Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Fakulteten för Sociologi

Hazal Ceylan Göncü

Våldets Normaliseringsprocess

En kvalitativ studie av tre kurdiska kvinnors erfarenheter av våld i nära

relationer.

Sociologi C-uppsats

Datum/Termin: VT 2011-01-21

Handledare: Annika Jonsson

Examinator: Clary Krekula

Löpnummer: X-XX XX XX

2

KARLSTADSUNIVERSITET

Sociologi

ÄMNE: Sociologi, C-kurs.

HANDLEDARE: Annika Jonsson

SAMMANFATTNING:

Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta

reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ,

utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter

intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har

därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av

våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina

respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina

respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma

rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen. Det finns redan en ”inlärd

vana” av att kvinnan hur hon ska ”betee” sig. De har troligtvis socialiserats efter

de allmänna normerna från hemlandet och tagit med sig det till Sverige. Patrirkat

teorin kan speglas in i dessa kvinnors liv. I och med att respodenternas

ursprungsland är annat än Sverige, kan våldets isolering även medföra

svårigheter och problem för dem att integreras i det svenska samhället.

NYCKELORD: Invandrare, mäns våld mot kvinnor, våldets

normaliseringsprocess, patriarkat, socialisering, sociavvikande beteende

3

Jag vill passa på att tacka mina respondenter, min handledare Annika Jonsson

och alla andra som har varit till stöd och hjälp under arbetsgången.

Tack!

4

Innehållsförteckning

1. INLEDNING....................................................................................................................................................... 5

1.1 INTRODUKTION ............................................................................................................................................... 5

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ......................................................................................................................... 8

1.3 AVGRÄNSNING................................................................................................................................................ 9

2. TIDIGARE FORSKNING .............................................................................................................................. 10

2.1 VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER EN KARTLÄGGNING ................................................................... 10

2.2 UTVECKLINGEN AV DÖDLIGT VÅLD MOT KVINNOR I NÄRA RELATIONER ...................................................... 10

3. TEORI ............................................................................................................................................................... 11

3.1 NORMALISERINGSPROCESSEN ...................................................................................................................... 11

3.1.1 FÖRSTÅELSERAMAR FÖR MÄNS VÅLD MOT KVINNOR ........................................................................... 11

3.1.2 NORMALISERINGSPROCESSEN FÖR MANNEN ......................................................................................... 12

3.1.3 NORMALISERINGSPROCESSEN FÖR KVINNAN ........................................................................................ 14

3.2 PATRIARKAT ................................................................................................................................................. 15

4. METOD ........................................................................................................................................................... 17

4.1 URVAL .......................................................................................................................................................... 20

4.2 ETISKA ASPEKTER ........................................................................................................................................ 21

4.3 RELIABILITET OCH VALIDITET ...................................................................................................................... 22

5. ANALYS .......................................................................................................................................................... 23

5.1 INTERVJUKVINNORNAS BERÄTTELSER .......................................................................................................... 23

5.1.1 ”SARA” ................................................................................................................................................ 23

5.1.2 ”JASMIN” ............................................................................................................................................. 25

5.1.3 ”FATIMA” ............................................................................................................................................ 27

5.2 LIKHETER OCH OLIKHETER MELLAN DE TRE PROCESSERNA ........................................................................... 29

5.2.1 LIKHETER MELLAN DE TRE PROCESSERNA ........................................................................................... 29

5.2.2 OLIKHETER MELLAN DE TRE PROCESSERNA ......................................................................................... 30

5.3 ANALYS AV INFORMANTERNAS VÅLDSPROCESS I RELATION TILL TEORIER OM VÅLD I NÄRA RELATIONER ... 31

5.3.1 ANALYS AV ”SARAS” VÅLDSPROCESS I RELATION TILL VÅLDETS NORMALISERING ............................. 31

5.3.2 ANALYS AV ”JASMINS” VÅLDSPROCESS I RELATION TILL VÅLDETS NORMALISERING .......................... 32

5.3.3 ANALYS AV ”FATIMAS” VÅLDSPROCESS I RELATION TILL VÅLDETS NORMALISERING ......................... 33

6. SLUTSATSER OCH SAMMANFATTANDE DISKUSSION ..................................................................... 36

KÄLLFÖRTECKNING

BILAGA

5

1. Inledning

1.1 Introduktion

Kvinnomisshandel är något som vilken kvinna som helst kan falla offer för där kvinnan

både kan bli utsatt för psykiskt- och fysiskt misshandel i nära relationer. Jag vill skriva denna

text främst till kvinnor som befinner sig i en utsatt position samt till folk som handskas med

denna typ av situation som sitt yrke. Anledningen till att jag valde detta ämne var för att det

var ett intressant ämne att studera mer ingående och få en större förståelse kring. Jag har

träffat på kvinnor som har varit i dessa situationer i mitt privata liv samt genom mitt ideella

arbete. Jag väljer att utgå ifrån Lundgrens förståelse av hur våldet normaliseras i nära

relationer.1 Genom tre separata intervjuer, narrativ, med kurdiska kvinnor vill jag undersöka

och se om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning. Jag kommer därför inte att

undersöka kvinnorna som en grupp. Dessa kvinnor är kurder från den persiska delen och har

en kultur som är olik den i Sverige. De är från mellanöstern och har en muslimsk bakgrund.

Parsons teorier av socialisation grundas bland annat på att en persons förväntningar på andras

reaktioner och handlingar ska vara lik sin egen. Dessa förväntningar härstammar från de

allmänna normerna av ens kultur. Parsons säger också att när en handling upprepas gång på

gång blir det en del av personen. En roll skapas. 2 Det är troligt att mina informanter har

socialiserats på ett annat sätt än många kvinnor som har växt upp i Sverige med svenska

föräldrar. Socialisationsbegreppet är relevant eftersom att jag i uppsatsen undrar om det sker

någon normalisering av våldet i de tre narrativen, om kvinnorna har socialiserats på ett sådant

sätt att våld i nära relationer inte framstår som något märkligt kan det heller inte ske en

normalisering. För att en normalisering ska äga rum krävs det att något kan normaliseras, det

vill säga att det inte verkar självklart. Kvinnorna i Iran har inte samma rättigheter som de i

Sverige. I Iran kan släktingar av ett mordoffer besluta om gärningsmannen ska straffas med

döden eller förlåta denne genom att acceptera en summa pengar, en så kallad ”diyeh”. Under

artikel 300 i Irans strafflag anges det att en ”diyeh” för en första eller andra gradens mord av

en mördad muslimsk kvinna är hälften av det av en mördad muslimsk man. I Artikel 105 i

civillagen i Iran konstateras det att mannen har ansvaret i familjen. Kvinnan kan därför inte

lämna sitt hem utan mannens tillåtelse. 3 I respondenternas hemländer är det troligare att

kvinnorna regelbundet utsätts för patriarkalt förtryck.4

1 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 2 Parsons, Talcott and Bales, Robert (1956) Family, Socialization and Interaction Process, London: Routledge. 3 Official Laws against Women in Iran: http://www.wfafi.org/laws.pdf & Mission for Establishment of Human Rights in Iran:

http://mehr.org/Islamic_Penal_Code_of_Iran.pdf 4 Millett, K. (1985). Sexual Politics.

6

För att minska risken för att en generalisering av invandrare görs i och med att mina

respondenter är utrikesfödda och har ett svenskt medborgarskap, har jag därför valt att

definiera begreppet invandrare. En definition av ett begrepp kan innebära svårigheter eftersom

begrepp kan ändras med tiden.5 Eftersom ordet invandrare har olika definitioner kan det vara

svårt att använda en definition för att sammanfatta alla. Ordet invandrare kan skapa problem

då det kan skapa ojämnlikhet som ”vi” mot ”dem”.6 Begreppet invandrare kommer i denna

studie därför att användas för att definiera personer som är utrikesfödda och har ett svenskt

medborgarskap eller dem som är födda i Sverige med föräldrar som är födda utomlands. Man

kan omedvetet generalisera detta begrepp.7 Jag har följaktligen valt att använda mig av

begreppet personer med invandrarbakgrund.

Uppsatsen vilar på en feministisk grund. Innebörden av ordet feminism kan vara att en

feminist tycker att kvinnor är underordnande av män och att det bör ske en förändring på

detta.8 Definitionen feminism innefattar ett empiriskt påstående om världen och detta måste

utvecklas. Att ha en feministisk syn innebär inte att man som feminist förnekar att det finns

individer som har makt i vissa lägen och positioner. Feminismen påstår dock att kvinnor

generellt inte har lika mycket makt som männen.9 Även om männen numera hjälper till med

hushållarbetet och att sköta omsorgen om barnen så menar Gemzöe att kvinnor utför generellt

mer än mannen. Detta innebär att det är ett obetalt arbete som varken ger samhälligstatus eller

pensionspoäng. I skolan får unga pojkar och flickor inom historia och kultur en bild av

kvinnors insatser som beskådas som betydliglösa och insatsen osynliggörs. Tack vare

feminismens framgångar har unga kvinnor rätten till ett bättre yrkesliv och även också rätten

till att bestämma över barnfödan. Rätten till fri abort kom vid 70-talet.

Det är en mänsklig rättighet för alla människor att inte behöva hamna i situationer där de

blir utsatta för våld oavsett vad man som individ har för kön, ålder, sexuelläggning, ursprung

och religion. Varje individ har rätt till sin frihet och sina rättigheter. Våld i nära relationer är

ett stort och viktigt problem i vårt samhälle då detta oftast sker bakom stängda dörrar i

hemmet. Detta är även ett ämne som aktualiseras inom media. Innebörden av

normaliseringsprocessen är att mannen stegvis tar kontroll över kvinnans liv och att kvinnan

sedan tar över mannens uppfattning av situationen. Våldutsatta kvinnor kan uppleva att de

bland annat är dumma, okunniga, fula, äckliga, tjocka, smala och att det är deras eget fel när

5 Kamali, M. (2005) Sverige inifrån – röster om etnisk diskriminering. Stockholm: Rapport av Utredningen om makt,

integration och strukturell diskriminering. 6 Ibid. 7 Ekberg, J. (2003) Invandring till Sverige – orsaker och effekter. Växjö: University Press 8 Gemzöe, Lena (2002) Bildas Ismer, Feminism. Bilda Förlag: Smedjebacken 9 Ibid.

7

de dagligen nervärderas av mannen. Kvinnan formas efter mannen och han blir hennes familj

och hennes enda referensram. De utsatta kvinnorna har svårt att ta sig ur den kontroll mannen

har över henne, därför är sannolikheten att kvinnan anammar mannens tänkesätt angående

anledningen till våldet, vilket kan påverka eventuella polisförhör där ursäkter görs för att

försvara mannen och hans beteende.10

Många kvinnor blir dagligen utsatta för våld i vårt

samhälle, och att just män utför gärningen är en företeelse som tyvärr funnits med i bilden

sedan länge. Detta är ett ämne som berör mig då jag är intresserad att jobba med våldsutsatta,

jag vill därför få ökad kunskap om detta då jag dagligen kommer att komma i kontakt med

våldutsatta kvinnor.

10 Gemzöe, Lena (2002) Bildas Ismer, Feminism. Bilda Förlag: Smedjebacken

8

1.2 Syfte och frågeställning

Jag väljer att utgå ifrån Lundgrens förståelse av hur våldet normaliseras i nära relationer,

men inte för att förklara våldet som mina informanter har utsatts för utan för att se om våldet

verkar normaliseras på det sätt som teorin beskriver.11

Anledningen till att jag väljer att utgå

från denna teori är för att den ofta används av de som arbetar på kvinnojourerna.

