2014 MARS

RGNG 15

57

PLUSVi ska till kyrkan!

I HUVUDET P ENvisionr

FRN VEDDIGE TILLKalifornienKAOS!

Ett Caf med socialt ansvar

Det nya Williams

Att det var lite kallt gjorde inget

Nytt styre p vr rda DBS

RUNE FRITIOFSSON& Mona Holmberg

PSKI STTTARED

FINNS P HEMKP!

395:-

INVESTERA I EN ENVIS GRATISTAREEn vrmepump frn Thermia hmtar gratisenergi och omvandlar den till vrme t ditt hem. Den envisas med att g och g i mnga r och ger ett sknare inomhusklimat till lgsta mjliga uppvrmningskostnad. Kontakta oss s tittar vi tillsammans p dina behov. Vi hjlper dig gra en lngsiktig och sker investering fr ditt hem.www.thermia.se

VarbergsPosten Vecka XX NYHETER XX XX NYHETER VarbergsPosten Vecka XX

HJRr-4612-3sp-SS

VRMEPUMP3

NYHET!Thermia Diplomat Optimum G3 I snart 40 r har vi lett utvecklingen av vrmepumpar och nu har vi terigen vertrffat oss sjlva vr nya vrmepump G3 slr knock p hela branschen bde nr det gller rsverkningsgrad och varmvattenproduktion.

rsverkningsgrad r det mtt som visar hur effektivt vrmepumpen arbetar i verklig drift, utslaget ver ett helt r, och drmed visar den verkliga besparingen.

www.thermia.se

Med tillvalet Thermia Online kan du styra och vervaka din vrme pump via mobilen eller nrmaste dator, var n i vrlden du befinner dig.

40 R I ENERGIBRANSCHEN!Stor erfarenhet av jord- och bergvrmeinstallationer

40 R I ENERGIBRANSCHEN!Stor erfarenhet av jord- och bergvrmeinstallationer0340-64 97 64 www.hjror.com info@hjror.com

RanchpartyLrdagen den 31 maj kl 18:00

Knytkalas* p 2W Arena**

Hobby band spelar Linedance Agility hund show Teampenning Teamsorting och mer kul fr barnen

Alla r vlkomna!*ta med dig mat och t andras! **Kulla ranch, Kulla 1

mer info: www.two-w.se

Ranchparty

ViSKA! TACK TILL: INNEHLL:ANDREASSONS KERI AB

DEROME PIZZA

DINA FRSKRINGAR VISKADALEN-VARBERG

EKLWS SUPERMARKET

ELEKTRO EMANUEL

HEMKP VEDDIGE

RRFIX

SPARBANKEN VARBERG

STRNGBETONG

SVENSKA KYRKAN

VARBERGS BOSTAD

VARBERGSORTENS ELKRAFT EK.FR.

VEDDIGE BUSS

VEDDIGE KERI AB

VISKADALSKYRKAN

ViSKA! ges ut av VeddigeVisionen och distribueras

gratis till hushll i Veddige med omnejd. Tidningen

r befriad frn moms och annonsskatt.

ANSVARIG UTGIVARE: Sandor Olah, sandor@veddige.nu.

DISTRIBUTION: Vstsvensk Tidningsdistribution. www.vtd.se.

REDAKTION:

Bo Emanuelsson 0705-626996 bo@veddige.nu

Sandor Olah 0703-742255 sandor@veddige.nu

ADRESS: ViSKA! c/o O.L.S.A. Vipvgen 12, 432 66 Veddige

tel: 0703-742255, e-post: viska@veddige.nu

INTERNET: www.veddige.nu

OMSLAG:

Lena Karlsson som pskhare 2013. Foto: Lina Vahlersvik.

DONATION: Bg 5113-7859, VeddigeVisionen

TRYCK: Hylte Tryck AB.

UPPLAGA: 4500 ex.

N

STA NUMM

ER 14

JUNI 2014

MA

NU

S 2 VECKOR F

RE

veddigevisionen har ordet

TVVGSKOMMUNIKATION 3

I HUVUDET P EN VISIONR 4

FRN VEDDIGE TILL KALIFORNIEN 6

KANADABREVET 10

BOSSES HISTORISKA HRNA 12

KAOS 16

VATTEN! 18

VI SKA TILL KYRKAN! 21

KRYSSET I KORSNINGEN 31

BUA CENTER INVIGDES 32

R DET LTT ATT VARA TONRSFRLDER? 32

AKTIVITETSPLAN STTTARED VREN 2014. 33

PSK I STTTARED 33

ETT CAF MED SOCIALT ANSVAR 34

DET NYA WILLIAMS 36

ATT DET VAR LITE KALLT GJORDE INGET 38

NYTT STYRE P VR RDA DBS 40

RUNE FRITIOFSSON & MONA HOLMBERG 42

TvvgskommunikationP sidan 10 kan ni lsa lite mer om Ved-

digevisionen och dess nuvarande styrelse. Dr kan ni ocks lsa om de tre huvudgrup-perna som arbetar, mer eller mindre indivi-duellt, med sina respektive "hjrtefrgor".

DU R MEDLEM NR1

Det r viktigt fr oss, och fr alla grup-perna var fr sig, att Ni* r delaktiga i vra processer. Det vi nskar r, att ni skriver, ringer eller fejsbookar** till oss. Var inte rdda fr att ge ris eller ros. Vi r beredda att ta emot dina synpunkter. Vi vill att du ska vara delaktig i vra beslutsprocesser.

KOM GRNA MED SYNPUNKTER

En av vra senaste diskussioner har handlat om den hr tidningen, som du nu hller i din hand. Tidningen r Vedigeviso-nens "produkt" en viktig del i "vi-skapandet" i samhllet. Och vi hoppas att du hller med.

Det har diskuterats p vra senaste mten att tidningen kanske skulle kunna frnyas ngot. En del av denna process r pappersbytet som gr tidningen trendigare och (viktigt) billigare. Nsta steg vore att frscha upp innehllet. Frutom ny layout, kan tnkas att ven innehllet blir frndrat ngot.

Hr kommer du in i bilden. Vad saknar du i ViSKA! Magasinet? Vad tycker du att tid-ningen skulle bli bttre av? Vilka (liknande) publikationer kan vi lra av? Kom grna med frslag om innehll eller utseende.

Dina synpunkter kommer att hjlpa oss att utforma tidningen rtt. Vi kan inte ge lften om att dina frslag blir verklighet. Som ni vet: alla frndringar har en ekono-misk konsekvens. Men vem vet? Vi behver kanske ingen frndring alls tidningen r perfekt som den r

SANDOR OLAH

*Ni r, i det hr fallet alla lsare, faktiskt enligt vra stadgar, fullvrdiga medlemmar i Veddigevisonen. Enda villkoret r engagemanget. ** Det hr ordet har jag hittat p sjlv. Det betyder att man kontaktara varandra via Facebook. Inte antagen till SA:s ordlista n.

VI SKER DIG!Saknar du den rtta knslan p Valborg eller Midsommar i Veddige?

Lt oss gra ngot tillsammans! Veddigevisionen sker dig med den rtta instllningen! Du som grna vill ha en hrlig, traditionell Valborg eller Midsommar i Veddige, men vet inte var du ska brja, eller knner att orken kommer inte att rcka nda fram? Kontakta Veddigevisionens Evenemangsgrupp! Tillsammans fixar vi det och alla blir glada!

Sk upp oss snarast p evenemang@veddige.nu eller p vr Facebook grupp: www.facebook.se/veddigevisionen

4 ViSKA! Nr 57

VI SKA HA ROLIGT, ANNARS R DET INTE KUL!

I HUVUDET P EN

VISIONRfoto: Andreas Gustavsson

5ViSKA! Nr 57

DET BLIR KALAS!

EVENEMANGSGRUPPEN Ibland ska man ju vara tidigt ute fr att flagga fr kommande hndelser. Men det gller ocks att vara lagom ute i tid s man inte glmmer innan det har hnt. Snurrigt? Ja, det kan det nog upplevas som.

Vad vi vill sga r detta: Vi i Veddigevi-sionens evenemangsgrupp (Puh vilket lngt ord) har fr avsikt att terupprepa frra rets succ, Barnkalaset.

Vill din frening vara med och visa upp sig gr det bra, skicka ett mail till evenemang@veddige.nu s ordnar vi en kontakt med ngon i gruppen. Har du ider, tankar eller frslag tas detta ocks emot. Anvnd ovanstende e-mail adress.

Vi kommer att tighta till omrdet i r, d det upplevdes som lite spretigt frra ret. Lite nyheter hoppas vi kunna komma med, men mycket kommer att vara sig likt, bland annat vdret.

Saknar ni ett datum nr allt det ska hnda? Bra, det gr vi ocks, men ngon gng i brjan p september blir det.

I ViSKA! Magasinets juninummer kommer det att st en mer detaljerad info om Barnkalaset 2014. Ungefr samtidigt kommer vi att publicera detaljer p hemsi-dan, Facebookgruppen och p skrmen p Hemkp.

Men knn er redan nu varmt vlkomna till en dag i barnens och Veddiges anda.

PARK OCH HUNDRASTGRD

BOENDE, FYSISK MILJ Arbetsgruppen hade tisdagen den 25 februari ett givande mte med representanter frn Varbergs kommun. Mtet hlls i Veddige p Bollklubbens lokal. Nrvarande var representanter frn kommunens Mark & Exploatering, Pla-neringskontoret samt Utvecklare offentlig plats. Vr grupp representerades av Thomas Alveflo och Maria Karlsson. Vi presenterade vra frslag frn vr Lokal Utvecklingsplan (LUP). mnen som berrde var:

Park Bygata - Centrum Senior utegym vid Boulebanan Hundrastgrd Parkeringssituationen vid skolanVi fick en insikt i hur vi skall g vidare,

bde p kort och lng sikt. Det nrmaste som kommer att ske, r att vi kommer att skicka in en skrivelse med vra frslag till Hamn & Gata med prioriteringskrav. Det finns en mjlighet att vissa delar av vra ns-keml kan inkluderas i redan budgeterade aktiviteter.

Vi diskuterade ven parkeringssituatio-nen vid skolan. Detta skulle kunna adres-seras vid en kommande ombyggnad av fr-skolan som ligger vid Vidhgeskolan. Man mste vid denna ombyggnad ta hnsyn och planera fr trafiksituationen. Ombyggnaden skulle inom kort kunna presenteras fr kom-munstyrelsen...

SKRM OCH MAGASIN

KOMMUNIKATION Gruppen arbetar i huvud-sak med tidningen (den du hller i handen), hemsidan (veddige.nu), Facebookgruppen (www.facebook.se/veddigevisionen), samt bildskrmen p Hemkp.

Tidningen har vi nu gett ut i mer n 14 r. Ingen tvekan att mnga r de som uppskattar tidningens nrhet, blandning av innehll och inte minst kvalit. Men det r lika mnga som betraktar tidningen som en gratisreklam som ker i soporna direkt. Det finns ven de som inte ens sett den. Just drfr har redaktionen freslagit en upp-frschning av ViSKA! Syftet r att synas mer och bekrfta vr identitet p ett mer tydligt sett. Ls mer om det p sidan 3.

Vi jobbar kontinuerligt med hemsidan och med vr Facebookgrupp. Allmnnyttig information om, och till samhllet hamnar p hemsidan, medan nyheter med kortare livslngd hamnar p Facebookgruppen.

Den internetkopplade bildskrmen str vid Hemkp och r vr nyaste projekt. Syftet r att fnga upp de som har missat de tre tidigare nmnda kanalerna i vr kommuni-kation. Just nu hller vi p att utveckla den teknik som ska styra skrmen i samarbete med leverantren.

Men kommunikationen mste bli dub-belriktad. Du informerar oss och vi infor-merar almnheten.

VEDDIGEVISIONEN STR INFR SITT 14:E RSMTE. MYCKET HAR HNT SEDAN STARTEN R 2000 OCH MYCKET KOMMER ATT HNDA!

Vi r en ideell, fristende frening med lngsiktiga planer. Vra projekt finansieras av egna arbetsinsatser samt de lokala fre-tagens vlvilja. Sedan frra ret bestr freningen av tre grupper: Evenemang, Boende- & Milj och Kommunikation. Vi knner oss bekvma med den nya konstruktionen och arbetena flyter p men nd vill vi mer. Det r hr Du kommer in i bilden.

Just nu sker vi ledamter till styrelsen och kandidater till ordf-randeposten. Vi sker dig som har en id eller r engagerad i en viss

frga som kan f Veddige att utvecklas. Vi sker dig som vill utmana dig sjlv att utvecklas tillsammans med VeddigeVisionen i styrelsen eller i ngon av vra arbetsgrupper.

rsmtet r den 4 maj kl 18.00 i Bollklubbens lokal. Alla vra lsare r hjrtligt vlkomna!

Hr redovisar vi vra pgende projekt i vra tre arbetsgrupper. Kommentera grna vra planer p alla tnkbara stt. Nu finns det mycket att gra!

6 ViSKA! Nr 57

JAG BRJADE MIN MUSIKALISKA RESA MED EN BARNDOM FULL AV MUSIK, BLANDAD ROCK OCH BLUES. ANDRA I MIN LDER LYSSNADE P DTIDENS POPULRMUSIK. MEN JAG VXTE UPP MED PINK FLOYD, NEIL YOUNG, BOB DYLAN, ROLLING STONES, JIMI HENDRIX, JANIS JOPLIN, DEEP PURPLE OCH ELVIS PRESLEY. EN MUSIK SOM FORMAT DEN STIL OCH MUSIK JAG SJLV SJUNGER IDAG.

