Vision 2015

Optimism blandskogsägarna

Sidan 4

Vreta Klusters visioner inför 2015

Sidan 12

Skogsnäringen har framtiden

på sin sidaSidan 28

VISION 2015En specialtidning från Länstidningen Östergötland och Länstidningen Värmlandsbygden · December 2014

Nu lämnar vi snart 2014 och går vidare in i 2015 medoptimism och framtidstro och det är vad vi vill för-medla med Vision 2015, den temabilaga i Länstid-ningen som du nu håller i din hand.

Länstidningen Östergötland och LänstidningenVärmlandsbygden vill vara tidningar som berättarom allt det som sker på landsbygden och i de mindresam hällena. Livskraften, engagemanget ochentreprenörs andan är stark och det händer mycket.Det vill vi både uppmuntra och berätta om.

Du som får Vision 2015 är antingen prenumerant pånågon av Länstidningarna eller lantbrukare bosatt ispridningsområdet för Jordbrukaren, vår special -bilaga om jord- och skogsbruk.

Full fart på fastighets -marknaden

i ArvikaSidan 26

SIDAN 6

SIDAN 27

SIDAN 8

SIDAN 14

VISION 2015 VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

2 VISION 2015 • December 2014

”Slutligen som spaning framåttror jag att en av de mest spän-nande frågorna när sek let fyllerfjortis, är mat, matförsörjning ochmatkvalitet. FAO har fastställt attefter klimatfrågan är problemetmed multiresistenta bakterier denmest allvarliga för mänskligheten.Jag hoppas och har faktiskt en li-ten magkänsla om att dessa frågorkommer växa sig starkare under2014 och det kan i princip barastärka den svenska matproduktio-nen och landsbygden!”

Ovanstående rader kom frånmin visionskrönika i december2013. Jag fick rätt! Under året harden ekologiska försäljningen tagitfart på riktigt. Helt plötsligt fram-står inte Kravs vision om att 2020ska 20 procent av livsmedlen varaKrav-märkta som en naiv illusion,utan faktiskt i princip nåbart. Dis-kussionen om multiresistenta bak-terier i utländskt kött har växt till

sig så starkt att svensken, inte barai enskilda styckdetaljer utan ävenchark och pålägg, visat allt högrevilja att välja svenskt. Så till den hö-ga grad att de svenska priserna pågris- och nötkött inte sjunkit ner-åt på samma sätt som de gjort iDanmark, Tyskland och andra län-der i Europa. Svenska slakterier harkunnat hålla uppe prisnivån tackvare efterfrågeökning. Under EU-valet blev den svenska knorren enav frågorna och vid flera tillfällenhar dansk grisproduktion ifråga-satts av riksmedia och därmed ävenden höga konsumtionen av dansktfläskkött.

Min fundering inför 2015 är attdenna utveckling är ett paradigm-skifte. Äntligen vänder svenskensdubbelmoral! Från att man genuintvill värna djur och miljö, men ärbara beredd att betala för detta i en-skilda produkter, till att vara be-redd att betala lite mera för maten

i genomsnitt för att leva upp till si-na egna åsikter. I snart 20 år har vii det svenska lantbruket lite naivttrott att en svensk flagga på paketetska rädda oss, vilket det inte gjortdå innebörden av vad svensk djur-välfärd och miljöhänsyn innebärinte nått fram till konsumenten.Nu börjar den insikten komma,och begreppet Svenskt har blivit enmarknadsfördel. Även på vegetabi-lier går detta igen, Lantmännenkänner en rejäl efterfrågeökning påvissa produkter och vill ha merasvensk råvara i sina industripro-dukter som exempelvis havre ochbönor.

Inför 2015 kan dock inte de grö-na näringarna slå sig till ro. Denlivsmedelsstrategi som alla partiervill ha, ska fyllas med innehåll. Därfinns det stora skillnader i förvän-tan av detta innebär. Ökningen påekologiskt får inte blandas ihopmed att vi är på väg mot ett hund-

raprocentigt ekojordbruk. Detsvenska miljöanpassade jordbruketkommer alltjämt vara den övervä-gande delen och behöver konkur-renskraft för att överleva. För det-ta krävs politisk mod att våga ba-lansera svåra frågor. Danskt fläsk-kött har ifrågasatts, men det ano-nyma tyska fläskköttet utgör enstörre import och i den anonymakonsumtionen efterfrågar svenskeninte svensk råvara i tillräckligt högomfattning än. Mjölken ifrågasättssom livsmedel och kossan är miljö-bov. Inom skogsbruket ser vi nu ef-fekterna av en skogsvårdslag somlikställer produktion och miljö, därskogsägarnas miljöansvar börjarkunna mätas i positiva termer. För”miljövännerna” är inte detta nogoch vår största utmaning 2015 in-om hela den gröna sektorn är dengröna socialisering som sker därmera regler och snäva lagar skaskydda och bevara. Frågan är frånvem det ska bevara?

En av branschens viktigaste frå-gor under 2015, kommer att varaatt på ett konstruktivt sätt ta tillvara det kraftigt ökade intresset förmat, produktion och ursprung, in-te minst i den ökande efterfrågani ekologisk och vegetarisk mat.Detta samtidigt som vi på sam-hällsnivå måste få in mera kunskapi debatten om hur vårt jordbruks-landskap ser ut, att djuren därförär stommen i vårt jordbruk och attett miljöeffektivt icke eko-jord-bruk behövs i botten för volymen.

Parallellt med detta måste vi kla-ra att ställa om lantbruket motmindre fossilenergiberoende.

Vi ses bland bättre möjligheter ochutmaningar 2015!

PETER [email protected]

Peter Borring är region -ordförande för LRF Östergötland

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhe-tens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-69246 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing.Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grundav uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas in-te om felet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGVision 2015 trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖPressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Svea-skog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag iSvensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetarmed att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya.Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Postgiro: 51 49 70–3Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

Vision 2015 Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala • Telefon (växel): 0141-560 03 Hemsida: www.lanstidningen.se • Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Veckans Peter Borring:

2014 var året då det vände!

Fårösund

Klintehamn

Slite

Visby

Hemse

Tranås

BankerydHuskvarna

JönköpingEksjö

NässjöVaggeryd

Gisslaved

Anderstorp

Värnamo

Sävsjö Vetlanda

LandsbroRörvik

Lammhult ÅsedaAlvesta

VäxjöVislanda

Tingsryd

Nybro

Emmaboda

Torsås

Borgholm

Kalmar

Färjestaden

Mörbylånga

Nyköping

Finspång

Norrköping

Söderköping

BorensbergMotala

Vadstena

Mjölby

Linköping

Åtvidaberg

Örebro

Kumla

PålsbodaHallsberg

Fjugesta

Eskilstuna

Strängnäs

Flen

Katrineholm Gnesta

Trosa

VimmerbyVästervik

Hultsfred

Mörbylunda

VirserumHögsby

Mönsterås

Ålem

Handelsbanken �nns nära digVälkommen in och prata skog- och lantbruk med oss.

VISION 2015VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VISION 2015 • December 2014 3

En stark partner

Ödeshög

YdreAneby

Boxholm

LinköpingVadstenaMjölby

Tranås Kinda

Åtvidaberg

Vimmerby

Finspång

Västervik

Valdemarsvik

Norrköping

Söderköping

Motala

Eksjö

E n sEn sngåFinsp

Motala

ta r k ark tna till med allt som i hjälper gärV

strier för förädling av din råvara. etag. Med lokala induarkaste för

Rörvik är ett av skogsbranschens

p a rtt parna till med allt som

strier för förädling av din råvara. -etag. Med lokala indu

Rörvik är ett av skogsbranschens

tnertner

Valddd

ping

derkSping

Boxho

lby

hoge

dstenadst

s

Ydre

Kinda

Aneby

Eks

stervik

Vimmerby

V

öS

öNorrk

tvidaberggrg

äV

Å

åTran

öMj

h

öLink

olmöesh

ösj

g

emarsvike k

pingngpinping

stervik

k

ping

ö

efterfrågade sortiment och priser!e för mer information om inköpar

Välkommen att höra av dig till din

från lokala skogsägarfub, huvudsakligen 3bortåt 2 milj m

rör skogen. Och vi anskaf

070-289 02 28Lars Kinell

efterfrågade sortiment och priser!e för mer information om

Välkommen att höra av dig till din

e. från lokala skogsägarfub, huvudsakligen

far årligen rör skogen. Och vi anskaf

070-289 02 43Anders Gunnarsson

AB, wwwRörvik Skog

070-661 43 50obias Petersson TTobias Petersson

.se.rtimber www w.rtimber

070-190 37 28Karl-Johan Swahn

MARKVÅRDSMASKINER ÖST AB · Kungsvägen 13 · 595 51 MJÖLBYvxl: 0142-800 40 · Jonas: 072-509 20 51 · e-post: [email protected]

www.mvmost.se

MASSOR AV

I SIKTENYHETER

2015

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

SPORTSMANXP 1000 FOREST

RANGER325 ETX

SPORTSMAN570 SP

SPORTSMAN325 ETX

SPORTSMAN570 UTE

SPORTSMANACE 570 SP

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

• Köper samtliga virkessortiment och biobränsle.• Utför avverkning och flisning med egna resurser

efter dina önskemål.• Vi besöker Dig gärna på fastigheten, för att

presentera oss och våra tjänster.

Kontakta våra köpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 • Pär-Anders Olovsson 076-809 05 07

www.brsvensson.com

– Röjning– Viltbehandling– Rådgivningwww.allskogsservice.se

Olle Josefsson 070-275 04 09 · [email protected]

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

Vi tillverkar och monterar

BETONGELEMENTför lantbruk, villor och industri

”Vi fick så fina bilder på Lisa hos Studio Jätteliten.

Tack Farmor!”

Fotograf Filip Leo0733-19 60 98 · www.filipleo.se

www.vvp.se · 0121-511 96

Timrade stugor · Förråd · Bastu TJ:s Pumpservice AB”Ett bra vatten är bättre”

Över 30 år i branschenVattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service

Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

www.torvomaskin.se

Finns

som säck-

och bulk-

leverans

Stockås torvströTorvströ hög kvalitet, i säck om300 l, vikt 30-33 kg. Vi har ävenen sorterad torv 0-2 mm som ärbra för gris- och kostallar.

TORV & MASKINENTREPRENAD AB0585-402 16 • 070-204 45 55

Utbildning Datum Plats

Kurs i Skogskunskap, introduktion 21-22 januari, 22-23 april Linköping

Nya kurser i motorsåg

2 dagars AB-repetition 13+20 januari Skullebo Skogsgård (3 mil s Linköping)

2 dagars AB-repetition 15+22 januari Skullebo Skogsgård

4 dagars AB 3–6 februari Skullebo Skogsgård

Natur- och Kultur

Natur- och Kulturmiljövård SYN Grund med Webbutbildning, 3 dagar

19–21 maj, 28–30 september Norrköping

Natur- och Kulturmiljövård SYN Förnyelse, 1 dag

25 mars, 3 juni, 16 september, 4 november Norrköping

Målbilder, 1 dag 12 maj, 10 september Lidhem/Eskilstuna/Norrköping

Skyddsdikning/dikesrensning SYN, 2 dagar 8–9 april, 28–29 oktober Norrköping

Naturvårdande skötsel i Friluftskogar samt Tätortsnära skogar, 2 dagar

14–15 april, 21–22 oktober Linköping

Skötsel av hänsynskrävande områden, 2 dagar 28-29 april, 7-8 oktober Norrköping

Aktuella utbildningarSKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

För mer information och anmälan besökwww.skogsstyrelsen.se/utbildningar eller ring tel 020–35 90 00.Det går även bra att maila kursansvariga för Skogskunskap: [email protected]åg: [email protected] och kultur, dikning, målbilder samt friluftsskogar: [email protected]

Hänsynskrävande områden: [email protected]

MANTORP (LT)Årets Skogsbarometervisar att skogsägarnahar blivit mer optimis-tiska. De upplever attde har bra lönsamhet,anser att det är lön-samt att investera iskog och tror på sti-gande priser på skogs-fastigheter.

Det framgick när ClaesMattson, regionansvarig påSwedbank i Östergötland,presenterade Skogsbarome-tern vid en träff på Mantorp-travet tillsammans med fastig-hetsmäklaren Roland Hult-man samt skogsekonomenoch jägmästaren Erik Back-man, båda från LRF Konsult.

Av Skogsbarometern, sombygger på svar från 750 skogs-ägare i landet, framgår att 39procent tror på stigande priserpå timmer, medan 23 procenttror att priset på massavedkommer att öka under 2015.Skogen är enligt många enfortsatt lönsam investeringoch de tror även på att fastig-hetspriserna kommer att öka.

Generellt har året varit po-sitivt för sågverksindustrin.Marginaler och produktionhar ökat. En förklaring tilldetta är den försvagade svens-ka kronan.

Skogen som investering ären ständigt aktuell fråga somvanligen besvaras med ett ”Ja,det är en bra investering!”.

Skogsbarometern visar att 57procent av skogsägarna skulleköpa mer skog om de hade enmiljon kronor att investera.

De mjuka faktorerna somjakt, rekreation och känslanav att äga skog ses nu av 51procent av de tillfrågade somden viktigaste anledningen tillskogsinnehav. Förra året varsiffran 48 procent. De som seren god, löpande avkastningsom viktigast utgör sammaandel som 2013: 11 procent.

– Många är oroade över kli-matförändringarna som ledertill bränder, stormar och an-nat som betyder risker, sägerClaes Mattson.

Det avspeglas i att medanvirkespriserna ökat i södraSverige har stormarna i norrfått prisutvecklingen att av-stanna. Just risken för skadorpå skogen ses av en ökandegrupp som den faktor somkan ge störst påverkan påskogsägandet.

Den låga skuldsättningenbland skogsägare togs ocksåupp. Mer än hälften av skogs-ägarna har inga lån på sinskog. Andelen skuldfriaskogsägare är störst i ålders-gruppen över 60 år men ävenbland dem som är under 40 årsjunker andelen som har lånjämfört med föregående år.

– En så låg skuldsättningtyder på att externt kapitalkommer in, menar ClaesMattson.

Enbart 16 procent planerar

att överlåta skogen, i mångafall inom släkten, under denärmaste fem åren, men detinnebär ändå att skog för 89miljarder kronor kommer attbyta ägare.

Vad ska då skogen användastill mer än rekreation och in-vestering?

– Vi ligger långt fram i sättetatt sköta våra skogar, sett bå-de ur tekniskt och biologisktperspektiv, säger Roland Hult-man. Det finns anledning atttro på vårt svenska skogsbrukoch dess framtid. Vi har envälinvesterad skogsindustrisom, om än sent, har tagit ut-veckling av nya produkter påstörsta allvar. De senaste till-skotten som viskos, Durapulpoch nanoteknik samt talldieselär bara början. Skogsråvaran ärförnyelsebar och miljövänligtill skillnad från många kon-kurrerande material. Detta börge den en tätposition även iframtiden.

Erik Backman berättade omden nyligen presenterade ut-redningsbetänkandet rörandebeskattning av enskilda nä-ringsidkare och fysiska perso-ner som är delägare i handels-bolag. Förslaget är att förän-dringarna, om de vinner rege-ringens och riksdagens gil-lande, ska träda i kraft den 1januari 2016.

Bland det nya finns att enföretagsfond ersätter periodise-ringsfond, expansionsfond,skogskonto, skogsskadekonto

och upphovsmannakonto,medan ersättningsfonden blirkvar.

– I stort kan det bli en för-bättring förutom avseendeskogskontot. Ett slopat skogs-konto kan ge stora konsekven-ser, menar Erik Backman.

– Skogskontots tak för in-sättning av vissa likvider, 60procent, kommer om försla-get står fast att ersättas avföretagsfondens tak, 40 pro-cent, framhåller han.

Befintliga fonder ochskogskonton ser ut att kunna

behållas under en övergångs-period. Det finns för skogs-ägare all anledning att följavad som händer med försla-get.

Text och bild: BO BÄCKMAN



Optimism bland skogsägarnaSkogsbarometern spår förbättrad lönsamhet under 2015

SKOGSBAROMETERN I PUNKTFORMKonjunkturen• Prisutvecklingen på timmer har skiljt sigmellan landsdelarna under året, massaveds-priset har varit i princip oförändrad.• Ett positivt år för sågverksindustrin, medökade marginaler och ökad produktion.• Positiv marginalutveckling för svensk mas-saindustri trots minskade produktionsvolymer.• Försvagningen av den svenska kronan harlett till att den svenska sågverks- och mas-saindustrins marginaler har ökat snabbarejämfört med världsmarknadspriserna.Skogsägaren• 57 procent av skogsägarna skulle köpa merskog som investering/placering om de hadeen miljon kronor att investera.• Fortsatt låg skuldsättning – drygt hälften avskogsägarna har inga lån på sin skog. Förskogsägare över 61 år är 61 procent skuld-fria. Antalet markägare under 40 år som harlån har minskat markant jämfört med 2013.• Endast 11 procent av skogsägarna planeraratt överlåta sin fastighet inom släkten de när-maste fem åren.• Skog för cirka 89 miljarder kommer att bytaägare de närmaste fem åren.• Mjuka faktorer som jakt, rekreation ochkänslan av att äga skog anses av 51 procentsom den viktigaste faktorn för ägandet, 33procent tycker främst att det är en god lång-siktig investering och endast 11 procent tyck-er att en god löpande avkastning är det sombetyder mest.Lönsamhet och avverkning• 52 procent tycker att lönsamheten är till-fredsställande eller mycket god.

• 53 procent tror att lönsamheten blir tillfreds-ställande eller mycket god under de närmastetre åren.• Andelen skogsägare som avverkade underföregående säsong ökade från 49 till 55 pro-cent. Andelen som avser avverka denna sä-song har också ökat, från 40 till 47 procent.• Skogsägarna bedömer att priserna på tim-mer kommer att vara stigande framöver, 39procent tror på stigande priser det närmasteåret och sex av tio tror på stigande priser denärmaste tre åren.• Skogsägarna har något bättre tilltro till prisut-vecklingen på massaved jämfört med förraåret, 17 procent tror att priset kommer att gåned och andelen som tror på stigande priserhar ökat från 17 till 23 procent. På tre års sikttror 36 procent på stigande priser.

Fastighetsmarknad• Priset på skogsmark är i princip oförändratsedan årsskiftet.• Det är fortsatt lönsamt att investera i skogs-mark enligt 55 procent av de tillfrågade skogs-ägarna.• Fler än förra året tror på stigande fastighets-priser, 48 procent av skogsägarna tror i år påstigande fastighetspriser, vilket kan jämförasmed förra årets siffra på 40 procent.