Syftet med studien är att undersöka och se om våldet normaliseras och i så fall i vilken

utsträckning i tre intervjuer, eller narrativ, med kurdiska kvinnor från den persiska delen. Jag

vill se om normaliseringen förutsätter att kvinnan och mannen kommer från ett land där våld

mot kvinnor är både olagligt och socialt oacceptabelt samt om kvinnor i särskilt patriarkala

kulturer redan från början lär sig att våldet inte är avvikande. Även ifall något är olagligt kan

det fortfarande vara socialt acceptabelt då människor kan välja att blunda för händelserna.

Vad som anses vara normalt kanske inte är en självklarhet för andra individer från andra

kulturer, beroende på vart man föds och vilka uppväxtvillkor som gäller där. Jönson visar att

normaliseringsteorin inte kan förklara viktiga inslag när det gäller våld mot äldre.12

Som frågeställning har jag valt att använda mig av frågan:

- Förekommer det någon normalisering av våldet i de tre narrativen och på vilka sätt

i sådana fall?

Som underfråga har jag valt att använda mig av frågan:

- Vilka likheter och skillnader finns de mellan narrativen i denna bemärkelse?

De data som jag kommer att använda mig av kommer att bestå av intervjuer av tre utsatta

kurdiska kvinnor. Jag kommer därefter utifrån intervjuerna analysera datamaterialet för att

sedan kunna skriva en slutsats.

11 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 12 Jönson, H. (2004). Övergrepp mot äldre i två perspektiv. Socialvetenskaplig tidskrift, 11(3-4): 310-328.

9

1.3 Avgränsning

Jag vill i denna studie avgränsa mig enbart till mäns våld mot kvinnor i nära relationer

inom äktenskap i Sverige. Jag kommer därför inte ta upp sambo- och särboförhållande samt

frågan om våld inom homosexuella relationer utan enbart inom heterosexuella relationer. Jag

vill även utesluta kvinnors våld mot män, barn, och även hedersrelaterade fall. Det finns

många intressanta teorier inom detta ämne men jag har valt att förhålla mig till

normaliseringsprocessen, patriarkat teorin samt Socialisationsbegreppet. Anledningen till att

jag har valt dessa två teorier är för att skapa en fördjupning i ämnet där målet för denna studie

är kvalitet framför kvantitet.

10

2. Tidigare forskning

2.1 Våld mot kvinnor i nära relationer

Under 2002 släppte BRÅ en rapport, ”Våld mot kvinnor i nära relationer”. Där

konstaterade de att antalet anmälningar som kvinnor gör har ökat då kvinnor väljer att anmäla

mer än tidigare samt att själva våldet också har ökat. De använde sig av enkätundersökningar

samt polisanmälningar för att samla sin data. De konstaterar att polisanmälningar har ökat

med 40 procent där misshandel mot kvinnor har skett av en bekant gärningsman. Ur

enkätundersökningen kom de fram till att ungefär 25 000 kvinnor blir utsatta för våld i nära

relationer under ett år. Runt 70 procent av kvinnorna i de polisanmälda fallen blev

misshandlade av en man som de hade en nära relation med. Det har visat sig att dessa

gärningsmän samt offren skiljer sig från den generella befolkningen då de generellt är mer

brottsbelastade, arbetslösa i större utsträckningar och lägre utbildade. Utrikesfödda är

överrepresenterade i både gärningsmännen och offren. 13

2.2 Utveckling av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer

Under 2007 släppte BRÅ en rapport, ”Utveckling av dödligt våld mot kvinnor i nära

relationer”, där de konstaterade att ungefär 17 kvinnor dödats per år under perioden 1990-

2004 av en man de hade eller hade haft en nära relation till. Ungefär hälften av fallen har

mannen tidigare hotat kvinnan och i 40 procent av fallen har det funnits uppgifter om tidigare

våld. Det konstateras också i rapporten att gärningsmannen ofta har ett stort behov att

kontrollera kvinnan och när han inte längre kan göra detta kan han döda henne. Under

undersökningsperioden bestod befolkningen av cirka 10 procent utlandsfödda vilket leder till

att utlandsfödda är överrepresenterade som offer samt som gärningsmän.14

13 BRÅ. Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning (RAPPORT 2002:14) 14 BRÅ. Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer (RAPPORT 2007:6)

11

3. Teori

För att en kvinna som har varit utsatt för våld både psykiskt och fysiskt under en längre tid

ska kunna överleva vardagen utvecklar hon strategier för att hindra uppkommandet av våld.

På detta viset förstås och upplevs mannens våldsutveckling som normalt av kvinnan.

Lundberg kallar detta för normaliseringsprocessen.15

I detta kapitel kommer de valda

teorierna även att användas som grunden för analysdelen. De fyra stegen från

normaliseringsprocessen, som är viktig för analysdelen är härmed Gränser utplånas och

förflyttas, Isolering, Växlingen mellan våld och värme och Internaliseringen. Den andra teorin

som även kommer att nämnas i analysdelen är patriarkat teorin.

3.1 Normaliseringsprocessen

3.1.1 Förståelseramar för mäns våld mot kvinnor

Våldshandlingar inom en relation som sker någon gång kan anses vara naturligt.

Upprepade våldshandlingar brukar oftast vara relaterat till alkoholism. Dessa teorier ansågs

vara grunderna för våld under perioden 1930- till 1960-talet. När upprepande våldshandlingar

inte kunde förklaras av alkoholism ansågs det bero på psykiska problem. Under 70- till 80-

talet började en ny period där teorin för våldsbenägna mäns beteende ansågs vara på grund av

deras psyke. Detta psyke kan ha grundats från deras uppväxt. Denna nya period skiljer sig inte

mycket ifrån den första perioden där fokuset låg på alkoholismen. Betoningen på den nya

perioden är att problemen är mer socioekonomiskt präglade. Inom denna period används

omsorg och terapi för att bearbeta problemen, varav det i den gamla perioden låg mer fokus

på staten och dess lagstiftning för att motverka detta problem. Det viktigaste man som individ

missar inom denna period är att fokus inte ligger på den våldsamma mannen. Under 1990-

talet beskriver Höjer att våld mot kvinnor beror på jämställdhetsfrågan där männen försöker

rätta ”för den obalans som råder i maktförhållandet mellan könen.”16

Könsmakt samt våld

anses vara skapat i samhället där bland annat maskulinitet formas, vilket kan ses i olika

kulturer.

Lundgren nämner de olika perspektiven. Vanmaktsperspektivet utgår från att vanmakt och

frustration är anledningen till våld mot kvinnor. Det utrycks som att mäns våld är ett inre eller

psykologiskt problem, men det beror i själva verket egentligen på samhällets påverkan på

könsrollen. Det Lundgren menar är att det psykologiska formas av samhället.

15 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 16Ibid. Sid. 83 16 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

12

Konfliktperspektivet baseras på att våldet skapas i en relation som är av lika värde där

samhället inte skiljer på dem olika könsrollerna. Socialt arv-perspektivet grundas på att

barnen tar efter sina föräldrar. En far som misshandlar sin fru kan utsätta sina söner för att i

framtiden misshandla sina kommande partners. Mödrar som blir misshandlade kan omedvetet

överföra en bild till sina döttrar om att acceptera våld mot sig själva. Allt och inget-

perspektivet utgår från att använda sig av olika perspektiv och förklarningsmodeller för att

skapa förståelse av bland annat manlig dominans. Det baseras på att man som individ

använder dessa olika perspektiv tillsammans för att skapa bättre förståelse. Kulturperspektivet

baseras på att man som individ kan lokalisera våldet till familjer med invandrarbakgrund då

dem kommer ifrån olika kulturer. Våldet i deras kultur kan ses på ett annat sätt jämfört med

den vi har här i Sverige17

.

3.1.2 Våldets normaliseringsprocess för mannen

Normaliseringsprocessen är en aktiv nedbrytningsprocess av kvinnan, där mannen steg för

steg tänjer ut gränserna. Lundgren nämner i boken att våldet inte är blint. Det hon menar är att

männen är medvetna om vad de gör. Hon beskriver i boken att våldet sker i hemmet helst när

mannen och kvinnan är ensamma. Mannen styr själv var han ska slå, hur och hur mycket han

ska slå kvinna. Mannen har kontroll över våldet som sker mot kvinnan. Anledningen till att

männen utövar våld är för att sätta gränser för kvinnans verksamheter18

. Männen anser att

kvinnan förstår direkt när de sätter gränser. I boken citerar Lundgren en av männen som har

intervjuats; ”Jag har aldrig blivit så provocerad att jag tappar kontrollen, långt därifrån.

Men jag kan bli fruktansvärt arg, jag blir fullständigt upprörd när hon ger sig ut på sina

vansinniga projekt. Och då slår jag, det är klart. Men det är för att sätta gränser. Jag måste

ju sätta gränser.”19

Respondenten till citatet ovan tycker att det är mer effektivt att sätta

gränser när man är i ett tillstånd som är kontrollerande och känslomässigt kallt. Det han menar

är att han får ett bättre resultat att förmedla kvinnan vart gränsen går, då han inte tycker att

gränsen går att sättas genom ord. Inom psykiatri och psykologi är den generella opinionen att

män blir våldsamma på grund av en så kallad ”bristande impulskontroll”, som beror på ett

samband mellan aggression och våld. Denna teori stämmer inte överens med männens

uppfattning då våldet samt deras emotionella tillstånd är under kontroll i den stunden.

Kvinnorna som utsätts för en misshandelsprocess av sina män får uppleva en isolering som

antingen är fysiskt, mentalt eller något mitt emellan. Det fysiska innebär att mannen till

17Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 18 Ibid. Sid. 26

13

exempel har kontroll över kvinnans sociala liv. Det mentala innebär att han kan styra hennes

tankar och känslor vilket kan innebära att hon inte delar med sig sin situation till andra.

Kombineringen av den mentala eller fysiska misshandeln gör att mannen över tid får kontroll

på allt fler sektorer av kvinnans liv. Mannen kan med hjälp av att ersätta hans negativa

handlingar med positiva handlingar så som värme, kärlek och omtanke göra så att kvinnan

känner sig tillgiven. Dessa handlingar kan ses i Stockholmsyndromet där ”gisslan” kan

sympatisera för ”gisslanhållaren”. Våldet kan bli en form av uppvisning av kärleken. Männen

kan rationalisera deras beteende genom att få det att verka som att det fanns något hos henne

som krävde våldshandlingen. Om hon skulle ”sköta” sig så skulle hans handlingar inte ha

skett. Männen kan göra detta för att forma sin kvinna till sina ideal. Eskaleringen av

problemen kan börja när kvinnan gör ett misstag eller provocerar mannen vilket kan leda till

att mannen får en förändrad syn av kvinnan. Denna nya syn kan förändra deras könsroller i

förhållandet vilket mannen kan försöka ta tillbaka genom att använda mental psykisk

misshandel. Medan kvinnan krymper och försvinner alltmer, växer mannen i förhållandet. I

mannens ögon måste kvinnan leva in i hennes roll för att mannen ska kunna känna sig som en

riktig man.20

I boken citerar Lundgren en av männen som har intervjuats; ”Jag blir väldigt

upphetsad medan jag slår. Det finns ingen tvekan om vem som är segraren och vem ska

lyda.”21

Genom att slå sin kvinna och ha totalkontroll känner mannen sig som en riktig man

samtidigt som han kan få en sexuell upphetsning.22

20 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 21 Ibid. Sid. 41 22 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

14

3.1.3 Våldets normaliseringsprocess för kvinnan

Normaliseringsprocessen är en aktiv nedbrytningsprocess av kvinnan. Första gången en

kvinna blir slagen av sin partner blir hon chockad och upplever detta som något oacceptabelt.

