naturvrdsverket (2007)


62/129

49

Vinnarna

S fnner vi vinnarna

Vr analys sker i ljande yra steg:

1) Studera vilka sektorer som har den strsta reduktions-

potentialen (se denition nedan) r koldioxidutslpp

idag. Detta steg grs r att avgrnsa studiens omatt-

ning till de sektorer som r mest intressanta.

2) Studera vilka koldioxidsnla tekniker som kan snka

utslppen inom dessa sektorer och hur stor vinstpo-

tential (se denition nedan) dessa tekniker har. Fr att

bli en vinnare mste man slja produkter som antingen

erstter en existerande utslppsklla eller minskar

utslppen rn den.

3) Summera vinstpotentialen r nrliggande koldiox-idsnla tekniker r att ram data r hela branscher.

4) Avgra om vinstpotentialen r teknikerna gr bran-

schen till en vinnare.

Indata i orm av reduktionspotentialer och reduktionskostnader

har hmtats rn rapporten Mjligheter och kostnader r att re-

ducera vxthusgaser i Sverige.2 Vi utgr rn bentlig teknik ellerteknik som hller p att utvecklas. Helt ny och/eller oknd tekno-

logi omattas inte av studien.

Med stor sannolikhet nns mnga av ramtidens vinnare inom

idag icke existerande branscher. Studerar man ekonomisk historia

ser man hur teknikskiten driver ram helt nya typer av retag och

branscher som bara ngra r tidigare var helt oknda. Genom att2. McKinsey & Company (2008)


63/129

50

underska vinnare bland dagens existerande branscher kan man

dels en bild av vinnarna och vad som karakteriserar dem, menven en ngervisning om hur ramtidens oknda vinnare kan

komma att se ut.

Reduktionspotential ochvinstpotential

I vr analys har vi studerat vilka koldioxidsnla tekniker som har

strst vinstpotential.Med vinstpotentialen avses hur stor vinst en

koldioxidsnl teknik maximalt skulle kunna generera rligen r

leverantren av tekniken om alternativkostnaden r att betala det

ulla priset r utslppen.

Naturligtvis nns det mnga skl till att vinsten i praktiken inte

skulle bli s stor som den maximala vinstpotentialen, men p enkonkurrensutsatt marknad borde storleken p marknaden ligga

relativt nra den maximala vinstpotentialen och denna metod

ungerar drmed bra r att identiera de koldioxidsnla tekniker

som r mest relevanta att studera vidare.

Vinstpotentialen berknas med hjlp av reduktionspotentialen

och reduktionskostnaden r respektive teknik. Med reduktions-

potential avses hur mycket koldioxid den aktuella tekniken harmjlighet att rligen spara jmrt med ett neutralt reerenssce-

nario till r 2020. Reduktionspotentialen r en unktion av bland

annat:

Hurstorakoldioxidutslppenridag.

Hurfortbranschexperterbedmerattteknikutveck-

lingen gr. Fysisktillgngpresurser.


64/129

51

Vinnarna

Hurhgnyinvesteringstaktenrfrnybyggnad,

ombyggnad, inkp och s vidare.

Reduktionskostnaden berknas som merkostnaden r den koldi-

oxidsnla tekniken jmrt med ett konventionellt alternativ. Re-

duktionskostnaden tar hnsyn till investeringar, skillnader i drits-

kostnader och eventuella besparingar rn minskat energibehov.

Andra kostnader, till exempel transaktions- och omstllningskost-

nader, r inte inkluderade.

Vinstpotentialen per r r helt enkelt skillnaden mellan priset

r att slppa ut koldioxid jmrt med reduktionskostnaden r

en koldioxidsnl teknik multiplicerat med reduktionspotentialen

r den aktuella tekniken.

Vinstpotential = (S RK) *RP

dr:

S = Nivn p utslppspriset, (kr/ton)

RK = Reduktionskostnaden, (kr/ton)

RP = Reduktionspotentialen, (ton)


65/129

52

Figur 10. Vinstpotentialen symboliseras av denstreckade ytan i fguren.

Vr analysmodell bygger p en s kallad bottom-up metod, vilket

innebr att vissa tekniker som enligt analysen r lnsamma inte

realiseras. Vrt begrepp vinstpotential r allts inte exakt i den

meningen men torde vara en god indikation ( ju mer den potenti-

ella lnsamheten r en teknik kar, desto mer sannolikt r det att

den inrs), och tjnar drr gott som en utgngspunkt r analy-sen.

Det r ocks viktigt att ppeka att vinstpotentialen i vr berk-

ning r den premie retag kommer att vara villiga att betala r

den koldioxidsnla tekniken. Vad gller investeringarnas absoluta

storlek tillkommer givetvis den summa pengar som i basscenariot

hade anvnts till den konventionella investeringen om det handlarom ett utbyte av teknik. Total potentiell marknadsstorlek r

S

Reduktionskostnad,kronor per ton

= Vinstpotentialentotalt fr alla tekniker

Reduktionspotential


66/129


67/129

54

Var fnns de strstareduktionspotentialerna?

Fr att identiera de branscher som vinner p ett hgt koldioxid-

pris har vi brjat med att studera var de strsta reduktionspoten-

tialerna r olika tekniker nns. Av tabell 6 ramgr vilka sektorer

som har strst reduktionspotential.

Vinstpotential r koldioxidsnl teknikI detta avsnitt studerar vi hur stora vinstpotentialerna r sektorsvis

r olika koldioxidsnla tekniker. Vi har valt att avgrnsa studien till

de yra sektorer som har strst reduktionspotential: Transport-,

Energi Industri Bostder& lokaler

Transport Jordbruk Avall

6,9 7,9 5,5 2,2 0,8 0,35

Tabell 6. Sektorer med strst reduktionspotentialtill r 2020, miljoner ton CO2

Reduktionspotential, mil-joner ton CO2

Vinstpotential, Mdr kr

Energi 6,9 2,8 6,2

Industri 6,8 3,2 7,1

Bostder & lokaler 6,1 3,5 8,8

Transport 1,6 3,6 5,7

Tabell 7. Reduktions- och vinstpotential i olika sektorerr 2020


68/129

55

Vinnarna

energi-, industri- och bostads- och lokalsektorn. Vi kommer nedan

att g igenom hur situationen ser ut sektor r sektor.I berkningarna har vi anvnt de tre olika spannen som rknats

ram ovan r respektive sektorer, vilket innebr att de olika

vinstpotentialerna kommer att redovisas i orm av ett r sektorn

relevant spann.