Skogsbarometern är en årlig undersökningsom utförs av Swedbank och sparbankernasamt LRF Konsult. Undersökningen genomförsav Sifo och belyser skogsägarnas syn på mark-naden samt vad de har för förväntningar påkonjunkturen. 750 slumpvis utvalda skogs-ägare i Sverige tillfrågades i årets undersök-ning.

Skogsbarometern

– I stort kan det bli enförbättring men slopatskogskonto kan ge storakonsekvenser, sägerErik Backman om detnya företagskontot.

– Det finns anledning atttro på vårt svenskaskogsbruk och dessframtid, säger RolandHultman.

– Skogsägarna har blivitmer optimistiska ochupplever bra lönsamhet,kunde Claes Mattsonberätta.



Skogsaffärer på nya sätt.

Våra specialsortiment ger merpengar till dig som skogsägare.

Just nu har vi god efterfrågan på timmer. Många kunder efterfrågar våra specialsortiment vilket ger dig som skogsägare extra bra betalt. Och att vi har många lokala kunder gynnar hela bygden. Så passa på att göra en bra skogsaffär ur flera perspektiv – kontakta våra virkesköpare via 0771-787 000 eller www.sveaskog.se

RERER SERRVRVDVDV ELARLARLARESERVDELARTRARAKTORRAKTORRA EKTOREKTOR R* TRÖR* TRÖSKOR * PRESSARKOR * PRESSARKOR * PRESSA

FabriFabriksnyksnyasnya ra e reservdddedelar titilloslagbgbgbaraaraa pra r priiiiriser!

KNKNK YNYTYTY ARETARE * NÅLANÅLARARA *R KURVSKIVSKIVAVASKASKASK KAREAKARE * SÅL* SÅL* SÅ LLLL * WOBOBBELBOLBOL X

TRAKTORER* TRÖSKOR * PRESSARFabriksnya reservdelar till

oslagbara priser!

KNYTARE * NÅLAR * KURVSKIVASKAKARE * SÅLL * WOBBELBOX

Besök hemsidan för att se vårt sortiment!www.ridshopen.com – För dig och din häst!

• Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet• Kastfläktar KK1600 och KK1800

Nya & begagnade.

Seko Mixervagnar för alla behov...

Fylltömmareför omgående leverans.

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING ABDirektförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Täcka kostnader för

underhåll av släktgården!

15 000 kronor extra

i månaden!Tryggt

pensions-sparande!

Bra jakt och fiske – och

skogen ska gå runt!

www.skogssallskapet.se

Får du ut det du vill av din skog?�� "�� !�� !�� "�� "�� "�� !� ��"��!��"�� "�� !��"�� !�� !�� "��

KONTAKTA NÅGON AV VÅRA SKOGSFÖRVALTARE ELLER FASTIGHETSEXPERTER GENOM ATT RINGA VÄXELN 0771-22 00 44!

Östergötland: Johan Asp (skogsförvaltare)Sörmland: John Wallin, Marie Dahlstrand-Wickström och Lennart Nilsson (skogsförvaltare)Örebro Län: Gustaf Bäckgren och Tore Rumler (skogsförvaltare)Ulrik Abelson (Jägmästare och reg. fastighetsmäklare)Norra Småland: Mårten Svensson och Mattias Stålhammar (skogsförvaltare)Värmland: Claes Hallgren, Anders Larsson och Bengt Johansson (skogsförvaltare)

Ring 0141-560 03 när du vill annonsera i Jordbrukaren, Länstidningen Östergötland eller Värmlandsbygden!



VÄVERSUNDA (LT)Tor Nyberg och IngerBjugård har en odling,som växer och utveck-las för varje år. Tor be-rättar att när de köpergården 1996 har jord-gubbarna gått ut ochdet finns inga bär. Härär bästa klimatzon ochgod jord och nu har degrönsaker, frukt ochbär. Grönsaker i formav rabarber, som desäljer över hela Sveri-ge, och frukt i form avbigarråer i Östergöt-lands enda och Sveri-ges till ytan största bi-garråodling. Bären ärjordgubbar och smul-tron. Tor och Ingerplanerar för fullt förnästa säsong.

Sedan tidigare finns härfem hektar bigarråer, i som-mar ska det bli ytterligaredrygt två och år 2016 ska detvara mellan åtta och nio hek-tar. I den stora kylen halvlig-ger 2730 tvååriga träd medrötterna i sågspån. De skaplanteras i april. Tor är liteträdd för vintern och vågar in-te höstplantera.

Träden har anlänt redan imitten av november. De skul-le egentligen inte komma för-rän i februari men det blev förvarmt vid uppfödaren och iVäversunda finns en bra ochtillräckligt stor kyl. De nyaträden ger en senare sorts bi-garråer och bären blir klaraförst i augusti och september.Att sköta träden har blivit enextra och oplanerad vinter-syssla. De måste ha tillsyn var-je dag.

När Tor och Inger börjarmed bigarråer provodlar deförst några sorter. Nu finnsinte tid att pröva. Det blirplantor till två hektar direkt.Detsamma gäller rabarbern.De har tidigare köpt ihop ra-barber från småodlare somtröttnat. Marknaden ökar, rabarber

är populärt. När den kommerkänns det vår. Den är typisktsvensk, fanns förr på varjetorp, konstaterar Inger. Nublir här något hektar till. Ma-karna har fått tag i den bästasorten. Helt röda. Den är svåratt föröka och därför svårt attfå tag i.– Men vi är hemskt envisa,

säger Tor, och berättar att de

nu kompletterar med 2 000plantor Kanada Red. Jordgubbarna förnyas i vår

med kraftiga plantor till 1,2hektar. Marken är förberedd,grävd och med plast över, fär-dig för plantering. Tor ochInger räknar med halv skörddet första året. En planerad nyhet, som de

har testat i två sommarveckor,är en bärbod. Nu tänker deutveckla den i sommar. Ettannat försök lever däremotinte vidare. De har slutat attleverera rabarber till vinma-kare. Några flaskor Östergyl-len Berså finns dock kvar i trebutiker i Norrköping enligtsystembolagets hemsida.

När det gäller arbetskrafttycks det inte vara så mycketförberedelsearbete. 35 litauerbrukar arbeta här och de fles-ta är samma år från år. Behövsdet ordnar de lätt nya, i regelsläktingar. De stannar olikalänge. Några är här fem-sex må-

nader och lever på inkomstenhela året, andra en månadunder sin semester. Ingenstannar en dag över sex måna-der. Då inträffar nämligenandra skatteregler i stället för

den 20-procentiga sinkskat-ten. En viktig förberedelse för

kommande säsong är att ökasina kunskaper. Även om Toroch Inger kan mycket gällerdet att ta upp nyheter och ut-veckling. De för dialog medtänkta kunder, träffar andraodlare för planering, deltar i

en tvådagarskonferens för bär-odlare på Hooks herrgård,åker på odlarresa till Skåne förträffa de stora grossisterna ochen resa till Holland och Tysk-land för att studera gröngöds-ling och titta på bakterier ochodlingar. I Väversunda har detidigare provat gul sötvättling.Nu prövar de vit som jordför-

bättring. Tor säger att de skapröva specialgödning, somstimulerar de goda bakteri-erna och har beställt tre ton.– Odling måste planeras,

summerar Inger.

Text och bild: KATARINA

LJUNGHOLM

Inger Bjugård och Tor Nyberg i kylen med 2 730 bigarråträd. Bigarråträden blommar i maj.

Odling måste planeras, säger Inger Bjugård.Tor Nyberg kollar rötterna på de nya bigarråträden.Bärboden som testades i somras ska utvecklas vidare.

Planering inför nästa bärsäsongVäversunda Bärodling har 2730 träd i kylen

Tor Nyberg kollar den växande rabarbern.



Region Norrköping 011-23 50 00

Läs mer på www.holmen.com

Holmen din lokala samarbetspartnerVirkesbehovet vid vår industri ökar. Vi köper gärna både timmer och massaved av dig.

Holmen är en komplett samarbetspartner. Med oss får du trygghet och kompetent skoglig rådgivning så att du får ut det bästa av ditt skogsägande.

Vill du veta mer? Hör av dig!

Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog!

FOPS

Se mer på: www.skrukeby.se

När du behöver ett riktigt lyft!

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

AUKTION ELLER FÖRMEDLINGav lantbruk-entreprenad-maskiner?

Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst!Stig-Arne 0730-291 659

��

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90alvestadtanken.se, [email protected]

Besök

gärna vår

webbutik!

Hösterbjudande!FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Mineralfoder och spendopp till bra pris.

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

#��

��"""�� !��


Stiltje i väntan på nya programmetHushållningssällskapets vd försiktigt optimistisk inför nästa årVRETA KLOSTER (LT)2015 ser ut att inledasmed en fortsatt väntanpå det nya lands-bygdsprogrammet ochatt avvakta vad året iövrigt har att erbjuda.Andra halvan av 2015borde det dock bli merklart med vad året kanerbjuda, tror Hushåll-ningssällskapets vd,Christoffer Anderson,som är försiktigt opti-mistisk.

För snart sagt alla verksam-ma inom lantbruk, lands-bygd, landsbygdsprojekt ochrelaterade verksamheter råderväntan på besked. En oroligvärld med ständiga föränd-ringar, en dålig lönsamhet försvenskt lantbruk och annatgör inte kristallkulan lättareatt tolka, men någonstansanas en öppning. På Hushåll-ningssällskapet ser man detmesta av landsbygden.

– Jag tror 2015 kommer va-ra någon form av övergångsår,säger Hushållningssällskapetsvd, Christoffer Anderson. Det mesta pekar på det just

nu, det är lite stiltje och ing-en vet vart något är på vägmed råvaror, räntor, valutoroch annat. Troligtvis kom-mer det vara så första halvå-ret. Då vet man inte hellervad det blir för skördar i Bra-silien, Australien, USA ochpå andra platser.– Det kan nog gå åt båda

hållen nu med avräkningspri-serna.– Landsbygdsprogrammet

och fördröjningen av det är enosäkerhet. När det väl är igångfinns samma pengar på femoch ett halvt år som det annarsskulle varit på sju. Det nyaprogrammet kommer varamer gynnsamt för de som villinvestera i nya djurstallar ochannat.

– Jag hoppas på att pro-grammet ska bli färdigt snart.Försenade gårdsstöd ställer tilldet för lantbrukarna och föross. Projektverksamhetenkom mer att ha det lite tufft. Islutet av 2015 och början av2016 kommer mycket attöppnas upp. Inte oväntat kommer frågan

om lönsamheten i lantbrukenupp. Med alla kostsamma reg-ler som råder i Sverige kon-kurrerar inte svenskt jordbrukpå samma villkor som i andraländer inom EU. Ökar im-porten så gynnas istället ensämre djurskydds- och miljö-omsorg någon annanstans såmiljönettot man vill förbätt-ra med reglerna sjunker totaltsett inte. Samtidigt slåssvenskt lantbruk sakta ut. Christoffer anser att vi mås-

te vara konkurrensneutrala in-om EU. Lantbruken villegentligen inte ha och be-höver kanske inte få bidrag,men beslutsfattarna måste fat-ta att vid upphandlingarnaköpa mer från inhemsk pro-duktion. – Vi måste ha en hög pro-

duktivitet i lantbruken. Jagtror inte det finns några avlantbruken som inte vill ha dehär djurskyddsreglerna ellersom vill använda mer antibio-

tika och så vidare, men manmåste få betalt för det.

– Man måste kunna få enpremie för den tuffare lag-stiftningen. Det finns säkertmycket man måste jobba merpå inom lantbruken också.Hushållningssällskapets vd

säger sig vara livrädd för vad

som händer med svensk livs-medelsproduktion. – Det finns en brytgräns för

allt. Något måste ändras sådet sker en förändring innanbrytgränsen nås. Spannmålkommer fortsätta att odlas,det är lätt att skeppa iväg ävenom förädlingen inte finnskvar här. Men djuren? Vad

händer med svensk djurpro-duktion? Kommer mina barnatt kunna köpa svenskt kött?– Vad jag skulle vilja är att

den nya regeringen priorite-rar de här områdena, livsmed-el och miljö. De är så funda-mentala. Livsmedel kommeralltid att behövas och miljöfinns alltid att förhålla sig till.

Det finns ett stort intresse iSverige för när- och lokalpro-ducerat. – Jag vill se positivt på det

men samtidigt måste jag vararealist, avslutar ChristofferAnderson.


Hushållningssällskapets vd, Christoffer Anderson, är försiktigt optimistisk inför 2015, men menar att det blir mycket av ettövergångsår i väntan på det nya landsbygdsprogrammet .


Svensk forskning skabli mer känd utom-lands. Det är måletmed det tvååriga pro-jektet Swedish Acade-mic Collaboration Fo-rum där sex svenskauniversitet deltar ochsom riktas mot femländer i Asien ochSydamerika.

Projektet fick en officiellstart nyligen då ambassadö-rerna från Brasilien, Indone-sien, Kina, Singapore och Re-publiken Koreaträffar före-trädare för Stockholms uni-versitet, Uppsala universitet,Linköpings universitet,KTH, Chalmers och Lundsuniversitet på en samman-komst på Spökslottet i Stock-holm.

– Det är av största vikt attflera stora forskningsuniver-sitet i Sverige, som här, gåttsamman för att bidra till stör-re kunskap internationellt

om Sverige som forsknings-intensiv nation, säger AstridSöderbergh Widding, rektorvid Stockholms universitetoch värd för lanseringen avprojektet på Spökslottet.Swedish Academic Colla-

boration Forum har finansie-ring från STINT (Stiftelsenför internationalisering avhögre utbildning och forsk-ning) och de sex medver-kande universiteten.

– Med programmet Strate-gic Grants for Internationali-sation vill STINT bidra tillförnyelse och utveckling avinternationaliseringsstrategi-er på lärosätesnivå. Att sex lä-rosäten har valt att arbetastrategiskt tillsammans utom-lands ser vi som ett mycketintressant och positivt initia-tiv, säger Andreas Göthen-berg, verkställande direktörför STINT.Med start våren 2015 ska

svenska forskare hålla forsk-ningsseminarier på plats i

Brasilien, Indonesien, Kina,Singapore och RepublikenKorea. Seminarierna fokuse-rar på gemensamma intresse-områden såsom hållbarhet, li-fe science och innovation ochorganiseras i samarbete meduniversitet, myndigheter ochandra intressenter i värdlän-derna.

Första aktiviteten sker i Se-oul, Republiken Korea, våren2015 där sex forskare frånvarje av de sex universitetenska möta koreanska kolleger iseminarier i sina forsknings-ämnen.Det övergripande syftet

med projektet är att utvecklaoch stärka redan existerandeforskningssamarbeten, skapanya relationer och initiativmellan forskare i Sverige ochresten av världen för att till-sammans utveckla lösningarpå globala problem samtkoppla samman företag ochforskning genom innovation,enligt ett pressmeddelande.

Svensk forskning ut i världenEnergibranschen be-fäster sin roll som vik-tig samhällsmotor ochsom en av landetsstörsta investerare.Samtidigt som svenskindustris investeringarpå senare år minskat,har energibranschensinvesteringar legat pårekordnivå. I år blir det36,5 miljarder kronor,enligt färsk statistikfrån Statistiska cent -ralbyrån (SCB). Nästaår väntas en mindrenedgång.

Årets energiinvesteringaröverstiger det som satsas inombyggverksamhet (5,2 miljar-der), varuhandeln (10,7) samttransporter och magasinering(19,7).

Energibranschens satsning-ar sker dessutom i en tid dåhela samhällsekonomin går påsparlåga. År 2008 flaggadeenergibranschen för investe-

ringar på 300 miljarder krunder tioårsperioden 2009-2018. Den nivån nås redan ibörjan av nästa år. Kjell Jans-son, Svensk Energis vd, sägeri en kommentar:

– Vårt löfte då kändes möjli-gen något utmanande. Därförär det extra roligt att vi upp-fyller löftet redan tre år tidi-gare. Energibranschen är där-med en viktig ekonomisksamhällsmotor. Vi visar ihandling att vi satsar våra re-surser för framtiden och vårakunder.Grovt sett kan investering-

arna delas in i tre ungefärjämbördiga kategorier ekono-miskt sett:• Den massiva utbyggna-

den av vindkraften. Vi har re-dan nått den nivå som tidi-gare bedömdes vara möjlig år2018.• Övrig kraftproduktion -

uppgradering och modernise-ring av kärnkraft och vatten-kraft samt kommuner som

byggt kraftvärmeverk. Det se-nare är samtidig produktionav el och värme.• Elnätssidan svarar för

återstoden. De gångna tioåren har satsningar bland an-nat gjorts på att vädersäkra el-näten, mer än 5.000 milhängande kabel har grävtsned, alla 5,2 miljoner elmä-tare har bytts och utbyggna-den av morgondagens smartaelnät har påbörjats.

Enligt SCB väntas energiin-vesteringarna nästa år hamnamarginellt lägre - på 35,9 mil-jarder kr. De kommande treåren satsar Svenska kraftnät12 miljarder kr och totalt 50-55 miljarder fram till år 2025.Investeringarna omfattar an-slutning av elproduktion(framför allt vindkraft och ef-fekthöjningar i kärnkraft),marknadsintegration (blandannat utlandsförbindelser)samt reinvesteringar i nuva-rande anläggningar (ledning-ar och stationer).

Investeringslöften nås tidigare



Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

Almi Företagspartner Östergötland AB erbjuder nu möjlighet att utveckla dig själv och din verksamhet genom individuell coaching eller tillsammans med andra företagare i grupp.

Vi söker nu företagare som vill utvecklas.

Intresserad? Läs mer på vår hemsida www.almi.se/ostergotland

Kontakt: Åsa Ekman, Affärsrådgivare Almi Företagspartner Östergötland AB

Tel: 013-200 736 eller [email protected]

Är du företagare på den östgötska landsbygden och verksam inom:· Besöksnäringen· Gröna näringarna· Kulturella och kreativa näringar

Er partner för flexibla energilösningar!Flispanna, pelletspanna, ved eller halmpanna i kombinationmed värmepump och solenergi.

INSTALLATION – av kända fabrikat SERVICE – på de flesta fabrikat

Vi har tagit över efter Bygglant och utför service på lantbruk, med reservdelar i lager för pannor frånHDG och FAUST.

Ring 019-28 03 50 www.veosol.se

$�� $��"��"��"��$��$ �� $�� !��$��

��%�� #��#��

Vi är en komplett byrå som kan erbjuda dig och ditt företag allt från löpande redovisning, bokslut och årsredovisning, deklarationer, skatt- och företagsekonomisk rådgivning, nybildningar – ombildningar - omstruktureringar av företag, hjälp vid generationsskiften samt kvalificerad revision

– spetsen av ekonomiskt intygande.