Om misshandeln fortsätter så menar Lundgren att en slags normaliseringsprocess sätter igång

hos kvinnan.23

I den processen tar våldet en naturlig plats i kvinnans vardag. Kvinnan blir inte

längre chockad av våldet, istället kan det gå så långt att hon till och med accepterar

misshandeln. Ett av de första tecken som visar sig i normaliseringsprocessen är att gränser

utplånas och förflyttas. Mannen tar kontroll över kvinnans livsområde, hennes livsrum

krymper. Kvinnan får inte längre göra, säga, tänka och känna vad hon vill. Allt bestäms av

mannen. Det blir även allt svårare för kvinnan att hålla reda på dessa gränser när mannen hela

tiden förflyttar och förskjuter dessa. Förskjutning görs av mannen för att underordna kvinnan

och för att till slut få henne att bli helt undergiven. Kvinnan anpassar sig efter mannens norm

och hans åsikter. Nästa steg i normaliseringsprocessen är isolering. Mannen förbjuder kvinnan

att ha ett socialt nätverk, hon får ofta bara umgås med mannen. Detta leder till både mental

och psykisk isolering, där mannen blir kvinnans enda referensram. Mannen får på detta sätt

kontroll över hela kvinnans känsloliv. I och med detta får kvinnan svårt att jämföra de onda

upplevelserna med de goda.24

Något som ofta medför att mannen upplevs helt som god,

eftersom han ibland faktiskt är snäll, kärleksfull och omtänksam. I boken citerar Lundgren en

av kvinnorna som har intervjuats; ”Min man är ingen misshandlare. Han är ju så snäll.

Oftast.”25

Misshandeln har vid det här stadiet blivit något normalt för kvinnan. Och eftersom

våldet kombineras med hjärntvätt, isolering och andra kontrollstrategier har kvinnan svårt att

upprätthålla någon verklighetsuppfattning. I den tredje fasen ökar växlingen mellan våld och

värme, detta blir allt svårare för kvinnan att hålla reda på. Våldet förstärks av perioderna då

mannen är snäll, vilket ofta leder till att kvinnan känner tillgivenhet för mannen. Det är

mannen som själv bestämmer när, var och hur han ska växla, vilket leder till en förvirring

kring våldets plats i kärleken och kärlekens plats i våldet. Våldet upplevs som ett uttryck för

kärlek istället för en våldshandling.26

I boken citerar Lundgren en av kvinnorna som har

intervjuats; ”Han skulle inte… om han inte brydde sig så mycket om mig. Så underbar. Du

kan inte förstå, ingen kan förstå. Som en ängels uppenbarelse efteråt. Han bevisar hur mycket

han älskar mig.”27

Den sista fasen i normaliseringsprocessen är internaliseringen. Här börjar

23 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 24 Ibid. 25 Ibid. Sid. 55 26 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 27 Ibid. Sid. 57

15

kvinnan att definiera sig själv genom den våldsverklighet hon lever i. Kvinnan övertar

mannens förväntningar och krav på sig själv, och framför allt att orsaken till våldet skulle vara

kvinnan själv. Kvinnan ser sig enbart genom hans ögon, vilket medför att hon skuldbelägger

sig själv. Mannen slår henne eftersom hon är som hon är. Kvinnan anpassar sig till våldet

genom att göra hans verklighet till sin egen.28

3.2 Patriarkat

Millett skriver i boken Sexual Politics, om samhällets maktrelation där män överordnar

kvinnor. Hon benämner denna teori för teorin om patriarkat. Enligt denna teori byggs

samhället på en makt mellan män och kvinnors relation. Millett menar att genom socialisation

som tillexempel familjer, skapas och bevaras patriarkatet. Samhället reflekteras i stort sett av

invånarnas familjeförhållanden. Patriarkat har i stort sett gett männen i samhället överhanden

när det kommer till deras fruar samt barn. Detta inkluderar makten att genomföra

våldshandlingar.29

Walby, anser att patriarkat är ett system där män har en social struktur som ger de rättigheten

att utnyttja, förtrycka samt bestämma över kvinnorna. Hon anser att patriarkat består av sex

olika strukturer, vilket består av:

Produktionsförhållanden i hemmet, är när kvinnor utför ett arbete i hemmet

samtidigt som hon tar hand om barnen. Detta gör hon utan att få någon form av

”lön”. Männen utnyttjar denna situation.

Lönearbete, är kvinnor som har sämre lön samt arbetsuppgifter än männen.

Kvinnorna är även uteslutna från en del arbeten.

Patriarkal stat, är när en stat har en partiskhet när det handlar om patriarkatets

intressen.

Våld mot kvinnor, innebär att kvinnor ständigt utsätts för våld från sina män.

Männens våld är noga planerade och slagen träffar inte på synliga ställen som,

ansiktet. Staten blundar för detta och ingriper inte förens det har gått till en

överdrift.

Patriarkatets sexuella relationer, menas exempelvis att heterosexualitet är en norm.

Patriarkala kulturella institutioner, innebär att det som utger normer för hur

kvinnor ska vara och bete sig är religionen, utbildning, media etc.30

28 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 29 Millett, K. (1985). Sexual Politics. 30 Giddens, A. (2003). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

16

I vissa fall kan den skapade bilden om invandrarkvinnor leda till dubbelt patriarkalt

förtryck. Den bild som finns av invandrarkvinnor är, att de i sina hemländer utsätts för

patriarkalt förtryck. Vi i Sverige kallar detta för hedersmord.31

Okin, en feministisk forskare, skriver att mångkulturalister vill få samhället att acceptera

alla kulturer och dess normer. Detta kan leda till att de inte står emot patriarkala sedvänjor

som har en tendens att förtrycka kvinnor. Hon nämner även att de som är mindre inflytesrika,

som unga kvinnor, måste få sin röst hörd vid formandet av en mångkulturell politik. Detta är

för att ge de en chans att forma sina rättigheter.32

31 De los Reyes, P., & Molina, I. (2005). Kalla mörkret natt! Kön, klass och ras/etnicitet i det postkoloniala Sverige. i P. de los

Reyes, I. Molina, & D. Mulinari, Maktens (o)lika förklädnader (ss. 295-317). Stockholm: Atlas. 32 Okin, S.M. (1999), Is multiculturalism bad for women?, Princeton: Princeton University Press

17

4. Metod

Jag har valt att göra en kvalitativ undersökning med ett vetenskaplig feministiskt synsätt.

Feministiska teoribildningar beskriver och förklarar ofta mäns strukturella överordning. En

feminist menar att det bör ske en förändring på detta problem.33

Genom att använda en

kvalitativ ansats som metod ser man till att respondentens erfarenheter hänsyns eftersom att

deras berättelser och upplevelser spelar en stor vikt. Detta hjälper folk att förstå ämnet ur

respondentens vyer. Jag ville få en inblick av respondentens livsberättelse för att därefter

tolka deras beskrivning av situationen. Jag är övertygad om att en kvalitativ metod kan nå

data som en kvantitativ metod skulle utelämna.

Intervjutypen jag har valt är narrativt som jag upplever är en bra metod för min studie. Jag

valde denna metod för att jag upplever att denna är passande för min studie och ger mer

kvalité. Narrativa metoden innebär att det är individens berättelse om sitt liv. Narrativ

forskning ger möjlighet till olika sätt att se på saker och ting. Personliga narrativ och

livshistorier är socialtbelägna ageranden, blandning av form och innehåll samt

identitetspresentationer. Socialtbelägna ageranden innebär att det är dialogen mellan två

personer med frågor och svar, en så kallad socialinteraktion. Form och innehåll är

transkriberingen som är inkluderad i texten vilket ger läsaren bevis på hur jag har tolkat, bevis

som jag baserar mina tolkningar på. Identitetspresentationer innebär att när vi berättar och hur

vi berättar visar det vilka vi är och vilka vi skulle vilja vara. Det Mishler menar är genom att

en individ berättar så visar denna individ hur den är men samtidigt kan den personen berätta

om hur den skulle vilja vara. I stort sett presenterar vi människor våra identiteter. Narrativ

visar just den unika personens vinkel även om jag som person har varit med om samma sak

som en annan så agerar man olika, tänker olika och känner på ett annat sätt. Det är ens egen

identitet. Varje individ har sin egen berättelse.34

Narrativa metoden är en metod som utgår

ifrån det allra mänskliga att berätta. Det vill säga, människor kännetecknas att berätta om till

exempel att vara människa, vem man är som individ samt hur man ser på världen. Allt detta

kommer ifrån berättelser. Vi behöver berättelser i våra liv för att överhuvudtaget kunna ta in

det och lära oss av dess lärdomar. Johansson menar att berättelsen är den tidigaste formen för

konversation. Berättelsen skapar kultur och mening i livet, det är det som gör att livet hänger

ihop med det kulturella. Berättelser ger kunskap om verkligheten, alltså är verkligheten en

berättelse. Utan berättelser så finns det ingen begriplig verklighet eftersom att det är

berättelsen som tolkar verkligheten och människors perspektiv ger oss en verklighet. En

33 Gemzöe, Lena (2002) Bildas Ismer, Feminism. Bilda Förlag: Smedjebacken 34 Elliot G. Mishler (1999) Storlylines. Craftartist` Narratives of Identity. Harvard College.

18

berättelse kan aldrig vara sann eller falsk i en hypotesprövning, utan en berättelse är sann för

den som berättar. Vi lever i en socialt konstruerad värld. Sanningen är en diskurs som bland

annat är impregnerad av makt, föreställningar som inte går att beskåda och självklarhet.

Narrativ metod fick erkännande som kunskapsform under 80-talet inom samhällsvetenskapen.

Detta kallas för berättelseforskning. Narrativa studier innebär narrativt närhet, att man

studerar nära. Denna metod är inte enbart vetenskapligt utan också filosofiskt.35

Jag tycker att

detta val av intervju är passande för respondenten. Respondenten berättar om sin situation

som en berättelse och jag som intervjuare undviker att avbryta respondenten. Detta görs för att

minska risken att respondenten känner sig obekväm samt att jag som intervjuare kan

försumma de viktiga detaljerna som respondenten hade kunnat berätta om jag inte hade

avbrutit.

För att kunna utföra narrativa intervjun korrekt följde jag Trost tre steg av analysmetoden.

Första steget var att jag som intervjuare inte skulle avbryta eller styra intervjun utan jag skulle

endast sitta och lyssna på respondentens historia. På detta sätt får jag en överblick av historian

som en helhet samtidigt får jag som intervjuare presentation på vad som är nödvändigt att

fördjupa sig på inför steg två. Trost menar att berättelsen styrs av intervjupositionen, vilket

kan leda till att de nödvändiga detaljerna av livshistorian inte når fram i berättelsen. Vad som

nås fram av livshistorian är sådana saker som dyker upp under just den stunden den berättas,

vilket kan bli situationsbundet. Olika väderförhållanden kan trigga olika minnen och känslor

hos personen vilket kan påverka livsberättelsen under en intervju. Eftersom man fortfarande

är på första steget så har förtroendet mellan intervjuaren och respondenten inte ännu skapats.

Andra steget i den narrativa intervjun var att jag skulle ställa frågor kopplade till

livsberättelsen som respondenten berättade. Frågor som dessa är till för att få en bättre och

djupare bild över vissa delar av berättelsen som jag som intervjuare upplever är speciella i

berättelsen. Jag som intervjuare ska respektera och inte ta in nya ämnen utan gå efter det

respondenten själv vill berätta om. Det jag bör tänka på är att ställa frågor där jag får svar som

en berättelse än att få svar i form av ja och nej. Det tredje steget som även också är det sista,

utgörs av frågor som förmodligen inte har kommit fram i berättelsen. Detta steg är bra att

använda då man vill få en klarare bild på vissa delar av berättelsen som intervjuaren är oklar

med vad respondenten menade.36

Metoden och syftet i arbetet är grunden för uppsatsskrivandet. Jag valde att intervjua tre

personer, alla med invandrarbakgrund. Intervjufrågorna har begränsats utifrån syfte och teori

35 Johansson, A. (2005) Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur. 36 Trost, J. (2005) Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

19

som är fokuserat till att uppmärksamma och undersöka om våldet normaliseras och i så fall

vilken utsträckning, i de tre berättelserna. Jag har under intervjuns gång använt mig av en

bandspelare där jag har spelat in respondenterna. Intervjuerna pågick i mellan ett till två

timmar. Jag har bearbetat inspelningen för att få materialet jag använde. Anledningen till att

jag valde att använda mig av en bandspelare var för att det fanns en stor sannolikhet att jag

skulle försumma intressanta aspekter ur livsberättelsen jämfört med om jag endast hade

antecknat intervjun. Genom att spela in respondenterna har jag avlyssnat intervjun ordentligt

ett antal gånger för att på så sätt undvika missförstånd samt för att få en fördjupelse av deras

livsberättelse. Jag åkte till informanternas städer för att intervjua. Två av intervjuerna skedde

hemma hos respondenterna och den tredje intervjun på en lugn restaurang, då min respondent

hade en tid att anpassa sig efter samt att vi inte hann åka hem till henne.