VEDDIGE I 13 rs lder brjade jag sjunga i Veddige gospelkr Vivace, en kr som var d ledd av Margreth Svensson.

Margreth la grunden fr mitt fortsatta musikintresse och hjlpte mig att frbereda mig fr musikskolan och musikvrlden. Om

hur man skter om sin rst och hur man med grundlig teknik, klarar av krvande snginsatser.

Jag fick en klassisk grund som hjlpt mig att klara av den krvande sngtekniken som krvs och som jag anvnder mig av n idag.

Runt 20 rs ldern kom jag in p musik-utbildningen p Kulturama i Stockholm och den afro-amerikanska musiklinjen (jazz, soul och blues).

Dr studerade jag jazz och jazzimprovi-sation i 3 r, en utbildning som lrde mig

VIRGINIAS MUSIKALISKA RESA:

FRN VEDDIGE TILL KALIFORNIEN

Pink Floyd konsertaffisch frn San Francisco.

7ViSKA! Nr 57

att bara lita p min kropp och min intuition. Och att trning, trning trning ger frdig-het. Det finns ingen easy way, utan trna skalor kommer ge dig frdighet inom sng-teknik och framfrande.

Efter 3 r i Stockholm bestmde jag mig fr att resa till Harlem, New York USA. Detta fr att f lyssna p musiken och musi-kerna jag har blivit upplrd av, och deras ursprungsplats dr historien en gng skrevs.

I Harlem fick jag spela p klubbar som St Nicks Pub, dr exempelvis Billie Holiday

brjade sin karrir. I Harlem blev jag pre-senterad fr bluesmusiken p en helt annan niv. Hr fick jag trffa flera musiker och tillsammans skapade vi blues i gamla rk-fyllda rum. Bland annat med Dennis Davis trummis, mest knd fr sitt arbete med David Bowie, Stevie Wonder, Jermain Jack-son och Roy Ayers.

Nr jag kom tillbaka till Sverige br-jade jag spela i bluesbandet Stranger Blues. Hr fick jag lra mig hur man styr ett band

p scen och konsten att faktisk spela i ett band;-)

Senare mtte jag ngra killar p mls bluesfestival som jag trffat en gng tidigare i en musiktvling. Vi brjade jamma ihop en kvll, sjunga, spela fr frbipasserande. Mitt i detta gr ordfranden frn Dusty Road blues festival frbi och blir s imponerad att han bokar oss till festivalen p stende fot.

Efter snart 4 r tillsammans har vi nu spelat i hela norden p de flesta stora festiva-ler. Nu br det av till Californien.

VIRGINIAS MUSIKALISKA RESA:

FRN VEDDIGE TILL KALIFORNIEN

Virginia Pihlblad

8 ViSKA! Nr 57

ONCE A LIFE TIME TRIP TILL CALIFORNIEN MED CLAES YNGSTRM!

Frsta gngen jag sg Claes Yngstrm var p Majas i Varberg och det r nog 13 r sedan... Jag har sedan dess haft mjligheten att trffa honom p olika festivaler. Det var nr jag fick reda p att han ker ivg ibland p musik- och historieresor till olika delar av USA, fr att spela och lyssna p musik, som jag knde att detta fr man aldrig missa.

Den 5 juni ker vi frst till San Fran-cisco och sedan vidare till Los Angeles och

vidare resa till Chicago och Chicago Blues festival.

Vi tillbringar ett par dagar i Haight/Ash-bury, som i mitten av 60-talet var centrum fr hippie och flower-power rrelsen och dr artister som Janis Joplin, The Greatful Dead och Jefferson Airplane hckade.

Sedan ker vi till Los-angeles, dr den legendariska Monterey Pop Festival gick av stapeln i juni 1967. Den initierades av John Phillips i gruppen Mamas & Papas och pro-ducenten Lou Adler. Det innebar vrlds-genombrottet fr artister som The Who, Jimi Hendrix, Janis Joplin och icke minst Otis Redding!

Ngra av de strsta hrdrockbanden har genom ren ocks haft sina sten hr Black Sabbath, Alice Cooper, Aerosmith, Van

Claes Yngstrm. Foto: Wikipedia

Virginia Pihlblad and Skybenders.

9ViSKA! Nr 57

Halen, Guns N Roses och vr egen Yngwie r ngra finfina exempel

Orkneliga r de artister som bor, har bott och verkat hr i Drmmarnas Stad. Vad det gller Afro-amerikanska storstjr-nor har vi Ray Charles, Aretha Franklin, Etta James, Johnny Guitar Watson, Stevie Wonder, Michael Jackson.

EFTER L.A. BLIR DET NGRA AVSLUTANDE DAGAR I CHICAGO!

Chi-Town med Grant Millennium par-

kerna i frgrunden. Nu ska vi till Chicago Blues Festival i dagarna tre! Frutom sjlva festivalen, som pgr under dagtid blir det besk p blues-, rock- och jazzklubbar.

Vi besker ven Chess Records som blev knt fr den blues, rocknroll och rhythm & blues som spelades in och gavs ut av bolaget med artister som Muddy Waters, Howlin Wolf, Chuck Berry, Bo Diddley. Andra artister knutna till Chess Records var Willie Dixon, Sonny Boy Williamson II, Gene Ammons, Jimmy Rogers, Little Walter, The

Moonglows, Etta James, Minnie Riperton med flera. Vi besker ven Buddy Guy och hans egen klubb Legends i Chicago.

SEDAN BR DET HEM TILL VEDDIGE IGEN.

En resa full av sng, musik och histo-ria frn Veddige till Californien (med mig har jag tv resenrrer, min mamma Rigmor Pihlblad och moster Carola Johansson).

VIRGINIA PIHLBLAD

Jimi hendrix konsertaffisch 1969.

10 ViSKA! Nr 57

JAKTEN P DEROMEDALAREN

KANADABREVETDET R S ROLIGT NR VI FR RESPONS!

DEROME Sista brevet hem till Sverige, som vi publicerade i frra numret av ViSKA!! lstes och kndes igen av bland andra ngra slktingar till brevskrivaren. Vi blev jtte-glada nr ni hrde av er och hade mer att bertta! Det r lite det som r meningen, att ni har material hemma, som vi kan sam-manstlla till en artikel i vr lokala tidning ViSKA!! s fler lsare fr ta del av hndel-serna.

Strax efter utgivningen av ViSKA!! innan jul fick jag (Marie) frsta responsen. En ingift slkting till Adolf, berttade att hon hade tidningsurklipp om Adolf och ngra bilder p honom hemma. Adolf var bror till hennes svrmor och det fanns ven ngra brev i gmmorna som Adolf hade skri-vit till dem.

Adolf fddes ju som han sjlv skrev, i

Mlnekulla, Vstra Derome. Han hade fem syskon. Bde hans far och tv av hans brder reste till USA, men fadern och en av br-derna tervnde till Sverige.

Adolf valde som vi vet att ka till Kanada. Hans stora intresse var jakt och fiske och det var det som i huvudsak var hans frsrjning. Men han provade nd p guldgrvarlivet ocks, fast han trivdes nog bttre med att gna sig t jakt och vara ute i naturen. Det sgs att han var hemma och hlsade p i Sverige p 1920-talet. Han skall d ha lmnat en del dagbcker hos slkten hr, vilka berttar utfrligt om hans strapat-ser och ventyr i det vilda Kanada. Han hade ocks med sig ngra bjrnskinn som han lmnade hr. Nr vi beskte den ingifta slktingen fr att f hra mer om Adolf fick vi ocks lna ngra fotografier som vi publi-cerar hr. Det ena visar en ung Adolf och

p de andra r han ldre och dr frestller bilderna ngot som kan vara en anlggning fr guldvaskning.

Ytterligare en slkting har hrt av sig och vi hoppas att kunna flja upp vad som kan finnas ven dr.

ADOLF OCH HANS FAMILJ:

Hans fader Anders Andersson och moder Nelina, Mlnekulla, Attorp och sedan Krradal

Deras barn: Anton kte till USA, har barnbarn i Idaho som har varit i Sverige och hlsat p. Johan Wennerstrm, kte till USA och ter till Kungster. Gift med Annie. Nicander lantbrukare, Torpa-Mj-bck, fru Ester. Hade en stor grd Skna bck i Svenljunga. Adolf kte till USA som 15-ring, jgare och guldgrvare. Hemma p besk i Sverige 1922. Anna gift med Karl

En ung Adolf Andersson

11ViSKA! Nr 57

Andersson, Hjltaljunga Kungster. Ester gift med Adolf Karlsson, Linds skloster.

Hr fljer ngra utdrag frn de brev Adolf skickade hem till Sverige under de sista fem ren av sin levnad.

25 MARS 1959

Adolf skriver att han behvde nya tnder, s han begav sig till nrmsta stad Williams Lake- som lg 12 mil bort. Dr fanns bara tv tandlkare och vntetiden var en mnad. Dremot fanns det tre lstugor och inte ens Gud vet hur mnga lnnkrogar, de gjorde str-lande affrer fr skogsbusarna har gott om pengar just nu.

29 NOVEMBER 1959

Efter en mycket torr sommar och dligt med br och annan fda r bland annat bjr-narna utsvultna. Den 1:ste september kom en bjrn in i mitt hus medan jag satt och t middag. Hon brjade utan vidare att slicka i sig smret som stod p bordet. Jag lyckades f tag p gevret som inte var lngt borta, och skt bjrnen. Den var 2 r gammal och kttet var gott.

Det gick bra med guldvaskningen i sommar, men inte s att jag kunde lega folk frrn i oktober ngra dagar innan snn och kylan slog till och stoppade arbetet. Nu r alla bckar bottenfrusna, termometern visar -27 och snn r 16 tum djup (40cm).

Du nskar veta hur det knns att ha lmnat hembygden. Det knns inte gott och jag har nnu inte mtt en verklig svensk som inte delar min sikt och mina knslor. Inte en dag har gtt, sedan jag vid 15-rs lder lm-nade Sverige, som jag i mitt innersta inre,

inte nskat att jag vore hemma i fosterlandet och bland mitt eget folk. Orsaken att jag inte gick hem och stanna hemma, var att jag inte ville leva dr som torpare, som en ver ronen skuldsatt bonde, eller en fattig arbetare.

Hr i landet har jag varit men egen, frst som plsjgare och sedan som malmskare och guldgrvare, och har haft ett gott liv. Fr jag

har varit min egen herre och har aldrig behvt att le och buga mig fr att f en slant. De pen-ningar som jag har frtjnat har skett p rligt stt, men mitt yrke r sdant att det liknar ett lottery. Med tur kan en tjna frmgenheter -utan tur fr man ofta g med lappade klder

och inte vara s noga med den mat som str p bordet. Jag har av erfarenhet lrt att hungern r den bsta av alla kryddor.

I brevet frn 29 November 1960 anvn-der Adolf personligt brevpapper med sin logga i brevhuvudet.

Jag hade lunginflammation i Maj som fick bota sig sjlv, men s fick jag ett hjrtan-

fall som drev mig in p ett sjukhus, dr jag stannade fr fem dagar tills hjrtat blev normalt.

Har brutit mig in i den gruvdel som betalar sig att bearbeta och jag kan hdan-efter lega folk som kan utfra grovarbetet. Jag blir andfdd nr jag anstrnger mig,

annars mr jag bra.16 Februari 1962 nmner Adolf att han

haft ngra blodproppar samt att en svr influensa pgtt i trakten med mnga dds-fall som fljd.

13 FEBRUARI 1964

Jag skulle mer n grna gra en resa hem till Sverige och hlsa p hos mina vnner och bekanta, och n en gng trampa de stigar p vilka jag sprang medan jag nnu var barn. Samt se de mnga frndringar som gt rum sedan jag sist var i Sverige 1922.

Under frliden sommar arbetade jag icke med gruvdrift. Lnen fr gruvarbetare r nu s hg att jag vgar icke lega ngra, fastn mnga g arbetslsa.

Jag skulle grna g till Sverige, men kan inte lmna grd och gruva. S det fr vnta till jag fr det bttre stllt.

16 November 1964 skrevs det sista brevet som vi publicerade i frra numret av ViSKA!

LARS-ERIK OCH MARIE ANTONSSON

JAG BLIR ANDFDD NR JAG ANSTRNGER MIG, ANNARS MR JAG BRA

I brevet frn 29 November 1960 anvnder Adolf personligt brevpapper med sin logga i brevhuvudet

12 ViSKA! Nr 57

BOSSES HISTORISKA HRNA

MINA BERTTELSER BYGGER P UPPGIFTER FRN HISTORISK LITTERATUR MEN OCKS MYCKET FRN GAMLA TIDNINGSARTIKLAR OCH BERTTAD

MUNTLIG TRADITION. DET R ALLTS INGET VETENSKAPLIGT DOKUMENT. JAG HOPPAS KOMMA SANNINGEN S NRA SOM MJLIGT.

KARL XI I SKNE.

Karl XI hade nu verlevt det frfrliga slaget vid Lund den 4 december 1676. Det har gtt till historien som ett av de blodi-gaste i vrldens krigshistoria med omkring 50 % stupade p bda sidor. Av de 9000 stu-pade, var det ngot mer danskar n svenskar. Fler stupade i denna kamp vid Lund n i slaget vid Poltava.