EnergisektornHgst vinstpotential bland koldioxidsnla tekniker inom energi-

sektorn har havs- och landbaserad vindkrat. I dagslget str vind-

kraten r 1,99 TWh av Sveriges sammanlagda elproduktion p

cirka 146 TWh (2008).3 Inte srskilt mycket kan man tycka, men

allt tyder p att vindkratsinvesteringarna hller p att ta ordentlig

art i Sverige.

Mellan ren 2007 och 2008 kade vindkratproduktionen med40 procent och regeringens nya planeringsml till r 2020 r 30

TWh vindkrat. I samband med vr rundringning till vindkrats-

retag mrktes tydligt den optimism och ramtidstro som rder

inom branschen. Flera av retagen hade redan satt upp ml p 2,5

till 3 TWh r r 2015 vilket visar p att regeringens planeringsml

avspeglas ven i vindkratsretagens arsplaner.

Energimyndigheten pekar p era viktiga aktorer r attplaneringsmlet skall vara mjligt att n, bland annat: snabbare

tillstndsgivning genom att vindkraten tas bort ur rordningen

om miljarlig verksamhet, en, istllet r era, ingngar r

investerare till myndigheter samt en hjning av den procentandel

rnybar energi som elhandlarna r tvungna att ha inom elcerti-

katsystemet.3. Energimyndighetens aktabas, se: http://energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/


69/129

56

Andra stt att minska koldioxidutslppen r att minska topp-

belastningarna p elntet. Detta kan exempelvis uppns genom attmed dierentierade taxor rm industrin att rdela sin elr-

brukning ver dygnet p ett annat stt n idag. Att p detta stt

minska oljeanvndningen genom minskad topplast, har emellertid

ingen tydlig vinnare. Det handlar mer om hur eltarierna konstru-

eras. Slutligen nns det ven en mindre del torv och kol kvar att

byta ut till biobrnsle i den svenska elproduktionen.

Bland de koldioxidsnla tekniker som inte tas upp hr hr krn-

kraten. Vi bedmer att den p grund dess kontroversiella status,

i kombination med lnga projekteringstider och oklart kostnads-

lge, inte kommer att byggas ut re r 2020. Teknikutvecklingen

gr emellertid snabbt och om opinionen svnger r det mjligt

att en utbyggnad initieras innan 2020. Vinnarna p detta i Sverige

r dock rmst de stora energibolagen som ocks r rlorare pett hgt koldioxidpris i sin ossilintensiva energiproduktion. Vid

nationell uranbrytning, ocks mycket kontroversiellt, nns dock

en potentiell vinnarbransch i driten av denna.

Koldioxidsnl teknik Reduktionspoten-tial, Mt CO2e

Kostnad kr/tonCO2e

Vinstpotential, Mkr

Vindkrat p land 3 -200 1 800 3 300

Vindkrat till havs 2 300 200 1 200

Erstt olja, topplast 0,7 430 0 329

Erstt torv 0,6 250 90 390

Erstt kol, kratvrme 0,5 450 0 225

Lastutjmning 0,05 70 17 42

Tabell 8. Vinstpotentialer r koldioxidsnla teknikerinom energisektorn r 2020


70/129


71/129

58

Tabell 9. Vinstpotentialer r koldioxidsnla teknike

inom bostads- och lokalsektorn r 2020

Koldioxidsnl teknik Reduktions-potential,

miljoner tonCO2

Kostnadkr/ton

CO2, ca

Vinst-potential,

Mkr

Lgenergilampor 1,2 -2 200 3 396 4 566

Belysning lokaler 0,7 880 0 508

Vrmepump, bostder 0,6 950 0 393

Fjrrvrme smhus 0,54 100 286 557

50 % lgre uppvrmning,bentliga lokaler

0,5 -900 765 1 253

110 kWh/m2 bentliga smhus 0,42 1 000 0 254

Eektivare vitvaror 0,37 -2 250 1 066 1 426

Dritsoptimering,ferbostadshus och lokaler

0,31 -6 400 2 179 2 481

80 kWh/m2 bentliga smhus 0,31 1 500 0 33

Bergvrmepump lokaler 0,23 -750 317 542

15 % lgre uppvrmning,bentliga lokaler

0,22 -4 200 1 063 1 277

50 % lgre uppvrmning, nya lokaler 0,2 -800 286 481

Minskad standby 0,2 0 126 321

Eektivare kontorsutrustning 0,15 -2 000 395 541

20 % lgre uppvrmning, nya lokaler 0,1 -2 600 323 421

50 kWh/m2 nya smhus 0,085 -300 79 162


72/129

59

Vinnarna

drit av byggnaderna. Incitamenten att spara energi r drr lga

d vinsten ota inte tillaller den individ som anstrnger sig, utantillaller ett anonymt kollektiv.

Det nns dock mycket som talar r att en hjd koldioxidskatt

skulle kunna leda till ett kat intresse rn allmnheten och kade

incitament r olika aktrer att samarbeta kring dessa rgor.

Emellertid kan det ortarande kvarst ett strukturellt problem

som rsvrar r sektorn att reagera p ekonomiska styrmedel

p ett ekonomiskt rationellt stt. Hr nns potential r politiska

beslut som skulle kunna ka intresset r olika aktrer att samar-

beta, utbyta kunskap och agera kring dessa rgor.