Kontakta oss för mer information om hur vi kan hjälpa just dig!

Varför använda dig av flera byråer när det räcker med en?

Källa: Far

Telefon: 013- 31 60 80 E-post: [email protected] www.lr-revision.se/linkopingE-post: [email protected] www.lr-revision.se/borensberg

��

CAP 2015Ta rätt beslut i god tid.För ditt företag.CAP 2015 innehåller många nyheter som kommer att påverka ditt EU-stöd.

Kontakta Hushållningssällskapet så hjälper vi dig.

www.hushallningssallskapet.se

MA

SKINSERVICEBenny Andersson

Brånstorp, 575 91 EksjöTel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener.Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPESför demont, kontantbetalning. Hämtas!

BEGAGNADETRAKTORDELAR


STUREFORS (LT)Den ideella föreningenEkonätverket, förentreprenörer som villverka för en hållbar ut-veckling runt sjönRengen, träffades påKFUM-gården utanförSturefors. Inbjuden tillmötet var den inspire-rande matkonstnärenoch kokboksförfatta-ren Henrik Arkåsen.

Det som kommit att ut-vecklas till att bli den ideellaföreningen Ekonätverket, el-ler Ek(o)nätverket somföreingen själva skriver det,för entreprenörer runt sjönRängen har redan hunnitmed mycket. Som Länstid-ningen tidigare berättat omhölls det första mötet där manundersökte intresset förmindre än ett år sedan. Ordförande i Ekonätverket

är Emanuel Eriksson. Han ar-betar som kommunikatör påLinköpings stift och driver

även Slottsbageriet på BjärkaSäby. – Vi ska vara eventska-

pande, göra sådant som stär-ker regionen och lockar besö-kare hit, berättar han. Det skavara i en hållbar anda. Vi leverett landskap som kräver det avoss.– Det är symboliskt och

vackert att ”stampa upp” sti-gar mellan byarna.

Att stampa upp stigarna be-tyder både att knyta ihop ge-menskapen mellan byarnaoch att ta fram gamla vand-ringsleder.– 2015 kommer man se

över Östgötaleden. Vi arbe-tar aktivt för en led som gårrunt sjön, men det kräver endel av markägarna också.2015 ska vi ta fram en bro-schyr där vi presenterar aktö-rerna runt Rängen och ha enevenemangskalender. Till mötet hade matkonst-

nären och kokboksförfattarenHenrik Arkåsen bjudits in.

Såväl han själv som hans före-läsning Matens drivkraft imitt landskap, är en inspira-tion av största relevans för ensådan här förening. Han dri-ver Saltmagasinet, en av Sve-riges 10 bästa restaurangersom har det bästa utbudet avekologiskt och närproduceradmat. Grunden och inspiratio-nen för hans kök finns i dentraditionella svenska matlag-ningen. Henrik Arkåsen äräven en av grundarna till detårliga evenemanget Smaka påTjust. – Det hänger bara på er

själva vad det än handlar om,inledde han sitt föredrag.

Henrik kommer inte frånnågra avancerade mattraditio-ner under uppväxten, hanfrån han var 10 år visste hanatt det var mat han ville ägnasig åt. Efter utbildningar ochen trevande, men inkomst-bringande start som restau-rangägare har han utvecklatsin egen stil där den lokala

traditionella maten står i fo-kus.– Det gäller att förvandla

det som varit nödtorft, somhyttsill, till något för beta-lande gäster. Mycket av det han berät-

tade om gällande Smaka påTjust har en direkt överför-barhet till regionen runtRängen. Han avslutade medmotsvarande ord som hanbörjat:– Det kommer inte göra sig

av sig självt.Den tvårättersmiddag som

serverades på mötet lagats avHenrik Arkåsen var ännu eninspiration att ta tillvara. Rät-ten på tallriken är tillagad avvad man kallade ultralokalaråvaror, det mesta kom frånRängenområdet och restenvar östgötskt: hjortfärs, pota-tis och svart trumpetsvampfrån Stavsäter, purpurkål ochgrönkål från Seltorp, våtarv(ett gott ogräs), östgötaodladerödbetor och ost från Bros-torp.

Maria Ekman drog igångden avslutande punkten medgruppdiskussioner genom attföra fram idén om att få medalla som bor runt sjön på enjättefest. Kanske skulle manockså hålla en sorts byalags-tävling? Idéer och engage-mang saknas inte i den här

församlingen. När hon sagtsitt och satt sig igen tog dis-kussionerna fart. En del av detman diskuterat bordsvis var:Tävla om den bästa maten,

bästa sylten och så vidare. Tamed kunskap om regionensnatur och geologi i tipspro-menaden. Göra stigar i sko-gen för barn. Ha aktivitetersom fungerar för alla åldrar.Kanske en annan gång ätaförrätt på ett ställe, varmrättpå nästa och efterrätt på etttredje? Göra något som kny-ter ihop sådant som Rängensmat. Man föreslog också atthålla den eventuella festen påen redan etablerad dag som påFörstamajmässsan på Stavsä-ter, utvidga istället för att hit-ta på något helt nytt.Ekonätverket vid Rängen

är en positivt sjudande grytamed engagemang som har al-la chanser att utveckla byg-den.


Till mötet hade matkonstnären och kokboksförfattaren Henrik Arkåsen bjudits in. Såväl han själv som hans föreläsning”Matens drivkraft i mitt landskap” är en inspiration av största relevans för en sådan här förening.

Maria Ekman från Stavfsäter gårdsglass är en av de dri-vande i nätverket.


Ordförande i Ekonätverketär Emanuel Eriksson. Hanarbetar på Linköpings stiftoch driver även Slottsbage-riet på Bjärka Säby.

På mötet serverades en tvårättersmiddag med lokala råva-ror lagad av Henrik Arkåsen, i sig en inspiration att ta tillva-ra. Rätten på tallriken är tillagad av vad man kallade ultra-lokala råvaror.

Henrik Arkåsen som driverSaltmagasinet, en av Sveri-ges 10 bästa restauranger,fokuserar på ekologiskt ochnärproducerat.

Gruppdiskussioner vid borden. Idéer och engagemang sak-nas inte i den här församlingen. Ekonätverket vid Rängenär en positivt sjudande gryta med engagemang som har al-la chanser att utveckla bygden.

Ekonätverk på inspirationsmöteEntreprenörer runt sjön Rengen bjöd in matkonstnär

Ek(o)nätverket är en ideellförening med syfte att nät-verka, stödja och inspireraentreprenörer som vill ver-ka för en hållbar utvecklingrunt sjön Rengen. För-eningen vill vårda och le-vandegöra landsbygden,stärka samhörigheten ochpå olika sätt synliggöra deverksamheter som finns iområdet.

Den 6 december anord-nas Rängen lyser. Det in-leds på Stiftsgården medvärldsmusik och café.18.30 samlas alla i sina by-ar och tänder marschalleroch ljuslyktor. Sjön ska ly-sas upp.



för hela familjen

)))-�(&�*&�'�%�-&�

��" �!�'��'�('��!�$��(&�*��'�%�

(&�*��'�%�514�70��#��%�#$�!��,�0121.346�00�.$"&',��!�"/�(&�*&�'�%�-&�

(&'�!(�108�$��.&"%'� �!'�'+��

��!��(��$$&�%��(��!��!��'�('��! �

�

�

Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • FoderGjuterigatan 2 • 575 36 Eksjö • Telefon: 0381-390 00

Maskinförsäljning ELS 0381-159 50 • JOURTELEFON: 0381-39 000 • www.lantbruksservice.se

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och försäljning

��

� � ��

��

Husqvarna 550 XP

Vi pressar din hydraulslang

StödmurarSlamavskiljare

MinireningsverkOlje- och fettavskiljareRör och brunnar i betong

www.meag.se • Telefon 010-455 24 60

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala0141-20 22 90 · [email protected] . www.maskincity.se

Hisun 500 Traktor-registrerad.

84.900 kr inkl moms

Säljare sökes!

Problem med oljeläckage iHydraulsystem? Servostyrning? Växellåda?Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter?ORION 288 Tätningsrekonditioneraretätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar i allacirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. Ingendemontering krävs!

LUBRICO SVENSKA ABMiljöanpassade Smörjmedel

Tfn: 0660-29 70 50 Hemsida: www.orionoljor.seEmail: [email protected]

Spannmålsvagnar

LANTBRUKSKONSULT ABTel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

��

Att synas är bra för affärerna!Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10


Vreta Klusters visioner inför 2015”Vi är på väg till nästa nivå”VRETA KLOSTER (LT)Projektet Vreta Klus-ter avslutar sin treårs-period och tar nästasteg. Att kunna hjälpatill med att idéer frånseminarier förverkli-gas och blirutvecklings projekt ären önskning som lig-ger i topp på koordina-torn Helene Oscars-sons önskelista.

Vreta Kluster fortsätteruppfylla den vision som fannsnär det byggdes: Att vara enmötesplats för de gröna nä-ringarna. Kontakterna skullegenerera idéer, projekt ochsamarbeten. För tre år sedan invigdes

det första huset, som ganskasnabbt fylldes med hyresgäs-ter. Personal från olika verk-samhetsgrenar, kanske ocksåbesökare, kunde utöver deformella mötena även pratavid lunchen eller där manträffade på varandra.

Sedan ett år finns det and-ra huset med den efterläng-tade aulan färdigt och klust-ret har alltmer blivit den platsman önskat. Helene Oscarsson, koordi-

nator på klustret, sammanfat-tar och ser framåt:– Klustrets ursprungliga

projekttid på tre år är snartslut, säger hon. Vi är på vägtill nästa nivå. – Nu finns vi, folk känner

till oss och kommer till oss,men vi kan alltid bli mer kän-da. Såhär långt har det varitöver 15 000 besökare och1 200 möten här.– Klustret är en resurs och

plattform som är till för atttas i bruk. Nu har vi tre årserfarenhet. Klustret kan hjäl-pa till med att ha en trevligmötesarena och med det somhör till denna. De komman-de tre åren vill vi fortsätta va-ra den arenan. Vi har 24 hy-resgäster och när de sätterigång så händer det saker.

Just nu pågår möten med100 personer i lokalerna.– Vi vill att det ska bli

många spännande utveck -lings projekt i regionen. Närdet varit seminarier som sam-lat en bred målgrupp har detblivit nya kontaket och idéersom ett direkt resultat. Varjehar genererat ett tiotal riktigtbra idéer, det blir så när manträffas över områdena. Någonidé kanske direkt plockas upptill en fortsättning, men fleraav dem kunde följas upp avklustret så de kan bli projekt.Klustret ska dock inte drivadessa, de ska drivas av någotföretag eller organisation somhar intresse i projektet.

– Vi vill ha en budget föratt effektivt kunna följa uppidéerna. En av nästa periodsutmaningar är att skaffa bud-geten. När vi fått till den harvi ett arbetsätt och ännu stör-re snurr på verksamheten.

Vreta Kluster har uppmärk-sammats och inspirerat påmånga sätt. I Örebro ochSörmland planeras egna klus-ter med Vreta som förlaga.Själv får Helene Oscarssonberätta om såväl kluster somregion i flera sammanhang. – Jag har varit i Bryssel, Re-

gion Östergötland skickademig dit för att prata om smartspecialisering. EU vill att alla

regioner ska bli tydliga medvad de är bra på och vill ha ensamverkan mellan dem. Ös-tergötland har gjort ett sådantjobb i två år, och bland de sa-ker regionen är bra på finnslogistik, miljönytta som affär,visualisering och simulering,avancerade material och it.EU hade sitt eget Almedalen,vi hade evenemang där ochberättade om Östergötland.

– Vi vill ha internationellapartners. Region Östergöt-land arbetar med att försökafå hem EU-medel för utveck-lingsprojekt under komman-de treårsperiod. Det kan blinågot framöver.

– Vi var på möte på Öst-sam där 100 rektorer, skolle-dare, SYO-konsulenter medflera träffades. Vi represente-rade Gröna näringar och fickprata om vad som händer inäringslivet och vilken kom-petens som behövs framöver.

– Det skulle vara väldigt kulom klustret blev en aktör föratt sätta unga i jobb. Om vikunde hitta ett sätt att för-enkla, att hitta det som gördet lättare för företagen att taemot. Kanske kunde man hit-ta sätt i samverkan att göradet lättare.– Det jag önskar mest inför

2015 är medel till arbetet

med uppföljningen av idéerfrån seminarierna. Det storaintresset i samhället ochmedvetenheten om offentligupphandling, att köpa när-producerat, ger hopp. Jagönskar att vi ska kunna bid-ra där.– En utmaning, vi har väl-

digt lite personal som hör tillklusterarenan, så vi måste gö-ra rätt grejer och rigga ossrätt. Den utmaningen bör som

det verkar Helene Oscarssonoch de andra inte behövaoroa sig alltför mycket för.


– Det skulle vara väldigt kul om klustret blev en aktör för att sätta unga i jobb. Om vi kunde hitta ett sätt att förenkla, att hitta det som gör det lättare förföretagen att ta emot, säger Helene Oscarsson, koordinator på Vreta Kluster.


Det så kallade ondakolesterolet LDL kanskydda mot diabetes,men ökar risken förhjärtinfarkt. Det visarny, svensk forskningsom Hjärt-Lungfondenstöder. Forskningsre-sultaten kan kommaatt leda till ändradekostråd och mer indi-vidanpassad behand-ling.

– Forskningen om samban-den mellan arvsanlag, matva-nor och sjukdomsrisker harstor potential att minska an-

talet drabbade av hjärtinfarkt.Forskarnas resultat banar vägför personligt anpassadekostråd och behandlingar, sä-ger Kristina Sparreljung, ge-neralsekreterare för Hjärt-Lungfonden.Hjärt-Lungfonden stöder

ett stort forskningsprojektsom undersöker kopplingarnamellan genetiska faktorer,kost och risken att drabbas avbland annat hjärtinfarkt ochdiabetes. Ännu opubliceraderesultat från studien, som ba-seras på hälsodata om 27 000personer, visar att det så kalla-de LDL-kolesterolet kan

skydda mot typ 2-diabetes.Samtidigt är typ 2-diabetes enriskfaktor för hjärt-kärlsjuk-dom och två av tre personermed typ 2-diabetes riskeraratt drabbas av hjärt-kärlsjuk-dom.LDL-kolesterolet kallas

ibland för det ”onda koleste-rolet”, eftersom tidigare forsk-ning har visat att höga halter iblodet ökar risken för hjärtin-farkt och andra hjärt-kärl-sjukdomar. Vanliga källor tillLDL-kolesterol i kosten är fe-ta mejeriprodukter som smöroch ost samt feta kött- ochcharkprodukter. De nya

forskningsrönen ger alltså enmer komplex bild än tidigareav LDL-kolesterolets påver-kan på hälsan. Risken för attdrabbas av exempelvis hjärt-infarkt beror även på vilka ar-vsanlag vi har. – Vår forskning ger ökade

kunskaper om hur livsstil ochgener tillsammans påverkarrisken för bland annat hjärt-infarkt. Ju mer vi förstår omhur det hänger ihop, destobättre kostråd kan vi ta framför att förebygga allvarligasjukdomar, säger Marju Or-ho-Melander, professor i ge-netisk epidemiologi och leda-

re för forskningsprojektet.Hjärt-Lungfondens hjärtin-

farktkampanj pågår i novem-ber och december och samlarin pengar till hjärtinfarkt-forskning. Målet är att hittany behandling för att halveraantalet drabbade, öka antaletöverlevande och ge fler friskaår, enligt ett pressmeddelan-de.

Ny forskning om hjärtsjukdom kan ändra kostråd

Forskarnas resultat banar väg för per-sonligt anpassade kostråd och behand-lingar, säger Kristina Sparreljung, ge-neralsekreterare för Hjärt-Lungfonden.Bild: ANNA MOLANDER



Svensk standard, 85,5 hk, air condition, kopplingsfri fram och back, parallellförd Kubotalastare med tredje funktion,

2 års garanti, 5 års maskinskadeförsäkring.

Ord. pris: 494700:- ex. moms. Kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden.

Generalagent: Svenningsens Maskin AB, Skänninge, 013-25 36 00, svenningsens.se Återförsäljare Östergötland/Sörmland: Maskincity i Motala, 0141-20 22 90, maskincity.

Hydrostatisk transmission

Hög förarkomfort

Hög frigångshöjd

Hydraulisk tipp

Japansk kvalité

PREMIÄR NYA RTV-X900!

Kampanjpris: 379 000:- ex. moms

Kubota M8560

Hej! Vi vill önska God Jul och hoppas att du njuter av svenska råvaror på julbordet och vid nyårsmiddagen. Våra medlemmar har jobbat hårt under året för att ta fram mat av hög kvalité med omsorg om djur och miljö.

Vi i LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, jobbar å vår sida hårt med att underlätta våra medlemmars vardag. Vi vill att de ska kunna förverkliga sina ambitioner om tillväxt, lönsamhet och livskvalitet.

Viktiga frågor för LRF är till exempel:

med biologisk mångfald och �er jobb.

svenska råvaror står för.

Välkommen in på www.lrf.se. Här berättar vi mer.

Julhälsningar LRF Östergötland, LRF Södermanland och LRF Örebro.

God Jul & Gott Nytt År med mat från Sveriges bönder

Per Willén, ordf. LRF Örebro

Margareta Malmquist, ordf. LRF Södermanland

Peter Borring ordf. LRF Östergötland

Vammar Köpcenter • Valdemarsvik • Tel 0123-126 40 Öppettider vard 7-18 • Lörd 9-14

www.cjsjarn.se • [email protected]

Sönd 21/12 kl 11-15Månd 22/12 kl 7-19Tisd 23/12 kl 7-19

Julafton StängtLörd 27/12 kl 9-14Nyårsafton kl 9-14.

Öppettider Jul och Nyår

Butiken där du får

råd!

Vi önskar alla en God Jul

och Gott Nytt År!

Inreder och utrustar fordon • Servar & reparerar alla märken • Säljer reservdelar, tillbehör, oljor och verktyg till alla fordon

Myntgatan 4 i Motala, 0141-208 208

Skicka ett sms med texten 50, 100 eller 200 till nummer 72 999,så skänker du motsvarande belopp till Världens Barns insamling.


ÖSTERGÖTLAND (LT)Skogen växer oavsettkonjunkturläget. Av-kastningens minskadebetydelse vid köp avskogsfastigheter harblivit tydlig. Fastighets-mäklaren Roland Hult-man på LRF Konsulttror på några goda årför fastighetsmarkna-den.