Karl XI glmde aldrig rsdagen av detta slag, d det gllde att segra eller d. Mycket stod p spel fr den unge kungen, som nyss fyllt 21 r. Han var ansvarig fr hela armn, som var nra en undergng. Hans krona satt mycket lst och Sveriges framtid vara i fara, d drabbningen brjade. Efter denna dag mognade denne yngling till man.

Egentligen fanns det bara frlorare denna dag. Svenskarna hade dock gett

danskarna en sdan batalj, att de nu kunde stanna kvar i Skne och g i vinterkvarter.

KARL XI P BELTEBERGA GRD I VALLKRA UTANFR HELSINGBORG.

Det hr var en ngot annorlunda grd, n den av Nils Andersson gda grden i Syl-linge, dr kungen ngra mnader tidigare haft sitt kvarter.

Grden Belteberga har troligen ftt sitt namn efter den mystiske kmpen Ottar Belt, som med sitt frnamn ocks gett namn t socknen Ottarp. Belt lr ha funnits hr p 1000-talet.

r 1443 hette garen Niels Jensen. Under samma rhundrade vergick grden i den danska urldriga adelsslkten Urnes gande. En i denna slkt anlade en av Nordens

mest framstende botaniska trdgrdar fr lkande rter.

P 1600-talet gs grden av Axel Axel-sen Urup, som 1649 hade ftt patronatsrt-ten till Orups socken. Detta innebar bland annat, att det var Urup som tillsatte prsten i socknen.

Axel Urup var under Karl X Gustavs frsta danska krig 1657-1658 framgngsrik verbeflhavare fr de danska trupperna i Skne. Han deltog som frhandlare vid freden i Roskilde 1658. Vid Sknes ver-gng till Sverige 1658 drogs Belteberga in av svenska kronan men terlmnades till Urup efter freden i Kpenhamn 1660.

Paret Urup hade inga barn. r 1671 slde deras arvingar godset till den franske greven Per Larsson Sparre.

Det var nu under vintern 1676-1677, som

Huvudbyggnaden och de tv flygelbyggnaderna p Belteberga grd r tckta av rdhusvin. P den hr grden hamnade Dagmar Frisell frn Kullagrd i Veddige sedan hon gift sig med ljtnanten Claes Stellan Kinch.

13ViSKA! Nr 57

Karl XI tog sitt hgkvarter p Belteberga grd. De sttliga byggnaderna, som finns dr idag, byggdes dock senare. verste Wil-helm Bennet kpte godset 1713 p exekutiv auktion. Han var en framstende militr, som bland annat varit med i slaget vid Pol-tava 1709. Bennet var ocks med Karl XII vid Fredrikstens fstning, dr kungen stu-pade. Det var Wilhelm Bennet, som fick rida till Stockholm och verbringa ddsbudet till riksrden i Stockholm. Bennet blev r 1719 utnmnd till friherre och senare till lands-hvding i Halland. Carl Bennet, som ger Getinge AB och r HBK-sponsor, r en tt-ling till denne friherre.

Wilhelm Bennet uppfrde r 1739 dagens huvudbyggnad med tv flyglar efter ritningar av fortifikationsbyggmstare Georg Mochelton. Efter Wilhelm Bennets dd r 1740, drevs godset vidare av hustrun Magdalena Barnekow. Det var under hennes tid, som godset fick besk av Carl von Linn, som under sin Sknska resa 1749 nedteck-nade grdens karaktr.

Grden var i slkten Bennets go till 1812, d den sldes till Alexander Cronsjoe, senare adlad Sjcrona. Denne var en skick-lig jordbrukare och kade egendomens jor-dareal. Nr godset var som strst, omfattade det 5000 tunnland. Efter hans nkas dd 1842 brjade arvingar stycka av delar av jord-bruksarealen. Till slut fanns det bara 600 tunnland kvar.

gare av Belteberga grd blev sedan Von Gerstenberg Rosteed, som slde grden r 1851 till Eberhard Munch af Rosenschld. Drefter gdes den av Carlos Natividad Adlercreutz, innan den 1868 kptes av Carl Theodor Kinch, vars slkt sedan dess gt Belteberga. Nu brjar vi komma in p Ved-digehistoria.

DAGMAR FRISELL P KULLAGRD KOMMER TILL BELTEBERGA.

Carl Theodor Kinch hrstammade frn den skotska slkten King, som vid mitten av 1700-talet invandrade till Danmark.

Under 1900-talets frsta decennier drevs grden av sonen Johan August Kinch. Grden blev under hans tid knd fr sin nt-kreatursavel av lglandsras, Beltebergastam-men.

Till Veddige och Kullagrd hade Dagmar Frisell kommit 1903. Hon var d bara ngot ver ett r gammal. Dagmar, som var fdd i Basel den 23/7 1902, var dotter till doktor Gunnar Frisell och hans hustru i frsta giftet Elsa Maria Hessle. Paret skildes den 6/2 1907. Elsa Maria Hessle frsvann frn Veddige.

Dottern Dagmar var kvar i Veddige till den 26/1 1912, d hon flyttar till Venersns i Elfsborg ln. Fadern Gunnar Frisell gifte om sig i maj 1912 med Seidi Hagus. I sm-skolan hade Dagmar gtt ihop med Berta i Frugrden minns hennes dotter Ella, gift med Bertil Claesson.

S smningom hittade vi Dagmar Fri-sell p Belteberga grd, dr hon gift sig med ljtnanten och senare ryttmstaren Claes Stellan Kinch, fdd den 2/1 1899 i Ottarp. De hade gift sig den 19/3 1926. Denne torde vara en son till ovan nmnde Johan August Kinch.

Dagmar och Claes Stellan Kinch fick frst tre dttrar. r 1936 fick de sonen Carl Gunnar Peder August Kinch.

Det r den 77 r gamle sonen Gunnar Kinch, som idag basar p grden. Han driver

r 1781 erbjd Katarina II i Ryssland svenskarna p Dag utanfr Estland ett markomrde i Ukraina p ca 13000 har, om de flyttade dit och odlade jorden. Ca 1000 personer gav sig ivg p en lng vandring. r 1782 var man framme efter en nio mnaders lng och strapatsrik frd, under vilken mer n hlften dog, frmst barn och gamlingar.

En ung Dagmar Frisell med sin mor Elsa Maria Hessle

14 ViSKA! Nr 57

grden som Belteberga Lantbruks AB med Gunnar Kinch som VD. Det var vackert p Kullagrd, efter det att Gunnar Frisell dr ftt byggt sin villa, ritad av Ragnar stberg men Belteberga grd r nog ett snpp upp p upplevelseskalan.

KRIGET I SKNE FORTSTTER.

Kriget i Skne hade inte tagit slut i och med slaget vid Lund den 4 december 1676, men det ndrade nu helt karaktr. Tv illa tilltygade armer orkade inte lngre med ngot stort fltslag.

De svenska och danska styrkorna mar-scherade fram och tillbaka. I norra Skne och i Blekinge kade snapphanarna sin verk-samhet. De fick hjlp av danska officerare i friskyttekompanier.

Snapphanarna kan jmfras med par-tisaner eller gerillagrupper lngre fram i historien. Till sdana ansluter sig oftast tre huvudgrupper.

Den frsta gruppen r de, som gr med av frivillig och ideologisk vertygelser. De tror p saken och offrar sina liv fr den.

Den andra gruppen bestr av gerillasol-dater, som tvingats med, drfr att de rkar bo i omrden, som behrskas av gerillan. De har inget val. Gr de inte med, anses de sym-patisera med fienden, varfr de avrttas.

Den tredje gruppen bestr ofta av mn, som kommit p kant med de styrande. Hit kommer brottslingar, desertrer frn fiende-sidan och sdana, som har skl att hlla sig borta frn samhllet. Hr finns romantiker, som lskar krig och spnning, lyckskare, plundrare, psykopater och lustmrdare.

Snapphanarna var inte de kcka och dla krigare, som beskrivits i en del svensk litteratur och i filmer. Det var en vxlande blandning av hjltar och skurkar.

JOHAN GYLLENSTIERNAS PLAN.

Den hr mannen hade en kristallklar plan, en slutgiltig lsning fr hur Skne skulle bli svenskt. Det kunde bara ske med vld. Gyllenstierna fick fria hnder av Karl XI.

Helst ville Gyllenstierna flytta bort strre delen av befolkningen till Baltikum. Svenska bnder skulle flytta till Skne och ta ver grdarna. Han lyckades till en del.

Jag vill minnas, att de svenskar, som lurades att flytta till Gammalsvenskbyn i Ukraina, hrstammade frn sdana tvngsutflyttade skningar till Estland.

Karl XI litade aldrig p skningarna. Resten av sitt liv betraktade han dem som utlnningar. Han talade alltid om att ka hem till Sverige, nr han lmnade Skne.

Snapphanekriget blev nu ett alltmer hemskt krig. Till en brjan hade snappha-narna bara anfallit svenska foror med vapen och frndenheter. Nu brjade ett fr-skrckligt krig, som i hemskheter vida ver-stiger tyskarnas krig mot partisaner under Andra Vrldskriget.

Karl XI gav vid ett tillflle order om, att hela socknen rkened skulle jmnas med marken. Hela den manliga befolkningen mellan 15 och 60 r skulle utplnas.

Befolkningen hade varnats. Nr svensk-arna kom till byn, fann de bara en gammal orkesls gubbe kvar i byn. Grdarna brn-des ner. Detta hnde lngre fram i tiden i april 1678. verste Nils Skytte, som var med, skrev i sin dagbok:

22 april ryckte vi upp att efter order uppbrnna hel rken socken, hvilka order ocks lyda att ihjlsl allt manskn emellan 15 och 60 naml: Krraboda, Rftofta, Smla-torp, Mnstorp, 2 mller och 1 hus, dertill en gammal bonde caputerades (togs tillfnga), och lgo vi om natten i Lnsboda.

Fljande dag skriver han, att han och hans folk brnde ner: Grefveboda, Sdra Hafhult, Norra Hafhult, Trlsatorp, Tjufn, Rumpebo, Kjttebo, Ulfshult, Torshult, Hanshult och blef d p 2 grdar nra hela Orke afbrnd och lgo vi om natten i Lns-boda.

Gyllenstierna tertog frst Blekinge och krossade fr all framtid snapphanarnas hg-ste Kristianopel. Han anvnde bde kpp och morot. Om en snapphane greps levande i en by, torterades han frst, varp han avli-vades med ngon av fljande raffinerade metoder: Han kunde spikas levande upp p kyrkdrren. nnu vrre var det att spetsas p en gldande jrnstng. Spetsen frdes in under skinnet vid ryggslutet och upp lngs ryggraden. Dr fick de hnga allom till skrck och varnagel. Ryssarna i Sotji tycks bestraffa sina arbetare med metoder,

som pminner on dessa hemskheter. Om befolkningen troddes stdja snapphanarna i ett omrde, kunde husen brnnas och var tionde man i socknen hngas, vare sig han haft ngot med saken att gra eller inte.

Det finns en mngd beskrivningar av andra hemskheter, men vi skall inte frdjupa oss i detta.

TROHETSED TILL SVENSKARNA.

Nr man skrmt upp befolkningen i en by, anlnde Gyllenstierna sjlv till sock-nen. Han samlade alla mn i kyrkan. Infr kyrkoherden fick var och en i tur och ord-ning komma fram fr att svra trohetsed till svenska kronan och lova att bryta alla fr-bindelser med snapphanarna och danskarna. Om de gjorde detta och hll sitt ord, fick de amnesti fr tidigare snapphaneaktioner. Brt de sitt lfte, skulle var tionde man p orten hngas. Alla fick bta tusen riksdaler.

Ort efter ort tvingades p detta stt till lydnad. Ngra sprang till skogs, nr svensk-arna kom. Sjlvklart fortsatte gerillakriget men i frminskad skala.

KUNG KRISTIAN HJLPER SVENSKARNA.

Kung Kristian V kom till svenskarnas hjlp, nr det gllde att omvnda skning-arna. Kriget gick inte bra fr danskarna. Kristian insg snart, att han inte skulle kunna terervra Skne. Han brjade straffa den befolkning, som visade minsta sympati fr svenskarna.

Han brjade med de svensksinnade prsterna. De skulle nu gripas. Deras kyrkor och hem skulle plundras.

En vg av brnder och mord drabbade prstgrdar. Till och med en del herrgrdar frstrdes. Svenska armn svarade med lika brutala metoder, vilket i sin tur ledde till nnu strre grymheter frn snapphanarnas sida.

Det upptrappade vldet fick skning-arna att ta avstnd till snapphanarna. Slutet kom nog, nr Kristian V gav order om, att snapphanarna skulle brnna hela Skne. Karl XI skulle inte f ngon gldje av detta landskap. Gapet blev nu stort mellan civil-befolkningen och danske kungen, som sk-ningarna nyss hlsat vlkommen.

Mnga stder och byar blev frstrda.

15ViSKA! Nr 57

Lund och Laholm i Halland brndes p danske kungens order. Boskap drevs bort frn svenska armn till danskarna i Lands-krona. Kristian beordrade skningarna att flytta ver till Sjlland. Det var f, som lydde denna order, men senare, nr svensk-arna stod som segrare, flyttade flera tusen skningar ver till Danmark.