Konsekvenser som den narrativa metoden förde med sig på min analys var att jag var

tvungen att begränsa antalet av mina respondenter då denna metod undersöks väldigt nära och

djupgående. Det tog väldigt lång tid för mig att undersöka dessa tre respondenter, vilket jag

anser hade varit svårare om jag intervjuade ytterligare tre personer. Jag använde mig av en

intervjuguide för att skapa relevanta tematiseringar och följdfrågor. Jag delade upp frågorna i

fyra teman som jag och respondenterna gick igenom. De uppdelade teman är; våld, kontroll,

barn och våldutsatta kvinnan. Två av de tematiserade frågeställningarna såg ut så här; ”Våld -

Hur ni träffades och när och hur han utövade våld. Psykiskt såväl som fysiskt.” eller

”Kontroll - Hur var det med din umgängeskontakt och fritidsintressen under ditt

förhållande?”37

Jag har dock varken ordningsföljt eller låst mig gällande frågorna. Jag lät

respondenterna berätta sin livshistoria och valde sedan att ställa frågorna som var relevanta till

mitt arbete på slutet av intervjun. Grunden för intervjufrågorna har haft fokus på våldets

Normaliseringsprocess ramar gränser utplånas och förflyttas, isolering, växlingen mellan våld

och värme och internaliseringen. Respondenterna får dessutom genom intervjuformen

möjlighet att nå fram sitt problem med eget perspektiv och egna ord.

37 Bilaga 1

20

4.1 Urval

Urvalet har stor betydelse i en kvalitativ studie. Jag har valt att utgå ifrån ett strategiskt

urval där antalet intervjupersoner är begränsade och intresset av kvalitén är stor.

Respondenterna har valts strategiskt där dem besatt sig av erfarenhet inom våldets ramar.

Dem har valts ut för att undersökas om våldet normaliseras i dessa fall och i vilken

utsträckning.

Dessa kvinnor tillhör inte en generaliserad grupp, utan dem är tre individer som bara

förenas att dem är invandrade kurder. Dessa tre kvinnor kommer ifrån samma land och antas

ha levt under delvis liknande villkor. En av mina respondenter har redan blivit intervjuad ett

flertal gånger och vill även skriva en bok om sitt liv senare i framtiden. Ett av mina kriterier

var att hitta kvinnor med utländskt eller invandrarbakgrund i samband med att de har varit

utsatta för våld i nära relationer som jag kunde intervjua. Jag hade till en början väldigt svårt

att hitta några informanter som kunde passa in i mina kriterier, förutom en som jag tidigare

hade intervjuat. Jag jobbar ideellt på kvinnojouren och hade tänkt utgå därifrån angående

intervjupersoner, men hejdade mig då jag insåg att dessa kvinnor inte var tillräckligt stabila

för att kunna prata om sina problem. Detta för att de nyligen hade kommit ut från ett deduktivt

förhållande. De kvinnor som befann sig på kvinnojouren under min studie kunde heller inte

tala Svenska eller de språk jag kan, vilket skulle leda till att vi inte skulle kunna kommunicera

med varandra. Jag tog kontakt med vänner och bekanta för att se om de kände till någon som

hade varit utsatt och skulle kunna ställa upp på en intervju. Genom det kom jag i kontakt med

två utsatta kvinnor som bor i andra städer. Jag kontaktade dessa kvinnor och de var

intresserade av att delta. Eftersom att Sverige har en förhållandevis stark jämställdhetsdiskurs

tycker jag att det är intressant att fördjupa mig i detta ämne.

21

4.2 Etiska aspekter

För studien jag har valt att utgå ifrån i mina intervjuer följer jag Kvale tre etiska

riktlinjerna. Intervjuer utdelar inte enbart kunskap men kan också påverka respondenten.

Detta är en viktig punkt att veta när man utför intervjun.38

Första etiska riktlinjen är

informerat samtycke. Jag var tydlig under intervjuerna att förmedla respondenterna om att de

är frivilliga att delta i intervjuerna och att de under intervjuns gång kunde välja att avbryta

deltagandet. De skulle inte känna sig tvingade att delta då detta var frivilligt. Syftet med

studien samt vad som skulle publiceras informerades till respondenten för att ge dem en

inblick i studien samt att få dem att känna sig delaktiga. Den andra etiska riktlinjen

konfidentalitet innebär att de privata data som kan bevisa respondentens identitet ska

uteslutas.39

Jag informerade intervjupersonerna om att all information som kan bidra till

avslöjande av respondenternas identitet kommer att uteslutas. Samtliga namn är påhittade.

Respondenterna kommer från olika delar av Sverige. Jag kommer inte utelämna vart

respondenterna befinner sig eftersom det kan innebära riskabla följder för dem. Personerna

som har deltagit i undersökningen har alla haft en våldsam partner.

Den tredje och sista etiska riktlinjen är konsekvenser som innebär att jag som forskare ska

försöka undvika från att skada respondenten. Jag bör också som forskare tänka på

konsekvenser som kan uppkomma för gruppen intervjupersonerna representerar.40

Jag tog

hänsyn till detta och gick igenom intervjufrågorna noggrant eftersom detta kan vara ett

känsligt ämne för respondenterna.

I sådana situationer som denna är det bra att respondenten intervjuas av en kvinnlig

intervjuare för att undvika könseffekten och att det eventuellt ska uppstå maktobalans.41

Anledningen till att jag väljer intervju som metod är för att jag vill skapa en djup förståelse för

våldutsatta kvinnor.

38 Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur & Forsberg, C., Wengström, Y. (2003) Att göra

systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och kultur 39 Ibid. 40 Ibid. 41 Trost, J. (2005) Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

22

4.3 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Det finns många tolkningar kring vad begreppet validitet egentligen innebär och hur det

ska användas. Enligt Bryman handlar det om hur man lyckas mäta det man skall mäta. Han

menar även att i kvalitativ forskning lägger man mindre tyngd på frågor som handlar om

mätning och detta utan att ändra på begreppet.42

Det kan uppkomma problem som kan minska

forskningens validitet. Ett av problemen är att forskaren finner en koppling och en

omständighet som inte existerar. Det som även kan hända är att forskaren ställer fel frågor

som inte är relevanta för studien. Det handlar om hur starkt sambandet är mellan det man

undersöker och resultatet man får. I mitt fall handlar det om ifall våldet normaliseras och i så

fall i vilken utsträckning i tre intervjuer, eller narrativ, med kurdiska kvinnor. Genom att utgå

ifrån Lundgrens förståelse av hur våldet normaliseras i nära relationer, för att se om våldet

verkar normaliseras på det sätt som teorin beskriver. Ur frågeställningen som arbetet grundas

på har frågor skapats och ställts till intervjupersonerna för att få de relevanta data som behövs.

Termen reliabilitet innebär att mätningen man gör är tillförlitlig och att resultatet blir

densamma vid upprepande försök. Slumpmässiga fel från oklara frågeställningar kan vara en

orsak till att reliabiliteten påverkas vilket skulle bidra till att reliabiliteten blir låg.43

Jag har

försökt att vara noga med att undvika slarvfel genom att lyssna igenom inspelade intervjuer

upprepade gånger under transkriberingen. Jag har även varit noga med att förklara för

respondenterna vad syftet med intervjun var och har undvikit att avbryta respondenterna

under intervjuns gång. Jag försökte använda mig av tematiserade frågor vilket leder till att

reliabiliteten i resultaten är hög.

42 Alan Bryman (2002) Samhällsvetenskapliga metoden. Malmö AB 43 Forsberg, C., Wengström, Y. (2003) Att göra systematiska litteraturstudier – värdering, analys & presentation ac

omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur

23

5. Analys

I följande kapitel kommer jag att presentera intervjuerna samt analysera var intervju för sig

utifrån Lundgrens teori om våldets normaliseringsprocess. Därefter kommer jag att analysera

om det som skiljer intervjuerna från varandra samt det de har gemensamt. Utgångspunkten

utgår ifrån uppsatsens frågeställningar.

5.1 Intervjukvinnornas berättelser

Jag är medveten om att kvinnornas berättelser inte återges på ett objektivt sätt. Dessa är

intervjukvinnornas berättelser och generaliserar inte en folkgrupp eller kvinnor.

5.1.1 ”Sara” 28 år

”Sara” var endast 16 år gammal när hon blev bortgift i hemlandet. Åtta månader efter att

Sara hade kommit tillbaka till Sverige kom maken. Hon blev gravid efter två års äktenskap.

Vid ett flertal tillfällen låste mannen in henne i hemmet. Misshandeln pågick i 6 år.

”Sara” anförtrodde sig mycket till sin make. Hon berättade för honom om de jobbiga

tiderna i sitt liv och jobbiga relationer som hon hade med familj, släkt och vänner. Detta ledde

till att han använde detta för att kunna manipulera och kontrollera ”Sara” som trodde att han

brydde sig om henne. Äktenskapet varade ”lyckligt” i två år. I samma veva som maken fick

permanent uppehåll började han avskärma ”Sara” ifrån hennes nära och kära. Maken hade ett

allvarligt spelmissbruk och kunde spela bort bådas löner på en dag. Enligt ”Sara” brydde sig

maken mer om barnet då det låg i magen än när det väl var fött. Första slaget kom när ”Sara”

var på semester i hemlandet med familjen, då var dottern nio månader gammal. Hon sökte

felet hos sig själv och trodde inte att det skulle hända igen eftersom att han var ångerfull. Efter

hemresan blev avskärmningen betydligt värre och maken började ställa krav. Våldet framstod

snabbt som en naturlig och förväntad del av vardagen och mannen tvingade henne att ljuga för

omgivningen, och förneka våldet. Kontakten med vänner och familj upphördes. Senare

förstod ”Sara” att mannens syfte var att det inte skulle finnas någon bakom henne om hon

skulle sätta sig emot sin make. Mannen var alltid ångerfull efter att våldet utlöste sig. När

maken visade ånger kunde ”Sara” tänka ”Ja jag vet hur han är, varför gör jag så för?” Det

var snart upp till henne att försörja hemmet då maken vägrade jobba mer, men hon skaffade

även pengar så att han kunde spela. När hon inte kunde skaffa pengar åt honom sa han en

gång till henne att ha samlag med hennes chef för 500 kronor, vilket hon vägrade. Det blev en

väckarklocka för henne, hon ville inte att hennes dotter skulle växa upp i ett sådant hem. En

24

person som kan föreslå det till sin fru kan även förslå det om barnet också. ”Saras” dotter var

knappt två år då den fysiska misshandeln hade nått sin slutgräns. Han var konstant arg. Vilket

ledde till att hon slutade kämpa emot och istället drog sig undan, hon anpassade sig och

formades efter honom. Maken använde dottern för att inte förlora makten av ”Sara”. Han

kunde hota henne med ”Gör du inte som jag säger så kommer du aldrig få träffa henne, du

kommer aldrig få se henne”. Han kunde vara väldigt elak mot henne och gjorde henne illa

både fysiskt och psykiskt. Hoppet om att han en dag skulle förändras höll kvar henne i början

men slutade med att hon var i förhållandet för att hon inte hade ork och kraft att ta sig ur. Hon

var psykiskt nerbruten. Många gånger har ”Sara” tänkt ”Han kommer få tag på mig och jag

kommer aldrig träffa någon. Jag är fast i detta förhållande, jag kommer aldrig komma ut.”