Roland Hultman, reg fastig-hetsmäklare på LRF Konsultoch skogsansvarig för RegionÖst, ger sina kommentarer tillskogs- och fastighetsmarkna-den. Han blickar både bakåtoch längre framåt än bara2015. Skog handlar om långatidsperspektiv. Tidsperiodenfram till 2020 menar han ärmer relevant för skogsfastighe-ter. – Under en lång tid har det

ansetts vara en god investeringatt köpa eller köpa till skogs-mark, konstaterar RolandHultman.

Skogen anses trygg och sä-ker som investeringskälla. Denväxer lika bra i hög som i låg-konjunktur. Den har haft enpåtaglig värdestegring, i syn-nerhet de senaste 15 åren. – Vi har

samtidigt fåttvänja oss viddet faktum att skogens direkt-avkastning har fått en mindreroll i förhållande till köpeskil-lingen. Här finns dock en geogra-

fisk skillnad. Avkastningen haren större betydelse i norra Sve-rige än i södra. – De så kallade icke mone-

tära värdena har däremot fåttökad betydelse. Läget på even-tuell mangårdsbyggnad, jakt,

fiske, ja till och med känslanöver att få äga en bit av Sverigespelar in.– Efter stormarna Gudrun

och Per tyckte många att sko-gen trots allt inte var så säkersom vi tidigare trott. Nu skul-le väl ändå priset gå ner? Prisetpå skogsmark steg istället ytter-ligare eftersom många skogs-ägare satt med fulla skogsska-

dekonton ochförsäkringspengari ersättningsfon-

der som man ville köpa ersätt-ningsmark för i spåren av stor-men.

Vad kan sänka priset påskogsfastigheter?– De hot som kan noteras är

om skogsindustrin inte lyckasmed att sjösätta nya produkterinom nödvändig tid. Vi harsett hur fort det kan gå medändrade livsstilsmönster. Kon-sumtionsminskningen av tid-

ningspapper är tydligt exem-pel. Elektroniska läsplattor hartagit plats i var mans hem.Efterfrågan på tidningspapperhar på kort tid sjunkit med 20procent. Det visar att forsk-ningen av nya produkter mås-te ha framförhållning. – Nya skatteregler eller

otydliga befintliga sådana kanhämma viljan till att investerai fastigheter. Jag tänker då sär-skilt på det så kallade ställ-ningstagandet angående ratio-naliseringsförvärv och det nyaskatteförslaget som ännu baraär ett förslag och ska behandlasi riksdagen först.

– En annan företeelse är attmånga fastigheter köps till avgrannar. De säljer ofta bygg-nadsbeståndet vidare med enmindre areal mark till. Vi kal-lar gärna dessa fastigheter förhästgårdar. Signifikativt för

dem är att de ofta har storabyggnadsbestånd och småmöjligheter till en god direkt-avkastning från den lilla area-len. Det innebär att medel föratt finansiera byggnadsunder-hållet måste komma från nå-gon annan källa, i sämsta fall,skattetekniskt, från inkomst av

tjänst. Det ogillas dessutom avkreditgivarna. Sådant kan varaprisdämpande på den här typav fastighet.

Vad tror du om marknaden2015? – Sammantaget så ser de

närmaste åren positiva ut förfastighetsmarknaden. Utbudetser ut att vara gott och med entendens till ökning eftersom vihar en hög andel äldre fastig-hetsägare. I Sverige finns runt220 000 brukningsenheter.Cirka 45 000 av dessa ägs avpersoner som är 75 år eller äld-re. – Som mäklare önskar man

en lugn och stabil prisutveck-ling på fastigheter i framtiden.Det finns så mycket som talarför en gynnsam framtid ochjag tror på den.



Fler gårdsköpare i femtioårsåldern”Det finns alltid en köpare”ÖSTERGÖTLAND (LT)Intresset för att köpaen gård att bo på hål-ler i sig. Efterfråganfinns och ett fortsattlågt ränteläge under-lättar att bjuda litemer vid en eventuellbudgivning. Fastig-hetsmäklaren RebeccaRegnander delar medsig av några tankar omläget och om 2015.

Marknaden för gårdar i Ös-tergötland tycks vara bra. Detgår att sälja,ofta för begärtpris eller någothögre, likväl som att hitta sittdrömboende på landsbygden.

För den som ska köpa ellersälja en gård ser det ut som attdet lönar sig räknat både ipengar och nöjdhet att ta af-fären när man är säker på sinsak. Att låta planeringen ta sintid är bra.

Rebecca Regnander, fastig-hetsmäklare på Länsförsäk-ringar fastighetsförmedling,har arbetat som mäklare i åttaår. Idag arbetar hon med om-rådet Finspång, Norrköping,Söderköping och Valdemars-vik.

Hur ser du på det gångnaåret och på 2015? – 2014 har varit väldigt

bra, berättar hon. Alla de går-dar jag har haft till försäljninghar blivit sålda. Fastigheter iprisklassen fyra till fem miljo-ner har det funnits flera spe-

kulanter på ochjag tror det kom-mer fortsätta så.

Det känns som det finnsefterfrågan. Ränteläget är jumycket lågt så de är ofta be-redda att gå upp lite i en even-tuell budgivning.

Vem köper gårdarna?– Förr var det ofta barnfa-

miljer som letade sådana härgårdar, nu är det mer avkunder i femtioårsåldern som

vill ha en bra bostad. Gene-rellt är det så att de som letarefter en gård att bo på letaröver ett större distrikt. Det här tycks hänga ihop

med att köparna ofta är i enfas i livet där man är mer friatt välja på grunder som merhar att göra med ”vad” snarareän ”var”. Det är intressant med Ös-

tergötland. Vi har de större or-terna Norrköping och Linkö-ping med höga priser, menom vi letar oss ett par mil ut såär det rena Norrlandspriserna.

– Jag säljer en del villor ock-så och en del av dem finns påmindre orter. Jag tycker intedet är lika mycket barnfamil-jer som kunder där heller somdet varit förut. Regeln om 15 procents in-

sats kan förklara en del, inteallt. Den som vill gå från hy-resrätt till ägt boende har enhögre tröskel nu.

Ofta syns gårdar som kallas

hästgårdar i annonserna. Ärdet stor efterfrågan på dessa?– Det är inte samma efter-

frågan på hästgårdar som ti-digare. De riktigt små ellerriktigt stora hästgårdarna gårbra, men de mellanstora ärsvårare. Om kunden inte villha en liten gård så ska det va-ra en riktigt stor, helst ha alltsom ridhus och annat.

– Jag tror allting går att säl-ja även om en del är svårareoch tar längre tid. Det finnsalltid en köpare. Rena skogs-skiften är väldigt enkla attsälja. Ofta köps de till av demsom redan äger skog.– Den äldre generationen

har ofta bott kvar längre påsina gårdar. 40-talisternakommer flytta tidigare ochhar färre generationsskiften.De kräver inte av sina barnatt ta över gården om barneninte själva vill. Rebecca Regnander passar

på att ge ett råd till dem som

eventuellt funderar på att säl-ja sin gård. – Som säljare är det bra att

i ett tidigt skede ta ut en mäk -lare. Försäljningen kan iblandta år från tanke till att verk-ligen bli affär. Vi arbetarlångsiktigt här. Frågor somvar man ska bo sedan är vik-tiga att tänka igenom och lå-ta mogna fram i lugn och ro.

Mycket av råden som honger inför en försäljning på-minner om dem som ges in-för ett generationsskifte.Rent försäljningsmässigt ärdet också en bra idé att foto-grafera fastigheten vid rätt tidpå året så det finns bilder pånär den är till sin fördel.

– Det finns en hel del sombara säljer av sin mark. Defrågar ofta grannar eller ar-rendatorer och får därmedinte alltid så bra pris. Mantjänar in mäklararvodet ävenom det ofta ändå är en gran-ne som köper till slut.En extern bedömning av

värdet är över tid egentligenen fördel för båda parter.

Vad önskar du inför2015?– Jag önskar ett fortsatt bra

intresse för att flytta ut tillgård på landet.


Rebecca Regnander, fas-tighetsmäklare på Länsför-säkringar fastighetsförmed-ling, har arbetat som mäk -lare i åtta år.

Roland Hultman, är regis-trerad fastighetsmäklare påLRF Konsult och skogsan-svarig för Region Öst.

MÄKLARVISION 1

MÄKLARVISION 2

Stabilt för skogsfastigheterGott utbud för hugade spekulater



Brett sortiment och bra priser på djurfoder!

Östergyllen är ny återförsäljare för Bala Agri. Vi lagerför stora delar

av vagnsortimentet.

15% rabattpå hela Tudors sorti-ment av startbatterier!

GÄLLER ÅRET RUNT!

Vi önskar gamla och nya kunder en God Jul!

TERÅREbtratsvroduTTuaar%

!TNURT!reirettab-itrrtossrtttaba

ellygretsÖ

vvargAalaBröf

ynräne

etnemitrosngavtsröfregaliV.irröfretå

traledarot

erajläsr

v

presirparbmitrosttterB

,tsäh,dnuhröfredoF

va

iV

!

e

redofrrfujdåphcotnem

snöhhcoråf,tön,ttak

tnemitrosngav

almagrakkasnö

.t

a

w

661181-11083natagtropmIGNIPÖKRRON

ayyanhco

es.nellygretso.www

oGnerednukg

060313-3109natagsllafloK

GNIPÖKNIL

!luJdo

Tel: 0533-32180Övre Kohlsäter Fax: 0533-32190661 96 Långserud www.BSagro.nu

Vi hjälper er med rådgivning, ritningar, inredning och montering. Funktionella och starka inredningar till ligg- och ströbäddsstallar, för

alla typer av djur. Störst på behandling- och hanteringsutrustning.

För mer information kontakta oss eller någon av våra säljare.

Foderhäckar, krubbor och kalvgömmor i många olika modeller för utfodring på

bete.

Behandlingsboxar och klövverkningsboxar i många olika utföranden. Finns som

varmgalvaniserade eller målade.

Säkra lösningar för dig och dina djur.Kvalitet, kunskap och service.

När kylan börjar bita i kinden,

är det dags att kontakta Ydre-grinden,

För när snön ligger vit och kall,

är det tid att planera sitt stall!

STALLINREDNING • STALLTILLBEHÖR • GÖDSELHANTERING • FODERHANTERING • BYGGNATION • VENTILATION

tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden

Från idé till färdigt stallHelhetsleverantör till det svenska lantbruket sedan 1944

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

www.traktorimport.se

Traktorimport Sverige AB

-:000.952sirpsnoitkudortnI

TEHYN

rotkart.www

trropmirotkarTTrvllitrerotktartnosnarBDA

gattuluardyHts3DCdemoereetSSt,CA,emräV

ofni•00721-4350leTTe•32negävorbdroJ

asörenegednajlöfdem87KnosnarBayyaN

es.tropmir

BAegirevStaerokdySisakrev

03-9.61kab42-2.11marfkcäDkabomarfgninsylebstebrA

es.tropmirotkart@oDE23866-S•

:gnintsurturadnatsaDW4,kh47,8

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

YesBOX stallströ är ett tryggt ochdammfritt alternativ.Alltid punktliga leveranser och tillräckliga volymer.

Var med i kampen mot lidande till följd av sjukdomar, skador och funktions ned -sättningar i hjärnan.


Tillsammans skapar vi hållbarhetHållbar utveckling en utmaning för den unga generationenSVERIGE (LT)Jordens resurser ärändliga och ett med-vetande om detta komsom en kallduschunder 1900-talet. Håll-bar utveckling blev ettbegrepp med åtgärdersom syftar till att räd-da jorden, så att denkan fortsätta att varaen plats som det gåratt leva på.

I Bruntlandkommissionensrapport Vår gemensammaframtid definieras hållbar ut-veckling på följande sätt:Hållbar utveckling är utveck-ling som tillgodoser dagensbehov utan att äventyra kom-mande generationers möjlig-heter att tillgodose sina be-hov. KTH (Kungliga Tekniska

Högskolan) talar om tre di-mensioner; ekologisk, socialoch ekonomisk hållbarhet.Dimensionerna överlapparvarandra och ingen dimen-sion kan stå ensam.

Ord är ord och vad går detatt göra som kan greppas, för-stås och genomföras i vår var-dag? Att förändringar måsteske är alla överens om. Ettsätt att närma sig problemenär att tänka över sitt eget liv,sin närmiljö och sin omvärld.Grunden är att göra något,

om det så gäller att ansträngasig för att minska sopbergeteller dra ned på energian-vändningen.Numera finns hållbar ut-

veckling med i skolornas lä-roplan ända från förskolan.Vill man lära sig finns mäng-der av intressant och stimule-rande litteratur. Våra politi-kers ansvar är stort genom la-gar, regler och stimulerandeåtgärder.Michael Cornell (C) re-

gionpolitiker i Östergötland,pekar på en rad möjligheter.

– Vi måste satsa på små-företagande och kooperativ.Vid offentliga upphandlingarmåste vi lägga in sociala kri-terier, tänka på miljön ochstimulera närodlat. Återan-vändning kan minska resurs -slöseri och självklart måste vieffektivisera energianvänd-ningen. Internet är dessutomviktigt för information ochkontakter. De mindre orternamåste stärkas genom exem-pelvis att handla lokalt, påpe-kar han.

Hållbar utveckling är ihögsta grad den unga genera-tionens utmaning. Hos deunga hittas också optimism. – Självklart kommer ut-

släppen av koldioxid attminska drastiskt. Där måstepolitikerna ta sitt ansvar. Taexempelvis Kalifornien där är

det förbjudet med bensin-drivna bilar. Tekniken har re-dan lösningar men dessa mås-te uppmuntras. Bilar i stä-derna behövs egentligen inteför det finns andra alternativ.Det gäller dock att våga satsaoch stimulera nya lösningar,kommenterar Mattias, stor-stadsbo som bor mitt i sme-ten. I våras gav bokförlaget Are-

na med författaren Sara Da-nielsson ut Konsten att odlai staden. Råden där är kon-kreta och fullt genomförbara.Tanken kan kännas märkligoch utopisk för oss som är va-na vid att fylla på förråden isnabbköpet men kanske detär början på en ny folkrörelse. För en hållbar utveckling

måste landsbygden även levaoch vara livskraftig, så män-niskor kan bo och få sin för-sörjning och utkomst. I dis-kussioner om land kontrastad finns motsättningar.

Det finns de som hävdar attinflyttning till städerna ochförtätning av ytorna är mermiljösmart och därmed ensjälvklar lösning på miljö-problemen. Andra hävdar atten återgång till landsbygdenoch filosofin att mer klara sigsjälv är något som kommer attbli verklighet. Dessa talar omspökstäder och övergivnaköpcenter. Sanningen ligger

förmodligen någonstans mittemellan. Stad och land måstesamarbeta och dela med sig avvar och ens unika möjlighe-ter för så skapas hållbarhet.

Förpackningsindustrin harfått stryka på foten. Storatankar med mjölk, juice ellerövriga vätskor som saft ochdylikt har ersatt tetrapack ochplastflaskor. Även övriga va-ror handlar du i medhavdakärl eller påsar. Det är dittansvar att rengöra dessa. Ifrysdisken är varorna mini-malistiskt förpackade medendast det som behövs för attbevara varan. Grönsaker kö-per du i lösförpackning ellerhämtar från din egen odling.När du lämnar affären har dudet köpta i en medhavd påsesom du sytt av gamla jeans el-ler annat återanvänt tyg.Hemma tar du tillvara alltoch tanken att kasta matfinns inte längre i medvetan-det.

I städerna har stadsodling-en tagit fart. Trädgårdar medodlingar breder ut sig på takoch i parker. Där har blivitplatser för rekreation medkroppsarbete och avkoppling.Gym behövs inte längre efter-som motionen har blivit na-turlig. Bensindrivna bilar ärförbjudna och många minnsmed skräck 1900-talets kol-

dioxidutsläpp. Bilarna drivsmed el från batterier därenergin kommer från sol,vind och vatten, eftersomenorma landvingar inom ve-tenskapen har gjort dettamöjligt. Varsamheten om miljö och

hållbarhet har drivit fram ettmildare klimat mellan män-niskor. Medvetenheten omalltings sårbarhet har åstad-kommit ett mer tillåtande be-mötande människor emellan.Liksom vi lärt oss att hushål-la med jordens resurser har vi

lärt oss att ta vara på varand-ra. Vänlighet och generositetpräglar arbetsplatserna ochom någon är duktig åstad-kommer det endast glädje igruppen. Insikten är stor omatt begåvade människor mås-te få finnas och genom upp-muntran kan de tillföra nyaupptäckter för att bevara jor-den. Handikappade ochfunktionsstörda ses som enresurs i samhället, och derasbegåvningar tas tillvara lik-som att äldre människor bid-rar med vad de kan.

Mot denna bakgrund kanman fråga sig vad framsteg är.Ett grundläggande svar harden finlandsvenske filosofenGeorg Henrik von Wrightgett. I boken Myten omframsteget (1993) resulterarhans analys i att det inte finnsnågon objektiv definition avbegreppet framsteg utan attframsteg är en värdering.Detta innebär att förändring-ar är framsteg beroende påhur vi upplever dessa. Förvon Wright är alltså framstegnågot vi upplever som posi-tivt och vill ha, som kanskeatt odla vår egen potatis ellerväva våra egna mattor av åter-vunnet material. En vis man.

Text:BIRGITTA WIDÉNHANS BLOMBERG

Dags för en ny grön våg i samhället? Med ett närmande av stad och landsbygd och ett slut för slit- och slängfilosofin och fossila bränslen kan jorden gå en grön skön framtid till mötes. Detblir en utmaning för den unga generationen att hushålla med världens ändliga resurser efter äldre generationers resursslöseri och miljöförstöring.


– Vi måste satsa på små-företagande och koopera-tiv. Vid offentliga upphand-lingar måste vi lägga in so-ciala kriterier, tänka på mil-jön och stimulera närodlat.Återanvändning kan minskaresursslöseri och självklartmåste vi effektivisera ener-gianvändningen, säger Mi-chael Cornell (C) regionpo-litiker i Östergötland.



��

$ ��!��

��#�#�� "��

AccuPocket

Världens första batteridrivna svets AccuPocket från Fronius är världens första batteridrivna MMA-maskin med ett högpresterande litium-jon-batteri och en låg totalvikt på endast 11 kg, vilket ger användar-na oöverträffad rörelsefrihet vid manuell elektrod- och TIG-svetsning. Kan även drivas med ett litet två kilowatts elverk.

AXSON TEKNIK AB • S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda • Tel 031-748 52 80

www.axson.se

enl. ISO 9001:2008

Vill du sänka dina energikostnader med förnybar värme och kyla?Välj GEOENERGI!Geoenergilösningar (bergvärme) tar tillvara solenergin som lagras i marken och sänker dina energikostnader rejält i villan eller fritidshuset!