I juni 1677 frskte danskarna storma fstningen i Malm, dr Fabian von Fersen fortfarande var kommendant. Danskarna grvde lpgravar och anfll slottet gng p gng. Trots att de var tio gnger fler n Fer-sens styrkor, lyckades de inte inta fstningen. Till slut hade danskarna frlorat 4000 man i en meningsls strid.

Fabian von Fersen, en tyskbaltisk invandrare, hade varit med i mnga av svenskarnas drabbningar alltsedan trettio-riga kriget. Han var med i Karl X Gustavs krigstg i Polen liksom tget ver Stora Blt och stormningen av Kpenhamn. Denne invandrare utnmndes nu av Karl XI till verbeflhavare fr den arm, som hll p att upprttas i stersjprovinserna och Karelen fr att undstta de svenska trup-perna i Pommern.

Von Fersen kunde inte tilltrda denna tjnst. Under danskarna stormning av fst-ningen i Malm, fick han en kula i huvudet. Fersen blev opererad. vre delen av kraniet sgades loss. I detta tillstnd levde han ytter-ligare ngra mnader. Den borttagna biten av skallen monterades p en bronspjs, som fortfarande finns kvar inom slkten.

Karl XI blev djupt rrd, d han fick hra, att Fabian von Fersen avlidit. Han utnmnde honom postumt till riksrd. Fer-sens vg i Malm uppkallades efter denne kmpe.

FRSVENSKNINGEN.

Prsterna frbjds att predika p danska. Danska psalmbcker drogs in och frstrdes. Prsterna fick inte lngre bra den gamla danska prstkragen. De skulle ha den mer strikta svenska elvan. Alla danska bcker frbjds liksom alla kontakter med Dan-mark.

Folk i gemen i Skne kunde varken lsa eller skriva, vare sig p danska eller svenska. Drfr infrdes nu ngra raffinerade fr-svenskningsinstrument: ABC-boken, psalmboken, Altarboken fr svenska guds-tjnster samt Luthers lilla katekes.

Alla mste nu infinna sig i kyrkan och lyssna p en svensk predikan. Barnen tving-ades nu fr frsta gngen till undervisning. ven barnen skulle vara med p gudstjns-terna. De, som inte kom, fick bter.

Fr att skningarna inte skulle glmma, vem som var deras herre, sattes Karl XI:s namnskiffer upp inne i varje kyrka. Kyr-koherden och klockaren skulle se till, att byborna lrde sig lsa ur sin ABC-bok och katekes. Det r 1668 grundade Lunds uni-versitet brjade nu p allvar utbilda svensk-talande prster.

Danska tingsfogdar byttes ut mot

svenskfdda hradshvdingar. Samtliga dessa metoder, vare sig de var oblodiga eller inte, bryter mot dagens lagar fr de mnsk-liga rttigheterna och skyddet fr etniska minoriteter, men sdant hade naturligtvis ingen hrt talas om p 1600-talet. Karl XI gjorde som hrskarna i alla europeiska lnder.

D kriget brjade 1676, hade Skne 180000 invnare. r 1718 var de 132800, en minskning med 26 %. Cirka 15000 flydde till Danmark. Totalt utskrevs i Sverige fram till 1713 ca 30000 sknska pojkar till svenska armn. En stor del av dem tvngs-frflyttades till svenska Baltikum. Samtidigt inkvarterades svenskar i de sknska byarna, dr de uppmanades att gifta sig med skn-ska flickor och frska verta de sknska grdarna. Det var en sorts etnisk rensning och folkutrotning.

HUR VAR DET D I HALLAND OCH BOHUSLN?

Det fr jag bertta om i nsta ViSKA-tidning.

BO EMANUELSSON

Livet i Gammalsvenskbyn blev aldrig, vad dessa utvandrare hoppats p. Frst

kom det tyskar, som tog ifrn dem 75 % av marken i Ukraina. Under 1930-

talet blev ven Gammalsvenskby offer fr Stalins godtyckliga arresteringar, deportationer och avrttningar. Nr

tyskarna kom under Andra Vrldskriget, sgs de som befriare. Ngra i byn

stllde upp som tolkar, vilket senare bestraffades, nr Stalin tertog byn.

16 ViSKA! Nr 57

TRAFIKEN RUNT VIDHGESKOLAN:

KAOS!

VEDDIGEVISIONEN DRIVER TILLSAMMANS MED VIDHGESKOLAN, FRLDRAFRENINGEN, OCH VGFRENINGEN ETT PROJEKT SOM SYFTAR TILL

ATT KA TRAFIKSKERHETEN KRING SKOLAN.

VEDDIGE Idag r trafiksituationen osker kring Vidhgeskolan i Veddige och mnga befarar att en olycka r nra. Krbanorna p Nygatan och Kantagrdsvgen anvnds idag som P-plats fr att lmna och hmta sina barn. P grund av det uppstr dagligen fara fr barn som gr och cyklar till skolan.

Vi har haft bra mten och frslag har skickats till kommunen.

Reaktionen frn Hamn- och gatufrvalt-ning har dock varit sval och i projektgruppen beslutade vi att frska ett annat stt. Ls-ningen blir densamma, nmligen att resa ett staket och helt stnga infarten frn Nygatan men denna gngen vnde vi oss till Barn- och utbildningsfr-valtningen. De har nu beskt platsen och tycker att frslaget r bra. Nu kvarstr att kontrollera brandskerheten och ta fram en kalkyl fr kostnaderna.

Veddige Samhlles Vgfrening har samtidigt tagit sig an uppgiften att ta fram

ett frslag p en sker vergng p Kanta-grdsvgen frn den grusade P-platsen till skolgrden.

Vissa anser att denna lsning drabbar de elever som gr och cyklar till skolan och normalt utnyttjar entrn vid Nygatan efter-

som de nu fr anvnda andra cykelstll eller ta andra vgar. Mlet r dock fortfarande att ka trafikskerheten och nr vi ser att ingen frndring sker trots rektorernas upprepade vdjanden till frldrar mste vi ta till en ls-ning som denna.

Mlet p lngre sikt r att f till stnd gng- och cykelbanor p alla vgar som leder till skolan.

Personligen kan jag inte lta bli att tnka p hur situationen hade varit om mycket fler barn cyklade eller gick till skolan.

Fundera p det!

ANDREAS GUSTAVSSON

VEDDIGEVISIONEN

TRAFIKEN RUNT VIDHGESKOLAN:

KAOS!Bilar, cyklister och fotgngare. Idag r trafiksituationen osker kring Vidhgeskolan och mnga befarar att en olycka r nra

UPPSTR DAGLIGEN FARA FR BARN SOM

GR OCH CYKLAR TILL SKOLAN

18 ViSKA! Nr 57

VEDDIGE Med anledning av senaste tidens vattenrelaterade strningar (renspolning och vattenlcka), har vi skt Niklas Rosell, Vivabs enhetschef fr distribution i Varberg. Han arbetar p driftavdelningen med led-ningsnt.

VAD ORSAKADE VATTENLCKAN, OCH VAR HNDE DET?

Det var en tryckskada, dricksvattenled-ningen korsar en dagvattenledning dr och de var frlagda fr nra varandra, s dagvat-tenledningen som lg ovanfr har tryckt snder ledningen. Det var i korsningen Nygatan-Annedalsvgen.

HUR GAMMAL VAR LEDNINGEN DR?

Vi har ingen uppgift om det, men den typen av PVC-ledningar var vanlig under 70-talet.

FINNS DET ETT SAMBAND MELLAN RENSPOLNINGEN OCH VATTENLCKAN? VAD I S FALL?

Renspolningen kan ha haft en viss pverkan, men den lckan hade nd upp-sttt med tiden. Det blir lite pfrestningar och vibrationer i ledningar och armaturer i samband med spolningen och det kan pvisa befintliga skador p ledningarna.

Det som gjorde att vi fick strre problem med vattenfrsrjningen n vanligt berodde p spolningen, eftersom vi anvnt en del av vattenreserven fr spolningen hade vi en lg niv i vattentornet redan nr lckan brjade.

UPPSKATTNINGSVIS HUR MNGA KUBIK VATTEN HAR HUNNIT LCKA UT?

Vi har inga uppgifter frn mtningar d vi hll p med renspolningen samtidigt, vi kan inte utlsa nr lckan brjade, men en grov uppskattning r att det lckt ut mer n 1000 m3 vatten. Jordmnen vid lckan bestr delvis av grus och sand, det gr att det inte slr upp ur marken lika fort som om det vore ttare massor som inte drnerar lika bra. Annars brukar allmnheten vara snabba och larma nr de ser ngon misstnkt lcka.

VARIFRN KOMMER DRICKSVATTNET I VEDDIGE?

Det kommer frn vattenverket p Kvar-nagrden i centralorten.

VAD R DET FR KVALITET P DRICKSVATTNET I VEDDIGE? (RENHET, HRDHET)

Det r sledes samma kvalit som cen-trala staden, mtt p renhet r svrt d det finns vldigt mnga parametrar som det

mts i, men det uppfyller kraven fr tjnligt utan anmrkning som stlls p dricksvat-ten. De kraven r fr oss mycket hgre n vad de r fr de som har egen brunn, dr man har hgre grnsvrden.

Vattnet r mjukt med dH 4,0, s det gr att anvnda de lgsta rekommenderade doserna av tvtt- och diskmedel.

HUR GAMMAL R DEN LDSTA VATTENLEDNINGEN I VEDDIGE, SOM R FORTFARANDE I BRUK?

Det har vi inga tillfrlitliga uppgifter p eftersom de ledningarna frlades innan kommunsammanslagningen, men de van-ligaste problemen r desamma som i hela Sverige, PVC-ledningar frn 70-talet som spricker och gjutjrnsledningar som r nnu ldre som brister pga frtskador eller rrbrott, dr rret gr rakt av pga rrelser i marken d tjlen kryper ner och vid tjlloss-ning.

Stora delar av ledningsntet r frldrat och behver frnyas, men det r inte unikt fr Veddige utan gller fr hela kommunen.

Frra ret var ett dligt r d vi hade ovanligt mnga lckor i Veddige, nstan lika mnga som i hela centralorten.

SANDOR OLAH

RENSPOLNING OCH LCKA

VATTEN!STORA DELAR AV LEDNINGSNTET R FRLDRAT OCH BEHVER FRNYAS

VATTENHLET

ViSKA!" Magasinets reporterteam var snabbt p plats nr vattenlckan blev knd i korsningen Nygatan Annedalsvgen.

Men Vivabs servicefolk var nnu snabbare

GE OCH FNGON HAR SAGT, ATT DEN SOM GER R MINDRE ENSAM. I GIVANDET LIGGER

EN MSESIDIGHET, ETT SEENDE. FLJANDE SIDOR AV DETTA NUMMER AV VI SKA TILL KYRKAN, MED INFORMATION OCH INTRESSANT LSNING FRN VEDDIGE-

KUNGSTERS FRSAMLING, HANDLAR OM OLIKA SIDOR AV ATT GE.

Sedan askonsdagen (i r den 5 mars) r vi inne i fastetiden, den tid i kyrkans r som varar fram till psk, vanligen fyrtio dagar. Att fasta r fr mnga lik-tydigt med att avst. Mnga tnker p sin vikt och fastar, avstr frn mat. I andlig betydelse s har fasta inget med kroppsvikten att gra. Dremot gller fastan en annan balans, nmligen att f en god balans i sin relation till Gud och sin medmnniska. Pongen med fastan r inte i frsta hand att avst fr egen del utan att ge, ge mer av sin tid och mer av sin uppmrksam-het t Gud och sin nsta. Ett tydligt uttryck fr att se sin nsta r den stora insamling till Svenska kyrkans internationella arbete som pgr i hela kyrkan under fastetiden, nda fram till och med palmsnda-gen. I vr frsamling gr vi vissa dagar under fastan extra insatser fr att bidra till denna insamling. D anordnar vi bland annat lotterier, auktion, brdfrsljning i frsamlingshem och kyrkor (se datum om detta lngre fram i denna tidning och i dagspress). Dessa fasteinsam-lingar brukar ge ett gott resultat.

Man kan ocks ge av sin tid i form av engagemang i frsamlingen, vara med i olika sammanhang fr att tillsammans med andra bygga

vr frsamling. Det kan vara som frtro-endevald och/eller som ideell medarbe-tare i ngon av vra mnga verksamheter. Hr fr jag ge av min tid och min kraft fr att bygga det som just hr i Veddige-Kungster vill vara en gemenskap kring vr levande Herre. Lngre fram i denna tidning kan du se och lsa den lapp dr olika uppgifter fi nns listade. Kanske fi nns det en uppgift som du med din tid

och kraft vill g in i. Om du har ngon id om ngon annan uppgift, s hr grna av dig.

Nr fastan r slut gr vi in i psktiden. Psken berttar fr oss om hur Jesus ger sitt liv och fr nytt liv fr att ge detta liv vidare t dig och mig. Jesus off rar sitt liv fr att ditt liv r ondligt vrdefullt, fr att du r Guds avbild. Allt det som hnder med Jesus r ett tydligt tecken p vad Gud vill med mnniskan, att ge liv, liv i verfl d. Det r inget som r begrnsat till fastetid och psktid, det gller hela ret, s vlkommen till ppna samlingar och gudstjnster fr att Tacka Herren, ty han r god, evigt varar hans nd, (Psaltaren 118:29).