IndustrinNedan listas de koldioxidsnla tekniker med koppling till indu-

strisektorn som har strst vinstpotential. P era stllen i listanternner vi CCS (Carbon Capture and Storage) som innebr att

koldioxid samlas in i samband med rbrnning r att sedan kom-

primeras och slutlagras i till exempel gamla gruvschakt. Denna

omdiskuterade teknik har bde en stor reduktionspotential samt

en rvntat relativt lg reduktionskostnad.

Enbart r svenskt vidkommande berknas denna teknik kunna

snka de svenska utslppen med em procent r en kostnad pknappt tv miljarder kronor per r. D ingr ven reduktionspoten-

tialen rn CCS r kalk och cementindustrin som inte tagits med i

nedanstende tabell.

CCS-tekniken r emellertid inte rdigutvecklad n och vissa

tvivlar p att den kommer vara kommersiellt gngbar under den

nrmaste tiden. Linkpingsorskaren Andres Hansson, som viintervjuat, r positiv, men orolig r att tekniska svrigheter kan


73/129

60

leda till att CCS blir dyrare n berknat. Se ven aktaruta sidan 62.

En intressant dimension av CCS r att om tekniken anvndsr bioenergianlggningar kan vxthuseekten drivas baklnges

genom att koldioxid rn atmosren rs ner i berggrunden. Detta

kan ske etersom den bioenergi som anvnts kommer rn vxter

som under sin vxtperiod bundit kol rn atmosren. Tekniken

har en betydande potential att minska nettodet av koldioxid till

atmosren till samma pris per reducerat ton koldioxid som vrig

CCS-teknik. r 2008 stod biobrnslen r 123 TWh av den totala

svenska energitillrseln om 612 TWh, vilket r mer n den mngd

energi som tas ut rn vatten- eller krnkraten. 5

En annan koldioxidsnl teknik med hg vinstpotential r

anvndningen av eektivare industrimotorer. Enligt WSP:s expert

p industrins energianvndning, Agneta Persson, anvnds motorer

verallt inom industrin: r att driva pumpar, redskap, svarvaroch maskiner. En del motorer blir s varma att de mste kylas av,

vilket kar energirbrukningen. Mjligheten att byta motorer till

modeller med lgre energitgng r stor. Att s inte sker redan idag

beror bland annat p att kostnaderna r omstllning och dritsav-

brott inte r medtagna i kostnadsberkningarna.

Vidare nns det stora eektiviseringsvinster att gra genom

att investera i energieektivare industrilokaler. Investeringar isvl energieektivare motorer som lokaler skulle vara lnsamma

att genomra r industrin redan idag. Det nns med andra ord

trsklar r att genomra dessa tgrder som inte ramgr av

den ekonomiska kalkylen. Exempel p hinder kan vara omstll-

ningskostnader, okunskap, tidsbrist med mera. Vi antar dock att

5. Energimyndigheten (2009)


74/129

61

Vinnarna

Tabell 10. Vinstpotentialer r koldioxidsnla tekniker

inom industrisektorn r 2020

Koldioxidsnl teknik Reduktions-potential,

milj ton CO2

Kostnadkr/ton

CO2, ca

Vinst-potential,

Mkr

CCS (jrn och stl) 2,25 650 0 563

Eektivare motorsystem 1,4 -940 1 876 2 576

Biobrnsle 0,58 580 0 186

CCS (ra och petrokemi) 0,5 650 0 125

Eektivare byggnader 0,45 -780 531 756

Direkt reduktion (jrn, stl) 0,28 60 95 235

Bioproduktssynergier 0,25 220 45 170

kad egen elproduktion 0,23 140 60 175

Torkning av biomassa 0,13 -2000 312 377

Eektivare brnnare 0,13 -740 148 213

Eektivare massalinje 0,1 -160 56 106

Frvrmning av skrot 0,1 10 39 89

Rvaruintegration etan 0,1 550 0 35

CCS (cement och kalk) 0,09 750 0 14

Vrmeintegration 0,05 -375 39 64

Minskad klinkerhalt 0,05 -100 25 50

Direkt reduktion jrnpulver (jrn, stl) 0,03 540 0 11

Anaerob nedbrytning av slam, rtning 0,02 -980 28 38

Varmt fde (jrn, stl) 0,01 260 1 6

Rtning av slam eter aerobnedbrytning,

0,007 -520 6 10


75/129

62

CSS vad sger orskningen?

Linkpingsorskaren Anders Hansson har nyligen lagt ram en avhand-ling kring CCS. Enligt honom r Carbon Capture and Storage, eller koldi-oxidavskiljning och lagring som det heter p svenska, en viktig del i EU:sstrategi r att minska vxthusgasutslppen i Europa och vrlden. InomEU:s sjunde ramprogram satsas nu stort p CCS-orskning och ven USAoch Norge gr en kratanstrngning. Tanken r att avskilja koldioxid rnett kratverk eller en industris rbrnningsgaser, att komprimera koldi-oxidgasen till en vtska och sedan permanent lagra den djupt under jord

i lmpliga geologiska ormationer. Tekniken anvnds redan i liten skala,men det nns mnga praktiska problem att lsa. Exempelvis nns detinte alltid mjlighet att lagra koldioxiden i nrheten av den plats dr kol-dioxiden avskiljs och det r inte heller klart hur lnge koldioxiden stannarkvar i olika typer av berggrunder. Det rr sig om knd teknik i alla led ochdet stora problemet r att hlla nere kostnaderna nr de olika teknikernaskall kombineras. Det Hansson ser som den strsta risken med CCS r attom tekniken p ngot stt rsenas kan rhoppningen om CCS ha r-drjt andra ndvndiga tgrder.

Exemplet SSAB

SSAB str som vi sett ovan r cirka 6,5 procent av Sveriges koldioxidut-slpp. Orsaken r att jrnmalm bestr av olika jrnoxider och r att bort syreatomerna krvs ett reduktionsmedel, otast koks, som tillver-kas av stenkol eller kol direkt. En kolatom renar sig med tv syreatomeroch bildar koldioxid. Sklet till att man anvnder just kol och inte natur-gas eller biobrnsle r priset. Fr ett retag som SSAB r drr CCS enmjlighet att snka koldioxidutslppen p ett mindre kostsamt stt, ven

om kostnaden ortarande blir betydande etersom det rr sig om storautslppsmngder.