”Sara” anger att i början av äktenskapet hade hon ett liv vid sidan av. Hon umgicks med

vänner, killar som tjejer. Han var inte svartsjuk. Men det slutade med att hon inte fick göra

någonting längre vilket ledde till att hon bröt kontakten med de flesta. Hon klippte banden

med hela sin familj, vilket i stort endast gjorde mannen till hennes familj och hennes enda

referensram. Han kunde tvinga henne till att jobba 16 timmar i sträck, väl hemma ville han att

hon skulle klia hans rygg oavsett hur trött hon var. Han bestämde när hon skulle lägga sig.

Han kunde väcka henne mitt i natten för att be henne laga maträtter som kunde ta 3 timmar att

laga. På slutet kunde Sara inte ha ett vanligt telefonsamtal med sin mamma, utan att han

lyssnade. När det blev som värst så kunde han säga ”Du förtjänar det här, det är ditt eget fel.

Jag gör det här för att det är du som får mig att göra det. Du fattar väl att jag inte skulle bete

mig så här om du inte gjorde så.” Hon hade inte egna tankar, hon kunde varken skilja på rätt

eller fel. ”Sara” ville lämna maken men kunde inte då han hade full kontroll över henne och

dottern. Eftersom att maken var i behov av pengar tillät han henne jobba. ”Sara” fick en mobil

med ett nytt nummer men inga pengar på telefonkortet för att han skulle kunna ha koll på

”Sara” samtidigt som hon inte kunde kontakta någon. Han hotade med att om hon inte dök

upp under en viss tid skulle han försvinna med dottern och hon skulle aldrig få se henne igen.

En dag lämnade hon dottern till barnvakten och sa ”Vad du än gör öppna inte dörren till

hennes pappa och svara inte telefonen och gå inte ut.” Mannen ringde och kontrollerade

henne ifall hon hade kommit fram till jobbet. Han sa ”Du ska lägga telefonen i ditt förkläde

under hela tiden du jobbar och får inte lägga på. Lägger du på så kommer du aldrig få se din

dotter igen.” ”Sara” lämnade mobilen inne i baren då det var högljut och han inte kunde höra

exakt vem det var som pratade. Hennes chef kontaktade polisen. ”Sara” hade vid det här laget

sår och blåmärken på hela kroppen. Polisen kom till arbetsplatsen. Maken ringde flera gånger

och skickade meddelande ”Ja som du vill, men du kommer aldrig få träffa din dotter igen.”

25

Maken kom till barnvakten 5-10 minuter efter ”Sara” och polisen. Polisen tog in honom i ett

rum för förhör och därefter begärde de honom häktad på en gång. Maken fick två och ett halvt

års fängelsestraff, men satt sammanlagt lite över ett år. Han satt inne för grov

kvinnofridskränkning. De hade två rättegångar med honom. Andra gången var för

överträdelse, besöksförbud, trakasserier och olaga hot som han gjorde när han kom ut från

fängelset. De har än idag gemensam vårdnad, men han har inte fått ta några beslut på grund av

en interimistisk vårdnad själv. För att leva anonymt har ”Sara” flyttat fyra gånger och bytt

telefonnummer flera gånger. Idag vet han varken vart de bor, vilken skola dottern går på eller

vart ”Sara” jobbar. Dottern har ingen relation till sin fader. Hon frågar heller inte så mycket

om sin pappa. Det beror på att hon har sett och kommer ihåg mycket då dottern var 3 år när de

separerade. Dottern har sett sin fader misshandla modern vid upprepade gånger. ”Sara” har

precis fått tillbaka kontakten med sina föräldrar och de har idag en mycket bra relation.

5.1.2 ”Jasmin” 27 år

”Jasmin” var endast 17 år när familjen började pressa henne för giftermål. De ville att hon

skulle hämta en man från hemlandet. ”Jasmin” var starkt emot att hämta en man då de inte

kommer ha samma värderingar i livet och hon var uppväxt i Sverige. ”Jasmin” gifte sig

istället med en kille som var uppväxt i Sverige men som också hade samma bakgrund som

henne, hon trodde att han var integrerad. De förlovade sig efter två veckors bekantskap och

gifte sig efter fem månader. Som 22 åring blev hon med barn. Mannen och hans familj

psykade ”Jasmin” och isolerade henne direkt efter två månaders äktenskap. Mannens mamma

var väldigt svartsjuk på sin svärdotter och tryckte därför ner henne med allt hon gjorde, köpte

och fick etc. Misshandeln kom någon gång, men den psykiska misshandeln pågick i nästan 7

år.

Innan bröllopet ägde rum var det mycket problem mellan ”Jasmin” och den blivande

makens familj. Detta urartade sig under bröllopet och det blev bråk. ”Jasmin” upplevde det

mer som att det var hennes begravning än bröllop. Hon flyttade från en storstad till en mindre

stad efter bröllopet. Efter två månaders äktenskap började maken sakta men säkert bli

kontrollerande. Det startade med att han och hans familj inte kom överens med ”Jasmins”

familj. Detta hade dem som ursäkt för att dem inte ville att hon skulle hälsa på sin egen familj.

Dem sa alltid ”Varför ska du gå till dina föräldrar? Vad har du där att göra?” Hans familj

var mycket på ”Jasmin”, allt hon gjorde och sa var fel. Även om hon gjorde som dem sa så

var det fortfarande fel. Hon intalade sig själv till slut ” Ja, men jag kanske har fel, jag kanske

är handikappad och inte kan klara mig själv, göra någonting, inte ta ansvaret.” Hon fick

26

ständigt höra negativa och dåliga kommentarer från sin make. Som tillexempel ”Du är dålig,

du kan ingenting, du klarar inte någonting själv. Du måste styras, du måste lyda. Då kommer

allting bli perfekt”. Mannen och hans familj var väldigt manipulerande och fick alla i deras

omgivning att tro att allt var bra mellan dem. Hans familj hade en synvinkel på hur en gift

kvinna skulle bete sig. De ville ”lära” henne att uppföra sig och det gjorde dem genom att

trycka ner henne psykiskt. Deras syn på en gift kvinna är att vara hemma, att inte ha några

vänner, vara beroende av maken och hans familj, varken jobba eller studera, ta hand om deras

son konstant oavsett om hon var sjuk eller inte och även ta hand om maken och hans familj.

De sa ”Ja, men du ska inte säga emot. Du ska vara hemmafru, en kvinna ska vara så och så.”

Hon köpte inga kläder till sig själv på fem år för att hans familj spenderade alla deras pengar

på sig själva. Det var ”Jasmins” mor som fick stå för hennes behörigheter. Hans familj

brukade ta alla pengar för att resa och tillfredställa sina behov. Dem sålde även ”Jasmins” och

hennes moders guld för att kunna spendera mer på sig själva. Om ”Jasmin” skulle vilja träffa

sina kompisar i en timma var mannen starkt emot det och sa att hon inte fick. Mannens familj

tryckte ner hennes självförtroende konstant genom att säga att hon gjorde äcklig mat, hade

fula kläder, var dålig fru och moder. En dag fick hon nog och tog svärmodern åt sidan för att

prata, där hon sa ” Så här känner jag, ni gör så här mot mig… Var som en mamma för mig.

När jag gör fel säg inte att jag gör fel, säg istället gör så här, eller det här var jätte gott men

lägg på de här ingredienserna… istället för att säga att det är äcklig mat. Om jag har vikt

kläderna fel, kom och visa mig hur man viker istället för att säga att jag inte kan vika och att

jag är handikappad. Att jag inte är duktig på att städa, kom och visa mig”. Hon höll med

henne om att hon skulle ändra på sig, men allt ”Jasmin” sa var bortblåst dagen efter. Mannen

fick varken ge uppmärksamhet, spendera pengar eller ta ut ”Jasmin” någonstans utan att

familjen hade en åsikt om det. Dem tyckte att han borde göra dessa saker för- och med dem

istället för med ”Jasmin”. Svärmodern jämförde sig mycket med henne. Eftersom att ”Jasmin”

var så pass ung när hon gifte sig så visste hon inte vad som var rätt eller fel. Första slaget kom

efter 3 års äktenskap. En klasskamrat och hennes make skulle skjutsa hem ”Jasmin”. När

”Jasmins” make fick veta om detta blev han vansinnig och sa ”Nej det är fel, tänk om andra

ser det och dem kommer tro att hans fru är otrogen och träffar killar och sånt?!” Han tänkte

på ett väldigt nervärderande sett. Hon sa emot maken genom att säga ”Nej det är inte fel, jag

kommer fortsätta att träffa henne”. Då blev han otroligt förbannad och då kom första slaget.

Under äktenskapet skedde den fysiska misshandeln 3 gånger men det pysiska hände hela

tiden. ”Jasmins” egen familj var aldrig till något stöd, de tyckte att hon skulle kämpa för sitt

förhållande och vara kvar vid makens sida. Ingen förstod henne.

27

5.1.3 ”Fatima” 45 år

”Fatima” var endast 13 år gammal när hon träffade sin make som hon tre år senare gifte sig

med mot sina föräldrars vilja. Hon blev gravid som 16-åring och de flyttade till ett annat land

i närheten av hennes hemland. Hon fick bryta kontakten med sin familj i och med att de inte

godkände hennes val av make. Efter sju år flyttade de till Sverige, hon var då gravid med det

fjärde barnet. Mannen var notoriskt otrogen och bodde ett antal gånger hos andra kvinnor. Vid

ett flertal tillfällen högg mannen kvinnan med kniv. Misshandeln pågick i 17 år.

Första gången ”Fatima” blev slagen av sin man var direkt efter att hon rymde med honom.

Hon blev ledsen och chockad. Hon visste att det var vanligt att fruar blev slagna av sina män i

hemlandet, men hon tänkte inte så om sin man som var så snäll. ”Fatima” berättar också att

kvinnor inte hade så mycket talan i hemlandet. Trots att det första våldet kom oväntat för

henne och trots att mannen bad om ursäkt säger hon att hon redan från början visste att det

skulle fortsätta, vilket det också gjorde. Mannen tvingade henne att ljuga för omgivningen, att

förneka våldet och hävda att han var snäll mot henne. Det var snart upp till henne att skaffa

mat och cigaretter, men även skaffa pengar så att han kunde gå till ”horhuset”. Han kunde

vara väldigt elak mot henne och gjorde henne illa båda fysiskt och psykiskt, han kunde säga

till henne att hon var dum i huvudet. Mannens skiftande bild av ”Fatima” och hans åsikter var

något hon anpassade sig efter, en anpassning som innebar mer och mer underordning. Våldet

tog sig snabbt som en naturlig och förväntad del av vardagen. ”Fatima” säger att hon varken

hade intresse eller arbete eftersom att hon var såpass ung när dem träffades, hon formades

efter honom. Hon säger även att hon fick träffa vänner, men självklart inte berätta om våldet.

Hon klippte banden med hela sin familj, vilket i stort endast gjorde mannen till hennes familj

och hennes enda referensram. Eftersom att hon visste att många andra kvinnor också blev

misshandlade av sina män, blev det svårt att jämföra gott och ont. Mannen skjutsade henne

ofta till och från ställen, men enligt Fatima var detta inte i syfte att kontrollera utan för att det

behövdes. Hon säger också att han var söt, att hans kropp var fin och att han ”var jätterolig,

ibland”.

”Fatima” anser inte att han kontrollerade henne, men att han däremot var kontrollerande

mot barnen. Exempelvis när de kom hem för sent eller inte lyssnade på honom, då gav han

henne skulden. Barnens ”olydnad” gav honom en ”ursäkt” och en ”anledning” att ta till våld.