HKAN BERNDTSSON, KYRKOHERDEHAKAN.BERNDTSSON@SVENSKAKYRKAN.SE

Nr ska man sitta och nr ska man st i kyrkan?I KYRKAN R DET ETT EVIGT UPP OCH

NED, ST OCH SITTA! Det r en ofta frekommande kommentar, inte minst frn de som inte gr s ofta i kyrkan, men ocks frn dem som r vana kyrkobeskare. St nr? och varfr? Det stller frgan om vad en gudstjnst r fr ngot p sin spets.

TNK DIG ATT DU R P EN TENNISMATCH. Det r tv spelare och publik som fljer spelet med intresse. Under sjlva spelet r det rtt tyst p lktaren, men nr det r en spnnande avgrande boll r det stilla p lktaren tills ngon av spelarna vinner bollen. D bryter jublet och applderna ut. Det fi nns ett tydligt rollspel. Men fr den oinvigde kan det vara svrt att frst. En gammal tant sg Bjrn Borg spela och blev

s arg: han bara slr undan bollen fr den andre. Hon frstod inte spelets id och blev bara frustrerad. S r det ocks med gudstjnsten det fi nns ett spel och en id med spelet med tydliga roller.

I GUDSTJNSTEN MTS GUD OCH

FRSAMLINGEN I ETT ROLLSPEL, dr prsten ibland agerar Guds vgnar, i till exempel predikan, i uttalandet av Guds vlsignelse, i dopet nr prsten Guds vgnar tar det lilla barnet i famnen. Ibland r prsten representant fr folket, d ofta vnd mot altaret, i syndabeknnelse, i bn och frbn. Vid avgrande punkter i

gudstjnstens match str vi upp: i jublet i lovsngen, i lyssnandet till Evangelietexten, vid nattvardens inledning nr prsten

sger eller sjunger: upplyft era hjrtan till Gud, i slutet i lovpsalmen och nr vi ska ta emot vlsignelsen frn Gud. (ofta fi nns det en stjrna i agendan fre det moment i gudstjnsten dr frsamlingen ska st).

Sen r det ju s att eftersom gudstjnsten r lek infr Guds ansikte s gr det inget om man skulle rka sitta dr frsamlingen enligt gudstjnstordningen str och tvrtom. Det r ingen som gr bort sig om man inte riktigt gr som de andra.

I GUDSTJNSTENS LEK FINNS UTRYMME

ATT VARA SIG SJLV och knner man inte fr att st s sitt fr all del.

ERLING RESARE

Vi SKA TiLL KYRKAN!

Minnen frn bygd och kyrkaEFTER UPPEHLL I FRRA NUMRET FORTSTTER VI NU HR MED DEN SISTA DELEN AV HISTORIEN KRING STACKENS.

Juliana vertog Stackens vid 18 rs lder d hon gifte sig med kapten Ernst Bogsilaus von Segebaden. De fi ck sex barn:

ldste sonen versteljtnanten och riddaren Ernst Ludvig von Segebaden, gift med frken Anette Sjkrona. Andre sonen majoren och riddaren Gustaf Bogislaus von Segebaden, gift med frken Char-lotta von Braun. Tredje sonen majoren och riddaren Detlof Herman von Segebaden (som senare blev gare till Stackens).

Dottern Eleonora Christina gifte sig med Hofpredikanten Th eologie-licentiaten, kyrkoherde J G Bexell frn Harplinge. En av deras sner, Alfed Bexell (1831-1900) var riksdagsman och godsgare i Harplinge. Han kpte ryggsstugan 1876 med allt sitt lsre fr att kunna bevara ett genuint ldre allmogehem fr kommande genera-tioner. (Den byggdes 1785 p Kulsegrd i Srdals by, Haplinge.) Jns Jnsson som gde stugan fi ck bara behlla det han stod och gick i. ven den gamla snusdosan som Jns farfar en gng gt, skulle lmnas kvar i stugan.

Blastugan - Bexellska ryggsstugan fl yttades med nr Alfred Bexell fl yttade till Gingegrden utanfr Varberg och han blev frst i Sverige att starta museum i en stuga 1879. ret efter beskte Arthur Hazelius stugan vilket gav honom inspiration till ett friluftsmuseum p Skansen i Stockholm. Alfred Bexell fl yttade med sig sin stuga bde till Th orstorps grd i Grimeton och till Kullagrd i Veddige dr han

bodde sin sista tid. nkan Cecilia (1843-1929) slde ssmningom Blastugan. 1916 varp den blev fl yttad en fj rde gng och ligger nu vid Kvantum i Varberg dr den blev Lnsmuseum. Juliana Elisabet von Wolff radt (1759-1826) var allts mormor till Alfred Bexell. Det fanns ytterligare tv sner/dttrar till Juliana och Ernst, men det fi nns inga uppgifter om dem.

DETLOF HERMAN VON SEGEBADEN

Tredje sonen, majoren och riddaren Detlof Herman von Segeba-den (1788-1879) tog efter moderns dd ver Stackens 1826 som d betingade 16000 riksdaler riksmynt. Samma r hade han ftt avsked frn regementet. Han gifte sig med Sara Maria Gullbrandson (1807-1830). De fi ck tre dttrar innan modern Sara Maria dog endast 23 r gammal. Hon r begravd p Karl Gustavs kyrkogrd. Major Detlof Herman von Segebaden fl yttade till Varberg 1873 och dog 1879, 92 r gammal. Han begravdes i Grimeton.

ldsta dottern Elisabet Maria fdd 1826 och gift med kaptenen och riddaren Fritz man. Mellandottern Anna Charlotta Maria fdd 1828 var gift med sin kusin kaptenen Ernst von Segebaden och yngsta dottern Sara Maria fdd 1830 var gift med kaptenen och rid-daren Knut Uggla.

Under nmnda dttrars ungdom stod Stackens i sin blomst-ringstid; en mngd frskningar af egendomens yttre och inre fre-togs, hvarjmte ock det gamla herrestet utgjorde samlingsplatsen fr slgt och vnner frn nr och fj rran.

GARE UTANFR SLKTEN

1872 kptes Stackens av herr F V Hasselblad frn Gteborg. Under sina tv r som gare hgg han ner den myckna ekskogen. 1874 sldes egendomen till herr Bnsow frn Sundsvall. Men redan hsten 1874 slukade en eldsvda den gamla fi na mangrdsbyggnaden och familjen fl yttade till Varberg.

Drefter gdes Stackens av fl era nrboende bnder bland andra bonden och auktionsmannen Johannes Andersson frn Gatugrden i Karl Gustav. Han gde ven fl era grdar runt omkring.

J P Carlander frn Kungster kpte Stackens 1881. Han byggde nytt boningshus 1895 p den kllargrund som blev kvar efter branden 1874 som liknade den tidigare fl ygeln. Han byggde ven om kvar-nen och sgen. Han var en driftig man d han (med hjlp av andra) snkte sjn Fvren med 2 meter (frn 16,60-14,60 meter). Det resul-

SPELAR DU NGOT INSTRUMENT?Vlkommen till MUSIKVERKSTADEN i Veddige frsamlingshem, torsdagar 15.10 17.30.Vi brjar med drop-in fi ka, spelar tillsammans och har kul. Ta med ditt instrument. Alla frn 13 r och uppt r vlkomna.Stoyan Iliev 0722-702 401 eller mail stoyan.iliev@svenskakyrkan.se

Vi SKA TiLL KYRKAN!

Minnen frn bygd och kyrkaEFTER UPPEHLL I FRRA NUMRET FORTSTTER VI NU HR MED DEN SISTA DELEN AV HISTORIEN KRING STACKENS.

Juliana vertog Stackens vid 18 rs lder d hon gifte sig med kapten Ernst Bogsilaus von Segebaden. De fi ck sex barn:

ldste sonen versteljtnanten och riddaren Ernst Ludvig von Segebaden, gift med frken Anette Sjkrona. Andre sonen majoren och riddaren Gustaf Bogislaus von Segebaden, gift med frken Char-lotta von Braun. Tredje sonen majoren och riddaren Detlof Herman von Segebaden (som senare blev gare till Stackens).

Dottern Eleonora Christina gifte sig med Hofpredikanten Th eologie-licentiaten, kyrkoherde J G Bexell frn Harplinge. En av deras sner, Alfed Bexell (1831-1900) var riksdagsman och godsgare i Harplinge. Han kpte ryggsstugan 1876 med allt sitt lsre fr att kunna bevara ett genuint ldre allmogehem fr kommande genera-tioner. (Den byggdes 1785 p Kulsegrd i Srdals by, Haplinge.) Jns Jnsson som gde stugan fi ck bara behlla det han stod och gick i. ven den gamla snusdosan som Jns farfar en gng gt, skulle lmnas kvar i stugan.

Blastugan - Bexellska ryggsstugan fl yttades med nr Alfred Bexell fl yttade till Gingegrden utanfr Varberg och han blev frst i Sverige att starta museum i en stuga 1879. ret efter beskte Arthur Hazelius stugan vilket gav honom inspiration till ett friluftsmuseum p Skansen i Stockholm. Alfred Bexell fl yttade med sig sin stuga bde till Th orstorps grd i Grimeton och till Kullagrd i Veddige dr han

bodde sin sista tid. nkan Cecilia (1843-1929) slde ssmningom Blastugan. 1916 varp den blev fl yttad en fj rde gng och ligger nu vid Kvantum i Varberg dr den blev Lnsmuseum. Juliana Elisabet von Wolff radt (1759-1826) var allts mormor till Alfred Bexell. Det fanns ytterligare tv sner/dttrar till Juliana och Ernst, men det fi nns inga uppgifter om dem.

DETLOF HERMAN VON SEGEBADEN

Tredje sonen, majoren och riddaren Detlof Herman von Segeba-den (1788-1879) tog efter moderns dd ver Stackens 1826 som d betingade 16000 riksdaler riksmynt. Samma r hade han ftt avsked frn regementet. Han gifte sig med Sara Maria Gullbrandson (1807-1830). De fi ck tre dttrar innan modern Sara Maria dog endast 23 r gammal. Hon r begravd p Karl Gustavs kyrkogrd. Major Detlof Herman von Segebaden fl yttade till Varberg 1873 och dog 1879, 92 r gammal. Han begravdes i Grimeton.

ldsta dottern Elisabet Maria fdd 1826 och gift med kaptenen och riddaren Fritz man. Mellandottern Anna Charlotta Maria fdd 1828 var gift med sin kusin kaptenen Ernst von Segebaden och yngsta dottern Sara Maria fdd 1830 var gift med kaptenen och rid-daren Knut Uggla.

Under nmnda dttrars ungdom stod Stackens i sin blomst-ringstid; en mngd frskningar af egendomens yttre och inre fre-togs, hvarjmte ock det gamla herrestet utgjorde samlingsplatsen fr slgt och vnner frn nr och fj rran.

GARE UTANFR SLKTEN

1872 kptes Stackens av herr F V Hasselblad frn Gteborg. Under sina tv r som gare hgg han ner den myckna ekskogen. 1874 sldes egendomen till herr Bnsow frn Sundsvall. Men redan hsten 1874 slukade en eldsvda den gamla fi na mangrdsbyggnaden och familjen fl yttade till Varberg.

Drefter gdes Stackens av fl era nrboende bnder bland andra bonden och auktionsmannen Johannes Andersson frn Gatugrden i Karl Gustav. Han gde ven fl era grdar runt omkring.

J P Carlander frn Kungster kpte Stackens 1881. Han byggde nytt boningshus 1895 p den kllargrund som blev kvar efter branden 1874 som liknade den tidigare fl ygeln. Han byggde ven om kvar-nen och sgen. Han var en driftig man d han (med hjlp av andra) snkte sjn Fvren med 2 meter (frn 16,60-14,60 meter). Det resul-

SPELAR DU NGOT INSTRUMENT?Vlkommen till MUSIKVERKSTADEN i Veddige frsamlingshem, torsdagar 15.10 17.30.Vi brjar med drop-in fi ka, spelar tillsammans och har kul. Ta med ditt instrument. Alla frn 13 r och uppt r vlkomna.Stoyan Iliev 0722-702 401 eller mail stoyan.iliev@svenskakyrkan.se

terade i nya stora arealer kermark som tidigare legat under vatten. mynningen reglerades och den gamla bron byggdes ocks om.

Nsta gare blev Bengt Bengtsson frn Tvker som 1898 kpte Stackens, men han dog redan 1906, endast 56 r i sjukdom.

Frn 1872 d herr F V Hasselblad kpte Stackens till 1907 var det tio olika gare och tre konkurser.

1907 kptes grden av skningen Jns Persson fr 40750kr. Han gde redan Sven Bjrsgrd i Grimmared, som han sedan slde. Han dog 1943 och d drevs grden som sterbhus innan sonen ke tar ver grden 1964 och brukar den fram till sin dd 1974. Hans hustru Anna arrenderar ut grden till 1983. Frn och med detta frsvinner djurhllningen frn grden.

Brderna Hugo och Rune Bengtsson driver tillsammans sin barndomsgrd Kullagrd i Sm, Valinge. De fr veta att Stackens r till salu och kper den gemensamt 1983. De driver bda grdarna under fem r. Drefter kper Rune och Gunnel Bengtsson Stackens och 1990 fl yttar familjen in i sitt nybyggda hus. De blir d 19:e garna

till Stackens. Grden drivs utan djurhllning, men med skogsbruk, entreprenad och elproduktion. Under sommarhalvret betar kvigor frn Runes barndomshem i Valinge p Stackens marker. Rune har mnga strngar p sin lyra. Redan 1991 blev han invald som ordf-rande i Kungsters pastoratsnmnd. Efter sammanslagningen med Veddige 1998 valdes han som ordfrande i kyrkonmnden. Nu r han med i sockenrdet i Karl Gustav och ven som kyrkvrd dr.