FBB är ledande i Östergötland på geoenergi och vatten-borrning. Hör av dig och berätta om dina värmebehov!

www.fbb.se

FBBFinspångs Brunnsborrning AB

RING0122-100 64 & prata geoenergi med oss på FBB!

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

Dragkraft 1400/1700/2200 kp

Manuell och radiostyrd.

Enkel montering på alla kranar.

We-1400med

2 kanal radio.

13.600:- + moms o frakt

Vi utför grävarbeten!Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin0142-809 60, 070-659 67 63

BRORSSONSTRAKTORDELAR

BRORSSONSTRAKTORDELAR

MARIANNELUND

KRAFTÖVERFÖRING

Tel 0496-107 55 • [email protected]

exkl moms

CE-MÄRKTAExempel: kompl axel 64 hk (540 rpm),100 hk (1000 rpm), ställbar 860–1210mm snabbkoppling 1 3/8” 6 splints

Pris från

1000:-

Stråkanders Färg & Måleri ABStrå Gård, Vadstena0143-109 36, 070-603 99 45www.stragard.se

Alla kunder önskas

God Jul & Gott Nytt År!

"""'�#�(�� '��*.++(-11�/*2595:-

��!� ��%+11/&(��-)1�/0 �� #�� !��'��$� �++�� '��,-1/&(

��1�0-�� !�� (��

Vision 2015 är en tidning från Länstidningarna Östergötland och Värmlandsbygden.

En studie som genom-förts av näringsfor-skare vid Helsingforsuniversitet visar attman med gott samvetekan äta en rimligmängd mörk choklad. Istudien bytte 22 per-soner ut sitt dagligamellanmål mot sjumör ka chokladpralinerunder tio veckor.

En ny studie som gjorts avHelsingfors universitet påuppdrag av Fazer visar attchokladälskare inte behöveravstå från sina godsaker, fastde är noggranna med sin häl-sa och vikt. Studien genom-fördes av näringsforskare påinstitutionen för livsmedels-och miljövetenskaper vid Hel-singfors universitet. Den visaratt man inte går upp i vikt avatt äta en rimlig mängd mörkchoklad varje dag.

Deltagare med något för-

höjt blodtryck ombads mins-ka sitt dagliga intag avmellanmål med 250 kcal omdagen och äta en motsvarandemängd mörk choklad i ställetunder en undersökningspe-riod.

Under följande periodminskade deltagarna endastsitt intag av mellanmål. Iundersökningen användes Fa-zers 70-procentiga mörkachoklad.

Under en tio veckor långperiod förde deltagarna mat-dagbok. Man mätte deltagar-nas blodtryck, kolesterolvärdeoch vikt och kunde inte upp-täcka några signifikanta ellernegativa förändringar. Resul-taten av studien har presen-terats på en kongress för inter-nationell publik och den för-sta vetenskapliga publikatio-nen av undersökningen ärunder arbete.

– Allt fler studier världen

över ger belägg för att mörkchoklad kan ha till och medhälsofrämjande effekter, sär-skilt när det gäller blodcirku-lation och blodtryck, sä-ger Mikael Fogelholm, pro-fessor i näringslära vid Hel-singfors universitet, som led-de undersökningen.

Fazer vill stödja vetenskap-lig forskning för att få mer in-formation om hur chokladpåverkar både den fysiska ochpsykiska hälsan. Konsumen-terna är allt mer intresseradeav vad den mat de äter inne-håller och vill erbjuda dem re-levanta forskningsresultat.

Företaget vill också stödavetenskapliga undersökningarmed målsättningen att få nykunskap om chokladens häl-sofrämjande effekter, för attkunna utveckla produktersom ökar välbefinnandet.

– Detta är mycket goda ny-heter för alla chokladälskare.

Du kan äta mörk choklad var-je dag utan några negati-va hälsoeffekter, sålänge chokladen ersät-ter någonting annat, sä-ger Sanna-Maria Hongisto,näringsexpert på Fazer i Fin-land.

Studien från Helsingforsuniversitets representerar densenaste forskningen kring denmörka chokladens hälsoeffek-ter. Forskning världen runtvisar att mörk choklad kanfrämja välbefinnandet påmånga olika sätt,från hjärthäl-san till min-net, enligt ettpressmedde-lande.


Nätverk vill få orten att växaRimforsanätverket har genomfört två av tjugo punkterRIMFORSA (LT)– Vi vill göra Rimforsalite trevligare, öka triv-selfaktorn och vi villatt Rimforsa ska växa.Därför har vi bildat dethär nätverket och gjortupp en lista på unge-fär 20 punkter som vivill jobba med. Två avdem har vi redangenomfört.Det säger KennethThörnberg, Ica-hand-lare i Rimforsa och enav medlemmarna i nät-verket.

Den som har kört förbi tor-get i centrala Rimforsa de se-naste veckorna har kanske lagtmärke till ett antal stora glöd-lampor som hänger i några avträden. Då har ni också settpunkt 2 på AttraktionskraftRimforsas åtgärdslista genom-förd.

När lamporna hängdes uppså kallade sig nätverket just så,men på sitt senaste möte be-stämde man sig för att bytanamn och arbeta under ”Levaoch bo i Rimforsa” som ärnamnet på en annan gruppsom arbetar för samma sak.

– Varför skulle vi ha ett an-nat namn och en annan log-ga när detta redan finns, sägerKenneth Thörnberg och be-rättar att Rimforsanätverkethar fått sin inspiration avgruppen Attraktionskraft Ki-sa.

– De var här och besökteoss och vi jobbar utifrån sam-ma koncept som de har. Vidrog igång arbetet i Rimforsai april-maj 2014 och gruppen

består av runt 20 personer. Vibrukar vara 10-12 personer påvarje möte och det är en blan-dad grupp av näringsidkare,föreningar och ”vanliga”medborgare. Gruppen är öp-pen för alla som vill och harett intresse av att göra Rim-forsa lite trivsammare.

Under sina möten har nät-verket tagit fram en lista pårunt 20 punkter. Den listanhar sedan bantats ner till femprioriterade punkter.

– Vi har gjort så därför attvi inte bara vill ha snack – detska vara verkstad också. Vi villatt det ska synas att det hän-der något, säger KennethThörnberg och berättar att detvå första punkterna ärgenomförda.

– Den första punkten varatt sätta upp tre förslagslådori samhället. Det finns en påIca Nära, en på Hagströmsoch en på Ica Supermarket.Lådorna har väl inte varitsprängfyllda ännu, men vi harfått in några förslag – t ex påatt det borde finnas en cykel-verkstad och att det bordebyggas fler hyreslägenheter.

Nästa punkt som ska åtgär-das på listan är att snygga tillgenomfarten och viaduktenöver järnvägen – förslagsvismed blommor under som-marhalvåret och trevligare be-lysning under vinterhalvåret.

– Vi vill också ha en väl-komstskylt vid 34:an och såhar vi pratat om turismen. Viskulle vilja göra något av denstora grusplanen mittemotKinda Motell. Den borde as-falteras och göras mer inbju-

dande. Det skulle kunna blien trevlig inkörsport till Kin-da. Det finns en informa-tionstavla och det finns enträskulptur av troll, men an-nars ser området väldigt ”60-tal” ut, tycker jag. Kanskeskulle man kunna ha en litenturistbyråkiosk eller turistvär-dar, säger Kenneth.

På åtgärdslistan finns ock-så tankar om att göra något avsilon, kanske belysa den, ord-na husbilsparkering vid Åsun-dens strand, utöka möjlighe-terna till bryggplatser, ordnaen riktig lekplats. En hemsidahar man också pratat om.

Förslag saknas alltså inte.Men hur finansieras detta?

– Vi har fått en summapengar genom Växtkraft Kin-da som har bekostat de itali-enska glödlamporna somhängts upp vid torget. Depengarna räcker till lite till.En del saker bör kommunenstå för. I en del fall är ju ock-

så privata markägare eller fas-tighetsägare involverade. Vikan ju inte göra saker utan attha dem med oss.

Nätverket träffas nästa gångden 20 januari. Alla intresse-rade är välkomna, hälsar Ken-neth Thörnberg.

Text och bild: JAN HULTMAN

Kenneth Thörnberg är aktiv i nätverket Leva och bo i Rimforsa som på olika sätt vill göraRimforsa mer attraktivt och trivsamt. Den första åtgärden var att sätta upp förslagslådorpå tre ställen i samhället.

I träden vid torget har itali-enska glödlampor hängtsupp för att öka mysfaktornunder gråa höstkvällar.


Mörk choklad kan ha sin plats i balanserad kost

En studie som genomförts av näringsforskare vidHelsingfors universitet visar att man med gottsamvete kan äta en rimlig mängd choklad. Studi-en gällde 70-procentig mörk choklad.



www.farmarauktioner.se��

Tel 0515-811 51Lawrence Jonsson, 070-688 34 15

Nu pågår bokning av auktioner 2015! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning

av ett datum som passar dig.

FASTSTÄLLDA AUKTIONER 2015

7/3 Tokarp Mjäldrunga, Floby. Maskiner o Redskap13/3 Kila Lågbo, Ransta. Maskiner o Redskap samt Fårinredning

14/3 Samlingsauktion Brännebrona, Götene18/3 Rinkesta Säteri, Ärla. Maskiner o Redskap21/3 Samlingsauktion Granngården, Sala

28/3 Maskinauktion Axima, Floby8/4 Torget Främmestad, Nossebro. Maskiner o Redskap

11/4 Samlingsauktion Anneborg, Falköping18/4 Källebacken Åsarp. Maskiner o Redskap

25/4 Samlingsauktion Örsta, Kumla9/5 Samlingsauktion Flakeberg, Grästorp

15/8 Liden Konungsberg, Ljungskile. Maskiner o Redskap

För utförlig information, se www.farmarauktioner.se

Auktioner

VÅRA TREVLIGA RESOR24/1 MC-MÄSSAN, Älvsjö ..................................................405 kr13/2 SYFESTIVALEN / ANTIKMÄSSAN, Älvsjö................405 krI priset ingår bussresa t/r samt entré till en mässa.

13/2 SKIDRESA Vigo di Fassa Italien, V 8 .........................6 685 kr27/2 FÅRFEST i Kil ...............................................................300 krI priset ingår bussresa t/r.

6/3 ROSTOCK 3 dagar, Landhaus Dierkow........................1 905 kr6/3 SKIDRESA Westendorf Österrike, V 11 .......................5 650 kr20/3 LÜBECK 3 dagar, Atlantic Hotel ................................2 845 kr20/3 ROSTOCK 3 dagar, Pentahotel..................................2 295 krÄven 27/3.

20/3 BURG 2 dagar, Schützenhof.......................................1 575 krÄven 24/4, 23/10, 6/11, 20/11.

27/3 TRÄDGÅRDSMÄSSAN, Älvsjö ..................................405 krÄven 28/3.

www.blaklintsbuss.seTel 0142-121 50 • [email protected]

Expressbussar d

agligen Östergötla

nd - Stockholm / Stockholm - Östergötla

ndNYH

ET!E

xpressbuss Östergötla

nd - Göteborg / G

öteborg - Ö

stergötla

nd.

VVii ssöökkeerr ff lleerr VVii ssöökkeerr ff lleerr FFAA MMIILLJJEEHHEEMMFFAA MMIILLJJEEHHEEMM

VVii ll ll dd uu VVii ll ll dd uu

ttaa ee mmoott ttaa ee mmoott eett tt bbaa rr nn,,eett tt bbaa rr nn,, uunnggdd oomm uunnggdd oomm ee ll llee rr vvuuxxeenneell llee rr vvuuxxeenn ii ddii tt tt hheemm ??ii ddii tt tt hheemm ??

- -

AUKTIONER

RESOR

Funderar du på att sälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa digmed allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Har du även lösöre som ska avyttras, så löser Auktionshuset Gomér & Andersson värdering och försäljning på ett enkelt sätt.Välkommen att kontakta oss för fri värdering.Ring 013-37 52 25

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

Underbara grå och vita lockiga lammskinn från egna får.Butiken nu fylld med nyinkommet från Lene Bjerre, Växbolin,

Ullcenter, Paradisverkstaden, Nittsjö och Balmuir.Adventskaffe med hembakat.

Välkomna!

Vackert belägen vid Vätterns strand 15 kmnorr om Motala utmed Lemundavägen.

Öppet lör-sön 10-16 eller ring för andra tider:

Carin 070-602 72 09 eller Göran 070-517 86 86Extraöppet till jul:

kvällar kl 16-18, vecka 51Vi tar kontokort! www.nastorplamm.se

Välkomna tillBleckenstad Gårdsbutik 5 km s Mjölby längs riksv 32

Öppet:Tors-fre 14-18Lördag 10-14Söndag 13-16

Tel 0142-101 13

Glöm inte att beställa våra populära julkartonger i god tid!

Hos oss hittar du: vildsvinskorv, ostkaka, goda ostar, potatis, grönsaker, ägg, morots-

marmelad och present artiklar.Välkomna att julhandla i vår mysiga gårdsbutik!

www.bleckenstad.se

Den glasklarajulklap�n

ÖPPETTIDER: Vard 9-17 • Lörd 10-14

MANTORPS GLASBRUKVästerlösavägen, MANTORP • 0142-206 81

Snacka ATV med oss!

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala0141-20 22 90 · [email protected] . www.maskincity.se

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2015!

www.mc-butiken.com

Telefon0381-390 08

Mosstegsg 6,Eksjö

FyrhjulingarMopederMopedbilarTillbehörReservdelar

Alltid fullt i butiken!

Störst på fyrhjulingar!

50årsjubileum

0% räntaHONDA

Välkommen tillSveriges största båtutställning!

Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22,Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

Villa- & fastighetsägare!TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA

PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri

besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • [email protected]

Företaget är miljödeklarerat och kvalitets-certifierat.www.mb-isolering.se

FASTIGHETSMARKNAD

Att synas är bra för affärerna!

Ring 0141-560 03 för att annonsera i Länstidningen Östergötland, Värmlandsbygden

eller Jordbrukaren!

Betongsågning • RivningHåltagning • TeleskoplastareStohagsgatan 6 • Norrköping • 011-10 18 81


God bredbandsgrund i LinköpingNu är fortsättningen upp till byalagenLINKÖPING (LT)Efter några år av enstorsatsning från kom-munen på en utbygg-nad av bredband pålandsbygden är fort-sättningen i förstahand upp till byalagen.Linköpings kommunligger bra till nationelltmed en god grund istamnäten. Mobila lös-ningar är dock fortfa-rande ett nyckfulltkomplement.

Bredband anses som en avde viktigaste förutsättning-arna för boende och verksam-het på landsbygden, för en le-vande landsbygd som kan ut-vecklas. Linköpings kommuninledde för några år sedan enstor satsning på att bygga utstamnät med fiber på lands-bygden. Med det så kalladebyalagskonceptet har fastighe-ter anslutits från detta.Enligt en preliminär upp-

skattning räknade man att istorleksordningen 3 200 hus-håll och 500 företag genombyalagskonceptet skulle kom-ma att kunna ansluta sig tillde planerade stamnätslin-jerna. Det skulle ske genomatt bygga områdesnät tillsam-mans med operatörerna. Se-dan dess har det blivit drygt50 byalagsprojekt i Linkö-pings kommun.

– Vi har byggt som ett spin-delnät av stamnät. Byalagenhar själva byggt på dem. Dethar blivit lite av en folkrörelse.De flesta kommuner hjälpersina byalag. Det finns en prio-ritering att få ned kostnaden,berättar Fredrik Eriksson, IT-strateg på Linköpings kom-mun. Enligt PTS siffror från

2013 hade då 70-75 procentav hushållen i kommunenoch 13-14 procent på lands-bygden fiber. Utbyggnadenhar fortsatt under 2014, men

nu kommer inte längre kom-munen att kunna bistå byala-gen. – Beträffade byalag och de-

ras roll i utbyggnaden så finnsdet ingen förordning som gerkommuner rätt att stödja en-skild person eller företag medbidrag för bredband. Därförbestämde kommunen tidigtatt endast fokusera på att byg-ga stamnät. Områdesnät byg-ger ju byalagen och operatö-rerna tillsammans. Byalagenfår stödmedel från Jordbruks-verkets EU-fonder. Tyvärrinnebär det nya regelverketför de kommande sju åren attkommuner inte kommerkunna få EU-stöd längre föratt bygga stamnät, mobilmas-ter eller liknande. Endast by-alag, privata föreningar ellerbolag kan få stöd.

Vad betyder det här förfortsättningen? – Det är inte jätteallvarligt

för oss som hållit på länge. För den som av olika skäl

inte kan få eller ännu inte nåsav fiber finns trådlösa bred-band med en ganska hög has-tighet, om de fungerar därman bor. Det har riktatsmycket kritik mot täckning-en för mobil telefoni och mo-bila bredband på landsbyg-den. Fortfarande finns en delområden, vissa ganska nära

Linköpings bebyggelse, meden mycket ojämn eller obe-fintlig täckning.

– Mobila nät är ett sorgebarn.Tyvärr tycker inte jag att PTSoch regeringen i övrigt tar sittansvar. De kartor som opera-törerna publicerar har alldelesför stor felmarginal. Istället

tvingas kommunerna ta egnainitiativ bland annat genom såkallade Sopbilsprojekt för attkartlägga täckningen. En så-dan mätning planeras attgenomföras även i Linköpingskommun under nästa år.– Mätningen kommer inte

att ge en helhetsbild eftersomtäckningen endast kartläggsutmed sopbilarnas rutter. Åandra sidan får vi med de vik-tigaste områdena där folk bor.Med detta material somunderlag kan man föra en dia-log med operatörerna om attförbättra täckningen i områ-den med dåliga förhållanden.Hur ligger Linköpings

kommun till jämfört med må-len för bredband?– När det gäller måluppfyl-

lelse mot nationella och regio-nala mål ligger kommunen re-lativt bra till även om jag intehar den exakta uppgiften justnu.


Fredrik Eriksson är IT-stra-teg på Linköpings kommun.Bild: OSKAR LÜRÉN AB


SifferfaktaKommunen har byggt cirka25 mil stamnät totalt underperioden 2009-2014 för cir-ka 45-50 mnkrByalagsprojekt: 51 Fastigheter totalt: 1801 Km totalt: 253,24 Kostnad: 25 766 507 kr Varav stöd: 9 245 238 kr Km/byalag: 4,97 Fastigheter/byalag: 35,3 Byggkostnad/områdesnät:505 226 kr Byggkostnad/fastighet:9 173 kr Totalt/fastighet: 16 573 kr(inkl. anslutningsavgift)

Genom att kartläggasvenskarnas resvanoroch företeelser i rese-branschen har reseby-rån Ticket fångat uppfem heta trender inför2015. Teknik är denfrämsta faktorn bakomde förändringar somses i trenderna.