76/129


77/129

64

bra stt kommer ocks att vinna p ett hgt koldioxidpris, likas

de som tillhandahller bredband och andra IT-tjnster. Vinsternairn detta kommer att tillalla bde leverantrer av tekniken och

de som anvnder den, d i orm av minskade kostnader r resor

och insparad arbetstid.

D merparten av tgtraken drivs med el kommer kostnaderna

r tgtraken att ka om koldioxidpriset hjs. Priset p tgets

nrmaste substitut bilen kommer dock att ka nnu mer, vilket

betyder att jrnvgsresandet nd torde ka. Generellt kan man

sga att substitut r bil- och ygresande blir vinnare av ett hgre

pris p utslpp. Det kan handla om bde sprbunden trak, retag

som levererar system r bilpooling och system r eektivisering

av transportrutter.

Vidare s kommer skatteundantag samt terbetalningsrtter r

brnsleanvndning i arbetsmaskiner att minska, varr teknik someektiviserar brnslerbrukning i dessa kommer uppleva kad

eterrgan ramver.


78/129

65

Vinnarna

Hybridordon

Elhybrider som exempelvis Toyota Prius och Honda Civic nns redanidag p marknaden och de reducerar brnsletgngen med cirka 35 pro-cent jmrt med ett konventionellt ordon. Elhybrider gr inte att laddadirekt utan drivs med bensin och laddas upp under inbromsning. Nstautvecklingssteg r ltta ordon r vergng till direkt eldrit. Det kom-mer i rsta hand att handla om laddningsbara hybridbilar, vilket innebratt bilen har ett batteri som laddas med el rn ntet och som kombinerasmed hybridteknik och en rbrnningsmotor.

Studien The King Review o low- carbon cars menar att utbudet av laddhy-brider kommer att vara det viktigaste bidraget till att eektivisera or-donsottan. Mnga tillverkare kommer ocks att kombinera laddhybrid-tekniken med rnybara brnslen, vilket ytterligare kommer att minskautslppen. Laddhybridteknik ger cirka 50-75 procent eektiviseringjmrt med dagens teknik. Batteriutvecklingen r den k ritiska aktornr ramgngen r laddhybrider och stora summor satsas nu p batte-riutveckling. Den dominerande lsningen idag r nickelmetallhydrid

(NiMH), men det som vntas komma i strre skala r litiumjon-batterier.

Merkostnaden r laddhybridtekniken r ortarande hg, cirka 100 000kronor per ordon. Etersom bilarna kommer att ha dubbla motorer kom-mer de att bli dyrare n dagens bilar, men merkostnaden kommer attminska med strre produktionsserier och teknikmognad. Det gller bdehybridtekniken i sig och r batterier.

Nr kommer de ut p marknaden?

Enligt The King Review o low- carbon cars kommer utbudet av laddhybri-der att ka eter r 2015. Med tanke p de stora satsningar som idag grsp omrdet bedmer vi att det r ullt mjligt. Ekonomiska styrmedelsom gynnar energieektiva ordon kan komma att snabba p introduk-tionen y tterligare.

Klla: Kristina Birath, miljbilsexpert p WSP.


79/129

66

Tabell 11. Vinstpotentialer r koldioxidsnla tekniker

inom transportsektorn r 2020Koldioxidsnl teknik Reduktions-

potential,milj ton CO2

Kostnadkr/ton

CO2, ca

Vinst-potential,

Mkr

Etanol 0,27 580 284 547

30% viktreduktion (bensin) 0,25 0 408 651

Mild hybrid (lastbil/buss) 0,17 1900 0 120

Mindre motor (bensin) 0,1 100 153 251

Eldriven kringutrustning (bensin) 0,077 -1000 203 278

Minskade riktionsrluster (bensin) 0,07 -1000 184 252

Termisk optimering (diesel) 0,07 -1000 184 252

Variable valve control (bensin) 0,085 370 107 190

Biogas 0,085 625 85 168

30% viktreduktion (diesel) 0,07 -500 149 217

Minskad dckriktion 0,06 -830 148 206

Termisk optimering (bensin) 0,054 -850 134 187

Mindre motor (diesel) 0,05 250 69 118

Minskade riktionsrluster (diesel) 0,044 -950 114 156

Eldriven kringutrustning (diesel) 0,044 -900 111 154

Vridmomentsmaximering (diesel) 0,03 -1100 82 111

Avancerad automatlda (diesel) 0,03 1150 14 44

Start-stop (bensin) 0,02 1050 12 31

Biofygbrnsle 0,025 2000 0 -15

Start-stop (diesel) 0,01 1600 0 10


80/129

67

Vinnarna

Vilka vinnartekniker skapar

vinnarbranscher?I kapitel 3.5 analyserade vi vilka tekniker som var vinnare. Analysen

av vilka vinnarbranscher som skapas av dessa vinnartekniker har vi

gjort i tv steg. Det rsta steget r att aggregera tekniker till bran-

scher, det andra att analysera om branschen blir en vinnare.

Detta avsnitt r begrnsat till att studera idag redan knda

tekniker eller tekniker som r nra sitt restende genombrott

p marknaden, som exempelvis olika hybridtekniker r ordon.

Vi rutstter att inga ovntade tekniska genombrott sker re r

2020, vilket gr analysen relativt statisk och troligen innebr att

vinstpotentialerna i verkligheten blir hgre n prognostiserats d

kostnaderna minskar genom innovation och teknisk och produk-

tionsmssig rning.