Sedan 1995 r han ordfrande i Kungsters hembygdsfrening, s han behver inte ha ngra problem med fritidssysselsttning. Hans telefon ringer och ngon kallar p honom s han mste ge sig ivg, men vi var s gott som klara. Det r mycket intressant att hra Rune bertta och det skulle g att skriva en hel bok om hans berttelser! Men det fr bli en annan gng.

Stort tack till Gunnel och Rune fr jag ftt gra dessa reportage om Stackens historia och den hjlp jag ftt. Det har varit mycket intressant!

MARIE FRIBERG ANTONSSON

Om en man har hundra fr och ett av dem kommer bort, lmnar han d inte de nittionio kvar i bergen och ger sig ut och letar efter det som r borta? Och om han lyckas hitta det, sannerligen, d glder han sig mer ver det n ver de nittionio som inte kom bort. S r det ocks er himmelske faders vilja att ingen av dessa sm ska g frlorad. Matt 18: 12-14

FOTO: FREDRIK BENGTSSON

Vi SKA TiLL KYRKAN!

UNGDOMSKREN UNGDOMSKREN TRFFAS VARJE ONSDAG KL. 17.15 . Fikar lite eftersom de fl esta kommer direkt frn skolan. Vi var till kl. 19. Vi sjunger blandad repertoar. Gospel, pop, lovsnger, afrikanskt m.m. VI SJUNGER OFTA I STMMOR. Trots att vi just nu bara r 6 st. sjunger vi nd trestmmigt ganska ofta. Ungdomskren r ofta med vid kvllsmssorna i s kyrka men sjunger ven i Veddige och ibland ven i frsamlingens andra kyrkor.VI BRUKAR VARA MED VID LUCIAKRNINGEN i Veddiges kyrka. Eftersom det 2013 inte blev ngon Veddige Lucia stod ungdomskren fr hela programmet. Vi har sedan vi startade hsten 2012 varit med p Star for lifes projektet. Tidigare p Halmstad teater tillsammans med skol- och ungdomskrer i Halland. www.starforlife.se . Vi har varit

ca 200 ungdomar i kren. Vi sjunger dr tillsammans med Star for lifes ambassadrer Triple & Touch, Starchoir frn Sydafrika och svenska artister. Det r en upplevelse att bde vara med och titta p. Och vi fr vanligtvis lra oss ngra snger som vi haft anvndning fr ven p hemmaplan.GILLAR DU ATT SJUNGA OCH R I LDERN 15-25 R S

R DU VLKOMMEN ATT BRJA SJUNGA MED OSS. Vill du bara testa ett tag gr det ocks bra.INFR PSKNATTSMSSAN i Kungsters kyrka kommer vi ocks ha en projektkr med vningar ngra onsdagar innan. Vi kommer d sjunga gospel och lovsnger.r du INTRESSERAD AV UNGDOMSKREN eller projektkren s KONTAKTA WERONICA NORDH TEL: 0705-712 109 eller mail weronica.nordh@svenskakyrkan.se

Gud i himlen r den ende som inte blir trtt av att lyssna till en mnniska.

75+ KALAS I VEDDIGEDEN 19 JANUARI VAR DET DAGS FR VEDDIGE ATT HA SITT 75+ KALAS FR DE SOM FYLLT 75, 80, 85, 90, 95 OCH 100 R 2013 OCH BOR I SLLSTORP, VEDDIGE OCH S. SSONGENS FRSTA RIKTIGA SN HADE FALLIT TIDIGARE UNDER HELGEN OCH NATTEN MOT SNDAGEN.

Vitt och fi nt var det. Efter gudstjnsten var alla vlkomna till frsamlingshemmet dr det bjds p smrgstrta. Kren Chorus Veddige sjng ngra gamla godingar bland annat Se svarte Rudolf, Kostervalsen och Kaff evisan. Var det en fi n vink om att det snart r kaff e? Ja kaff e och prinsesstrtor serverades.

Alla jubilarer fi ck ett paket och utanp satt Svenska kyrkans fl agga. Det r ett rtt kors p gul bakgrund med en gul krona i mitten av korset. Det gula str fr det eviga livet, det rda fr Guds krlek och kronan fr Jesus seger ver dden.

Vr kyrkoherde Hkan Berndtsson tog till orda och berttade att hr i dag har vi jubilarer som 2013 fyllde 75, 80, 85 och 90 r. De som fyllt 90 r fddes 1923 och vad hnde d? Ja de som lst senaste numret av VISKA! vet ju en del, men jag ska frska sga det som inte str dr. Jo, det frsta Vasaloppet gick av stapeln, men det orsakade skandal. Varfr nu detta d? Jo det var 161 personer som kte och en av dem var gymnastikdirektr Margit Nordin. Det var ju bara mn som fi ck ka. Frst 1981 var kvinnor vlkomna. Oskar Lindberg vann det frsta Vasaloppet p knappt sju timmar. I dag kes det ngot snabbare, p knappt fyra timmar.

Frsamlingens ldste nrvarande jubilar r Elsa Karlsson 90 r. D gr vi vidare till r 1928. Det ret brjar dramatiskt med att

Konserthuset i Gteborg, som var byggt i tr, brinner ner. Vidare i historien fr Sverige sin frsta skrdetrska 1928 och ut frn Volvos fabrik rullar den frsta bussen och lastbilen!

Frsamlingens 85rs jubilarer r Erik Stenberg, Ingrid Svensson, Anna-Lisa Fransson, Vivi Johansson, Anette Karlsson, Dagny Johansson, Ingrid Johansson och Gunnar Dalenbck.

Vi fortstter framt till r 1933. D ppnar vrldens frsta drive-in bio i USA och den har plats fr 6000 bilar. Undrar hur bra de sg och hrde allihop? Bndernas skjutshjlp med hst och vagn fr resande konkurreras ut av bilar och tg. Frsamlingens 80rs jubilarer r Sven Helander, Birgitta Joelsson, Elvy Johnsson, Stig Oskarsson och Eva Svensson.

Vrt sista rtal r 1938. Gsta Ekman den ldre begravs och 100000 fljer sorgetget. Vi fr tv veckors betald semester, och 1a maj blir allmn helgdag. Gsta Knutsson gr frgesport i radio som blev en stor succ. Frsamlingens 75rs jubilarer r Knut Wetterberg, Gunnel Johnsson, Kerstin Karlsson, Maj-Britt Karlsson, Irene Lundgren, Johnny Gustavsson, Gran Gustavsson och John Jonsson. Diakonerna Eva och Birgitta delade ut en ros till alla jubilarerna.

Kren Chorus Veddige sjng ngra avslutningssnger som bland annat Samborombon och Min soldat. En av jubilarerna, Gunnar Dalenbck reste sig upp och tackade fr kalaset. Han berttade att yngre personer i dag inte tror att det r sant det vi berttar om frn ren fre kriget. Det har hnt mycket efter krigsren. Hoppas ni kan ha dessa samkvm i fortsttningen. Det r underbart att f komma hit en stund och umgs!

ven i Veddige var det dags fr alla jubilarer att stlla upp p ett gemensamt foto. Drefter frgade jag om ngra ville stanna kvar p ngra frgor. Dem jag frgade bor nu i Derome, Veddige och skloster. Ngra var uppvxta p sin bostadsort och en var infl yttad frn nromrdet. John kommer frn Hstveda i Skne, samma plats som Sonja Stjernquist kom ifrn. Naturligtvis fi ras

UNGDOMSKREN UNGDOMSKREN TRFFAS VARJE ONSDAG KL. 17.15 . Fikar lite eftersom de fl esta kommer direkt frn skolan. Vi var till kl. 19. Vi sjunger blandad repertoar. Gospel, pop, lovsnger, afrikanskt m.m. VI SJUNGER OFTA I STMMOR. Trots att vi just nu bara r 6 st. sjunger vi nd trestmmigt ganska ofta. Ungdomskren r ofta med vid kvllsmssorna i s kyrka men sjunger ven i Veddige och ibland ven i frsamlingens andra kyrkor.VI BRUKAR VARA MED VID LUCIAKRNINGEN i Veddiges kyrka. Eftersom det 2013 inte blev ngon Veddige Lucia stod ungdomskren fr hela programmet. Vi har sedan vi startade hsten 2012 varit med p Star for lifes projektet. Tidigare p Halmstad teater tillsammans med skol- och ungdomskrer i Halland. www.starforlife.se . Vi har varit

ca 200 ungdomar i kren. Vi sjunger dr tillsammans med Star for lifes ambassadrer Triple & Touch, Starchoir frn Sydafrika och svenska artister. Det r en upplevelse att bde vara med och titta p. Och vi fr vanligtvis lra oss ngra snger som vi haft anvndning fr ven p hemmaplan.GILLAR DU ATT SJUNGA OCH R I LDERN 15-25 R S

R DU VLKOMMEN ATT BRJA SJUNGA MED OSS. Vill du bara testa ett tag gr det ocks bra.INFR PSKNATTSMSSAN i Kungsters kyrka kommer vi ocks ha en projektkr med vningar ngra onsdagar innan. Vi kommer d sjunga gospel och lovsnger.r du INTRESSERAD AV UNGDOMSKREN eller projektkren s KONTAKTA WERONICA NORDH TEL: 0705-712 109 eller mail weronica.nordh@svenskakyrkan.se

Gud i himlen r den ende som inte blir trtt av att lyssna till en mnniska.

75+ KALAS I VEDDIGEDEN 19 JANUARI VAR DET DAGS FR VEDDIGE ATT HA SITT 75+ KALAS FR DE SOM FYLLT 75, 80, 85, 90, 95 OCH 100 R 2013 OCH BOR I SLLSTORP, VEDDIGE OCH S. SSONGENS FRSTA RIKTIGA SN HADE FALLIT TIDIGARE UNDER HELGEN OCH NATTEN MOT SNDAGEN.

Vitt och fi nt var det. Efter gudstjnsten var alla vlkomna till frsamlingshemmet dr det bjds p smrgstrta. Kren Chorus Veddige sjng ngra gamla godingar bland annat Se svarte Rudolf, Kostervalsen och Kaff evisan. Var det en fi n vink om att det snart r kaff e? Ja kaff e och prinsesstrtor serverades.

Alla jubilarer fi ck ett paket och utanp satt Svenska kyrkans fl agga. Det r ett rtt kors p gul bakgrund med en gul krona i mitten av korset. Det gula str fr det eviga livet, det rda fr Guds krlek och kronan fr Jesus seger ver dden.

Vr kyrkoherde Hkan Berndtsson tog till orda och berttade att hr i dag har vi jubilarer som 2013 fyllde 75, 80, 85 och 90 r. De som fyllt 90 r fddes 1923 och vad hnde d? Ja de som lst senaste numret av VISKA! vet ju en del, men jag ska frska sga det som inte str dr. Jo, det frsta Vasaloppet gick av stapeln, men det orsakade skandal. Varfr nu detta d? Jo det var 161 personer som kte och en av dem var gymnastikdirektr Margit Nordin. Det var ju bara mn som fi ck ka. Frst 1981 var kvinnor vlkomna. Oskar Lindberg vann det frsta Vasaloppet p knappt sju timmar. I dag kes det ngot snabbare, p knappt fyra timmar.

Frsamlingens ldste nrvarande jubilar r Elsa Karlsson 90 r. D gr vi vidare till r 1928. Det ret brjar dramatiskt med att

Konserthuset i Gteborg, som var byggt i tr, brinner ner. Vidare i historien fr Sverige sin frsta skrdetrska 1928 och ut frn Volvos fabrik rullar den frsta bussen och lastbilen!

Frsamlingens 85rs jubilarer r Erik Stenberg, Ingrid Svensson, Anna-Lisa Fransson, Vivi Johansson, Anette Karlsson, Dagny Johansson, Ingrid Johansson och Gunnar Dalenbck.

Vi fortstter framt till r 1933. D ppnar vrldens frsta drive-in bio i USA och den har plats fr 6000 bilar. Undrar hur bra de sg och hrde allihop? Bndernas skjutshjlp med hst och vagn fr resande konkurreras ut av bilar och tg. Frsamlingens 80rs jubilarer r Sven Helander, Birgitta Joelsson, Elvy Johnsson, Stig Oskarsson och Eva Svensson.

Vrt sista rtal r 1938. Gsta Ekman den ldre begravs och 100000 fljer sorgetget. Vi fr tv veckors betald semester, och 1a maj blir allmn helgdag. Gsta Knutsson gr frgesport i radio som blev en stor succ. Frsamlingens 75rs jubilarer r Knut Wetterberg, Gunnel Johnsson, Kerstin Karlsson, Maj-Britt Karlsson, Irene Lundgren, Johnny Gustavsson, Gran Gustavsson och John Jonsson. Diakonerna Eva och Birgitta delade ut en ros till alla jubilarerna.