Nya tekniklösningar påver-kar resenärens liv i allt störreutsträckning, såväl före,under och efter resan.

Mobilen blir ett allt viktigareverktyg för resenärerna ochenligt en Novus-undersök-ning uppger 75 procent avsvenska folket att de användersin mobiltelefon till andra sa-ker än att ringa när de är påutlandssemester. Bland18–29-åringarna är motsva-

rande siffra 90 procent.Att det nu finns WiFi på

många ställen, som på hotell,restauranger och transport-medel, gör mobilen till detsjälvklara multiverktygetunder resan. Tekniken med-för samtidigt att de mänskligamötena minimeras, till exem-pel vid incheckning på flygetoch även på vissa hotell.

– Personlig service på resanska dock inte undervärderas.Hela 44 procent av svenskar-na uppger till exempel att deföredrar att checka in vid enbemannad disk på flygplatsenmedan bara 25 procent hell-re checkar in innan de kom-mer till flygplatsen, säger Ka-rin Starkman Ahlstedt, PR-och kommunikationsansvarigpå Ticket, i ett pressmedde-lande.

Andra faktorer som påver-kar resandet framöver är attresenärerna blir allt bättre påatt själva leta fram informa-tion inför resan. De blir sina egna resele-

dare som samlar informationfrån många olika källor, alltfrån att skriva ut och läsaguider från nätet till att frågasin lokala resebyråsäljare områd.

En annan tydlig trend är attfler än tidigare reser tillbakatill samma resmål. Vid förs-ta besöket avverkar en del re-senärer alla sevärdheter föratt andra besöket vilja upple-va det som ”locals”. Föräldrar är en grupp som

gärna åker tillbaka till resmålför att återuppleva favorit-destinationer, ofta storstäder,tillsammans med sina barn.

90-talisterna konsumerar mest

Heta restrender inför 2015Ny teknik främsta orsaken till ändrade resvanor

Genom att kartlägga svenskarnas resvanor och företeelser i resebranschen har resebyrånTicket fångat upp fem heta trender inför 2015.

Nu börjar 90-talisternagå in i den livsfas dåde konsumerar somallra mest – de börjarbilda familj. Deras kon-sumtion kommer attbidra till stark tillväxtför de företag som kanmålgruppens köpbe-teende.

Om de svenska företageninte ger det bästa erbjudandeti rätt tid kommer 90-talisternaatt handla utomlands. Bisno-de har kartlagt hur den förstadigitala generationen skiljersig från tidigare generationer.90-talisterna är 30 procent

fler än en genomsnittslig 10-årskull, precis som 60-talis-terna och 40-talisterna. När såstora delar av befolkningengår in i en ny livsfas påverkardet både konsumtionen ochsamhället. Bisnodes analytikerhar tagit fram en kartläggningav 90-talisternas köpbe-teende.

– Småbarnsfamiljer är intemest köpstarka, men de inves-terar mest. De köper bostad,bil och allt de kan tänka sigför att skapa bästa möjligastart för sitt barn. De behöverbåde banklån och kredit föratt klara av det. 90-talisternaär så många att de bidrar tillen högkonjunktur när de bil-dar familj och börjar spende-ra pengar, säger Per Selin, se-nior analytiker på Bisnode.90-talisterna är den första

generation som växt upp medInternet. Det påverkar derassätt att leva och investera.– 90-talisten ser världen

som sitt hem, via Internet harde vänner i hela världen, ny

kunskap är ständigt tillgängligoch de kan köpa det de vill hafrån världens alla hörn. De ären oerhört påläst och kom-pentent målgrupp som oftavet mer än säljaren i butik ochvad som står på företagetshemsida, säger Per Selin.Innan de köper en produkt

gör de en marknadsundersök-ning på Internet och involve-rar sina vänner i köpbeslutet.När de har bestämt sig för vil-ken produkt som är bäst ochmest eftersträvansvärd tar dereda på var de kan få tag påden till det bästa priset.

När de får hem varan berät-tar de det i de sociala medi-erna och sprider på så sätt va-rumärket. Köpprocessen skersömlöst mellan Internet ochfysiska möten och de handlargärna utomlands.– 90-talisten köper varan av

det företag som ger dem den

information de vill ha, gör detlätt för dem att dela med sigav informationen och sedanlyckas övertyga dem om att dehar det bästa erbjudandet. Alltoftare vinner företag utanförSverige affären, säger Per Se-lin.

– De unga är ofta trendsät-tare och vi har redan sett hur90-talisternas beteende spridersig till de äldre generatio-nerna. Vi har börjat streamabåde film och musik, och vihandlar allt mer över nätet,även på e-handelsplatser sominte är svenska. 90-talisternakommer att förändra världenoch företagen måste anpassasig till dem, säger Per Selin.– Helt klart kommer 90-ta-

listerna att förändra världen,de är så många att företagenmåste anpassa sitt sätt att va-ra till dem, säger Per Sellin, iett pressmeddelande.

90-talisten ser världen som sitt hem, via Internet har devänner i hela världen, ny kunskap är ständigt tillgänglig ochde kan köpa det de vill ha från världens alla hörn.



Visioner hos livsmedelsföretagetÖstenssons vill växa i en tiomilaradie kring MotalaMOTALA (LT)Östenssons i Motala ärett familjeföretag. Detdrivs av makarna Lind-blad, Håkan och Kari-na. Vision träffar Hå-kan Lindblad, som ärföretagets vd För atthöra hans tankar ochplaner inför 2015.

– Först vill jag berätta omdet som just nu är aktuellt.Det är ett nytt prismärk-ningssystem, med elektronis-ka hyllkantsetiketter som in-stallerats precis i dagarna. Justden här varianten, SES, somär ett franskt system, är viförst med i Sverige inom vårbransch.– Systemet innebär att vi

slipper byta hyllkantsetiket-ter när ett pris ska ändras. Vikan ändra ett pris här frånhuvudkontoret, och då än-dras det på hyllorna och i kas-san i samtliga nio butiker påen gång. Det innebär ocksåatt priset på etiketten alltidstämmer med priset i kassan.– Visionen framåt är att vi

vill växa inom fem till tio milfrån Motala. Vi är ett lokaltföretag och jobbar mycketmed lokala produkter.– Ser vi till just 2015 så har

vi ett projekt i Skänninge, därvi vill bygga nytt och flyttabutiken lite söder ut till entomt mellan vårdcentralenoch tivoliängen. Butiken somska byggas blir större ochmed gott om parkeringsplat-ser.– Om planerna går i lås så

blir det invigning 2016, menman vet ju aldrig om detkrävs utgrävningar då Skän-ninge är ett historiskt områ-de.

Du nämnde att ni jobbarmed lokala produkter. Hurlokalt är det?– Närproducerat är vårt

signum, och vi gör mycketsjälva och mer lokalt kan detinte bli. Vi har eget kök, ba-geri och styckcentral i Mota-la. Vi tar så mycket råvaror vi

kan från trakten. Detta gerkorta transporter och mini-merar miljöpåverkan.Även elen är lokalt produ-

cerad och kommer från vind-kraftsverken i Vistena utanförSkänninge. Elen från dessavindkraftsverk räcker för attförse Östenssons med el.

Bakar ni allt i Motala?– I huvudsak, men vi har

även ett surdegsbageri i buti-ken i Linköping. I sambandmed att vi öppnade butikendär, för två år sedan, fick vitag på duktiga bagare. Då in-stallerade vi en stenugn, ochkunderna har verkligen upp-skattat produkterna från den.En av fördelarna med att inteingå i en stor kedja är att mankan göra lokala anpassningar.

Var får ni idéer till nya pro-dukter?– Vi lyssnar till kundernas

önskemål och så funderar viförstås själva på vad vi kanförbättra och nyskapa.– En fråga var "Kan ni in-

te göra egna köttbullar?" Dåbörjade vi med det, och kallardem Lyxköttbullar. Det är ennyhet för i år, och nästa årkommer det att hända en heldel på det området.

Det produceras en hel delreklam inom livsmedels-branschen. Hur lägger niupp det?– Många lägger ut sådant

på reklambyråer, men vi harall reklam och profilering in-om företaget. Får jag en idé sågår jag till den som jobbar

med det och kan snabbt få ettresultat.– När jag cyklade till job-

bet idag kom jag på följande:"Görgött griskött från Östgö-tagrisar". Det har jag på enlapp här som jag kommer attlämna över till den som job-bar med det och säga, gör nå-got av det här. – Resultatet kommer ni

kanske att få se sedan i vår re-klam!

Du nämnde tidigare att nihar en satsning på gång iSkänninge. – Vi har haft förfrågningar

från Ödeshög och vi tittar åtTallbodahållet, men det äringet på gång den närmastetiden.Det talas mycket om sociala

mediers betydelse. Hur serdu på det?–Vi har hittills jobbat en

del med Facebook. Vi har5 000 som gillar oss. Där görvi tävlingar och har fått jätte-bra respons, det är hundratalssom deltar. Det visar att vi nårfram.– Så har vi tankar om att

använda SMS. Där är vi inteklara än, men kanske det kanbli något under nästa år.– Tanken där är att man

ska kunna bestämma vilken

reklam man önskar få. Vi fun-derar på intressegrupper såden som är intresserad avköttprodukter inte ska behö-va få reklam om kattmat ochtvärtom.

Till sist, kan du sammanfat-ta känslan inför nästa år?– Med allt som vi har på

gång, så tror jag att 2015 blirett spännande år.

Text och bild: NISSE GRAAN

– Med allt som vi har på gång, så tror jag att 2015 blir ett spännande år, säger en glad Håkan Lindblad, som ser fram emot ett positivt 2015.

Fakta om ÖstenssonsFamiljeföretag inom livs-medel med säte i Motala.

Startades 1963 av GöstaÖstensson.

Nio butiker, varav fyra iMotala och två i vadstena. IBorensberg, Skänningeoch Linköping finns en bu-tik på respektive ort.

Utöver butikerna harÖstenssons en central till-verkningsenhet i Motala.Här finns ett eget bageri,en egen styckcentral samtett eget kök. Dessa enhe-ter levererar dagligen pro-dukter till Östenssons buti-ker.

220 anställda.

Omsätter ca 600 miljoner.

– Om planerna går i lås så blir det invig-ning 2016, men man vet ju aldrig om detkrävs utgrävningar då Skänninge är etthistoriskt område

Jakten, som är en så kalladlicensjakt, startar den 9 janua-ri 2015 och pågår till den 15februari 2015. Om 12 vargarskjutits innan den 15 februariavbryts jakten. Omkring 20 procent av

landets vargar finns i Örebrolän. Målet med den nationella

rovdjurpolitiken är att minskaantalet vargar i de län där detfinns mest vargrevir. Samti-digt ska rovdjursförvaltningenskapa förutsättningar för enlivskraftig vargstam medgynnsam bevarandestatus. I den norra delen av länet,

där de utpekade reviren

Mårdshyttan och Nora finns,har antalet vargrevir ökatunder senare år. Av länets 12revir ligger 9 där. – Det utpekade jaktområ-

det berörs av ett av länets mestfårtäta områden, vilket ocksåvägts in i beslutet. Vi vet ock-så att det är svårt att förvaltaälgstammen i området, sägerMariana Skoglund, enhets-chef för Art och vilt på Läns-styrelsen. Enligt den senaste invente-

ringen från vintern 2013-2014, finns det ingen gene-tiskt viktig varg i området. För

att en varg ska vara genetisktviktig ska den vara antingeninvandrad eller första genera-tionens avkomma från en in-vandrad varg. Tidigare har Naturvårds-

verket tagit beslut om varg-jakt. Från och med i år är be-sluten delegerade till Länssty-relsen, enligt ett pressmedde-lande från Länsstyrelsen.

Beslut om vargjakt i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län har nyligen tagit be-slut om jakt på varg. Örebro län är ett av devargtätaste länen i landet. För att minska kon-centrationen av varg har Länsstyrelsen beslutatom jakt på 12 vargar den kommande vintern.Vargreviren Mårdshyttan och Nora i norra delenav länet ingår i jakten.

För att minska koncentrationen av varghar Länsstyrelsen beslutat om jakt på 12 vargar i Örebro län den kommande vin-tern. Bild: GUNNAR RIES

J Ö N K Ö P I N G S L Ä N



Positivt i Kalmar inför nya åretKänner tillförsikt trots administrativt krångelKALMAR (JB)Mjölklänet Kalmar erfarsamma ansträngda lägesom på andra håll. Investe-ringsviljan och viljan attsatsa på sitt mjölkföretagfinns ändå kvar. Lantbruks-direktören John Winroth iKalmar ser övergångenmellan landsbygdspro-grammen som bekymmer-sam, men har ändå en opti-mism inför 2015.

Förseningen av landsbygdspro-grammet är ett problem på snartsagt alla håll och för det mesta pålandsbygden. Kalmar län kännerockså av det. Länet har en bety-dande mjölkproduktion som kän-ner av de sjunkande mjölkpriserna.John Winroth, chef för Landsbygd-savdelningen på Länsstyrelsen iKalmar län, blickar in i 2015 ochkommenterar några centrala punk-ter för landsbygden i länet.– Mjölkproduktionen har det

bekymmersamt, säger han. Det

märks i den allmänna debatten attdet är ett hårt ansträngt läge.

– Viljan att utveckla sina mjölk-företag finns, men vi har inte kun-nat fatta några beslut om investe-ringsstöd. En del avvaktar. Detfinns en möjlighet att söka stöd påegen risk. Vi kommer inte kunnafatta några beslut förrän tidigast imaj 2015. Stimulansmässigt är detinte optimalt. Övergången mellanlandsbygdsprogrammen ser jag sommest bekymmersamt. Vi har ingastimulansmedel att ta till under ti-den.En liknande situation finns för

bredbandsutbyggnaden. Visst gårdet att söka stöd, men även där ärdet samma väntetider och allt skerän på egen risk. Man kan bli utanstöd eller få mindre än man räknatmed.– Det är många som förbereder

sig för att bygga bredband, mensom det är nu så är det inga somstår i kö och knackar på med an-sökningar.

– Det är inte bra fibertäckningpå landsbygden. För några år sedanvar länet i framkant med ADSLsom går genom telefonjacket, mennu är det inte så med fiber.Några projektstöd kan man inte

heller utlova förrän i september2015.– Det är ett bekymmer också för

lantbruket i stort.

– För lantbruket är LFA-stödetpå väg att förändras. Vi har fått väl-digt lite information till Länssty-relsen och vet inte mycket om hurdet blir, men det kan få väldigt sto-ra konsekvenser. – Det verkar inte som EU-kom-

missionen vill godkänna Sverigestillämpning och tolkning. – Problemet är att man måste

vara uthållig till konjunktursväng-ningarna. Svensk livsmedelspro-duktion kommer kunna fortsätta.Det går nästan inte en dag utan attman kan läsa om salmonella, multi-resistenta bakterier och liknande iandra länders produktion. Vi har

goda förutsättningar att marknads-föra svenskproducerat. Det är vik-tigt att ta till sig det för näringen. – Jag tycker det är konstigt att

vi importerar så mycket mat somvi gör. På sikt kommer konsumen-terna inse att man måste tänka efternär man köper sin mat.

Förra året nämnde du den nyafoderfabriken. Hur gick det medden?– Foderfabriken tuffar och går.

Den invigdes i april av prins CarlPhilip. Även här är läget pressat avmarknaden. Om mjölkpriset gårner så måste man ändå kunna leve-rera foder till ett bra pris. – Länsstyrelsen i Kalmar har va-

rit initiativtagare för en lagändring-ar om biotopskydd i miljöbalken.Vi ville väga in jordbrukets behov.Länsstyrelsen och LRf har gått ibräschen för den lagändringen. Detär en framgång och nödvändigt förutvecklingen. – Jag är trots administrativt

krångel ändå positiv och fylld avtillförsikt inför året.

Text: BO BÄCKMAN

John Winroth, chef för lands-bygdsavdelningen på länssty-relsen i Kalmar län.Bild: MATTIAS JOHANSSON

JÖNKÖPING (JB)Mycket ser bra ut medlantbruket och landsbyg-den i Jönköpings län, mensådant som sjunkandemjölkpriser och fördröj-ningen av landsbygdspro-grammet är absolut intebra. Lars Sandberg, påLänsstyrelsen, önskar in-för 2015 att så snart sommöjligt kunna kommaigång att arbeta med detnya programmet.

Redan för ett år sedan var det i enutbredd osäkerhet inför vad 2014skulle innebära när det nya lands-bygdsprogrammet visade sig varaförsenat. Idag behövs besked ochmöjligheter att börja arbeta med detännu mer än då. Lars Sandberg, av-delningschef för Landsbygdsavdel-ningen på Länsstyrelsen i Jönkö-pings län, reflekterar över läget ochvad det nya året för med sig.– Vi har hamnat i situation när

det nya landsbygdsprogrammet in-te kom igång som det var tänkt, sä-

ger Lars Sandberg. Det är oerhörtviktigt att programmet kommerigång så snart som möjligt. Vi kaninget göra förrän det nationella pro-grammet blir godkänt i Bryssel. Vipå Länsstyrelsen kan varken hand-

lägga ansökningar eller fatta beslutom stöd. – Jag ser med oro på risken för yt-

terligare förseningar. Vi behöver fåigång investeringar, projektstöd medmera. Pengarna betyder jättemyck-et för enskilda och för samhället istort.

– Det har sagts förut att program-met ska vara klar i maj 2015. Nufinns en tveksamhet om det gällerfortfarande. Allt hänger på när detnationella programmet blir godkänt.– Det sjunkande mjölkpriset är

också en påfrestning för mjölklänet.Sänkta mjölkpriser skickar inte brasignaler till bönderna. Nu sker densjätte sänkningen i år. Sänkningenförklaras med det ryska importstop-pet och minskad efterfrågan från Ki-na. Vad gör Arla åt det här? Manmåste ha en strategi. – Lantbrukare har generellt ett

stort tålamod och då inte minstmjölkbönderna. Det ska mycket tillatt lantbrukarna ger upp, menmjölkpriset påverkar viljan att inves-tera.

Förra året tog Lars Sandberg uppen sak som av många anses som nå-got av en ödesfråga för landsbygdenoch det är tillgången på bredband. – Jag önskar mer pengar till bred-

bandsutbyggnad på landsbygden.Vi behöver alla pengar som finns.Bredband behövs för alla åldrar, bo-ende, lantbruk och andra företag. – Bredband är ett oerhört viktigt

område brett för lantlig utveckling.Det gynnar alla på landsbygden. Det visar sig att länet har riktigt

bra siffror på tillgången på snabbtbredband på landsbygden. I en jäm-förelse med hela riket där andelenmed tillgång till fiber är 59 procenttotalt och 11 procent på landsbyg-den har Jönköping län 45 respekti-ve 12-15 procent. – Det ser väldigt olika ut i olika

kommuner i länet, säger Lars Sand-berg. Bäst är Eksjö, Sävsjö, Vetlan-da och Värnamo med mer än 20procent på landsbygden. Värnamohar högst andel, 35-37 procent. Detär ändå en lång bit kvar till bred-bandsmålet på 90 procent av alla2020.