De koldioxidsnla tekniker som minskar utslppen inom deolika sektorerna energi, industri, bostad och lokaler samt trans-

port r ibland likartade oavsett sektor. Exempelvis ternns t-

grder som innebr konvertering till biobrnslen med som en post

p era olika stllen. I det hr kapitlet har vi lagt samman nrlig-

gande tekniker till olika branscher. Fr varje bransch har vi sedan

berknat den sammanlagda vinstpotentialen.

Den vinnarbransch som har hgst vinstpotential r vindkrats-branschen, en bransch som redan idag gr mycket bra. Vi har i vra

kontakter med vindkratsretag mrkt av en enorm expansions-

krat och stor ramtidstro. Det hga elpriset i kombination med

elcertikatsystemet har inneburit ett uppsving r vindkraten i

Sverige. Enligt regeringens planeringsml ska vindkratens elpro-

duktion ka rn cirka tv TWh till 30 TWh ram till r 2020, enexpansion av aktor 15 med andra ord.


81/129

68

En rundringning till svenska vindkratsretag visar att plane-

ringsmlet enligt retagen sjlva r rimligt att n. Antas ett riktigthgt koldioxidpris blir bilden nnu ljusare. De hinder som vind-

kratsbranschen mter idag r bland annat lnga tillstndsgivnings-

processer, rdrjda leveranser av vindkratsverk samt kapacitets-

brister i stamelntet.6 Vr bedmning r att marknaden inom kort

kommer att lsa problemet med sena leveranser medan problemen

med stamelntet och utdragna tillstndsprocesser r hinder som

br lsas politiskt. Sammantaget r vindkratsbranschen en bransch

i stark tillvxt som skulle gynnas kratigt av ett hgre pris p utslpp.

Energieektiv industriteknik r en annan tydlig vinnare. Denna

bransch bestr av en rad vitt skilda tekniker och processer

som vi r enkelhetens skull har lagt ihop till en bransch: energi-

snl industriteknik. Det nns mycket stora vinstpotentialer r

de retag som ramver kan leverera denna typ av lsningar tillindustrin. Enskilt strst vinstpotential har energieektiva indu-

strimotorer som drr r tjna som exempel r hela branschen.

I vra kontakter med retag som tillverkar och sljer energieek-

tiva motorer till industrin mrkte vi ven av en stor optimism och

kande eterrgan p deras produkter.

Enligt branschexpertis7 r det redan idag lnsamt r industrin

att g ver till energieektiva motorer. Att det inte grs i nnuhgre utstrckning beror delvis p kunskapsbrist men ven p att

kostnadskalkylerna inte tar med omstllningskostnader och kost-

nader r dritsavbrott. Ett kat koldioxidpris skulle ge branschen

en ytterligare skjuts ramt. Sammanattningsvis r energieektiv

industriteknik en vinnarbransch.

6. Intervju med Ingmar Ung, VD r Rabbalshede Krat.7. Agneta Persson, WSP.


82/129


83/129


84/129

71

Vinnarna

rsljning av de vanliga bilarna. Detta innebr att bilbranschen

som helhet inte blir ngon vinnarbransch ven om hybridteknikeni sig blir det.

Det r dock troligt att det uppstr separata branscher av under-

leverantrer till ordonsindustrin dr olika typer av ossilsnla

komponenter utvecklas och sljs. Det kan handla om teknik r

transportplanering, brnsleteknik eller om rena serviceretag

som till exempel hanterar batterier och laddstationer r elbilar.

Dessa branscher blir klara vinnare d ordonsottan ska gras

ossiloberoende till r 2030.

Byggandet av lgenergihus r en teknik med vinstpotential.

Byggretagen r dock troligen inte en vinnarbransch. Enligt

WSP:s branschexpert, Margot Bratt, pekar alla tecken p att det

kommer att bli de konventionella byggbolagen som tar till sig

denna teknik. Detta teknikbyte kommer inte att ka deras rslj-ning utan innebra att de bygger rre konventionella hus. Bygg-

branschen blir drr ingen tydlig vinnarbransch.

I likhet med transportbranschen kommer dock ett stort

utrymme skapas r de som utvecklar och levererar teknik till

byggbranschen, rmst d kopplat till eektiv energianvndning

och integrerad energiproduktion. Exempelvis har bergvrme en

tydlig vinstpotential. De retag som genomr bergvrmeborr-ningar och installerar bergvrme kommer inte att drabbas av det

hgre koldioxidpriset. Denna bransch blir drr en tydlig vinnar-

bransch.

Fjrrvrme r ett energieektivt stt att vrma upp bostder

och lokaler och blir drr en nnu mer intressant lsning nr

priset p utslpp gr upp. Idag levereras jrrvrme otast av dekommunala (mer eller mindre privatiserade) energibolagen.


85/129


86/129

73

Vinnarna

Vinnare och rlorare

Man kan dela upp vinnartekniker i tre breda kategorier:

Heltnyasystem

Eektiviserandeteknik

Implementeringsteknik

Batteriteknik r elbilar r exempel p helt nya system, energie-

ektiv uppvrmning och kylning av bostder r en eektiviserande

teknik och implementeringsteknik kan vara servicetjnster som

till exempel energieektiviseringskonsulter.

Fr att kunna hvda sig ekonomiskt och skapa vinnarbranscher

mste en ny teknik som vi sett hlla sig inom kostnadsramen

(1 +) *Vinstpotential

Det innebr att teknikens merkostnad utver konventionell teknik

max r uppg till denna summa r att vara konkurrenskratig. Det

nns era stt att uppn denna kostnadseektivitet; genom tek-

nisk mognad, genom att kostnaden r det ossila alternativet kar

(ett hgre pris p utslpp), genom subventioner eller andra std,genom en hgre vilja hos konsumenter att vlja det rena alternati-

vet (hgre), etc. S ort nya lgossila produkter och tjnster kan

klara sig inom utrymmet uppstr nya vinnarretag och vinnar-

branscher.