Kren Chorus Veddige sjng ngra avslutningssnger som bland annat Samborombon och Min soldat. En av jubilarerna, Gunnar Dalenbck reste sig upp och tackade fr kalaset. Han berttade att yngre personer i dag inte tror att det r sant det vi berttar om frn ren fre kriget. Det har hnt mycket efter krigsren. Hoppas ni kan ha dessa samkvm i fortsttningen. Det r underbart att f komma hit en stund och umgs!

ven i Veddige var det dags fr alla jubilarer att stlla upp p ett gemensamt foto. Drefter frgade jag om ngra ville stanna kvar p ngra frgor. Dem jag frgade bor nu i Derome, Veddige och skloster. Ngra var uppvxta p sin bostadsort och en var infl yttad frn nromrdet. John kommer frn Hstveda i Skne, samma plats som Sonja Stjernquist kom ifrn. Naturligtvis fi ras

kalas p olika stt och en frga var om det r stor skillnad p hur det fi rades fr 50 r sedan och nu. Nu r det mest barn, barnbarn och barnbarnsbarn som fi rar, vilket r trevligare. Det var strre kalas frr med grannar och andra. Nr jag fyllde 75 r fi rade jag p lokal, det var barnen som hade ordnat och lagat mat mm, sa Elvy, medan Erik sa att han inte fi rat s mycket eftersom han fyller r strax innan jul och d hinner ingen med att ha kalas.

Min nsta frga var om det r ngon fdelsedag du speciellt kommer ihg? Maj-Britt sade att hennes 10 rs dag var speciell, d hon fi ck paket p morgonen. Elvy berttade att de alltid hade julgranen kvar inne till hennes fdelsedag, hon fyller nmligen r i dag! Den str fortfarande kvar hemma, men den ska ut i morgon! sa hon. John berttade att han och hans far fyller r de sista dagarna efter varandra p ret och d var det kalas. Eftersom vi bodde i Skne d hade vi alltid spettekaka p kalasen. Till kalaset vrmdes

det stora rummet upp och drmed blev det mycket fuktigt dr inne. Den nstan en meter hga spettekakan stod dr inne p bordet, drog till sig av fuktigheten i rummet och brjade luta. Men mina frldrar fi ck se det i tid och kakan klarade sig som tur var utan att falla omkull, berttar John.

Att bli fi rad s hr av frsamlingen tyckte alla var jttetrevligt. Min sista frga var vilken r din favorittrta? Av svaren att dma s r alla trtor goda, men kanske mest Mockatrta. Jordgubbstrta, Prinsesstrta och hembakad grddtrta var andra favoriter. Tack fr att ni ville stlla upp p frgorna, de var ju inte s farliga.

Ett lyckat 75+ kalas i Veddige. Snart brjar planeringen fr rets 75+ kalas och d kommer jubilarerna runt Kungster bli inbjudna till vren och jubilarerna i Veddige fr vnta till hsten. Alla jubilarer fr en personlig inbjudan.

SAMMANSTLLT AVMARIE FRIBERG ANTONSSON

SOPPLUNCHER i Veddige-Kungster 12.0013 MARS i s frsamlingshem27 MARS i Grimmareds frsamlingshem10 APRIL i s frsamlingshem24 APRIL i Kungsters frsamlingshem8 MAJ i s frsamlingshem22 MAJ i Karl Gustavs bygdegrd5 JUNI i s frsamlingshem 26 JUNI i Kungsters frsamlingshem31 JULI i Grimmareds frsamlingshemVLKOMMEN!

STORORDEN I VEDDIGE frsamlingshem 18.30-20.30ONS 19/3 instllt pga kvll om FrsamlingsinstruktionenONS 2/4 FrltelseKONTAKT: Erling Resare

SYKRETSEN I KUNGSTER TRFFAS 26 MARS KL 15.00 I KUNGSTERS FRSAMLINGSHEM.

EKUMENISK Kvinnofrukost lrdagen 29 MARS KL 9.00 i Veddige frsamlingshemBRITT Zachrisson som arbetar p Volvo och pratar om hur Jesus kommer in i mnniskors liv och kan frndra tillvaron.

75+-KALASSNDAGEN DEN 11 MAJ KL. 11.30. Vi brjar med en gudstjnst i Kungsters kyrka och forstter sedan med fdelsedagskalaset i frsamlingshemmet. Till detta kalas r alla vlkomna, men en srskild inbjudan skickas till dem som under detta r fyller 75, 80, 85, 90, 95, 100r och som bor i Kungster, Gunnarsj, Karl Gustav eller Grimmared.

MUSIKGUDSTJNST 16/5 Veddige kyrka 19.00 till frmn fr grtprojektet i Tanzania.PROJEKTET syftar till framfrallt att 300 barn i en masaiskola fr en portion grt varje dag.CHORUS Veddige medverkar tillsammans med vnner, sngare, musiker och solister.

Vi SKA TiLL KYRKAN!

DPTA, VIGDA D

Rasmus rman juli

Aimee Sagstrm augustiElla Hgenberg augustiAstrid Palmelid augusti

Eskil ern augustiMilo Eklw september

Linnea Vister Vahlqvist september

Viktor Nilsson septemberMattias Abboud oktober

Amadeus Antonsson oktoberElla Bowenius oktober

Linus Richardsson oktoberMattheus Beausang Rudhager oktober

Petter Horrdin november

William Petersson novemberTuvalee Pettersson Sthl november

Liam Sandersson decemberOscar Johannesson december

Rasmus Bernler decemberRonja Johansen december

Daniel Karlsson december

D

Isa Henricsson och Albin Hjlms augusti

Martina Johansson och Olof Andersson augusti

Johanna Andersson och Fredrik Lundgren augusti

FOTO: KARIN LINDE, DONT BLINK

Vi har ftt 2st ljusstakar frn

Hornagrden i Sllstorp. Dessa

anvndes troligen nr ngon

gtt bort och det gjordes

likrum hemma p grden.

Ljusstakarna har sknkts av

Mrta Rundqvist och hon och

hennes syster Anna-Lisa kommer

ihg dem sedan sin barndom p

1920-1930-talet. De fi nns nu i

bisttningsrummet i Veddige.

30/3 18.00 s kyrka VISGUDSTJNST LTAR av Wiehe/Afzelius med fl eraS-SLLSTORPS kyrkokr med solisterMIKAEL Smedmalm, bas, MORGAN Johansson, slagverk, ERLING RESARE prst

GUDSTJNSTGRUPPVILL du vara med och utforma vra gudstjnster?VI skriver frbn, diskuterar psalmer och kyrkkaffe, trnar textlsning mm.VI trffas mndagarna 24 mars och 7 april 18.30 med fi ka, 19-20 samtal och planering. I vr trffas vi i s frsamlingshem. Ledare Ingemar Johansson

TRFFPUNKTEN p Kungsngen kl 10.3020 MARS3 APRIL17 APRIL15 MAJ12 JUNI3 JULIVLKOMMEN ven de som bor utanfr Kungsngen.

TISDAGSTRFFAR i s frsamlingshem kl 14.18 mars, 1 april, 15 april, 28 april, 13 maj, 27 maj, 10 juni, 24 juniVLKOMMEN!

DPTA, VIGDA D

Rasmus rman juli

Aimee Sagstrm augustiElla Hgenberg augustiAstrid Palmelid augusti

Eskil ern augustiMilo Eklw september

Linnea Vister Vahlqvist september

Viktor Nilsson septemberMattias Abboud oktober

Amadeus Antonsson oktoberElla Bowenius oktober

Linus Richardsson oktoberMattheus Beausang Rudhager oktober

Petter Horrdin november

William Petersson novemberTuvalee Pettersson Sthl november

Liam Sandersson decemberOscar Johannesson december

Rasmus Bernler decemberRonja Johansen december

Daniel Karlsson december

D

Isa Henricsson och Albin Hjlms augusti

Martina Johansson och Olof Andersson augusti

Johanna Andersson och Fredrik Lundgren augusti

FOTO: KARIN LINDE, DONT BLINK

Vi har ftt 2st ljusstakar frn

Hornagrden i Sllstorp. Dessa

anvndes troligen nr ngon

gtt bort och det gjordes

likrum hemma p grden.

Ljusstakarna har sknkts av

Mrta Rundqvist och hon och

hennes syster Anna-Lisa kommer

ihg dem sedan sin barndom p

1920-1930-talet. De fi nns nu i

bisttningsrummet i Veddige.

30/3 18.00 s kyrka VISGUDSTJNST LTAR av Wiehe/Afzelius med fl eraS-SLLSTORPS kyrkokr med solisterMIKAEL Smedmalm, bas, MORGAN Johansson, slagverk, ERLING RESARE prst

GUDSTJNSTGRUPPVILL du vara med och utforma vra gudstjnster?VI skriver frbn, diskuterar psalmer och kyrkkaffe, trnar textlsning mm.VI trffas mndagarna 24 mars och 7 april 18.30 med fi ka, 19-20 samtal och planering. I vr trffas vi i s frsamlingshem. Ledare Ingemar Johansson

TRFFPUNKTEN p Kungsngen kl 10.3020 MARS3 APRIL17 APRIL15 MAJ12 JUNI3 JULIVLKOMMEN ven de som bor utanfr Kungsngen.

TISDAGSTRFFAR i s frsamlingshem kl 14.18 mars, 1 april, 15 april, 28 april, 13 maj, 27 maj, 10 juni, 24 juniVLKOMMEN!

Frsamlingsafton med Gran LarssonMnga ville hra Gran Larsson bertta fascinerat om sina upp-

levelser med det judiska folket. Stora salen i Veddige frsamlingshem fylldes, bara ngra enstaka platser fanns kvar nr Gran brjade sin berttelse.

Han brjade med att tacka fr att han ftt komma hit till Ved-dige som i hans gon r en frstad till Surteby/Kattunga frsamling dr han kommer ifrn. Han jobbar i Jerusalem fr en stiftelse mellan judar och kristna. Han brukar komma till Sverige ngra gnger om ret och gra frelsningar. Nu har han varit i Dalarna, Skara, Upp-sala och ska vidare till Smland nsta vecka.

Hur kommer det sig d att han arbetar i Jerusalem? Jo, nr han stu-derade i Lund fi ck han ett stipendium fr att studera i Jerusalem. Det var 42 r sedan, och d trff ade han judar fr frsta gngen.

Dagens tema Jesus var inte kristen! kan knnas som ett kon-stigt tema. Jesus r ju vr grundare, men det r ju klart att han inte var kristen. Kristendomen kom ju till efter Jesu dd och uppstn-delse. Han fddes av en judisk mor och han vxte upp i judendomen. Att han dr som en jude, kan sgas vara sjlvklart, p en romersk avrttningsplats med texten Jesus frn Nasaret Judarnas konung.

Gran letar i sin portflj och hittar ett vitt tygstycke med ett stort hl i. Han hnger det p sig och det blir en mantel med tofsar.

Judarna uppmanades att stta tofsar i hrnen p sina klder som fr-bundstecken. ven p den korsfste Jesus ser vi hrntofsarna p hans mantel som bekrftar att han var jude.

Gran beskriver att frfl ytta sig i Israel r som att resa i bibeln. Israel r den enda platsen p jorden dr judendomen r dominant.

Det r s mycket i bibeln som r kon-kret med det judiska folket. En jude fr inte blanda kttmat med mjlkmat. ter du en kttrtt till middag fr du inte ta mjlk till kaff et eftert.

Man kan sga att kristendomen har sina rtter i den judiska och gam-maltestamentliga tron. Bde den tidiga kristna kyrkan och judendomen hade Gamla testamentet som sin heliga skrift. Genom rhundradena har det funnits starka motsttningar mellan judar och kristna dr vi kristna ofta tappat bort Jesu judiska bakgrund. Idag hnder det mycket i relationen mellan judar och

kristna. Bland annat visade Gran oss en ny kommentar ver Nya Testamentet, skriven av judiska teologer.

Nr Gran pratat frdigt var det k till grten. Sjlv stod han vid sitt bokbord och pratade med alla som kom fram s lnge att han nstan sjlv glmde av att ta grt. Nr vi gick hem hade vi en varm knsla och frhoppningsvis blivit lite mer klokare om Jesu liv

MARIE FRIBERG ANTONSSON

Vi SKA TiLL KYRKAN!

MORGONBNi Kungsters frsamlingshem tisdag OJMNA VECKOR 8.30.i Veddige kyrkas sakristia ONSDAGAR KL 8. Har du ngot vi ska be fr? Lgg en bnelapp i ett kuvert och skriv Bnegruppen p. Posta det till Veddige-Kungsters frsamling, Nygatan 18, 432 67 Veddige, eller lgg det i vr postlda.

GEMENSAM bn fr hsten i Veddige frsamlingshem kl 19 tisdagarna: 1 APRIL OCH 6 MAJ.ALLA, som vill vara med och be fr Veddige och fr oss, som bor och verkar hr, r VLKOMNA!

FASTEINSAMLINGHELA VRLDENAFTONTISDAG 25 MARS 18.30 i Grimmareds frsamlingshemBrdauktion, lotterier, allsng med Grimmareds snggrupp.Hela behllningen gr till Svenska kyrkans internationella arbete.Vlkommen!

HELA VRLDENINSAMLINGSNDAG 13 APRIL Kungsters kyrka 11.30 gudstjnst. Sopplunch i frsamlingshemmet med brdauktion, lotterier mm efter gudstjnsten. Hela behllningen gr till Svenska kyrkans internationella arbete.Vlkommen!

FRSAMLINGSAFTONI Grimmareds frsamlingshemONSDAG 23 APRIL 18.30FLORIST Karin Fransson visar hur du gr en blomstergrupp.KOSTNAD 50 kr fr materialetANMLAN senast 17/4 till Birgitta Hellberg p 0320-810 70VLKOMMEN!