– Utbetalningen av gårdsstödkommer ske den 1 december. Vi be-talar ut till 99 procent av länets lant-brukare vid första utbetalningstillfäl-let. För övriga dröjer det på grund avfaktorer som vi inte råder över. 100procent når man aldrig. Det blir li-te som att vi tävlar med oss själva attbli lite bättre för varje år.

Lars Sandberg har ett varmt enga-gemang för djuren och kan förnöjtkonstatera att det generellt är enfortsatt god djuromsorg i länet.– Man ska komma ihåg att det

finns ett stort djurintresse hos deflesta som håller djur. De absolutflesta djur har det väldigt bra.Högst på Lars Sandbergs önske-

lista inför 2015 är inte oväntat:– Jag önskar verkligen att vi ges

möjligheten att börja jobba medlandsbygdsprogrammet så fort sommöjligt! Vi behöver komma igångmed bredband, annan service ochallt annat som bidrar till en positivutveckling.

Text: BO BÄCKMAN

Lars Sandberg, avdelningschefför landsbygdsavdelningen pålänsstyrelsen i Jönköpings län.

K A L M A R L Ä N

Landsbygdsprogrammet brådskarFortfarande behövs mer bredbandsutbyggnad på Jönköpings landsbygd

Landsbygdsdirektörerna i fyra län

S Ö D E R M A N L A N D S L Ä N

Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N



ÖSTERGÖTLAND (JB)Vid sidan av osäkerhetensom det mycket försenadelandsbygdsprogrammetmedför finns andra viktigafrågor. En livsmedelsstrate-gi och konsumenternasmedvetenhet om värdet avsvenska livsmedel är ettpar av dessa. Jonas Käll-ming, lantbruksdirektör iÖstergötlands län, kom-menterar läget inför 2015.

För ett år sedan sågs 2014 som attett mellanår att ta sig igenom pågrund av förseningar med det nyalandsbygdsprogrammet. Nu fortsät-ter väntan åtminstone hela våren,kanske längre. Samtidigt sjunkermjölkpriset till producenterna ytter-ligare. Debatten om ekologiskt ellerinte har rört upp känslor på mångahåll.

Diskussionerna om livsmedelhjälper i varje fall till att skapa enstörre medvetenhet om den svenskamatens värde.

Den offentliga upphandlingen harblivit bättre i länet, behovet av dennationella livsmedelsstrategin som

det pratades om är stort och listanfortsätter.

– Läget vi har idag utan lands-bygdsprogram är fortfarande myck-et osäkert, säger Jonas Källming,lantbruksdirektör i Östergötlandslän. Lantbrukarna vet inte vilkastödnivåer som ska gälla och det vetinte vi heller. Det stora problemetär att vi på Länsstyrelsen inte hel-ler har tillräckligt med uppgifterom sådant som stödnivåer.

– Vi har öppnat upp för ansök-ningar om bredbandsstöd och in-vesteringar i lantbruket. Det går attsöka, men Länsstyrelsen får intehandlägga eller besluta något än.Det pratas om besked i maj eller ettstycke in i juni. Först då kanske vikan börja. Stöden ska visserligen in-te vara avgörande för att investera,man måste tro på att ens idé skulleklara sig ändå, men det vore ändåbra att veta.

För ett år hade du en störremedvetenhet om livsmedel på öns-kelistan. Vad gav 2014?

– Det har skrivits mycket bra imedia under året. Det är bra att detblir en offentlig diskussion om för-delar och nackdelar med olika typer

av produktion. Man får ett under-lag för att ta ställning. Vi har en pe-riod av matintresse, men påverkanpå importen är tveksam än. Hand-larna har blivit bättre på att märkanärproducerat och svenskt. Flerastörre butiker har gjort det enklareför lokalproducerat.

– Sedan är det livsmedelssäkerhet.Hela tiden kommer rapporter omsådant som multiresistenta bakte-rier i andra länders mat. Konsu-menterna måste veta vad som ärskillnaden mellan svenska och and-ra länders produkter.

Landshövding Elisabeth Nilssonhar tagit initiativ till en regionallivsmedelsstrategi, men frågan är ilika hög grad en fråga för hela lan-det.

– Inför valet var alla partier öve-rens om att det behövs en nationelllivsmedelsstrategi. Gör något avden!

– I en nationell livsmedelsstrate-gi behöver frågor om beredskap ochsjälvförsörjning tas upp. Vad skul-le hända om Sverige kommer i ettannat läge?

– Utmaningen är att via konsu-menterna få en ökad efterfrågan på

svenska livsmedel. Samtidigt är deten uppmaning till lantbruket att bliduktigare på att matcha. Det finnsdet som importeras fast det skullekunna odlas här. Här finns ett in-tresse att pröva nya saker.

– Fler kommuner har blivit bätt-re på offentlig upphandling och därkan vi göra ännu mer så vi gynnarbra livsmedel.

Hur ser du på 2015?– Förutsättningarna måste ges,

det kommer bli lite oroligt innanman vet vad och när. Stöden är vik-tiga, men det är ändå inte de somstyr det är marknaden. Det vi job-bar för och där vi prioriterar är attvi ska ha ett fortsatt aktivt jord- ochskogsbruk och minimera den ne-gativa miljöbelastningen. Ett aktivtlantbruk är en förutsättning förlandsbygdens attraktion, för att folkska vilja bo där.

– Bevarandet av biologiskmång-fald, öppna landskap med mera ärockså beroende av lantbruken.

– Det är en hög medelålder hoslantbrukarna. Jag önskar en tro pådet svenska lantbruket så yngre kanse det som en framtid och då be-

hövs en bättre lönsamhet. Det vorebra att få upp statusen på att pro-ducera bra mat.

– Vad lägger vi pengar på? Vad ärdet man prioriterar som enskild, enny plattskärms-tv eller bättre mat?


Hoppas ko-peng ska stimuleraIntresset för att bygga nya djurstallar har varit lågt

SÖDERMANLAND (JB)Kan det nya djurstödet på800 kronor per individ avnötkreatur hejda utslag-ningen av mjölkproduce-rande gårdar i Söderman-land? Bara under mindreän två år, perioden de-cember 2012 till septem-ber 2014, har 19 lantbru-kare i länet slutat produ-cera mjölk.

När vi för ett år sedan talademed Södermanlands lantbruksdi-rektör Ulrika Lundberg om lägetför länets jordbrukare, berättadehon att antalet mjölkproducenterhalverats under den senaste tioårs-perioden.

– Intresset för att bygga nyadjurstallar har varit lågt under detsenaste året, antagligen främst be-

roende av stiltje inom landsbygds-programmet där investeringsstödetinte gått att söka. men det har ökat

en del under de senaste måna-derna, säger Ulrika Lundberg.

Nu har investeringsstödet kom-mit igång igen och hon tillägger attstödet med 800 kronor för nötkre-atur bör fungera som en stimulansoch förbättra lönsamheten ävenom pengarna inte utgör full kost-nadstäckning.

Med början vid årsskiftet träderdet nya gårdsstödet i kraft. Detinnebär att samma gårdsstöd kom-mer att tillämpas över hela landetmed en succesiv utjämning fram

till år 2020. Hittills har stödbelop-pen generellt varit högre i de bör-diga delarna av Sverige.

Producenter som sedan en tidhar upphört med viss produk-tion har hittills haft möjlighet attfå höga så kallade tilläggsbelopp,trots att de upphört med den verk-samheten. Denna möjlighet för-svinner på sikt helt, meddelarJordbruksverket.

En nyhet är det så kallade för-gröningsstödet som syftar till attstimulera till varierad odling med

inslag av vall i motsats till exem-pelvis höstvete på hela arealen.

Lönsamheten för grisuppfödningfortsätter att vara svag och det le-der till att allt färre lantbrukare iSödermanland ägnar sig åt denverksamheten. Förändrade slak-teriavtal har också gjort tillvaronmindre ljus för grisuppfödarna.

Omkring tio procent av alladjurbesättningar får besök varje årav länsstyrelsens djurskyddskon-trollanter.

Tidigare har kontrollanternakommit på besök med mycket kortvarsel, men under året har länssty-relsen ändrat sina rutiner så attgårdsägaren numera kontaktasminst ett dygn före besöket.

Text:ALEX SVENSSON

Lantbruksdirektör Jonas Käll-ming, länsstyrelsen i Östergöt-lands län.

Lantbruksdirektör Ulrika Lund-berg, länstyrelsen i Söderman-lands län.

Viktiga frågor att ta itu medOffentlig upphandling måste gynna bra livsmedel

Stödet med 800 kronor för nötkreatur börfungera som en stimulans och förbättra lön-samheten även om pengarna inte utgör fullkostnadstäckning.

om tongångarna inför det nya året


RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURYRY

DS B

ELLA

FLI

PPER

LIN

DER

ZODI

AC H

ONDA

NIM

BUS

MER

CURY

SOL

IFER

LM

C HU

SBIL

AR K

TM H

USAB

ERG

RYDS

BEL

LA F

LIPP

ER L

INDE

R ZO

DIAC

HON

DA N

IMBU

S M

ERCU

RY S

OLIF

ER L

MC

HUSB

ILAR

KTM

HUS

ABER

G RY

DS B

ELLA

FLI

PPER

LIN

DER

ZODI

AC H

ONDA

NIM

BUS

MER

CURY

SOL

IFER

LM

C HU

SBIL

AR K

TM H

USAB

ERG

RYDS

BEL

LA F

LIPP

ER L

INDE

R ZO

DIAC

HON

DA N

IMBU

S M

ERCU

RY S

OLIF

ER L

MC

www.marinfritid.com • bossesmarinservice.seLAXÅLaxå-Klockartorp, E20Tel: 0584-122 22Fax: 0584-122 55

KARLSTADNattvindsgatan 2, ÖrsholmenTel: 054-85 01 71Fax: 054-85 08 57

ÖREBROvägen

Tel: 019-27 80 00Fax: 019-27 80 01

ÅMÅLGamla örnäsvägen 9Tel: 0532-10015

SVERIGES STÖRSTA BÅTUTSTÄLLNINGAR – GARANTERAT VÄRT ETT BESÖK! Vard: 9-18 • lörd 9-14

ALLTIDRÄNTEFRITT

ETT ÅR!

RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUSRY

DS

BELL

A F

LIPP

ER L

IND

ER Z

OD

IAC

HO

ND

A N

IMBU

S M

ERCU

RY S

OLI

FER

LMC

HU

SBIL

AR

KTM

HU

SABE

RG R

YDS

BELL

A F

LIPP

ER L

IND

ER Z

OD

IAC

HO

ND

A

NIM

BUS

MER

CU

RY S

OLI

FER

LMC

HU

SBIL

AR

KTM

HU

SABE

RG R

YDS

BELL

A F

LIPP

ER L

IND

ER Z

OD

IAC

HO

ND

A N

IMBU

S M

ERCU

RY S

OLI

FER

LMC

HU

SBIL

AR

KTM

HU

SABE

RG R

YDS

BELL

A F

LIPP

ER L

IND

ER Z

OD

IAC

HO

ND

A N

IMBU

S M

ERCU

RY S

OLI

FER

RYDS BELLA

FLIPPER LIND

ER ZOD

IAC

HO

ND

A N

IMBU

S MERCU

RY SOLIFER LM

C H

USBILA

R KTM H

USA

BERG RYD

S BELLA FLIPPER LIN

DER ZO

DIA

C H

ON

DA

N

IMBU

S MERCU

RY SOLIFER LM

C H

USBILA

R KTM H

USA

BERG RYD

S BELLA FLIPPER LIN

DER ZO

DIA

C H

ON

DA

NIM

BUS M

ERCURY SO

LIFER LMC

HU

SBILAR KTM

HU

SABERG

RYDS BELLA

FLIPPER LIND

ER ZOD

IAC

HO

ND

A N

IMBU

S MERCU

RY SOLIFER

RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS

0% KÖP NU

– BÖRJA BETALA

SEPTEMBER

201

MEGA PARTIFÖR HEMMA FIXAR’N...

...OCH FÖR PROFFSEN

5:-LAMPOR

10:-

BORRTRÄ / BETONG

SUPERPRISER PÅ CROSS/ENDUROTILLBEHÖR

199:-HANDSKAR

FR 500:-HJÄLMAR

10:-PIMPELSPÖ

4-HJULINGAR!

FISKEREA!!NER TILL HALVA REAPRISET!

fr. 46 900:-

GOES4HJULING

ARTIC 520 VIT

2 500:-

KÖP TILLSNÖBLAD

Gäller vid köp av valfri Goes tom nov -14

SE DIN NÄSTA MOTORBÅT INNE I VÅR BUTIK

NÄR GAV DU DIN FRU EN BÅT-MOTOR I JULKLAPP SENAST ?

PASSA PÅ I ÅR

fr. 5 490:-

ELSCOTER

NIMBUS 35 COUPEmkt utrustning.

2 x diesel, demobåt.

fr. 48 900:-

GOES4HJULING

CARBON 520ink handguards

& lastväska

SEARAY 29SUNDANCER2x bensin 5,0

Beg -06 mkt fräsch

BOKA VISNINGMED MARCUS ELLER JOCKE

295:-

MORAISBORR

fr. 79 900:-

GOES4HJULING 725i

HONDA KAMPANJ!2,3 HK 7 900:- 50 HK 59 900:-

RÄNTEFRITT 12 MÅN

fr. 998:-INPLASTNING BÅT

OMGÅENDELEVERANS

NYA KTM -15

VERKTYG, SLIP, BORR M.M

JULKLAPPSTIPS!

mycket robust



NYAGRIZZLY 7004x4 WTHC 2014

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

• 25% lägre bränsleförbrukning.• 60mm bredare spårvidd.• Starkare servostyrning.• Kombidrag som standard.• Frontmonterad Warn-vinsch• Med mera...

Pris från:87.920:- exkl moms(109.900:- inkl moms)Maskinen på bilden är extrautrustad

104 .900 KR

TRAKTORFEST!700i XT T3 2014

124.900 kr

Nu

�� Storgatan 7, Kisa0494 -128 50 · www.kisamotorservice.se

inkl moms

Arctic Cat700i XT T3 2014

Tel 013-35 73 00www.tktraktordelar.se

Reservdelartill traktorer och entreprenad-maskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

Tel 0496-210 10, 070-378 33 77, 070-261 00 05www.stejdahlproduktion.se

STEJDAHL PRODUKTION, Mariannelund

TRÄHUS-GARAGEför alla typer av byggnader

Vi tillverkar efter kundens önskemål

CE-märktaTRÄTAKSTOLARMASKINHALLER &STALLBYGGNADER

www.mc-butiken.com

Telefon0381-390 08

Mosstegsg 6,Eksjö

FyrhjulingarMopederMopedbilarTillbehörReservdelar

Alltid fullt i butiken!

Störst på fyrhjulingar!

Våra kaminer är inte bara en fin investering – de ger värme och en hög trivselfaktor.Vi säljer och monterar de flesta märkena på marknaden. Kontakta oss för rätt pris!

BomiljöAlbrektsvägen 69 (Ljuratorget) · Norrköping

Tel 011- 648 50 · www.bomiljo.se

• Hårdlödning av mässing och aluminium • Rengöring av igensatta celler • Renovering/hårdlödning av läckande celler• Renovering av tätningar i plastgavlar • Även hårdlödning av läckage/dieseltankar etc.

www.ac-radiatorservice.se · Tel 070-877 41 28

Till personbilar, traktorer, lastbilar samt övriga lastfordon

– Leveranser i hela Östergötland –0121-247 92 • www.bioenergi.se

Träpellets

Briketter

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

GårdsarmaturByt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampaGer ett likvärdigt ljusLivslängd mer än 50 000 tim220V. IP65. 50 mm rörfästeVäggfäste 180:-20W 1 990:- + moms och frakt

Var smart! Prata med oss innandu köper traktorer,

griplastarkärror m m

GriplastarkärrorMowi och Farma

till mycket fördelaktiga priser& snabba leveranser

Fördelaktiga priserFinansiering & transport ordnas0495-202 80, 070-606 12 230456-500 05, 0708-99 27 93

www.anders-bilmaskinab.nu

��!&$��!�%&�$�� !&$��!�%&�$� ��!"�&��!�%&�$� ��!"�&��!�%&�$� ��!"�&��% #�%�(&& �� !"�&��!�%&�$� �� !"�&�� !"�&��!"�&�� !"�&��%&�$��&�� !�%&�$� �� &�� #$��!�%&�$� �� %&�$� ��$%'%��!�%&�$��%�� %&�$� ��

��'�� ("�%��

Nya och begagnade planeringskopor

Bigab lastväxlar -vagnar och

dumpersvagnar

Vi önskar er en riktigt God Jul!

Nya & beg maskinerAvant R28 demo -13Avant 218 demo -12Avant 220, bensin, 300 tim -07JD 678, kombipress -03Kverneland slåtterkross 2,4 mMetsjö tippvagn boggi -90MF 7495 frontlyft -07MF 6614, dyna VT, demo -14MF 5610, lastare, demo -14New Holland TM150 -00New Holland TL90 m last -00Weidemann 1160 demo -14Welger Tornado, kombipr -12Överum växelplog 4-sk

Till er tjänstKomplett maskinprogram för

jord- och skogsindustrinVimmerbyklyven, -vagnen, -sladden

Vänd er medförtroende till oss på

40 år i år!

VIMMERBY0492-100 75, 070-717 67 88

GAMLEBY0493-600 19, 070-980 97 65www.fagerstromsmaskin.se

www.traenergi.se

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

Vi köper & säljerHalm och grovfoderDiesel och oljor

Spannmål, konv & KRAVGödning

Vallfrö och utsäde

Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

Att synas är bra för affärerna!

Peab har fått uppdra-get att bygga Kun-skaps- och kulturcen-trum, KKC, i Asker-sund. Beställare är As-kersunds kommun ochprojektet genomförssom partneringentre-prenad. Entreprenad-summan är beräknadtill cirka 260 Mkr.