Mannen misshandlade även barnen, och rädslan för att han skulle skada barnen var

naturligtvis ett ständigt stressmoment för ”Fatima”. Han kunde vara borta i månader hos andra

kvinnor, men hon tog varje gång emot honom när han kom tillbaka till familjen. ”Fatima” har

28

legat på sjukhus efter att ha hoppat ut från balkongen i syfte att undslippa mannens våld.

Maken skickade äldsta dottern att framföra hot och förmaningar att ”Fatima” inte fick berätta

varför hon hoppat för varken polisen eller andra på sjukhuset. Vid flera andra tillfällen när

”Fatima” och maken hade bråkat och inte kommunicerat med varandra blev barnen hans

budbärare. När han kom tillbaka sa han "allt ska bli bra, svenska kvinnor är inte bra för oss,

jag har fyra barn, jag har tänkt" medan hon varje gång ”trodde att nu är det bra, nu har han

förstått, han har kommit tillbaka till mig.”

När han hade misshandlat henne fysiskt kunde han komma fram och be om ursäkt, säga att

han visste att det var hans fel och förklara sig. Han kunde krama och pussa henne vilket fick

henne att bara glömma allt, precis som om inget hänt. Det har hänt att ”Fatima” har följt efter

maken på krogar och hos kvinnor. En gång tog hon även med sig barnen till en krog för att

hämta maken. Hon gick in till krogen själv medan vakterna stod utanför med barnen. Det

slutade med att ”Fatima” och maken hamnade i slagsmål och hon rev sönder hans kläder.

Båda åkte hem till bostaden separata. Efter krogbesöket när de var hemma bad maken henne

om en kopp te, vilket fick henne att tänka” nu är det bra igen”. När hon stod i köket frågade

en av sönerna henne varför hon gör te åt fadern då han hade hoppat ut från balkongen. Hon

skyndade sig till balkongen och hörde maken ropa att ”vi ses om tjugo dagar”. Hon förstod

att han skulle hem till en annan kvinna. ”Fatima” säger att ibland var det hennes fel, det var

inte alltid hans fel. Hon säger att de borde ha pratat med varandra istället för att använda våld.

Hon säger att han tappade kontrollen och visste inte vad han gjorde. ”Fatima” berättar att hon

kunde tänka att det var hennes eget fel att han slog henne och att han hade rätt. Hon

skuldbelade sig själv och förklarade hans våld med att hon var orsaken till det.

29

5.2 Likheter och olikheter mellan de tre processerna

Jag kommer att ge en beskrivningen av vad som skiljer och inte skiljer dessa tre

berättelserna med varandra.

5.2.1 Likheter mellan de tre processerna

För att ta reda på om våldet kan normaliseras och i så fall vilken utsträckning i mina tre

respondenters berättelser försökte jag finna exempel från dessa intervjuer. Alla dessa tre

kvinnor gifte sig med sina män i tidig ålder. Två av respondenterna ”Sara” och ”Jasmin” blev

bortgifta mot sin egen vilja. I dagsläge har varken ”Fatimas” eller ”Saras” barn kontakt med

sina fäder. ”Sara” och dottern har skyddad identitet och har fått flytta och bytt nummer ett

antal gånger.”Jasmins” son turas om att vara hos båda föräldrarna varannan vecka.

Jag vill ännu en gång poängtera att dessa tre kvinnor inte bör generaliseras som en grupp

eftersom att dem är tre olika individer. Det som förenar dem är att alla dessa tre kvinnor är

ursprungligen från samma land. Både ”Sara” och ”Fatima” blev ledsna och chockade första

gången dem blev slagna av sina män. Båda respondenternas män hade bett om ursäkt och

lovat att det inte skulle hända igen, ett löfte som aldrig hölls. Männen tvingade dessa kvinnor

att ljuga för omgivningen, att förneka våldet och hävda att han var snäll mot henne. Alla tre

männen kunde vara väldigt elaka mot respondenterna både fysiskt och psykiskt. De kunde

bland annat säga att respondenten var dum i huvudet, tjock, ful och okunnig. De gjorde allt för

att trycka ner respondenterna psykiskt. Kvinnorna kände sig ”handikappade” och otillräckliga.

Respondenterna ”Fatima” och ”Sara” försörjde hemmet medan männen spenderade pengarna

på att tillfredställa sina behov. Alla mina tre respondenter visste att det var vanligt att fruar

blev slagna av sina män i hemlandet. Deras mödrar hade uppmuntrat dem att stanna kvar i

äktenskapet då även dem hade genomgått samma företeelser under sina äktenskap.

Enligt mina informanter sågs kvinnoförtryck mer som ett normalt beteende i hemlandet.

Därför fick kvinnorna inte stöd från familj och släkt. Respondenterna ”Saras” och ”Jasmins”

män försökte avskärma dem från deras familj. Dessa kvinnor anger att männen kontrollerade

dem. Respondenterna ”Fatima” och ”Sara” kontrollerades genom barnen. Männen kunde hota

med att skada barnen, eller anklaga kvinnan för allt ”fel” barnen gör. Vilket i sin tur kunde

leda till att mannen våldutsatte kvinnan. När respondenterna ”Sara” och ”Fatima” hade

misshandlats fysiskt kunde männen komma fram och be om ursäkt, och tala om att de visste

att det var deras fel, förklara sig och ge respondenterna kärlek. Männen kunde med hjälp av

positiva handlingar så som värme, kärlek och omtanke ersätta sina negativa handlingar. Detta

30

ledde till att kvinnorna kände sig tillgivna och kunde lova att de aldrig skulle göra om samma

misstag igen. ”Fatimas” och ”Saras” män kunde krama och pussa dem vilket fick dem att

glömma allt det dåliga med männen, precis som om inget hänt. Respondenterna anger att de

till slut trodde att allt var deras fel. ”Sara” och ”Jasmin” säger att deras män visste vad de

gjorde och att detta var ett spel för dem redan från början. De visste hela tiden vad de gjorde

och hur de skulle manipulera. Detta var något de inte insåg då men gör nu i efterhand.

Det har nu gått tio år sedan Fatima separerade med sin make och fyra år sedan för Sara.

Detta kan leda till att dem har efterkonstruerat hur det egentligen var i deras minnen. De

kanske inte längre kan identifiera sig med hur dem var då och i ren själbevarelsedrift och som

strategi att gå vidare faktiskt inte kan eller vill minnas.

5.2.2 Olikheter mellan de tre processerna

”Jasmin” var den som inte hade några förväntningar på sin make som psykiskt

misshandlade henne redan tidigt i förhållandet. ”Fatima” säger att hon redan från början visste

att det skulle fortsätta trots att det första våldet kom som oväntat för henne och trots att

mannen bad om ursäkt, vilket han också gjorde. Jasmin” var även den enda av respondenterna

som inte försörjde maken, hon blev istället försörjd av sin egen moder. Respondenten

”Fatima” var den som inte blev isolerad. Hon ansåg heller inte att hennes make kontrollerade

henne.”Jasmins” make bad aldrig om ursäkt när han misshandlade henne fysiskt. Hennes

första slag kom efter tre års äktenskap. Vid det här laget hade hennes psyke hunnit brytas ner.

”Fatima” anger att hennes man tappade kontrollen och inte visste vad han gjorde. ”Jasmins”

våldsupplevelser skiljer sig ifrån de resterande respondenterna. Hennes make visade varken

kärlek eller ångest. Jasmin blev sällan misshandlad fysiskt, men maken och hans familj

misshandlade henne psykiskt dagligen. De hade inga gränser på hur långt de kunde behandla

henne dåligt samt trycka ner och nervärdera henne. I denna situation handlade det enbart inte

om mannen utan även hans familj.

31

5.3Analys av informanternas våldsprocess i relation till teorier om våld i nära relationer

Utifrån Lundgrens teori om normalisering kommer jag analysera informanternas

våldsprocess i relationer. Jag kommer även urskilja viktiga aspekter i de intervjuades

berättelser som andra begrepp kan fånga upp. Detta kommer jag göra i slutet av detta kapitel.

5.3.1 Analys av ”Saras” våldsprocess i relation till teorin om våldets normalisering

Första gången när ”Sara” blev slagen av sin man blev hon ledsen, chockerad och förvirrad.

Hon trodde inte att hennes man kunde göra något sådant då mannen hade varit snäll och bra

mot henne. Lundgrens teori normaliseringsprocess första fas Gränser utplånas och förflyttas

kan speglas in i ”Saras” upplevelser. Lundgren menar att om misshandeln fortsätter så sätter

en slags normaliseringsprocess igång hos kvinnan. Detta kan leda till att kvinnan istället

accepterar misshandeln som hon tidigare nekade.44

”Saras” make hade bett om ursäkt efter

fösta slaget och lovat att det inte skulle hända igen, ett löfte som aldrig hölls. Maken kunde

vara väldigt elak mot henne både fysiskt och psykiskt. ”Sara” kände sig ”handikappad”.

Lundgren menar att det blir allt svårare för kvinnan att hålla reda på alla gränser när mannen

hela tiden förflyttade och försköt dessa. Mannens skiftande bild av henne samt hans åsikter är

något kvinnan anpassar sig efter, en anpassning som innebär mer och mer en underordning.45

Det var ”Sara” som försörjde familjen samt betalade mannens andra behov som spelmissbruk.

”Saras” make bad även henne att ha samlag med sin chef för 500 kronor, vilket hon vägrade.

Konsekvenserna för detta var övervåld från mannen.”Saras” man försökte avskärma henne

från hennes familj och vänner. Det utvecklades dock senare i äktenskapet då maken inte ville

att hon skulle ha kontakt med sin familj eftersom att han ”brydde” sig om henne. ”Sara” ansåg

att hennes man hade kontroll över henne. Vid ett tillfälle under intervjuns gång berättade hon

hur mannen kontrollerade henne genom att säga ”Du ska lägga telefonen i ditt förkläde under

hela tiden du jobbar och får inte lägga på. Lägger du på så kommer du aldrig få se din dotter

igen.”46

Hon kontrollerades även via dottern då maken kunde hotade med att säga saker som

”Gör du inte som jag säger så kommer du aldrig få träffa henne, du kommer aldrig få se

henne”.47

Andra fasen Isolering kan konstatera ”Saras” upplevelser. Lundgren menar att

mannen förbjuder kvinnan att ha ett socialt nätverk. Vilket leder till både mental och psykiskt

isolering, där mannen blir kvinnans enda referens. På detta viset får mannen kontroll över

kvinnans känsloliv. Kvinnan får svårt att jämföra de onda och goda upplevelserna med de

44 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 45 Ibid. 46 Respondenten ”Sara” (2010) 47 Ibid.

32

goda. Något som ofta medför att mannen upplevs helt som god, eftersom han ibland faktiskt

är snäll, kärleksfull och omtänksam. Misshandeln har vid det här stadiet blivit något normalt

för kvinnan. Och eftersom våldet kombineras med hjärntvätt, isolering och andra

kontrollstrategier har kvinnan svårt att upprätthålla någon verklighetsuppfattning.48

Genom att

maken visade kärlek till ”Sara” kunde det få henne att glömma allt det dåliga med mannen,

precis som om inget hade hänt. Här kan Lundgrens teori normaliseringsprocessens tredje fas

Växlingen mellan våld och värme speglas in i ”Saras” upplevelser. Under perioder då mannen

är snäll förstärks våldet, vilket för det mesta leder till att kvinnan känner tillgivenhet till

mannen. Det är mannen som själv bestämmer när, var och hur han ska växla, vilket leder till

en förvirring kring våldets plats i kärleken och kärlekens plats i våldet. Våldet upplevs som ett

uttryck för kärlek istället för en våldshandling.49

”Sara” började till slut att skuldbelägga allt

på sig själv och trodde att allt var hennes fel. ”Sara” anger att detta var ett spel för hennes

man redan från början. Han visste hela tiden vad han gjorde och hur han skulle manipulera.