FRILUFTSGUDSTJNSTER1 JUNI 18.00 Rotundan Karl Gustav MORUPS visgrupp med Gun Svensson medverkar9 JUNI 19.00 fi rar vi Annandag pingst med en friluftsgudstjnst vid kyrkoruinen i Kungster15 JUNI 9.30 Rotundan Karl Gustav Friluftsmssa

Frgor till ngra medhjlpare inom den frivilliga verksamheten och frtroendevaldaKyrkordets ordfrande Kerstin Brjesson. Vad har det nya kyrkordet fr planer kommande mandatperiod?

Det som r absolut viktigast r att f till en frsamlingsinst ruktion. Den ska vara klar senast 31/12 2015. Det r meningen att frtroende-valda, personal och frsamlingsbor arbetar tillsammans med detta. Det kommer att bli ett st artmte med Hans Almer frn st iftskansliet i Gteborg under vren.

Vi avser ocks att gra riktlinjer fr matinkp och sophantering mm. Snart r det invigning av Grimmareds nyrenoverade kyrka. Detta r skall kyrkorna i Karl Gust av och Gunnarsj genomg yttre reno-vering. Vissa tgrder kommer ven att utfras invndigt. Textil-frvaring och trinettkk i Veddige kyrka r under planering. Tex-tilfrvaringen i Kungsters kyrka kommer att fl yttas och f bttre utrymme.

Vrd och underhllsplaner fr textilier i samtliga kyrkor kommer att upprttas.

Ideella, anst llda och frtroendevalda medarbetare r vlkomna till en inspirationsdag I Livets st rmfra 26 april. Det r en medarbe-tardag p Svenska Mssan i Gteborg, anordnat av Gteborgs st ift. Anml dig till st iftet direkt! Fr samkning kontakta expeditionen 0340-300 25. Kursavgiften st r frsamlingen fr, men reskost naden betalar var och en sjlv.

r det mnga nyinvalda i kyrkordet?Ersttaren Lenie Forsberg har blivit ordinarie och ersttarna Eva Andersson, Kerst in Gust afsson, Ann-Christ in Karlsson och Inger Larsson r nya.

Ngra kyrkvrdar fi ck frgan om hur det r att vara kyrkvrd. Tillfrgade Ingegerd Gustafsson och Eva Svensson. Hur r det att vara kyrkvrd i Kungster och vad ger det dig?

Det r roligt och givande att f komma till kyrkan och vara med.

Roligt att f hjlpa till och knna sig mer delaktig. Det r ven ett hedersuppdrag.

Vad ingr i era uppgifter?Vlkomna beskare, lgga bandet i psalmboken dr dagens texter r, lsa texter, duka till nattvard p altaret, tnda ljus vid tacksgelsen, vara med vid barndop och vara prst en till allmn behjlplighet.

Hur lnge har ni varit kyrkvrdar?Ja det r sedan prst en Ola Larssons tid, minst tio r!

I Kungster fi nns det fl er frivilligarbetare nmligen Ulla Harrysson. Vad gr du?

r det ngot p gng som till exempel kyrkkaff e st ller jag upp och fi xar. Ofta tillsammans med Ingegerd och Eva.

Vad ger det dig?Det r positivt och kyrkobeskarna uppskattar nr det r kaff e i kyrkan. Det r gldje och gemenskap. Har varit med lika lnge som Ingegerd och Eva.

Eivor Andersson fanns ocks med i Kungsters kyrka denna dag. Hon har varit kyrkvrd i nrmare 15 r i Karl Gustav kyrka. Vad gr du som kyrkvrd?

Dukar till nattvard p altaret, tnder ljusen och skter kyrkkaff et. Hon har ven varit frtroendevald sedan 1968 och med i bl a Kyr-kordet. Ngot jag skulle sakna om jag inte hade det och vill vara med s lnge kroppen hnger med, sger hon.

Ngra frgor till Lenie Forsberg. Hur lnge har du varit med i barnverksamheten?

I 5-6 r.Vad ger det dig?

Gldje och gemenskap. Musik med barnen r alltid roligt. Olika pyssel r ocks roligt. Den konst nrliga dran bde hos mig och barnen fr blomma d.

MORGONBNi Kungsters frsamlingshem tisdag OJMNA VECKOR 8.30.i Veddige kyrkas sakristia ONSDAGAR KL 8. Har du ngot vi ska be fr? Lgg en bnelapp i ett kuvert och skriv Bnegruppen p. Posta det till Veddige-Kungsters frsamling, Nygatan 18, 432 67 Veddige, eller lgg det i vr postlda.

GEMENSAM bn fr hsten i Veddige frsamlingshem kl 19 tisdagarna: 1 APRIL OCH 6 MAJ.ALLA, som vill vara med och be fr Veddige och fr oss, som bor och verkar hr, r VLKOMNA!

FASTEINSAMLINGHELA VRLDENAFTONTISDAG 25 MARS 18.30 i Grimmareds frsamlingshemBrdauktion, lotterier, allsng med Grimmareds snggrupp.Hela behllningen gr till Svenska kyrkans internationella arbete.Vlkommen!

HELA VRLDENINSAMLINGSNDAG 13 APRIL Kungsters kyrka 11.30 gudstjnst. Sopplunch i frsamlingshemmet med brdauktion, lotterier mm efter gudstjnsten. Hela behllningen gr till Svenska kyrkans internationella arbete.Vlkommen!

FRSAMLINGSAFTONI Grimmareds frsamlingshemONSDAG 23 APRIL 18.30FLORIST Karin Fransson visar hur du gr en blomstergrupp.KOSTNAD 50 kr fr materialetANMLAN senast 17/4 till Birgitta Hellberg p 0320-810 70VLKOMMEN!

FRILUFTSGUDSTJNSTER1 JUNI 18.00 Rotundan Karl Gustav MORUPS visgrupp med Gun Svensson medverkar9 JUNI 19.00 fi rar vi Annandag pingst med en friluftsgudstjnst vid kyrkoruinen i Kungster15 JUNI 9.30 Rotundan Karl Gustav Friluftsmssa

Frgor till ngra medhjlpare inom den frivilliga verksamheten och frtroendevaldaKyrkordets ordfrande Kerstin Brjesson. Vad har det nya kyrkordet fr planer kommande mandatperiod?

Det som r absolut viktigast r att f till en frsamlingsinst ruktion. Den ska vara klar senast 31/12 2015. Det r meningen att frtroende-valda, personal och frsamlingsbor arbetar tillsammans med detta. Det kommer att bli ett st artmte med Hans Almer frn st iftskansliet i Gteborg under vren.

Vi avser ocks att gra riktlinjer fr matinkp och sophantering mm. Snart r det invigning av Grimmareds nyrenoverade kyrka. Detta r skall kyrkorna i Karl Gust av och Gunnarsj genomg yttre reno-vering. Vissa tgrder kommer ven att utfras invndigt. Textil-frvaring och trinettkk i Veddige kyrka r under planering. Tex-tilfrvaringen i Kungsters kyrka kommer att fl yttas och f bttre utrymme.

Vrd och underhllsplaner fr textilier i samtliga kyrkor kommer att upprttas.

Ideella, anst llda och frtroendevalda medarbetare r vlkomna till en inspirationsdag I Livets st rmfra 26 april. Det r en medarbe-tardag p Svenska Mssan i Gteborg, anordnat av Gteborgs st ift. Anml dig till st iftet direkt! Fr samkning kontakta expeditionen 0340-300 25. Kursavgiften st r frsamlingen fr, men reskost naden betalar var och en sjlv.

r det mnga nyinvalda i kyrkordet?Ersttaren Lenie Forsberg har blivit ordinarie och ersttarna Eva Andersson, Kerst in Gust afsson, Ann-Christ in Karlsson och Inger Larsson r nya.

Ngra kyrkvrdar fi ck frgan om hur det r att vara kyrkvrd. Tillfrgade Ingegerd Gustafsson och Eva Svensson. Hur r det att vara kyrkvrd i Kungster och vad ger det dig?

Det r roligt och givande att f komma till kyrkan och vara med.

Roligt att f hjlpa till och knna sig mer delaktig. Det r ven ett hedersuppdrag.

Vad ingr i era uppgifter?Vlkomna beskare, lgga bandet i psalmboken dr dagens texter r, lsa texter, duka till nattvard p altaret, tnda ljus vid tacksgelsen, vara med vid barndop och vara prst en till allmn behjlplighet.

Hur lnge har ni varit kyrkvrdar?Ja det r sedan prst en Ola Larssons tid, minst tio r!

I Kungster fi nns det fl er frivilligarbetare nmligen Ulla Harrysson. Vad gr du?

r det ngot p gng som till exempel kyrkkaff e st ller jag upp och fi xar. Ofta tillsammans med Ingegerd och Eva.

Vad ger det dig?Det r positivt och kyrkobeskarna uppskattar nr det r kaff e i kyrkan. Det r gldje och gemenskap. Har varit med lika lnge som Ingegerd och Eva.

Eivor Andersson fanns ocks med i Kungsters kyrka denna dag. Hon har varit kyrkvrd i nrmare 15 r i Karl Gustav kyrka. Vad gr du som kyrkvrd?

Dukar till nattvard p altaret, tnder ljusen och skter kyrkkaff et. Hon har ven varit frtroendevald sedan 1968 och med i bl a Kyr-kordet. Ngot jag skulle sakna om jag inte hade det och vill vara med s lnge kroppen hnger med, sger hon.

Ngra frgor till Lenie Forsberg. Hur lnge har du varit med i barnverksamheten?

I 5-6 r.Vad ger det dig?

Gldje och gemenskap. Musik med barnen r alltid roligt. Olika pyssel r ocks roligt. Den konst nrliga dran bde hos mig och barnen fr blomma d.

Du r ven frtroendevald, vad betyder det?Bra att frtroendevalda anvnds som medhjlpare. Vi kan ju oftast ven rycka in dr det fattas.

Ngra frgor till Kristina Andersson. Hur lnge har du varit med i barnverksamheten?

3-4 r r det nog minst .Vad ger det dig?

Det r roligt att vara med barnen och frska lra dem vrt budskap. Att pyssla med dem r ocks roligt.

Du har varit frtroendevald, vad betyder det?Det r ett hedersuppdrag att f det frtroendet. Det var roligt att vara med och pverka.

Ngra frgor till Edla Karlsson. Du hjlper till med soppluncherna i s. Hur r det?

Jo tidigare nr vi ansvarade fr det sjlva var det Gunnilla, Elsie, Sonja och jag. Oftast var det Gunnilla och jag som best mde soppa och handlade. Ngon av oss hade ansvaret fr brdbullarna och

efterrttskakan. Vi hjlptes t med soppkokning, dukning och allt annat. Men det var ibland lite svrt att f tag i underhllare som underhll efter soppan.

Vad gr du nu?Nu r jag bara med och hjlper till med dukningen och disken eftert nr Birgitta hller i soppkokningen.

Vad betyder det fr dig?Det r roligt att knna sig delaktig i frsamlingsarbetet. Edla fortst-ter att bertta att hon varit kyrkvrd i 12 r, men slutade fr ngra r sedan. Jag halkade in p det, fi ck inte g bredvid som de nya gr i dag. Jag visst e inte hur jag skulle gra. Men det var roligt att g kurser. Hon berttar ocks att de i brjan ven fi ck vikariera fr vaktmst aren Siw, nr hon hade semest er p sommaren. D var de tv och tv. Men det var lite besvrligt att hantera nyckeln till kassaskpet fr att komma t nattvardskrlen. Den var lite speciell Annars var det roligt arbete.

MARIE FRIBERG ANTONSSONHADE STLLT FRGORNA

BAKRE RADEN frn vnster: Mats Johansson VE , Magnus Lennartsson GR , Lennart Samuelson VE , Margareta Wallner S , Ann-Christin Karlsson S , Eva Andersson VE , Peter kesson VE . FRMRE RADEN frn vnster: Bengt-ke Ivarsson S, Gunder Johansson VE , Hkan Berndtsson kyrkoherde, Eva Svensson KU, Kerstin Gustafsson KU.SITTANDE FRN vnster: Birgitta Molin VE , Kerstin Brjesson VE , Lenie Forsberg GU och Inger Larsson KG.

Vi SKA TiLL KYRKAN!

GKOTTA KRISTI Himmelfrds dag 29 MAJ

7.30 Hsthagen SllstorpS-SLLSTORPS kyrkokr med instrumentalister

8.00 Hembygdsgrden Kungster

9.30 Veddige kyrka Mssa

FRIVILLIGA!Vi undrar om det fi nns ngot du vill/kan gra som gller vra

gudstjnster och annan verksamhet inom frsamlingen. Fyll i, ta en

kopia p denna sida eller hmta en lapp som fi nns i vra kyrkor och

ge den till ngon av dem som arbetar i frsamlingen eller lgg den i

den grna postldan utanfr frsamlingshemmet i Veddige. Det gr

ocks bra att skicka den per post till Veddige-Kungsters frsamling,

Nygatan 18, 432 67 Veddige. Mrk kuvertet med Frivilligarbetare

Vill vara med och koka kaffe/ta hand om kyrkkaffe fre/efter en gudstjnst.

Vill lsa dagens bibeltext eller ngot annat i gudstjnsten.

Vill ing i en gudstjnstgrupp som t ex planerar gudstjnsten mm.

Vill vara med och frbereda frbnen infr gudstjnsten.

Vill vara med och leda frbnen i gudstjnsten.

r intresserad av att vara kyr