– Det är spännande att fåjobba med ett projekt somkommer att betyda mycket

för invånarna i Askersundskommun. KKC riktar sig motbåde ungdomar och kultur,säger Nils Staffansson, re-gionchef på Peab. KKC kommer att inrymma

elever i årskurs 6-9, musik-skola, bibliotek, fritidsgård,kafé och storkök. Det kom-mer även att finnas lokaler förkultur- och föreningsliv samten multisal för cirka 500 per-soner. Inflyttning är beräknad till

augusti 2016.

Här bockas byggstarten av för Kunskaps- och kulturcen-trum i Askersund. Medverkande Mårten Eriksson, AnnikaRestadh, Per-Olof Thulin, Nils Staffansson, Per Eriksson, FilipNorlander och Gabriel Ahlm. Bild: HENRIK BJÖÖR, PEAB.

Satsningpå ungdomoch kulturAskersunds kommun byggerKunskaps- och kulturcentrum

Ge fler familjer en god jul i framtiden.Skänk en julgåva eller köp en jullott på cancerfonden.se

Bra fart på fastighetsaffärerna Fastighetsbyrån i Arvika ökar hela tiden

Det är kundernas efterfrå-gan och en dialog med med-arbetarna som ligger tillgrund för hur de båda inne-havarna utformar arbetet ochvilka tjänster som erbjuds. – Vi är en mix av mäklare

och mäklarassistenter, sexstycken, killar och tjejer, bå-de äldre och yngre. Jag ochBengt hör till de äldre, berät-tar Peter Fyrberg.– Vi har duktiga medarbe-

tare, framhåller de. Ingennämnd, ingen glömd.

Mäklarjobbet är inget manhänger av sig någonstans,utan ett sätt att leva. Kun-derna står hela tiden i fokus. – Endera vill man vara i

mäklarbranschen eller så villman det inte. Man måste hasocial kompetens och en för-måga att vara flexibel, sägerBengt Anderson. Fastighetsbyrån i Arvika

med en filial i Charlotten-berg har sitt marknadsområ-

de i Arvika och Eda kommu-ner.– För närvarande har vi en

lugnare ström av både köpareoch säljare, men det är ändåen ganska jämn försäljningöver hela året med en försälj-ningstopp under ett par som-marmånader, förklarar PeterFyrberg.

– Vi säljer villor och lägen-heter men också gårdar ochsommarbostäder. Särskilttorpställen är populära. Kunderna kommer från

både Sverige och Norge. Igrannlandet finns många fri-tidshusköpare tack vare attdet ligger nära.Den totala försäljningen i

fjol och den planerade i årligger vardera på cirka 300genomförda affärer. För2015 har de båda satt målettill mellan 325 och 350genomförda affärer. Peter och Bengt har varit

kompanjoner i över tio år,

men innan dess var de fak-tiskt konkurrenter i Arvika.– Vi jobbade hos varsin

mäklarfirma. En dag, så sat-tes det ord på en tanke somfunnits hos oss båda. Vi villeegentligen jobba med var-andra istället för mot varand-ra, säger Bengt.

Efter det tillfället tog detbara någon dag, innan en nyframtidsplan låg på gemen-samt bord.Under en arbetsdag på

Fastighetsbyrån möter varjemäklare sina kunder, gör bo-stadsvärderingar, fastighets-beskrivningar och bokar vis-ningar. För affärer som bli-vit färdiga skrivs sedan köpe-avtalen.– När det kommer till av-

räkning och kontakt medbanker med mera sköts detmesta av mäklarassistenterna.Samarbetet med bankernafungerar mycket bra, betonarPeter. Nyligen anordnade Fastig-

hetsbyrån tillsammans medWestra Wermlands sparbankseniorträffar för invånare 65+i Arvika och Eda kommuner.– Träffarna har varit åter-

kommande vartannat år och

har haft stor uppslutning.Riktade möten är bra att hadå och då. För oss mäklare ärdet viktigt att både ge och fåinformation, menar Bengt.

Slutligen, Peter ochBengt, är det något ni ön-skar er inför nästa år?– Vi önskar oss ännu mer

tid för Fastighetsbyråns kun -

der och personal, svarar bå-da utan minsta tvekan.

Text och bild:LIZZIE GERD JANSON

Fastighetsbyråns innehavare, Peter Fyrberg och Bengt Anderson, berättar att den totalaförsäljningen i fjol och den planerade i år ligger vardera på cirka 300 genomförda affärer.För 2015 har de båda satt målet till mellan 325 och 350 genomförda affärer.



Med elektronisk fakturahantering tjänar du både tid och pengar. Dina leverantörer skickar sina fakturor till oss – du granskar, attesterar och godkänner dem för betalning över nätet, när som helst och var som helst.

Ekonomi, skatt, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling. Med oss som partner kan du lägga ner mer tid på det du kan bäst. Du kan få hjälp med en totallösning eller de delar du har behov av. Juridik - Familjen, företaget, fastigheten Affärsrådgivning - Utveckla ditt företagEkonomi - Bokföring, skatt, deklaration m.m F

Kontakta oss för mer information. Du hittar närmaste kontor på vår hemsida www.lrfkonsult.se

astighetsförmedling - Jord och skog

EKONOMI • JURIDIK • AFFÄRSRÅDGIVNING • FASTIGHETSFÖRMEDLING

All rådgivning på ett ställe

Spar tid när dugör av med pengar

LRF Konsult gör det lättare att vara företagare!Du hittar närmaste kontor på www.lr fkonsult.se

ARVIKA (VB) Innehavarna av Fastighetsbyrån i Arvika, mäk-larna Peter Fyrberg och Bengt Anderson, be-kräftar att antalet försäljningsobjekt ökar ochatt företaget planerar att genomföra mellan325 och 350 affärer under 2015.


Stark utveckling för Röjdåfors ABKöpte sin första maskin som 18-åring, nu har Olle 35 anställdaTORSBY (VB)Redan som 18-åringköpte Olle Olsson sinförsta maskin, enstamlunnare för mark-beredning. Idag är Olle51 år och vd för ett bo-lag med en omsättningpå 45 miljoner kronor.Hans bröder Benny ochSören jobbar också iföretaget, som har 35anställda.

Det har blivit ytterligarenågra maskiner under årenslopp och idag har RöjdåforsAB 22 maskiner fördelat påskördare, skotare och markbe-redare. För att frakta alla maskiner

finns i företaget två maskinbi-lar och en trailer. Företagetäger också en grävmaskin, somhjälper till där det behövs, somOlle uttrycker det, samt cirka25 personbilar, som de anställ-da kan åka med till olika ar-betsplatser. I Torsby, där kon-toret finns, har man en verk-stad där maskinerna repareras.

Eftersom Olle håller i allt, såär han både ute på fältet ochinne på kontoret och har kollpå alla fronter. Han hopparockså in och kör de olika ma-skinerna om det behövs.– När jag vaknar på morgon

vet jag aldrig hur dagen kom-mer att se ut, säger Olle, ochdet blir nästan aldrig som mantänkt sig, för det kommer all-tid något emellan.– De flesta jobb inom av-

verkning har vi i Värmland,där vi kör åt Moelven, men vihar också en skördare och sko-tare i Kinna, där vi kör avverk-ning åt Södra. Avverknings-maskiner servas med jämnamellanrum i verkstaden iTorsby. I Västmanland, Örebro,

Dalarna, Sundsvall och Vilhel-mina kör vi markberedning åtStora, SCA och andra företagoch vi är en av de största ak-

törerna i Sverige, men även pånorska sidan kör vi markbe-redning. Dessa jobb skerunder barmarkstid, så på vin-tern gör vi service på dessa ma-skiner.– Under tjällossning och se-

mester, gör vi ett stopp i verk-samheten, men tyvärr är jaginte ledig då heller, säger Ol-le, men jag tar mig en ledigdag, då och då, när det är möj-ligt. För att orka med denna

press att greppa så mycket, såhar Olle en del knep för attrensa hjärnan.– Jag springer och åker ski-

dor. Jag åker i skidtunneln häri Torsby på hösten, där det ärfina förhållanden, ljust ochfint, berättar Olle. Totalt tränar han, eller åker

skidor, fyra-fem dagar i veck-an, cirka en och en halv timmatill tre timmar varje gång. Va-saloppet har han åkt fjortongånger och sprungit åtta mara-ton i olika länder.

– När jag är ute och tränar, såsläpper stressen, så träningkänns som ett måste. Efter enjoggingrunda är all stress bort-blåst! Jag tränar inte för attvinna något lopp, utan minmålsättning är bara att må bra.Olle berättar att dagen

innan så levererades en nyskördare, som hans bror Ben-ny Olsson håller på att lära sighandskas med. På en skogs-

höjd utanför Vadje finns eninstruktör från John Deereoch en reparatör från AurénMaskin AB, som båda jobbarpå att ställa in maskin och da-tor så att jobbet sen kommeratt fungera på bästa sätt. – Vi investerar efter behov,

och byter ut maskinerna allt-

eftersom de blir äldre, cirka tvåtill fyra maskiner per år bytsut. Alla maskiner är mellannoll och tio år, och det kostarcirka två och en halv till femmiljoner kronor att byta ut enmaskin, men det måste görassuccessivt, så att inte alla ma-skiner måste bytas ut samti-

digt, säger Olle som också haren del andra spännande pro-jekt som han är inblandad i.

Sen några år tillbaka driverhan tillsammans med ytterli-gare två personer, en teakplan-tage i Nicaragua, en verksam-het som utvecklas stadigt.

Olles mobiltelefon ringer iett. Lugnt och utan att bli jäk-tad reder han ut olika problemsom dyker upp, en vd somverkligen har koll på läget.

Text och bild: INGER VAHLQVIST

JANSSON


Benny Olsson, maskinförare, får instruktioner på den nya maskinen, till höger brodern Olle Olsson, vd för företaget.

Niklas Haglund, reparatör och instruktör, Sören Johansson, tekniker och instruk-tör tillsammans med bröderna Olle Johansson och Benny Olsson.

Intrimning av den nya skördaren. två-fyra maskiner byts ut varje år.

Användningen av träfortsätter att öka ivärlden och Sverigehar tack vare ett håll-bart skogsbruk och på-litliga leveranser enstark ställning påmånga marknader. Detär en slutsats från se-minariediskussionenom de närmaste årensmarknadsutveckling,som hölls på den årli-ga Trämarknaden iKarlstad den 20 no-vember.

– Vi har bara fyra procentav de globala skogsresurserna,men över tio procent av den

internationella handeln. Detvisar att vi har en stark ställ-ning, säger Mikael Eliasson,direktör på Svenskt trä.

Det hållbara svenskaskogsbruket, med ett växandevirkesförråd, är en viktig an-ledning.– När Kina vänder sig till

oss kommer de av samma skälsom Japan gjorde för 20 år se-dan. När kinesiska kunderköper svenska trävaror vet deatt de långsiktigt kan lita påoss som leverantörer, dessut-om köper de klimatnytta iform av den kollagring somfinns i trävarorna. Att vi skö-ter våra skogar på ett ansvars-fullt sätt är alltså en viktig

konkurrensfaktor, menar Mi-kael.

Något som just nu oroarsågverks- och träindustrin ärförslaget om vägslitageskatt,även kallat kilometerskatt.– Det drabbar den gles-

bygdsbaserade industrin hårt.Klimatmässigt är det kontra-produktivt då det även drab-bar tillvaratagandet av bio-bränsle, säger Mikael Elias-son.

Prognoserna visar attvärldskonsumtionen kommeratt öka inom de närmasteåren. Ökningen är störst påmarknader utanför Europa,som Nordafrika, Mellanöstern

och Asien. Den ökade efter-frågan passar väl in i produk-tionssituationen i Sverige, därsvenska sågverk har möjlighetatt möta den ökade efterfråganmed ökade volymer. – Vi har en konkurrenskraf-

tig produkt, men just nu ut-manas vi i exempelvis Egyptenav ryska sågverk som kan pres-sa priset då rubeln minskatdrastiskt i värde, förklarar Mi-kael.

Viktiga indikatorer somhusbyggnation pekar svagtuppåt för Europa som helhet,om än bilden är splittrad.Medan Storbritannien, som ärSveriges största exportmark-nad, varit stark har Tyskland

bromsat in. I Sydeuropa finnstecken på återhämtning, menfrån mycket låga nivåer.

På den inhemska svenskamarknaden och runt om iNorden är läget överlag sta-bilt, med flera positiva tecken.Investeringarna i den svenskabyggsektorn har ökat, samti-digt som tillgången till råvaravarit tillräcklig för att klarasågverkens ökade efterfrågan.En växande marknad kan fin-nas i segmentet höga flerbo-stadshus i trä.– Både i Norge och Sverige

finns ett växande intresse. Dethandlar dels om prestanda iform av byggtid och kostnad,

men även här är klimatnyttantydlig. För att klara målsätt-ningen om ett hållbart byg-gande måste vi ha en politiksom ger våra träförädlings-företag rättvisa förutsättning-ar, säger Mikael Eliasson i ettpressmeddelande.

Ett annat viktigt område äratt stärka träets position sominredningsmaterial. Utma-ningen är dels att öka intressetför de svenska träslagen hosdesigners, inredningsarkitek-ter och konsumenter, dels attutveckla nya träytor genomolika former av ytbehandling-ar, som målning, betsningoch borstning.

Klimatnytta tar svenskt trä till nya marknader

Olle Olsson på kontoret.

SUNNE (VB)Skogsnäringen är i om-ställningsfas och de fö-retag som tar till signydanande idéer harframtiden för sig. ISunne samlades ettsjuttiotal intresseradeoch fick ta del av syn-punkter och inspireran-de tankar.

Moderatorn och projektle-daren Linda Jakobsson väl-komnade Robert Andrén,länsråd i Värmland, BrittaJonsson Lindvall, MarcusEldh, Hans Andrén, med flera,som var och en gav sin bild avläget. De ser som sin uppgiftatt ta vara på träet som råvarai en ökad produktion, eller attanvända skogen i turism ochrekreation, med målet att ska-pa fler arbetstillfällen.

– Vi utgår från och fokuse-rar på tre områden, ökad för-ädling av skogsråvaran, besök-snäring och naturturism ochäven kompetensförsörjningkopplat till jämställdhet, sägerLinda Jakobsson, som ocksåsåg till att föreläsningarna un-der dagen innehöll samma fo-kus.

Skog och trä spelar en vik-tig roll i samhällets arbetemed att ställa om till bioba-serade ekonomier. HansAndrén, talade om vikten attvi börjar använda träet förbland annat offentliga bygg-nader och flerfamiljshus. Hanskissade visionärt på en nyomvärldsanalys. Marcus Eldhfrån företaget WildSwedenberättade om möjligheternainom natur och vildmarks-guidning.

Vid konferensen i Sunneberättade innovativa företaga-re om hur de arbetar med attutveckla användandet av sko-

gen, och vad det kan betydaför framtiden i länet.

Hur får man fler att vilja ar-beta inom näringen? Eleono-re Petersson, som represente-rade Skogindustrierna, kundevisa på möjligheterna att få fleratt intressera sig för branschen.Detta genom att börja redan iskolan är ett koncept som manhar drivit länge.

Informationsverksamhetenvisavi skolorna har funnits se-dan 1999 och har under årennått nio tusen elever runt omi hela landet. Eleverna har fåttta del av inspirationen som skalocka fler till branschen.Skogsråvaran är förnyelsebaroch marknaden internationell.

– Det handlar om att skapaen positiv bild och att se möj-ligheter, sade Elenore Peters-son, som också berättade att ikonceptet ingår att eleverna fåravsluta med rollspel, där de ärmed och tar fram århundra-dets produkt.

Man mäter också elevernasinställning före och efter ochkan mäta hur pass de ungaunga får upp ögonen förbranschens möjligheter ellerej.

Ann-Katrine Roth, jäm-ställdhetskonsult, vill förmå al-la att se de goda ekonomiskaeffekter som finns att hämtamed ett mer jämställt arbets-

liv till exempel minskad sjuk-frånvaro och bättre kompe-tensförsörjning, speciellt ge-nom att föra in frågan hos che-fer och företagsledningar.

Erik Hjärtfors från Lövsjö iSmåland driver ett småskaligtföretag där den egna skogen ärutgångspunkten. Trettio hek-tar skogsmark används till pro-duktion av timmerhus menockså 80-tal andra produkterinom inredning.

– Det var min hustru somgjorde att vi delvis bytte in-riktning, säger Erik, vars före-tag redan 1990 började medskogsskötsel kombinerat medturism.

För tio år sen tog familjenfram egna möbler som genastattraherade fler i bekant-skapskretsen. Tre timmer-män är nu anställda i företa-get och produktionen är in-riktad mot större inred-ningsprojekt för till exempelhotell eller restauranger.

– Vi plockar råvaran direktfrån skogen och även rötternakommer till användning, sä-ger Erik Hjärtfors, som ocksåsäger sig bevisa att en tall somgenerar tusen kronor vid för-säljning lika gärna kan ta inhundra tusen kronor efterförädlingen.

Företagets försäljning avtimmerhus har stadigt mins-kat till förmån för det övrigasortimentet och man är medoch konkurrerar med storadanska och tyska företag varstillverkning i stort är förlagdtill Indonesien.

Erik Hjärfors välkomnarfler att prova sig fram inomliknande verksamhet av små-skalig träförädling, en mark-nad som har framtiden försig.

Redan i dag är skogen Sve-riges viktigaste exportin-komst och sysselsätter tusen-tals människor på den svens-ka landsbygden. Men skogen

har potential att bidra medmycket mer. Samtidigt upp-står fler och fler nya möjlig-heter för skogen.

En ökad förädling av skogs-råvara med mängder av nyaprodukter, den förnybara re-sursen skog som ersättningför fossila material och en ut-veckling av besöksnäring ochnaturturism är bara någraområden där skogen väntasfå en allt större betydelseframöver, inte minst i Värm-land.

Text och bild:TINA PAPADOPOULOU


Projektledare Linda Jacobsson och Ann-Katrine Roth, en av föreläsarna.

Erik Hjärtfors som i sitt företag använder det mesta av rå-varan, som kommer ur den egna skogen.

Under mötet gavs tid att sitta ner och fördjupa sig i de olika diskussionsämnena över en kopp kaffe.

VISION 2015December 2014Vision 2015

Skogsriket Värmland ärett projekt med fokus pånäringsliv med syfte att sti-mulera till ökad förädling avträ, ökade förutsättningaroch aktivitet inom besök-snäring, samt att främjakompetensförsörjning ochjämställdhet inom skogs-näringen. En röd tråd ge-nom projektet är samarbe-te och nätverksbyggandeoch möjligheterna till kun-skap och inspiration.

Några exempel ur Erik Hjärtfors produktion. Tre timmer-män är anställda i det småländska företaget i Lövsjö.

Skogsnäringen har framtiden för sigSkogsriket Värmland diskuterade utmaningar och visioner för skogen

Documents

Vision 2015