P kort sikt r det rmst eektiviseringstekniker som skapar

vinnare d ossilintensiva tekniksystem grs mer eektiva ochmindre skadliga. P lngre sikt blir helt nya system kostnads-


87/129

74

eektiva och leder till strre strukturomvandlingar och nya

vinnarbranscher. Genom hela processen nns vinnare som tillhan-dahller implementeringstjnster.

Olika segment av ekonomin skiljer sig dock och mste analy-

seras separat r att aststlla vilken relativ vikt nya system

respektive stegvis eektivitetsrbttringar kommer ha i just den

delen av ekonomin. Exempelvis har helt nya system tt relativt

stor betydelse inom energisektorn (exempelvis vindkrat) och i

mindre utstrckning inom ordonsindustrin. Dremot nns det

inom bostadssektorn och tillverkningsindustrin idag mer poten-

tial inom eektiviseringstekniker.

Fr att hitta vinnarbranscher nns en annan viktig aktor att

tnka p. Kommer salurarna av den nya tekniken rlora p

ett hgt pris p utslpp i ngon annan del av sin verksamhet?

Uppvger i s all vinsterna rlusterna?Ett bra exempel hr r CCS-teknik dr det r tveksamt om

vinsterna kommer att uppvga rlusterna. Om retag i de hr

allen blir sljare av den nya tekniken kan den verksamheten even-

tuellt bli en separat verksamhet inom en separat bransch, som

isolerat d blir en vinnare. Fretag i den branschen blir i s all

vinnare om de avknoppas irn de vriga verksamheterna.


88/129


89/129


90/129

7777

Metod

Att sia om vilka retag som blir vinnare till r 2020 r naturligtvis

en mycket svr uppgit, ven r ond- och aktieanalytiker. Dr-

r mste detta kapitel ses som ett rsk att peka ut ngra goda

exempel p retag som har goda rutsttningar att lyckas giveten tu klimatpolitik. Vi kan inte skert sga att de retag vi pekar

ut hr kommer att lyckas mycket bttre n vriga retag i samma

bransch, men de r utvalda r att tjna som goda exempel.

Etersom vi har valt att endast lyta ram tre retag mste

skandet eter lmpliga retag inledningsvis begrnsas till de

branscher som har de strsta vinstpotentialerna, det vill sga

vindkrat, energisnl industriteknik samt energieektiviseringav lokaler och bostder. Vi har valt att lyta ram ett retag per

bransch.

Fr respektive bransch har ett rsta urval av em till tio lovande

retag genomrts. Urvalet baseras p kontakter med bransch-

experter, branschorganisationer samt egna eterorskningar. De

utvalda retagen har sedan kontaktats och gett en mer detaljerad

Exempelfretag

Kapitel 7


91/129

78

bild av retagens mjligheter.1 Uppgiterna rn dessa intervjuer

har sedan legat till grund r vilket retag som utsetts till exem-pelretag inom respektive bransch.

Grundrgan har varit vilket retag som har strst

tillvxtpotential till r 2020 givet ett kratigt kat pris p utslpp.

Vi har ven rskt skapa oss en helhetsbild av respektive retag

och analysera vilka konkurrensrdelar de har gentemot andra

retag. Vi har stllt olika rgor till de olika branscherna. Utirn

dessa rgestllningar gjordes en bedmning av vilket retag som

kommer att ka sin omsttning mest till r 2020. Vi har ven bedmt

om retaget kommer att rlora p ett hjt utslppspris i ngon

annan del av verksamheten, vilket i s all bedmts som negativt.

Vindkrat

Vindkratsbranschen i Sverige expanderar nu kratigt eter en gan-

ska trg start. Bland de kontaktade retagen mrks en tydlig ex-

pansionskrat. Flera retag uppger att de innan r 2020 kommer

att producera mer vindkrat n hela Sverige gjorde under tidigt

2000-tal. Urvalet av vilka retag som skulle granskas rsvrades

av att merparten av retagen benner sig i en uppstartsas. Eter

kontakt med yra svenska vindkratsexperter 2 vgdes de olika sva-ren samman och resulterade i att ljande tta retag granska-

des nrmare: Vattenall Vindkrat AB, Stena Renewable AB, Sdra

Vindkrat, Arise, O2-gruppen, Morphic, Rabbalshede krat samt

HS-krat.

Samtliga retag kontaktades och intervjuades. En del retag

1. Intervjuerna genomrdes av Alexandra Odevall2. Mattias Rapp, sa Elmqvist och Ola Trulsson p WSP.


92/129

79

Exempelfretag

svarade p rgorna skritligt och ytterligare inormation har

samlats in rn retagens hemsidor. Utirn inormationengjordes en analys av respektive retags mjligheter att tjna p ett

hgt koldioxidpris r 2020. Framrallt bedmdes hur stor omstt-

ning de rvntar sig att ha till r 2020, men till grund r bedm-

ningen lg ven huruvida retaget i andra delar av verksamheten

kommer att pverkas negativt.

Det retag som ck bst resultat var O2-gruppen i en tu

ttstrid med Rabbalshede. Bda dessa retag har mycket starka

arskoncept och potentiellt vldigt hg omsttning r 2020.

O2-gruppen planerar att ha byggt ut 2,5 TWh vindkrat till r 2015

medan Rabbalshede siktar p 1,5 TWh. Det som rutom detta

hgre delml talar r att O2-gruppen har ngot bttre rut-

sttningar n Rabbalshede r deras lnga erarenhet rn bran-

schen.

Eektivare industrimotorer

Mellan 60 och 70 procent av elanvndningen i industrin gr till

olika slags elmotordriter, r att driva pumpar, ktar, kompres-

sorer etc. Potentialen r energieektivisering r allts stor. En

elmotors inkpskostnad r i regel inte strre n kostnaden r r-brukad energi under 8-12 veckors kontinuerlig drit.3 Det r stor

skillnad i energitgng p en bra och en dlig elmotor.