Lundgrens sista fas internaliseringen kan också speglas in i ”Saras” upplevelser. Lundgren

menar att kvinnan börjar identifiera sig genom den våldsverklighet hon lever i. Kvinnan

övertar mannens förväntningar och krav på sig själv, och framförallt att orsaken till våldet

skulle vara kvinnan själv. Mannen slår henne eftersom hon är som hon är. Kvinnan anpassar

sig till våldet genom att göra hans verklighet till sin egen. Lundgren menar även att mannen är

medveten om sina handlingar.50

5.3.2 Analys av ”Jasmin” våldsprocess i relation till teorin om våldets normalisering

”Jasmins” första slag kom efter tre års äktenskap. Vid det här laget hade hennes psyke

hunnit brytas ner. Hon blev inte chockad efter slaget. Lundgrens teori normaliseringsprocess

första fas Gränser utplånas och förflyttas kan inte helt speglas in i ”Jasmins” upplevelser då

hon inte blev chockad. ”Jasmin” hade inte några förväntningar på sin make som psykiskt

misshandlade henne redan tidigt i förhållandet. Hon menar att om hon fick välja hade hon

hellre blivit fysiskt än psykiskt misshandlad. ”Jasmin” fick dagligen höra att hon var

misslyckad och aldrig kunde göra något bra i sitt liv både som mamma och som fru. Maken

kunde för det mesta psyka henne flera timmar om dagen. Han kunde säga ”Du är dålig, du

kan ingenting, du klarar inte någonting själv. Du måste styras, du måste lyda. Då kommer

allting bli perfekt.”51

Hennes svärmor kunde säga att ”Jasmins” mat var äcklig, att hennes

48 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 49 Ibid. 50 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 51 Respondenten ”Jasmin” (2010)

33

kläder var fula och att hon inte skulle säga emot maken. Hon försökte lära henne hur en

kvinna skulle vara. Ett exempel på detta är ”Ja, men du ska inte säga emot. Du ska vara

hemmafru, en kvinna ska vara så och så.”52

”Jasmin” hade enligt Lundgrens syn på

underordning, anpassat sig efter mannens skiftande bild av henne samt hans åsikter,53

Jasmin

försörjde inte maken, hon blev istället försörjd av sin egen moder då maken kunde låta henne

gå runt hungrig. Det var även modern som hade uppmuntrat ”Jasmin” att stanna kvar i

äktenskapet då även hon hade gått igenom liknande händelser under sitt äktenskap. Maken

försökte avskärma henne från hennes nära och kära. Hon ansåg att hennes make hade all

kontroll över henne. Den andra fasen Isolering fastställer ”Jasmins” upplevelser. I och med att

mannen förbjöd henne att ha ett socialt nätverk. Jasmin var både mentalt och psykiskt

isolerad, där mannen blivit hennes enda referens. På detta viset får mannen kontroll över

kvinnans känsloliv. När kvinnan får svårt att särskilja på de onda och goda upplevelserna

medför det att mannen upplevs helt som god, eftersom han ibland faktiskt är kärleksfull.

Misshandeln har vid det här stadiet blivit något normalt för kvinnan eftersom våldet

kombineras med hjärntvätt, isolering och andra kontrollstrategier har kvinnan svårt att

upprätthålla någon verklighetsuppfattning.54

”Jasmins” upplevde att maken aldrig bad om

ursäkt när han misshandlade henne fysiskt, och ansåg att det var hennes egna fel och att hon

förtjänade det. Här kan Lundgrens teori normaliseringsprocess tredje fas Växlingen mellan

våld och värme speglas in i ”Jasmins” upplevelser. ”Jasmin” anger att hon till slut trodde att

allt var hennes eget fel. ”Jasmin” anger att detta redan från början var ett spel för hennes man.

Han visste hela tiden vad han gjorde och hur han skulle manipulera henne. Lundgrens sista fas

internaliseringen speglas även i ”Jasmins” upplevelser. Då ”Jasmin” identifierade sig genom

den våldsverklighet hon levde i. Hon övertog mannens förväntningar och krav på henne, och

hon accepterade att maken slog henne eftersom hon var som hon var.55

5.3.3 Analys av ”Fatimas” våldsprocess i relation till teorin om våldets normalisering

Första gången ”Fatima” blev slagen av sina man blev hon ledsen och chockerad.

Lundgrens teori normaliseringsprocessens första fas Gränser utplånas och förflyttas kan

speglas in i ”Fatimas” upplevelser. Hon menar som tidigare nämnt att om misshandeln

fortsätter avlöser det en normaliseringsprocess hos kvinnan. I den processen tar våldet en

naturlig plats i kvinnans vardag. Kvinnan blir inte längre chockerad av våldet.

52 Respondenten ”Jasmin” (2010) 53 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 54 Ibid. 55 Ibid.

34

Konsekvenserna för detta kan vara att kvinnan inte längre blir chockerad av våldet men kan

börja acceptera den istället.56

Hon visste att det var vanligt att fruar blev slagna av sina män i

hemlandet, men hon tänkte inte så om sin man som hon tyckte var så snäll. Trots att den första

våldshandlingen kom oväntad för henne och trots att maken bad om ursäkt anger hon att hon

redan från början visste att det skulle fortsätta, vilket det också gjorde. Maken kunde vara

väldigt elak mot henne både fysiskt och psykiskt. Lundgren skriver att när mannen gradvis

förflyttar och förskjuter gränserna blir det svårare för kvinnan att hålla reda på alla gränser.

Mannens skiftande bild av kvinnan och hennes åsikter är något hon underlydande anpassar sig

efter.57

Det var upp till Fatima” att inhandla mat och cigaretter samt erhålla pengar för

mannens andra behov som kunde användas till ”horhus” i hemlandet. ”Fatima” berättar att

kvinnor i hemlandet inte hade så mycket talan. Hon anger även att hon redan från början

visste att misshandeln skulle fortsätta. ”Fatima” gjorde dock det hon ville utan att maken lade

sig i. Hon anger att hon fick träffa vänner, men självklart inte berätta om våldet för dem.

Lundgrens andra fas ur normaliseringsprocessen speglas därav inte in i ”Fatimas”

upplevelser. ”Fatima” ansåg inte att hennes man kontrollerade henne, men att han däremot var

kontrollerande mot barnen. När barnen kom hem för sent eller inte lyssnade på honom gav

han henne skulden.”Fatimas” man använde barnen som budbärare. Varje gång hennes man

kom tillbaka till henne efter att ha varit med en annan kvinna kunde han säga "allt ska bli bra,

svenska kvinnor är inte bra för oss, jag har fyra barn, jag har tänkt.”58

Detta fick henne att

hoppas på att han har förstått sina misstag och inte kommer göra om det. Genom att maken

visade henne ånger kunde det få ”Fatima” att glömma allt det dåliga med honom, precis som

om inget hänt. Ett exempel som jag tyckte var intressant i ”Fatimas” fall var när maken efter

en kväll på krogen då de bråkat bad henne om en kopp te. När hon stod i köket frågade en av

sönerna henne varför hon gjorde te åt pappa då han hoppat ut från balkongen. Hon förstod då

att han skulle hem till en annan kvinna. Här kan Lundgrens teori normaliseringsprocessens

tredje fas Växlingen mellan våld och värme speglas in. Eftersom våldet förstärks i perioder då

mannen är snäll, leder det oftast till att kvinnan känner tillgivenhet för mannen och våldet

upplevs som ett uttryck för kärlek istället för en våldshandling. Med tiden upplevde ”Fatima”

till slut att allt var hennes fel. ”Fatima” säger att hennes man tappade kontrollen och inte

visste vad han gjorde.

Lundgrens sista fas internaliseringen kan även speglas in i ”Fatimas” upplevelser. Då

”Fatima” anpassade sig till våldet och mannens verklighet. Normaliseringsprocessen

56 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks. 57 Ibid. 58 Respondenten ”Fatima” (2010)

35

beskriver våldet som mycket utstuderat. Lundgren nämner i boken att våldet inte är blint. Det

hon menar är att männen är medvetna om vad de gör. Hon beskriver att våldet sker i hemmet

helst när mannen och kvinnan är ensamma. Mannen styr själv var han ska slå, hur och hur

mycket han ska slå kvinna. Mannen har kontroll över våldet som sker mot kvinnan.

Anledningen till att männen utövar våld är för att sätta gränser för kvinnans verksamheter.

När dessa män tolkade sitt våld som förlorad kontroll handlade det i själva verket om en

alltmer bristande respekt för kvinnan. Ju längre tiden gick desto grövre blev våldet och den

psykiska misshandeln för respondenterna, och männen blev mindre måna om att dölja

kvinnans skador. De blev mer hänsynslösa i sin misshandel och brydde sig inte längre om vad

omvärlden fick reda på.59

59 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks.

36

6. Slutsatser och sammanfattande diskussion

Det sker delvis någon normalisering, i de tre narrativa berättelserna. Utifrån Lundgrens

teori kan första steget av normaliseringen, Gränser utplånas och förflyttas, speglas in på mina

respondenters erfarenheter. ”Sara” och ”Fatima” blev chockade och ledsna efter första slaget.

De hade upplevt att deras män var snälla och bra mot dem. Männen bad om ursäkt och lovade

att det inte skulle hända igen. Ett löfte de aldrig höll. I en utav Walby’s patriarkala strukturer

Våld mot kvinnor, som nämns i teoridelen, innebär att kvinnor ständigt utsätts för våld från

sina män. Denna struktur kan speglas in i respondenternas erfarenheter då de ständigt utsattes

för våld under flera år.60

”Jasmin” var däremot den som inte hade några förväntningar på sin

man då maken redan tidigt i förhållandet misshandlade henne psykiskt. Alla tre männen

kunde vara väldigt elaka mot respondenterna. I studien förekommer det att mina respondenter

ursprungligen är kurder från Iran. Detta för att deras normer och lagar inte är desamma som

de västerländska ländernas. Kvinnan har enligt kultur och tradition blivit mannens ”ägodel”.

Mina respondenter har troligen socialiserats efter de allmänna normerna av deras kultur från

hemlandet. När en handling upprepas ständigt blir det en del av personen, för då skapas det en

roll. I informanternas hemländer är det vanligt att kvinnor utsätts för patriarkat förtryck. Även

dessa kvinnor verkar utsättas för patriarkat förtryck trotts att de är bosätta i Sverige. Detta för

att männen troligtvis har tagit efter maktrelationen, ifrån sina familjer. I en utav Walby’s

patriarkala strukturer nämns patriarkala kulturella institutioner. Även denna struktur kan

speglas in i mina respondenters bakgrund. Detta för att religionen samt kulturen verkar ha en

inverkan att utge normer på hur kvinnor ska vara och bete sig. 61

Även andra steget av normaliseringen, Isolering, kan speglas in på respondenterna ”Sara”

och ”Jasmins” upplevelser. Deras män har försökt att avskärma dem från deras familjer och

vänner. För ”Sara” utvecklades detta senare i äktenskapet medan det för ”Jasmin” började

redan i början av förhållandet. Vid ett tillfälle under intervjuns gång berättade ”Sara” hur

mannen kontrollerade henne genom att be henne att lägga sin telefon i förklädet och ha på den

under hela tiden medan hon jobbade, han hotade annars med att hon aldrig skulle få se sin

dotter igen. Respondenten ”Fatima” upplevde inte att hon var isolerad eller kontrollerad, men

barnen var däremot kontrollerade. Jag uppfattar det däremot som att maken kontrollerade

henne genom barnen. Varje gång barnen var ”olydiga” fick ”Fatima” skulden för deras

60 Millett, K. (1985). Sexual Politics. 61 Ibid.

37

beteende. På detta viset fick mannen både makt och kontroll över ”Fatima”. Även ”Sara”

kontrollerades via dottern då maken oftast hotade med att hon inte skulle få se dottern igen.