Energimyndigheten driver drr en aktiv inormationskam-

panj r att inormera retagen om vilka motorer som r mest

eektiva. Eektivitetsklassningarna har tagits ram av IEC (Inter-

national Electrotechnical Commission) och delar in motorerna3. Energimyndigheten


93/129

80

i tre klasser. Systemet med klassicering gller, nnu s lnge,

motorer med en nominell eekt p mellan 0,75 och 375 kW.4I denna studie antas ett kat pris p utslpp till r 2020 och

drmed kommer eterrgan p energieektiviseringstgrder

inom industrin bli hgre n idag. tgrder som redan idag r

lnsamma kommer skerligen att genomras och det innebr

naturligtvis en kad eterrgan p eektiva industrimotorer.

Vi har drr valt att granska de tta strsta leverantrerna av

industrimotorer som nns med p Energimyndighetens lista: ABB,

Leroy Somer, Siemens, Busck & Co, BEVI, WEG Scandinavia samt

NORD Drivsystem. Av dessa har vi studerat och analyserat Busck

& Co, BEVI, WEG Scandinavia, VEM motors Sweden AB samt

NORD Drivsystem.

Analysen visade WEG Scandinavia AB r det retag med bst

rutsttningar. Detta retag har idag en hg (men inte hgst)omsttning r energieektiva motorer, i kombination med en

hg tillvxttakt r dessa produkter. De har ven ett omattande

utvecklingsprogram r nya, nnu mer energieektiva produkter.

Energieektivisering av

bostder och lokalerEnergieektivisering av bostder och lokaler r en bransch i snabb

tillvxt. Tre av yra studerade retag har redovisat minst en r-

dubblad rsljning av sina tjnster de senaste tv ren och samt-

liga tror p en ortsatt kratig tillvxt under de nrmaste ren, sr-

skilt om ett hgt koldioxidpris blir verklighet.

Det har varit svrt att vlja ut lmpliga retag att studera4. Energimyndighetens webbplats


94/129

81

Exempelfretag

etersom branschen r stor och spretig. Olika branschexperter

inom omrdet har drr konsulterats. ven om listan inte kanvara heltckande, har ett antal intressanta och expansiva retag

lokaliserats. Vi har rskt bedma vilka retag som har strst

potential att ha en hg omsttning till r 2020 och ven rskt

bedma om retaget i andra delar av verksamheten kommer att

missgynnas mycket av ett hgt pris p utslpp.

De retag som underskts r ljande: Gteborg Energi, TAC

Svenska AB, Vesam AB samt Honeywell. Tydligaste vinnarre-

taget bland dessa yra r TAC Svenska AB5.

Sammanattning vinnarretag

Sytet med denna studie r att studera vilka branscher och retag

som blir vinnare p en tu klimatpolitik. Branscherna har valts pett s vetenskapligt stt som mjligt. Fretagen r ramrallt ut-

valda som goda exempel och har valts ut genom en enktundersk-

ning och inormationsanalys i respektive bransch.

Det rsta steget om man vill utse vinnarna p en tu klimat-

politik r att deniera vinnare och tu klimatpolitik. Med

vinnare menas att branschens/retagets vinster och omsttning

kommer att ka. Den tua klimatpolitiken som studerats hr r20-30 procent minskade utslpp r den handlande sektorn och

runt 40 procent minskning i vrigsektorn mellan r 1990 och 2020.

D vinnartekniker tagits ram har de vre vrdena i prisspannen

anvnts och vill man analysera en nnu tuare klimatpolitik

kommer vra vinnarbranscher bli n strre vinnare och mjlig-

heter r helt nya vinnartekniker (som d uppyller merkostnads-5 TAC Svenska AB bytte den 1 oktober 2009 namn till Schneider Electric.


95/129

82

kravet ovan) kommer ocks att ppnas.

En vinnarbransch mste dels salura en teknik som minskarkoldioxidutslppen och dels kunna ka sin omsttning och vinst

som en direkt ljd av detta. En del tekniska lsningar minskar

koldioxidutslppen mycket, men innebr bara att de retag som

rlorar p en tu klimatpolitik blir mindre av rlorare. Det kan

ocks vara s att de som producerar den koldioxidsnla tekniken

r samma retag som producerade den mindre snla tekniken.

Detta gller exempelvis producenterna av energieektiva lampor,

kontorsutrustning och vitvaror samt de esta producenterna av

energieektiva ordon.

De sex tydligaste vinnarbranscherna enligt vr studie r:

Vindkraft.Efterfrganpkoldioxidfrielkommeratt

ka betydligt. Branschen vxer kratigt redan idag ochde hinder som nns, exempelvis tillstndsgivning och

kapacitetsbrister i stamelntet, ser ut att kunna ver-

kommas.

Energieektivindustriteknik.Dennabranschbestr

egentligen av olika tekniker och processer. Enskilt strst

vinstpotential verkar energieektiva industrimotorer

ha. Energieektiviseringavlokalerochbostder.Hrnns

redan idag tgrder som r lnsamma men som inte

genomrs ullt ut p grund av olika hinder. Med ett

kratigt kat koldioxidpris antas dessa hinder ver-

kommas.

Biobrnslenochbiorvaror.Hgrekoldioxidpriserledertill en kad marknad r dessa produkter. Sverige har


96/129

83

Exempelfretag

god tillgng p exempelvis skogsrvaror i olika ormer.

Energiteknikfrbyggbranschen.Efterfrganpnyteknik som minskar nettotillrseln av energi till bygg-

nader p ett kostnadseektivt stt kommer att ka med

koldioxid- och energipriset. Ett exempel p sdan teknik

r bergvrme.

Lgfossilteknikfrtransportsektorn.Transportsektorn

ska gras ossiloberoende till r 2030 och alternativ-

tekniker r i dagslget ganska dyra. Stor vinstpotential

nns r retag som utvecklar och sljer teknik som

mjliggr transporter med lga utslpp.

Det br ppekas att analysmodellen i denna studie r tmligen sta-

tisk d det inte har gjorts ngra rutsgelser om genomslag r

helt ny teknologi (denna metod r ocks standard r liknandestudier). Bde i Sverige och internationellt nns dock mnga ex-

empel p genombrottstekniker inom alla tnkbara omrden allt

rn algbrnsle till ossilri transportteknik och er innovatio-

ner utvecklas dagligen. Det r svrt att ormalisera dessa tekniker

i modeller och de aller drr ota bort i studier som denna, vil-

ket leder till att vi troligen verskattar kostnaden r att stlla om.

Det r dock sannolikt att mnga av dessa tekniker kommer att sina genombrott inom de branscher och genom den dynamik vi av-

handlat hr.

Vi valde att endast lyta ram tre exempelretag och begrn-

sade drr skandet till de tre branscher som har de strsta vinst-

potentialerna: vindkrat, energisnl industriteknik samt energie-

ektivisering av lokaler och bostder. De utvalda retagen r:


97/129

84

O2-gruppenfrvindkraftsbranschen.Ettstarktars-koncept och potentiellt vldigt hg omsttning r 2020.

WEGScandinaviaABfrenergisnlindustriteknik.Hg

omsttning idag r energieektiva motorer, hg till-

vxttakt r dessa produkter och ett omattande utveck-

lingsprogram.

TACSvenskaABfrenergieektiviseringavbostder

och lokaler. En hg och snabbt kande rsljning av

energieektiviseringstjnster.


98/129


99/129


100/129

87

Kapitel 8

Sytet med denna studie har varit att identiera vilka

branscher och retag som rlorar respektive vinner p hgt

pris p utslpp. Frgestllningen har angripits genom att rst

identiera ett troligt prisspann givet de svenska klimatmlenoch dreter studera vad detta pris innebr r utslppskllor i

Sverige.

En rsta slutsats r att priset p utslpp kommer ka kratigt

till r 2020 och att strukturen r hur dessa avgiter tas in kommer

att rndras en hel del den nrmaste tiden d auktionering inrs

inom EU ETS och skattesystemet reormeras.

En andra slutsats r att de strsta rlorarna p ett hgt pris rngra stora aktrer varav mnga i oentlig regi. Dessa stor-

retag ternns i branscher som r energiintensiva och sysselstter

naturligtvis mnga mnniskor.

De tydligaste vinnarna p ett hjt koldioxidpris nns i sex

branscher; Vindkrat, Energieektiv industriteknik, Energie-

ektivisering av lokaler och bostder, Biobrnslen och biorvaror,Energiteknik r byggbranschen samt Lgossil teknik r trans-

Slutsatser ochrekommendationer


101/129

88

portsektorn dr de tre rsta branscherna innehller de strsta

vinnarna p kort sikt.I dessa tre vinnarbranscher har vi unnit tre exempel p tydliga

vinnarretag; O2-gruppen, WEG Scandinavia AB och TAC

Svenska AB. Dessa retag har stor potential att expandera, skapa

jobb och exportintkter samt leda teknisk utveckling i sina bran-

scher.

Vad br d gras rn politiskt hll r att underltta r

vinnarna? FORES har ljande rekommendationer:

1. Skapa rutsgbarhet. Om retag vet vilken ramtid

som vntar kan de lttare gra de investeringar som

krvs. Frutsgbarhet gr ocks att anpassningen

verlag blir snabbare och mer omattande. Om du tror

att ngot r temporrt konsumerar du bara mindre, omdu tror att priskningen r permanent kanske du vljer

konsumera ngot annat istllet (till exempel byter till

en koldioxidsnlare bil). Det r drr bra med tydliga

och lngsiktiga klimatml med tydligt denierade och

stegvis kande ramtida priser p utslpp (eller minskad

kvotmngd inom utslppshandeln).

2. Tillhandahll inrastruktur. Ett handast exempel r attstamntet r el byggs ut och anpassas r rnybar- och

smskalig elproduktion. Det r ven viktigt att se ver

ntbolagens monopolsituation s att det inte blir r

dyrt r mindre producenter att koppla in ny elkrat p

ntet, nettomtning kan vara en bra reorm.

3. Satsa p orskning och utbildning. Det kommer attbehvas er utbildade personer inom omrdena ener-


102/129

89

Slutsatser och rekommendationer

gieektivisering, vindkratsteknologi, bioenergi och s

vidare.4. Utnyttja BMT (bsta mjliga teknik). Anvnd i kad

omattning teknikstandarder som styrmedel r att

premiera anvndning av den mest klimateektiva till-

gngliga tekniken. Det r exempelvis rimligt att milj-

beskattning och andra miljavgiter dierentieras p

ett stt som ullstndigt tar hnsyn till den aktiska

miljbelastningen. D den eektivare tekniken ger en

strre samhllsekonomisk vinst jmrt med alterna-

tiven, genom att generera rre negativa externaliteter

(utslpp), nns anledning att premiera dess anvnd-

ning. Statligt gda bolag skulle kunna ta ledningen p

det hr omrdet.

5. Energieektivisera oentligt gda byggnader ochmiljonprogramsbostderna och anvnd BMT r att ge

nya vinnarretag och vinnarbranscher en plattorm r

att marknader och visa upp ny teknik.

6. Underltta juridiska processer. Det tydligaste exemplet

r tillstndsgivning r vindkrat. Tillstndsprocessen

br samlas ihop till ett tilllle och rkortas.

7. Lyssna p vinnarna. Det r viktigt att aktivt se till s attinte bara rlorarna sitter vid bordet d regler ndras

och system reormeras. Det r viktigt att skapa mjlig-

heter r vinnarna att ge sin input d de saknar samma

system av pverkanskanaler som etablerad industri

byggt upp.


103/129


104/129

9191

O2-gruppen

Linda Magnusson r VD r O2-energi, elbolaget inom O2-grup-

pen. Linda Magnusson r en drivande person som brinner r ett

grnare samhlle. Hon tycker att det r antastiskt och en rmn

att arbeta med ngot hon tror p tillsamma

Documents

Vinnare och förlorare - FORES Studie 2010:1