Dessa kvinnor verkar redan i tidig ålder omedvetet accepterat kvinnoförtrycket. Deras mödrar

och andra kvinnor från liknande kultur har även gått igenom samma situation. Jag upplever att

dessa kvinnor är sedan tidigare ”vana” vid att isoleras samt kontrolleras. Innan respondenterna

gifte sig med sina respektive var dem kontrollerade av männen i familjen. Även här verkar det

förekomma patriarkat förtryck. Millett nämner att genom socialisation som tillexempel

familjer, skapas och bevaras patriarkatet. Samhället reflekteras i stort sett av invånarnas

familjeförhållanden. Informanternas män försöker ständigt påminna kvinnorna att det är de

som har makten och då kan även våldshandlingar inräknas. Samtliga respondenters familjer

var rädda för att döttrarna skulle ”försvenskas”. Det är vanligt att kvinnan tar hand om

hushållet. Det sker ett produktionsförhållande i hemmet. Kvinnorna ansvarar för barnet och

hemmet utan att få något för det. Männen utnyttjar detta. Produktionsförhållande i hemmet är

en av Walby’s patriarkal struktur som nämns i teoridelen. 62

Flickor och pojkar lär sig sina roller i tidig ålder. Detta är något som även tas med när

dessa människor invandrar in i ett västerländskt land som Sverige. Familj och släktingar vill

att hemlandets traditioner ska hållas intakt.

Den tredje steget i normaliseringen, Växling mellan våld och värme, kan speglas in på två

av mina respondenters erfarenheter, ”Sara” och ”Fatima”. ”Fatimas” man var konstant

otrogen och jag upplever det som att det är en form av misshandel samt ett uttryck för hans

växlingar. Efter att männen hade misshandlat respondenterna kunde de be om förlåtelse och

sedan ge respondenterna kärlek. Detta kunde få ”Fatima” och ”Sara” att glömma allt det

dåliga med männen, precis som om inget hänt. ”Jasmins” make bad aldrig om ursäkt för sina

handlingar. Hon följde sin mors och de resterande utsatta kvinnornas öde. Även här upplever

jag den patriarkala förtrycket, då ”Jasmins” make troligtvis följde det kulturella traditionerna

där kvinnan är underordnad mannen. Patriarkala kulturella institutioner, Våld mot kvinnor

samt Patriarkal stat som innebär att en stat har en partiskhet när det handlar om patriarkatets,

62

Millett, K. (1985). Sexual Politics.

38

är de patriarkala strukturer som kan speglas in här.63

”Jasmins” man la inte ner tid på henne då

han redan i början av förhållandet verkade anse att hon var hans ”ägodel”.

Den fjärde och sista normaliseringen, Internaliseringen, kan speglas vid flera tillfällen i

mina respondenters erfarenheter. Respondenterna upplevde till slut att allt var deras fel, de

skuldbelade sig själva efter varje misshandel. Fatima säger att hennes man tappade kontrollen

och inte visste vad han gjorde, medan Sara och Jasmin säger att detta var ett spel för deras

män redan från början. De visste hela tiden vad de gjorde och hur de skulle manipulera.

Frågeställningen för min studie var: Förekommer det någon normalisering av våldet i de

tre narrativen och på vilka sätt i sådana fall? Resultatet jag får genom mina intervjuer är att

normaliseringsprocessen fungerar i ett samhälle där våld mot kvinnor är både olagligt och

socialt oacceptabelt. Jag upplever att normaliseringen förutsätter att mannen och kvinnan

kommer ifrån en kultur som inte accepterar våld mot kvinnor. Jag tror inte att det förekommer

någon normalisering av våldet i de tre narrativen. Detta för att informanterna kommer ifrån en

kultur där normer och lagar inte är detsamma som Sveriges. Även om de bor i ett

västerländskt land, tar de med sig mycket av sin kultur. Det finns familjer som har det

strängare i Sverige än i sina hemländer. Detta för att familj och släkt vill ”skydda” sina barn

från allt som de anser som ”tabubelagt”. Det förtryckta patriarkatet samt socialisationen efter

de allmänna normerna från hemlandet bevaras. Därför väljer dem att begränsa barnen så

mycket som möjligt. Även pojkar drabbas av detta, men vanligtvist är det flickorna. Det är

vanligare att se pojkar leva det ”Svenska tabulivet” än flickor som måste vara hemma. Jag

skriver detta av erfarenheter från mig själv, släkt, vänner och bekanta. Det varierar dock från

familj till familj hur strängt och strikt det är. Trots att normaliseringen för våldet på kvinnorna

stämmer in på flera avseenden, menar jag att det redan finns en ”inlärd vana”. Kvinnan ”ska”

utföra hushållsarbetet och lyda mannen i alla avseenden. Respondenterna hade redan innan

äktenskapet fått uppleva en slags isolering inom familjen och ”accepterat” övertaget av

mannen och den underordnade ställningen de själva har. Jag anser att Lundgrens teori om

våldets normaliseringsprocess samt Walbys olika strukturer för patriarkat teorin är teorier som

kan passas in i många fall. 64

Jag jobbar själv ideellt på kvinnojouren och har genom det mött kvinnor som skulle kunna

passa in i denna mall. Jag har dock också stött på kvinnor som inte gör det då de kommer

63

Millett, K. (1985). Sexual Politics.

64 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks & Millett, K. (1985). Sexual Politics..

39

ifrån ett land med annorlunda normer och lagar. Jag har varit på ett flertal föreläsningar och

läst många böcker där våldutsatta kvinnor berättar om sina liv.65

Följdfrågan i min studie var; Vilka likheter och skillnader finns de mellan narrativen i

denna bemärkelse? Likheterna mellan de tre narrativa är att alla dessa tre kvinnor

ursprungligen är från samma land. Respondenterna ingick i äktenskapet redan i tidigt ålder.

Två av respondenterna blev bortgifta, mot sin egen vilja. De gifte sig med män de inte visste

något om. Respondenternas män kunde vara väldigt elaka, både fysiskt och psykiskt. De har

redan i tidigt ålder skapat sig en roll, då de har fått uppleva och se detta förtryck upprepande

gånger. När barnen gör något ”fel” fick de skulden. Även detta är något vanligt inom den

kulturen de växte upp i. Detta för att det är kvinnan som har ansvaret för hemmet och barnen.

Gör barnen något fel, är det kvinnan som har ”misslyckats” och bör ”straffas”.

Respondenterna anger att de till slut trodde att allt var deras fel. Dessa kvinnor verkar utsättas

för patriarkat förtryck trotts att de är bosätta i Sverige.

Olikheterna mellan narrativen är att ”Jasmin” var den enda av kvinnorna som inte hade

förhoppningar och förväntningar på mannen redan från början av äktenskapet. Hennes make

visade varken kärlek eller ångest. ”Jasmins” blev sällan fysisktmisshandlad, men maken och

hans familj misshandlade henne psykiskt dagligen. Det är vanligt att mannens familj lägger

sig i och försöker kontrollera kvinnan. Innan kvinnan gifter sig är det vanligt att hennes familj

samt släkt kontrollerar och bestämmer över henne.

I och med att kvinnornas ursprungsland är annat än Sverige, kan våldets isolering förutom

att avskärma dem från släkt och bekanta, även medföra svårigheter och problem för dem att

integreras i det svenska samhället. De kan på så vis även gå miste om viktig kunskap om vilka

regler och mänskliga rättigheter som gäller i Sverige. Detta skulle kunna dras in i större

utsträckning i exempelvis SFI undervisningar, eller som ett extra informationsmoment då det

är allas rättighet att känna till och vara medveten om sina rättigheter. Kvinnorna bör också

informeras om vart och hur de kan söka hjälp, då de befinner sig i en utsatts situation. Detta är

även något som kan gynna samhället stort. Som tidigare nämnt har kvinnorna i de flesta fall i

min studie gift sig och utsatts för våld i tidigt ålder. De har också redan innan äktenskapet

blivit kontrollerade i sina hem och fått uppleva isolation på ett annat vis. Eftersom att vissa

saker ses som tabubelagda i deras hemländer är således deras föräldrar uppväxta med det och

håller fast vid det även när de kommer till Sverige. Respondenterna bosatte sig i förorterna i

Sverige vilket ledde till att samma mönster av kultur och livsstil fortsatte. Folk i dessa miljöer

tenderar att hitta sitt eget folkslag och kan bilda en livsstil som speglar den de hade i

65 Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. Roks

40

hemlandet. Därför vore det positivt om skolor satsade på informationsmöten för föräldrar med

utländskt bakgrund gällande exempelvis om Sveriges regelverk och traditioner. Genom att

försöka involvera föräldrarna tidigt kan det förhoppningsvis skapas en förståelse för barnens

kluvna position mellan två kulturer.

Denna studie skulle kunna studeras vidare i framtiden ifall forskarna är intresserade av att

forska inom detta område. Det som kan göras är att undersöka och se ifall denna slutsats även

kan stämma in på andra kulturer, se ifall det sker något slags våldsnormalisering inom andra

kulturer och i så fall vilken utsträckning. Kanske kan någon annan forskare uppgradera en

normaliserings våldsprocess för kulturer som accepterar våld i patriarkala länder. Länder vars

lagar och normer är annorlunda jämfört med Sverige?

41

Litteraturförteckning

Litteratur

Bryman Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö AB

De los Reyes, P., & Molina, I. (2005). Kalla mörkret natt! Kön, klass och ras/etnicitet i det

postkoloniala Sverige. i P. de los Reyes, I. Molina, & D. Mulinari, Maktens (o)lika

förklädnader (ss. 295-317). Stockholm: Atlas.

Ekberg, J. (2003) Invandring till Sverige – orsaker och effekter. Växjö: University Press

Elliot G. Mishler (2004) STORLYLINES. Craftartist` Narratives of Identity. Harvard College

Forsberg, C., Wengström, Y. (2003) Att göra systematiska litteraturstudier – värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur och kultur

Gemzöe, Lena (2002) BILDAs ISMER, FEMINISM. Bilda Förlag: Smedjebacken

Giddens, A. (2003). Sociologi. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, A. (2005) Narrativ teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Kamali, M. (2005) Sverige inifrån – röster om etnisk diskriminering. Stockholm: Rapport av

Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.

Lundgren, Eva (2004) Våldets normaliseringsprocess. ROKS.

Millett, K. (1985). Sexual Politics.

Okin, S.M. (1999), Is multiculturalism bad for women?, Princeton: Princeton University Press

Parsons, Talcott and Bales, Robert (1956) Family, Socialization and Interaction Process,

London: Routledge

Trost, J. (2005) Kvalitativa Intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Artikel

Jönson, H. (2004). Övergrepp mot äldre i två perspektiv. Socialvetenskaplig tidskrift, 11(3-4):

310-328.

Elektroniska källor

BRÅ. Våld mot kvinnor i nära relationer En kartläggning (RAPPORT 2002:14)

Tillgänglig på:

http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=0306039991.pdf&url=/dy

42

namaster/file_archive/050126/ed9882b06163708e2d9ddbed841198dd/0306039991.pdf

BRÅ. Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer (RAPPORT 2007:6)

Tillgänglig på:

http://www.bra.se/extra/measurepoint/?module_instance=4&name=Utvecklingen%20av%20d

%F6dligt%20v%E5ld.pdf&url=/dynamaster/file_archive/070528/28b4da43b5c245c4c1e1517

3c5b091be/dodligt%255fvald%255fIn.pdf

Official Laws against Women in Iran: http://www.wfafi.org/laws.pdf

Mission for Establishment of Human Rights in Iran:

http://mehr.org/Islamic_Penal_Code_of_Iran.pdf

43

Bilaga 1. Intervjuguide

Våld - Hur ni träffades och när och hur han utöva våld. Psykiskt såväl som fysiskt.

Kontroll - Hur var det med din umgängeskontakt och fritidsintressen under ditt förhållande?

Barn - hur var din partners syn på era barn/skaffa barn?

Våldutsatta kvinnan - hur var/ är din hälsa under och efter förhållandet?